GÖTEBORGS STADSKANSLI

GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-09-09
Förslag till vägledning för Göteborgs Stad gällande insatser enligt Lag om stöd och service
för vissa funktionshindrade (LSS) och bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) för barn,
ungdomar och vuxna med funktionshinder.
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen:
1) Förslaget remitteras till stadsdelsnämnderna och till Göteborgs handikappråd för
synpunkter före beslut i kommunstyrelsen.
2) Uppdrag lämnas till stadskansliet att sammanställa remissvaren och föreslå de
förändringar i vägledningen som kan vara motiverade.
SAMMANFATTNING
Kommunstyrelsen gav 2002-04-24 stadskansliet i uppdrag att tillsammans med SDF utarbeta
riktlinjer för insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för personer med funktionshinder. Det
har tidigare inte funnits kommungemensamma riktlinjer/vägledning för biståndsbedömning för
personer med funktionshinder.
En arbetsgrupp med representanter från stadskansliet och stadsdelarna har medverkat i arbetet
med att ta fram ett förslag till vägledning för handläggning. Under arbetets gång har avstämning
gjorts med stadsdelarnas verksamhetschefer för funktionshinder. Länsstyrelsen har lämnat
synpunkter på förslaget. Göteborgs handikappråd har fått information och getts tillfälle att
lämna synpunkter.
Vägledningen syftar till att utredning och bedömning av den enskildes behov skall göras utifrån
den lag och de insatser som bäst tillgodoser hans/hennes behov. För att uppnå detta har
vägledningen disponerats så att LSS och SoL beskrivs parallellt i varje avsnitt.
Förslaget till vägledning ligger i linje med organisationen för stadsdelarnas verksamheter för
funktionshindrade. Målet för vägledningen är att göteborgarna skall behandlas lika oavsett
stadsdel och ha möjlighet att flytta till andra stadsdelar och regioner inom kommunen.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Vägledningen är en tolkning av lagstiftningen och en sammanställning av gällande beslut och
den praxis som utvecklats i stadsdelarna. Vägledningen torde inte medföra några betydande
ekonomiska konsekvenser. I vissa fall har praxis utvecklats olika i stadsdelarna vilket kan
medföra ekonomiska konsekvenser i samband med anpassning till vägledningen.
Bilaga:
Förslag till vägledning för handläggning enligt LSS och SoL för personer med funktionshinder.
ÄRENDETS BAKGRUND
Kommunstyrelsen gav 2002-04-24 stadskansliet i uppdrag att tillsammans med SDF utarbeta
riktlinjer för insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för personer med funktionshinder.
Bakgrunden till beslutet var att Göteborgs stad fått kritik dels från brukare och
intresseorganisationer, dels från Länsstyrelsen, för bristande rättssäkerhet och likabehandling
för personer med funktionshinder i samband med handläggning och beslut om insatser. SDN
Centrum beslutade 2001-12-18 att hemställa hos Kommunstyrelsen att aktualisera behovet av
gemensamma vägledande riktlinjer för biståndsbedömning inom funktionshinderområdet.
Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen, KL, 6 Kap 1§, leda och samordna förvaltningen
av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet.
Kommunstyrelsen skall enligt sitt reglemente ”besluta i grundläggande policyfrågor som berör
nämndernas verksamhet, i den mån besluten ej skall fattas av fullmäktige, samt utfärda de
anvisningar och riktlinjer som erfordras med hänsyn till kraven på likabehandling och
rättssäkerhet”.
ARBETSPROCESS/SAMRÅD
Arbetet med vägledningen har skett i olika etapper. En arbetsgrupp med representanter från
stadskansliet och stadsdelarna har deltagit i arbetet med att arbeta fram en struktur och
inriktning för vägledningen. Kontakter och utbyte med andra kommuner och Försäkringskassan
angående deras riktlinjer/vägledning har skett fortlöpande. Avstämning har skett med
verksamhetscheferna för funktionshinder som har delgivits materialet som utkast och lämnat
synpunkter. Handläggarna i kommunen har i samband med utbildningsdagar under hösten 2004
informerats om delar av vägledningen och också bidragit med synpunkter och förslag.
På stadskansliet har förutom välfärdsgruppen också gruppen för utbildningsfrågor, juristgruppen
och personalenheten deltagit i arbetet när det gällt frågeställningar som berört respektive
ansvarsområde.
Göteborgs Handikappråd har informerats och getts möjlighet att lämna synpunkter.
VÄGLEDNINGEN
Läsanvisning
Vägledningen belyser handläggning och insatser enligt LSS och SoL parallellt. Den är inte
uppdelad i två delar med LSS och SoL var för sig. Avsikten är att all behovsbedömning skall
göras utifrån den enskildes behov och att handläggaren skall tillämpa den lag och erbjuda de
insatser som bäst tillgodoser den enskildes behov och rättigheter.
Vägledningen hänvisar till andra riktlinjer, planer och regelverk som påverkar handläggning och
utförande av insatser till personer med funktionshinder. Där det är möjligt har länkar till dessa
lagts in i dokumentet.
Riktlinjerna för äldreomsorgen kan med fördel användas som komplement till denna vägledning
när det gäller regelverk kring myndighetsutövningen och ansvarsfördelningen mellan
stadsdelarna m m.
Avgränsning/målgrupp
LSS
I de delar vägledningen avser handläggning och insatser enligt LSS omfattas barn, ungdomar
och vuxna i alla åldrar.
SoL
I de delar som avser handläggning och insatser enligt SoL gäller vägledningen för personer
under 65 år. För personer över 65 år gäller äldreomsorgens riktlinjer. Detta innebär att
stadsdelarna oavsett organisation skall tillämpa kommunens riktlinjer/vägledning för den
målgrupp den enskilda personen ingår i.
I vissa fall kan personer under 65 år erbjudas boende i äldreboende vilket förutsätter särskild
planering och dokumentation och ett nära samarbete mellan handläggarna inom verksamheten
för funktionshindrade och äldreomsorgen.
Personer som på grund av funktionshinder har beviljats boendestöd eller särskilt boende enligt
SoL före 65 års ålder skall ha rätt att behålla detta bistånd efter 65-årsdagen, om det är det är det
stöd som bäst tillgodoser hans/hennes behov.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Enheten för välfärd och utbildning
Ulla Carlshamre
Inger Sahlin
Bilaga
Göteborgs stads vägledning
Insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
3
ALLMÄNNA MÅL I LSS OCH SoL
6
BARN MED FUNKTIONSHINDER
6
PERSONER AV UTLÄNDSK HÄRKOMST MED FUNKTIONSHINDER
8
STÖD/FÖRETRÄDARE
8
HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION
11
GODA LEVNADSVILLKOR I LSS OCH SKÄLIG LEVNADSNIVÅ I SoL
11
UTREDNING OCH BESLUT ENLIGT LSS OCH SoL
13
PERSONKRETSUTREDNING ENLIGT LSS
15
INSATSER ENLIGT LSS OCH BISTÅND ENLIGT SoL
22
PERSONLIG ASSISTANS ENLIGT LSS
24
HJÄLP I HEMMET ENLIGT SoL
33
LEDSAGARSERVICE
36
AVLÖSARSERVICE
38
KORTTIDSVISTELSE
39
KORTTIDSTILLSYN FÖR SKOLUNGDOM
40
BOENDE
41
BOENDEFORMER FÖR BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
42
BOENDEFORMER FÖR VUXNA MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
44
DAGLIG VERKSAMHET, SYSSELSÄTTNING/ARBETSTRÄNING
47
RESOR
48
SKOLRESOR/SKOLSKJUTS
48
MEDFÖLJARE VID SEMESTERRESA
49
INDIVIDUELL PLAN
50
STÖD TILL ANHÖRIGA
51
ANSVAR FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD RESPEKTIVE EGENVÅRD
52
ARBETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
54
ANKNYTANDE FRÅGESTÄLLNINGAR UTANFÖR KOMMUNENS ANSVAR
55
2
INLEDNING
Kommunstyrelsen beslutade 2002-05-31 att riktlinjer för insatser enligt LSS och bistånd
enligt SoL skulle utarbetas för att uppnå större rättsäkerhet och likabehandling för
Göteborgare med funktionshinder.
Vägledningen skall bidra till att beslut som fattas av olika handläggare i olika stadsdelar
skall bli så lika som möjligt, när förutsättningarna är lika. Den skall tillämpas oavsett var
i socialtjänstens organisation frågor om insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för
barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder aktualiseras.
För handläggning enligt Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS)
gäller vägledningen alla åldrar. För handläggning enligt Socialtjänstlagen (SoL) gäller
den 0-65 år. För personer över 65 års ålder finns särskilda riktlinjer enligt SoL.
Vägledningen är baserad på gällande lagar, anknyter till policydokument samt
övergripande dokument.
Lagen är överordnad vägledningen. Individuell bedömning skall alltid göras i
lagstiftningens anda och med vägledningen som stöd. Stadsdelen har ansvar för att
verksamheten uppfyller lagstiftningens krav.
Aktuella lagrum
Vägledningen utgår främst från lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade, LSS och Socialtjänstlagen (2001:453) SoL.
Texter och förarbeten kan nås genom Rixlex på:
http://www.riksdagen.se/debatt/sfsr/index.asp
LSS infördes den 1 januari 1994. Samtidigt infördes lagen om assistansersättning
(1993:389), LASS.
Dessa två lagar kompletteras av förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa
funktionshindrade samt förordning (1993:1091) om assistansersättning (1993:1091).
Motiveringen till införandet av LSS och LASS finns i propositionen 1992/93:159 Stöd
och service till vissa funktionshindrade. Som grund för propositionen finns
handikapputredningens tre betänkanden SOU 1989:54, SOU 1990:2, SOU1990:19,
och huvudbetänkandet 1991:46 "Handikapp, Välfärd och Rättvisa". Förarbeten till
viktigare ändringar i lagen finns i propositionerna 1996:535, 1999:819, 2000:1031 och
2004/05:39.
Nya socialtjänstlagen (2001:453), SoL, har sin grund i den socialtjänstlag (1980:620)
som gällt sedan 1982 med de ändringar som genomförts under åren. De mer
betydelsefulla lagändringarna till den äldre lagen har motiverats i proposition
1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen. Motiveringen till den nya lagen finns i
proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.
Betänkandena som legat till grund för den nya lagen har beteckningen SOU 1994:139,
SOU 1999:97.
Andra lagar vägledningen anknyter till är bl.a. Förvaltningslagen (1986:223), FvL, och
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL.
HSL tas upp i de sammanhang som handlar om samverkan och ansvarsgränser mellan
socialtjänsten och hälso- och sjukvården. För riktlinjer och rutiner inom den kommunala
hälso- och sjukvården svarar MAS/MAR inom respektive stadsdelsförvaltning.
Anknytning till andra riktlinjer och anvisningar
Socialstyrelsen utfärdar Allmänna råd och föreskrifter som publiceras i SOSFS,
socialstyrelsens författningssamling. Socialstyrelsen utfärdar också meddelande blad
för att redovisa sin uppfattning i vissa frågor. http://www.sos.se
3
Svenska Kommunförbundet publicerar regelbundet cirkulär om nyheter och sina
tolkningar i olika frågor. http://www.svekom.se
Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen beslutar om mål och riktlinjer för Göteborgs
Stads stöd och service till personer med funktionshinder.
I författningssamlingen för Göteborgs Stad finns bl a kommunala författningar,
reglementen och riktlinjer. http://www.goteborg.se
Exempel på riktlinjer och anvisningar som vägledningen hänvisar till:
Nationella:
- ”Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, Stöd för rättstillämpning och
handläggning”, Socialstyrelsen 2002
- Riksförsäkringsverkets (RFV) Vägledning 2003:6 ”Assistansersättning”
Göteborg och Göteborgsregionen:
- Göteborgs stads författningssamling: http://www.goteborg.se/forfattning
(särskilt kapitel 1 ”Nämndreglementen” och kapitel 9 ”Bestämmelser rörande
förmåner”).
- Riktlinjer för äldreomsorgen i Göteborgs stad.
- Tillämpningsföreskrifter för avgifter för insatser och förbehållsbelopp för
personer med insatser enligt LSS.
- Tillämpningsanvisningar för avgifter enligt SoL för personer under 65 år.
- Tillämpningsanvisningar för avgifter inom äldreomsorgen.
- Bestämmelse för hemvårdsbidrag.
- Föreskrift för bistånd till boende (för alternativt boende/särskilt boende enligt
SoL för personer med missbruksproblem och/eller psykiska funktionshinder)
Riktlinjer för privata medel inom äldreomsorg och funktionshinder (2005)
- Riktlinjer för enhetlig ersättning till kontaktfamiljer/kontaktpersoner enligt Sol,
kontaktpersoner och stödfamiljer enligt LSS, i Göteborgsregionens
medlemskommuner (2005-02-28). Länk:
http://www.grkompetens.to/Politisk%20ledning/socialtarbete.html
(sök under rubrik ”Riktlinjer och anvisningar”)
Policydokument och övriga dokument
Vägledningen anknyter till följande dokument:
- FN:s 22 standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning
delaktighet och jämlikhet. Kan sökas i handikappombudsmannens arkiv:
http://www.handikappombudsmannen.se/start.asp?lang=sv&sida=345
- FN:s barnkonvention.
- Handikapplanen ”Synvändan”
- Äldreomsorgsplanen
- Skolplanen
Göteborgs Stads organisation för samordning och planering inom
funktionshinderområdet.
Regionindelning
Göteborg är indelat i fyra stadsdelsregioner; Hisingen, Nordost, Centrum och Väster.
Resursnämnder
SDN Backa, SDN Gunnared, SDN Centrum och SDN Älvsborg. I varje resursnämnd
finns två planeringsledare med ansvar för resursnämndsuppdragen.
Ansvar för planering och samordning
4
Varje stadsdelsregion har ansvar för planering och samordning av resurser i form av
bostäder, daglig verksamhet/sysselsättning och korttidshem, för personer med
funktionshinder. Uppdraget innebär också att en samordning över hela kommunen
skall göras och att utnyttjande och expansion av bostäder skall styras av behoven i ett
kommunövergripande perspektiv.
Förmedling
Planeringsledarna i resursnämnderna förmedlar bostäder i särskilda boenden samt ger
stöd till handläggare för att finna lämplig plats i daglig verksamhet/sysselsättning i
kommunens verksamheter. Ansvaret för förmedling innebär, att tillsammans med
kollegorna i de andra stadsdelsregionerna göra prioriteringar så att den med störst
behov i första hand erbjuds bostad/sysselsättning oavsett var i kommunen man bor.
Ansvar för handläggning och stöd till enskilda personer ligger kvar i
befolkningsansvarig stadsdel.
Kompetensutveckling
Kompetensutveckling för personal som arbetar inom funktionshinderområdet skall
förbättras genom fortlöpande inventeringar av behov, samordnad planering för
kompetensutveckling regionvis, och för vissa grupper gemensamt för hela kommunen.
Särskilt ansvar för vissa frågor
I resursnämndsuppdraget ingår ett uppdrag med särskilt ansvar för vissa frågor. Det
särskilda ansvaret innebär att man skall ha överblick över befintliga resurser och behov
av samordning/planering och kompetensutveckling, för att förbättra och utveckla stödet
till de särskilda grupperna. Man skall också ge råd och stöd till handläggare och
verksamheter som arbetar med målgrupperna. Tre av resursnämnderna har sådana
uppdrag:
-
-
SDN Backa för barn med flerfunktionshinder och deras familjer.
SDN Gunnared för vuxna personer med intellektuella funktionshinder och/eller
autism i kombination med komplicerande problematik såsom utagerande
beteende, missbruk, kriminalitet.
SDN Centrum för vuxna personer med psykiska funktionshinder i kombination
med komplicerande problematik som ovan. Detta kan bl.a. gälla personer med
LRV-domar eller som vårdas enligt LPT.
Förhandsbesked
SDN Älvsborg har ansvar för handläggning och beslut om förhandsbesked enligt
16 § LSS och 2 kap.3 § Sol, för personer med funktionshinder som vill flytta till
Göteborg.
Central samordning
Stadskansliets roll är att samordna planeringsfrågorna och arbetet med
kompetensutveckling utifrån ett kommunövergripande perspektiv.
Begreppen funktionshinder och funktionshindrad är samlingsbegrepp
I vägledningen används begreppet "funktionshinder" och "personer med
funktionshinder” som samlingsbegrepp. En person kan vara funktionshindrad och ha
funktionshinder oavsett om funktionshindret uppkommit på grund av fysisk eller psykisk
sjukdom eller skada. FN´s världshälsoorganisation, WHO´s, miljörelaterade
handikappbegrepp innebär att ett handikapp är en beteckning för de konsekvenser
som följer av ett funktionshinder, och som uppstår i samspelet mellan en individ och
den omgivande miljön. Det miljörelaterade begreppet innebär alltså att handikapp inte
är en individuell egenskap. Man talar istället om personer med funktionshinder.
5
ALLMÄNNA MÅL I LSS OCH SoL
Målet med LSS är att kompensera funktionshinder, d v s, det ska inte vara någon
skillnad i levnadsvillkoren för människor med eller utan funktionshinder. LSS skall
främja jämlikhet i levnadsvillkor, full delaktighet i samhällslivet och att man skall få
möjlighet att leva som andra. (LSS 5 §)
Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och
integritet och bedrivas i samarbete med andra organ och myndigheter. Den enskilde
skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över
insatserna. (LSS 6 §)
Kontinuitet, tillgänglighet, samordning och varaktighet ska karaktärisera LSSinsatserna. För att dessa mål ska kunna nås ska insatserna anpassas efter den
enskildes behov, som kan variera över tid. Den enskilde ska ha ett direkt inflytande
över planering, utformning och genomförande av insatserna.
Den s.k. ”Portalparagrafen” i SoL anger bl.a. att verksamheten skall bygga på respekt
för människors självbestämmande och integritet, inriktas på att frigöra människors
egna resurser samt främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i
levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet, (1 kap 1 §).
Insatserna skall utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid
behov i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer eller föreningar
(3 kap 5 §.)
Biståndet skall utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett
självständigt liv. (4 kap.1 § SoL)
Socialnämnden skall verka för att människor med funktionshinder får möjlighet att delta
i samhällets gemenskap och leva som andra. (5 kap.7 § SoL)
Barn
När det gäller funktionshindrade barn och ungdomar framgår av LSS särskilt att de ska
ges förutsättningar för en god fysisk och psykisk utveckling, d v s, ha uppväxtvillkor
som betraktas som goda för alla barn och ungdomar. Ungdomars behov av frigörelse
och möjlighet till vuxenrelationer ska beaktas. Vidare framgår att ett av LSS mål är att
föräldrar till funktionshindrade barn ska kunna förvärvsarbeta, ha kontakt med vänner
och att de ska kunna ha intressen utanför hemmet.
Enligt SoL skall barnperspektivet och barnets bästa beaktas i alla ärenden som kan
påverka barnets situation.
Barnperspektivet
All verksamhet som rör barn ska vila på de grundläggande bestämmelserna i gällande
lagstiftning och i FN:s barnkonvention. Sverige har ratificerat Barnkonventionen och
den är inskriven i SoL I LSS finns den inte inskriven i lagtexten, men ryms i de bärande
principerna för lagen. Barns bästa skall tillgodoses och barn har rätt att komma till tals
och få sina åsikter beaktade.
Barnombudsmannens hemsida: http://www.bo.se/
BARN MED FUNKTIONSHINDER
Sverige har ratificerat FN´s barnkonvention och den är inskriven i SoL men inte i LSS.
Barnkonventionens intentioner ryms dock i LSS bärande principer. En skillnad mellan
LSS och SoL gällande barnperspektivet är att föräldrars rätt betonas mer i LSS.
När det gäller insatser till barn skall man alltid väga in om de begärda insatserna
faktiskt tillgodoser barnets behov. Det är inte bra för barn att ha alltför många kontakter
och vistas i flera olika miljöer. Föräldrars behov av avlastning måste vägas mot barnets
6
behov av trygghet och kontinuitet. Det är handläggarens ansvar att så långt som möjligt
informera, motivera och erbjuda föräldrarna en helhetslösning för barnet, t.ex. växelvis
boende i stödfamilj eller familjehem.
I LSS finns det inte någon samlad belysning av barnets situation. Det finns inte heller
någon direkt koppling till de metoder och principer som utarbetats inom individ- och
familjeomsorgen för arbete med barn. För många barn är samarbete mellan
socialtjänstens individ- och familjeomsorg och verksamheten för funktionshindrade en
förutsättning för att deras behov skall tillgodoses på bästa sätt. Ibland krävs
specialkompetens och insatser från båda verksamhetsområdena. I de fall
vårdnadshavarens samtycke saknas, får samarbetet stanna vid utbyte av metod och
sakkunskap.
Barn med funktionshinder kan ha behov av insatser från flera verksamheter, t ex
förskola och skola, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, hälso- och sjukvård
och råd och stöd enligt LSS. För att på bästa sätt samordna insatserna och avlasta
föräldrarna bör man systematiskt använda sig av individuell plan enligt LSS § 10 där
det är tillämpligt, eller på motsvarande sätt inom SoL.
Stöd till anhöriga till barn med funktionshinder kan också ges på annat sätt än i form av
avlösning i omvårdnaden om barnet; t ex stödkontakt med handläggaren, kuratorseller psykologkontakt hos habiliteringen eller i skolan. Även detta stöd bör samordnas
och ingå i den individuella planen.
Sammanhållet vårdansvar för barn med funktionshinder som placerats enligt SoL/LVU
Placeras ett barn i annan kommun enligt SoL eller LVU skall placeringskommunen i
första hand tillgodose barnets behov av stödinsatser inom ramen för SoL eller LVU (det
s.k. sammanhållna vårdansvaret). Behöver familjehemmet stöd och avlastning skall
det alltid ges inom ramen för det sammanhållna vårdansvaret. Placeringskommunen
skall alltså inte hänvisa den enskilde till att söka LSS-insats i bosättningskommunen.
Barn och ungdomar som vårdas med stöd av SoL och LVU kan dock samtidigt erhålla
insatser enligt LSS. För LSS-insatser ansvarar den kommun där barnet är bosatt (LSS
§ 16). Man kan inte neka den enskilde att ansöka om LSS-insats om han/hon önskar
det, men strävan skall vara att tillgodose hela behovet av stöd inom ramen för den lag
som placeringen har gjorts. Särskilt viktigt är det att en vårdplan enligt LVU noggrant
följs och att inga LSS-insatser beviljas utan avstämning med placeringskommunen.
