MÅLBESKRIVNING
ORTOPEDI
REUMATOLOGI & DERMATOLOGI
ENDOKRINOLOGI & ENDOKRINKIRURGI
+
INTEGRERINGSPERIOD IV:
NUTRITION
STÖDJEVÄVNADENS BIOLOGI,
CANCERGENETIK OCH TUMÖRBIOLOGI
KLINISK FARMAKOLOGI
+
INTEGRERINGSPERIOD V:
RADIOLOGI
LÄKARPROGRAMMET TERMIN 7 HT 2009
Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2009
2
Innehåll
Endokrinologi
Ortopedi
Reumatologi
Dermatologi
Integrationsperiod IV: Nutrition, Stödjevävnadens Biologi, Cancergenetik och
tumörbiologi samt Klinisk Farmakologi
Integrationsperiod V: Radiologi
3
4
5
6-7
8-11
12
Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2009
3
Målbeskrivning - Endokrinologi/Endokrinkirurgi
Kursen ska ge en teoretisk bakgrund till endokrina sjukdomar. Denna del av undervisningen ges i form
av föreläsningar och falldiskussionsseminarier. Det patientnära lärandet sker vid tjänstgöring inom både
öppen- och slutenvård vid endokrin/endokrinkirurgisk enhet under två veckor, måndag till och med
fredag.
Efter kursen ska studenten:
Kunna ta upp en anamnes som är relevant för patient med endokrina symtom.
Kunna känna igen yttre tecken(status) vid hypo- och hyperglykemi, hypertyreos, hypotyreos,
Mb Addison, Cushing´s syndrom samt tetani.
Kunna bedöma metabolt status (glukoskontroll, HbA1c, plasmalipider etc, patientmål).
Kunna bedöma sekundära könskaraktärer.
Kunna utföra inspektion och palpation av sköldkörteln.
Kunna handlägga och redogöra för akut binjurebarksinsufficiens och hyperkalcemisk kris.
Kunna handlägga och redogöra för sköldkörtelns sjukdomar: utbredning (incidens, prevalens), orsaker,
symtom, diagnostik och behandling inklusive endokrin oftalmopati.
Kunna diagnosticera och redogöra för behandling av patient med nydebuterad diabetes mellitus, diabetes
ketoacidos, hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom, laktacidos samt hypoglykemi.
Kunna förstå och redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid primär hyperparatyreoidism,
hypofystumörer, Cushing´s syndrom, feokromocytom, primär aldosteronism och diabetes insipidus.
Kunna förstå och redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid osteoporos och osteomalaci.
Kunna förstå och redogöra för klassifikation, epidemiologi, patogenes samt utredning och behandling av
typ 1-diabetes inklusive LADA, typ 2-diabetes samt sekundär diabetes.
Kunna förstå och redogöra för behandlingsprinciper och kontroll av mikro- och makrovaskulära
komplikationer vid diabetes mellitus.
Kunna förstå och redogöra för diagnostik och behandling av fetma.
Kunna förstå och redogöra för det metabola syndromet.
Känna till diabetesmanifestationer från senor och leder.
Känna till prevention, diagnos och behandling av diabetiska fotproblem.
Känna till principer för och kunna skriva ut insulin och fria hjälpmedel för personer med diabetes.
Känna till symtom och behandling vid diabetes insipidus, hypogonadism (män/kvinnor), hirsutism,
virilism samt PCO-syndrom.
Känna till (översiktligt) symtom och diagnostik av carcinoidsyndromet, binjurebarkscancer och multipel
endokrin neoplasi typ I och II (MEN I och II).
Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2009
4
MÅLBESKRIVNING ORTOPEDI
Ortopedi är läran om rörelseapparatens sjukdomar och skador. Kursen omfattar katedrala föreläsningar,
gruppundervisning/seminarier, praktisk tjänstgöring med tillhörande undervisnings-moment och
litteraturstudier. Kunskapsprov anordnas i slutet av ortopediplaceringen (dugga) och i slutet av terminen
(tentamen; i anslutning till tentamen i kirurgi).
