Fakulteten för
lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Studie- och yrkesvägledning som hela
skolans ansvar
En studie om hur en grundskola arbetar för att implementera Studie- och yrkesvägledning,
i vid bemärkelse, som ett gemensamt ansvar för hela skolan
Educational and vocational guidance – The responsibility of the
whole school
A study of how a Primary School is working to implement educational and vocational
guidance, during class, as a responsibility of the whole school
Sandra Halvarsson
Ina Nilvén
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Examinator: Roland Ahlstrand
Datum för slutseminarium: 2015-06-04
Handledare: Niklas Gustafson
2
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera
studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument
beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett långsiktigt och
individanpassat sätt för att ge elever möjlighet att göra väl underbyggda val i framtiden.
Ändå visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan
många gånger är bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i Skåne arbetar i nuläget
för att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid, som ett projekt i
skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska få verktyg
för framtida val men även att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvägledning som
ett gemensamt ansvar.
Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem
lärare och en studie- och yrkesvägledare alla verksamma inom den undersökta
skolorganisationen. Resultatet för undersökningen visar att skolan har kommit igång med
projektet och börjat lägga en grund för etablering och vidareutveckling men även att
skolans rektor har en betydande roll i projektet. Med uppsatsens teori Career Development
Learning in School Systems som är en del av The Systems Theory Framework
framkommer det i analysen hur skolan som system och dess delar så som rektor, lärare,
studie- och yrkesvägledare och resurser är väsentliga för systemets helhet. Det framkommer
dessutom att skolan påverkas av samhället och påverkar i sin tur detta. Det finns ständiga
påverkningar inom och mellan dessa delar och system.
Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, Implementerande, Projekt,
Samarbete och Etablering.
3
Förord
I detta examensarbete har vi delat upp transkribering och insamlandet av litteratur mellan
oss men vi har gemensamt bearbetat, diskuterat och skrivit all text tillsammans. Vi har båda
deltagit i och genomfört den datainsamling som presenteras i detta arbete. Vi anser att vi
varit lika engagerade och delaktiga under uppsatsens process och utveckling.
Vi vill därför tacka varandra för fantastiskt gott samarbete, stöttning och givande
diskussioner. Vi vill tacka de intervjupersoner som ställt upp i vår undersökning och vår
handledare Niklas Gustafson för god handledning i form av diskussioner och feedback.
Sandra och Ina
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................. 7
1.1 Syfte och frågeställningar ............................................................................................. 8
1.2 Disposition .................................................................................................................... 9
2. Tidigare forskning ............................................................................................................ 10
2.1 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan................................................................ 10
2.2 Lärarnas roll för studie- och yrkesvägledning ............................................................ 11
2.3 Samarbete mellan yrkesgrupper i grundskolan .......................................................... 12
2.4 Förändringar och rutiner inom skolorganisationen .................................................... 13
2.5 Sammanfattning .......................................................................................................... 15
3. Teori ................................................................................................................................. 16
3.1 The Systems Theory Framework ................................................................................ 16
3.1.1 Rekursivitet ........................................................................................................ 17
3.1.2 Helhet och delar...................................................................................................17
3.1.3 Mönster och regler...............................................................................................17
3.1.4 Förändring över tid ............................................................................................. 18
3.2 Career Development Learning in School System...................................................... 18
3.2.1 Elevers behov av studie- och yrkesvägledning................................................... 20
3.2.2 Att applicera "The Systems Theory Framework" inom skolväsendet................ 20
3.3 Sammanfattning......................................................................................................... 21
4. Metod ................................................................................................................................ 22
4.1 Metodval ..................................................................................................................... 22
4.2 Urval ........................................................................................................................... 24
4.3 Datainsamling och analysmetod ................................................................................. 25
4.4 Etiska ställningstaganden ........................................................................................... 26
5. Resultat ............................................................................................................................. 27
5.1 Studie- och vägledning som hela skolans ansvar ....................................................... 27
5.1.1 Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse.................................................... 28
5
5.1.2 Materialbanken på skolan .................................................................................... 31
5.1.3 Att föra projektet vidare...................................................................................... 31
5.2 Rektorns betydelse ...................................................................................................... 34
5.3 Samarbete ................................................................................................................... 36
5.4 Sammanfattning .......................................................................................................... 37
6. Analys ............................................................................................................................... 38
6.1 Att skapa en hållbar utveckling för projektet ............................................................. 38
6.2 IT sätter avstamp för projektets etablering ................................................................. 40
6.3 Rektorn är av betydelse för projektet ......................................................................... 41
6.4 Skolan och samhället går hand i hand ........................................................................ 42
6.5 Sammanfattning .......................................................................................................... 43
7. Diskussion ........................................................................................................................ 44
7.1 Resultatdiskussion ...................................................................................................... 44
7.2 Teoridiskussion........................................................................................................... 46
7.3 Metoddiskussion ......................................................................................................... 47
7.4 Framtida forskning ..................................................................................................... 49
8. Referenslista ..................................................................................................................... 50
Bilaga - Intervjuguide ........................................................................................................... 52
6
1. Inledning
Skolverkets Allmänna råd (2013, 5-11) beskriver hur studie- och yrkesvägledning bör vara
en rättighet för alla elever i grundskolan, både i snäv och vid bemärkelse. Studie- och
yrkesvägledning i snäv bemärkelse innebär den enskilda studie- och yrkesvägledningen,
vanligtvis vägledningssamtal mellan elev och studie- och yrkesvägledare. Studie- och
yrkesvägledning i vid bemärkelse bör ske som hela skolans ansvar och som en
lärandeprocess för elever. Denna sker vanligtvis i undervisningssammanhang.
Med studie- och yrkesvägledning i detta examensarbete vill vi fokusera på studie- och
yrkesvägledning i vid bemärkelse, som innebär undervisning, studiebesök och andra
aktiviteter som ska bidra till att ge elever bland annat ökad självkännedom och verktyg för
framtida val (ibid, 11-12).
I Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar (Skolverket 2008, 22)
skrivs det att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, i grundskolan, är av betydelse
för elever då detta kan innebära en förberedelse för att de ska kunna göra väl underbyggda
studie- och yrkesval. Undervisning, utbildningsinformation och vägledningssamtal ska
gemensamt bidra till att stödja elever i detta. Fortsättningsvis beskrivs det att skolan ska
arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett långsiktigt, individanpassat och strukturerat
sätt (Skolverket 2013 11, 14-15).
Trots att vikten av studie- och yrkesvägledning i grundskolan är av betydelse erbjuds
denna av varierad mängd och kvalitet, beroende på skola. Lindh (2012, 23) och Lovén
(2000, 15) skriver båda i sina doktorsavhandlingar att det kan finnas ett ojämnt utbud av
studie- och yrkesvägledning på Sveriges grundskolor. Detta trots Skolverkets Allmänna
råds (2013 12-14) beskrivning av hur studie- och yrkesvägledning bör genomföras.
Skolinspektionens (2013, 7) granskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan
visar på att rektorer, i många fall, inte gett direktiv för hur denna ska genomföras, i både vid
och snäv bemärkelse, i den egna skolorganisationen. I de Allmänna råden (2013, 15),
beskrivs det att rektorn ska ”tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är
fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för
7
samarbetet mellan dem”. Det beskrivs även i de Allmänna råden (ibid, 15) att rektorn är av
betydelse för att studie- och yrkesvägledningen ska ske på ett kontinuerligt, integrerat och
systematiskt sätt i grundskolan. Detta för att förbereda eleverna och ge dem verktyg till att
göra väl underbyggda val i framtiden. Fortsättningsvis skrivs det att all personal på skolan
kan bidra, på olika sätt, med att ge eleverna den kunskap de behöver för framtida studieoch yrkesval (ibid, 18).
För att skolan som organisation ska kunna arbeta med studie- och yrkesvägledning, på
ett givande sätt för eleverna, är en förutsättning att samarbete mellan yrkesgrupper sker
(Skolverket 2008, 12). Likaså redogörs det att ett aktivt stöd och engagemang mellan
yrkesgrupper och skolledning kan innebära en utveckling av studie- och yrkesvägledning i
verksamheten (ibid, 20).
Skolinspektionen (2013, 7) granskning visar att skolor kan sakna rutiner och samarbete
mellan yrkesgrupperna inom de enskilda skolorna. Det beskrivs också att lärare till stor del
inte vet om de mål som finns för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, och hur
denna kan integreras i undervisningen. Trots att studie- och yrkesvägledning är av
betydelse inom skolväsendet beskrivs det att många grund- och gymnasieskolor i Sverige
inte prioriterar
detta (Skolverket 2008, 21). Det kan innebära att elever inte ges
kontinuerlig studie- och yrkesvägledning under skoltiden då denna inte ses som hela
skolans ansvar (Skolinspektionen 2013, 7). Skolverket (2008, 8) redogör dessutom för
betydelsen av formulerade mål, uppföljning och utvärdering inom skolväsendet i samband
med förändringsarbeten.
1.1 Syfte och frågeställningar
Enligt Skolverkets Allmänna råd (2013, 18) är studie- och yrkesvägledning i grundskolan
hela skolans ansvar vilket involverar studie- och yrkesvägledare, rektor och lärare. Trots
visioner om hur studie- och yrkesvägledning bör fungera och erbjudas på grundskolor, visar
bland annat Skolverkets (2013) publiceringar, Skolinspektionens (2013) granskning men
även annan litteratur och våra egna erfarenheter att detta i många fall inte uppfylls.
8
Syftet med denna undersökning är att studera hur en grundskola arbetar för att
implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Våra
frågeställningar är:
-
Hur arbetar den aktuella skolan för att implementera studie- och yrkesvägledning i
vid bemärkelse, som hela skolans ansvar?
-
Hur arbetar skolan för att projektet ska etableras och vidareutvecklas inom den
egna organisationen?
1.2 Disposition
Uppsatsen består av sju kapitel. I kapitel 2 redovisar vi den tidigare forskning som vi tagit
del av om bland annat skolan som organisation, samarbete och utveckling. De teoretiska
utgångspunkter vi valt för uppsatsen beskrivs i kapitel 3 och följs av metodval i kapitel 4.
