förord
Lars Gyllenhaal
Lennart Westberg
Svenskar i krig
1945–2015
historiska media
3
svenskar i krig 1945–2015
Historiska Media
Box 1206
221 05 Lund
[email protected]
www.historiskamedia.se
© Historiska Media och författarna 2015
Faktagranskning: Einar Lyth
Sättning: Malin Hansson
Omslag: Per Idborg
Omslagsbild: Marinkårsbasen Khe Sanh i januari 1968,
endast fjorton dagar före Nordvietnams belägring av Khe Sanh.
Till höger Per-Olof Ödman från Stockholm som frivillig infanterist i den
amerikanska marinkåren. (Bildkälla: Per-Olof Ödman)
Tryck: ScandBook AB, Falun 2015
Tryckning: 1 2 3 4 5 6 7 8 9
ISBN: 978-91-7545-083-4
4
förord
Innehåll
Förord
Inledning
Efterkrigseran och de nya krigen
7
13
17
I israelisk tjänst 1948–49
I amerikansk uniform 1950–58
I Främlingslegionen 1960–63
I Afrikas inre 1964–74
I Vietnamkrigen 1965–79
I Kambodjas inbördeskrig 1975
I inbördeskrigets Nigeria 1969–70
I krigen på Balkan under 1990-talet
I israelisk tjänst 1997–2015
I jihads tjänst 1991–2015
I amerikansk tjänst 1975–2015
I ukrainsk tjänst 2014–2015
Andra öden
25
77
119
131
139
177
187
207
217
239
259
275
291
Debatten om svenska frivilliga
Noter
Källor
Litteratur
Personregister
299
305
337
341
347
5
svenskar i krig 1945–2015
Svenska och andra frivilliga i den israeliska marinens uniform 1948. Leif Elwing
från Kumla, sittande till höger, stupade på Medelhavet den 9 juli 1948 ombord
på ett israeliskt krigsfartyg. Stående längst till höger den senare landshövdingen
Sigvard Marjasin. David Wiorek från Göteborg, stående andre från vänster,
blev vittne till när Leif Elwing sköts till döds. (Bildkälla: Michael Abrahamsson)
24
i israelisk tjänst 1948–49
i israelisk tjänst 1948–49
För ett omstritt land
Denna kväll förvandlades plötsligt mörkret omkring oss till ett
silverlysande, bländande ljussken. Det var det egyptiska luftvärnets
strålkastare som med ens hade fångat oss. ”Dom har radarstyrda
strålkastare, dom jäklarna!” hörde jag Ulf Christiernsson ropa
och han drog på med en ännu brantare sväng.
Åke Liljeberg, frivillig pilot i israelisk krigstjänst 1948
Staten Israel utropades den 14 maj 1948 i Tel Aviv av David Ben-Gurion,
ledare för Mapai, det israeliska arbetarpartiet. Dagen efter självständighetsdeklarationen anfölls den nya staten av arméer från Egypten,
Libanon, Transjordanien, Irak och Syrien. Många judar, men även
icke-judar, från hela världen skyndade sommaren 1948 som frivilliga
till Israels försvar, bland dem ett fyrtiotal svenska medborgare.
*
Bland detta fyrtiotal befann sig svenska flygplansbesättningar på totalt
cirka tjugo personer i form av piloter, signalister och navigatörer som
flög hemliga transporter av krigsmateriel och flyktingar till Israel och
som även deltog i direkta stridshandlingar som bombpiloter. Några
av dessa svenskar skulle senare återkomma i olika väpnade konflikter
i Afrika, Mellanöstern, Asien och Sydamerika.
Även efter 1948 har ett antal svenskar, ofta med judisk familje­
bakgrund, deltagit på israelisk sida med vapen i hand: i junikriget
1967, oktoberkriget 1973, kriget i Libanon och mot Syrien 1982 samt
25
svenskar i krig 1945–2015
Främlingslegionärer vid en romersk ruin i Lambaese i Algeriet 1958. (Bildkälla:
Överstelöjtnant Paul Paschal)
118
i främlingslegionen 1960–63
i främlingslegionen 1960–63
Kampen om Algeriet
Man ska inte ha medalj för att man dödar folk.
Ingvar Grundström, främlingslegionär i Algerietrevolten
Svenskarna i Främlingslegionen efter 1945 är en så pass utspridd
grupp i tid och rum att vi här valt att fokusera på en enda legionär, vars
historia på flera sätt är typisk men som också har en del unika drag
samt berättar om ett krig som i hög grad påverkat och ännu påverkar
Europa, kriget i Algeriet.
