Lärares behörighet och användning
efter utbildning
Resultat från en kvalitetsgranskning
• Kvalitetsgranskningens resultat
• Tänkbara orsaker och konsekvenser
• Förslag på åtgärder
Skolinspektionens verksamhet
Regelbunden tillsyn
av alla skolor
Kvalitetsgranskning
inom avgränsade områden
Anmälningar som gäller förhållanden
för enskilda elever
Fristående skolor – kontroll av
grundläggande förutsättningar
Kvalitetsgranskning
• innebär en systematisk undersökning och
bedömning av en verksamhets kvalitet
inom ett tematiskt avgränsat område.
• värderar ändamålsenligheten i valda
lösningar i förhållande till måluppfyllelse.
• utgår från författningar men också från
forskningsresultat och beprövad
erfarenhet
• tydliggör behov av utveckling och lyfter
fram styrkor, brister och behov av åtgärder.
20 generella kvalitetsgranskningar –
avslutade eller pågående
• Lärares behörighet och användning efter utbildning
• Skolsituationen för nyanlända elever
• Studieavbrott i gymnasieskolan
• Skolors arbete vid kränkande behandling
• Uppföljning av resultat i vuxenutbildningen
• Utbildning vid hem för vård eller boende HVB
• Kvalitet i fritidshem
• Betygssättning i gymnasieskolan * 2
• Rektors ledarskap
• Användning av läromedel i kemi
• Självstudier/tidsanvändning i gymnasieskolan
• Skolors kompensatoriska förmåga
• Skolsituationen för elever med dyslexi i grundskolan
• Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan
•Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan
• Språk och kunskapsutveckling för barn med annat modersmål än svenska
• Uppföljning och utvärdering av elevers kunskapsutveckling
• Yrkesförberedande utbildningar
• Förskolans pedagogiska uppdrag
16 ämnesgranskningar –
avslutade eller pågående
• Matematik i grundskolan
• Matematik i gymnasieskolan
• Engelska i grundskolan * 2
• Läsprocessen i åk 4-6
• Läsprocessen i åk 7-9
• Musik i grundskolan
• Samhällskunskap i gymnasieskolan
• Användning av läromedel i kemi
• Svenska för invandrare Sfi – uppföljning
• Svenska för invandrare Sfi - ändamålsenligheten
• Fysik i de lägre skolåren
• Fysik i de högre skolåren
• Moderna språk
• Svenska i särskolan
• Svenska i gymnasieskolan
Lärares behörighet och användning
efter utbildning
• Kvalitetsgranskning genomförd våren 2009
• 30 grundskolor och 673 lärare ingick i granskningen
– 20 kommunala i 18 kommuner
– 10 fristående
Frågeställningar
• Känner skolhuvudmännen och skolorna till skollagens krav för
anställning och användning av lärare?
• Har skolhuvudmännen och skolorna vidtagit åtgärder enligt tidigare
inspektionsbeslut?
• Undervisar lärare i årskurser och ämnen som de har utbildning för?
• Följer skolhuvudmän och skolor upp om eleverna får
undervisning av lärare med relevant utbildning?
Utgångspunkter
Den professionelle läraren – viktigaste
framgångsfaktorn för lärande
Vad säger lagstiftningen?
”Teachers are among the most powerful
influence in learning.
•Behörig att anställas utan tidsbegränsning är den
som har svensk lärarexamen eller har fått
behörighetsbevis av Högskoleverket.
Teachers need to be directive, influential,
caring and actively engaged in the passion
of teaching and learning.
•Skyldighet att för undervisningen använda lärare
som har en utbildning avsedd för den
undervisning de i huvudsak ska bedriva.
Teachers need to be aware of what each
and every student is thinking and knowing,
to construct meaning and meaningful
experiences in light of this knowledge and
to have proficient knowledge and
understanding of their content to provide
meaningful and appropriate feedback such
that each student moves progressively
through the curriculum levels.”