För ett barn skall ansökan om LSS-insats göras av vårdnadshavaren.
Sammanhållet vårdansvar för barn som placerats i annan kommun enligt LSS
Ansvaret för LSS-insatser ligger på den kommun där man är bosatt. För ett barn som
är placerat i boende enligt LSS i annan kommun har placeringskommunen ändå
kostnadsansvar för LSS-insatser utöver beslutet om boende. Detta regleras i LSS § 17
a.
Anmälan om missförhållanden
I 14 kap.1 § SoL framgår att myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom
samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att
genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som
kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även
anställda hos sådana myndigheter. Anmälningsskyldigheten gäller också de som är
verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och
ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och
sjukvården eller på socialtjänstens område.
Barn som riskerar att fara illa
Om vårdnadshavaren till ett barn brister i omsorg om barnet på sådant sätt att det finns
påtagliga risker för barnets hälsa eller utveckling, eller om barnet själv genom socialt
nedbrytande beteende, missbruk eller brottslig verksamhet, utsätter sin hälsa för
påtagliga risker har stadsdelsnämnden skyldighet att ge stöd och skydd.
Individ- och familjeomsorgen ska alltid utreda vid misstanke om att barn far illa.
7
Om vård utom hemmet behövs, upprättas en vårdplan.
Om vårdnadshavaren samtycker till planen fattar stadsdelsnämnden beslut om vård.
Om samtycke inte lämnas fattas beslut av länsrätt enligt lagen med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU).
PERSONER AV UTLÄNDSK HÄRKOMST MED FUNKTIONSHINDER
Då den funktionshindrade är av utländsk härkomst ska särskild uppmärksamhet ägnas
åt bemötandefrågor. Det är viktigt att man som handläggare utgår från målgruppens
faktiska förutsättningar och behov. Den enskilde ska ges reell möjlighet att vara
delaktig i utformandet av aktuella insatser. Ofta krävs extra tid och resurser för att den
enskildes delaktighet ska kunna förverkligas. Brister i samhällsorientering eller i
svenska språket hos den enskilde ska särskilt beaktas i bemötandet. Förklaringar eller
beskrivning av den enskildes förutsättningar bör inte göras mot bakgrund av dennes
kultur.
Stadsdelsförvaltningen har ansvar för att auktoriserad tolk anlitas när det behövs.
Flyktingar med funktionshinder
Enheten för flyktingadministration på stadskansliet (Göteborgs Stads växel tel. 611000)
kan ge information och hjälpa till med ärenden som rör flyktingar. Enheten ansvarar
också för samordning av ansökningar om statlig ersättning för flyktingar med stora
vårdbehov, för hela kommunen.
Det är kommunerna som svarar för att erbjuda alla flyktingar, både barn och vuxna,
introduktion under deras första tid i Sverige. För insatserna utgår en statlig ersättning
som i huvudsak regleras i förordningen (1990:927) om statlig ersättning för
flyktingmottagande m.m. Möjligheter finns också för kommuner att söka ersättning för
kostnader som rör asylsökande, vilket regleras i en egen förordning (2002:1118) om
statlig ersättning för asylsökande m.fl.
För flyktingar som deltar i introduktionsprogram utgår en särskild ersättning s.k.
introduktionsersättning. I genomsnitt pågår introduktionen under två år.
Flyktingar som beviljats uppehållstillstånd har rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen,
insatser enligt LSS samt hälso- och sjukvård och rehabilitering/habilitering enligt HSL,
som alla andra invånare i kommunen. För flyktingar som vid ankomsten hade
funktionshinder/sjukdomar som orsakar stora behov av vård och omsorg, kan
kommunen har rätt till statlig ersättning för dessa kostnader (SFS 1990:927).
Asylsökande flyktingar har inte rätt till insatser enligt LSS, men kan få bistånd enligt
SoL. För asylsökande med stora behov av stöd och service på grund av
funktionshinder kan bistånd enligt SoL ges på motsvarande sätt som enligt LSS.
Staten har genom Migrationsverket ansvar för alla stöd- och vårdinsatser till
asylsökande. Asylsökande barn har rätt att gå i grundskola men de har inte skolplikt.
Om kommunen ger bistånd skall det ske i samverkan med Migrationsverket, som
också ersätter kommunen för kostnaderna (SFS 2002:1118)
STÖD/FÖRETRÄDARE
Anhöriga/Närstående
8
Ibland önskar den enskilde anlita närstående som ombud eller biträde vid kontakter
med myndigheter. Det finns inga hinder för det om ombudet eller biträdet uppfyller de
krav som allmänt kan ställas.
Anhöriga har i övrigt ingen laglig rätt till inflytande om de inte är den sökandes formella
ombud eller legala företrädare (god man eller förvaltare). Anhöriga och/eller
närstående skall dock alltid, när den enskilde önskar det, beredas möjlighet att lämna
sina synpunkter.
Ombud/Biträde
Den enskilde har rätt att anlita ombud eller biträde vid sina kontakter med en
myndighet. Myndigheten kan dock alltid begära att den som har ombud skall medverka
personligen. Om ett ombud eller biträde ”visar oskicklighet eller oförstånd eller är
olämplig på annat sätt får myndigheten avvisa honom som ombud eller biträde i
ärendet” (9§ Förvaltningslagen). Ett beslut att avvisa ombud eller biträde kan
överklagas.
God man/Förvaltare
Socialnämnden skall enligt 5 Kap 3 § första och andra punkten
Socialtjänstförordningen anmäla till överförmyndaren
 om den finner att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för
någon samt
 att någon inte längre behöver ha förvaltare
Stadsdelsnämnden har uppgiften att vara socialnämnd. Uppgiften att anmäla behov av
god man/förvaltare kan delegeras till utskott eller till tjänsteman hos nämnden.
Den enskilde och vissa närstående kan själv ansöka om god man hos tingsrätten.
Utöver socialnämnden kan bland annat övriga släktingar och t ex kurator göra anmälan
till överförmyndaren.
En god man skall inte förordnas om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Den
enskilde kan till exempel, om han förstår innebörden av det, utfärda en fullmakt för
någon att sköta hans angelägenheter. Försäkringskassan kan om den enskilde skriver
en fullmakt också besluta att hans/hennes pension skall utbetalas till någon annan för
att användas till den enskildes och hans familjs nytta. Äldreomsorgens vårdpersonal
bör inte påtaga sig dessa uppgifter.
Kommunförbundets cirkulär 2001:32 behandlar frågan om socialnämndens
anmälningsskyldighet i frågor som berör god man, förvaltare mm. Kommunförbundets
bedömning är att det är lämpligt att delegation av anmälningsskyldigheten bör riktas till
arbetsledare. Den citerade texten nedan är hämtad från kommunförbundets cirkulär:
”Det är överförmyndaren som skall bedöma om det finns behov av god man eller
förvaltare och i så fall ansöka hos tingsrätten. För sin bedömning behöver
överförmyndaren information, det vill säga en social utredning och ett personbevis.
Vidare krävs den enskildes samtycke till att god man förordnas. Om den enskilde inte
har förmåga att samtycka kan ett läkarintyg ersätta samtycket. Vid behov av förvaltare
krävs alltid läkarintyg.”
”Socialnämndens utredning ska inte vara mer omfattande än vad som krävs i det
enskilda fallet. Den ska beskriva ekonomiska förhållanden, bostadssituation, sjukdom,
9
funktionshinder och social situation. Det skall framgå på vilket sätt personen inte själv
kan ta ansvar för sina angelägenheter och vad han/hon behöver hjälp med.
Socialnämndens anmälningsskyldighet gäller även i de fall det inte går att få den
enskildes samtycke eller ett läkarintyg. Utifrån anmälan svara då överförmyndaren för
den fortsatta handläggningen.”
”Den enskilde eller socialnämnden kan föreslå att en viss person utses till god man
eller förvaltare.”
”Det kan visa sig att den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller att ett
dröjsmål uppenbarligen skulle medföra fara för dennes person eller egendom. I sådana
situationer skall socialnämnden anmäla att det föreligger ett omedelbart behov av god
man eller förvaltare. Socialnämndens anmälan skall göras till överförmyndaren även
när det gäller behovet av ett interimistiskt beslut.”
Överförmyndarförvaltningen önskar få in så fullständiga utredningar som möjligt, gärna
med förslag på god man/förvaltare. Deras handläggningstid kan då förkortas.
Överförmyndarförvaltningen i Göteborg anser att det inte finns någon större nytta med
interimistiska beslut om god man, då processen är lika lång.
Enligt överförmyndarförvaltningen begär Göteborgs tingsrätt alltid läkarintyg i samband
med ansökan om god man.
Personligt ombud
Det personliga ombudet är till för den som har eller har haft kontakt med psykiatrin i
Göteborg. Ett personligt ombud arbetar på uppdrag av den enskilde och är helt
fristående från myndigheter. Tillsammans med den enskilde läggs en plan för att ge
råd, stöd och hjälp till förändring. Det kan handla om ekonomi och bostad, om hälsa
och medicinering, om arbete och sysselsättning eller om relationer till familj och
vänner. Det personliga ombudet är ett stöd i kontakter med olika myndigheter och
hjälper den enskilde att få den vård och service man har rätt till. Han eller hon hjälper
till att skapa ett nätverk av människor som behövs för att leva ett bättre liv. Ett
personligt ombud kostar ingenting.
Verksamheten med personliga ombud drivs av Bräcke Diakoni som entreprenad för
Göteborgs Stad. Mer informations finns på hemsidan:
http://www.brackediakoni.se/
Tolk
8 § FvL:
”När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska språket eller
som är allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten vid behov anlita tolk.”
Anlitande av tolk
Inte sällan uppträder en anhörig eller bekant till den enskilde som tolk. I kontakter som
har avgörande betydelse för rätten till bistånd eller utformning av biståndet är det viktigt
att den enskildes uppgifter och synpunkter kommer fram och att han/hon kan
tillgodogöra sig den information som lämnas. Det är myndigheten som måste förvissa
sig om att så skett.
10
Ramavtal för tolktjänster har upphandlats genom upphandlingsbolaget. Aktuella avtal
och villkor finns publicerade i upphandlingsbolagets databas ”Nais Ramavtal”.
http://www.upphandlingsab.goteborg.se/default.asp.
HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION
För handläggning och dokumentation enligt LSS gäller samma rättssäkerhets- och
förvaltningsrättsliga principer som för handläggning och dokumentation i
Förvaltningslagen och Socialtjänstlagen. Fr.o.m. 2005-07-01 träder en ändring i LSS i
kraft gällande dokumentationskyldighet, anmälningsskyldighet vid missförhållanden m
m som i alla delar blir likalydande med bestämmelserna i SoL.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har gett ut en vägledning för dokumentation inom
äldreomsorgen (Publikation 2000:52) som också kan användas som stöd för
handläggning och dokumentation inom handikappomsorg.
En handläggare
Kommunfullmäktige har beslutat att den enskilde skall möta en handläggare som
ansvarar för utredning och beslut enligt LSS och/eller SoL, gällande personens hela
behov av stöd på grund av funktionshinder. En stadsdelsnämnds delegationsordning
skall därför vara utformad så att den som har delegation att fatta beslut om insatser
enligt LSS även har delegation att fatta beslut om lämpligt bistånd enligt SoL för att
tillgodose personens behov av stöd. En förutsättning är alltid att den enskilde begär
stöd på grund av funktionshinder.
Har den enskilde behov av annat stöd från socialtjänsten, t ex ekonomiskt bistånd,
missbruksvård eller stöd till barn och ungdomar och deras familjer på grund av social
problematik, hänvisas personen/familjen till den verksamhet som ansvarar för dessa
insatser.
En person som har komplexa behov av stöd på grund av t ex både funktionshinder och
missbruksproblem, eller ett barn med funktionshinder som lever i en socialt
komplicerad miljö, skall alltså inte hänvisas eller flyttas över till verksamheten för
funktionshinder med hänvisning till denna bestämmelse. Den enskilde skall tillförsäkras
stöd med den kompetens och de resurser som bäst kan tillgodose hans eller hennes
behov, vilket kan innebära att två handläggare har delat ansvar för helheten. I sådana
”dubbla ärenden” skall man sträva efter ett nära samarbete mellan
verksamhetsområdena med den enskildes samtycke.
Uppföljning av insats
Handläggaren och utföraren av insatsen har ett gemensamt ansvar för uppföljning och
utvärdering tillsammans med den enskilde. Handläggaren har det övergripande
ansvaret för helheten och samordningen av den enskildes samlade stöd.
Det kan vara svårt för en person med funktionshinder, dennes anhöriga eller
närstående att ge uttryck för att man önskar förändra eller inte är nöjd med en insats.
Den enskilde och dennes företrädare skall informeras om att de kan kontakta/träffa
handläggaren enskilt. Den enskilde skall bemötas med respekt och ges möjlighet att
framföra synpunkter, önskemål om förändringar och klagomål.
GODA LEVNADSVILLKOR I LSS OCH SKÄLIG LEVNADSNIVÅ I SoL
11
LSS
Vid bedömning om den enskilde har rätt till insatser enligt LSS används begreppet
goda levnadsvillkor. Den enskilde har rätt till insatser enligt LSS om:
- Han/hon tillhör av någon av lagens tre personkretsar
- Behov föreligger
- Behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt
- Insatserna behövs för att den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor.
SoL
Vid bedömning om den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL används begreppet
skälig levnadsnivå. Den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL om:
- Behov föreligger
- Behovet inte kan tillgodoses på annat sätt
- Biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Begreppen skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor beskrivs inte närmare av
lagstiftaren. För att förstå innebörden av respektive begrepp får man istället studera
målen för respektive lag.
Jämförelse mellan "goda levnadsvillkor" och "skälig levnadsnivå"
”I LSS §§ 5 och 7 anges att målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som
andra och tillförsäkras goda levnadsvillkor. Detta innebär att målet med LSS är att
personer med funktionshinder inte skall ha sämre levnadsvillkor än personer utan
funktionshinder i motsvarande ålder. Alla medborgare måste ibland acceptera att man
inte kan uppnå det mest önskvärda, t ex att man inte kan få en bostad i ett särskilt
attraktivt område, eller inte kan åka på utlandssemester så ofta, och/eller till resmål,
som man skulle önska. Strävan skall vara att tillgodose den enskildes önskemål inom
rimliga gränser för vad som är goda levnadsvillkor för alla medborgare.”
”Goda levnadsvillkor” innebär en högre kvalitet än skälig levnadsnivå.
Som exempel på detta kan man jämföra hemtjänst enligt SoL och personlig assistans
enligt LSS. Personlig assistans enligt LSS ger stora möjligheter för brukaren att välja
assistent/er, bestämma vad assistenterna ska göra samt när och var assistansen ska
utföras, t.ex. hemma, ute på stan, på arbetsplatsen, hos vänner. Vid utformningen av
insatser enligt LSS skall den enskilde ha stort inflytande och självbestämmanderätt.
Delaktighet, tillgänglighet, helhetssyn och kontinuitet är centrala begrepp i LSS.
Skälig levnadsnivå enligt SoL ger inte samma starka rätt för den enskilde att ställa krav
på innehåll och utformning av insatsen. När det gäller hemtjänst är innehållet i hjälpen
fastställt i biståndsbeslutet. Möjligheten att påverka när eller var hjälpen ges och av
vem är mindre i SoL. Ingenting i SoL hindrar emellertid att brukare ges möjlighet till
större inflytande. Bistånd enligt SoL kan t ex ges i assistansliknande form.
Vid bedömningen av ”skälig levnadsnivå” för en person med långvarigt eller bestående
funktionshinder, som inte beror på naturligt åldrande, kan man inte utan vidare likställa
detta med vad som anses vara skäligt vid tillfälligt eller kortvarigt behov av bistånd. Det
är viktigt att väga in varaktigheten i samband med att man bedömer vad som är skälig
levnadsnivå enligt SoL för en person med funktionshinder.
Det finns en stor grupp personer med varaktiga funktionshinder som inte tillhör LSS
personkrets, eller som har behov av annat stöd än vad som kan erbjudas enligt LSS §
9. Man bör i dessa fall väga in att SoL anger att personer med funktionshinder skall
kunna leva som andra och vara delaktiga i samhällslivet. Detta förutsätter att den
enskilde har tillgång till ett samordnat och anpassat stöd med syfte att stärka den
enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.
12
UTREDNING OCH BESLUT ENLIGT LSS OCH SoL
En ansökan om insats/bistånd skall alltid utredas och leda till ett beslut som skall
dokumenteras och delges den enskilde. Man kan inte kräva en skriftlig ansökan.
Muntlig ansökan gäller och skall dokumenteras i akten. Om det är oklart om den
enskilde avser att göra ansökan om stöd och service, eller enbart önskar information
eller råd, skall handläggaren fråga om detta.
Beslut skall dokumenteras och delges den enskilde på sådant sätt att han, eller
företrädare, kan förstå det. Handläggaren skall försäkra sig om att den enskilde (eller
företrädare) förstår innebörden av beslutet. Vid avslag skall handläggaren informera
om rätten att överklaga och erbjuda hjälp med detta.
Allmänna principer
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger de funktionshindrade,
som omfattas av lagen, möjlighet att få ett sammanhållet och individuellt utformat stöd.
LSS är, jämfört med socialtjänstlagen och annan lagstiftning, en lag som tillkommit
särskilt för personer som har stora funktionshinder.
LSS ger den enskilde en ovillkorlig rätt att få den begärda insatsen om han/hon har
behov av det för att tillförsäkras goda levnadsvillkor. Alla som tillhör LSS personkrets
och är i behov av stöd från kommunen ska i första hand få aktuella insatser med stöd
av denna lag, om de begär det. Handläggaren är skyldig att informera den enskilde om
detta.
Den ovillkorliga rätten att få den begärda insatsen innebär emellertid inte att den
enskilde alltid har rätt till det han/hon begär. Om utredningen visar att behovet är
tillgodosett, eller att just den begärda insatsen inte behövs, skall ansökan avslås. Det
kan exempelvis handla om att en person faktiskt inte har ett så omfattande behov att
han är berättigad till bostad med stöd och service, utan att behovet kan tillgodoses med
annat stöd i ordinärt boende, t ex ledsagning, personlig assistans eller korttidsvistelse. I
så fall skall den enskilde informeras om alternativen och erbjudas att ansöka om detta.
SoL ger inte den enskilde en ovillkorlig rätt till en specifik insats utan kommunen kan
erbjuda stöd i andra former under förutsättning att den enskildes behov kan tillgodoses
och skälig levnadsnivå tillförsäkras.
Av specialmotiveringen till 4 § LSS (proposition 1992/93:159 s 171) framgår:
”En framställan om stöd och service från en person som tillhör lagens personkrets bör i
första hand prövas enligt denna lag om det gäller en insats som regleras i lagen,
eftersom detta i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde. I andra hand kan
en framställan prövas enligt socialtjänstlagen. När en prövning av behovet av insatser
enligt denna lag görs är det ofta nödvändigt att samtidigt pröva om det därutöver
behövs insatser enligt socialtjänstlagen.”
När tillämpas LSS
Beslut om att bevilja insats/er enligt 9 § LSS fattas när en person:
- ansöker om insatsen
- tillhör LSS personkrets,
- har behov av insatsen och behovet inte tillgodoses på annat sätt
13
Om en insats kan ges enligt såväl SoL som LSS ska den enskilde, om han förväntas
tillhöra LSS personkrets, informeras om lagen och erbjudas hjälp att göra ansökan
enligt LSS. Finns redan beslut om insats enligt SoL (ex. hemtjänst/boendestöd) och ny
ansökan avser en insats som kan ges enligt LSS 9 §, ska den enskilde på samma sätt
få information och hjälp att göra ansökan enligt LSS.
LSS inskränker inte de rättigheter som en enskild person kan ha enligt annan lag.
Lagen fungerar parallellt med exempelvis SoL och HSL. Handläggaren ska upplysa om
detta samt om de skillnader som finns mellan SoL och LSS.
SoL i avvaktan på LSS
Det händer att en personkretsutredning tar lång tid. Samtidigt kan det vara viktigt att
den enskilde får stöd omedelbart. I avvaktan på att frågan om personkretsen avgörs
kan beslut om insatser fattas enligt socialtjänstlagen. Skulle personkretsutredningen
leda till ett beslut om att den enskilde inte tillhör personkretsen enligt LSS skall stödet
även fortsättningsvis ges enligt SoL.
Om personkretsutredningen gäller personkrets 1 och 2, och det redan är klarlagt att
personen tillhör personkrets 3 enligt LSS, fattas beslut enligt LSS utifrån personkrets 3.
Detta sker då i avvaktan på att personkretsutredningen beträffande personkrets 1 eller
2 blir klar.
Avslag
En skillnad mellan LSS och SoL är, att man vid bedömning av rätten till insats enligt
LSS ska pröva om behovet faktiskt tillgodoses på annat sätt. Exempelvis skall en
person som bor i gruppbostad och ansöker om ledsagarservice faktiskt få sitt behov av
ledsagning till aktiviteter utanför bostaden tillgodosett, för att man skall kunna ge
avslag. Det räcker inte att motivera ett avslag med att det ingår i gruppbostadens
ansvar.
Vid bedömning enligt SoL räcker det att behovet kan tillgodoses på annat sätt för att ge
ett avslagsbeslut. Vid bedömning av om behovet kan tillgodoses på annat sätt är det
självklart viktigt att handläggaren försäkrar sig om att det är realistiskt att behoven
tillgodoses på detta sätt. Den enskilde skall inte ”bollas” mellan olika verksamheter
inom stadsdelen. Det är stadsdelens ansvar att tillhandahålla det stöd den enskilde har
rätt till, utan hinder orsakade av stadsdelens organisation.
Beslut om avslag skall alltid ges skriftligt tillsammans med besvärshänvisning.
Handläggaren bör erbjuda den enskilde hjälp med att överklaga.
Avslag på grund av resursbrist
Om en person efter utredning befinns ha behov av en insats enligt LSS eller SoL men
detta inte kan verkställas inom rimlig tid skall man fatta beslut om avslag.
Handläggaren har däremot fortsatt ansvar för att erbjuda stöd och service i andra
former och för att följa upp behovet av den insats som har avslagits. ”Rimlig tid” kan
vara olika beroende på de faktiska omständigheterna och vilken typ av insats det är
fråga om. Vissa beslut kan och skall verkställas omedelbart, medan andra kräver
längre tid, t.ex. rekrytering av personliga assistenter eller anskaffande av bostad med
särskild service.