*
Den franska Främlingslegionen, grundad 1831 och sinnebilden för
frivilliga från jordens alla hörn, skulle komma att bli flitigt använd
av Frankrike efter andra världskriget.1 Efter slaget vid Dien Bien Phu
1954, i vilket även några svenska legionärer deltog, var det uppenbart att Frankrikes koloniala ambitioner i Sydostasien var över.2 Men
kvar fanns landets afrikanska besittningar och den viktigaste franska
provinsen av dem alla: Algeriet. Under åtta år, mellan 1954 och 1962,
pågick det blodiga kriget i Algeriet som både var ett nationellt uppror
och ett grymt inbördeskrig som totalt kostade en miljon människor
livet. Majoriteten av de som dödades av den inhemska befrielserörelsen Nationella befrielsefronten (FLN) var muslimer, inte européer.
Algerietrevolten spred sig ända till Paris, förde Frankrike till militärkuppens och inbördeskrigets rand och gav landet en ny författning.
Krigets komplexa historia är än idag svårskriven. Detta krig förändrade även svensk utrikespolitik och gjorde den svenska opinionen mer
119
svenskar i krig 1945–2015
Den svenske löjtnanten ”Roy Larsen” i Kongo 1964. Han skall ha varit den ende
svenske legosoldaten bland marktrupperna under Kongokrisen 1964–65. Han
tjänstgjorde då i 5 Commando ANC (Armee Nationale Congolaise) under den
irländske legosoldatledaren Mike Hoare. (Bildkälla: © Leif Hellström/INTERFOTO/Alamy)
130
i afrikas inre 1964–74
i afrikas inre 1964–74
CIA och Anstalt Wigmo
Jag tror ingen av oss känner sig som ”legoknekt”. Åtminstone
gör inte jag det.
Evert Tjernell, svensk flygmekaniker i Kongo
Svenskarna i FN-tjänst i Kongo är välkända, men efter deras tid i landet
vidtog andra och betydligt mindre kända svenska insatser. Under åren
1964 till 1974 arbetade flera tiotals svenskar som flygmekaniker eller
piloter i Kongo, de första åren med koppling till CIA. Uppdragen var
en blandning av rent militära flygningar och allmänna transporter.
*
När kolonin Belgiska Kongo blev självständig 1960 (som republiken
Kongo, senare Zaire) utropade sig den mineralrika provinsen Katanga
som en självständig stat under Moise Tshombe och med den forna
kolonialmakten Belgiens stöd. Detta blev inledningen till den så kal­
lade Kongokrisen då FN-trupper inkallades för att införliva Katanga
med den nya staten Kongo. Kongo blev en av FN:s mest omfattande
fredsbevarande aktioner, där över 6 000 svenskar deltog. Efter bitvis
blodiga strider kunde FN-trupperna slutligen besegra utbrytarprovinsens rebellstyrkor och under januari 1963 var Katangaupproret kuvat.
Katanga värvade 1960–63 en avsevärd styrka bestående av hundratals
legosoldater från olika länder men enligt historikern Leif Hellström
fanns ingen svensk bland dessa legionärer: ”Sannolikt var det så att de
som ville ha relativt välbetalda äventyr i Kongo under den här tiden
131
svenskar i krig 1945–2015
Per-Olof Ödman dekoreras med Purple Heart (utmärkelsen för sårade) av en
amerikansk generalmajor på Bethesda Naval Hospital i Washington DC i juni
1968. (Bildkälla: Per-Olof Ödman)
138
i vietnamkrigen 1965–79
i vietnamkrigen 1965–79
Från Stockholm till Khe Sanh
Vi gick rakt in i ett bakhåll, mitt på ljusan dag. De låg nedgrävda
och väntade på oss i en stor bambudunge. Plötsligt blev det ett
djävla skjutande. Jag kastade mig ner och sköt med min M16 mot
de fientliga mynningsflammorna i bambusnåret. Men jag träffades själv av skott och splitter i skallen, i halsen och i bröstkorgen.
Per-Olof Ödman, svensk frivillig i US Marine Corps
Få svenskar var i amerikansk tjänst under Vietnamkriget men deras
öden ger liv åt en generations största och mest avgörande krig. Betydligt fler svenskar anmälde sig efter USA:s nederlag till Vietnams armé
– en minst lika okänd historia som svenskarna i amerikansk tjänst i
Vietnam.