Resultatet presenteras i kapitel 5 och i kapitel 6 analyserar vi resultatet med hjälp av de
teoretiska utgångspunkterna. Uppsatsen avslutas med kapitel 7 där denna diskuteras i sin
helhet och förslag på fortsatt forskning presenteras.
9
2. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att redogöra för den tidigare forskning vi vill lyfta för vårt valda
syfte. Den tidigare forskning vi tagit del av har vi samlat in via Malmö Högskolas sökbas
Summon. De sökord vi använt oss av är: Teachers, School, Guidance, Counselling, School
counselling, Organizations och Outcomes.
Fortsättningsvis har vi valt att dela in detta kapitel i rubrikerna Studie- och
yrkesvägledning i grundskolan, Lärarnas roll för studie- och yrkesvägledning, Samarbete
mellan yrkesgrupper i grundskolan samt Förändring och rutiner i skolorganisationen.
Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning.
2.1 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan
Historiskt sett har rollen för studie- och yrkesvägledning i grundskolan förändrats. Till en
början var detta inte en separat inriktning, så som den är idag. Yrket som studie- och
yrkesvägledare var från början en utökning av läraryrket då intresserade lärare fick
möjlighet att ta rollen som studie- och yrkesvägledare och därmed avstå från
heltidsundervisning. Det enskilda studie- och yrkesvägledningssamtalet var då fokuserad
till utbildning, men gav även utrymme för elevers personliga- och sociala situationer som
skulle kunna ha påverkan på elevers utbildningsprocesser (Nurse 2014, 290).
Whiston och Quinby (2009) skriver i artikeln Review of School Counseling Research att
den enskilda studie- och yrkesvägledningsprocessen, den process som sker mellan studieoch yrkesvägledare och elev, beskrivs i olika studier som den mest effektiva metoden för
individers möjligheter att göra val i framtiden. Detta i jämförelse med gruppvägledning,
workshops och studie- och yrkesvägledning under lektionstid. Däremot redogör författarna
10
att datorledd studie- och yrkesvägledning är den minst effektiva vägledningsmetoden för
individer.
Trots att det enskilda studie- och yrkesvägledningssamtalet anses vara det mest effektiva
tillvägagångssättet för individer, behöver det inte innebära att övriga studie- och
yrkesvägledningsmetoder är obetydliga. Däremot kan de behöva utvecklas. Författarna
beskriver hur vägledningsaktiviteter i klassrum ändå har visat sig vara effektiva då de är
utformade och menade till att ge alla elever möjlighet att exempelvis både utveckla
ämneskunskaper samt personliga- och arbetsrelaterade kunskaper (Whiston och Quinby,
2009, 268-269). Whiston och Quinby (2009, 268) kommer dessutom fram till att
grundskolor med en etablerad och stabil studie- och yrkesvägledning, både i den enskilda
vägledningsprocessen men även under lektionstid, bidrar sannolikt till elevers ökade
självkännedom, kunskap och utveckling. Detta kan i sin tur kan leda till högre betyg och en
mer stabil utbildningsgrund.
2.2 Lärarnas roll för studie- och yrkesvägledning
I många delar av världen är det ämnesundervisning som är prioriterat inom skolväsendet,
men lärande kan innebära mer än akademiska kunskaper. Det kan också innebära den
vägledningsprocess som elever genomgår. Detta kan medföra en ökad förståelse för
situationer eller hinder och kan i sin tur förändra beteenden och inställningar (Doikou,
Diamandidou 2011, 61).
Lärarnas roll i vägledningsprocesser inom skolan innebär studie- och yrkesvägledning
under lektionstid. Det finns viss otydlighet i riktlinjerna för utförandet av detta och lärare
kan behöva använda sig av en vardaglig kreativitet. Kreativiteten kan innebära att
utförandet många gånger varierar på den enskilda skolan, men också på ett personligt plan.
Det finns därför en mångfald av sätt att utföra undervisning och studie- och
yrkesvägledning på, under lektionstid (Bramwell et al. 2011, 228). För att utföra studie- och
yrkesvägledning i klassrummen behövs bland annat motivation i de aktiviteter som lärare
individuellt anser vara betydelsefulla. Motivation och kreativitet i denna bemärkelse kan
innebära att utveckla gemenskap i klassrummet men även ge elever verktyg för en ökad
11
självmedvetenhet (ibid, 231). I artikeln Creative teachers (2011) beskrivs det att lärare kan
ha större framgång när de använder sig av en personlig prägel i undervisningen och väljer
aktiviteter som passar både deras eget arbetssätt samt elevernas behov och intressen (ibid,
236). Whiston och Quinby (2009, 26) beskriver också att vägledningsaktiviteter i klassrum
har stor betydelse, och uttrycker att det hade behövts mer forskning inom detta område.
Doiko och Diamandidous (2011, 66) forskning skildrar tillfällen där lärare fick
möjlighet att, på ett mer strukturerat sätt, införa studie- och yrkesvägledning under sina
lektionstimmar. Lärarna hade då större möjlighet att förstå elevernas uppfattningar och
erfarenheter. Kunskaper om empati och positiv inställning ökade också genom aktivt
lyssnande mellan lärare och elev. I samband med lämpliga frågor, sammanfattningar och
speglingar hos lärarna bidrog detta till ytterligare förståelse (ibid, 62). Grundskolelärare
som fått möjlighet att utveckla och ta del av ett studie- och yrkesvägledningsprojekt i minst
två år, uttryckte mer positiva attityder och inställningar till studie- och yrkesvägledning än
vad lärare gjorde som inte tagit del av detta (Axelberd 1969, 3).
2.3 Samarbete mellan yrkesgrupper i grundskolan
Bramwell et al. (2011, 236) skriver om hur lärare är mer framgångsrika och kreativa när de
samarbetar med rektor och övrig personal, exempelvis studie- och yrkesvägledare och
kurator, på skolan. En fördel för lärarna är att de oftast interagerar med elever på ett direkt
plan, genom lektioner i klassrum, och har en bredare kunskap om de förhållanden och de
behov som finns. Rektor och övrig skolpersonal agerar många gånger utanför klassrummet.
Lärare kan därför fungera som en mellanhand och koppling för elever och kollegor i båda
riktningar. I studien anses detta värdefullt, även på ett plan mellan kollegor för utveckling
och samarbete (ibid, 231).
Samarbete inom organisationen är en väsentlig faktor då stöd mellan yrkesgrupper
behövs, i synnerhet mellan lärare och övrig skolpersonal. För att öka kreativiteten hos
lärare behövs kollegornas stöd för bland annat stärkandet av motivation, utveckling och
initiativtagande. Enligt studien tog lärarna stort värde på det stöd de fick från kollegorna
och det bidrog i större utsträckning till utveckling av unika aktiviteter i klassrummen. Små
12
förändringar kan få stora utfall. Stödet från kollegor behövs i båda riktningar, både vid
implementering av nya, kreativa idéer men också vid eventuella misslyckanden eller
förändringar (Bramwell et al. 2011, 236).
Artikeln Where does time go? Teaching and time use from the perspective of teachers,
skriven av Nyroos (2008, 18) är grundad på en idé om att ha lärare i skolan som kan
hantera sin yrkesroll på ett lämpligt och professionellt sätt. Med detta inkluderar teamwork
och coachning men även andra aktiviteter utanför klassrummet. Innebörden av detta kan
vara både ett steg mot ökade kunskaper och arbetstillfredställelse men även en ökad
intensitet av lärares arbete, som i värsta fall kan leda till utmattning och känslor av
frustration. Att lärare i det svenska utbildningssystemet kan hantera sin yrkesroll i skolan på
ett lämpligt sätt betyder att de kan hantera både med- och motgångar i de projekt de
medverkar i.
2.4 Förändringar och rutiner inom skolorganisationen
Larsson och Löwstedt (2010, 28-29) har undersökt hur organisatoriska förändringar kan
utveckla skolverksamheten genom förändringstryck. Förändringar kan te sig olika och
komma från olika håll. Författarna beskriver fyra förändringstryck som påverkar
organisationer.
Ett förändringstryck kan vara en förändring från omgivningen, vilket kan innebära ny
kunskap eller idéer om elevers utvecklingsbehov i samhället. Kunskapen kan exempelvis
betyda förändring av pedagogik, modernisering av IT-användning eller handledning för
lärare, som i sin tur kan utveckla undervisningen. Dessa förändringstryck kan ske genom
krav eller att lärare känner förändringstryck i viss riktning.
Larsson och Löwstedt (ibid, 29) menar att förändring också kan ske från ledningen,
vilket innebär att en huvudman, exempelvis kommunen, har en tanke om att utveckla och
förändra skolorna i den aktuella kommunen. Den vanligaste metoden enligt författarna för
att förändra en skolan som organisation, är genom kompetensutveckling eller fortbildning
för ledningen och andra nyckelpersoner samt satsningar på IT-utveckling. Dessutom finns
13
det förväntningar på den som leder verksamheten att kontinuerligt arbeta för en förbättring
mot en ökad måluppfyllelse (ibid, 30).
Förändring inifrån menar Larsson och Löwstedt (ibid, 30) är när personalen använder sig av
de erfarenheter och kompetenser som finns och utvecklats i deras arbete och
arbetsuppgifter. En pågående interaktion mellan kollegor är att individer lär och utvecklas
av varandra. Förändring inifrån sker i samband med kompetenser och uppfattningar om vad
eleverna behöver, som skolan kan utveckla. Personalens kompetenser och erfarenheter bör
spridas och integreras till nya handlingsmönster och rutiner, vilket i sin tur behöver stödjas
av ledning och ett samarbete mellan organisationens yrkesgrupper (ibid, 30).
Larsson och Löwstedt (ibid, 31) skriver vidare att förändring genom samarbete är det
förändringstryck som betyder att förändringen har en grund i samarbete med andra skolor.
Ett samarbete och perspektiv som kan fås genom utbyte med andra kan förtydliga vad som
kan behöva utvecklas inom den egna skolan. Förändringen sker inifrån men i samverkan
med andra skolor där liknande frågor diskuteras, som kan anpassas till den egna
skolverksamheten.