Rättsläget är för närvarande oklart angående vad som är rimlig tid för verkställighet av
bostad med särskild service. Kammarrätten i Göteborg har i ett flertal domar angett att
”rimlig tid” kan vara upp till 12 månader från det att kommunen fick kännedom om
behovet, medan JO och Länsstyrelsen i Västra Götaland hävdar tre månader (se
nedan under ”Sanktionsavgift/Särskild avgift”). Länsstyrelsen har begärt
14
prövningstillstånd i Regeringsrätten och avvaktar tills vidare med ansökningar om
särskild avgift för ej verkställda domar om boende med särskild service.
Man skall inte avslå om den enskilde är nöjd med eller önskar att en insats verkställs
vid en senare tidpunkt. Vet man att insatsen faktiskt kan verkställas vid den tidpunkt
som den enskilde önskar skall ansökan beviljas. Det är en avvägningsfråga hur långt i
förväg man kan fatta beslut om en insats men det är alltid den individuella planeringen
för den enskilde som skall ligga till grund. Det är inte rimligt att besluta om insatser som
skall verkställas flera år senare. Känner man till att en person kommer att ha ett behov
av någon form av stöd i framtiden skall detta ingå i den individuella planeringen och
aktualiseras när det blir aktuellt.
Sanktionsavgift/Särskild avgift
Om en person genom dom i förvaltningsdomstol beviljats en insats enligt SoL eller LSS
skall den verkställas inom rimlig tid. Länsstyrelsen följer upp alla gynnande domar
enligt LSS och SoL. Länsstyrelsen i Västra Götaland följer i sina uppföljningar av
domar ett beslut av JO 2000-09-16, dnr 2577-2000, om att tre månaders
verkställighetstid för särskilt boende kan tjäna som riktlinje. Om domen verkställs
avslutar Länsstyrelsen uppföljningen. Om verkställighet inte sker kan Länsstyrelsen
göra en ansökan till Länsrätten om att en särskild avgift skall tas ut av kommunen.
Avgiftens storlek beror dels på hur långt dröjsmålet varit, dels på hur allvarligt det i
övrigt kan anses vara. Avgiften skall ungefär motsvara den kostnad som den aktuella
insatsen skulle ha kostat. Beloppet kan variera mellan tiotusen och en miljon kronor.
Utredning och beslut enligt SoL
För att ha rätt till stöd enligt SoL krävs ingen särskild diagnos. Det är behovet som
avgör om personen har rätt till bistånd. Behovet och därmed rätten till stöd och service
skall kunna kopplas till en funktionsnedsättning, efter skada eller sjukdom. Den
enskilde skall beviljas bistånd om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Biståndet
skall tillförsäkra den enskilde skälig levnadsnivå och utformas så att de stärker hans
eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.
I SoL finns ingen ovillkorlig rätt för den enskilde att få just den insats han/hon ansöker
om. Kommunen kan föreslå en alternativ insats om den tillgodoser behovet och den
enskilde tillförsäkras skälig levnadsnivå. Exempelvis kan en ansökan om särskilt
boende enligt SoL avslås med motiveringen att behovet kan tillgodoses genom hjälp i
hemmet. Det alternativa biståndet skall då givetvis faktiskt utformas så att den
enskildes behov tillgodoses.
Tillhör man inte LSS personkrets eller om man har behov av stöd i annan form än vad
som kan ges enligt LSS skall behoven utredas enligt SoL kap 4 § 1.
I SoL finns inga preciserade insatser utan tanken är att stödet skall kunna utformas
individuellt. Vanliga insatser är hemtjänst/boendestöd, ledsagarservice, kontaktperson,
avlösarservice eller annan avlastning, men SoL ger utrymme för flexibilitet när det
gäller utformningen av stödet.
PERSONKRETSUTREDNING ENLIGT LSS
En personkretsutredning kan vara komplicerad och kräva att man samlar in underlag
och intyg från olika källor. Handläggaren ansvarar för och förfogar över vilka underlag
och intyg som behövs för att kunna fatta beslut om personkrets. Är det uppenbart att
den enskilde tillhör någon personkrets krävs ingen omfattande utredning med
15
intyg/underlag från specialister. Däremot skall ställningstagande till personkrets alltid
göras och dokumenteras i samband med beslut om insats.
Alla funktionshindrade tillhör inte LSS personkrets. Därav namnet ”Lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade”. Lagen omfattar tre olika personkretsar varav
personkrets 1 och 2 är diagnosstyrda medan personkrets 3 utgår från den enskildes
behov av stöd i den dagliga livsföringen, orsakat av funktionshinder, oavsett diagnos.
Ett beslut om personkrets kan tidsbegränsas. Det kan vara lämpligt att göra t.ex. i
samband med bedömning av personkrets för barn vars utveckling kan vara
svårbedömd eller för en vuxen person med sjukdom/skada som kan förbättras på lång
sikt.
Om inkomna intyg är otydliga är det viktigt att handläggaren återkopplar detta till
intygsskrivaren och begär förtydligande.
Intyg kan inhämtas från olika experter förutom läkare och psykolog. Arbetsterapeuter
och sjukgymnaster kan bidra med viktig information om en persons
funktionsnedsättning i det dagliga livet.
Mallar för läkar- respektive psykologintyg finns i blankettförrådet i IT-systemet.
Ej personkrets
Personkretsbedömningen ska alltid göras före beslut om insats. Bedömning av
personkrets utgör en del av beslutet och är överklagningsbart. Personkretsfrågan ska
tillmätas stor betydelse i utredningsfasen.
LSS är en lag med en delvis högre ambitionsnivå än SoL. En person som inte bedömts
ingå i LSS personkrets ska erbjudas prövning enligt SoL.
Observera att även om ett positivt beslut kan ges enligt SoL ska den enskilde få
skriftligt avslag på sin ansökan om insats enligt LSS.
Personkrets 1 (1 § p 1 LSS)
Om det är styrkt, att en person har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande
tillstånd tillhör personen personkrets 1 i LSS.
För diagnosen utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd krävs ofta en
utförlig utredning av legitimerad psykolog och/eller specialistläkare
Med begreppet utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning. Den
sammanhänger med en under individens utvecklingsperiod inträffad brist eller skada
som är så betydande att personen behöver stöd och hjälp i sin livsföring genom olika
insatser. Inom gruppen med utvecklingsstörning är spännvidden stor; somliga är
lindrigt utvecklingsstörda, andra har en grav utvecklingsstörning. Orsaken till bristen
eller skadan saknar i detta sammanhang betydelse. En helhetsbedömning ska
eftersträvas.
För att en person ska tillhöra personkrets 1 krävs att utvecklingsstörningen funnits före
ca 16 års ålder. Om den enskilde är av utländsk härkomst kan det vara svårt att få
styrkt i utredningar att utvecklingsstörning funnits före ca 16 års ålder. Man skall då
fästa stor vikt vid närståendes beskrivning av uppväxt och skolgång.
Intyg/underlag utfärdade av annan än legitimerad psykolog eller legitimerad läkare med
specialistkompetens är i regel inte tillräckliga, såvida det inte är uppenbart att personen
har den aktuella diagnosen. I svårbedömda fall bör utredningen genomföras av både
legitimerad psykolog och legitimerad läkare med specialistkompetens. En pedagogisk
utredning från lärare, barnomsorgspersonal, elevvårdsteam eller liknande kan vara ett
viktigt komplement.
När ett ärende utreds är det ibland nödvändigt att begära in kompletterande underlag
om tillgängliga utredningar ”väger för lätt” eller ger motstridiga utsagor.
16
Intyg/underlag för att bedöma om en person har en utvecklingsstörning, autism eller
autismliknande tillstånd, kan fås från habiliteringen, särskolan eller sjukvården om
personen är eller har varit känd där. Om det helt saknas sådana kontakter kan
stadsdelsförvaltningen beställa och bekosta en utredning av kommunens
psykologenheter som har kompetens att utreda om en person har
utvecklingsstörning/intellektuell funktionsnedsättning. Varje stadsdelsregion har en
gemensam psykologenhet.
Visar utredningen att personen inte har nedsatt begåvning, men att det kan vara
autism/autismliknande tillstånd, remitterar psykologenheten personen till lämplig
specialist inom Västra Götalandsregionen, VGR, (t.ex. vuxenpsykiatrin,
Barnneuropsykiatriska kliniken, BNK, eller Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP).
Autism och autismliknande tillstånd är samlingsbegrepp för tidigt debuterande
funktionsnedsättningar som nästan alltid innebär allvarliga funktionshinder under hela
livet.
Funktionsnedsättningen avser djupgående störningar i fråga om social förmåga,
kommunikation och beteende. Funktionsnedsättningen medför omfattande avvikelser i
sociala och känslomässiga relationer och svåra störningar i språkförmågan. Också
inom denna grupp är spännvidden stor.
Autism kan vara förenad med intellektuell funktionsnedsättning. För diagnosen autism
är intellektuell funktionsnedsättning dock inte en nödvändig förutsättning. Många med
autism är normalbegåvade och i vissa fall mer än normalbegåvade. Ofta förekommer
olika kombinationer av autism, utvecklingsstörning, epilepsi och syn- och hörselskador.
Personer med autism har en utpräglad kontaktstörning som utmärks av svårighet att
förstå avsikten med och reglerna för socialt samspel. Kommunikationsstörningen
innefattar störningar i förståelsen av språket, gester och symboler samt avvikelser när
det gäller förmågan att uttrycka sig såväl verbalt som icke verbalt.
Många personer med autism har en annorlunda, ofta mycket ojämn begåvningsprofil
och specifika inlärningsproblem som skiljer dem från andra personer med
utvecklingsstörning. Gränsen för att tillhöra första personkretsen i LSS utifrån autismalt. autismliknande diagnos går mellan autism/autismliknande och autismspektrum
syndrom. Det är viktigt att begära förtydliganden från intygsskrivaren om det inte
framgår av det befintliga underlaget om det är fråga om autismliknande tillstånd.
Det innebär beträffande de neuropsykiatriska diagnoserna att t ex. Aspergers syndrom,
Disintegrativ störning och Retts syndrom är diagnoser som ingår i den första
personkretsen medan t ex. Tourettes syndrom och ADHD är diagnoser som inte tillhör
personkrets 1. Däremot tillhör de LSS personkrets om de uppfyller kriterierna för
personkrets 3 (se under rubriken ”Personkrets 3” i detta kapitel).
Personkrets 2 (1 § p 2 LSS)
Personkrets 2 utgörs av personer som i vuxen ålder, efter ca 16 års ålder, fått ett
betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada
föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Observera att en förvärvad hjärnskada
med begåvningsmässigt funktionshinder före 16 års ålder, placerar den enskilde i
personkrets 1.
Utredningen ska styrka hjärnskada och begåvningsmässigt funktionshinder.
Personkrets 2 är i likhet med personkrets 1 diagnosstyrd.
I ett svar 2002-11-07 till Lotsprojektet i Göteborg skriver Peter Brusén, direktör på
Socialstyrelsen, angående personkretsbedömningen till personkrets 2 LSS:
”Skadan skall ha orsakat ett betydande och bestående begåvningsmässigt
funktionshinder. Den reducerade förmågan kan innebära t.ex. försämrad förmåga till
abstrakt tänkande, inlärning, minne orientering i tid och rum. Den kan också medföra
försämrad verbal förmåga och därmed försvårad kommunikation. Direkt eller indirekt
kan också initiativförmågan ha påverkats negativt. På grund av skadan skall en
17
sänkning av begåvningsnivån ha skett så att personen inte fungerar på samma sätt
som utan begåvningsnedsättningen.
Ett krav är att begåvningsnedsättningen kan konstateras. Konstaterandet bör bygga på
en samlad bild. Det behöver givetvis inte ske med ett reguljärt begåvningstest utan kan
ske med en psykologbedömning, där ovanstående funktioner noggrant beskrivs och
deras konsekvenser för den enskildes livsföring görs i ett helhetsperspektiv.”
I fall där hjärnskadan är så omfattande eller av sådant slag att en psykologbedömning
inte behövs för att fastställa begåvningsnedsättningen, är underlag från läkare
tillräckligt.
Utlösande faktorer ska vara sjukdomar av kroppslig art - tumörer, hjärnblödningar,
inflammationer eller skador som föranletts av yttre våld, t.ex. trafikskador.
Vissa psykiska sjukdomstillstånd som också kan ge ett begåvningsmässigt
funktionshinder, t.ex. demens, räknas inte hit. Inte heller sjukdomar som är en följd av
missbruk av beroendeframkallande medel, t.ex. Korsakovs syndrom. Dessa personer
kan endast omfattas av LSS om de uppfyller kriterierna för personkrets 3.
För personkrets 2 är det ett krav att hjärnskadan medfört ett betydande och bestående
begåvningsmässigt funktionshinder. En individ kan, på grund av hjärnskada, ha stora
svårigheter i vissa avseenden men klara sig normalt i andra. Bristande förmåga i flera
avseenden kan sammantaget göra att den enskildes funktionsnedsättning ska
betraktas som stor trots att den enskilde inte har ett sådant begåvningsmässigt
funktionshinder som krävs för att tillhöra personkrets 2. Då är det mycket viktigt att
pröva om personen tillhör personkrets 3.
En personkretsbedömning blir oftast säkrare om en person med hjärnskada genomgått
rehabilitering. Annars kan det vara svårt att bedöma hjärnskadans omfattning och
varaktighet. Vid varje ansökan/beslut om LSS-insats skall personkretstillhörigheten
prövas, vilket innebär att ett beslut om personkrets kan vara tidsbegränsat.
Ofta krävs för personkretsbedömningen till personkrets 2 att såväl läkare som psykolog
har specialistkompetens.
Specialistkompetens finns bl.a. på neurologkliniker/mottagningar. Har den enskilde
annan läkarkontakt, inom t ex primärvården, skall han/hon vända sig dit och begära de
intyg som behövs. Läkaren bedömer om det krävs underlag från specialist och skall i
så fall remittera patienten dit. Underlaget för personkretsbedömningen skall ges av
den/de specialister som har erforderlig kompetens att bedöma skadans konsekvenser.
Samrådsgrupp
I Göteborg finns en samrådsgrupp för handläggning av ärenden rörande personer med
förvärvad hjärnskada, dit handläggare kan vända sig för att få stöd och hjälp med
utredningar i ärenden av komplicerad natur. I gruppen finns erfarna handläggare,
neurologläkare, arbetsterapeut, sjuksköterska och psykolog. Man kan kontakta
samrådsgruppen och få en tid att komma och lägga fram sitt ärende. Telefonnumret till
samrådsgruppen är: 031-14 57 03 (Stroke Forum)
Personkrets 3 (1 § p 3 LSS)
Personkrets 3 omfattar de personer som har varaktiga och omfattande fysiska eller
psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande.
I personkretsen återfinns barn, ungdomar och vuxna med långvariga habiliterings- och
rehabiliteringsbehov.
Personkrets 3 är, till skillnad från personkrets 1 och 2, inte diagnosstyrd i den
meningen att en viss diagnos alltid medför att personen omfattas av LSS.
Bedömningen av om en person tillhör personkrets 3 inriktas på svårigheter i den
dagliga livsföringen. Vad som orsakar dessa svårigheter är av underordnad betydelse.
Alla nedanstående förutsättningar/kriterier skall vara uppfyllda samtidigt:
18
Funktionshindret, som kan vara såväl fysiskt som psykiskt, skall
- vara stort, varaktigt och inte orsakat av normalt åldrande
- förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och
- föranleda ett omfattande behov av stöd eller service.
Ofta kan det vara svårt att bedöma förutsättningarna var för sig, eftersom de påverkar
varandra. En person kan även ha stora svårigheter i ett avseende men klara sig
normalt i ett annat.
Stort funktionshinder
Med stort funktionshinder avses den begränsning eller det hinder som gör att en
människa inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller i den omfattning som kan anses
normalt. Funktionshindret skall vara stort vilket innebär att det starkt påverkar flera (inte
alla) viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, arbete, fritid, förmågan att ta till sig
information, att kommunicera, strukturera, organisera och förstå den egna vardagen
eller sköta sin ekonomi. En individ kan klara sig normalt i vissa avseenden men ändå
ha stora svårigheter.
Exempel på funktionshinder som kan vara stort är omfattande rörelsehinder, grava syneller hörselskador, svårartade effekter av sjukdomar som till exempel diabetes eller
hjärt- och lungsjukdomar liksom olika former av psykiska, neurologiska eller
neuropsykiatriska funktionshinder.
En till synes mindre allvarlig sjukdom eller skada kan innebära ett stort funktionshinder
som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Som exempel på
sådant kan nämnas vissa medicinska funktionshinder, såsom tarmåkommor med täta
tömningsträngningar, eller vissa typer av hjärnskador som kan innebära obetydliga
intellektuella störningar i vissa avseenden, men uttalade störningar i andra, t ex
kognitiva störningar, perceptionsstörningar, extrem trötthet mm.
Varaktigt
Funktionshindret ska vara varaktigt, dvs. inte vara av tillfällig eller av övergående natur.
Observera att det i personkretsutredningen är funktionshindrets varaktighet som skall
utredas, inte behovet av stöd eller service, som i vissa fall kan variera över tid.
Bedömningen om ett funktionshinder är varaktigt eller inte är ibland svår att göra
Tidsgränsen för om funktionshindret ska betraktas som varaktigt får bedömas i det
enskilda fallet. Varaktighet har i något fall i rättspraxis ansetts föreligga om man vet att
funktionshindret kommer bestå minst sex månader. Generellt anses dock varaktighet
normalt föreligga om funktionshindret kommer att bestå i minst ett år.
Försäkringskassan gör i sina utredningar bedömning av funktionshindrets varaktighet i
ett tvåårsperspektiv, främst på grund av att man brukar ge tvååriga beslut om LASS.
Någon laglig grund eller rättsfall som stöder tvåårsperspektivet finns inte.
När man gör en utredning är det ibland svårt att bedöma hur ett funktionshinder
kommer att utvecklas, exempelvis hos ett barn med svår ADHD, en svårt cancersjuk
person, en person med ett psykiskt eller neurologiskt funktionshinder. Ibland är
gensvaret på en behandling snabbt. Ett allvarligt funktionshinder kan ett år senare ha
blivit mindre allvarligt. Man får i svårbedömda fall utgå från den situation som föreligger
vid utredningstillfället. Det är då viktigt att fatta ett tidsbegränsat beslut. Varaktigheten
kan alltid bedömas på nytt när beslutet om insats löper ut och ny ansökan skall prövas.
Inte bero på normalt åldrande
Med äldre personer avses personer över den allmänna pensionsåldern, d v s 65 år.
Det finns ingen övre åldersgräns för att kunna tillhöra LSS personkrets. Undantaget är
att funktionshinder som debuterar efter 65 års ålder ”uppenbart inte får bero på normalt
åldrande”. Exempel: En äldre person som drabbas av en skada vid en trafikolycka får
ett varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande. Att skadan kan få
svårare konsekvenser för att personen är äldre saknar i sig betydelse.
De funktionshinder som hos äldre är relaterade till normalt åldrande har ofta ett
progredierande förlopp som leder till ökade behov av stöd och service. De vanligaste
19
sjukdomsgrupperna är hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar inom skelett- och
rörelseorgan och inom centrala nervsystemet eller demens.
Äldre personer med funktionshinder som uppstått före 65 års ålder tillhör LSS
personkrets om kriterierna i övrigt är uppfyllda. Detta gäller även om funktionshindret
senare förstärks av åldrandeprocessen.
Det skall vara helt klarlagt av medicinsk expertis, att funktionshinder som debuterar hos
personer över 65 år inte beror på normalt åldrande för att personen skall tillhöra LSS
personkrets. Om det inte är uppenbart att skadan inte beror på normalt åldrande skall
läkarutlåtande som styrker detta införskaffas.
Betydande svårigheter
Att det stora funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i den dagliga
livsföringen innebär att man inte kan klara sig utan hjälp i de fall funktionshindret
inkräktar på viktiga livsområden. Konsekvensen av att den enskilde har betydande
svårigheter i sin dagliga livsföring är att den enskilde i allmänhet har ett dagligt eller så
gott som dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Det kan ibland vara svårt att
bedöma en persons behov av stöd i sin dagliga livsföring.
Begreppet kan också användas om en person som på grund av sitt funktionshinder
löper risk att bli isolerad från andra människor, vilket ofta orsakar betydande
svårigheter för personer med psykiska funktionshinder. En person som isolerar sig på
grund av sitt funktionshinder och har svårigheter med att ta emot hjälp kan därmed inte
anses sakna behov av stöd. Det är viktigt att personens behov av stöd från anhöriga
och vänner beaktas i bedömningen. Många gånger kan dessa vara den
funktionshindrades enda länk till ”yttervärlden”, vilket innebär en stor belastning på
närstående som aldrig kan koppla av eller resa bort.
För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små
men flera funktionshinder kan tillsammans förorsaka betydande svårigheter.
Omfattande behov av stöd eller service
Omfattande behov av stöd eller service kan exempelvis bestå i behov av hjälp med
toalettbesök, påklädning, matlagning, att skriva och läsa, kommunikation, förflyttning,
sysselsättning. Omfattande behov kan även innebära behov av strukturerande stöd,
d.v.s. att tillsammans med brukaren finna lämpliga sätt att hantera vardagen. Behovet
av insatser ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara
insatser enligt LSS. Begreppet ”omfattande behov av stöd eller service” har både
kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett
dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Ibland kan det dock behövas
återkommande insatser av så speciell art att de trots en mindre tidsåtgång är att
betrakta som omfattande.
En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en
sammanvägning av medicinska, sociala, psykologiska och pedagogiska faktorer.
Psykiskt och neurologiskt funktionshinder
Det finns en risk att man underskattar att psykiskt och neurologiskt funktionshindrade
personer kan ha ett omfattande behov av stöd och service. Även här bör man väga in
att en person som isolerar sig på grund av sitt funktionshinder kan ha ett omfattande
behov trots att man inte har behov av, eller förmår ta emot, praktisk hjälp. Det kan
exempelvis handla om dagliga telefonsamtal från/till anhöriga för att klara av vardagen,
återkommande akuta utryckningar från närstående för att förhindra katastrofer eller
ständiga behov av låna pengar e t c. Det psykiska funktionshindret innebär för många
en starkt nedsatt initiativförmåga som leder till att man inte klarar av sin dagliga
livsföring utan stöd från andra.