*
Vietnamkriget, som efter Koreakriget blev den mest uppmärksammade
av alla konflikter under kalla kriget, hade sina rötter i det franska kolonialväldet.1 Under andra världskriget ockuperades Franska Indokina,
som omfattade Vietnam, Kambodja och Laos, till stor del av det kejserliga Japans krigsmakt. Detta skedde med bistånd av Thailand som
var Japans enda allierade i Asien. Motståndskampen mot japanerna
dominerades av en nationalistisk befrielse- och gerillarörelse. Denna
riktade sig både mot japanerna och mot den franska Vichyregimens
administration som av Japan delvis tillåtits fungera med egen fransk
polismakt och franska militära förband.
139
svenskar i krig 1945–2015
Carl Gustaf von Rosen och Martin Lang drar upp kursen för det första raketanfallet mot det nigerianska krigsflygfältet vid Port Harcourt den 22 maj 1969.
(Bildkälla: Pierre Mens)
186
i inbördeskrigets nigeria 1969–70
i inbördeskrigets nigeria 1969–70
Gerillapiloter för Biafra
Jag träffade tornet med några raketer, medan de återstående fortsatte förbi och träffade hangarens ena vägg. Svängde sedan något
för att skjuta mot två MiG-plan som jag upptäckt på hangarplattan.
Gunnar Haglund, frivillig stridspilot för Biafra
Under våren 1969 uppmärksammade världens media en handfull
svenska stridspiloter under ledning av en svensk greve i ett undanskymt krig i Afrika. Platsen var inbördeskriget mellan Nigeria och
utbrytarstaten Biafra. Under den legendariske Carl Gustaf von Rosen
lyckades ”gerillapiloterna” slå ut delar av det nigerianska flygvapnet i
syfte att förhindra ytterligare terrorbombningar. De svenska piloterna
attackerade lågt över djungeln i enmotoriga skolflygplan medan deras
motståndare var välbetalda legopiloter i sovjetbyggda MiG-17.
*
År 1960 blev Nigeria självständigt från kolonialmakten Storbritannien.
Den nya nationen konfronterades då med samma problem som flera
andra tidigare kolonier i Afrika: kolonialmakternas godtyckliga
nationsgränser stod ofta på tvärs mot de traditionella stamområdena
vilket förstärkte den redan existerande interna maktkampen mellan
olika etniska grupper.1 Till detta kom korruption och ekonomisk
tillbakagång. I slutet på 1960-talet drabbades Nigeria av blodiga militärkupper och etniska massakrer. Den 30 maj 1967 utropade guvernören i Nigerias Östra region, överstelöjtnant Odumegwu Ojukwu,
187
svenskar i krig 1945–2015
I slutet av 2012 började svenska jihadister i Syrien att via Facebook sprida
bilder som denna – föreställande sig själva med vapen i hand. (Bildkälla: Per
Gudmundson)
238
i jihads tjänst 1991–2015
i jihads tjänst 1991–2015
Från Bosnien till Syrien
Dörren till jihad står öppen för dig […] Det är den snabbaste
vägen till Jannah [paradiset].
Michael Skråmo från Göteborg, jihadist i Syrien
Flera hundra svenska medborgare har efter Sovjetunionens fall sökt
sig till olika krigsområden för att delta i vad de anser vara jihad. Den
förste av dem växte upp på Östermalm. Svenska medborgare har även
begett sig till samma krigsområden för att strida mot jihadister.
*
Ordet jihad kan översättas med ”andlig strävan” eller ”ansträngning”
inom islam. Det behöver inte ha en koppling till användande av brutalt våld, eller våld överhuvudtaget. I detta kapitel används dock ordet
enbart med den betydelse som våldsförhärligande islamister lägger
i det. Den gemensamma nämnaren för de svenska medborgare som
blivit militanta islamister och därefter även jihadister är synen på
jihad som en militär kamp utan koppling till en viss stat. Detta är en
av flera omständigheter som gör att jihadisterna skiljer sig från övriga
kategorier av krigsfrivilliga i denna bok.
Terrorattackerna i USA den 11 september 2001 var inte startskottet
för svenska medborgares medverkan i krig eller terrorism för jihad.
Vill man ha en startpunkt får man snarare välja 1991, året då Sovjetunionen upplöstes och de jugoslaviska krigen inleddes. De första
jihadisterna från Sverige som uppsökte krig gjorde det nämligen under
1990-talet, på Balkan och i Ryssland.
239
