normkritiskt arbete

värdegruppens hjälpreda för
normkritiskt arbete
Frejaskolan 6-9 läsåret 2010/11
2010-06-09
Checklista värdegrundsarbete
Checklistan fylls i av klassföreståndaren vid varje läsårsslut. Lämnas till skolledningen.
Klass: ____________
Klassföreståndare: ________________________________
Datum: ____________________
Studie- och Yrkesvägledning
Klassen har:
 Jobbat med YRMIS vid __ antal tillfällen.
 Jobbat med tema som handlar om yrkesliv.
 Deltagit i arbetslivsdag.
 Varit på studiebesök på arbetsplats, nämligen:
Sex- och samlevnad
Klassen har:
 Besökt ungdomsmottagningen.
 Fått information från RFSL.
 Fått säker-sex-info från RFSL/RFSU.
Klassen har jobbat med följande material:
 Sneställt
Antal övningar: ____
 Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella
trakasserier och sexualbrott.
Antal övningar: ____
 BRYT
Antal övningar: ____
 I normens öga
Antal övningar: ____
 Spelat sexspelet
I undervisningen har följande teman tagits upp:
Biologi:
 Pubertet
 Kropp och sexualitet
 Säker sex (undvika könssjukdomar och graviditet)
 Skydd och preventivmedel
 Hur barn blir till, graviditet och abort
 Olika sexuella läggningar och uttryck, sexuell identitet
Normer och värderingar:
 Kärlek
 Samlevnad
 Sex och känslor
 Normer och förtryck
 Sexuella övergrepp och sexualiserat våld
 Samhällets normer kring sex och samlevnad
Inslag i Jag&du som arbetslaget kan jobba vidare kring
Machofabriken
 Introduktion
 Ytterligare antal tillfällen:
Ingen ser oss
 Introduktion
 Ytterligare antal tillfällen:
Hip hip hora, filmen + filmsamtal enligt mall
 Introduktion
 Ytterligare antal tillfällen:
I normens öga
 Introduktion
 Ytterligare antal tillfällen:
Rasism och främlingsfientlighet:
 Klassen har spelat ”Mot alla odds”
Filmer
 Zozo: Sett och diskuterat
 Dokumentär med Benny: Sett och diskuterat.
 American history X: Sett och diskuterat.
 Klassen har besökt Forum för levande historia
 Gjort uppföljningsövningar
Andra övningar eller teman:
Vi har gjort följande:
Att tänka på vid Studievägledning (samtliga pedagoger)
Alla ska få samma information och tid.
Undvika att skapa förutfattade meningar, som att tjejer ska välja på ett visst sätt eller
killar på ett annat.
Undvik att döma tjejer eller killar olika, för att de skolkar, eller inte klarar sina
studier/betyg.
Tänk på att inte lägga några värderingar i olika yrkesgrupper, ex. elevers val eller
förväntade jargonger inom dessa yrkesval.
Ha som målsättning att elever är främst individer, oavsett kön. Möt därför deras
förmågor och personligheter för vad de är.
Sammanfattning av studiedagen med Lina och Karin 7/1 2010
I vilka situationer har vi möjlighet att påverka elevernas gymnasieval?
 Genom diskussioner.
 Mentorssamtal.
 Utvecklingssamtal.
 Betygsdiskussioner.
 Vardagliga samtal.
 Genom temalektioner/Klassbesök.
 (Skicka eleverna vidare till Syv).
Vad kan vi göra för att bryta den segregerade arbetsmarknaden?
 Visa Yrmisfilmer.
 Prao – och att exempelvis då välja otraditionella yrken/platser.
 Visa på många olika val, för att ge eleverna bred bas.
 Prata om förebilder, till exempel kvinnor i chefspositioner, eller män i
kvinnodominerade yrken. Men inte alltid behöver det vara toppen som räknas,
det finns många anledningar till ett yrkesval. Och framgång kan inte alltid
mätas i pengar.
 Gymnasiemässan, samt efterarbete av denna.
Att tänka på vid skrivandet av IUP under utvecklingssamtalet

Vad använder jag för värderingsord? Och vad står dessa för?

Är orden könsneutrala, det vill säga kan man använda dessa oberoende på
om det är en flicka eller pojke?