För godkänt fordras att studenten är väl förtrogen med och kan:
* Den allmänna frakturläran; principer för primärt omhändertagande, utredningsgång och fortsatt
behandling av frakturer och ledskador.
* De viktigaste ortopediska sjukdomarna: etiologi, patologi, diagnostik, differentialdiagnostik, prognos
och behandlingsmöjligheter.
* Vara förtrogen med utredningsgången vid ortopediska sjukdomstillstånd och skador samt bedöma
vilka som kan behandlas i primärvården och vilka som bör remitteras till specialklinik.
Kan utföra:
* Anamnesupptagning och adekvat undersökning vid sjukdomar och skador inom rörelseapparaten.
* Klinisk undersökning av rörelseapparaten. Adekvat beskrivning av fynden för journal- och
intygsskrivning.
* Primärt omhändertagande, grovreposition och immobilisering av skada i rörelseapparaten.
* Fixering (t ex gips) av enkla extremitetsskador.
Känner till:
* Rörelseorganens funktionella och topografiska anatomi.
* Rörelseapparatens reaktion på trauma, förebyggande av komplikationer vid skador samt principerna
för omhändertagande av multipelt skadad patient.
* Ortopedtekniska och andra hjälpmedel.
* Huvuddragen och principerna för ortopediska rekonstruktiva åtgärder samt för protes- och
ortosförsörjning vid sjukliga tillstånd inom rörelseapparaten.
* Tekniken vid ledpunktion i diagnostik och terapi.
* Basala kunskaper om ergonomi och belastningsskador; arbetsmedicinska aspekter och förebyggande
åtgärder.
* Något om forskningsfronten i ämnet.
Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2009
5
MÅLBESKRIVNING REUMATOLOGI
Kursen ska ge en teoretisk bakgrund till de vanligaste inflammatoriska led- och systemsjukdomarna.
Denna del av undervisningen ges i form av föreläsningar och PBL-fall- Det patientnära lärandet sker i
samband med tjänstgöring på reumatologklinik 4 dagar i veckan. Undervisning om immunologiska
aspekter på dessa sjukdomar sker under integreringsperioden i början av terminen.
Efter kursen ska studenten:
1. Kunna ta en effektiv anamnes på patienter med reumatiska sjukdomar samt utföra ledstatus.
Identifiera tecken på synovit, tenosynovit, karpaltunnelsyndrom och synovialruptur.
2. Kunna i detalj igenkänna: 1) symtom på medullakompression vid reumatoid artrit samt initiera
behandling, 2) symtom vid temporalisarterit och polymyalgia reumatica samt påbörja terapi.
3. Kunna väl och redogöra för reumatoid artrit: symtomatologi, differentialdiagnostik, serologiska fynd,
bedömning av sjukdomsaktivitet, terapi, principerna för terapi samt prognos.
4. Kunna väl och redogöra för postinfektiös (reaktiv) artrit, psoriasisartrit, ankyloserande spondylit:
symtomatologi, diagnostik, principerna för terapi.
5. Kunna väl och redogöra för SLE och läkemedelsinducerad SLE: symtomatologi,
differentialdiagnostik, principerna för terapi och prognos.
6. Kunna väl artros; de vanliga lokalisationerna och differentialdiagnostik gentemot artrit
7. Känna till och redogöra för immunkomplexsjukdomarnas patogenes.
8. Känna till och redogöra för gikt och pyrofosfatsynovit: symtomatologi, diagnostik och principerna
för terapi.
9. Känna till och redogöra för symtomatologi, diagnostik och prognos vid Sjögrens syndrom,
sklerodermi, dermatomyosit/polymyosit och vissa vaskulitsjukdomar (Wegeners granulomatos,
polyarteritis, Takayashus sjukdom och leukocytoklastisk vaskulit)
10. Känna till och förklara utvecklingen av amyloidos vid kronisk inflammatorisk sjukdom11. Känna till att reumatiska besvär kan vara paramaligna manifestationer.
Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2009
6
MÅLBESKRIVNING DERMATOLOGI
Kursen ska ge en förståelse av hudens olika reaktionsmönster, orsakerna till de vanligaste
hudsjukdomarna, samt principerna för dermatologisk terapi. Denna del av undervisningen ges i
form av föreläsningar, fallseminarier och PBL-fall. Det patientnära lärandet sker i samband med
tjänstgöring på hudmottagning 3-4 dagar i veckan. Undervisning om basbiologiska aspekter på
hudsjukdomar sker under integreringsperioder under terminen.
Efter kursen ska studenten:
1. Ha god kunskap om hudens struktur och funktion, innervation, samt immunologiska och
inflammatoriska mekanismer av betydelse för hudsjukdomar.
2. Kunna sammanfatta en riktad anamnes syftande till diagnosticering av hudsjukdomar, samt
beskriva hudstatus baserat på en analys av hudförändringars delkomponenter och regionala
distribution.
3. Kunna förklara teori och praktik vid utredning av kontaktallergiska hudreaktioner (epikutantest,
vanliga allergener etc.).
4. Kunna förklara orsak, patogenes, förlopp och behandlingsprinciper vid de vanligaste
hudsjukdomarna. Informera om förebyggande åtgärder vid solskada, omgivningsutlöst
eksem/psoriasis och smittsam hudsjukdom.
5. Kunna kliniskt särskilja de olika eksemformerna (atopisk dermatit, seborroiskt eksem,
kontaktdermatit, nummulärt eksem, staseksem, intertrigo, asteatotiskt eksem) från psoriasis,
lichen ruber samt virus- och läkemedelsexanthem.
6. Ha god kunskap om antiinflammatorisk och mjukgörande lokalbehandling inkl. UV-terapi och
occlusivbehandling vid eksem. Känna till huvud-grupperna och biverkningsprofilen av topikala
glucocorticoider och andra immunmosuppressiva medel som ofta används inom dermatologin.
7. Kunna skriva intyg rörande vanliga hudsjukdomar. Känna till när remiss till hudspecialist eller
yrkesdermatolog behövs.
8. Ha kännedom om hudmanifestationer vid autoimmuna sjukdomar såsom pemfigus, pemfigoid,
dermatomyosit, systemisk sclerodermi, morfea, lupus erythematosus, kutan vaskulit, lichen
sclerosus, vitiligo, och alopecia areata. Kännedom om relevant serologisk och immunpatologisk
diagnostik vid dessa tillstånd.
9. Känna till klinisk bild vid de vanligaste benigna hudtumörerna inkl. olika nevi, hemangiom,
lipom, xanthom, keloid, neurofibrom, mastocytom.
10. Kunna klinisk diagnostik av dermatoser som utlöses eller förvärras av ljus t.ex. akut ljusdermatit,
polymorft ljusutslag, fototoxisk dermatit, aktinisk keratos, keilit, lentigo, melasma.
11. Kunna diagnosticera och känna till terapi vid maligna och premaligna hudtumörer:
basalcellscancer, aktinisk keratos, skivepitelcancer, keratoachanthom, malignt melanom, kutant
lymfom.
Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2009
7
12. Kunna tillämpa diagnostisk hudbiopsering resp. ytlig borttagning av hudförändringar (excisions-,
kyrettage- och kryoterapi), samt redogöra för vanliga indikationer och kontraindikationer för
dessa ingrepp.
13. Känna till att internmedicinska tillstånd, näringsbrist och psykisk stress kan återspeglas i huden.
Känna till klinisk bild vid granulomatösa hudsjukdomar och porfyri. Veta utredningsgång hos
patient med generell klåda utan primära hudutslag.
14. Kunna diagnosticera de vanligaste hår-, nagel- och svett/talgkörtel-sjukdomarna, samt kunna
behandla akne och rosacea
15. Kunna klinisk och laboratoriemässig diagnostik vid virus-, svamp- och bakterieinfektioner samt
infestationer i huden. Veta indikationer för antimikrobiell och antiparasitär lokal- och
systembehandling. Känna till att komplicerade eller atypiska kutana infektioner kan uppstå hos
patienter med immunosuppression och/eller barriärdefekt i huden. Känna till epidemiologi,
sjukdomsförlopp och övergång i systemiska infektioner.