En person med neurologiska funktionshinder kan ha omfattande behov trots att
funktionshindret vid en ytlig betraktelse kan verka ”litet”. Det är inte alltid den fysiska
funktionsnedsättningen som ger störst svårigheter i vardagssituationer. Neurologiska
skador medför ofta att personen får problem med perception, tal, förmåga att ta till sig
20
information, orienteringsförmåga m m. Det är också mycket vanligt att man blir starkt
begränsad på grund av stor uttröttbarhet.
Viktiga begrepp att hålla isär
Det förekommer att begreppen ”omfattande behov av stöd eller service” samt
”betydande svårigheter i den dagliga livsföringen” förväxlas med begreppet ” behov av
hjälp med grundläggande behov” som är en förutsättning för rätten till personlig
assistans enligt LSS.
Utredning av ”grundläggande behov” görs enbart när rätten till personlig assistans skall
utredas och ska inte sammanblandas med de begrepp som används i prövningen av
personkrets tre.
Se vidare i avsnittet om personlig assistans.
Personkretsbedömning av små barn
Det stöd och den omvårdnad en förälder ger till ett barn utan funktionshinder utgör
norm för vad som är normalt. De hjälpbehov och de insatser som går utöver vad som
är normalt för ett barn i samma ålder, utgör grunden för bedömningen av stödbehov.
Vid bedömning av funktionshindrade små barn är utgångspunkten den aktuella
situationen. På grund av barnets låga ålder framgår kanske inte om funktionshindret är
så stort att det orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Alla barn i låg
ålder har ju svårigheter att tala, äta själv, gå etc. Utredningen måste visa att barnets
funktionshinder medför ett behov som överstiger normalt föräldraansvar.
Om det inte går att få intyg om att barnet har ett varaktigt funktionshinder uppfylls inte
kravet på varaktighet. Det är då viktigt att informera vårdnadshavaren om vikten av en
ny LSS-ansökan när funktionshindrets omfattning och varaktighet kan bedömas
säkrare.
I Socialstyrelsens allmänna råd 1994:1 sid. 33 framgår att: Vikten av tidiga insatser ska
inte underskattas och detta understryker starkt behovet av att allsidiga och
kvalificerade insatser till barn med omfattande funktionshinder kommer till stånd.
Kan man inte bevilja stöd enligt LSS på grund av osäkerhet om personkretstillhörighet
är det av största vikt att erbjuda stöd enligt SoL.
Personer med missbruksproblem
Personer med funktionshinder kan ha missbruksproblem. Missbruk kan också vara
orsaken till funktionshindret. Om kraven för personkrets 3 är uppfyllda tillhör den
funktionshindrade LSS personkrets vare sig funktionshindret beror på missbruket eller
något annat. Detta innebär ingen inskränkning i rätten till hjälp enligt SoL mot själva
missbruket.
Rätt till insats enligt § 7 LSS och hur insatsen ska utformas
Personer som tillhör LSS personkrets har inte automatiskt rätt till insatserna i LSS.
Först måste det konstateras att den enskilde har behov av insatsen och att behovet
inte tillgodoses på annat sätt. Detta kallas ibland för ”§ 7 - prövning” och är ett
nödvändigt led i handläggningen.
Vid bedömning av om den enskilde har behov av en insats ska jämförelse göras med
den livsföring som anses normal för personer i samma ålder. Vidare räcker det inte
med att behovet kan tillgodoses på annat vis. Behovet skall rent faktiskt vara
tillgodosett på angivet sätt. Häri ligger en av de mer betydande skillnaderna mellan
LSS och SoL.
Insatsernas utformning
Av 7 § LSS framgår att insatserna ska vara varaktiga och samordnade och att
kontinuitet ska garanteras. Insatserna ska vara anpassade till den enskildes
21
individuella behov och ha en hög grad av tillgänglighet. Insatserna ska utformas med
inriktning på den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.
INSATSER ENLIGT LSS OCH BISTÅND ENLIGT SoL
Allmänna principer
Den enskildes behov av insatsen bedöms alltid utifrån hans/hennes individuella
situation. Normaliseringsprincipen ska vara vägledande. Bedömningen ska med andra
ord ske utifrån en jämförelse med den livsföring som kan anses normal för personer i
samma ålder utan funktionshinder. När det gäller barnfamiljer ska jämförelse göras
med familjer med barn utan funktionshinder.
Valet av insatser sker mot bakgrund av individens totala situation. Som ett led i
behovsbedömningen prövas om behovet kan avhjälpas eller minskas genom andra
åtgärder t.ex. bostadsanpassning, tekniska hjälpmedel eller bostadsbyte. Alla insatser
bygger på frivillighet och med beaktande av den enskildes integritet. Insatserna ska, så
långt det är möjligt, utformas tillsammans med den enskilde. Även anhörigas önskemål
ska, med den enskildes samtycke, beaktas. Insatserna ska utformas så att de bidrar till
att den enskilde kan leva ett så normalt liv som möjligt.
Insatser enligt LSS
§ 9 LSS anger tio olika insatser:
1. Rådgivning och personligt stöd * (se nedan)
2. Biträde av personlig assistent eller skälig ersättning för kostnader för personlig
assistans
3. Ledsagarservice
4. Kontaktperson
5. Avlösarservice
6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning
till skoldagen samt under lov
8. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar
9. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
10. Daglig verksamhet (endast för personkrets 1 och 2).
Finns inte den sökta insatsen bland insatserna i § 9 LSS kan inte insatsen beviljas
enligt denna lag. Boendestöd och hemtjänst är exempel på insatser som inte ingår i
LSS. När det gäller dessa former av bistånd ska den enskilde informeras om
möjligheten att ansöka enligt SoL. Detsamma gäller personkrets 3 och insatsen Daglig
verksamhet som i LSS enbart omfattar personkretsarna 1 och 2.
Rådgivning och personligt stöd
I Göteborg ansvarar Handikappförvaltningen i Västra Götalandsregionen för insatsen
”Råd och stöd” enligt § 9:1 LSS. Handikappförvaltningen i VGR har en hemsida med
information: http://hfvweb1.vgregion.se/hfv/hfvweb.nsf/default
Ansökan om råd och stöd enligt LSS görs hos:
Handikappförvaltningen
Råd och stöd
Regionens hus
542 87 Mariestad
22
Omvårdnad enligt § 9 c LSS
Omvårdnad ingår i följande insatser enligt LSS:
- Avlösarservice
- Korttidsvistelse
- Korttidstillsyn
- Familjehem
- Bostad med särskild service för barn och ungdomar
- Bostad med särskild service för vuxna
- Daglig verksamhet.
Den enskildes individuella psykiska och fysiska behov skall kunna tillgodoses genom
omvårdnaden.
Med omvårdnad avses praktiska åtgärder för att stödja och hjälpa till med dagliga
personliga behov som den funktionshindrade har svårt att klara själv. Hit hör t.ex. hjälp
att äta eller sköta sin hygien, att gå och förflytta sig, att kommunicera med andra liksom
att klara personliga inköp. Omvårdnadsbegreppet innebär också ansvar för att hjälpa
den enskilde att få den hälso- och sjukvård, tandvård samt de hjälpmedel han behöver.
I prop.1992/93:159 sid. 182 framgår vidare: ”I omvårdnadsbegreppet får också anses
ligga att se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot funktionshindrade
polisanmäls, så att brotten i vederbörlig ordning blir utredda och föremål för åtgärd.”
Detta ska ske med iakttagande av sekretesslagens bestämmelser.
Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter
Fritidsverksamheter och kulturella aktiviteter ingår i följande insatser enligt LSS:
- Bostad med särskild service för barn och ungdomar
- Bostad med särskild service för vuxna
Den boendes önskemål är avgörande när det gäller val av aktivitet och var den ska ske
utifrån begreppen i § 7 LSS om att den enskilde skall tillförsäkras goda levnadsvillkor
och leva som andra (i motsvarande ålder).
Föräldraansvaret när det gäller funktionshindrade barn och ungdomar
Det stöd och den omvårdnad en förälder ger till ett barn utan funktionshinder utgör
norm för vad som är normalt. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver vad som
är normalt för ett barn i samma ålder, utgör grunden för bedömningen av stödinsatser.
Gemensamt ansvarstagande när någon i ett hushåll är funktionshindrad
Av äktenskapsbalken (16 kap 1 § ÄB) framgår att makar, var och en efter sin förmåga,
ska bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov tillgodoses. Det
innebär att när en funktionshindrad person har rätt till personlig assistans, eller annan
hjälp i hemmet, ska inte den personlige assistenten/vårdbiträdet ta över den icke
funktionshindrade makens/makans ansvar för det gemensamma hushållet.
Samma principer bör tillämpas för:
-
par som sammanbor
par som ingått partnerskap
person med funktionshinder med delat hushåll.
person med funktionshinder med hemmavarande barn över 18 år
23
Observera att maken/makan/partnern/sambon/barnet ska vara hemmavarande för att
ovanstående princip ska följas, d v s inte huvudsakligen befinna sig på annan plats.
Att ha ett ”gemensamt hushåll” innebär inte ett ansvar för den funktionshindrades
omvårdnad. Vid bedömningen av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om
den funktionshindrade var ensamstående. Den funktionshindrade och dennes
make/maka/sambo/partner/barn skall informeras om möjligheterna till hemvårdsbidrag
eller anhöriganställning samt om möjligheter till korttidsvistelse och avlösarservice.
PERSONLIG ASSISTANS ENLIGT LSS
Hjälp i hemmet kan ges enligt LSS (LASS) i form av personlig assistans eller enligt SoL
i form av hemtjänst/boendestöd. Avgörande för i vilken form insatsen beviljas är dels
om personen tillhör LSS personkrets, dels om personen har de grundläggande behov
som krävs för att uppfylla villkoren för personlig assistans enligt LSS. Uppfylls inte
dessa krav skall den enskilde erbjudas hemtjänst/boendestöd enligt SoL.
Hjälp i hemmet kan indelas i uppgifter av servicekaraktär och uppgifter av karaktären
personlig omvårdnad. Med serviceuppgifter avses bl.a. praktisk hjälp med hemmets
skötsel, t.ex. städning och tvätt, hjälp med inköp och ärenden på post och bank. Med
personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska,
psykiska och sociala behov. Det kan handla om hjälp att äta och dricka, klä sig, förflytta
sig, sköta personlig hygien samt övriga insatser för att bryta isolering och för att känna
trygghet och säkerhet i hemmet.
De flesta människor vill i det längsta bo kvar i sin invanda miljö och där få den omsorg
och vård de behöver. Genom hjälp i hemmet bidrar omsorgen om funktionshindrade till
att den enskilde kan fortsätta att bo kvar hemma. Den funktionshindrade ska så långt
som möjligt få utnyttja sina egna resurser samt ges möjlighet att bevara eller utvidga
sitt sociala och kulturella kontaktnät.
Den enskildes resurser och möjlighet att själv delta i göromålen ska beaktas i
utredningen och vägas in i beslutet. Den enskildes möjlighet att träna för att bibehålla
och utveckla sina funktioner ska ingå som en naturlig del i bedömningen. Även
landstingets ansvar för rehabilitering/habilitering/behandling samt expertinsatsen råd
och stöd ska beaktas.
Den enskilde har rätt att få sin omvårdnad i hemmet också om behovet av hjälp och
vård är omfattande. Han eller hon ska inte vara beroende av anhöriga eller andra
närstående för att kunna bo kvar hemma. Den enskildes egna önskemål om hur
hjälpen ska vara beskaffad ska vara avgörande.
Om den enskilde begär det ska han/hon beredas möjlighet att bo kvar och vårdas i
hemmet i livets slutskede. Om det av medicinska skäl inte är möjligt kan särskilt
boende eller Hospiceplats erbjudas istället.
Personlig assistans enligt LSS (9a § LSS, 9 § p 2 LSS)
Personer som har stora hjälpbehov av personlig karaktär har möjlighet att få ett
personligt utformat stöd genom insatsen personlig assistans.
För rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att den enskilde har behov av denna
insats för sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses sådana mycket
personliga angelägenheter som personlig hygien, att inta måltider, att klä på och av sig,
att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om
personens behov.
Den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har rätt till att få
hela hjälpbehovet tillgodosett genom denna insats. Lagen anger inte någon lägsta nivå
för antal timmar grundläggande behov som ger rätt till personlig assistans enligt LSS.
24
I det totala behovet av personlig assistans räknas också in tid som inkluderar städning,
inköp och liknande uppgifter, under förutsättning att den enskilde är delaktig utifrån
sina förutsättningar, när insatserna utförs. Önskar den enskilde får praktisk hjälp som
service utan att själv vara delaktig är det hjälp i hemmet enligt SoL.
Utredning om personlig assistans enligt LSS
Lämplig struktur i utredning om personlig assistans:
- Antal timmar/vecka grundläggande behov
- Antal timmar/vecka praktisk hjälp
- Antal timmar/vecka ledsagning
------------------------------------------------------------------------------------------Summa: Antal timmar behov av assistans
Avdrag görs därefter för:
- tid i verksamhet som inte berättigar till assistans enligt LSS,
- normalt föräldraansvar
- tid som ersätts genom vårdbidrag eller handikappersättning.
------------------------------------------------------------------------------------------Summa: Antal beviljade assistanstimmar
Checklista i utredningssituationen
Exempel på frågeställningar som bör besvaras i behovsutredningen för personlig
assistans är:
- Vilken personkrets?
- Funktionsnedsättningens konsekvenser - behov av hjälp med vad?
- Är bostaden anpassad i rimlig omfattning?
- När inträder stödbehovet?
- Hur mycket hjälp (beräknat i timmar per vecka) behöver personen med sina
grundläggande behov?
- Finns behov av medicinska insatser – vilka av dessa kan ingå i begreppet
egenvård? (se vidare under rubriken Personlig assistans och
sjukvårdsuppgifter)
- Hur lång ”passiv tid” mellan de olika insatserna?
- Beskrivning av ett dygns behov med tidsangivelser för tid då behovet blir
aktuellt – hur lång tid tar varje insats? Vilken personaltäckning behövs för att
tillgodose de olika behoven?
- Finns behov av två assistenter samtidigt? Varför och när finns detta behov?
- Hur ser en vecka ut i det fall en vecka innehåller flera olika sorters ”typdagar”
med olika grader behov av personlig assistans? Vilken personaltäckning
behövs för att tillgodose de olika behoven?
- Utgår annat samhällsstöd till den enskilde? Hur och när?
- Om utredningen gäller barn - har normalt föräldraansvar beaktats ?
- Har krav på gemensamt ansvarstagande beaktats när någon i ett hushåll, där
fler personer ingår, är funktionshindrad?
En person som tillhör LSS personkrets men saknar grundläggande hjälpbehov har
alltså inte rätt till insatsen personlig assistans, men kan istället ha rätt till andra insatser
enligt LSS. Det kan ibland vara lämpligt att erbjuda en kombination av stöd enligt LSS
och SoL, exempelvis ledsagarservice enligt LSS och hjälp i hemmet enligt SoL för att
tillgodose den enskildes behov.
”20-timmarsregeln”
Kommunen har hela det ekonomiska ansvaret för assistansen om behovet av hjälp
med grundläggande behov understiger 20 timmar per vecka. Överstiger behovet av
hjälp med grundläggande behov 20 timmar per vecka har den funktionshindrade rätt till
25
statlig assistansersättning, enligt lagen om assistansersättning (LASS). Kommunen har
då fortsatt ekonomiskt ansvar för de 20 första timmarna per vecka.
I Göteborg administreras kostnaderna för de 20 första timmarna centralt av
stadskansliet.
Om en person begär personlig assistans och de grundläggande behoven överstiger 20
timmar per vecka skall kommunen anmäla detta till Försäkringskassan som utreder om
rätt till LASS föreligger.
Enligt 5 § andra stycket LASS kan kommunens handläggare göra en kortfattad
behovsanmälan till Försäkringskassan utan den enskildes samtycke. Den enskilde ska
alltid informeras innan anmälan görs.
Samverkan med Försäkringskassan
Vid utredning av en persons rätt till och behov av insatsen personlig assistans
rekommenderas Riksförsäkringsverkets (RFV) Vägledning 2003:6
”Assistansersättning” kapitel 4.
Nära samarbete med Försäkringskassans handläggare i utredningsarbetet i ärenden
som kan bli aktuella för LASS ger förutsättningar för bättre bedömningar, bättre
bemötande och mindre osäkerhet i väntan på att Försäkringskassan fattar beslut.
Kommunen måste ofta fatta beslut och verkställa personlig assistans enligt LSS i
avvaktan på beslut om LASS. Har kommunens handläggare god kännedom om hur
RFV definierar grundläggande behov är förutsättningarna goda för att
försäkringskassans beslut kommer att överensstämma med kommunens. Om möjligt
bör man göra gemensamt hembesök tillsammans med handläggaren från
Försäkringskassan.
Försäkringskassan kan i vissa fall fatta provisoriska beslut om LASS om det är av
väsentlig betydelse för den enskilde och om handläggningstiden bedöms bli fyra
månader eller mer.
Det är av största vikt att bedömningen av funktionshindrets varaktighet och behovet av
assistans noggrant dokumenteras och grundas på starka underlag/intyg. Detta kan
användas som argument om varaktigheten och/eller behovet senare ifrågasätts på
grund av att den enskilde har förbättrats oväntat mycket under väntetiden och
Försäkringskassan grundar sin bedömning på den enskildes situation vid tidpunkten för
LASS-utredningen.
Kommunens yttersta ansvar
Kommunen har det yttersta ansvaret för insatsen personlig assistans. Har kommunen
beviljat personlig assistans enligt LSS utifrån en generösare behovsbedömning än
Försäkringskassan senare kommer fram till, kvarstår kommunens skyldighet att ge den
enskilde assistans enligt sitt eget beslut, såvida beslutet inte har fattats i avvaktan på
beslut om LASS. Detsamma gäller om Försäkringskassan i första instans avslagit en
ansökan om assistansersättning. Då bedömningen går isär mellan kommunen och
Försäkringskassan ska kommunen erbjuda den enskilde (som är huvudman) stöd att
överklaga Försäkringskassans beslut. Det är då viktigt att som handläggare känna till
aktuell rättspraxis i frågor som berör personlig assistans och LASS.
Det är av största vikt att beslut om personlig assistans enligt LSS fattas i avvaktan på
Försäkringskassans beslut, om ansökan enligt LASS föreligger. Detta ger kommunen
rätt att ompröva sitt beslut om Försäkringskassan avslår statlig assistansersättning.
Juridiska gruppen på stadskansliet kan vid behov hjälpa till med råd och stöd.
Funktionshindrade föräldrar
Omvårdnad av barn ingår i regel inte i insatsen personlig assistans till den
funktionshindrade föräldern. Undantag kan göras för små barn som känslomässigt och
praktiskt är totalt beroende av sin förälder. Det är då naturligt att assistenten hjälper
den funktionshindrade föräldern att klara den praktiska omvårdnaden/tillsynen av
barnet. Man kan inte generellt säga hur länge och i vilken omfattning assistans för
26
omvårdnad av barn kan ges till en förälder med funktionshinder. En individuell
bedömning skall alltid göras. I bedömningen skall noggrant vägas in barnets behov av
en god och nära relation med föräldern. Assistansen skall utformas så att den bäst
passar den berörda familjen. Assistenten skall komplettera och stödja föräldern i
dennes föräldraroll, aldrig ta över ansvaret och relationen till barnet. Personal som
arbetar som assistenter för föräldrar med funktionshinder behöver ofta kvalificerad
arbetsledning/handledning.
Barnperspektivet skall alltid beaktas. Det kan ibland vara till fördel för familjen om
samverkan sker med individ- och familjeomsorgen för att kunna erbjuda ett så fullgott
stöd som möjligt. Detta förutsätter givetvis den enskildes samtycke.
Personlig assistans till barn
Bedömning av barns rätt till personlig assistans sker dels enligt samma kriterier som för
vuxna funktionshindrade, d.v.s. barnet ska ha grundläggande behov t.ex. med
personlig hygien, att inta måltider, att klä på och av sig, att kommunicera med andra
eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov, dels utifrån
vad som sägs i prop. 1992/93: 159 sid. 66: Personlig assistans kan vara av
grundläggande betydelse för barn som har omfattande omvårdnadsbehov under hela
dygnet eller stor del av dygnet och som på grund av t.ex. hjärnskada, genetisk skada
eller sjukdom har flera funktionshinder samtidigt. Sådana funktionshinder kan vara
någon eller flera kombinationer av t.ex. rörelsehinder, utvecklingsstörning, synskada,
hörselskada, epilepsi, andningsproblem, hjärtsjukdom eller extrem infektionskänslighet.
Vid bedömningen av personlig assistans för barn ska föräldraansvaret beaktas på så
vis att det hjälpbehov som går utöver det som är normalt för ett barn i samma ålder ska
läggas till grund för bedömningen av behov av personlig assistans.
I de allra flesta fall är det bättre för barn och ungdomar med funktionshinder att få bo
kvar i sitt hem med stöd av personlig assistans än att flytta till ett särskilt boende.
I prop.1992/93:159, sid. 66 framgår vidare att: Personlig assistans som ges till ett barn
ingriper i hög grad i hela familjens livssituation. Det är därför väsentligt att assistansen
anpassas till varje familjs individuella behov och att barnets vårdnadshavare ges ett
avgörande inflytande över hur stödet till barnet utformas. Syftet med assistansen är
ofta att tillgodose föräldrarnas behov av avlösning i omvårdnaden eller att ge familjen
möjlighet att genomföra sådana aktiviteter som barnet inte deltar i.
Personlig assistent åt eget barn
I de fall en förälder är personlig assistent åt sitt eget barn är det extra viktigt att
uppmärksamma frågan om avlösning och korttidsvistelse. I behovsbedömningen av
personlig assistans för barn ingår att vårdnadshavaren genom insatsen ska ges tid för
återhämtning. Det är därför viktigt att redan i utredningsfasen utreda om assistansen är
planerad att utföras av vårdnadshavaren. Om så är fallet bör tid för återhämtning i
första hand aktualiseras genom andra insatser, exempelvis korttidsvistelse.