Inom skolan finns en mångfald av rutiner som kan påverkas av bland annat de
förändringar som sker. Conley och Enomoto (2005) menar att rutiner är regelbundna,
habituella (invanda) aktiviteter eller beteendemönster som skapar en standard, och därmed
influerar hur de som är involverande i organisationen agerar (ibid, 9). Rutiner kan ses som
önskvärda mönster av handlingar, förväntningar och förändringar av anställda inom
organisationen. De kan dessutom ses som åtgärder för att minimera eventuella problem
eller för att genomföra en strukturell förändring. Rutiner tillåter individer att agera, vilket
gör det möjligt för organisationen att gå framåt. En individuell handling kan, vid repetition,
bli invand och därmed utvecklas till ett beteendemönster. En repetition eller ett
beteendemönster kan innebära en samordning av andras beteenden inom organisationen
(ibid, 10). Däremot är det större sannolikhet att individer börjar repetera det som har gjorts
tidigare än att avvika eller ändra ett visst beteendemönster (ibid, 11). Rutiner är enligt
Conley och Enomoto (ibid, 20) en del av de band som håller skolorganisationen samman.
14
2.5 Sammanfattning
Samarbete mellan yrkesgrupper inom skolorganisationer samt studie- och yrkesvägledning
under lektionstid kan bidra till att ge ökad självmedvetenhet för elever. Det är också av stor
betydelse att samarbete mellan skolpersonal utvecklas för välmående, motivation och
välfungerande rutiner. Att skolan som organisation ständigt känner tryck på förändring
påverkar den och dess aktörer. Genom att arbeta tillsammans för ett organisatoriskt mål kan
man med gemensamma krafter skapa ett önskvärt samarbete och då få ett mer positivt
resultat. Den tidigare forskningen som redovisats beskriver hur lärare vanligtvis har mycket
kontakt med elever i samband med lektioner. Dessa har däremot eventuellt bristande
kunskap om vägledningsområdet, samtidigt som studie- och yrkesvägledare har den
kunskapen men eventuellt kan sakna relationen som ofta finns mellan lärare och elev.
15
3. Teori
I detta kapitel beskrivs den teori vi valt för vår undersökning, Career Development
Learning in School Systems som är en del av The System Theory Framework. The Systems
Theory Framework kommer förklaras kort, följt av viktiga komponenter inom teorin.
Därefter förklaras Career Development Learning in School Systems. De termer som tas upp
i Career Development Learning in School Systems presenteras både i engelsk form, som de
benämns i teorimodellen, samt med en svensk översättning. Den svenska översättningen
används fortsättningsvis genom uppsatsen, detta för att underlätta för läsaren och bidra till
en förståelse av sammanhanget av termer.
Vi avslutar detta kapitel med en sammanfattning och presenterar de teoretiska begrepp
som analyseras i kapitel 5, för att knyta ihop teori och empiri.
3.1 The Systems Theory Framework
The Systems Theory Framework skapades för att kunna ge en översikt av olika influenser
som kan påverka individers liv och karriärutveckling. En central del av The Systems
Theory Framework är individen och dess egna system samt de inre och yttre influenser som
kan påverka individens karriärutveckling. Inre influenser för individen kan exempelvis vara
värderingar, kön, hälsa, etnicitet och färdigheter (Patton och McMahon 2006, 196-199).
Patton och McMahon (2006, 197) skriver att en annan betydelsefull del i teorin är den
rekursiva interaktionen mellan individens system och dess omgivning. Det kan också
förklaras som de yttre influenserna, för individen som kan vara familj, vänner, arbetsplats,
socioekonomisk status för att benämna några.
16
3.1.1 Rekursivitet
Rekursivitet eller Recursiveness kan beskrivas i The Systems Theory Framework som
ständiga influenser inom och mellan systemets helhet och dess delar. Detta sker som ett
återkommande mönster och det är inte linjärt, det vill säga att delarna har ett ömsesidigt
inflytande på varandra, på ett obestämt sätt mellan delarna. I The Systems Theory
Framework kan detta ses som att all rörelse påverkas och har påverkat över tid. Varje
rörelse eller handling kan ha influerats av händelser i det förflutna, nutid och framtid.
(Patton och McMahon 2006, 184). Det kan ha att göra med händelser i stort och smått,
politiska beslut eller förväntningar inför eller av händelser.
3.1.2 Helhet och delar
En viktig beståndsdel för att förstå The Systems Theory Framework är systemets helhet och
dess delar. Helheten är större och mer väsentlig än bara dess enskilda delar. Varje del inom
systemet är delvis både beroende och oberoende av systemet som helhet. Det är därför av
betydelse att inte se systemet som uppdelat då sammanhanget inom denna kan förändras.
Alla delar är viktiga för att systemet som helhet ska fungera. Patton och McMahon (2006,
182) skriver att en definition av ett system är en helhet som fungerar som detta i samband
med ett ömsesidigt beroende mellan systemets delar.
3.1.3 Mönster och regler
I The Systems Theory Framework förklarar Patton och McMahon (2006, 182) att det finns
mönster som kan ses som ett nätverk av inbördes relationer. Dessa mönster och relationer
förekommer både inom delarna i ett delsystem men även i delarna i systemet som helhet.
Patton och McMahon (2006, 182) skriver att ”[...] alla sociala system, inklusive
organisationer, skapas mönster också av individers aktiviteter” Relationer inom systemets
delar är mer komplicerade än relationerna mellan systemets olika delar. Det finns regler
inom sociala system som också kan ses som mönster, konstruerade av människan. Reglerna
kan se annorlunda ut beroende på systemet. Exempel på detta kan vara familjeregler eller
sociala- och kulturella normer.
17
3.1.4 Förändring över tid
Change over time eller förändring över tid förklarar Patton och McMahon som en pågående
och löpande förändring i The Systems Theory Framework. Ett system är alltid i förändring
genom ständig påverkan med omgivningen. Upprätthållandet av stabilitet och balans inom
ett system är en del för att förstå The Systems Theory Framework då ett system reglerar sig
själv efter influenser för att upprätthålla stabiliteten i den ständiga förändringen (Patton och
McMahon 2006, 185).
3.2 Career Development Learning in School Systems
Patton och McMahon (2014, 323) har tillämpat The Systems Theory Framework, för att
kunna förklara skolan som ett enskilt system, men även som ett delsystem ur ett
samhällsperspektiv. De kallar detta för Career Development Learning in School Systems.
Ur ett skolorganisatoriskt perspektiv påverkas skolans system och dess delar av både inre
och yttre influenser. Patton och McMahons (2014, 330) teorimodell beskriver hur systemet
fungerar och hur de olika delarna i modellen påverkar och påverkas av varandra.
De inre delarna är: Students/Elever, Teachers/Lärare, School Policy/Skolpolitik, Career
Education Program/Studie- och yrkesvägledning under lektionstid (vilket kan ses som en
del av program/projekt för studie- och yrkesvägledning inom skolan), Career Development
Facilitator/Studie- och yrkesvägledare, Administration/Rektor och Curriculum/Läroplan.
De yttre delarna är: Local Community/Närsamhället, Community Groups/
Intressegrupper, Workplace Employer Groups/Yrkesgrupper, Media/Sociala medier,
Parents/Föräldrar, Education Authority/Barn- och utbildningsnämnden (politisk nivå inom
kommunen).
The Systems Theory Framework visar även på fler yttre delar ur ett större
samhällsperspektiv som: Political Decisions/Politiska beslut, Historical trends/Historiska
trender, Socioeconomic Status/Socioekonomisk status, Employment Market/
Arbetsmarknaden, Geographaical Location/Geografiskt läge och Globalization/
Globalisering. The Systems Theory Framework visar dessutom hur dessa delar eller
influenser kan påverka varandra genom Recursiveness/Rekursivitet vilket kan förklaras
18
som ständig påverkan av och mellan delarna i systemets helhet, som även tillämpas i Career
Development Learning in School Systems. Change over time/Förändring över tid innebär
att skolan som system, men också som delsystem, influeras och utvecklas i samband med
tiden. Blixtarna som syns inom modellen i The Systems Theory Framework vill visa på att
Chance/Slumpen kan ha inverkan på skolan som system och delsystem.
Bild: Egen illustration av Patton och McMahons (2014, 330) teorimodell av Career
Development Learning in School Systems.
19
3.2.1 Elevers behov av studie- och yrkesvägledning
Patton och McMahon (2014, 329) menar att användandet av The Systems Theory
Framework kan tillämpas på enskilda individer men också i sociala kontexter, så som
skolan för att kunna förklara hur studie- och yrkesvägledning under lektionstid kan
användas
och implementeras.
Att
implementera
projekt,
så som
studie- och
yrkesvägledning under lektionstid för elever, kan i sig självt innebära en process inom
skolorganisationen. Trots tillgången till olika sorters undervisningsmaterial eller nationella
riktlinjer kan skolor prioritera liknande projekt i mindre eller större omfattning (Patton och
McMahon 2014, 324). Den enskilda skolan har då potential och möjlighet att införa projekt
som studie- och yrkesvägledning under lektionstid (ibid, 325).
Patton och McMahon (2014, 326) förklarar att studie- och yrkesvägledning under
lektionstid sällan har diskuterats i vare sig relation till karriärteorier eller inlärningsteorier.
The Systems Theory Framework har använts för att kunna visa hur studie- och
yrkesvägledning under lektionstid kan ha en påverkan på elevens utveckling under
skoltiden då teorin synliggör hur inre och yttre influenser kan påverka skolan och därmed
studie- och yrkesvägledningen under lektionstid och på så sätt eleven. Skolans system som
helhet behöver ett ömsesidigt utbyte av dess delar. Patton och McMahon (2014, 326-329)
skriver vidare att när elever inte erbjuds studie- och yrkesvägledning under lektionstid, kan
det innebära att eleverna själva behöver skapa verktyg som kan behövas för att få kunskap
om sig själv i relation till sin omvärld.
3.2.2 Att applicera ”The systems Theory Framework” inom skolväsendet
Patton och McMahon (2014, 329) menar att skolan som system kan ha ett stort inflytande
på studie- och yrkesvägledning för elever. Detta kan ses som ett livslångt lärande, där de
kunskaper och erfarenheter som ges inom skolan kan komma att ha stor betydelse för den
enskilda individen. I The Systems Theory Framework existerar skolan dels som ett
delsystem där skolan ses ur ett bredare perspektiv, samhället. Skolan kan även ses som ett
eget system, som i sin tur innehåller ytterligare delsystem, det vill säga delar som kan vara
rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare, elever, läroplaner och skolpolitik. Dessa delar
och influenser är ständigt påverkade av varandra och därför också skolan som system.