16. Kunna skilja mellan akut resp. kronisk urticaria och angioödem, samt utifrån anamnes och status
bedöma om utredning är motiverad.
Kunna utföra dermografismprövning; veta vilka läkemedel som oftast orsakar hudreaktioner och
veta vilka reaktionsmönster som är vanliga.
Kunna ta ställning till ev. seponering av läkemedel och veta indikationer för systemisk
behandling och inläggning vid urticaria/anafylaxi.
17. Kunna klinisk diagnostik vid olika former av psoriasis samt viktiga monogenetiska hudsjukdomar
(gendermatoser). Kunna sätta sig in i patientens/anhörigas livssituation vid svår, kronisk
hudsjukdom.
Hänvisningar till:
http://webdb3.uu.se/mf/cc_nylakarprog/FMPro?-DB=mfcc.fp5&-Format=visa_resultatalla.html&Op=eq&grupp=Rörelseorganens/hudens%20och%20bindvävens%20sjukdomar&-Error=sok_fel.html&sortfield=diagnosnamn&-sortorder=ascending&-Find=Find
Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2009
8
MÅLBESKRIVNING INTEGRERINGSPERIOD IV
Allmänt
Kursen skall ge fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper i klinisk-preklinisk integrerad form om
nutrition, särskilt med inriktning mot folkhälsonutrition och övervikt, stödjevävnadens uppbyggnad och
funktion under normala och patologiska förhållanden samt kronisk smärta och klinisk farmakologi
De erhållna kunskaperna skall kunna tillämpas i praktiskt-kliniskt arbete inom de nämnda områdena.
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och genomgång av PBL-fall
Nutrition
Kursen är en fortsättning av den kliniska nutritionkursen från termin 6, men med ett mer folkhälsoinriktat
fokus på fetma och andra livsstilssjukdomar.
Kursen skall ge kunskaper om näringsrekommendationer och deras vetenskapliga grund; och belysa olika
konstinterventioner. Vidare skall en fördjupning om fetma och dess behandling ges; med extra fokus på
fettväven och gen –kostinteraktioner. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, grupparbeten och
paneldiskussion.
Efter kursen skall studenten:
1. översiktligt kunna beskriva innehållet i de svenska näringsrekommendationerna och förstå vad
rekommendationerna motsvarar för livsmedel i en sammansatt kost
2. översiktligt kunna beskriva det vetenskapliga tillvägagångssättet vid koststudier och kritiskt kunna
reflektera kring nutritionspåståenden
3. förstå innebörden av det metabola syndromet och känna till livsstilens betydelse för behandling
4. redogöra för begreppen fetma och obesitas i relation till metabola riskfaktorer och patientens
psykosociala hälsa, samt känna till olika behandlingsprinciper och preventiva åtgärder.
Stödjevävnadens biologi
Perioden skall uppdatera och fördjupa tidigare erhållna kunskaper i stödjevävnadens biologi på så sätt att
patogenesen till och behandlingen av de vanligaste sjukdomarna som drabbar huden och rörelseapparaten
skall kunna förstås och tillämpas. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier,
grupparbeten och genomgång av PBL-fall.
Efter veckan skall studenten
1. kunna redogöra för uppbyggnaden vad avser cell- och matrixsammansättningen hos olika typer av
bindväv, brosk- och benvävnad och hur detta avspeglar de olika vävnadernas funktion.
2. kunna redogöra för hur förändringar i matrixsammansättningen hos olika stödjevävnader påverkar
deras funktion, och hur detta ger upphov till olika symptom i olika vävnader
3. kunna redogöra för bakgrunden till de manifestationer som olika inflammatoriska tillstånd leder
till i olika typer av stödjevävnader, och hur detta kan tillämpas vid olika former av behandling.
4. förstå bakgrunden till den serologiska diagnostiken av sjukdommstillstånd i rörelseapparaten.
Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2009
9
Klinisk farmakologi
Integreringsperioden ska ge en fördjupad förståelse för de individuella och omgivningsrelaterade
faktorerna som påverkar läkemedelssvaret, och hur man tillämpar denna kunskap i klinisk farmakologi
vid diagnostik, handläggning och behandling av olika kliniska problem, med särskild betoning på
farmakologisk behandling av svår långvarig smärta. Kunskap skall också ges om de föreskrifter och lagar
som reglerar receptförskrivning. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier,
grupparbeten och genomgång av PBL-fall.
Efter kursen ska studenten
1. kunna redogöra för den kliniska betydelsen av de viktigaste farmakokinetiska parametrarna och
tillämpa denna kunskap i kliniska frågeställningar
2. i kliniska patientfall kunna tillämpa kunskap om faktorer som orsakar inter- och intraindividuell
variation i läkemedelssvaret (bl.a. genetisk variation, ålders- och könsrelaterad variation,
läkemedelsinteraktioner, sjukdomar såsom lever- och njursjukdom, ordinationsföljsamhet etc)
och deras betydelse för läkemedelsval och –dosering.
3. ur ett tillämpad farmakokinetiskt perpektiv, kunna redogöra för principerna för användning av
läkemedelsanalys som verktyg vid diagnostik och terapistyrning, och tillämpa denna kunskap vid
bedömning av analyssvar
4. kunna redogöra för betydelsen av läkemedelsbiverkningar för sjuklighet och ha goda kunskaper
om de viktigaste mekanismerna för läkemedelsbiverkningar och om hur och när de kan undvikas
5. kunna översiktligt redogöra för de olika faserna i läkemedelsutveckling, genomförande av
kliniska läkemedelsprövningar samt ha förståelse för behovet av en kontinuerlig värdering av
läkemedels effekter, säkerhet och användning i olika patientkategorier under ett läkemedels
livstid
6. kunna självständigt söka och kritiskt bedöma information för att kunna analysera och lösa
komplexa läkemedelsrelaterade frågeställningar
7. ha fördjupad kunskap om naturläkemedel och deras effekter och bieffekter
8. kunna ta smärtanamnes och göra smärtanalys
9. kunna redogöra för val av läkemedelsbehandling av kronisk smärta samt
känna till vanliga läkemedel som används vid behandlingen av vanligt förekommande
smärttillstånd.
10. kunna de lagar och föreskrifter som reglerar receptförskrivning samt kunna förskriva recept
Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2009
10
CANCERGENETIK OCH TUMÖRBIOLOGI
Kursen skall förmedla en fördjupad förståelse för hur mutationer orsakar tumörsjukdomar och hur dessa
mutationer utgör grunden för dagens och framtidens diagnostik och behandling. Utgående från vanligt
förekommande cancerformer diskuteras epidemiologi, genetik, patologi, diagnostik och terapi.
Undervisningen organiseras i form av multidisciplinära halvdagar kring de olika tumörformerna,
gruppövningar i genetik och patologi, samt två PBL-fall.
För cancersjukdomarna i allmänhet
Efter kursen skall studenten
kunna incidens, prevalens, mortalitet och huvudsakliga orsaker till morbiditet och mortalitet av de fem
vanligaste tumörformerna som drabbar kvinnor respektive män i Sverige
kunna epidemiologiska samband mellan alkohol, tobak och tumörsjukdom
kunna innebörden av begreppen mutation, proto-onkgen, onkgen, tumörsuppressorgen, förlust av
heterozygositet, klonal evolution, cancerstamcell, tumörheterogenitet
kunna diagnostiska metoder för att hitta konstitutionella och somatiska mutationer såsom
punktmutationer, kopietalsförändringar och kromosomala rearrangemang
kunna mekanismer för omvandling av proto-onkgener till onkgener och ge exempel på dessa mekanismer
med hjälp av tyrosinkinasgener
kunna mekanismer för inaktivering av tumörsuppressorgener
kunna förklara begreppen atypi, dysplasi, cancer in situ, neoplasi och invasiv cancer
kunna principer för tumörklassifikation (gradering och stadieindelning)
kunna relatera mutationer i onkgener och tumörsuppressorgener till diagnos, prognos, och terapival