•Undantag om det inte finns personer med sådan
utbildning att tillgå, eller det finns särskilda skäl
med hänsyn till eleverna samt om den sökande
har motsvarande kompetens och kan antas
lämpad att sköta undervisningen.
Hattie ”Visible Learning”, 2009 sid. 238
•Skyldighet att se till att kompetensutveckling
anordnas.
•Undervisande lärare ska ha nödvändiga insikter i
föreskrifter som rör undervisningen, speciellt de
som rör målen för utbildningen.
Förbättring har skett…
• Både kommunala och fristående skolor har vidtagit åtgärder för
förbättring sedan tidigare inspektion.
• Rektorer strävar efter att anställa behöriga lärare.
… och de flesta lärare är behöriga
•
•
•
•
90 % behöriga lärare i de granskade skolorna
87 % i kommunala grundskolor i riket (lå 2008/09)
68 % i fristående grundskolor (lå 2008/09)
85 % av de obehöriga har deltagit i svensk lärarutbildning (lå 2008/09)
…men undervisningen bedrivs inte alltid av lärare
med utbildning i ämnet och för årskursen.
• Elever i grundskolans tidigare år får undervisning av lärare med
bristande ämneskunskaper i framförallt engelska, matematik,
NO- och SO-ämnen.
• Stora variationer i lärarnas ämnesdjup i de högre årskurserna.
• Vissa ämnen är särskilt ”utsatta”, t.ex. spanska, svenska som
andraspråk, specialpedagogik och praktisk-estetiska ämnen.
• I några ämnen, som t.ex. teknik och hem- och
konsumentkunskap, får eleverna i vissa skolor överhuvudtaget
inte någon undervisning förrän i årskurs 6 eller 7.
Bristande uppföljning och kännedom om vilka lärare
man har och vad de kan
• Skolhuvudmän, rektorer och lärare vet inte alltid vilken utbildning
och ”behörighet” lärarna har.
• Skolhuvudmän och skolor har ofta en ofullständig uppföljning av hur
lärare används i förhållande till sin utbildning.
• Små möjligheter för lärare att bredda och fördjupa
ämneskompetensen
Många faktorer påverkar
• Svårigheter att tolka skollagens krav
• Faktiska svårigheter med att leva upp till skollagens krav
• Mer eller mindre medvetna val för hur lärare används
• Lärarnas utbildning ställs ibland mot elevernas trygghet
• Önskan om att behålla små skolor
Vilka blir konsekvenserna?
•
Outbildade lärare har ofta ofullständiga kunskaper om styrdokumentens krav och om
innehåll i läro- och kursplaner.
•
Lärare med ofullständiga ämneskunskaper har svårigheter att tolka och reflektera över
innehållet i kursplanen för ämnet.
•
Detta riskerar att leda till att undervisningen inte utgår från de mål som finns i kursplanen.
•
Om inte undervisningen genomförs mot de nationella målen får inte eleverna den
utbildning som de har rätt till.
•
Bristande kunskap om kursplaner och betygskriterier hos lärarna äventyrar en rättvis och
likvärdig bedömning och betygssättning.
•
Outbildade lärare tenderar att vara osäkra och mer styrda av läromedlen än av de
förutsättningar, behov och intressen som eleverna har.
•
En alltför läromedelsstyrd undervisning blir ofta enahanda och alltför lite varierad.
•
Lärare med ofullständiga ämneskunskaper har svårare att ta till sig av ämnesdidaktisk
forskning.
•
Om forum för ämnesdiskussioner saknas på en skola finns inte heller förutsättningar för
lärarna att utbyta erfarenheter och tillsammans reflektera över den egna
praktiken och dess effekter på elevernas lärande.
Vad kan man göra?
• Ta reda på vilken utbildningsnivå och kompetens som finns och
använd den!
• Koppla tjänstefördelning och organisation till uppföljnings- och
utvärderingsresultat!
• Utnyttja arbetslaget!
• Använd de erfarna och kvalificerade lärarna till att handleda,
kompetensutveckla och till att driva utvecklingsprojekt!
• Samverka inom kommunen!
• Satsa på kompetensutveckling!
