2009-11-16 / GI Handlingsplan för elevhälsa 2010-2012 med riktlinjer för särskilt stöd i skola och förskola Elevhälsans uppdrag Det ska finnas skolhälsovård för eleverna (Skollagen kap 14). Den vidare organisationsform, som betecknas Elevhälsa1, ligger till grund för handlingsplanen. Elevhälsa som organisation avser grundskolan, inklusive förskoleklass, fritidshem och särskola, men inte förskola.2 Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och ska verka för att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla elever, d v s att varje elev ska få bästa möjliga förutsättningar att nå de mål för utbildningen som finns uttryckta i kursplaner, läroplan och övriga styrdokument som avser skolans verksamheter. Den grundläggande målsättningen är att skapa en samlad elevhälsa för skolans olika verksamheter. Detta innebär att elevhälsan som verksamhet i första hand ska ha ett helhetsperspektiv, d.v.s. ett samlat ansvar för en fortlöpande utveckling och utvärdering av dels miljöfaktorer (fysiska och psykiska) och dels pedagogiska strategier och metoder. Elevhälsans grundsyn och organisation Elevhälsans särskilda yrkesgrupper ska i samverkan både med varandra och med övrig personal arbeta för att åstadkomma en god lärande miljö för barn/elever, med ett extra ansvar för barn/elever i behov av stöd. Den omfattar medicinsk, psykologisk, social och specialpedagogisk kompetens. All verksamhet i Elevhälsan ska bygga på en gemensam grundsyn: Ett salutogent perspektiv, som innebär att vi alltid utgår från det som fungerar bra. Ett inkluderande perspektiv, som innebär att alla deltar i en gemensam verksamhet utifrån sina förutsättningar Ett helhetsperspektiv, som innebär att all personal, med olika kompetenser, bidrar till att skapa helheter och sammanhang för sina barn/elever. Elevhälsans särskilda yrkesgrupper Elevhälsans yrkesgrupper är organiserade i dels ett kommunövergripande team (Stödteamet), och dels verksamhetsknutna elevhälsoteam (EHT). Elevhälsoteamens sammansättning bestäms av rektor, med utgångspunkt från dels riktlinjer enligt rådande styrdokument och dels verksamhetens egenskaper (storlek, behov, elevåldrar, personalsammansättning etc). Dock ska varje enhet ha ett klart definierat forum där elevhälsofrågor behandlas och följs upp. Arbetet inom Elevhälsan ska ske på individ-, grupp och organisationsnivå. 1 I enlighet med prop 2001/02:14 samt nuvarande förslag till ny skollag, Ds 2009:25 2 Pga skillnader i förordn och läroplaner gäller andra regler för särskilt stöd i förskola och förskoleklass än i grundskola (se s 3-4). Förskoleklass hamnar dock i ett mellanläge pga anknytningen till grundskolan och ingår i övrigt i elevhälsoorganisationen. 1 Stödteamet Det kommunövergripande Stödteamet, med en samlad psykologisk och specialpedagogisk kompetens, erbjuder insatser på uppdrag av skolor och förskolor. Kvalitetschefen är ansvarig för organisation och arbetssätt. Stödteamets olika funktioner: Samordningsansvar för skolområden, ärendemottagning (skolpsykologerna) Konsultation och handledning Nätverk för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling Utredning och kartläggning Samverkan och samarbete med externa parter, t.ex. Specialpedagogiska skolmyndigheten, Landstinget, Socialförvaltning, BTH och andra kommuner Tal/språk, hörsel, Idékällar´n med Skoldatatek (specialpedagogerna) Utvecklingsfrågor, t ex Skolverkets särskilda satsningar inom ämnesområdena, läs&skriv och matematik, särskola och särskilda undervisningsgrupper, psykiska och fysiska miljöfaktorer (t ex buller, mobbing) Lokala elevhälsoteam I elevhälsans uppdrag är samverkan och helhetssyn en bärande del och därför är det viktigt att samverkansformer finns etablerade. Däremot måste utformningen