kunna förklara hur olika typer av genetisk instabilitet leder till tumörprogression
kunna verkningsmekanismer för cancerläkemedel som hämmar onkgener och orsaker till resistens mot
dessa läkemedel
kunna beskriva en flerstegsmodell för somatiska mutationer vid tumörprogression
kunna handläggningsgång för familjeutredning vid misstanke om hereditär cancer
kunna cellulära funktioner och signalvägar som påverkas av mutationer under tumörprogression
För bröstcancer (C50/D05), kolorektalcancer (C18-C21/D12), och malignt melanom (C43/D22)
Efter kursen skall studenten
översiktligt kunna incidens, prevalens, och prognos
kunna kriterier för att skilja benigna från maligna tumörer
kunna symptom av lokaliserad respektive spridd sjukdom
kunna diagnostiska metoder samt faktorer som påverkar dessa metoders sensitivitet och specificitet
kunna vanligaste differentialdiagnoser
kunna histopatologiska huvudtyper, stadieindelning samt tumörbiologiska variabler som används i
klinisk praxis
kunna kliniska kännetecken och underliggande gendefekter vid vanliga hereditära former
kunna samband mellan morfologiska stadier och somatiska mutationer i specifika cancergener
kunna gener med sjukdomsorsakande prevalenta hereditära och/eller somatiska mutationer
översiktligt kunna prognostiska faktorer
kunna terapeutiska metoder och indikationer för dessa
översiktligt kunna metoder för palliativ vård
Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2009
För neuroendokrina tumörer i mag-tarmkanalen
Efter kursen skall studenten
kunna indela carcinoider samt endokrina pankreastumörer utgående från anatomiskt ursprung samt
hormonproduktion
kunna gener med sjukdomsorsakande prevalenta hereditära och/eller somatiska mutationer
kunna relatera tumörers hormonproduktion till kliniska symptom
kunna vanligaste differentialdiagnoser
översiktligt kunna prognostiska faktorer
översiktligt kunna incidens, prevalens, och prognos
kunna terapeutiska metoder och indikationer för dessa
För hematologiska maligniteter (leukemier och lymfom):
Efter kursen skall studenten
kunna huvudtyper av leukemier utifrån klinisk bild och cellursprung.
känna till undergrupper av leukemier/lymfom utifrån morfologi och genetik.
översiktligt kunna incidens, prevalens, och prognos.
kunna symtombild vid leukemier och lymfom.
förstå genetiska avvikelser som är involverade vid sjukdomsutveckling.
kunna diagnostiska metoder inkl morfologi, immunfenotyp och
cytogenetik/molekylärgenetik.
översiktligt kunna prognostiska faktorer.
översiktligt kunna behandlingsprinciper, inklusive modern målriktad terapi.
11
Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2009
12
MÅLBESKRIVNING FÖR INTEGRATIONSPERIOD V: RADIOLOGI
INTEGRERINGSVECKA ANATOMI/RADIOLOGI
Syfte
Integreringsveckans syfte är att ge kunskaper om samspelet mellan radiologi, anatomi, fysiologi och
patologi.
Målbeskrivning
Efter kursen ska studenten
Ha kunskap om olika radiologiska metoders möjligheter och begränsningar för avbildning av
anatomiska strukturer, fysiologiska förlopp och patologiska förändringar.
Ha fördjupat sina kunskaper i anatomi, fysiologi och patologi baserad på radiologiska
undersökningar.
Ha kunskap om vanliga radiologiska undersökningars indikationer, utförande och diagnostiska
värde.
Känna till basala principer för strålskydd.
Ha förståelse för samspelet mellan olika kliniska discipliner och radiologin.
Som kliniskt verksam läkare kunna konsultera en radiologisk avdelning genom att:
o Ha förståelse för betydelsen av ett adekvat val av undersökningsmetod.
o Ha kunskap om vilken information som är väsentlig och adekvat att uppge på en
röntgenremiss och själv kunna skriva sådana.
o Kunna tillgodogöra sig en röntgenrond.
o Kunna förstå ett röntgensvar.
Självständigt kunna tolka vanligt förekommande röntgenundersökningar översiktligt och beskriva
fynden.
Vara orienterad om den framtida utvecklingen inom några områden inom radiologi.