Hur är mitt förhållningssätt till eleverna? Skiljer sig det om jag har
utvecklingssamtal med pojkar eller flickor?
Att tänka på i kontakten med elever och föräldrar
Kan användas för att ”spana” på/reflektera över sig själv alternativt be en elev att
utifrån några av frågorna utföra en genusspaning under ett lektionspass.
Denna manual är utformad utifrån diskrimineringsgrunden kön, det vill säga gör jag
skillnad utifrån kön. Manualen kan även vara användbar utifrån andra
diskrimineringsgrunder.
I klassrummet

Vilka får ordet?

Hur får man ordet?

Vilka får följdfrågor?

Placeringar?

Vilka skojar man med?

Hur skojar man?

Vilka tillrättavisas?

Hur tillrättavisas man?

Vilka ber man om hjälp?
o Med vad och varför?

Hur bemöts elever som vill hem av någon anledning?

Hur uppmuntrar vi?
o Vem och för vad?
Föräldrasamtal

När ringer jag hem?

Vem ringer jag?
o Varför valde jag den personen?

Hur presenterar jag anledningen, t ex slagsmål, rökning mm?

Vid oro för förhållanden i hemmet; gör jag skillnad utifrån vem i familjen som
bär svårigheterna?
Föräldramötet

Hur talar vi om barnen?
(benämns de som tjejerna, killarna eller barnen…)

Känner sig alla föräldrar delaktiga i samtal om klassen?
(till exempel tjejföräldrar, killföräldrar eller föräldrar…)

Föräldrar som resurser, hur ser våra förväntningar ut?
(män som bakar, kvinnor som bygger skateboardramp eller...)