20
3.3 Sammanfattning
The Systems Theory Framework används för att ge en översikt av de influenser som
ständigt påverkar individen. The Systems Theory Framework kan dessutom appliceras på
andra system, så som organisationer. The Systems Theory Framework har tillämpats till
skolorganisationer och kallas då Career Development Learning in School Systems. Med
denna tydliggörs det hur skolans system som helhet och dess delar påverkar och påverkas
av ständiga rekursiva influenser. Rekursivitet i teorin innebär den ständiga influens som
hela tiden påverkar skolans system, både inom och mellan dess delar. Skolan måste ses som
en helhet med dess delar för att förstå sammanhanget av systemet. Denna teori anser vi vara
relevant för vår analys då den kan bidra till att förklara studie- och yrkesvägledningsprojekt
som hela skolans ansvar, i samband med alla delar, influenser, inom det inre systemet,
skolan, som möter de yttre delarna så som sociala och samhälleliga system.
De begrepp vi valt ut till analyskapitlet är Rekursivitet, Förändring över tid, systemets
helhet, systemets delar samt mönster inom systemet. Dessa begrepp anser vi vara mest
relevanta och centrala för vår undersökning då de är beskrivande för hur skolan som system
påverkar och påverkas av yttre och inre influenser mellan och av dess helhet och dess delar.
Vi kan även använda begreppen för att kunna förklara skolan som delsystem ur ett
samhällsperspektiv.
21
4. Metod
I detta kapitel presenteras den metod som valts för insamlingen och bearbetningen av det
empiriska materialet. Fortsättningsvis beskrivs det hur urvalet skett samt genomförande av
datainsamling och analysmetod. Kapitlet avslutas med de forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning som tillämpats.
4.1 Metodval
Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår undersökning, vilket betyder att vi genomfört
intervjuer med personer som är delaktiga i vårt undersökningsområde som är att studera hur
en grundskola arbetar med att implementera studie- och yrkesvägledning som hela skolans
ansvar. Med en kvalitativ metod kan vi få en djupare inblick och förståelse av
respondenternas egna upplevelser av projektet och möjligheten att ställa följdfrågor kan
innebära att detaljer kommer fram som kan vara relevanta för undersökningens
problemområde (Larsen 2009, 83-84).
Vi har använt oss av en ostrukturerad intervju med hjälp av en intervjuguide. Vi ville att
respondenterna skulle få utrymme att prata öppet och fritt om sina tankar och upplevelser
av de frågor vi ställde. Intervjuguiden användes då som en checklista för att avhandla de
ämnen och teman vi ville undersöka (Larsen 2009, 84).
Att samla in relevant data för undersökningen och frågeställningarna kallas validitet,
vilket betyder relevans och trovärdighet. Larsen (2009, 80) menar att en hög validitet kan
vara lättare att fastställa i kvalitativa undersökningar då man genom intervjuer kan anpassa
intervjufrågorna till respondenterna. Larsen (2009, 81) skriver att det kan vara av betydelse
för undersökningens trovärdighet, validiteten, när flera personer genomför intervjuerna då
tolkningar och situationer upplevs av fler än en person vilket kan diskuteras efter
intervjutillfällena. Vi anser att undersökningens validitet är av hög kvalitet då vi kunnat
22
möta respondenterna med frågor som delvis anpassas till respondenten och där
respondenten själv tillåts att beskriva, för dem, betydelsefulla ämnen vilket kan ha
betydelse för valt undersökningsområde. Reliabilitet betyder noggrannhet och visar att
undersökningen är pålitlig. Reliabilitetens säkerställande kan vara problematisk i kvalitativa
intervjuer då tolkningar och uppfattningar lätt kan präglas av situationen. Reliabiliteten kan
ökas i samband med att den information som tagits emot behandlas på ett grundligt sätt,
exempelvis genom att hålla ordning på den intervjudata som erhållits. Reliabiliteten har vi
säkerställt eftersom vi behandlat vårt insamlade material med noggrannhet (ibid, 80-81).
Att vara så objektiv som möjligt vid insamlingen av data förklaras av Larsen (2009) som
”saklig och fri från personliga värderingar” (ibid, 15). Objektivitet kan ses som ett ideal
trots att Larsen (2009) beskriver det som ouppnåeligt då individers egna värderingar och
erfarenheter alltid påverkar frågor och svar. Det kan också påverka hur vi som författare
tolkar respondenternas svar, men även hur våra frågor uppfattas. Att vara helt objektiv är
därför endast ett ideal (ibid, 15).
En nackdel med användandet av kvalitativ metod kan vara att den insamlade datan blir
omfattande och kan ta lång tid att sammanställa. Intervjueffekten kan också vara en nackdel
i kvalitativa metoder enligt Larsen (2009, 87) då det kan finnas en förväntan på
respondenterna om att de ska ge det svar som de tror är ”rätt” svar för undersökningen. Vi
hade detta i åtanke i intervjuerna och försökte därför inte visa egna åsikter och var neutrala
i mötet med respondenternas svar.
Vi som författare kan se en fördel med att använda en kvalitativ metod i form av
intervjuer då vi fick möjlighet att få en djupare inblick av respondenternas upplevelser. I
och med att vi kunde ställa följdfrågor kunde vi trycka på de detaljer som uppkom under
intervjuerna som visade sig vara av vikt för undersökningens syfte och frågeställningar
(ibid, 83-84).
23
4.2 Urval
Tidigt i urvalsprocessen fick vi information från en kurskamrat på Studie- och
yrkesvägledarutbildningen om en grundskola i Skåne, med årskurserna F-9, som arbetar för
att implementera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Vi valde att ta
kontakt med skolan då med den information vi fått, ansåg att denna kunde vara relevant för
vår undersökning och dess syfte.
En första kontakt togs med grundskolans studie- och yrkesvägledare via mail, där en
förfrågan gjordes om eventuellt deltagande, efter beskrivning av undersökningens syfte och
frågeställningar. Skolans studie- och yrkesvägledare kontaktades då vi tänkte att hen har en
central roll för projektets etablerande. Urvalet av lärare gjordes då studie- och
yrkesvägledaren tilldelade oss mailadresser till de lärare som är delaktiga i projektet. Vi
kontaktade de utvalda lärarna och de som svarade var positiva till att delta i vår
undersökning. Både studie- och yrkesvägledare och lärare gav sitt medgivande att ställa
upp på intervju, vilka planerades in efter deras scheman. Detta är vad Larsen (2009, 77-78)
kallar för ett urval enligt självselektion. De blivande respondenterna valde själva att de ville
delta i undersökningen genom att svara på vårt mail som skickats till dem. Intervjuerna
genomfördes på den aktuella skolan och respondenterna valde själva plats för intervjun.
Sammanlagt genomfördes sex intervjuer varav en med studie- och yrkesvägledare och fem
intervjuer med lärare på skolan. Våra respondenter har valts efter det yrke eller den
befattning de har.
Eftersom vi fick lärarnas mailadresser från skolans studie- och yrkesvägledare är vi
medvetna om att detta kan ha haft en påverkan på val av respondenter och i sin tur på vårt
empiriska material. Det kan finnas fler lärare i projektgruppen som vi inte fått information
om och urvalet kan då ha påverkats av relationen mellan studie- och yrkesvägledare och
lärare.
24
4.3 Datainsamling och analysmetod
Vårt empiriska material har samlats in med hjälp av intervjuer med fem verksamma lärare
samt en studie- och yrkesvägledare på den valda skola. Vi har spelat in de intervjuer vi
genomfört och därefter transkriberat dessa ordagrant.
Frågorna som vi valt till vår intervjuguide är formulerade så att de knyter an till vårt
syfte och våra frågeställningar. Syftet är att belysa hur en enskild grundskola arbetar med
att implementera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. För att göra detta
menar vi att bakgrundsfrågor om yrkesbeskrivning, anställning och samarbete mellan
yrkesgrupper är av betydelse för att få en inblick i den enskilde respondentens situation. Vi
lyfter dessutom frågor som knyts an till motivation och metoder för studie- och
yrkesvägledning under lektionstid.
Respondenterna som medverkat i vår undersökning är delaktiga i projektet med att
implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid på skolan. Vi ser det som en
fördel att vi fick kontakt med projektgruppen och att intresset för att medverka var stort.
Det hade även varit intressant om vi fått möjlighet till intervju med någon utanför
projektgruppen på skolan. Samtidigt anser vi att vår undersökning och dess respondenter är
av hög validitet och reliabilitet då vårt syfte med undersökningen är att studera hur studieoch yrkesvägledning i vid bemärkelse implementeras under lektionstid, vilket
projektgruppen har en central och betydelsefull del av.
Den analysmetod vi använder oss av är innehållsanalys, som Larsen (2009, 101-102)
menar den vanligaste analysmetoden. Med innehållsanalys innebär det att man samlar in
data, transkriberar, kodar informationen, kategoriserar, granskar och identifierar materialet
(ibid, 101-102). Vi som författare har båda varit delaktiga i samtliga intervjuer och dessa
spelades in och därefter transkriberades ordagrant av oss. Vi kodade den data vi fick fram
och kategoriserade svaren i teman som då blev synliga. De teman som vi kunde urskilja var
metoder för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, rektorns betydelse, skolans
materialbank, samarbete och etablering. Dessa teman kunde vi vidare koppla med den
tidigare forskning som presenterats i kapitel 2 och med undersökningens teoretiska
utgångspunkt.
25
4.4 Etiska ställningstaganden
I vårt examensarbete har vi använt oss av de fyra Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 1990) i samband med vår
undersökning.
Inom
de
forskningsetiska
principerna
ingår
Informationskravet,
Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att vi som bedriver undersökningen ska informera de
personer som är berörda av denna och dess syfte, samt redogöra för villkor och
tillvägagångssätt i undersökningen. Respondenterna ska veta att deras deltagande är
frivilligt och de har möjlighet att avbryta sin medverkan. Redan vid den första kontakten vi
hade med respondenterna, vilket var via mail, berättade vi om oss själva, den utbildning vi
går samt undersökningens syfte. Vi informerade respondenterna vid intervjutillfället om hur
det färdiga examensarbetet kommer hanteras och läsas men även att de kan få en kopia av
examensarbetet om de önskar.
Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska kunna avbryta sin medverkan utan
påtryckning och negativa följder. De har alltså ”[...]rätt att själva bestämma över sin
medverkan” (ibid, 9). Vi informerade både via mailkontakten att deltagandet i vår
undersökning var frivilligt, men vi berättade också vid intervjutillfället om deras rättigheter.
Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter som samlats och presenteras inte ska
kunna identifiera deltagarna eller platsen där undersökningen gjorts (ibid 12).
Konfidentialitetskravet har uppfyllts då vi undanhåller namn på deltagare, kommun och
skola i undersökningen och detta är något vi informerat respondenterna om, både via mail
och vid det aktuella intervjutillfället. Vi informerade också om att inspelningarna och
transkriberingarna kommer att raderas efter att examensarbetet godkänts av examinator.
De uppgifter som vi tar del av får endast användas i samband med vår undersökning och
får inte användas i andra sammanhang. Detta kallas för Nyttjandekravet, vilket vi
förtydligade för de personer vi intervjuat.
26
5. Resultat
I detta kapitel presenteras de resultat som vi fått via våra intervjuer. Vi har intervjuat
sammanlagt sex personer varav en studie- och yrkesvägledare, tre lärare som undervisar för
elever på högstadiet samt två lärare verksamma inom låg- och mellanstadiet.
Respondenterna kommer presenteras och benämnas som Studie- och yrkesvägledare,
Lärare 1, Lärare 2, Lärare 3, Lärare 4 och Lärare 5. De lärare som deltagit i vår
undersökning presenteras i den ordningsföljd som de gjordes. Resultatet av intervjuerna är
kopplade med syftet till denna undersökning, vilket är att studera hur en grundskola arbetar
för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans
ansvar.
Våra frågeställningar är: Hur arbetar den aktuella skolan för att implementera studieoch yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar? Och Hur arbetar skolan
för att projektet ska etableras och vidareutvecklas inom den egna organisationen?
För att få en överblick av våra resultat har vi valt att presentera detta i teman som Studieoch yrkesvägledning som hela skolans ansvar, Rektorns betydelse och Samarbete. Vi
kommer avsluta kapitlet med en sammanfattning.
5.1 Studie- och vägledning som hela skolans ansvar
Skolorganisationen som undersökts har sedan hösten 2014 arbetat med att implementera
studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse som ett gemensamt ansvar i skolan, framför
allt i undervisningen. Detta projekt tog sin början då Skolverkets Allmänna råd (2013) samt
Skolinspektionens (2013) undersökning publicerades och att skolans rektor visat ett stort
intresse och sett ett behov av att utveckla studie- och yrkesvägledningen inom
skolorganisationen. Rektorn gav lärarna i uppgift att, oavsett årskurs eller ämne, genomföra
tre vägledningsaktiviteter under höstterminen för att ge eleverna ökad studie- och
27
yrkesvägledning under lektionstid. Aktiviteterna skulle sedan dokumenteras av lärarna med
deras syften och utföranden. Dokumentationerna skulle göras i ett datasystem som alla
kunde ta del av. I datasystemet finns en materialbank med aktiviteter och övningar som
samlats ihop och kategoriserats av bland annat studie- och yrkesvägledaren, där materialet
var tillgängligt för lärarna att använda. Syftet med detta var att underlätta, skapa inspiration
och vidareutveckla studie- och yrkesvägledning i undervisningen.
För att integrera projektet ytterligare på skolan valde rektorn ut åtta personer inom
skolorganisationen, varav studie- och yrkesvägledaren var en. Dessa bildade en
projektgrupp som skulle arbeta vidare för att implementera studie- och yrkesvägledning i
vid bemärkelse, gemensamt med rektorn på skolan. Förutom studie- och yrkesvägledaren
var det lärare från förskoleklass upp till årskurs nio som ingick i projektgruppen. Denna
grupp medverkar dessutom i kurser och fortbildning för att bidra till kompetensutveckling
för projektet.
5.1.1 Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse
Av resultaten framgår det att det inte finns någon bestämd mall för hur studie- och
yrkesvägledning i vid bemärkelse bör genomföras under lektionstid. Den egna
skolorganisationen ger då riktlinjer för hur lärarna kan gå tillväga. Med hjälp av bland
annat studie-och yrkesvägledare, skolans materialbank och fortbildning, får lärarna
individuellt och självständigt utforma de vägledningsaktiviteter de väljer att ha under sina
lektionstimmar.
Syftet med att implementera studie- och yrkesvägledning i undervisningen beskrivs av
våra respondenter som bland annat att elever ska få möjlighet att utveckla självinsikt,
självkännedom, förståelse för val och yrken men även att detta bör gå som en röd tråd
genom hela grundskolan. Våra respondenter beskriver vidare hur de tänker och planerar för
att införa studie- och yrkesvägledning under sina lektioner.
Lärare 1 och 4 berättar hur studie- och yrkesvägledning kan införas i alla ämnen i skolan
på ett eller annat sätt. För egen del kopplade Lärare 1 till litteratur och de yrken som kan
förekomma där, samt hur självkännedom kan ökas i samband med kunskaper om yrken och
egenskaper som kan behövas för utförande av dessa. Lärare 4 säger: ”Ja men så är det ju,
28
att man gör kopplingar. Hela tiden gör vi kopplingar till dom här sakerna så att, ja det är
spännande. Absolut, och barnen tycker att det är roligt”.
Resultaten visar att vägledningsaktiviteter om elevers drömyrke är ett populärt område
att lyfta under lektionstid, oberoende ämne och årskurs. Att arbeta med elevers tankar om
drömyrken kan ske på många olika sätt och förhoppningen är att det kan öka elevers
självinsikt och kunskap om yrken. Lärare 2 berättar att uppgifter som berör elevers
drömyrken kan utföras på bildlektionen exempelvis skildring genom fotografering och
måleri.
Det framkommer genom Lärare 3 och 5 samt Studie- och yrkesvägledaren att det är av
betydelse att prata om självinsikt och självkännedom med eleverna, redan i tidig ålder. Det
kan handla om personliga egenskaper och vad som kan krävas för att nå drömyrken. Det
kan också handla om genusfördelning på arbetsplatser och betydelsen av att gå i skolan.
Även lärare 4 beskriver vikten av att prata med eleverna om självkännedom. Läraren
uttrycker att många elever kan ha svårt för att berätta vad dom är bra på, det är lättare att
säga vad man inte är bra på.
Studie- och yrkesvägledaren poängterar betydelsen att få eleverna att förstå syftet med
sin skolgång, eftersom det i sin tur kan skapa ett bättre klimat i skolan med gladare elever.
Jag tror att man behöver medvetesbegripa varför man går i skolan, varför man läser
specifika ämnen, men hur man får lärarna med på det hela, ja det vet jag inte riktigt.
Jag tror också att när man ser att eleverna också förstår nyttan av det så kanske man får
både ett bättre skolklimat och resultat och gladare elever, för det måste det ju bli på
något sätt. Studie- och yrkesvägledare.
Lärare 4 vill att studie- och yrkesvägledningen under lektionstid ska bli en naturlig del av
undervisningen. Exempelvis kan diskussioner om yrken eller liknande komma på tal,
lite var stans i undervisningen.
Sen är det ju också så här att det är ju inte så att vi säger ”Nu har vi syv-lektion”, utan
man väver ju in det här naturligt och jag tänker att just nu så vi håller på att läsa om
vikingatiden och vad hade man för yrken på vikingatiden? Vad har man för yrken
idag? Finns dom här yrkena idag? Vad behövde man på vikingatiden för att jobba med
det här? Vad behöver vi idag? Ser det likadant ut att man liksom gör jämförelser och
då kopplar vi ju det också till våra kursplaner och våra förmågor där. Lärare 4.
29
Studie- och yrkesvägledaren är också involverad i de uppgifter och övningar som lärarna
kan använda sig av under lektionstid. Det kan både vara rent praktiska övningar så som att
skriva CV eller övningar som innebär reflektion för eleverna. Studie- och yrkesvägledaren
beskriver även hur detta kan implementeras i olika ämnesområden.
Studie- och yrkesvägledaren och Lärare 2 berättar hur genus, normer och förutfattade
meningar kan skildras och utmanas på exempelvis bildlektioner där detta kan uttryckas och
diskuteras. ”Hur ser flickor ut på bild? Hur ser pojkar ut?” Det här är ju inte kopplat till
yrken så, men hela tiden, vad är det vi förmedlar via bilder?” (Lärare 2).
Skolan som vi valt att undersöka, ligger i en kommun som erbjuder eleverna Prao
sammanlagt tre veckor under högstadietiden. Samtliga av våra respondenter lyfter Praon
som en viktig del av elevernas skolgång och de insikter och erfarenheter eleverna
förhoppningsvis samlar på sig. Lärare 1 uttrycker att Prao-tiden ger många möjligheter att
införa studie- och yrkesvägledning i undervisningen då Praon kan behandlas i tre delar;
inför, under och efter Prao. Lärare 1 och 4 arbetar för att eleverna ska förstå kopplingen
mellan sig själv, skolan och samhället. Det är enligt lärarna viktigt att förstå hur olika delar
i samhället hänger ihop.
Lärare 1 nämner hur studiebesök anordnats med olika yrkesgrupper, som varit ute i
klasserna och berättat om sina arbeten. Fokus för besöken är yrkesegenskaper och förmågor
som är relaterade till yrkesgruppens arbeten. Det som ofta ligger i fokus under dessa besök
är yrkesegenskaper och förmågor.
Lärare 4 tar upp betydelsen av att eleverna ska komma utanför skolan och möta
människor med olika yrken ute på arbetsplatserna. Läraren beskriver att de även kan nyttja
resvägen till och från dessa studiebesök, ”[...] studiebesök innebär det ju inte att man, att
man kanske bara promenerar dit och tittar utan på vägen kan det ju vara väldigt mycket
som sker, det kan ju vara så att man åker buss dit, det är ju ett yrke” (Lärare 4).
Genom resultaten beskrivs det hur lätt fokus hamnar på att prata om yrken när studieoch yrkesvägledning ska bli mer av en naturlig del i undervisningen. Våra respondenter vill
poängtera att studie- och yrkesvägledning handlar om mer än bara yrken.