Vårdbidrag – personlig assistans
Vårdbidrag är en statlig ersättning för förälderns merarbete för särskild tillsyn och vård
och för de merkostnader som orsakas av barnets sjukdom eller funktionshinder.
Denna ersättning administreras av Försäkringskassan.
En förälder som har vårdbidrag och som ansöker om personlig assistans kan inte
nekas insatsen personlig assistans med hänvisning till att vårdbidrag är beviljat, dvs.
att behovet skulle vara tillgodosett på annat sätt. Rätten till assistans går före
vårdbidraget så att det i stället är vårdbidraget som reduceras när insatsen personlig
27
assistans beviljas. Vårdbidragets kostnadsdel kan dock ges parallellt med insatsen
personlig assistans.
Vid ansökan om personlig assistans ska man informera om att ett vårdbidrag ofta
reduceras som en följd av insatsen personlig assistans. Det är vårdnadshavarens
ansvar att informera om de förändrade förhållandena till Försäkringskassan.
Hemvårdsbidrag från kommunen kan också påverka storleken på vårdbidraget.
Särskilda skäl för personlig assistans
De tillämpningsanvisningar kommunen följer i frågan om särskilda skäl är baserade på
RFV 2003:6, Assistansersättning.
Personlig assistans under vistelse i barnomsorg och skola
I undantagsfall kan barn och ungdomar ha rätt till insatsen personlig assistans enligt
LSS eller LASS under vistelse i barnomsorg eller skola. Särskilda skäl kan föreligga vid
någon av följande situationer:
- barnet/ungdomen är i ett oundgängligt behov av att ha en person nära knuten
till sig hela tiden
- assistenten är nödvändig för barnet/den unges kommunikation
- assistenten har speciell och nödvändig kompetens (t.ex. att kunna bedöma om
barnet behöver sjukvård).
Grundregeln är att funktionshindrade barns och ungdomars behov ska tillgodoses inom
ramen för den kommunala verksamheten. Denna grundregel inkluderar vid behov, rätt
till individuellt stöd av resursperson eller elevassistent. Personlig assistans är inte en
insats som ska ersätta den ordinarie personal som krävs för att ett barn i behov av stöd
ska kunna tillgodogöra sig barnomsorgen/undervisningen (med andra ord gängse
resursperson eller elevassistent). Endast om den hjälp som eleven behöver är sådan
att den faller utanför vad som är rimligt att barnomsorgen/skolan svarar för har eleven
rätt till personlig assistent. Om en elev ofta måste utebli från verksamheten och är i
behov av personlig assistent såväl i anslutning till verksamheten som i hemmet så kan
detta innebära att rätten till personlig assistans även i barnomsorg/skola förstärks.
Om insatsen personlig assistans i barnomsorg eller skola efterfrågas ska samråd ske
mellan berörda parter. Frågan om delat ansvar mellan förskola/skola och
verksamheten för funktionshindrade i utformningen av insatsen bör undersökas.
(Se också RFV 2002:9 Assistansersättning, kap 6)
Personlig assistans i bostad med särskild service
I särskilt boende (9 § p 8 LSS, 9 § p 9 LSS, 4 kap.1 § SoL) ska det finnas ett basstöd
som tillgodoser den enskildes behov.
I en gruppbostad ska det finnas en fast personalbemanning som i huvudsak täcker den
enskildes hela hjälpbehov. Enligt huvudregeln har man därför inte rätt till personlig
assistans i gruppbostad.
I en servicebostad kan personlig assistans beviljas för de omvårdnads- och
assistansbehov som inte tillgodoses i boendet. (RFV 2003:6) Man kan alltså kombinera
ett boende i servicebostad med personlig assistans där servicebostaden står för ett
visst basstöd som komplement till den personliga assistansen.
I särskilt anpassad bostad kan personlig assistans beviljas.
I Socialstyrelsens stöd för rättstillämpning och handläggning ”Bostad med särskild
service för vuxna enligt LSS” sid. 49 anges: … i en gruppbostad finns en fast
bemanning som bas och de boende skall ha inflytande och medbestämmande över
vem som skall hjälpa dem i bostaden. Det kan dock finnas ett behov av personlig
28
assiststans i samband med fritidsaktiviteter och andra aktiviteter utanför bostaden.
Personlig assistans kan exempelvis vara det komplement som behövs när den
ordinarie personalen inte kan tillgodose önskemål om deltagande i aktiviteter utanför
bostaden för en person med omfattande funktionshinder och behov av stöd för att klara
mycket personliga angelägenheter, t.ex. att sköta personlig hygien, äta och
kommunicera med andra.
Möjlighet till assistansersättning enligt LASS kan finnas för personer som bor i
servicebostad.”
Personlig assistans i daglig verksamhet (enligt LSS)
I insatsen daglig verksamhet ingår omvårdnad. Det ingår i huvudmannens ansvar att
ge all den omvårdnad som erfordras för att den enskilde ska klara av att vistas i den
dagliga verksamheten. Om det finns särskilda skäl kan man dock undantagsvis bevilja
personlig assistans enligt LSS eller LASS i daglig verksamhet.
Särskilda skäl: Samma som ovan under punkten ”Personlig assistans i förskola/skola”.
Behovet av personlig assistans i den dagliga verksamheten förstärks i regel då en
person har behov av täta sjukhusbesök.
Om särskilda skäl åberopas ska dessa styrkas med intyg av behörig specialist.
Personlig assistans under vistelse på sjukhus
Den som har personlig assistans enligt LSS/LASS kan efter behovsbedömning, ges
möjlighet att hela tiden eller under en del av beviljad tid, ha med sig sin personliga
assistent under sjukhusvistelse upp till fyra veckor (RFV 2003:6 ”Assistansersättning,
kap 5.2)
Särskilda skäl kan vara:
- karaktären av funktionshindret gör det särskilt angeläget att den personliga
assistenten finns till hands (exempelvis utvecklingsstörning).
- hälsotillståndet kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående
kunskap om den funktionshindrade personen finns till hands.
- den funktionshindrade personens möjligheter att kommunicera kräver att (en
eller ett starkt begränsat antal) personer med ingående kunskaper om denne
finns till hands.
Det är lämpligt att handläggaren om möjligt i förväg tar ställning till och/eller samråder
med Försäkringskassan, om särskilda skäl finns för assistans under sjukhusvistelse.
Om ett sådant ställningstagande har gjorts skall det dokumenteras i akten. Detta för att
förhindra att problem uppstår i samband med akuta inläggningar på sjukhus. Särskilt
angeläget är det att man har en noggrann planering och framförhållning när det gäller
barn.
Tillfälligt behov av personlig assistans enligt LSS
Exempel på ett tillfälligt behov av assistans är i samband med vistelse på annan ort för
en person som i vanliga fall inte har rätt till/behov av personlig assistans, men som i en
ovan, eller dåligt anpassad miljö har ett utökat behov av hjälp i sin dagliga livsföring. En
person som bor i gruppbostad kan också ha rätt till personlig assistans i sådana
sammanhang. Kommunen har även ansvar för tillfälliga utökningar av assistans utöver
vad som beviljats inom ramen för den statliga assistansersättningen (LASS), se vidare i
kapitlet om personlig assistans enligt LASS.
29
Personlig assistans över 65 års ålder
Rätten till personlig assistans enligt LSS finns kvar när den enskilde fyller 65 år om:
insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller ansökan om sådan insats
inkommer senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad.
Insatsen personlig assistans enligt LSS får inte utökas efter det att den
insatsberättigade fyllt 65 år. Ansökan om utökad hjälp kan då beviljas i form av hjälp i
hemmet enligt SoL.
Utformning av insatsen personlig assistans enligt LSS
Insatsen personlig assistans enligt LSS ska utformas på ett sådant sätt att den
funktionshindrade har stort inflytande över hur stödet ska ges.
Man har rätt att:
- själv vara arbetsgivare och anställa en eller flera assistenter
- begära att assistansen utförs av kommunen
- gå med i förening eller kooperativ som är arbetsgivare för flera assistenter
- anlita annat organ, företag eller organisation
- delvis vara arbetsgivare själv och delvis ha assistans genom kommunen eller
annat organ.
Om den funktionshindrade vill anlita en hushållsmedlem som assistent måste denne
anställas av kommunen alternativt ett fristående organ, till exempel ett kooperativ.
Kommunen har alltid ansvar att utföra insatsen personlig assistans för de personer
som begär det. Skyldigheten inkluderar även de personer som delvis, kanske på kvällsoch nattetid, vill ha kommunen som assistansanordnare.
Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt LSS
Om den enskilde själv ordnar sin assistans utgår ekonomiskt stöd till skäliga kostnader
för personlig assistans. Ersättningsbeloppet baseras på Försäkringskassans
schablonbelopp för assistansersättning enligt LASS.
Förhöjt timbelopp (max tolv procent av schablonbeloppet) kan beviljas om det finns
särskilda skäl. Sådana skäl kan vara till exempel; behov av assistent med särskild
utbildning eller höga kostnader som en följd av ett stort assistansbehov på obekväm
arbetstid.
Ersättningsnivån ska fastställas i samband med beslut om insatsen personlig assistans
enligt 9 § p 2 LSS.
OBS! I beslutstexten skall man skilja på beslutet att bevilja insatsen personlig assistans
och beslutet om ersättningsnivå.
Utbetalningsrutiner
Ersättningsbeloppet till den enskilde baseras på antal timmar angivna i beslutet. Dessa
timmar avräknas månadsvis mot utförda timmar. Den assistansberättigade (eller
dennes legale företrädare) och den personliga assistenten ska båda godkänna
tidredovisningen.
Den ekonomiska ersättningen betalas direkt till den assistansberättigade eller, om den
assistansberättigade begär det, till assistansanordnaren.
Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt LSS (9 § p 2 LSS)
kan i regel inte utbetalas för tid som överstiger den tid som angetts i beslutet.
Stadsdelens ansvar för att erbjuda rådgivande stöd
30
När den enskilde väljer att själv vara arbetsgivare ska stadsdelsförvaltningen erbjuda
den enskilde rådgivande stöd i rollen som arbetsgivare. Personal- och arbetsrättsliga
frågor kan besvaras av personalavdelningen inom stadsdelsförvaltningen.
Personlig assistans enligt LASS
Rätt till statlig assistansersättning regleras i lagen (1993:389) om assistansersättning,
(LASS). Den enskilde kan själv vända sig till Försäkringskassan och söka
assistansersättning. Kommunen skall göra anmälan till Försäkringskassan om man
bedömer att den enskilde har rätt till LASS.
Om en person med funktionshinder har behov av personlig assistans med sina
grundläggande behov överstigande 20 timmar i veckan har den funktionshindrade rätt
till statlig assistansersättning genom Försäkringskassan. LASS ger brukaren samma
valfrihet som LSS att välja utförare av den personliga assistansen.
För mer information hänvisas till RFV 2003:6 ”Assistansersättning”.
Tillfälligt utökat behov av assistans
Förutsägbara, kontinuerliga situationer i den dagliga livsföringen ligger till grund för
LASS-beslutets behovsbedömning. Kommunen har ansvar för tillfälliga utökningar av
assistansen utöver vad som beviljats inom ramen för den statliga
assistansersättningen. Dessa beslut fattas enligt LSS. Ansvaret gäller såväl för att
faktiskt tillhandahålla (i egen regi eller genom annan utförare) som att finansiera
assistansen. Exempel på tillfälligt utökat behov kan vara att den enskilde kortare tid
vistas i en miljö som inte är anpassad, semesterresa, tillfällig sjukdom som nedsätter
funktionsförmågan m m.
När ett behov av utökning uppstår ska den enskilde lämna in en ansökan till stadsdelen
som utreder och fattar beslut. Samma regler, om val av utförare av assistansen,
ersättningsbelopp och utbetalning av assistansersättning, som vid beslut om personlig
assistans enligt LSS gäller.
Om en person ofta ansöker om tillfälligt utökat behov kan det tyda på att
Försäkringskassan i sin bedömning av assistansersättningen inte tagit hänsyn till eller
känt till alla förutsägbara och kontinuerliga behov. Handläggaren skall då informera den
enskilde och erbjuda hjälp med att begära omprövning av LASS-beslutet.
Personlig assistans enligt LASS i förskola, skola, särskilt boende, daglig
verksamhet och sjukhus
Försäkringskassan utreder och beslutar om LASS under vistelse på sjukhus, i
barnomsorg, skola, särskilt boende och daglig verksamhet. Se vidare RFV 2003:6
”Assistansersättning”
Kommunens ansvar vid vakanser orsakade av sjukdom
Kommunen ansvarar för att såväl tillhandahålla (i egen regi eller genom annan
utförare) som finansiera personlig assistans vid tillfälligt behov av assistans, t ex på
grund av att den ordinarie assistenten är sjuk. Detta ansvar beskrivs i förarbetena till
LSS/LASS enligt följande (prop.1992/93:159 sid. 73):
Om en fristående organisation åtagit sig arbetsgivaransvaret, bör denna också fullgöra
de åtaganden som i olika avseenden följer med arbetsgivaransvaret. Det kan vidare
inträffa att assistenten tillfälligtvis inte kan utföra arbetet på grund av sjukdom eller av
31
annan orsak. I en sådan situation är kommunen genom den nya lagen skyldig att på
den enskildes begäran gripa in.
Kommunens ansvar kan uppfyllas på tre olika sätt:
- Kommunen utför assistansen.
- Kommunen betalar sjuklöneersättning till den assistansberättigade som själv
ordnar sin assistans.
- Den assistansberättigade uppdrar åt kommunen att träffa ett avtal med den
enskilda assistansanordnaren om att sjuklöneersättningen utbetalas direkt till
assistansanordnaren. Ett sådant avtal kallas för ett sjuklöneavtal.
Sjuklöneavtal
Diskussioner om avtal för sjuklöneersättning ska föras direkt mellan brukaren eller
dennes ombud och kommunen. Avtalet tecknas på den enskildes uppdrag mellan den
assistansanordnare den enskilde valt och kommunen.
Svenska kommunförbundets mall för fullmakt och avtal finns i blankettförrådet i
kommunens IT-stöd.
Kommunen har, oavsett om det finns ett sjuklöneavtal eller inte, skyldighet att gripa in
när en anordnare inte lyckas ordna vikarie.
Kommunens skyldigheter vid vakanser orsakade av rekryteringssvårigheter (ej
sjukdom)
Kommunen ansvarar enligt socialtjänstlagen för att gå in med hemtjänstinsatser, dock
ej personlig assistans, när behov av personlig assistent/vikarie uppstår på grund av
ordinarie anordnares rekryteringssvårigheter.
Administrativ kostnad när kommunen är assistansanordnare
Den del av assistansersättningen som återstår när lönen är utbetald skall användas till
att täcka administrativa kostnader. Den administrativa kostnadens andel av
assistansersättningen varierar beroende på hur hög kostnad man har för assistansen.
Detta innebär att ju lägre assistanskostnad man har desto högre administrativ avgift.
Går hela assistansersättningen åt till lön betalar man ingen administrativ avgift.
Med administrativ kostnad avses övergripande kostnader för exempelvis
löneutbetalning, utbildning och arbetsledning samt omkostnader för assistenten.
Med lön avses även ersättning för arbete på obekväm arbetstid, semesterersättning
samt övriga sociala avgifter.
Administrativ kostnad när firma eller kooperativ är assistansanordnare
Då en firma eller kooperativ är assistansanordnare är frågan hur stor del av LASS ersättningen som kan anses utgöra ersättningen för administrativa kostnader en fråga
mellan den assistansberättigade och den aktuella firman/kooperativet.
Assistansersättning för res- och omkostnader
Då den enskilde anlitat en firma eller kooperativ som assistansanordnare och ansöker
hos kommunen om ersättning för resa och omkostnader för den personlige assistenten
(vid t.ex. en semesterresa eller korttidsvistelse) saknas regler för hur stor del av
assistansersättningen som skall användas till dessa kostnader.
32
En stadsdel och en assistansutförare kan, på uppdrag av den enskilde, komma
överens om att resekostnader samt övriga omkostnader vid t.ex. semesterresa eller
korttidsvistelse helt eller delvis skall bekostas av den enskildes assistansersättning.
Kommunens skyldighet att stå för tillfällig utökning av personlig assistans enlig
LSS/LASS gäller behovet av utökad tid. Det framgår inte av LSS att kommunen har
skyldighet att stå för omkostnader utöver det som täcks av assistansersättningen, inom
ramen för beslut om tillfällig utökning av assistanstiden (KR-dom). Inom ramen för
beslutet om LASS finns möjlighet att planera för hur man vill använda
assistansersättningen. Den enskilde ansvarar för att omkostnaderna täcks av
ersättningen. Uppstår ett behov av förhöjd ersättning till omkostnader skall detta prövas
för sig. I bedömningen bör man då väga in hur stora kostnaderna för personal och
administration är för den enskilde, och hur stort utrymme det finns för att täcka
omkostnader. Se också avsnittet ”RESOR - Medföljare på semesterresa”
Fördelning av ersättning mellan flera utförare
Assistansersättningen från Försäkringskassan är en schablonersättning och utges för
hela behovet av assistans. Ersättningen är inte specificerad utan ska täcka samtliga
kostnader oavsett när under dygnet insatsen utförs. En brukare kan ha flera
assistansanordnare. Det bör då särskilt observeras att assistansersättningen ska täcka
samtliga kostnader. Det innebär i praktiken att om en anordnare som enbart utför
assistans på obekväm arbetstid kan få en högre ersättning från den totala
assistansersättningen än en anordnare som anlitas på dagtid.
Avtal mellan kommun och assistansberättigad
Om den enskilde vill anlita kommunen som utförare av den personliga assistansen
skall ett avtal mellan kommunen och den enskilde upprättas och skickas in till
Försäkringskassan. Svenska kommunförbundet och Riksförsäkringsverket har
utarbetat en blankett för sådana avtal.
HJÄLP I HEMMET ENLIGT SoL
Hjälp i hemmet i barnfamiljer
Särskilt viktig är den individuella bedömningen för funktionshindrade personer som har
barn. Biståndet skall utformas med hänsyn till barnens behov och deras bästa.
Hemtjänst i barnfamiljer med en funktionshindrad förälder skall inte användas som stöd
till föräldern att klara av sin föräldraroll annat än i form av praktisk hjälp med att
sköta/hjälpa barnen (t ex matlagning, hjälp med omvårdnad m m). Psykologiskt
och/eller pedagogiskt stöd kräver särskild kompetens och skall utredas och beslutas av
individ- och familjeomsorgen utifrån barnets behov. Utformningen av stödet till
barnfamiljer kräver ett nära samarbete mellan individ och familjeomsorgen och
handikappomsorgen i stadsdelen.
Hemtjänst i assistansliknande form för vuxna enligt SoL
Hemtjänst i assistansliknande form är en insats som kan beviljas den som inte har rätt
till personlig assistans enligt LSS men som ändå har ett stort behov av kontinuitet eller
personlig omvårdnad. Beslut fattas enligt 4 kap.1 § SoL.
För insatsen hemtjänst i assistansliknande form utgår avgift enligt hemtjänsttaxan.
33
Skillnaderna mellan hemtjänst i assistansliknande form enligt SoL och personlig
assistans enligt LSS/LASS är bl.a. att
- Insatsen hemtjänst i assistansliknande form saknar det uttalade kravet att
omvårdnadsbehovet ska vara av grundläggande karaktär. Ofta har den
enskilde ett nära hjälpbehov även om det inte uppfyller kraven på
”grundläggande behov” enligt LSS.
- Hemtjänst enligt SoL kan även beviljas när funktionshindret inte är varaktigt.
- Möjligheten att själv välja sitt personliga vårdbiträde enligt SoL är inte så
uttalad som när insatsen ges enligt LSS (9:2 § LSS). Kommunen bör dock
sträva efter att tillgodose den enskildes önskemål.
- Avgift enligt hemtjänsttaxan tas ut då insatsen är beviljad enligt SoL.
- Vistelsebegreppet i SoL gäller hemtjänst, vilket innebär att den kommun
man vistas i ansvarar för biståndet. I Göteborg tillämpas regeln att
hemmastadsdelen svarar för insatsen under vistelse i annan stadsdel upp
till tre månader.
Hemtjänst
Hemtjänst är en insats avsedd för personer med funktionshinder som har rätt tillbistånd
i form av hjälp i hemmet.
Om den enskilde har ett nära hjälpbehov kan insatsen hemtjänst i assistansliknande
form i första hand prövas.
Hemtjänst är en insats som vid sidan om omvårdnad och psykosocialt stöd även
inbegriper förekommande ”serviceuppgifter” som praktisk hjälp med hemmets skötsel,
städning, tvätt, hjälp med inköp, ärenden på post och bank etc.
Hemtjänst som avser hemmets skötsel bör om möjligt erbjudas med så stor flexibilitet
att en person med funktionshinder inte ska behöva ta ledigt från arbete/studier för
tjänstens utförande.
Vid bedömningen av en funktionshindrad persons behov av hjälp i hemmet/hemtjänst
skall utgångspunkten vara vad som är normal livsföring för personer i motsvarande
ålder. Anvisningar och normer för hemtjänst gällande personer över 65 år kan
användas som stöd när man utreder behov av hemtjänst för personer under 65 år.
Individuell bedömning skall dock alltid göras med utgångspunkt från vad som är
normalt för personer i motsvarande ålder.
Beslut fattas enligt 4 kap.1 § SoL.
För hemtjänst utgår avgift enligt hemtjänsttaxan.
Boendestöd
Insatsen är förbehållen personer med psykiska, intellektuella eller neurologiska
funktionshinder i ordinärt boende, som har behov av ett rehabiliterande/habiliterande
stöd av personal med särskild kompetens och kunskap om funktionshindret och dess
konsekvenser i den dagliga livsföringen. Syftet med insatsen är att träna/motivera/lära
ut/förklara i syfte att stärka den enskildes förmåga att klara sin dagliga livsföring, samt
tillgodose dessa personers behov av personlig omvårdnad och praktisk hjälp i hemmet,
utifrån vars och ens livssituation och behov. Insatsen skall vara uttalat
rehabiliterande/habiliterande och bidra till att öka den enskildes motivation att leva ett
självständigt liv. Insatsen skall medverka till att bryta passivitet och isolering och vara
till ett stöd för den enskilde att komma ut i sociala sammanhang.