Vilka bilder bär du med dig av hur familjer ser ut och hur påverkar det ditt
bemötande av de du möter?
2010-09-24
Riktlinjer för Sex och samlevnadsundervisning Frejaskolan 6-9,
läsåret 10-11
Sex och samlevnadsundervisningen är alla pedagogers ansvar. Man kan inom
arbetslaget fördela övningar och undervisningsområden inom temat, men eftersom
sex och samlevnad ytterst handlar om värderingar och normer är det allas ansvar. Du
kan alltså som pedagog välja att vara mer eller mindre delaktig i undervisningen, men
aldrig välja bort det normkritiska förhållningssättet. Klassföreståndaren ansvarar för
att den egna klassen har varit med om aktiviteter och inslag i undervisningen.
Ett normkritiskt perspektiv och medvetenhet kring genus ska genomsyra
undervisningen. Det är viktigt att skilja på vad som är biologi, normer och värderingar.
Som regel sker inte undervisningen i könsuppdelade grupper när det kan undvikas.
Följande moment bör ingå i sex och samlevnadsundervisningen:
Biologi:
 Pubertet
 Kropp och sexualitet
 Säker sex, skydd och preventivmedel
 Hur barn blir till, graviditet och abort
 Olika sexuella läggningar och uttryck, sexuell identitet
Värderingar och normer:
 Kärlek
 Samlevnad
 Sex och känslor
 Normer och förtryck
 Sexuella övergrepp och sexualiserat våld
 Samhällets normer kring sex och samlevnad
Några av inslagen i temat Jag&du ingår i sex och samlevnadsundervisningen. När
dessa programpunkter genomförs är det bra om man både förarbetar och följer upp i
klassen. Jag&du ska ses som ett stöd för den undervisande pedagogen och
arbetslaget.
Programpunkter inom Jag&du som ingår i sex och samlevnadsundervisningen:
 Filmen Hip hip hora + filmsamtal.
Passar som introduktion till samtal om vad jämställdhet och begränsande normer
är.
 Machofabriken
Material med korta filmer och uppföljningsövningar. Fokuserar på normer, främst
begränsande normer för pojkar.
 Filmen Ingen ser oss + uppföljande övningar
Introduktion till temat våld i nära relationer och kopplingen till våld och
manlighetsnorm.
 Besök av RFSL/RFSU i åk 7 eller 8 samt i åk 9
Vid det första besöket berättar informatörerna om vad RFSL är och hur
verksamheten ser ut. Om man inte bygger ett pedagogiskt sammanhang kring
besöket är det lätt hänt att detta besök bara blir en händelse, istället för en del av
det ständigt pågående arbetet att ifrågasätta heteronormen.
I åk 9 får 9:orna information om säkrare sex. Vid det tillfället bör temat ha
förekommit i undervisningen några gånger.
Att tänka på i sex och samlevnadsundervisningen:
 Att problematisera normen, inte normbrytaren.
 Att exemplifiera med variation. Paret i ett exempel kan vara både hetero,
homo eller bi.
 Fundera på om jag beskriver sex på olika sätt beroende på om jag pratar om
killar eller tjejer. Fundera på om jag gör skillnad på manlig och kvinnlig
sexualitet.
 Prata om olika sätt att ha sex på.
 Alltid vara noga med hur jag som pedagog värderar i mitt sätt att beskriva.
 Att vara kritisk mot den litteratur jag använder.
Undvik att:
 Dela upp i tjej- och killgrupper om det inte är absolut nödvändigt.
 Diskutera ämnen som kan medföra att någon elev i klassrummet känner sig
utsatt eller kränkt, till exempel sexuell läggning eller abort.
 Framställa flickor som offer och pojkar som förövare.
 Göra skillnad på manlig och kvinnlig sexualitet.
 Utgå ifrån att alla elever är säkra på sin sexuella identitet
 Hoppa över det jag tycker är svårt eller obehagligt. Be en kollega ta hand om
den biten i stället!
Att tänka på för att undvika heteronormativitet i undervisningen:
● Hur pratar vi om kärlekspar? Familjer?
● Kan vi använda ordet ”partner” oftare?
● Har vi exempel i böcker, filmer och i bilder på olika sammansättningar av
familjer och kärlekspar?
● Hur kan vi förebygga den homofobi som uttalas tydligt?
● Signalerar vi, i det vi säger och gör, att alla får vara den de är?
● Osynliggör vi?
Litteratur och länkar
Materialet som listas finns i ett eller flera exemplar på skolan!
Fråga chans, Röda tråden, kropp och sexualitet. Metodpärmar från Lafa. Finns i varje arbetslag.
I normens öga. Metoder för en normbrytande undervisning. Utgiven av Friends.
www.umo.se. Webbsajt samordnad av Sveriges ungdomsmottagningar. Bra att tipsa elever om och att
använda i undervisningen.
www.motallaodds.org. FN:s spel om flyktingars situation. Till spelet finns ett antal bra övningar samt
lärarhandledning. Spelas med fördel i större grupp.
RFSU har en mängd bra material att köpa eller ladda ner via RFSU:s hemsida. Till exempel:
 Kondomboken. Handledning med elevmaterial från RFSU.
 Samtala om pornografi i skolan. En handledning från RFSU.
 Sexatlas för skolan.
 Bland horor, bockar och bögar.
 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan.
Liv i lärarrummet. Om sexuell läggning och arbetsmiljö i skolan samt Tyst i klassen? Om
lärares arbete kring sexuell läggning. Båda finns att beställa gratis eller ladda ner på www.ytan.se,
se material och klicka vidare till beställningssida. Här kan du även beställa Vad finns under ytan?, en
DVD med exempelfilmer.
Förebygga diskriminering och främja likabehandling i skolan/förskolan. Handledning som finns
att hämta som Pdf, till exempel på www.homo.se, se länk skola och material. Passa på att titta på
Homos övriga material.
Sex med mera och Sex och relationer. Sandra Dahlén. Böcker om sex, för ungdomar. Man kan
komplettera med Kukbruk av Manne Forssberg.
Jämos handbok mot könsmobbning i skolan finns nedladdningsbar på www.jamombud.se/skolan.
Många bra och praktiska övningar.
Genus – Hur påverkar det dig? Helena Josefsson. En lärobok om genus.
BRYT! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Finns att
beställa eller ladda ner på Forum för levande historias hemsida: www.levandehistoria.se. Gå via
material till homofobi.
Amnesty har i projektet Sneställt tagit fram ett antal läromedel bland annat kring genus.
www.amnesty.se/snestallt. Sneställt, vad har det med dig att göra? Om kön, makt och våld. Bok +
övningsbok. Går att beställa gratis.
Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och
sexualbrott. Material från BRÅ. Går att beställa eller ladda ner från BRÅ, www.bra.se, gå till
publikationer, skolmaterial.
DVD: Vad fick du luft ifrån? Om härskartekniker i ungdomars vardag.
Sexspelet. Ett frågespel i bokform, spelas i mindre grupper i klassen. Finns i en klassuppsättning på
skolan.
Frejaskolan 7-9
Lokal Likabehandlingsplan mars 2010
Denna plan är en komplettering till BoU:s övergripande likabehandlingsplan. Rektor
är ansvarig för att planen upprättas, utvärderas och revideras årligen.
Vårt värdegrundsarbete utgår ifrån genus och normkritiskt perspektiv. Vi arbetar på
två plan: Dels med vuxnas kompetens och kunskap inom området samt vuxnas
förmåga att bemöta elever. Dels med konkreta verktyg, undervisningsmaterial och
koncept för att arbeta med elever och värdegrund.
För att skapa trygghet och lugn för elever har vi följande rutiner:




Mentorsystem: flera gånger per vecka träffar mentorn sin grupp (max 15
elever) för att samtala om elevernas utveckling och trivsel.
Vid varje terminsstart ägnas några dagar till att jobba med gemenskap i
klassen. Speciellt fokus ligger på nybildade klasser. Arbetet består av
gemenskapsaktiviteter, samarbetsövningar och olika övningar kring normer
och respekt.
Pedagogen styr placering i klassrummet och gruppindelningar. Målet är att
kunna jobba med olika sammansättningar av elevgrupper samt att förhindra
att någon elev hamnar i situationen av att inte ha någon kompis att sitta med.
Pedagogerna har rastvakt på schema. Närvaron av vuxna i korridorerna
skapar lugn. Några vuxna finns på ”Torget”, till elevernas förfogande. Viktigt
är att den pedagog som rastvaktar är aktiv i att se och motverka kränkningar!
En vuxen som passerar när en kränkning sker godkänner händelsen genom
att inte agera!
Grupper som arbetar med miljö och trygghet:


Förtroendegruppen är en grupp som består av 1-2 elever per klass. Gruppen
träffas en gång i veckan och pratar om hur stämningen är på skolan och om
man ser att någon klasskompis eller annan verkar utsatt eller ensam. Inom
gruppen råder tystnadsplikt. Med på mötena är kurator och en ansvarig
pedagog som sedan kan föra vidare viktiga punkter till det vuxna kollegiet.
VG (Värdegruppen). En arbetsgrupp bestående av genuspedagog, kurator,
SYV och pedagoger från varje arbetslag. Gruppen träffas regelbundet och
diskuterar och planerar hur värdegrundsarbete ska bedrivas. Gruppen tar fram
material för arbete kring värdegrund och arbetar med likabehandlingsplanen.
Under läsåret 09-10 fokuseras gruppens arbete kring jämställdhet med hjälp
av medel från Skolverket. Se bilaga
Pågående och planerat arbete mot kränkande behandling och
diskriminering
Problemområden
Under året har vi gemensamt uppmärksammat ett antal områden där vi behöver
göra insatser. Pojkars betygspoäng ligger mycket under flickornas betygspoäng. Vi se
mycket traditionella val till gymnasieskolan och enkäten ”Liv, hälsa, ung” visar att
flickor är stressade i skolan. I flera enkäter anger elever att de utsätts för och hör ett
kränkande språkbruk i skolan. Under hösten har vi uppmärksammat ett ökat våld och
våldsamt beteende i våra korridorer, främst bland pojkar.
Flera av dessa problemområden har vi åtgärdat genom att öka andelen vuxna i
korridorerna och genom att skapa trygga miljöer i våra korridorer. Verksamheten på
”Torget” i skolan syftar till att ge elever stöd både i studier och i det sociala. Målet är
också att minska skolket eftersom vuxna kan prata med elever och hjälpa dem att
komma till lektioner.
När det gäller betyg, våld och gymnasieval ligger det ett långsiktigt mål som startas i
och med vår satsning på jämställdhetsarbete. (Se bilaga) Dessa frågor är också i
fokus i förvaltningens arbete med jämställdhetsintegrering.
I arbetet kring normer ingår att se kränkande språkbruk kopplat till avvikelse från en
tänkt norm. Vi har startat ett arbete för att hitta metoder att prata med elever kring
detta, parallellt med att vuxna alltid ska markera och reagera mot kränkande
språkbruk.
Jag&du
Jag&du är ett koncept som har funnits i flera år i kommunen och som vi just nu
utvecklar. Konceptet är ett samarbete mellan skolan, socialtjänsten, polisen,
räddningstjänsten och fritidsverksamheten Ungdomens hus. Målet är att samordna
de verksamheter som jobbar med ungdomar och värdegrund. Elever på Frejaskolan
är under sina tre år (från och med 2010 4 år) på skolan med om att antal aktiviteter.
Aktiviteterna förbereds och följs upp av skolan. (Se bifogat program.) Målet är att
skapa en helhet kring elevernas förståelse för demokratiska värden och för att skapa
positiva kontakter med alla aktörer i elevernas liv. Under 2010 satsar vi extra på att
bjuda med föräldrar genom att starta programmet ÖPP.
Insatser per diskrimineringsgrund
Kön och sexuell läggning
I vårt normkritiska arbete ingår båda dessa områden. Vi arbetar för att vuxna ska
utveckla kompetens för att själv ändra sitt bemötande av elever samt ett antal
arbetsområden att jobba med tillsammans med elever. I vårt arbete kring sex och
samlevnad är målet att alla pedagoger som berör detta område ska ha en stark
medvetenhet kring genus och sexuell läggning för att inte befästa kränkande normer.
Etnisk bakgrund
I arbetet med flyktingmottagning i Gnesta kommun ingår att elever integreras i en
skolklass direkt vid ankomsten till kommunen. I undervisningen ingår vissa moment
för att öka elevernas förståelse för vad främlingsfientlighet, rasism och antisemitism
leder till. Till exempel ska alla kalsser ha spelat FN:s verktyg ”Mot alla odds” och
diskuterat och alla 9:or får lyssna till en förläsning av Benny Grunfeldt, överlevande
från Auschwitz.
Religion
Vi har diskuterat under flera år vad som är rätt inställning till att använda kyrkan som
lokal för avslutningar, samt hur vi ska arrangera religiösa högtider utan att vara
uteslutande eller tvingande. Vi kommer att fortsätta föra diskussionen. Vid ett tillfälle
i advent näs kolan bjöds på julkonsert i kyrkan löste vi det så att aktiviteten gjordes
valbar och pedagoger i skolan ordnade positiva aktiviteter för de elever som valde
bort konserten. Vi fortsätter med att jobba tillsammans med kyrkan för att hinna bra
former för avslutningar, enligt Skolverkets rekommendationer.
Ämnesgruppen i SO jobbar med att t fram en arbetsform för att erbjuda en
mångfaldig undervisning i religion för alla elever.
Funktionshinder
Under denna punkt hänvisar vi till Elevhälsans plan för elever med särskilda behov.
Rutiner och dokumentation vid kränkningar
När kränkning sker:

Vi markerar direkt och tydligt att vi inte accepterar kränkningar på allas vår
gemensamma arbetsplats. Osams får man bli men man får inte kränka
varandra.
Ansvarig: Samtliga som arbetar på enheten.

Nästa steg är att göra utredning och dokumentera. Dokumentation sker på
blanketten Utredning om kränkande behandling. Instruktion finns på baksidan
av blanketten.
Ansvarig: När kränkningen skett mellan personal och elev/barn hanteras
utredningen av närmaste chef. Vid kränkningar mellan elever/barn har
klassföreståndare för de inblandade (eller motsvarande) gemensamt ansvar, men
överenskommer vem som utreder. Observera att om bedömning görs att det kan
finnas behov av extra stöd för någon enskild eller om något extra stöd sätts in så
ska åtgärdsprogram skrivas..Detta kan likväl gälla den som utsätter som den som
utsatts för kränkningar. Åtgärdsprogram ska också skrivas om kränkningarna ej
upphört vid uppföljningen av ”utredning om kränkande behandling” se
föregående punkt.
Utredning:
1. Ta reda på fakta om situationen.
2. Informera och ta hjälp av arbetslaget.
3. Vad har hänt? Är det en konflikt som urartat till en kränkande situation
och/eller är det kränkningar utifrån någon av diskrimineringsgrunderna
eller är det någon annan form kränkning?
4. Viktigt att också betrakta situationen,
vad kan göras på grupp/verksamhetsnivå.
5. Samtal med berörda barn/elever. En i taget!
Kontakta föräldrarna.
6. Bestäm tid för uppföljning, lämpligen efter 1 vecka. Stäm då av med både
barn/elever, föräldrar och arbetslaget.
7. Enhetschef informeras.
8. Utredningen förvaras (minimum två år).

Bedömning görs om enhetschef ska kalla till EVK(elevvårdskonferens).

Bedömning i varje enskilt fall om anmälan ska göras till polis och/eller sociala
myndigheter. Rektor på Frejaskolan 7-9 gör vid misstanke om att elev eller
vuxen har drabbats av våld av elev eller vuxen an polisanmälan. Detsamma
gäller vid misstanke om trakasserier utifrån någon diskrimineringsgrund.
Ansvarig: Klassföreståndare eller motsvarande i samråd med enhetschef.
Ansvarig: enhetschef. Anmälningsskyldigheten gäller dock samtlig personal.