30
5.1.2 Materialbanken på skolan
I och med projektet med att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid
uppstod det ett behov av lättillgängligt undervisningsmaterial för lärarna. Skolan
utvecklade därför en materialbank i skolans datasystem där material, dokumentation och
studiebesöksmöjligheter finns.
I höstas när rektor presenterade uppgiften om att alla lärare inom skolorganisationen
skulle genomföra minst tre vägledningsaktiviteter under terminen valdes det att redovisa
detta i skolans datasystem. Studie- och yrkesvägledaren berättar hur betydelsefullt det är att
lärarna dokumenterar de vägledningsaktiviteter de genomfört, syftet med dessa samt hur de
gick tillväga. Det framkommer från respondenterna att utan dokumentation och uppföljning
av vägledningsaktiviteterna är det lätt att projektet rinner ut i sanden.
Lärare 1 beskriver hur materialbanken kan fungera som en inspirationskälla för studieoch yrkesvägledningen under lektionstid och att det är av vikt att materialet är
lättillgängligt. Lärare 4 berättar att det finns material som är riktat för olika årskurser och
med varierade syften, så som självreflektion, drömyrken och liknande. Att materialbanken
är av betydelse nämns av alla respondenter i undersökningen.
Vid frågan om vidareutveckling av materialbanken till respondent 5, svarade denna att
det är bra för tillfället men allt eftersom utvecklingen med projektet går framåt, kan det
uppkomma andra behov.
Studie- och yrkesvägledaren, Lärare 4 och 5 berättar dessutom om den yrkesbank som, i
samband med materialbanken, finns tillgänglig för både lärare och elevernas föräldrar.
Denna fungerar så att föräldrarna kan anmäla sitt intresse om de kan tänka sig att komma
och berätta om sitt yrke för eleverna, men även erbjuda möjligheter för klasserna att besöka
deras arbetsplatser. Än så länge är intresset från föräldrarna inte så stort men Studie- och
yrkesvägledaren har en förhoppning om att intresset ska öka.
5.1.3 Att föra projektet vidare
Respondenterna förklarar att projektets införande är på god väg att bli mer etablerat i
undervisningen men att arbetet endast har tagit sin början. Skolans Studie- och
yrkesvägledare beskriver hur det gjordes en sammanställning av de dokumentationer som
lärarna skrev efter sina vägledningsaktiviteter under lektionstid.
31
Sammanställningen gjordes av studie- och yrkesvägledaren och en lärare i projektgruppen.
Med hjälp av sammanställningen kan skolan få en överblick hur lärarna tolkat och
genomfört de tre vägledningsaktiviteterna, men även de utvecklingsmöjligheter som finns
inom skolorganisationen. Studie- och yrkesvägledaren säger: ”Det är ju viktigt att man går
tillbaka och tittar och dokumenterar så man ser det hela. Så såg vi att det här behöver vi ju
utveckla och göra ännu bättre och tydligare på något sätt”. Sammanställningen och
aktiviteterna visar på hur mycket studie- och yrkesvägledning som redan sker i
undervisningen, utan att det har blivit definierat som studie- och yrkesvägledning. Lärare 3
uttrycker också betydelsen av att få ett helhetsperspektiv av de tre vägledningsaktiviteterna
de blev ombedda att göra under lektionstid. Lärare 1 berättar att med hjälp av
sammanställningen visades det hur årskurs sju kommit i skymundan och inte fått studieoch yrkesvägledning under lektionstid i samma utsträckning som övriga årskurser.
Studie- och yrkesvägledaren uttrycker betydelsen av att projektet är förankrat på högre
nivå, det vill säga skolans ledning men även kommunpolitiker. Det fanns dessutom de
lärare som beskrev Studie- och yrkesvägledarens betydelse för detta projekt.
Ett hinder som våra respondenter berättar om är att på högstadiet kan projektet möta
svårigheter då lärare undervisar i enskilda ämnen. Tidsbrist i samband med studiebesök kan
också problematisera då lärarna behöver ta av varandras schemalagda lektioner. Låg- och
mellanstadielärarna har en annan möjlighet till detta då de är klasslärare och ansvarar för
elevernas schema på ett annat sätt.
Lärare 2 förklarar kommunikationens betydelse, framför allt på högstadiet, mellan
kollegor. Läraren skildrar hur övrig personal på skolan, antagligen inte har inblick i vad
projektgruppen tar del av och denna säger att det är viktigt att inkludera alla i ett senare
skede.
Våra respondenter förklarade att de inte upplevt något direkt motstånd med att
implementera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. En av våra
respondenter beskrev situationen såhär: ”Jag kan inte säga att vi haft något motstånd heller
men jag ser att vi behöver ta snart ett nästa steg för att det liksom ska bli lite mer
helhetstänk” (Lärare 3). Våra respondenter uttryckte att den positiva känslan för projektet
varit övervägande och de genomförde sina aktiviteter på ett kreativt sätt, samt att studie-
32
och yrkesvägledning i vid bemärkelse många gånger kan vävas ihop med lektioner och
läroplaner.
Lärare 5 berömmer rektorns tillvägagångssätt då alla lärare var tvungna att genomföra
dessa tre vägledningsaktiviteter under lektionstid, vilket innebar att alla provade detta.
Lärare 3 nämner att det är av vikt att det finns olika reaktioner på ett projekt. Det blir en
form av kvalitetssäkring då man med uppföljning, utvärdering och vidareutveckling kan
komma fram till en mer bestående grund.
Inom en femårsperiod hoppas våra respondenter att projektet med att implementera
studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar ska ske mer naturligt. Lärare 3 och 4
säger att projektet är något som precis tagit sin början och som har lång väg kvar att gå.
Detta är inget som kommer ha ett bestämt slut utan studie- och yrkesvägledning är något
som alltid kommer finnas och som bör ses som en naturlig del, inte som ett projekt.
Ett sätt att föra projektet vidare förklaras av våra respondenter att de vill skapa och
förmedla studie- och yrkesvägledning som en röd tråd genom hela grundskolan. Studie- och
yrkesvägledaren, samt några av lärarna, har en idé för hur eleverna ska känna att det finns
en röd tråd av studie- och yrkesvägledning i både vid och snäv bemärkelse, genom
grundskolan. Förslaget är att eleverna ska få en portfolio redan i förskoleklass, där
elevernas tankar, uppgifter och aktiviteter samlas, sedan ska denna följa eleven från
förskoleklass till årskurs nio.
En aktivitet som Lärare 5 berättar om är att de kan nyttja tidigare elever på skolan, som
redan genomgått olika valprocesser, genom att bjuda in dem till klasser där de får berätta
om detta. Det kan både gälla språkval som val av gymnasieutbildning.
Något som jag också tyckt var bra det är om man hade haft dom äldre, som kanske har
gått på skolan här och kommer tillbaka och berättar, det här har vi valt och så här blev
det för oss. det är en jättebra utbildning, jag ville ju bli sjuksköterska så jag går helt rätt
utbildning för då kan jag bara vidareutbilda mig. Lärare 5.
Tre av lärarna föreslår även möjligheten av att kunna nyttja de övriga yrkesgrupperna som
finns verksamma på skolan, exempelvis bespisningspersonal, vaktmästare och lokalvårdare.
Lärarna uttrycker hur nyttigt det hade varit för eleverna att få kunskap om varierade
arbetsuppgifter, genom att exempelvis någon gång få gå med dessa yrkesgrupper och prova
på deras arbetsuppgifter.
33
Ett problem som kan uppstå på skolorganisationen, är att högstadiet tar emot elever från två
olika låg- och mellanstadieskolor. Här kan det märkas en stor skillnad på elevernas kunskap
om medvetenhet, självinsikt och framtidsval då de fått olika utbud och varierad mängd av
studie- och yrkesvägledning, i nuläget. För att projektet inte ska stanna upp krävs
kontinuerliga uppföljningar och en tydlig målmedvetenhet. Lärare 3 berättar att, för att
kunna föra ett projekt vidare, måste det vara förankrat i hela organisationen.
5.2 Rektorns betydelse
Enligt våra respondenter är rektorns engagemang av stor betydelse när det gäller att
implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse inom skolorganisationen.
Lärare 1 berättar om hur viktigt det är att ha en drivande rektor som stöttar projektet:
Det är jätteviktigt. För har man inte en rektor som driver, som är hungrig på det här, då
är det rätt svårt. Det har underlättat mycket för oss här. Det har det. Att han vill och att
han är på. Han brinner jättemycket för detta och då smittar det ju också av sig.
Av intervjuerna beskrevs det att skolans rektor tog sig an uppgiften om att jobba för ökad
studie- och yrkesvägledning i grundskolan under lektionstid. Efter att Skolverkets
Allmänna råd (2013) samt Skolinspektionens (2013) undersökning publicerats, som visar
på betydelsen av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse för elever i grundskolan,
valde rektorn att satsa på detta. Hösten 2014 gick rektorn ut med att alla lärare på skolan,
oavsett årskurs eller ämnesundervisning, fick i uppgift att genomföra minst tre
vägledningsaktiviteter eller övningar under lektionstid. Aktiviteterna skulle sedan
dokumenteras i skolans materialbank.
”Oja. Rektorn är helt med på detta. Han gillar ju den här idén och liksom nästan, det
var ju han som kom med förslaget då i höstas, då skulle alla lärare göra minst tre saker
som hade antingen med Studiebesök eller någon form av det här med yrkesvägledning
och det var ju så den här yrkesbanken startade då som vi har då på nätet då där man
skickar in vad vi då har gjort för någonting med våra klasser. En inventering.”
Lärare 1.
34
Rektorn satte ihop en grupp bestående av studie- och yrkesvägledaren och sju lärare inom
skolorganisationen med syfte att denna grupp skulle bli mer insatt i studie- och
yrkesvägledning i vid bemärkelse. Gruppen fick möjlighet att delta i kurser för att med ny
kunskap gemensamt vidareutveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning på
grundskolan. Lärare 4 berättar dessutom att rektorn är med på kurserna.
Betydelsen av att det är många lärare, från olika årskurser som är uttagna till
projektgruppen ses som positivt då bland annat kompetens och kunskap inom området
behöver utvecklas.”För att han vill att det ska vara en bred kompetens och en bred kunskap
kring det här, som sen kan föras vidare till våra kollegor, och det känns ju bra”(Lärare 4).