av elevhälsoteamet skapas lokalt utifrån verksamhetens behov, t ex vad gäller vilka befattningar elevhälsan omfattar och samverkanspartners utanför den egna organisationen. Rektor är ansvarig ledare för elevhälsoteamets organisation och arbetssätt. Centrala yrkesroller i teamet är skolsköterska, specialpedagog och skolkurator (i mån av tillgång). Andra yrkesgrupper, som ibland ingår i elevhälsoteamen, är t ex studie- och yrkesvägledare, socialpedagog och resurspedagog. När det handlar om enskilda elevärenden har mentor en central roll i elevhälsoteamet. Här är det också viktigt att tänka på att föräldrarnas delaktighet och kunskap är avgörande. Elevvårdskonferens skall finnas för behandling av elevvårdsfrågor. (Grf kap 3, §§ 3-5) I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå rektor, företrädare för elevvården och berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal. Extra resursmedel Rektor har, i enskilda ärenden, möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder (enl den statliga propositionen 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor). För att kunna ansöka om sådana medel ska underlag tas fram av personal i verksamheten på uppdrag av rektor; utredning samt specificering av vad det extra bidraget ska användas till. Kontakt ska också tas med psykolog från Stödteamet. Extra resursmedel beviljas av en särskild beslutsgrupp (kvalitetschef + skolläkare och skolpsykologer). Barnets förälder/rar är viktiga informationsbärare i utredningen och ska vara delaktiga i och alltid informerade om att ansökan lämnas. Prioriterade utvecklingsfrågor under perioden - Trygghet och skolmiljö: Enligt skolplan 2007-2010 är ”Trygghet och tolerans” ett prioriterat utvecklingsområde. Vårt arbete med uppföljning och analys och därmed goda arbetssätt, framförallt lokalt, fortsätter utifrån arbetet med likabehandlingsplanerna. - En samlad och tydlig elevhälsoorganisation med ökat fokus på analys och utvärdering, bl a genom ett närmare samarbete mellan stödteamet och lokala EHT. - Analys och uppföljning av måluppfyllelse, bl a utifrån resultat av nationella prov och attitydundersökningar samt ev utvärdering av hälsoprofiler, åtgärdsprogram etc 2 SÄRSKILT STÖD – riktlinjer, enskilda ärenden A Grundskola åk 1-9(10) 5 kap. 1 § grundskoleförordningen ”Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.” När en elev riskerar att inte nå läroplanens mål eller då det av annat skäl framkommer att behov av särskilt stöd föreligger – förslag till handlingsplan (gäller grundskolan inkl obligatoriska särskolan) - processbeskrivning Möte med elev och vårdnadshavare med IUP som utgångspunkt (mentor) Underlag för åtgärdsprogram (EHT) Åtgärdsprogram Uppföljning, utvärdering Kontakt med det kommunövergripande elevhälsoteamet (StödUtredningen ska komplettera teamet) och/eller annan i samråd med elev och vårdnads den information som finns i havare*. Ev EVK IUP. Avsikten är att på ett Mentor (+ ev annan berörd pedagog)träffar familjen. IUP är utgångspunkt och underlag. Även om åtgärdsprogrammet föranleds av sociala eller medicinska förhållanden ska alltid elevens kunskapsutveckling (och utveckling i övrigt) i relation till läroplanens mål vara i fokus. Se även resp skolas särskilda handlingsplaner för likabehandling (i mobbingärenden) och de kommunövergripande handlingsplanerna för hög frånvaro, läs& skrivsvårigheter samt bemötande av nyanlända Utredningen ska komplettera den information som finns i IUP. Avsikten är att på ett allsidigt sätt ge underlag för rätt val av åtgärd. Utredning görs i första hand av mentor, eventuellt med stöd av EHT. Efter samråd med elev och vårdnadshavare kan kontakt tas med Stödteamet. Det kan handla om konsultation/ handledning eller psykologisk/pedagogisk bedömning/utredning, men det kan också handla om vidare kontakter med andra verksamheter (Soc, BUP, Hab etc) Förslag om anpassad studiegång ska alltid ha behandlas och beslutas av elevvårdskonferensen (Grf kap 5, § 10) Rektor är ansvarig för att utredning görs i samtliga fall då en elev riskerar att inte nå målen eller då det framkommer att eleven är i behov av stöd.