Utöver ovanstående punkter ska tillbudsrapport i vissa fall skrivas och
allvarliga fall ska rapporteras till arbetsmiljöverket.
Ansvarig: Enhetschef
VG:s arbete kring jämställdhet
Frejaskolan har tilldelats medel för har tre områden. Det första är att integrera sex
och samlevnad i olika ämnen. Ett arbete för att göra sex och samlevnad till ett större
ämne med fokus på genus, normer och makt har redan påbörjats i form av
seminarier för vuxna och uppbyggnad av en materialbank. Ett antal pedagoger går
kursen Sex och samlevnad på LHS. Dessa 5 utgör sedan en arbetsgrupp som tar
fram en fast plan för sex och samlevnad i ett vidare perspektiv, samt arbetsmaterial.
Målet är att alla elever möter samma undervisning.
Nästa tema är att motverka traditionella studie och yrkesval. Ett genus och
normperspektiv hjälper oss att analysera varför elever väljer traditionella
utbildningsvägar. Under året tar vi fram arbetsmetoder för att alla pedagoger ska
kunna hjälpa elever att välja friare och vidare. Vi bygger på den för några år sedan
påbörjade satsningen på entreprenöriellt lärande. Kort innebär det att om eleven för
möjlighet att utveckla sina förmågor och sin självkänsla leder det till bättre
skolresultat, bättre hälsa och större möjlighet att välja efter egna önskemål. I januari
hölls en inspirationsföreläsning för personalen på temat genus och yrkesval Dagen
resulterade i en insikt i att varje pedagog har ansvar för att ge eleverna en realistisk
bild av arbetsmarknaden och dess möjligheter. De pedagoger som känner eleverna.
I övrigt sker arbetet genom framtagande av arbetsmetoder för klasser och
mentorgrupper samt uppbyggnad av ett återkommande tema för elever. På sikt är
målet att bryta de traditionella mönster vi ser i studieval.
Tredje temat är att integrera jämställdhet i undervisningen. Detta sker genom
utbildning och seminarier med personal med syfte att öka kunskapen kring hur
vuxnas bemötande påverkar elevens normuppfattning, om sig själv och andra. Under
hösten handlade det om att se hur manlighetsnormen påverkar både pojkar och
flickor, och leder till sämre skolresultat för pojkar och ökar våldet bland eleverna.
Under våren ska en pilotgrupp pedagoger vara med och testa materialet ”Killnorm”
som sedan ska användas regelbundet på skolan.
Värdegruppen kommer att jobba med att ta fram rutiner för att säkerställa en
jämställd verksamhet. Under våren kartlägger gruppen verksamheten utifrån ett
jämställdhetsperspektiv, i detta arbete ingår en referensgrupp elever. Detta kommer
att resultera i samtalsmanualer, checklistor och en materialbank att använda
kontinuerligt i verksamheten.
Aktiviteter inom Jag&du
Säkerhetsdagar i 7:an
Hjärt och lungräddning i 9:an
Våldets konsekvenser
Polisbesök
I årskurs 8 besöker polisen alla klasser efter att klasserna har läst om Lag och rätt.
Polisen tar upp frågor som rör ungdomar i Gnesta och svarar på frågor från eleverna.
Detta besök är viktigt för att polisen ska skapa relationer med ungdomar i samhället.
Jämställdhet och normkritik
Klassen ser filmen ”Hip hip hora” tillsammans och diskuterar sedan med pedagoger
filmen med hjälp av en handledning för filmsamtal. I filmsamtalet fokuserar man på
olika villkor för tjejer och killar och hur man kan se på de övergrepp som sker.
Till arbetet med filmen kopplas en övning kring kränkande språkbruk och hur det kan
tolkas utifrån vad man kallar tjejer och killar.
Arbete med materialet ”Killnorm” kommer att ske i alla klasser under våren och
därefter regelbundet.
Våld i nära relationer
Ett antal pedagoger har utbildats i att använda materialet ”Ingen ser oss”. Materialet
består av en film och övningar kring en familj där mannen/pappan slår. Hela kollegiet
har fått en introduktion i hur materialet kan användas och hur manlighetsnorm
kopplas till våld. Filmen och temat startar i åk 8 i varje klass och följs upp under åk