Våra respondenter beskrev alla att de kände stort engagemang för att de fått möjlighet att
delta i projektet. Studie- och yrkesvägledaren tycker att det är spännande att de kommit
igång med detta arbete men att det är en lång väg kvar, men att det underlättar när rektorn
är verksam på både låg, mellan -och högstadienivå.
Studie- och yrkesvägledaren berättar att arbetet inte hade kommit lika långt utan
rektorns involverande och engagemang för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse.
Studie- och yrkesvägledaren beskriver att då rektorn är chef för lärarna är det denna som
bestämmer var fokus ska var och vilka projekt som ska drivas vidare. ”Så rektorn är
jätteviktig att få med” (Studie- och yrkesvägledare).
Lärare 1 och 2 uttrycker hur betydelsefullt det varit att komma iväg på fortbildning med
projektgruppen och rektorn. Detta då de kunnat träffa kollegor från andra skolor och
diskutera om bland annat studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. På träffarna har de
även kunnat utbyta idéer och metoder att använda sig av i undervisningen. Lärare 1
uttrycker speciellt betydelsen av den röda tråden av studie- och yrkesvägledning i vid
bemärkelse för elever under grundskoletiden.
Studie- och yrkesvägledaren berättar om en kurs med fokus på studie- och
yrkesvägledning mot yngre åldrar som bland annat gav mer inspiration till att gå ut till
lärarna i arbetslagen, på den egna skolorganisationen, och dela med av vad detta innebär.
Studie- och yrkesvägledaren berättar dessutom om andra kurser och möten som lyfter bland
annat studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och samarbete. Vid vissa tillfällen har
kommunpolitiker, högre chefer och andra betydelsefulla yrkesgrupper också närvarat.
35
Studie- och yrkesvägledaren nämner då betydelsen av en ökad förståelse och engagemang
från kommunen, och grunden för detta byggs ofta på kommunikation och kunskap.
5.3 Samarbete
Det finns fler aspekter, än bara rektorn och skolans materialbank, som är av betydelse för
projekt inom skolorganisationen. Varje enskild lärare behövs för att studie- och
yrkesvägledningen ska kunna bli ett gemensamt ansvar inom skolan och våra respondenter
berättar alla att det finns ett gott samarbete inom denna, samtidigt som detta alltid går att
förbättra. Våra respondenter beskriver en önskan och vision om en röd tråd genom
grundskolan där samarbete är en viktig del.
Det beskrivs bland annat av Lärare 4 hur det finns en uppdelning mellan låg, mellan- och
högstadiet. Läraren anser att de inte har något rutinmässigt samarbete med högstadieskolan
då tidsbrist är en orsakande faktor.
Det är tiden som sätter käppar i hjulet för att ta dom här övergångarna och dom som
kanske mest har lite gemensamt hade kanske kunnat vara årskurs fem lärarna mot
årskurs sex lärarna, alltså så att man ska ta emot och lämna över elever och så. Men
annars inte något större samarbete där. Lärare 4
Studie- och yrkesvägledaren berättar att det sker ett utbyte av övningar eller metoder,
utöver det som finns inom skolorganisationens materialbank, och att detta till stor del sker i
årskurs åtta, i samband med Prao. Studie- och yrkesvägledaren uttrycker en förhoppning
om att samarbetet och ansvaret för att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ska öka
i och med att projektet etableras. Med ett ökat ansvar hoppas studie- och yrkesvägledaren
att det ska bli ett större intresse, förståelse och initiativtagande för övriga yrkesgrupper för
ämnet studie- och yrkesvägledning, att hitta eget material, metoder och en gemensam
vidareutveckling.
Lärare 1 och 4 nämner båda att den aktuella skolan är liten i sin storlek och det ger
möjlighet till att ha evenemang och aktiviteter där klasser slås ihop. Vidare beskriver Lärare
4 att låg, mellan- och högstadiet har nära till varandra rent fysiskt, då skolgården binder
36
ihop hela skolan men även att eleverna äter gemensamt i skolmatsalen som ligger i
högstadie-delen. Detta kan bidra till ett ökat samarbete genom interaktion.
Vidare nämner läraren att alla yrkesgrupper inom skolorganisationen är av betydelse för
att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse i grundskolan, framför allt
Studie- och yrkesvägledarens yrkesroll och insats.
5.4 Sammanfattning
Vi kan se att den valda skolorganisationen aktivt arbetar för att implementera studie- och
yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Rektorns tillvägagångssätt och
engagemang har haft stor betydelse för projektet. Till att börja med valdes en projektgrupp
ut, bestående av studie- och yrkesvägledare, lärare från olika årskurser på skolan, där
rektorn också deltar. Projektgruppen medverkar bland annat i fortbildning, kurser och
möten. Rektorn gav också alla lärare på skolan i uppgift att genomföra tre
vägledningsaktiviteter, som sedan skulle dokumenteras och sammanställas i skolans
datasystem. Materialbanken, som finns tillgänglig för alla på skolan, har en stor betydelse
för både projektets utveckling men även att underlätta för lärarna i denna process.
Implementering av studie- och yrkesvägledning under lektionstid kan variera i anknytning
till ämnesundervisning och årskurs samt kreativitet hos den enskilda läraren. För att föra
projektet vidare är det av betydelse att förmedla studie- och yrkesvägledning som en röd
tråd genom grundskolan och att detta exempelvis kan göras med hjälp av en individuell
portfolio för eleverna. Samarbete i och mellan yrkesgrupper på grundskolan beskrivs som
en viktig del för projektets etablering och vidareutveckling.
37
6. Analys
I detta kapitel kommer vi analysera vårt empiriska material kopplat med de teoretiska
begrepp som presenterats tidigare i uppsatsen, Rekursivitet, Förändring över tid, systemets
helhet, systemets delar och mönster inom systemet. Dessa har valts för att kunna besvara
syftet med vår undersökning som är att studera hur en grundskola arbetar för att
implementera studie- och yrkesvägledning, i vid bemärkelse som hela skolans ansvar.
6.1 Att skapa en hållbar utveckling för projektet
Det empiriska materialet visar på att studie- och yrkesvägledning under lektionstid är i
fokus på den undersökta grundskolan och respondenterna uttrycker det som att projektet är
på
god
väg
att
bli
implementerat.
Vägledningsaktiviteterna,
fortbildning
och
materialbanken har varit viktiga avstamp för projektet. Däremot beskrivs det att projektet är
en process som endast tagit sin början då detta ska etableras inom hela grundskolan. Genom
Career Development Learning in School Systems kan processen med projektet ses som
Förändring över tid. Projektet har tagit sin början och kommer fortsätta att utvecklas
kontinuerligt inom grundskolan.
Undersökningens intervjusvar visar på att rektorn valt att satsa på projektet, att
implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid och att rektorn förmedlat hur
detta ska genomföras. En projektgrupp bestående av lärare valdes ut, tillsammans med
rektor och studie- och yrkesvägledare för att påbörja och etablera arbetet med att
implementera studie-
och
yrkesvägledning under lektionstid.
Detta
ska sedan
vidareutvecklas och involvera resterande lärare och övrig skolpersonal för att ge eleverna
verktyg för att kunna göra väl underbyggda val. Undersökningens respondenter förklarade
att projektgruppens arbete ska kunna inspirera resterande lärare och annan skolpersonal om
38
projektets betydelse. I och med att projektet tagit sin början visas ett mönster av den
process som projektet fortsättningsvis kommer utvecklas av.
För att skapa en hållbar utveckling för projektet är det av vikt att alla delar inom skolan
involveras och får en ökad förståelse för projektets betydelse, vilket är studie- och
yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Rektorns initiativ till att implementera studieoch yrkesvägledning under lektionstid kan ses ur ett teoretiskt perspektiv som en förändring
som kan leda till en rekursivitet, en ständig influens som påverkar inom och mellan
systemets delar. Skolan som system kan ses som en helhet och har ett ömsesidigt utbyte
mellan dess delar, exempelvis inre influenser så som rektor, lärare och elev. Skolan kan
även ses som ett delsystem ur ett samhällsperspektiv och blir då en del av
samhällssystemets helhet. Med detta menas att rektorn är påverkad av yttre influenser,
exempelvis politiska beslut och påverkar i sin tur systemets delar inom skolorganisationen.
Rektorn är samtidigt påverkad av bland annat lärare och elever inifrån systemet och de i sin
tur påverkas och påverkar rektorn. Rekursiviteten, influerande på systemets helhet och
systemets delar sker ständigt, obestämt och utan riktning.
Systemets delar, bland annat lärare, elever och läroplaner, influerar och influeras av
exempelvis kommunala- och statliga politiska beslut. Ett exempel på detta beskrivs med
Career Development Leaning in School Systems då samhället, som system, kan
uppmärksamma behov av fortbildning och kompetensutveckling. Samhället kan erbjuda
detta till skolan som delsystem. Kompetensutveckling och fortbildning anordnas i skolans
närsamhälle, då det ska vara tillgängligt där behovet finns. Samhällssystemets helhet har
därmed influerat skolan, både som system och delsystem. Skolan har även influerat
samhällssystemets helhet på ett plan. Våra respondenter berättar hur fortbildning har en
viktig betydelse i lärarnas kompetensutveckling, men samtidigt ett redskap för att öka
samarbetet mellan yrkesgrupper inom skolorganisationen. Samarbetet kan ses som mönster
inom systemet, det nät av relationer som finns inom systemets helhet med och mellan
systemets delar. Undersökningens resultat visar på att samarbete och kompetensutveckling
kan bidra till en stabil och gemensam grund för implementering av studie- och
yrkesvägledning under lektionstid och att detta ska bli en naturlig del i undervisningen. För
att implementera projektet i skolan visar resultaten på att tydliga mål för projektet, fortbilda
39
och engagera personalen bidrar till en möjlighet för att kunna etablera studie- och
yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar.