* Om utredningen visar att det finns behov av särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas. Om utredningen visar att det inte finns behov av särskilt stöd ska det beslutas att åtgärdsprog- ram inte ska utarbetas. Åtgärdsprogrammet är alltid tidsbegränsat och ska utvärderas. Obs att åtgärdsprogram ska upprättas så snart som möjligt. Eventuell väntetid pga pågående särskild utredning undantar inte skolans skyldighet att vidta åtgärder.Åtgärdsprogrammet får i så fall anpassas efter rådande underlag. Åtgärdsprogrammen är i första hand en viktig dokumentation och ett underlag för planering i enskilda elevärenden. Det är samtidigt underlag för utvärdering och utveckling av den verksamhet vi betecknar ”särskilt stöd”, både på skol- och förvaltningsnivå. *Rektor är skyldig att upprätta åtgärdsprogram även i fall där samråd med vårdnadshavare, trots kontinuerliga försök, ej går att nå. Dock ska vårdnadshavare i dessa fall fortlöpande informeras och inbjudas till delaktighet. 3 B Förskola + förskoleklass 2kap. 3 § Skollagen ”Förskoleverksamheten ska utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver”. Kommunen har ansvar för att barn kan få de stödinsatser de har rätt till. Exempel på sådant stöd kan vara tillgång till hjälpmedel, psykologisk, specialpedagogisk och medicinsk kompetens. Barn som är i behov av stöd ska få det i sin grupp i förskolan. Ansvaret för att varje barn får det stöd som krävs vilar på rektorn. I förskolan finns inga individuella mål, men det finns en rätt till särskilt stöd i verksamheten. (en rätt till stöd utifrån enskilda barns individuella behov och förutsättningar) Enl LpfÖ 98 ska den pedagogiska verksamheten anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Förskolans skyldighet att erbjuda stöd är kopplade till de verksamhetsmål som finns i lpfö 98. Särskilt stöd i förskola kan vara resursförstärkning i ordinarie grupp Särskilt stöd kan också vara t ex specialpedagogiskt stöd, konsultinsatser, handledning eller kompetensutveckling/fortbildning till personal. Uppföljning/Utvärdering En särskild handlingsplan upprättas av personal och vårdnadshavare tillsammans. I planen ska det tydligt framgå vilka mål man enas om och vilka insatser man prövar. Planen följs upp och en utvärdering av insatserna görs varje termin. I utvärderingen visas hur man har arbetat och vill arbeta med varje barn. Enl SKOLFS 205:10 (Allmänna råd om kvalitet i förskolan) bör kommunen - använda ett synsätt som innebär att stödbehovet relateras till den miljö barnet befinner sig i - sträva efter att behovet av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personalen har tillräcklig kompetens för detta - fortlöpande utvärdera om resurserna är tillräckliga och om de insatser som gjorts varit relevanta När behov av särskilt stöd föreligger (förskolan + förskoleklass) - processbeskrivning Möte med vårdnadshavare - utredning Underlag för handlingsplan Åtgärdsplanering Uppföljning, utvärdering Kontakt med det kommunövergripande elevhälsoteamet (Stödteamet) och/eller annan i samråd med elev och vårdnadshavare Frågor kring enskilda barn behandlas alltid tillsammans med vårdnadshavarna Förskolepedagog + ev berörd specialpedagog och/eller annan träffar familjen. Planering av stöd ska ha koppling till verksamhetsmål i lpfö 98 Se även särskilda handlingsplaner för likabehandling