9. Arbetet har två syften: Delsa tt synliggöra våld i familjen, desla tt förebygga
våldsutövning på sikt.
Antisemitism och främlingsfientlighet
Åk 9 lyssnar på en föreläsning emd Benny Grunfeldt som berättar om sin tid i
Auschwitz. Arbetet följs upp i skolan. Ambitionen är att alla klasser en eller frlera
gånger besöker Forum för levande historia.
Att se andra och sina egna gränser
Sarah Som arbetar på Ungdomens hus träffar klasserna en gång/årskurs och jobbar
med dem kring självbild och respekt. Arbetet knyts ihop och med hennes kontakter
med eleverna på fritiden och genom skolans medverkan.
Sex och samlevnad
Under året planerar vi att ta fram gemensamma material och aktiviteter för sex och
samlevndsundervisningen. Inom jag&du sker följande:
Besök på Ungdomsmottagningen
Klasser får besök av RFSL i åk 7 och i åk 9. besöken följs upp av lärare. Viktigt är att
dessa besök ska ses som informationstillfällen och inte de enda lektionerna som
berör sexuell läggning. Eleverna får stifta bekantskap med en viktig organisation och
får i åk 9 säker-sex-info.
ÖPP
Underlag handlingsplan
Skapad vid utbildningsdag Gnesta 091027
Nedan följer ett underlag för handlingsplan utarbetad under utbildningsdagen Att förstärka
jämställda och demokratiska beteenden (bland killar) i skolan av Magnus Sjögren 27 okt
2009. För att dessa förslag ska bli verklighet är det oerhört viktigt att konkretisera detta
underlag till en handlingsplan som tydliggör:
 Vem
är ansvarig?
 När ska detta ske?
 Hur ska det göras?
 Hur följs det upp och utvärderas?
1. Reflektioner och problemområden
Tre huvudsakliga problemområden diskuterades:
 Generellt
klimat och miljö i korridoren främst bland killar men även bland tjejer. Ett
exempel på detta är de blöta papperskrigen. Där torget inte ser kul ut. Elever (killar?)
spottar på golv, klottrar på väggarna och sparkar in skåp.
 Tjejer
poängsätts; i en av klasserna poängsätts flickor i klassen av en viss grupp tjejer.
Det handlar uppenbart om status där tjejerna som sätter poängen förstärker varandra i
hur de ska se ut, vara sexiga. Poäng sätts utifrån hur vissa tjejer utföra saker;
exempelvis att hämta ett glas mjölk i matsalen. Detta system har enligt förälder varit
med från mellanstadiet. Om ett visst antal poäng inte uppnåtts så får det inte sitta vid
ett bord i matsalen.
 Killars
bufflighet i korridorerna och mot varandra. Vi ser att något händer, men i och
med att de direkt säger "vi skojar bara" leder till att vi ler och går därifrån. Det innebär
för den utsatta att vi har okejat det i och med att vi inte har sagt något. Det medför att
någon annan kan se det här och blir orolig för att det ska drabba den också. Därefter
sprider buffligheten sig.
2. Värden och riktning
En av grupperna arbetade med att ta fram viktiga värdeord att ha som ledstjärna för arbetet:
 Respekt
 Trygghet
 Ansvar
 Trivsel
Exempelvis kan detta uppnås genom mer lärare i korridorerna. En vuxennärvaro som sker på
ett naturligt sätt. Att finnas där med en kaffekopp i korridoren. Att ha gemensamma och
längre raster för att kunna sitta och prata med elever eller gå ett varv på skolan. En möjlighet
att mötas.
3. Överskott och underskott
Nedan följer en tabell med exempel främst på det överskott (sånt som killar och tjejer gör för
mycket av). Detta kan tjäna som exempel för en vidare diskussion vad gäller problemområden
killars bufflighet och tjejers poängsättning. Jag har skrivit in exempel på tänkbara underskott,
men detta får ni gärna diskutera i grupper, arbetslag och tillsammans med eleverna.
Killar
Överskott
Tjejer
Underskott
Överskott
Underskott
system i att skolka och Gå till lektionen
inte gå på lektionen
Vara sexiga
Vara subjekt och
personer
buffliga
Varsamma, ömsinta,
uttrycker sig verbalt
Sätta poäng på det
med låg status
Bjuda in andra i en
gemenskap oavsett
vem de är eller vad de
gjort.
killar som juckar på
varandra
