Världsreligionerna och genEtik
Religionerna är ofta konservativa i frågan – alltså inte så tillåtande till forskning som är
etiskt tveksamt (lite pliktetiskt?). I flera religioner säger man att Gud har skapat oss, och att
vi inte får ”leka Gud”.
Olika samhällen är också olika religiösa. T.ex. Sverige är mycket ”sekulariserat”
(religionen spelar liten roll), medan t.ex. USA är väldigt kristet, och Iran är mycket
muslimskt. Detta spelar ju därför roll när det gäller hur mycket religionen påverkar
forskningen. T.ex. så är Sverige, Schweiz och Storbritannien mest tillåtande i världen när
det gäller stamcellsforskning (stamceller kan användas för att få fram bot mot flera
sjukdomar, dessa celler kan man få från bl.a. embryon).
Människovärdet – har människan ett speciellt värde jämfört med djur?
Är tydligt uttryckt i islam, judendom och kristendom - ”människan är skapad till Guds
avbild”. Människor är alltså mer värda än djur, men har också fått ansvar från Gud att
”vårda skapelsen” (djur och natur). Dessa tre religioner har heliga skrifter, där man hittar
och följer olika bud (lagar och regler).
I hinduismen och buddismen är det inte lika självklart att människan är mer värd än djur.
Allt liv är värdefullt, en själ kan återfödas till såväl djur som människa. De har heller inte
heliga skrifter med massa regler på samma sätt som judendom, kristendom och islam.
Religioner och heliga skrifter:
Judendomen (Tanach – Bibelns gamla testament)
Judendomen har dock genom historien skrivit ner olika tolkningar av Bibeln (”Talmud”),
därför finns det mer skrifter att ta hänsyn till, och också mer utrymme för nya tolkningar
(vilket skulle kunna leda till att judendomen kan pröva på ny forskning som islam och
kristendomen inte godkänner?)
Olika delar av Bibeln kan anses olika viktiga, t.ex. så ses det som viktigt för judendomen
att människan ska ”uppfylla jorden”, alltså kan man tycka att viss form av kloning är okej,
t.ex. vid barnlöshet. Att människan är Guds avbild har ibland tolkats som att människan är
”medhjälpare i skapelsen”, vilket skulle leda till att vi får mixtra mer med gener och annat,
om vi därmed hjälper människor att överleva (t.ex. när det gäller stamcellsforskning och
kloning).
Exemplet forska på foster, och rätten till abort:
Bibelns gamla testament säger att ett foster bara ”är vatten” fram till fyrtionde
graviditetsdygnet. Därmed är det mer okej att forska på embryon enligt judendomen. Abort
blir också mer accepterat.
Kristendomen (Bibeln – Gamla och nya testamentet)
Styrs inte lika mycket av lagar och regler som judendomen. Här beror det på vad man
tycker är viktigast
-
respekten för mänskligt liv (”människan är Guds avbild”):
Vi får inte mixtra med gener, bara Gud får skapa nytt liv (och fortplantning är då en
del av Guds skapelse)
-
eller kärleksbudet (älska din medmänniska):
Att göra livet bättre för sjuka människor ger oss alltså tillåtelse att forska och ändra
i gener.
Exemplet forska på foster, och rätten till abort:
Katolska och ortodoxa kyrkan anser att människolivet startar vid befruktningen. Därför blir
det inte okej att forska på embryon: Abort är därför förbjudet (mord!) enligt katolska
kyrkan. Protestantiska kyrkan är mer splittrad, där finns det många olika åsikter (men det
är nog fler som är mot än för embryoforskning och abort).
Islam (Koranen)
Är positiv till naturvetenskap. Allah har gett oss källan till all kunskap i Koranen (som är
Allahs egna ord), därför är det rätt att forska och försöka hitta ny kunskap. Men vi får inte
använda kunskapen hur som helst! Islam handlar om att underkasta sig Guds vilja, därför
ska man inte ifrågasätta lidande. Det kan finnas en mening med det som inte förstår.
Exemplet forska på foster, och rätten till abort:
Ett foster blir ”människovärdigt” 120 dagar (ca fyra månader?) efter befruktningen. Därför
blir det – enligt vissa muslimer – mer okej att forska på embryon, och även mer tillåtet med
abort (jämfört med t.ex. katolska kyrkan).