Boendestöd skall ses som en samlad insats med både praktisk hjälp och motiverande
stöd som kan variera över tid och i omfattning beroende på den enskildes aktuella
behov och livssituation. Stödet skall tillgodose den enskildes hela behov av stöd och
hjälp i hemmet vilket kan innebära att boendestöd periodvis ges enbart som
motiverande stöd till den enskilde att själv genomföra olika aktiviteter i hemmet eller
närmiljön medan det under andra perioder kan handla om att ge omvårdnad och
34
praktisk hjälp. Stödet bör ges av en eller ett fåtal boendestödjare för att skapa
kontinuitet och trygghet.
Ställningstagande till om boendestöd eller hemtjänst skall beviljas skall grundas på en
individuell bedömning av funktionshindret och dess konsekvenser. Man bör också väga
in om det krävs särskild kompetens hos personalen för att den enskilde skall få den
hjälp han behöver för att uppnå skälig levnadsnivå.
Personer som har behov av boendestöd har ofta ett stort och varaktigt funktionshinder
som innebär att de tillhör LSS personkrets. Boendestöd finns inte som en insats i LSS
och måste därför ges med stöd av SoL. Personens rätt till stöd kan i så fall utgå från
intentionerna i LSS om delaktighet, tillgänglighet, kontinuitet och varaktighet.
Beslut om boendestöd skall innehålla uppgift om vad stödet skall omfatta men behöver
inte anges i antal timmar. I den individuella planeringen som skall dokumenteras och
följas upp bör både beräknad tidsåtgång och vad stödet skall innehålla finnas med.
Beslut fattas enligt 4 kap.1 § SoL.
Insatsen är kostnadsfri för den enskilde
Boendestöd efter 65 års ålder
I SoL anges ingen övre åldersgräns för rätt till bistånd på grund av funktionshinder.
Boendestöd kan ges till en person som har fyllt 65 år om det är det som bäst kan
tillgodo se hans/hennes behov. Likaså har personer med behov av ett fortsatt
rehabiliterande/habiliterande stöd i ordinärt boende efter 65 års ålder, rätt att behålla
detta så länge det är den lämpligaste stödformen för att tillgodose individens behov.
Om personen på grund åldrandeprocessen bäst kan få sina behov tillgodosedda
genom äldreomsorg bör en överflyttning till verksamhet med denna kompetens göras.
Stadsdelens organisation får inte vara ett hinder för att personer över 65 år med
långvariga/bestående funktionshinder som inte beror på naturligt åldrande, får det stöd
de har behov av.
Trygghetslarm
Trygghetslarm i den enskildes bostad har som syfte att den enskilde lätt ska kunna få
kontakt för att få hjälp vid akuta behov.
Trygghetslarm ökar möjligheterna för funktionshindrade att kunna bo kvar i sin invanda
miljö.
Beslut om larm kan fattas separat eller tillsammans med annan insats.
Beslut om larm fattas enligt 4 kap.1 § SoL.
Avgift tas ut som en månadsavgift enligt hemtjänsttaxan.
Trygghetslarm som en del av utförd assistans enligt LSS/LASS
Installeras larm för att den enskilde skall nå sina assistenter ses detta som en del i
LSS-insatsen och är då avgiftsfri. Är larmet däremot installerat för att vara ett
komplement (enligt SoL) för tid som inte som täcks av assistansen är det ett SoL-beslut
enligt ovan.
Hemvårdsbidrag
Hemvårdsbidrag ger ekonomisk ersättning till de personer vilkas anhöriga/närstående
utför merarbete som annars skulle utföras inom ramen för social hemtjänst.
- Merarbetet ska främst bestå av personlig omvårdnad.
- Merarbetet som åsyftas kan vidare avse en stor arbetsbörda t ex. i form av tvätt
förorsakad av sjukdom eller funktionshinder.
35
Det merarbete som åsyftas är inte sådant man normalt hjälper varandra med i en
familj.
Hemvårdsbidrag bör kombineras med erbjudande om anhörigstöd, t ex avlösning,
växelvård, anhörigträffar. Vid omfattande omvårdnadsbehov kan hemvårdsbidraget
kombineras med ytterligare hemtjänstinsatser.
Hemvårdsbidraget utbetalas till vårdtagaren och är inte skattepliktigt. Det omfattar inte
heller sociala förmåner. Bidraget kan inte betalas ut retroaktivt för vård som utförts
innan ansökan inkommit.
Den som enbart har hemvårdsbidrag betalar ingen hemtjänstavgift.
Bidraget utgår som ett månadsbidrag.
Hemvårdsbidrag ges som bistånd enlig 4 kap 2 § SoL.
Detaljerade anvisningar finns i Göteborgs stads författningssamling under
”Bestämmelser rörande förmåner”: http://www.goteborg.se/forfattning
LEDSAGARSERVICE
Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionshinder ska kunna leva
som andra och delta i samhällets gemenskap. Ledsagarservice är en insats knuten till
aktiviteter utanför hemmet. Insatsen ska ge den enskilde möjlighet att delta i
fritidsaktiviteter, i kulturlivet, besöka vänner eller bara promenera. Insatsen ska även
tillgodose behov av ledsagning vid exempelvis sjukhusbesök.
Ledsagarservice kan inte ersätta insatsen kontaktperson som bygger på att en
vänskapsrelation skall skapas som ersättning för ett naturligt nätverk. En kontaktperson
skall inte ge professionellt stöd utan bara vara medmänniska med personlig lämplighet
och livserfarenhet. Det kan i vissa fall vara svårt att rekrytera kontaktperson för
personer som har mycket stora omvårdnadsbehov eller kräver kvalificerad kompetens
som stöd i sociala sammanhang. Då kan man istället pröva om ledsagarservice kan
tillgodose den enskildes behov av stöd.
Ledsagarservice ska alltid vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig
service. Några generella ramar om högsta antal timmar per månad finns inte. Det
individuella behovet avgör när insatsen ska ges samt hur omfattande insatsen ska
vara. I utredningsfasen är det viktigt att skaffa en bild av behovet av ledsagarservice.
Givetvis varierar behovet av ledsagarservice utifrån den funktionshindrades intressen
och aktiviteter. Det ska även beaktas att en yngre person ofta har ett större behov av
hjälp för att kunna delta i samhällslivet än en person i hög ålder.
Önskemål beträffande val av ledsagare, ska i möjligaste mån tillgodoses. Insatsen ska
utformas på sådant sätt att den är lättillgänglig och stärker den funktionshindrades
förmåga att leva ett självständigt liv. Vid behov inkluderar ledsagarservice hjälp med
förflyttning, på- och avklädning, hjälp vid toalettbesök, samt måltidssituationer.
Ledsagarservice är en social tjänst och några medicinska insatser med
sjukvårdsutbildad personal kan inte tillhandahållas.
Avser ledsagarservicen barn och ungdomar ska det behov som går utöver vad som är
normalt för ett barn i samma ålder läggas till grund för bedömningen. Även barnet / den
unges behov att göra erfarenheter tillsammans med någon annan vuxen än sina
föräldrar, ska vägas in i bedömningen.
Om den sökande har personlig assistans enligt LSS ska insatsen ledsagarservice ingå
i insatsen personlig assistans.
I insatserna bostad med särskild service för barn, ungdomar och vuxna (9 § p 8 LSS
och 9 § p 9 LSS) ingår fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Vid boende i
36
gruppbostad är huvudregeln att den enskildes hela behov ska tillgodoses genom
personal i boendet. I boendeinsatsen ska det generellt sett finnas utrymme för
individuellt anpassad ledsagning till olika aktiviteter och fritidssysselsättningar.
Regeringsrätten har dock ansett att det undantagsvis ska finnas möjlighet att få
ledsagning genom extra beslut om ledsagarservice, som utförs av andra än
gruppbostadens personal, om det finns särskilda skäl för detta. Regeringsrätten (RÅ
1995 ref. 47) har bedömt att det fanns särskilda skäl när den sökande var en ung
kvinna som ville ha rätt att gå ut på stan utan att alltid ha personalen i gruppbostaden
som ledsagare. Personer som bor i gruppbostad kan således ha rätt till insatser i form
av ledsagarservice om den boende är i behov av utökad individuellt anpassad aktivitet.
Ett annat exempel då särskilda skäl kan finnas är när behovet av ledsagarservice rent
faktiskt inte tillgodoses i gruppbostaden.
Om den enskilde tillhör LSS personkrets fattas beslut om ledsagarservice enligt
9 § p 3 LSS. Om den enskilde inte tillhör LSS personkrets skall han/hon informeras om
möjligheten att ansöka om ledsagarservice enligt 4 kap.1 § SoL.
Ingen avgift tas ut för ledsagarservice enligt LSS och inte heller enligt SoL för personer med
funktionshinder (se nedan).
Ledsagning som bistånd enligt Sol för personer med funktionshinder
Den enskilde kan alltid ansöka om ledsagning som ett bistånd och få sin ansökan
prövad. Den ledsagning som beviljas som en insats enligt SoL 4 Kap 1 § betraktas
vanligen inom äldreomsorgen på samma sätt som övriga insatser inom hemtjänsten
och är avgiftsgrundande.
För personer vars behov av ledsagning beror på ett funktionshinder som inte beror på
normalt åldrande och som blivit funktionshindrad innan han/hon fyllde 65 år görs en
biståndsprövning på vanligt sätt, men ingen avgift tas ut för ledsagningsinsatsen.
Omkostnader i samband med ledsagning vid aktiviteter och resor
Den enskilde bör informeras om vilka ungefärliga omkostnader som kan medges för
ledsagaren t.ex. för förtäring, entrébiljett m m. Vill den enskilde genomföra aktiviteter
som innebär återkommande utlägg, eller större utlägg som t.ex. en dyr konsertbiljett,
skall detta anmälas med framförhållning för att en skälighetsbedömning skall kunna
göras.
Ledsagarservice kopplat till rätten till färdtjänst
Personer som har rätt till färdtjänst har rätt till 10 timmar ledsagarservice per månad.
Den enskilde beställer ledsagarservicen. Utredning och beslut om bistånd krävs inte.
Handikappenheten i Majorna ansvarar för denna ledsagarservice för SDF 5-21. För
stadsdelarna 1-4 (Nordost) gäller att man vänder sig till den stadsdelsförvaltning där
man bor. Ledsagarservicen är avgiftsfri.
Ledsagare i samband med semesterresa
Ledsagare i samband med semesterresa kan beviljas i vissa fall om den enskilde inte
har gjort någon resa på länge. Enligt domar i Regeringsrätten kan ledsagning i
samband med semesterresa beviljas till ett närliggande land under kortare tid. En
individuell bedömning skall alltid göras utifrån den enskildes behov och livssituation.
37
Se också avsnittet ”RESOR”.
Kontaktperson enligt LSS § 9:4 eller 4 kap 1 § SoL
Syftet med en kontaktperson är att denna skall vara en medmänniska som kan ge stöd
i vardagssituationer och hjälpa till att bryta den enskildes isolering. Insatsen kan ges till
vuxna och ungdomar. Kontaktpersonen bör inte vara personal, tjänsteman, god man
eller förvaltare för den enskilde, eftersom detta kan leda till rollkonflikter. Normalt skall
inte biträde av kontaktperson beviljas för en person som har ett fungerande privat
nätverk (d.v.s. familj, anhöriga, vänner).
Kontaktperson är en insats som är kostnadsfri för den enskilde.
Beslut fattas enligt § 9:4 LSS eller 4 kap. 1 § SoL
Arvode och omkostnadsersättning till kontaktpersoner följer Göteborgsregionens (GR)
riktlinjer för ersättning till kontaktpersoner enligt SoL och LSS.
http://www.grkompetens.to/Politisk%20ledning/socialtarbete.html#Avtal
AVLÖSARSERVICE
Avlösarservice innebär att en person tillfälligt övertar omvårdnaden om en
funktionshindrad person, oavsett dennes ålder, från anhöriga eller andra närstående.
Utgångspunkt för insatsen bör vara den funktionshindrades hem. För barn skall man
utgå från att avlösaren ersätter förälder i normala vardagliga aktiviteter vilket givetvis
kan inkludera lek, aktiviteter och vistelse utomhus. (Observera att insatsen
ledsagarservice är aktuell om den enskilde är i behov av stöd för att klara egna
utflykter/aktiviteter.)
Avlösning kan ges under såväl dagar, kvällar, nätter som helger.
Avlösarservice ska kunna ges både som en regelbunden insats och vid oförutsedda
situationer. Det kan ibland vara av stor vikt att få avlösarservice med kort varsel. Det
finns inga riktlinjer för omfattningen av avlösarservice. Avlösarservice kan exempelvis
beviljas om närstående önskar resa bort eller få avlösning över flera dygn.
Bedömningen ska göras utifrån individuella behov.
Hänsyn ska tas till den enskildes behov av en flexibel utformning av insatsen. Insatsen
ska utformas utifrån den enskildes behov och önskemål. Önskemål beträffande val av
avlösare ska i möjligaste mån tillgodoses. Vid kort varsel är detta ofta omöjligt, vilket i
så fall får vägas mot möjligheten att alls få hjälp.
Föräldrar och syskon till funktionshindrade barn behöver ofta avlösning för att kunna
genomföra egna aktiviteter, t.ex. studier, fritid, kultur. Avlösning kan även vara en
förutsättning för att föräldrarna ska kunna ägna sig åt det funktionshindrade barnets
syskon. Familjehemsföräldrar har också rätt till avlösarservice.
I familjer med flera barn gäller beslutet enbart det funktionshindrade barnet. Det
omfattar inte syskon som har ett eget behov av omvårdnad och/eller tillsyn. Har
föräldrarna behov av avlastning för syskon utan funktionshinder, som har eget behov
av omvårdnad, kan man fatta ett kompletterande beslut enligt 4 kap.1 § SoL. För
syskon som är stora nog att klara sig utan föräldratillsyn krävs dock inget
kompletterande beslut.
Vid bedömning av behov av avlösarservice för barn, är det viktigt att beakta
barnperspektivet. Avlösningen för föräldrarna skall också vara bra för barnet och
familjen som helhet. Det är viktigt att eftersträva en så normal situation för familjen som
möjligt.
38
Om avlösarservice är aktuell för ett barn ska ansökan göras av barnets
vårdnadshavare. För familjehem gäller att ansökan enligt LSS skall göras av
vårdnadshavaren. Ansökan enligt SoL kan göras av familjehemmet.
Gäller det en vuxen person skall den enskilde ansöka om insatsen.
Beslut enligt LSS fattas enligt 9 § p 5 LSS.
Beslut enligt SoL fattas enligt 4 kap.1 § SoL.
För avlösarservice utgår ingen avgift oavsett om beslutet fattas enligt LSS eller SoL.
Avlösare ingår i den krets som har anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 § SoL
Omkostnadsersättning för avlösarens utlägg
Omkostnadsersättning utgår i princip inte vid avlösarservice, men kan efter särskild
prövning ingå i insatsen. Ibland är det aktuellt att avlösaren gör kortare utflykter
tillsammans med den funktionshindrade. Principen är att avlösaren ska ersättas för
sina utlägg av vårdnadshavaren/den anhörige, eftersom avlösaren är dennes ersättare
i samband med aktiviteten.
KORTTIDSVISTELSE
Korttidsvistelse innebär att en funktionshindrad person tillfälligt, under kortare eller
längre tid, vistas i ett korttidshem, hos en stödfamilj, deltar i en ”kortkurs” eller
lägerverksamhet.
Insatsen kan fungera både som en regelbunden insats och en insats vid tillfälliga eller
akuta behov. Insatsen skall tillgodose behov av avlastning för närstående och
rekreation och miljöombyte för den funktionshindrade. Korttidsvistelse utgör ofta en
betydelsefull del i den enskildes strävan att så småningom, med stöd, skapa sig ett
eget självständigare liv.
Vid utformningen av insatsen ska stor vikt läggas vid den enskildes och närståendes
önskemål. Önskemål om att insatsen ska verkställas hos en stödfamilj eller på ett
korttidshem ska beaktas. För små barn bör man i första hand överväga korttidsvistelse
i stödfamilj.
Vid beslut om korttidsvistelse i korttidshem skall information och ställningstagande om
Hälso- och sjukvårdsansvar respektive egenvård göras enligt den rutin som finns för
detta. Denna rutin kan också användas som stöd inför annan korttidsvistelse.
För mer information hänvisas till stadsdelens MAS.
Om den enskilde tillhör LSS personkrets fattas beslut enligt 9 § p 6 LSS.
Korttidsvistelse kan också erbjudas enligt SoL 4 kap § 1 och utformas på liknande sätt
som korttidsvistelse enligt LSS.
Resor till och från korttidsvistelse är kostnadsfria för den enskilde.
När insatsen/biståndet korttidsvistelse utförs av en stödfamilj ska val av denna,
uppföljning av insatsen samt stöd till föräldrar och stödfamiljen ske i enlighet med
bestämmelserna i SoL, oavsett om korttidsvistelse beslutats enligt LSS eller SoL.
Familjer som tar emot barn för korttidsvistelse ingår i den krets som har
anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1-2 § SoL.
Om den funktionshindrade är i behov av miljöombyte, utan att anhöriga är i behov av
avlösning, kan ledsagarservice eller personlig assistans tillgodose behovet av
miljöombyte.
39
Avgift får endast tas ut i form av matkostnad enligt avgiftstaxan om beslutet fattas enligt
LSS. Den enskilde betalar själv för eventuella aktiviteter i samband med
korttidsvistelse.
Om beslutet fattas enligt SoL tas avgift ut enligt gällande taxa. För barn tillämpas
samma regler som för korttidsvistelse enligt LSS.
Korttidsvistelse/växelvård enligt SoL
Korttidsvistelse enligt SoL kan beviljas med syftet att den enskilde ska kunna bo kvar i
sitt hem så länge som möjligt. Målsättningen är att anhöriga ska få avlastning.
Korttidsvistelse enligt SoL är då ett komplement till olika former av stöd i hemmet.
Korttidsvistelse kan också beviljas efter sjukhusvistelse i väntan på bostadsanpassning
eller annat boende. Beslut om korttidsvistelse fattas för viss tidsperiod eller för
regelbundna tidsintervall. För psykiskt funktionshindrade finns korttidsboenden både i
och utanför Göteborg. För somatiskt sjuka/funktionshindrade personer, kan i
undantagsfall korttidsplatser inom äldreomsorgen användas i väntan på annat boende
eller bostadsanpassning. Samråd skall då ske med äldreomsorgen. En noggrann
utredning och uppföljning krävs i sådana ärenden.
Beslut fattas enligt 4 kap 1 § SoL.
Avgifter för korttidsvistelse enligt SoL tas ut enligt gällande taxa.
KORTTIDSTILLSYN FÖR SKOLUNGDOM
Ungdomar över 12 år med funktionshinder kan behöva en trygg situation och en
meningsfull sysselsättning före och efter själva skoldagen samt under skollov. Detta
innebär att skolans ansvar gäller till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år.
Därefter skall vårdnadshavaren informeras om rätten att söka korttidstillsyn enligt LSS.
I prop. 1992/93:159 sid. 79 framgår följande om korttidstillsyn för skolungdom
över 12 år:
Det är därför nödvändigt att ungdomen under sådan tid kan tillförsäkras både en trygg
situation och en meningsfull sysselsättning. Behovet av tillsyn och verksamhet kan
vara mycket varierande. Det innebär att tillsynen måste kunna utformas flexibelt med
utrymme för individuella lösningar. Vissa ungdomar kan behöva tillsyn och hjälp i
hemmet. För andra kan kommunens reguljära fritidsverksamheter med personligt stöd
vara det bästa alternativet. I vissa situationer kan det vara lämpligt att anordna
särskilda grupper för att tillgodose önskemål som kan finnas bland funktionshindrade
ungdomar om att träffa andra ungdomar i en likartad situation.
Ansvar för handläggning och beslut om insatsen ligger på befolkningsansvarig
stadsdel. Insatsen är en integrerad del av barnets skolsituation och bör utformas så
smidigt och lättillgängligt som möjligt. Planeringen av behovet av korttidstillsyn kan
göras terminsvis i samarbete med stadsdelens skolansvariga. En individuell plan är i
det här sammanhanget ett bra verktyg för att få helhet och sammanhang kring
stödinsatser kring barnet.
All korttidstillsyn ska utformas med utrymme för flexibla lösningar och utgå från den
enskildes behov. Barnet/ungdomen kan exempelvis gå kvar i sitt fritidshem, ingå i en
grupp med andra funktionshindrade ungdomar eller delta i olika typer av ordinarie
utbud av fritidsverksamheter för barn/ungdomar.
Korttidstillsyn kan beviljas även om vårdnadshavaren är hemma eftersom den unges
behov av att leva som andra ungdomar i samma ålder och umgås med kamrater skall
beaktas. En individuell bedömning skall alltid göras om vilken insats som bäst
tillgodoser den unges behov.
Exempel på KR-domar där den enskilde har beviljats korttidstillsyn trots att
vårdnadshavare är hemma och/eller att personlig assistans finns tillgänglig; KR i
40
Sundsvall 2004-11-01 mål nr 3304-03 och KR i Göteborg 2001-04-30 mål nr 20602001.
För barn och ungdomar i bostad med särskild service ingår fritidsverksamhet i boendet.
Korttidstillsyn för dessa barn ska i första hand tillgodoses inom ramen för
boendeinsatsen men även här skall den unges behov av att leva som andra
barn/ungdomar beaktas.
Grundskoleelever över 12 år
Upp till och med grundskolenivå ansvarar särskolan för verkställighet och finansiering
av korttidstillsyn enligt LSS inom den egna verksamheten, om barnet är inskrivet i
särskolan. SDN Högsbo är resursnämnd för särskolan i Göteborg. (I de stadsdelar där
särskolan har inkluderats i stadsdelens ordinarie skolverksamhet ligger även ansvaret
för särskoleelevernas korttidstillsyn på den ansvariga stadsdelen.)
Har barnet behov av korttidstillsyn i annan regi, t ex integrerad i den egna stadsdelen
eller i annan verksamhet, faller ansvaret för verkställighet och finansiering på
hemstadsdelen. Vårdnadshavaren skall ha stort inflytande över var korttidstillsynen
skall verkställas.
Detsamma gäller för barn som inte är inskrivna i särskolan men har behov av
korttidstillsyn enligt LSS.
OBS! Det är viktigt att beslut om insatsen fattas enligt LSS, även i de fall kostnaden
faller på SDN Högsbo.
