De abrahamitiska religionerna. Uppgifter för hemuppsats våren 2010 Uppsatsen skall återspegla ditt möte med religionerna, texterna och kurslitteraturen. Många gånger är det onödigt att referera fakta. Gå i stället direkt till jämförelsen genom att återge likheter och skillnader. Dessa måste fortlöpande markeras och kommenteras. En jämförelse kan inte bestå av två separata beskrivningar, som innebär att läsaren själv får dra slutsatser om likheter och skillnader. Försök att till varje påstående om en religion foga en jämförelse med den andra eller de andra du skall jämföra med. Framför gärna åsikter och reaktioner, men motivera dem! Referenser skall anges i del 2. I del 3 kan det också vara lämpligt att ange i vilken vers som stöder gjorda påståenden. Alla skall göra del 1, 2 och 3, men man kan välja uppgifter inom dessa delar. Skriv sammanlagt högst 35.000 tecken inklusive blanksteg. Utrymmet per del kan variera men uppgiften måste vara behandlad. Skriv namn på hemuppsatsen och någon del av personnumret. Del 1. Jämförelse mellan judendomen och islam. Välj två av följande uppgifter. Observera att två uppgifter skall väljas! 1. Jämför synen på Gud och människan, bud och förbud, synd och förlåtelse samt livet efter döden i judendomen och islam. Vad finns det för likheter och skillnader? Vilka livsideal förespråkar de båda religionerna? 2. Jämför olika riktningar inom modern judendom (reformjudendom, konservativ, ortodox och ultra‐ortodox) med nutida riktningar inom islam (sekularism, wahhabism, västorienterad modernism och Muslimska brödraskapet) Vad finns det för likheter och skillnader? 3. Hur har grekisk filosofi påverkat den teologiska utvecklingen inom judendom och islam? Vad har Platon, Aristoteles och nyplatonismen betytt? Vilka frågor har stått i centrum och hur har de besvarats? Likheter och skillnader? 4. Jämför de stora teologerna och filosoferna från judendomens och islams historia. För judendomen kan man tänka sig Filon av Alexandria, Saadia Gaon, Maimonides, Nachmanides, Spinoza, Moses Mendelsohn, för islam Farabi, Ibn Sina, Ghazali, Ibn Rushd Ibn Taymiya, Afghani. Vad finns det för likheter och skillnader? 5. Jämför mystiken inom judendomen (kabbala och chassidism) med mystiken inom islam (sufism). Hur har de uppstått, vad har de för mål och metoder? 6. Jämför texter och regelsamlingar inom judendomen (Tora, Talmud, halakha) med motsvarigheter inom islam (Koranen, sunna och sharia). Likheter och skillnader? 7. Hur har judar haft det i kristna och muslimska länder genom tiderna? Hur har kristna förhållit sig till judar och muslimer genom tiderna? Likheter och skillnader? 8. Jämför fromhetslivet i de båda religionerna: bön, gudstjänst, gudstjänstdag, gudstjänstlokal, gudstjänstledare, ämbeten, högtider och synen på vad fromhet innebär. Likheter och skillnader?Del 2. Kristendomens framväxt. Välj en av följande uppgifter: I denna del (del 2) skall referenser till litteraturen anges. Referenserna skall vara utförliga. Om någon osäkerhet uppstår så följ regeln att varje mening skall förses med hänvisning. All litteratur till denna del (Pagels och Chadwicks eller Hedins böcker, ibland kanske Sharmas) skall användas i den mån de innehåller relevant material. 1. På vilka sätt skiljer sig gnosticismen, dynamismen och arianismen från den trosbekännelse som antogs i Nicea år 325 och Konstantinopel år 381? Hur förhåller sig trosbekännelserna och gnosticismen till den lära som Jesus förkunnade enligt Lukasevangeliet, kapitel 12 – 19 och Matteusevangeliet , kapitel 5 – 7, 13 och 21 – 25? Hur skiljer sig bekännelsen från Kalcedon 451 från monofysitism och dyofysitism? Vilka formuleringar är riktade mot dessa läror och mot arianismen? Hur skulle monofysiter och dyofysiter kunna försvara sina uppfattningar genom hänvisningar till evangeliernas bild av Jesus? 2. Hur förhåller sig den västliga delen av kyrkan till den östliga? Till den västliga räknas bland annat Tertullianus, Cyprianus och Augustinus, till den östliga Ireneus, Klemens av Alexandria och Origenes. Hur skiljer de sig från varandra i synen på synden, Kristus, frälsningen, kyrkan och prästämbetet? Hur förhåller de sig till Jesus förkunnelse och till de gnostiska evangelierna? 3. Kristendomen kan uppfattas som en produkt av judendomen och den hellenistiska kulturen. På vilka sätt kan olika drag i kristendomen hänföras till äldre religioner? Vad kan dess bidrag ha betytt för kristendomens framgångar i det romerska riket? Vad betydde judarnas ställning i det romerska riket? Vilka andra religioner kan ha påverkat? Vad kan mysteriereligionerna ha betytt? 4. Framväxten av läran om Kristus i den äldsta kyrkan har karaktären av en serie kompromisser mellan olika alternativ, som fortlöpande avvisas. Vilka alternativ finns till den treenighetslära som beslutas år 325 och 381? Vad kan ha bidragit till treenighetslärans seger? Vilka alternativ finns det sedan till det som bestämdes om Kristus två naturer i Kalcedon år 451? På vilket sätt är beslutet där en kompromiss? Vilka kompromisser användes sedan för att uppnå enighet i främst Östroms kyrka? Del 3. Bibeln och Koranen. Uppgifterna för jämförande studier i Bibeln och Koranen finns som bilaga till delkursanvisningarna. Alla skall göra uppgift 30 (om kvinnosynen) och dessutom fem andra uppgifter för att jämföra de texter som anges.