och den kommunövergripande handlingsplanerna för bemötande av nyanlända Avsikten med utredning är att på ett allsidigt sätt ge underlag för rätt val av åtgärd. Såväl planering och utredning som dokumentation, uppföljning och utvärdering ska ske tillsammans med vårdnadshavarna. (SKOLFS 205:10) Kontakt kan tas med Stödteamet för konsultation/ handledning eller, dock först efter samråd med vårdnadshavare, psykologisk/pedagogisk bedömning/utredning alternativt vidare kontakter med andra verksamheter (Soc, BUP, Hab etc) Rektor är ansvarig för att barns rätt till särskilt stöd tillgodoses. Dokumentation är ett viktigt underlag för planering i enskilda ärenden. Det är samtidigt underlag för utvärdering och utveckling av den verksamhet vi betecknar ”särskilt stöd”, både på enhets- och förvaltningsnivå. 4 ÖVERSIKT ÖVER ÅRLIGA FÖRVALTNINGSGEMENSAMMA KUNSKAPS- OCH HÄLSOUPPFÖLJNINGAR SAMT ATTITYDUNDERSÖKNINGAR F-klass åk 2 åk 3 åk 4 Insamling av BHV-journaler. Hälsosamtal (se nedan). Skolhälsovården Hälsosamtal (se nedan). Skolhälsovården. Vaccination Nationella prov Ma och Sv/SvA. Proven är obligatoriska och genomförs under våren i åk 3. Resultaten redovisas till Skolverket samt till Barn- och ungdomsförvaltningen. Hälsosamtal, hälsoprofil (se nedan). Vacc stelkramp, difteri och kikhosta (elever födda före 2002). Skolhälsovården Nationella prov Ma, Eng och Sv/SvA. Proven är obligatoriska och genomförs under våren i åk 5. Resultaten redovisas till Skolverket samt till Barn- och ungdomsför- valtningen. åk 5 åk 6 åk 8 Attitydundersökning ht vartannat år (2008, 2010, 2012….) Vacc HPV (flickor) fr hösten 2010. Skolhälsovården. Hälsosamtal (se nedan) Skolhälsovården. Hälsosamtal, hälsoprofil (se nedan). PRAOoch yrkesvalsförberedelse i samverkan med SYV). Skolhälsovården Betyg åk 8. Nationella prov Ma, Eng, Sv/SvA, Bi, Fy och Ke. Proven är obligatoriska och genomförs under våren i åk 9 . Resultaten redovisas till Skolverket samt till Barn- och ungdomsförvaltningen. Betyg åk 9. åk 9 Attitydundersökning vt vartannat år (2009, 2011, 2013….) PRAO-och yrkesvalsförberedelse i samverkan med SYV). Skolhälsovården Hälsosamtal: F-klass, åk 4 och åk 8: Längd- vikt-, syn- och hörselkontroll och rygg. Hälsodeklaration (blankett till vårdn.havare). Vaccination DTP i åk 4 (elever födda före 2002) Åk 2 och 6: Längd-, vikt- och ryggkontroll (åk 6). Vacc MPR Hälsoprofil= En sammanställning på gruppnivå utifrån hälsosamtalen. Sammanställs och analyseras enligt direktiv. Ska ingå i kvalitetsredovisningen. 5 NATIONELLA OCH LOKALA STYRDOKUMENT, HANDLINGSPLANER OCH RIKTLINJER I ANSLUTNING TILL ELEVHÄLSANS VERKSAMHETSOMRÅDEN - Skollagen, t ex Kap 2a§ 9 + kap 2b Kap 14 Kap 14a - Grundskoleförordningen, t ex Kap 3 §§ 3-5 Kap 5 Kap 6 § 9 Kap 7§ 2 Särskilt stöd Skolhälsovård Åtgärder mot kränkande behandling Evk Särskilda stödinsatser Disciplinära åtgärder Utvecklingssamtal - För arbete med åtgärdsprogram Skolverkets allmänna råd. (Skolverket 2008) - Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Allmänna råd (Skolverket 2008) - För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Allmänna råd (Skolverket 2009) - Verksamhetsplan för skolhälsovården, Karlskrona kommun. Förskoleklass – Grundskola – Särskola 2007 – 2009. Karlskrona kommun 2009 - Processbeskrivning för hantering av tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av stöd i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och obligatorisk särskola. Karlskrona kommun 2009 - Riktlinjer för bemötande och förebyggande vad det gäller långvarig frånvaro. Karlskrona kommun 2009 - Handlingsplan för bemötande av nyanlända barn/elever i förskola och skola. Karlskrona kommun 2009 - Handlingsplan – Hygien i förskolan Karlskrona kommun 2009 6