Gymnasieelever
För ungdomar på gymnasienivå har befolkningsansvarig stadsdel ansvar för både
beslut och finansiering av korttidstillsyn enligt LSS. Utbildningsförvaltningen ansvarar
för verkställighet genom sålda platser inom sin egen verksamhet. Har den unge behov
av korttidstillsyn i annan form än vad som erbjuds där är det hemstadsdelens ansvar
att verkställa insatsen.
Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år fattas enligt 9 § p 7 LSS.
Korttidstillsyn enligt SoL
Det är möjligt att ge bistånd enligt SoL för ungdomar som har behov av tillsyn i
samband med skoldagar och lov, men inte tillhör personkretsen enligt LSS. Några
särskilda verksamheter för barn som inte tillhör LSS personkrets finns inte. Även för
dessa barn krävs ett nära samarbete med skolan för att skapa stöd för barn/ungdomar
med behov av särskilt stöd.
Beslut fattas enligt 4 kap 1 § SoL.
BOENDE
Förmedling och verkställighet av bostad med stöd och service för barn och
vuxna
För förmedling av kommunens bostäder med särskild service enligt LSS eller SoL
ansvarar stadsdelsregionens resursnämnd. Handläggaren skall i ett tidigt skede
anmäla till den planeringsledare som har förmedlingsansvaret att en ansökan/behov
om bostad finns och påbörja ett samarbete för att finna en lämplig bostad. Särskilda
rutiner för hur samarbetet mellan befolkningsansvarig stadsdel (handläggaren) och
resursstadsdelen (förmedlaren) skall ske, finns upprättade.
41
Kan bostad inom kommunens eget bestånd inte erbjudas inom rimlig tid eller den
enskilde har behov av/rätt till annat boende ansvarar handläggaren för att finna och
erbjuda lämplig bostad. Planeringsledaren i regionen skall dock vara behjälplig med
råd och information om vad som finns i annan regi.
Ansvaret gentemot den enskilde ligger alltid kvar i befolkningsansvarig stadsdel.
Som stöd för handläggarnas arbete har databasen ”BoVerksam” utvecklats. I denna
finns uppgifter om samtliga bostäder med särskild service och dagliga verksamheter/sysselsättning i Göteborgs stad. Vidare finnas uppgifter om samtliga
upphandlade verksamheter som Göteborg har ramavtal med, i Upphandlingsbolagets
databas ”Nais”.
Avtal enligt LSS § 17 a med annan kommun
En kommun får, om särskilda skäl föreligger, träffa avtal enligt LSS § 17 a, om
kostnadsansvar för insatser enligt 9 § LSS för en enskild som bor i annan kommun om
han har särskilt boende enligt 9 § p 8 LSS eller 9 § p 9 LSS i den kommunen.
Sådant avtal får träffas med en annan kommun eller med en enskild vårdgivare i en
annan kommun.
Detta innebär att man t ex kan erbjuda bostad med stöd och service enligt LSS § 9 i
annan kommun i avvaktan på att bostad kan erbjudas i hemkommunen. Denna
bestämmelse kan också tillämpas om personen har så speciella behov att de enbart
kan tillgodoses på några ställen i landet och det inte finns möjlighet att bygga upp
motsvarande boende i hemkommunen, eller om närbelägna kommuner gemensamt
driver ett boende beläget i en av kommunerna.
Om man har ett avtal enligt LSS § 17 a behåller hemkommunen kostnadsansvaret för
personens LSS-insatser. Personen skall tas med i statistiken för det statliga
utjämningssystemet för LSS-kostnader.
BOENDEFORMER FÖR BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
Allmänna principer
Ett av socialtjänstens främsta mål är att skapa förutsättningar för att funktionshindrade
barn och ungdomar ska kunna växa upp i sina föräldrahem. Boende i familjehem eller
bostad med särskild service är en insats som kan komma i fråga först om barnet, trots
stödinsatser i hemmet, inte kan bo kvar. Insatsen ska ses som ett komplement till
boendet i föräldrahemmet.
”Bostad med särskild service för barn och ungdom” är en insats som riktar sig till de
barn som har ett speciellt behov av stöd. Det är i första hand ett stort
omvårdnadsbehov som gör att denna insats kan bli aktuell. En förutsättning är att
vårdnadshavaren samtycker till placeringen. Boende utanför det egna hemmet
beslutas av stadsdelsnämnden med stöd av LSS eller SoL.
Handläggaren ansvarar för regelbundna uppföljningar och att en samlad planering
gällande barnets hela livssituation görs och revideras vid behov. Vårdnadshavare eller
god man/förmyndare skall alltid erbjudas att vara delaktig vid uppföljning och planering.
En individuell plan skall erbjudas. Många gånger har föräldrar ett stort behov av stöd.
En nära samverkan med habiliteringen och/eller med individ- och familjeomsorgen är
ett sätt att stärka stödet till föräldrarna.
42
Avgift i boende för barn
För barn som bor i boende med särskild service för barn eller familjehem skall
föräldrarna i skälig utsträckning bidra tillkommunens kostnader för omvårdnaden.
Kommunen får i sådant fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet (20 § LSS, 8
kap 1 § SOL, Socialtjänstförordningen kap 6 § § 2-4). Beräkning av avgiften görs av
Enheten för krav och bidrag, SDF Härlanda.
För ungdomar som fyllt 18 år som inte har egen inkomst kan denna bestämmelse inte
tillämpas. Då skall ungdomen få hjälp av handläggaren, eller god man, att söka
förlängning av underhållsbidraget på särskild blankett hos Försäkringskassan. Om
förlängning beviljas ställs underhållsbidraget direkt till ungdomen.
Omkostnadsersättningen till familjehemmet skall då sänkas.
Barn/ungdomar med egen inkomst i form av pension, aktivitetsersättning eller annan
inkomst av motsvarande storlek skall betala skälig avgift för hyra och fritidsaktiviteter.
Kostnader för mat betraktas som egna utgifter (19 § LSS).
Mer information finns i ”Riktlinjer för boende i bostad med särskild service för barn och
ungdom som behöver bo utanför föräldrahemmet”.
Boende i familjehem
För barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar är familjehem den
insats som i första hand ska prövas. Familjehem innebär att barnet bor hos en annan
familj än den egna. Gränsen mellan stödfamilj och familjehem kan ibland vara svår att
dra. Ett familjehem kan fungera som komplement till föräldrahemmet genom att barnet
t ex bor hos föräldrarna på helger och skollov och i familjehemmet under veckorna. De
lösningar som väljs skall alltid se till barnets bästa.
Gällande insatsen/biståndet boende i familjehem ska val av familjehem, uppföljning av
insatsen samt stöd till föräldrar och familjehemmet ske i enlighet med bestämmelserna
i SoL, oavsett om beslut fattas enligt LSS eller SoL.
För barn och ungdomar som behöver bo i familjehem på grund av sitt funktionshinder
och tillhör LSS personkrets, fattas beslut enligt 9 § p 8 LSS. För de som inte tillhör LSS
personkrets fattas beslut enligt 4 kap 1 § SoL.
Handläggningen enligt Sol regleras i 11 kap 1-4 § §. När det gäller utredning och beslut
om familjehem enligt SoL kan stadsdelarna ha olika organisation för var ärenden för
barn med funktionshinder skall ligga. Oavsett organisation är det önskvärt med ett nära
samarbete mellan verksamheten för funktionshinder och individ och familjeomsorgen.
En familjehemsplacering kan även beslutas enligt LVU om vårdnadshavaren inte
samtycker och en placering utanför hemmet anses nödvändig. Ansvaret för utredning
enligt 11 kap. 2 § SoL, som görs utan samtycke av vårdnadshavaren, ligger alltid på
Individ- och familjeomsorgen.
Bostad med särskild service för barn och ungdomar
I en bostad med särskild service bor några barn eller ungdomar tillsammans i en så
hemlik miljö som möjligt. I en sådan bostad ska finnas personal dygnet runt. För barn
med speciella behov, som inte kan bo i föräldrahemmet och som kräver omvårdnad av
personal med speciell kompetens, kan bostad med särskild service vara ett bättre
alternativ är familjehem. I bostad med särskild service ansvarar kommunen för hälsooch sjukvården upp till och med sjuksköterskenivå, även rehabilitering/habilitering på
basnivå av arbetsterapeut och sjukgymnast. Med hälso- och sjukvårdsansvaret följer
också ansvar för vissa hjälpmedel. För mer information angående hälso- och
sjukvårdsansvar hänvisas till avsnitt 6 ”Ansvar för hälso- och sjukvård respektive
egenvård”.
43
Boende för barn ska vara utformat så att det ger barnet goda möjligheter att bibehålla
en bra kontakt med sina föräldrar, syskon och andra närstående. I LSS betonas att
boende för barn med funktionshinder skall ses som ett komplement till föräldrahemmet.
Det skall t ex vara möjligt att barnet bor växelvis hos föräldrarna och i bostad med
särskild service. Boende för barn skall vara utformat med tanke på att barnets anhöriga
skall kunna vara där och att vårdnadshavare skall ha rätt och möjlighet att vara
delaktiga i barnets vardagsliv.
Vid uppföljning av insatsen ska det kontrolleras att det finns skriftliga handlingsplaner
för de barn och ungdomar som bor i bostad med särskild service. Vidare att
vårdnadshavare eller god man ges möjlighet att delta vid aktuell planering.
För de barn och ungdomar som behöver bostad med särskild service och tillhör LSS
personkrets fattas beslut enligt 9 § p 8 LSS.
Om barnet/ungdomen inte tillhör LSS personkrets kan behovet utredas och beslut
fattas enligt 4 kap 1 § SoL. Handläggningen regleras i sådana fall i 11
kap 1- 4 §§ SoL. Se för övrigt vad som gäller ovan angående SoL/LVU i familjehem.
BOENDEFORMER FÖR VUXNA MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
Allmänna principer och förutsättningar
Bostad med särskild service kan bli aktuellt då den funktionshindrade, trots stöd, inte
klarar ett ordinärt boende. I bostad med särskild service ansvarar kommunen för hälsooch sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå, även
rehabilitering/habilitering av arbetsterapeut och sjukgymnast. Med hälso- och
sjukvårdsansvaret följer också ansvar för vissa hjälpmedel. Se också avsnitt nr 6.
Med insatsen bostad med särskild service avses ett boende med fast personalstöd.
I insatsen ingår att den enskilde får stöd att genomföra dagliga aktiviteter såväl i som
kring bostaden. Genom insatsen ska den enskilde få en fullvärdig lägenhet där
hyreslagens regler är tillämpliga. (För utförligare information om de hyresrättsliga
förhållandena i bostad med särskild service hänvisas till kap 11 i Socialstyrelsens skrift
”Bostad med särskild service för vuxna – Stöd för rättstillämpning och handläggning”)
Huvudformerna för bostad med särskild service är gruppbostad och servicebostad. I
såväl gruppbostad som servicebostad ingår omvårdnad, fritidsverksamhet och
kulturella aktiviteter som en del av insatsen.
Beslutad insats ska verkställas inom rimlig tid. Rimlig tid är 3 – 4 månader om inte
beslutsfattaren och den enskilde kommer överens om annat.
Ansökan om specifik adress
Om ansökan om bostad med särskild service avser en bostad på specifik adress och
detta inte kan beviljas, men bostad på annan adress kan erbjudas, skall ansökan
gällande önskad adress avslås, men beslut fattas om att bevilja bostad med särskild
service.
Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS
Bostad med särskild service skall utformas flexibelt och stödet och servicen skall vara
anpassat till den enskildes behov. Det finns ingen begränsning i LSS gällande
utveckling och nytänkande kring bostäder med särskild service, under förutsättning att
det är fullvärdiga bostäder och att den enskilde uppnår goda levnadsvillkor. Det finns
en ökad efterfrågan på ett individuellt anpassat boende som inte präglas av ”familjelik”
kollektiv gemenskap med grannarna i boendet. För att möta ändrade krav och
förväntningar är det viktigt att nya former för bostad med särskild service utvecklas. Det
skall samtidigt finnas möjlighet att erbjuda mer traditionella boendeformer för den som
föredrar det.
44
Gruppbostad
Gruppbostaden är till för personer som har ett omfattande tillsyns- och
omvårdnadsbehov. Det kan också vara en lämplig boendeform för personer med
mindre omfattande omvårdnadsbehov, men som har behov av social gemenskap.
I insatsen ingår att det ska det finnas fast personal i själva gruppbostaden.
Insatsen gruppbostad innebär bl.a. att den enskilde garanteras en egen fullvärdig
lägenhet. En gruppbostad kan vara belägen i ett vanligt flerfamiljshus, ett separat hus
med lägenheter eller friliggande småhus.
I gruppbostaden ska det finnas gemensamma utrymmen för umgänge. Beslut om
insatsen gruppbostad fattas enligt 9 § p 9 LSS.
För gruppbostad enligt LSS utgår ingen avgift. Den enskilde betalar sin hyra och sina
egna omkostnader.
Servicebostad
En servicebostad utgörs av fullvärdiga lägenheter som är geografiskt samlade.
Personligt stöd ska ges i den omfattning den enskilde behöver. Detta stöd ska utgå
från en fast personalgrupp. De som bor i en servicebostad bör ha tillgång till samvaro i
en gemensamhetslokal eller träffpunkt. I anslutning till denna lokal kan även
personalens bas inrymmas.
Bostad med särskild service i form av servicebostad är en insats som kan vara lämplig
för människor som inte klarar av att bo i ordinärt boende men som inte har ett så
omfattande hjälpbehov att ett boende i gruppbostad är nödvändigt. De olika
bostadsformerna ska dock inte rangordnas utan ses som alternativ. Att bo i ett kollektiv
ställer sina krav på individen. En del väljer den formen för att de kan ha behållning av
den. Personer med stora omfattande behov kan välja servicebostad, därför att deras
behov är så stora att de bäst tillgodoses med personlig assistans i kombination med
den extra trygghet och service som kan erbjudas i en servicebostad.
I servicebostad kan man ha personlig assistans enligt LSS eller LASS. Personalen i
boendet skall då ge det stöd som behövs utöver den personliga assistansen.
Beslut om insatsen servicebostad fattas enligt 9 § p 9 LSS.
För servicebostad enligt LSS utgår ingen avgift. Den enskilde betalar sin hyra och sina
egna omkostnader.
Annan särskilt anpassad bostad enligt LSS
Annan särskilt anpassad bostad är ofta en fullvärdig lägenhet i det normala
bostadsbeståndet, som med hjälp av bostadsanpassning utgör ett fullgott boende.
Behövligt stöd och service t.ex. ledsagarservice, hjälp i hemmet och personlig
assistans, ges inom ramen för SoL, LSS och/eller LASS.
Omvårdnad samt kultur- och fritidsverksamhet ingår inte som en del av
boendeinsatsen enl. 9 § p 9 LSS.
Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar i annan särskilt anpassad bostad.
I Göteborg har Fastighetskontoret ansvar för tilldelning av bostadsanpassade
lägenheter. Det ”normala” tillvägagångssättet är att ansökan och lämpliga intyg lämnas
av den enskilde direkt till Fastighetskontoret. LSS-ansökan krävs inte.
Stadsdelsförvaltningarna har inget inflytande över tilldelning och prioritering av
anpassade bostäder. Ansöker någon om särskilt anpassad bostad enligt LSS skall
kontakt tas med fastighetskontoret angående verkställighet. Utredning och beslut enligt
45
LSS görs då av stadsdelförvaltningen som sedan överlämnar verkställigheten till
Fastighetskontoret. Kan insatsen inte verkställas inom rimlig tid skall ansökan avslås.
Beslut om insatsen annan särskilt anpassad bostad fattas enligt 9 § p 9 LSS.
Särskilt boende för vuxna funktionshindrade enligt SoL
Enligt 5 kap 7 § SoL skall kommunen inrätta bostäder med särskild service för dem
som till följd av funktionshinder behöver ett sådant boende.
Funktionshindrade personer som inte omfattas av LSS, men som på grund av sitt
funktionshinder är i behov av ett boende med stöd, kan beviljas bostad med särskild
service enligt SoL. De vanligaste boendeformerna är serviceboende och gruppboende.
I undantagsfall kan en person under 65 erbjudas bostad i äldreboende om det bäst kan
tillgodose hans/hennes behov. Det ställs särskilda krav på den individuella
bedömningen i dessa fall. Biståndsbedömare inom äldreomsorgen kan vara till hjälp i
bedömningen av vilket boende som kan vara lämpligt.
För samtliga särskilda boendeformer enligt SoL gäller att boendet och omvårdnaden
ska vara så utformade att den enskildes kapacitet och resurser tillvaratas. Den enskilde
har rätt till rehabiliterande/habiliterande stöd för att träna och/eller bibehålla sina
funktioner. Vidare ska den enskilde få stöd att bevara sitt sociala och kulturella nätverk.
Bostaden är den enskildes egen bostad vilket innebär att biståndet inte skall
tidsbegränsas och/eller omprövas.
Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar enl. HSL § 18 a i särskilda boenden enligt
SoL. Se avsnitt 6.
Övriga boendeformer enligt SoL för funktionshindrade
Dessa boendeformer är inte avsedda att vara stadigvarande boende, exempelvis:
- Institutionsboende med tillstånd att driva Hem för vård och boende s.k. HVB.
- Jour- och korttidsboende inom ALTBO eller liknande verksamheter
- Boende hos enskilda vårdgivare utanför kommunen (f d privata sjukhem)
- Behandlingshem
- Familjevård för vuxna
Personer som bor länge i boenden som är avsedda att vara korttidsboende skall
noggrant följas upp. Handläggaren ansvarar för att den enskilde vid behov erbjuds
kompletterande stöd enligt LSS eller SoL och att aktivt arbeta för att finna och erbjuda
annat fullvärdigt boende. En del personer som har bott länge utanför kommunen i icke
fullvärdiga bostäder tackar nej till erbjudanden om en fullvärdig bostad på grund av
rädsla för förändring eller svårigheter att föreställa sig vad det skulle innebära. Man bör
ta hänsyn till att det kan vara en lång process för den enskilde innan han/hon vågar ta
steget att flytta. Handläggaren skall ha regelbunden kontakt med den enskilde och/eller
med god man/förvaltare och noggrant dokumentera all information. Det är viktigt att
anmäla behovet av boende till förmedlingsansvarig planeringsledare även om det är
osäkert om den enskilde kommer att tacka ja till ett erbjudande om annan bostad.
Beslut om boende fattas enligt 4 kap.1 § SoL.
Avgifter för boende enligt SoL
Avgifter för boende enligt SoL regleras i ”Tillämpningsanvisningar för avgifter enligt SoL
för personer under 65 år”. Observera att ställningstagande till den enskildes behov av
hemtjänst eller boendestöd skall göras på samma sätt som i ordinärt boende. Har
personen behov av rehabiliterande stöd s.k. ”boendestöd” tas ingen avgift ut för detta i
bostad med särskild service enlig SoL.
46
Har personen beslut om korttidsboende tillämpas alltid hemtjänsttaxan.
Hospice
Plats på hospice i livets slutskede är inte ett bistånd enligt SoL. SDN Högsbo är
resursnämnd för hospiceverksamheten i Göteborg och fördelar platserna.
DAGLIG VERKSAMHET, SYSSELSÄTTNING/ARBETSTRÄNING
Allmänna principer
Den som till följd av sitt funktionshinder saknar sysselsättning utanför hemmet kan få
daglig verksamhet enligt LSS eller sysselsättning/arbetsträning enligt SoL.
Vid erbjudande om plats i daglig verksamhet skall den enskildes utbildningsbakgrund
och intresseinriktning ha stor betydelse.
Då en funktionshindrad person får daglig verksamhet eller sysselsättningsstöd skall
man i den individuella planeringen överväga den enskildes möjligheter att få arbete på
den öppna marknaden eller i skyddade former eller börja studera. Den enskilde skall få
det stöd han/hon behöver i kontakter med arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
utbildningsansvariga och andra verksamheter som kan medverka till
habilitering/rehabilitering mot arbete och studier.
Verkställighet
Eftersom det inte råder någon brist på daglig verksamhet är fokus på arbetssättet att
finna/anpassa/utveckla insatsen utifrån individens behov och önskemål. Detta
förutsätter att handläggaren i den befolkningsansvariga stadsdelen för en aktiv dialog
med den enskilde och med företrädare för olika dagliga verksamheter med flera.
Arbetet att finna en lämplig insats måste därför vara integrerat i handläggningen och
kan inte överföras till en särskild förmedlingsgrupp. Planeringsledarna i
resursstadsdelarna har en konsultativ roll om handläggaren inte lyckas finna en
passande daglig verksamhet/sysselsättning för en individ.
Som stöd för handläggarnas arbete har databasen ”BoVerksam” utvecklats. I denna
finns uppgifter om samtliga bostäder med särskild service och dagliga verksamheter/sysselsättning i Göteborgs stad. Vidare finnas uppgifter om samtliga
upphandlade verksamheter som Göteborg har ramavtal med i Upphandlingsbolagets
databas ”Nais”.
Daglig verksamhet som insats enligt LSS (9 § p 10 LSS)
Den som tillhör LSS personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder, saknar
förvärvsarbete och inte utbildar sig har rätt till daglig verksamhet enligt LSS. Det finns
ingenting som hindrar att en person som fyllt 65 år får fortsätta i daglig verksamhet om
han/hon önskar det.
Den som har daglig verksamhet enligt LSS har rätt till habiliteringsersättning.
Daglig verksamhet/sysselsättningsstöd är avgiftsfri för den enskilde. Dock utgår avgift
för lunch.
Resor till och från daglig verksamhet enligt LSS ingår i insatsen och är kostnadsfria för
den enskilde.
I insatsen daglig verksamhet enligt LSS ingår omvårdnad.
47
Sysselsättning/arbetsträning som bistånd enligt SoL
Sysselsättning/arbetsträning enligt SoL kan vara aktuellt som bistånd för dem som
tillhör personkrets 3 enligt LSS och för personer med funktionshinder som inte tillhör
LSS personkrets.
För personer med psykiska funktionshinder finns de s.k. Aktivitetshusen som är öppna
verksamheter dit man kan gå utan att vara registrerad eller ansöka om bistånd.
Aktivitetshusen har ett varierat utbud med olika inriktning (träffpunkter, kurser,
arbetsträning, kultur/fritid, kooperativ m m). Flera aktivitetshus har ett nära samarbete
med arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och kan erbjuda individuellt utformad
rehabilitering och arbetsträning inom sin verksamhet.