Killar som skojar och
skrattar
Utseendet ger status
Handlingar och hur en
är mot andra ger
status.
provocera oss vuxna
Tilltalar vuxna,
diskuterar med vuxna
Rätt brallor
Flexibel klädsel.
säger: ”har du något
emot bögar”
Pratar och söker
dialog
Rätt smink
Ibland sminkad,
ibland inte sminkad.
kultur kring gruppen,
svårt att komma i
kontakt, ta tag i
Närhet till vuxna
Rätt blonderad
Prova olika frisyrer
och uttryck.
Identifiera sig med
värden och intressen.
normen i gruppen
förstärks
Normer i gruppen
diskuteras öppet
skitsnack
Ärlig dialog, prata
med varandra.
Killar
Överskott
Tjejer
Underskott
häftigt att skita i
skolan
Viktigt att läsa
tufft att använda sig
av kränkande ord
Den får status som ger
andra beröm och
uppskattning
homofobi
Öppenhet för
homosexualitet och att
killar kan vara på
många sätt.
Överskott
Underskott
4. Konkreta steg
Generellt klimat och miljö
Delaktiga elever i arbetsmiljön: Eleverna kommer att känna mer ansvar för sin miljö om de är
delaktiga i utformningen av den. Förslagsvis kan eleverna därför tillsammans med någon
vuxen lärare och en elev från varje arbetslag, 9or, som inte har jour, ta hand om att se till att
det blir snyggare ut i korridoren.
Skapa nya vattenhål: Nu när de gamla vattenhålen är borta såsom köket och gruvan; gäller det
att skapa nya platser med pedagoger i skolan. Platser där eleverna kan vara utan att bli
bedömda. Förslagsvis inleds samarbete med fritidsledare, cafeterian och med ungas hus.
Målet är att erbjuda andra aktiviteter.
Arbeta med normer och machokultur: Generella åtgärder är att jobba med de normer och med
den machokultur som finns i skolan. Ett konkret förslag är att använda boken ”I normens
öga”.
Tjejer som poängsätts
Följande åtgärder bör vidtas snarast för att reda i frågan:
 Ta
reda på; vem är ledare? hur har det här uppstått?
gå ut till alla på skolan för då kan det sprida sig
 Viktigt att observera om det förekommer i andra klasser
 Konfrontera de inblandade och koppla in föräldrarna
 Diskutera: hur vända det till något annat
 Inte
Generellt går det att dra många paralleller vad gäller makt och status till det här exemplet.
Därtill behöver mediella föreställningar bearbetas såsom internationella fjortisdagen,
värderingar i amerikanska highschoolfilmer och vad penalism är och innebär.
Killars bufflighet
Följande behöver göras för att förändra killars bufflighet och skapa trygghet i korridoren:
Markera varje situation genom att använda språket som verktyg. När eleverna får höra
budskapet från flera i arbetslag så får det effekt. Exempelvis använda ordet "Lågintensiv
terror" och säga saker som:
 Det
ni håller på med är lågintensiv terror
upplever det som terroriserande även om det kallas skoj ibland.
 Du håller på med lågintensiv terror; vi vill att alla ska känna sig trygga i korridorerna
 Många
Alternativa aktiviteter som känns meningsfulla behöver erbjudas så att elever kan sysselsätta
sig med annat än bufflighet.
Ta upp och utvärdera i små grupper, exempelvis mentorsgruppen eller vid utvecklingssamtal
som en del av det sociala beteendet. Detta kan göras exempelvis genom följande frågor:
 Hur
upplever du situationen i korridoren?
 Är ni mjukare med varandra?
 Pratar ni med varandra när något dyker upp?
 Hur upplever ni tryggheten i korridorerna?
 Många kan till och med vara rädda för att vara ute i korridorerna. Hur är det för dig?
Rollspela situationer i klassrummet och ge alternativa handlingssätt till bufflighet.
Positiv feedback för alla beteenden som finns listade under ”underskott” för killar.
Samma förhållningssätt hos all personal. En framgångsfaktor vad gäller mobiltelefoner; alla
gjorde likadant. Det som gjorde att det arbetet varit framgångsrikt var:
 Vi
pratade om det, hade en tydlig omstart
 Det gäller på hela skolan, alla åldrar, alla arbetslag
 Viktigt att fortsätta; vi har börjat släppa och då är det viktigt att fortsätta göra lika