Det är givetvis möjligt för personer med psykiska funktionshinder att ansöka om
sysselsättning enligt SoL om behovet inte kan tillgodoses genom aktivitetshusens
utbud.
Sysselsättning/arbetsträning ska ge utrymme för flexibla och individuella lösningar. Det
kan handla om arbetsinriktad rehabilitering eller kursverksamhet, men också om
verksamhet av fritids- eller hobbykaraktär
I utredningen av behovet av sysselsättning ska även Försäkringskassans ansvar för
arbetsrehabilitering och aktivitetsstöd beaktas.
Omvårdnad ingår inte i sysselsättning/arbetsträning enligt SoL. Man har inte rätt till
habiliteringsersättning i sysselsättningsverksamhet enligt SoL.
Beslut om sysselsättning fattas enligt 4 kap. 1 § SoL.
RESOR
LSS-resor
Kommunfullmäktige har beslutat att resor till och från LSS-verksamhet är kostnadsfria
för den enskilde. Kostnadsansvaret ligger på befolkningsansvarig stadsdel.
Färdtjänst, Flexlinjen och riksfärdtjänst
Rätten till färdtjänst regleras numera i en särskild lag, Lag (1997:736) om färdtjänst.
Färdtjänsten betraktas som en del av kollektivtrafiken. Inom Göteborgs kommun är det
färdtjänstnämnden, som har fått kommunfullmäktiges uppdrag att svara för
färdtjänsten. Den som har rätt till färdtjänst får använda tillståndet för ett begränsat
antal resor. Vid särskilda behov kan färdtjänstnämnden besluta om utökat antal resor.
Den som har färdtjänsttillstånd kan, liksom alla pensionärer, utnyttja de flexlinjer som
också drivs av färdtjänsten. Flexlinjerna finns än så länge bara i vissa stadsdelar. Resa
med flexlinje måste förbeställas.
Färdtjänstnämnden har också ansvaret för riksfärdtjänsten för Göteborgs kommun.
Rätt till riksfärdtjänst regleras i Lagen om riksfärdtjänst (1997:735).
Färdtjänstens hemsida kan nås via Göteborgs hemsida: http://www.goteborg.se/
SKOLRESOR/SKOLSKJUTS
Förskola
48
För barn i förskola har kommunen ingen skyldighet att erbjuda skolskjuts. Det normala
är att föräldrarna lämnar och hämtar barnet. Har barnet plats i en förskola långt från
hemmet på grund av särskilda behov, ansvarar verksamheten för förskola/skola i
hemstadsdelen för beslut om skolskjuts i varje enskilt fall.
Skolresor för elever i grundskola/gymnasium
Kommunfullmäktige beslutade 1990-12-14 att alla grundskoleelever bosatta i Göteborg
skall ha fria skolresor inom kommunen oavsett avstånd mellan bostad och skola.
Samma förmån gäller för gymnasieelever bosatta i Göteborg. ”Fria skolresor” innebär i
praktiken att eleverna får fria buss- och spårvagnsresor dagtid under terminerna. De
kan därutöver köpa fritidsresor till reducerat pris.
Skolskjuts - elever i grundskola
Enligt skollagen 4 kap 7 § är "hemkommunen skyldig att sörja för att det för eleverna i
grundskola anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan
särskild omständighet". Eleven har då rätt till skolskjuts mellan bostad och skola.
Kommunen är inte skyldig att anordna skolskjuts för elever som väljer att gå i annan
grundskola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i om önskemål om
annan skola inte hade framställts.
Skolskjuts - elever mottagna i särskola/gymnasiesärskola (eleven kan ha valt
skolgång i grundskoleverksamhet)
Enligt skollagen 6 kap 6 § är "varje kommun skyldig att för eleverna i sin särskola
skyldig anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens
längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos eleven eller någon annan särskild
omständighet". Man har då rätt till skolskjuts mellan bostad och skola. Kommunens
skyldighet omfattar inte skolskjuts för elever som väljer att gå i annan särskola än den
som kommunen annars skulle ha placerat eleven i om något önskemål om en viss
skola inte hade framställts.
LSS-resor i samband med skoldag
I de fall ett skolbarn skall resa till eller från en planerad LSS-verksamhet i samband
med skoldagens början eller slut (ex korttidsvistelse) räknas resan som LSS-resa och
ingår i kostnaden för LSS-insatsen. För att garantera den enskilde en bra service, och
för att undvika onödiga kostnader och administration, kan det ibland vara lämpligt att
skola/handikappomsorg gör en gemensam beställning av resorna och delar på
kostnaden utifrån sitt respektive ansvar.
Sjukresor
Färdtjänstnämnden har även uppdraget att administrera sjukresor. För sjukresor gäller
särskilda villkor. Ett högkostnadsskydd finns. Frågor om ersättningar och om
högkostnadsskydd handläggs av sjukreseenheten inom Västra Götalandsregionen.
MEDFÖLJARE VID SEMESTERRESA
49
En person med funktionshinder som måste ha stöd i form av personlig assistans eller
ledsagning för att kunna åka på semesterresa kan ansöka om det enligt LSS eller SoL.
Grundprincipen att en person med funktionshinder skall ges möjlighet att leva som
andra skall vara vägledande. Det är svårt att ange en gräns för hur ofta och till vilka
kostnader man kan bevilja medföljare på semesterresa.
Tillfällig utökning av beslut om personlig assistans enligt LASS/LSS
I LSS § 9:2 framgår att om man har personlig assistans enligt LASS kan man begära
biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan
assistans, till den del behovet inte täcks av beviljade timmar enligt LASS. Samma
princip gäller om man har beslut om personlig assistans enligt LSS.
I två Kammarrättsdomar (KR i Sthlm 2004-03-04, mål nr 3554-03 och KR i Jönköping
2004-05-12, mål nr 268-03) anges att kommunens skyldighet avser behov av utökat tid
och skälig ersättning för denna. Omkostnader för assistenter i samband med
semesterresa utöver det som täcks av timbeloppet anses inte vara en skyldighet för
kommunen enligt LSS § 9:2. Det finns ingen prejudicerande dom i Regeringsrätten
angående omkostnader utöver timbeloppet. En individuell bedömning måste alltid
göras om den enskildes möjlighet att inom ramen för LASS-beslutet planera för och
spara omkostnadsdelen av timbeloppet inför en resa. Har man få timmar eller/och stora
omkostnader till vardags (som man inte kan minska) skall det vägas in i bedömningen
av vad som är skälig ersättning vid tillfälligt behov.
Beträffande resmål och hur ofta respektive hur länge man får resa finns heller inga
regeringsrättsdomar. Ett flertal domar i Kammarrätt finns och de ger ingen tydlig
vägledning på annat sätt än att man alltid måste göra en individuell bedömning om vad
som är skäligt utifrån individens livssituation. Har man rest flera gånger förut och för
övrigt har goda levnadsvillkor i sin dagliga livsföring med sociala kontakter, meningsfull
sysselsättning och fritid kan det ligga till grund för att avslå ansökan (KR i Gbg 200410-28, mål nr 1940-04). Har man däremot aldrig tidigare, eller för länge sedan, gjort en
semesterresa och/eller har en livssituation som inte uppnår goda levnadsvillkor bör
man kunna få en sådan ansökan beviljad.
Personlig assistans enligt LSS enbart i samband med semesterresa
Personer som i sin dagliga livsföring inte har rätt till eller behov av personlig assistans
kan ha ett sådant behov i samband med resa/vistelse på annan ort. Det kan t ex gälla
en person som bor i gruppbostad som annars får sina behov tillgodosedda av
boendepersonalen eller en person som i sin hemmiljö har anpassningar och
hjälpmedel som inte finns/fungerar när man är borta.
För dessa personer gäller samma som ovan om individuell bedömning och
skälighetsbedömning.
Ledsagarservice i samband med semesterresa
I en Regeringsrättsdom (2003-09-15, mål nr 6733-2000) slås fast att en person med
funktionshinder någon gång skall ges möjlighet till en kortare resa till närliggande
länder, exempelvis Danmark.
Regeringsrätten hänvisar i sin dom till Socialstyrelsens Allmänna råd 1994:1 (har
upphört) och till Riksförsäkringsverkets Allmänna råd 1998:6 som förutsätter att
ledsagare skall kunna beviljas för semesterresa under samma förutsättningar som för
personlig assistans enligt LSS.
INDIVIDUELL PLAN
50
I samband med att man beviljas en insats enligt LSS kan den enskilde skall begära att
en individuell plan enligt LSS § 10 upprättas. En individuell plan kan beskrivas som den
enskildes egen ”karta” med syftet att ge överblick över planerade och beslutade
insatser. Den kan även användas för att ge överblick över en begränsad del av aktuella
insatser. Det är den enskilde som begär att en individuell plan ska göras och som
avgör planens omfattning.
Av prop.1992/93:159, s.183-184 framgår att har kommunen enligt 14 § LSS har ansvar
för att samordna alla insatser till den enskilde, på ett för den enskilde så fördelaktigt
sätt som möjligt. Vidare framgår att kommunen, enligt 15 § p 2 LSS, har en skyldighet
att verka för att de som omfattas av LSS får sina behov tillgodosedda även av andra
huvudmän än kommunen.
Det innebär att ansvarig handläggare, om den enskilde lämnar sitt samtycke, skall
verka för att få kunskap om andra myndigheters/vårdgivares planer och åtgärder.
Dessa kan med fördel tas med i den enskildes individuella plan enligt LSS.
Den individuella planen ska fortlöpande, minst en gång per år, följas upp och
utvärderas.
Individuell plan kan också upprättas för personer som inte omfattas av LSS, men de
har inte samma rätt att begära detta eftersom det inte anges som en rättighet i SoL.
Syfte
Den individuella planen ska garantera inflytande och full delaktighet i planeringen av
insatserna. Den ska också underlätta samordning av den enskildes insatser från olika
verksamheter/vårdgivare.
Metod
Man bör eftersträva administrativt enkla former. Frågor som klargör ansvarsgränser bör
ingå i planen: ”vem gör vad och när?”.
Förtryckta blanketter eller mallar kan användas som ett hjälpmedel för att ge planen
struktur men man bör vara uppmärksam på att de kan få en styrande effekt i samspelet
med den enskilde. Hjälpmedel som t ex bilder/pictogram kan underlätta utformandet av
den individuella planen.
Den enskilde styr över innehållet och formuleringar i planen.
STÖD TILL ANHÖRIGA
Enligt SoL 5 kap 12 § bör socialnämnden genom stöd och avlastning underlätta för
dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har
funktionshinder. Alla anhöriga eller närståendevårdare ska därför erbjudas nödvändigt
stöd. Det kan vara i form av avlösning i hemmet, dagverksamhet, korttidsboende eller
personligt stöd.
Den som vårdar en närstående skall få information om vilket stöd man kan få. Inom
äldreomsorgen finns ett särskilt formulär för upprättande av en stödplan för anhöriga
där kommunen och vårdaren kommer överens om vilka stödinsatser som skall
planeras. Detta formulär kan också användas när man planerar stöd till anhöriga som
vårdar personer under 65 år. Stödplanen betraktas inte som ett bistånd till den enskilde
och skall inte dokumenteras i dennes akt.
51
Avlösning i hemmet
En anhörig som hjälper en person med funktionshinder i hemmet under alla tider på
dygnet har rätt till avlösning. Hjälpen kan till exempel ges genom att hemtjänstpersonal
avlöser den anhörige. Avlösningen syftar till att anhöriga ska få rekreation. Se också
avsnitt om avlösarservice.
Beslut om avlösning i hemmet fattas enligt 4 kap.1 § SoL eller LSS 9 § p 5.
Korttidsboende/växelvård enligt SoL
Korttidsboende/växelvård enligt SoL kan beviljas med syfte att den enskilde ska kunna
bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Målsättningen är att de anhöriga ska få
avlastning. Korttidsboende är ett komplement till olika former av stöd i hemmet. Det
finns speciella korttidsplatser inom äldreboenden som i undantagsfall kan användas för
yngre personer. För psykiskt funktionshindrade finns korttidsboenden både i och
utanför Göteborg.
ANSVAR FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD RESPEKTIVE EGENVÅRD
Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i stadsdelen (MAS) skall bistå med
information, råd och stöd i frågor som gäller hälso- och sjukvård.
I utredning av insatser där personalen kan komma att få sjukvårdsuppgifter skall det
dokumenteras att man har gått igenom sjukvårdsfrågor/ansvar samt en plan för hur de
skall handhas. Detta skall också tas upp i samband med uppföljning av insatsen.
Varje verksamhet som utför insatser där egenvård/hälso- och sjukvård förekommer
skall följa lagar, förordningar och avtal inom området.
Det som nedan benämns personlig assistent/vårdbiträde kan också gälla
boendestödjare, habiliteringspersonal m fl.
I Socialstyrelsens allmänna råd om personlig assistans och sjukvårdsuppgifter SOSFS
1996:9 http://www.sos.se/sosfs/1996_9/1996_9.htm skiljer man mellan å ena sidan
egenvård som läkare normalt överlåter till patienten själv att ansvara för och å andra
sidan uppgifter som förutsätter en mera omfattande instruktion och handledd träning
och som är att betrakta som hälso- och sjukvård.
För att kunna dra denna gräns ska patientens läkare göra en bedömning av vilka
åtgärder som kan överlåtas åt patienten, en närstående eller en personlig
assistent/vårdbiträde och vilka uppgifter som endast kan utföras av behörig personal. I
fall där det bedöms angeläget ska stadsdelen begära att läkaren ger en skriftlig,
undertecknad redogörelse för vad som faller in under begreppet egenvård.
När en personlig assistent/vårdbiträde utför egenvård är detta att definiera som ”allmän
omvårdnad”. Om den personliga assistenten/vårdbiträdet ska utföra hälso- och
sjukvårdsuppgifter kan detta endast ske på delegation från sjukvårdshuvudmannens
ansvarige, legitimerade yrkesutövare, i regel en sjuksköterska. Denne skall förvissa sig
om att delegaten förstått och fått tillräcklig information om uppgiften samt se till att
instruktionerna följs.
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) beträffande
skyldigheter och disciplinansvar för sjukvårdspersonal är tillämpliga för den som utför
sjukvårdsuppgifter genom delegation.
Observera att det ingår i kommunens arbetsgivaransvar att ge den personliga
assistenten/vårdbiträdet information om var gränsen går mellan egenvård och hälsooch sjukvård.
52
Primärvårdsavtalet
I ”Primärvårdsavtalet från 1999 med förtydligande av ansvarsgränser mellan
kommunerna och regionen i Västra Götaland” (2002-02-06) finns regler för vem som
har sjukvårdsansvaret. Primärvårdsavtalet finns att hämta på VästKoms hemsida
http://www.vastkom.se
Där finns också ett förtydligande av ansvargränser mellan kommunerna och VGR
gällande patienter inom psykiatrin i ett särskilt dokument ”Förtydligande av § 4b,
primärvårdsavtalet – psykiatriansvaret”.
När det gäller primärvård (första nivån) i ordinärt boende talar man om den s.k.
”tröskelprincipen” vilket innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ansvarar för
primärvården om personen ”kan ta sig till mottagning”, i annat fall har kommunens
hemsjukvård ansvaret. Kommunens hemsjukvård ansvarar bara för patienter som är
inskrivna och som man har genomfört vårdplanering för. ”Tröskelprincipen” skall
tillämpas med patientens bästa för ögonen. Det är viktigt att regionens primärvård och
kommunens hemsjukvård utgår från detta när man beslutar om vilken verksamhet
patienten skall vara inskriven i. Kommunens hemsjukvård tar endast emot patienter
som är inskrivna i hemsjukvården efter genomförd vårdplanering. Akuta och ej kända
fall skall alltid hänvisas till regionens primärvård.
I särskilda boenden har kommunen skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård upp till
och med sjuksköterskenivå. Observera att den enskilde inte får avvisas från regionens
primärvårdsmottagning/vårdcentral med hänvisning till kommunens hälso- och
sjukvårdsansvar i särskilda boenden. Den enskilde har alltid rätt att söka sig till en
”vanlig” vårdcentral om han/hon föredrar det.
När det gäller rehabilitering/habilitering på basnivå är det alltid ett primärvårdsansvar
vilket innebär att den primärvård (VGR`s primärvårdsmottagningar eller kommunens
hemsjukvård i ordinärt eller särskilt boende) som patienten hör till har ansvar även för
detta. De rehabresurser som stadsdelarna har (sjukgymnaster och arbetsterapeuter)
skall alltså användas för personer i alla åldrar som kommunen har ansvar för enligt
primärvårdsavtalet, de är inte avsedda enbart för personer över 65 år.
Läkarinsatser och annan sjukvård/rehabilitering/habilitering på specialistnivå är alltid
regionens ansvar. Läkare från regionens primärvård står för läkarinsatserna i
kommunens särskilda boenden och hemsjukvård.
I samtliga fall gäller att den enskilda patienten inte skall bollas mellan huvudmännen
och att patientens bästa skall vara vägledande. Den som har kontakt med en patient
bör ta ansvar för att denna får den hjälp den behöver och blir slussad till rätt
huvudman.
I stadsdelen har den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ingående kunskaper
om primärvårdsavtalet och kan vara behjälplig i ärenden som gäller sjukvårdsfrågor.
Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för utskrivningsklara
patienter
Den övergripande överenskommelsen mellan sjukvården och kommunerna i Västra
Götaland finns att hämta på Västkoms hemsida, http://www.vastkom.se
Överenskommelsen gäller patienter inom somatisk och psykiatrisk vård som har,
och/eller efter vårdtillfället bedöms behöva insatser från kommunens
hemtjänst/socialtjänst/hemsjukvård.
Överenskommelsen grundas på Betalningsansvarslagen1990:1404 som trädde i kraft
den 1 juli 2003.
En lokal överenskommelse avseende rutiner för informationsöverföring och samordnad
vårdplanering för utskrivningklara patienter har tagits fram i samverkan mellan
53
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Primärvården och kommunerna Göteborg, Mölndal,
Partille, Härryda och Öckerö. Rutinerna i överenskommelsen skall följas i de fall den är
tillämplig.
Eventuella avvikelser eller problem skall rapporteras till stadsdelens MAS.
ARBETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Stadsdelens personalavdelning skall vara behjälplig med information, råd och stöd i
arbetsrättsliga frågor.
Kommunstyrelsen har i november 1999 8 (§ 508) fastställt en arbetsmiljöpolicy för
Göteborgs stad. Policyn anger att lagar och arbetarskyddsstyrelsens (numera
arbetsmiljöverkets) råd och föreskrifter anger lägsta godtagbara standard, men att
kommunen eftersträvar högre standard än minimikraven för god arbetsmiljö. Personal
som arbetar inom handikappomsorgen har samma rätt till en god arbetsmiljö som alla
andra.
Vid arbete i andras hem, där denne har sin fulla rätt att leva sitt liv som han eller hon
önskar uppstår ibland konflikter mellan en god arbetsmiljö och rätten att bestämma
över sitt liv. Husdjur, rökning m m kan ibland innebära stora problem för personal.
Trånga utrymmen, den enskildes ovilja att använda hjälpmedel kan innebära
arbetsmiljöproblem liksom besökare som uppträder hotfullt eller störande.
De flesta är angelägna om att anpassa sitt boende så att personalen får en god
arbetsmiljö och därigenom kan utföra sina uppgifter på ett bra sätt. När det inte är
möjligt att komma fram till lösningar som kan accepteras såväl ur arbetsmiljösynpunkt
som ur den enskildes synpunkt kan kommunen inte utan vidare låta bli att ge stöd. Man
får försöka hitta alternativa sätt att ge stödet.
Rutiner för hur man skall göra i särskilt svåra ärenden bör upprättas i verksamheten.
Vissa uppgifter utförs inte på grund av arbetsmiljöskäl
Arbetsuppgifter som skulle innebära risker för hälsa och säkerhet och orimlig
belastning på personal utförs normalt inte. För att vissa andra uppgifter skall kunna
fullgöras i den enskildes hem, förutsätts att den enskilde tillhandhåller nödvändig
utrustning.
Arbetsmiljölagstiftningen i förhållande till socialtjänstlagen och LSS
När arbetsmiljölagstiftning och socialtjänstlagstiftning (inklusive LSS) prövats har
konstaterats att ingen av dem är över- eller underordnad den andra. Kommunen har
kvar sitt yttersta ansvar för sina invånare även när deras hem inte erbjuder acceptabel
arbetsmiljö, likväl som kommunen har det yttersta ansvaret för arbetstagarnas
arbetsmiljö även när de utför arbete i invånarnas hem.
Anställning av personlig assistent/vårdbiträde
Den som anställs som personlig assistent kan antingen vara anställd med villkor enligt
”Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare” (PAN), eller
med villkor enligt ” Huvudöverenskommelsen om lön och allmänna anställningsvillkor”
(HÖK) varpå ”Allmänna bestämmelser” (AB) gäller. Personalavdelningen i stadsdelen
ansvarar för att ge verksamheten stöd i frågor som rör arbetsrätt och
arbetsgivaransvar.
Anhörig som personlig assistent
54
Särskilda regler gäller för anställning av anhöriga/närstående som bor tillsammans med
den assistansberättigade. Personalavdelningen i stadsdelen ger mer information om
dessa.
ANKNYTANDE FRÅGESTÄLLNINGAR UTANFÖR KOMMUNENS ANSVAR
Kontaktdagar och tillfällig föräldrapenning för barn som tillhör LSS personkrets
Beslut om personkretstillhörighet innebär även rätt till ett utökat stöd från
föräldraförsäkringen med 10 extra kontaktdagar/år. Beslut om extra kontaktdagar fattas
av Försäkringskassan och kan beviljas upp till ungdomen fyller 16 år.
För ungdomar som tillhör LSS personkrets kan man få tillfällig föräldrapenning för
ungdomar mellan 16 – 21 år (i vissa fall 23 år) om föräldern måste avstå från
förvärvsarbete på grund av barnets sjukdom.
Mer informations finns på Försäkringskassans hemsida:
http://www.forsakringskassan.se/privatpers/
Närståendepenning från Försäkringskassan
Anhörig/närstående som vill vårda en svårt sjuk närstående har rätt till tjänstledighet
från sin anställning och kan denna tid få en s.k. närståendepenning, motsvarande
sjukpenning. Den som vårdas förutsätts ha en mycket allvarlig sjukdom och ersättning
betalas i regel ut i högst sextio dagar. Läkarutlåtande krävs. Försäkringskassan utreder
och beslutar om närståendepenning.
55