6.2 IT sätter avstamp för projektets etablering
Resultatkapitlet visar visar på att IT-användning i form av bland annat utvecklandet av en
materialbank, har varit av betydelse för att förankra men dessutom följa upp projektet med
att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid. Materialbanken ska
underlätta lärarnas arbete, då tillgängligt och användarvänligt material är av vikt för att
lärare ska kunna implementera, etablera och genomföra studie- och yrkesvägledning som
en naturlig del i undervisningen. Materialet som finns tillgängligt i materialbanken kan
bidra med inspiration och medvetenhet om vägledningsaktiviteter. I resultatkapitlet
beskrivs skolans studie- och yrkesvägledare som till stor del ansvarar för materialet.
Skolans studie- och yrkesvägledare kan ses som en del inom skolan som system och
interagerar med de andra delarna i systemets helhet för att kunna delge sig sin
yrkesexpertis av studie- och yrkesvägledning till övrig skolpersonal, exempelvis lärare, för
att de i sin tur ska kunna använda sig av och arbeta med studie- och yrkesvägledning i vid
bemärkelse. Detta kan ses som ett mönster inom systemet då systemets delar skapar mönster
av aktiviteter och relationer med och mellan varandra, som kommer påverka och påverkas
av skolans system som helhet. Systemets helhet och systemets delar influeras ständigt inom
och mellan dessa, vilket innebär att rekursiviteten har ett ömsesidigt inflytande på varandra.
Resultaten visar också att den sammanställning, som gjordes i samband med
dokumentationen av vägledningsaktiviteterna,
gav en överblick
för skolan
på
utvecklingsbehovet i nuläget. Det bekräftade också att studie- och yrkesvägledning, redan
till viss del sker i undervisningen men många gånger odokumenterat. I samband med detta
kunde skolan se var behovet för vidareutveckling finns inom systemets delar i skolan. Den
undersökta skolan har redan genomgått förändring i och med materialbankens införande
och användande och kommer även genomgå en förändring över tid. Förändringen kommer
också ske som ett återkommande mönster på skolans hela system och dess delar, då
rekursiviteten ständigt influerar och influeras av systemets delar och därmed systemets
40
helhet. All rörelse, nu förklarat som förändring över tid, påverkar och påverkas av skolans
system och tiden.
Resultaten för undersökningen visar hur IT är en betydande del för projektets etablering.
För att implementera projektet i skolan behövs det tillgängligt material för att utföra och
inspirera vägledningsaktiviteterna samt en dokumentering av dessa för vidareutveckling.
6.3 Rektorn är av betydelse för projektet
Våra respondenter beskrev rektorn som betydelsefull med engagemang för att genomföra
och utveckla studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, men det kan även
urskiljas mönster inom systemet. Rektorn har en sorts maktrelation till systemets delar, så
som lärare och studie- och yrkesvägledare samt elever och projektet implementering och
etablering. Rektorn gav direktiv om vad som skulle göras, vilket ledde till en fortsatt
utveckling och förändring över tid. Systemets delar, och därmed systemets helhet influeras
av rektorn som del, och dennes maktposition. Även här är rekursiviteten, de återkommande
och ständiga influenserna påtaglig då rektorns mönster inom systemet, direktiv och
maktrelation till övriga delar i systemet kommer leda till förändring över tid inom systemet
som helhet. Genom att tillsätta projektgruppen fördelar rektorn både ansvar,
kompetensutveckling men också en viss form av maktposition. I projektet utvecklar de
lärare i projektgruppen en tillfälligt högre maktposition, än resterande lärare på skolan.
Projektgruppen påverkar och påverkas av övrig skolpersonal inom skolan, i form av
informationsspridning, åsikter och eventuell konflikthantering. Resultatkapitlet visar på att
projektgruppen i större utsträckning har ett utbyte med närsamhället och dess yrkesgrupper.
Ur ett teoretiskt perspektiv kan rektorn i det här fallet beskrivas som en koppling mellan
samhället som system och skolorganisationen som delsystem. Rektorn kan ofta ta del av
yttre influenser, exempelvis politiska beslut och resurser i närsamhället. Detta kan rektorn
välja att etablera och utveckla inom den egna organisationen. Samtidigt kan influenser och
behov inifrån organisationen uttryckas till rektorn, som i sin tur kan föra det vidare och
förankra det i högre led, exempelvis kommunen. Resultaten visar på att rektorns medverkan
och engagemang med projektet är av betydelse för dess implementerande och etablerande.
41
Skolan som delsystem har ett ständigt influerande på samhället som system och dess helhet,
vilket är rekursivitet. Därmed kommer samhället som system påverka och påverkas av
skolan som delsystem men skolan existerar endast med hjälp av samhällsystemets helhet då
exempelvis resurser, läroplaner och skollagar formar och styr skolorganisationer. Detta
kommer också leda till förändring över tid då samhällssystemets helhet söker stabilitet
inom systemet och dess delar.
6.4 Skolan och samhället går hand i hand
Att koppla elevernas Prao till undervisningen skildras av våra respondenter som en
återkommande vägledningsaktivitet. Att eleverna ska få förståelse för sambandet mellan sig
själv, skolan och samhället beskrivs som en viktig del i undervisningen men även att
eleverna ska möta närsamhället utanför skolan. Skolan är ett delsystem, en del i
samhällssystemets helhet och påverkar och påverkas därmed av systemets andra delar.
Detta kan vara närsamhället och dess olika yrkesgrupper, som influeras också av skolan
som delsystem i samhällssystemets helhet. Rekursiviteten, den ständiga influensen inom
och mellan systemets delar existerar alltid. Genom Praon får elever möta yrkesgrupper i
närsamhället och bilda sig en förståelse för hur skola och samhället hänger samman.
Eleverna får då också en inblick i andra mönster inom systemet än vad som kan finnas på
skolan som delsystem. Dessa mönster kan vara relationer och individuella aktiviteter inom
systemet men också regler så som normer. I och med att eleverna kan få ta del av de
mönster inom systemet kan det i sin tur också påverka skolan som delsystem och dess delar,
då eleverna påverkar och påverkas av skolan som system och de andra delarna inom denna.
Rekursiviteten sker alltså på alla plan, från alla olika håll. Det sker ständigt ett influerande
av och mellan delarna, som system och delsystem. Det som sker inom ett samhällssystem,
påverkar och påverkas av dess delar men delarna influeras i sin tur alltid av
samhällssystemets helhet. De påverkas ständigt av och mellan varandra, i stort och smått.
Skolan som delsystem är en del av samhällssystemet och är därför påverkad av denna.
Varje enskild skola är ett delsystem i det större systemet som då påverkas av förändringar
och upprepningar i ett tidsperspektiv samt det sociala system som skolan befinner sig inom.
42
Respondenterna beskriver hur skolan försöker koppla in föräldrar genom datasystemets
yrkesbank, då de kan anmäla ett intresse att antingen ta emot studiebesök, eller att komma
och föreläsa om sitt yrke på skolan. Det framgår därför att studie- och yrkesvägledning i vid
bemärkelse ska integreras i närsamhället för ett ömsesidigt utbyte då det kan komma att
hjälpa skolans elever för att kunna göra väl underbyggda val. Därmed påverkas också
samhällssystemets helhet över tid då elevers kunskaper om samhället och sina
valmöjligheter kan bidra till bland annat minskade omval i gymnasiet.
6.5 Sammanfattning
Analysen visar på hur teorin kan kopplas till resultatet och hur rektorn, en projektgrupp, ett
ökat samarbete mellan yrkesgrupperna på skolan, lättillgängligt material och en etablerad
kontakt med närsamhället, IT- användning och dokumentation har visat sig vara viktiga
komponenter för att implementera och etablera studie- och yrkesvägledning under
lektionstid som ett gemensamt ansvar. Skolan kan ses som ett system, en helhet, bestående
av olika delar. Skolan finns även som ett delsystem ur samhällssystemets helhet. Som en
ständig pågående process finns rekursiviteten, den påverkan som kontinuerligt sker inom
och mellan systemets alla delar. I den undersökta skolan har rektorn påverkat de inre
delarna i systemet då projektet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ska
implementeras.
En
projektgrupp
tillsätts
och
alla
lärare
engageras
genom
vägledningsaktiviteterna. Studie- och yrkesvägledaren utvecklar Materialbanken och
eleverna får ta del av nya skoluppgifter i form av studie- och yrkesvägledning under
lektionstid. Alla delar inom systemet påverkar och påverkas av varandra, projektets
implementerande och samhällssystemet. Detta sker ständigt, obestämt och utan riktning.
Projektets etablering blir samtidigt påverkat av de mönster inom systemet, relationer, regler
och normer som redan finns. Projektet kommer dessutom genomgå en förändring över tid
och kommer också påverka och påverkas av systemets samtliga delar.
43
7. Diskussion
I detta kapitel diskuterar vi examensarbetet som helhet samt de processer och
tillvägagångssätt som format arbetet. Vi kommer även att diskutera vårt metod- och teorival
för att därefter avsluta med framtida forskning.
7.1 Resultatdiskussion
Genom detta examensarbete har vi studerat hur en grundskola i Skåne arbetar med att
implementera studie och yrkesvägledning, i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar.
Tidigare forskning och de Allmänna råden (2013) visar på att grundskolor med etablerad
och stabil studie- och yrkesvägledning kan bidra till ökad självkännedom för eleverna.
Trots betydelsen av studie- och yrkesvägledning i grundskolan har Skolinspektionens
(2013) granskning uppmärksammat att denna många gånger inte är tillräcklig, trots att den
ska vara en rättighet för elever. I samband med denna undersökning har vi fått en tydligare
bild av hur projekt som att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse,
som hela skolans ansvar kan fungera och verka. Vi har dessutom fått en uppfattning om hur
förändring
i
invanda
rutiner,
beteenden
och
tankesätt
inom
den
undersökta
skolorganisationen inte ändras över en dag. Därför anser vi att struktur, kontinuitet och
samarbete är betydelsefulla komponenter för att studie- och yrkesvägledning som hela
skolans ansvar ska etableras inom den enskilda organisationen.
Vad innebär då studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar? Menas det alla
inom skolorganisationen så som rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare men även
bespisningspersonal, vaktmästare och lokalvårdare? Våra respondenter uttrycker hur
betydelsefullt det kan vara för elever om de får mer kunskap om skolans olika
yrkesgrupper. Vi tror att på lång sikt kan studie- och yrkesvägledning som hela skolans
ansvar beröra alla, men i det skedet som projektet är i nu, att implementera studie- och
44
yrkesvägledning i vid bemärkelse, ligger detta fokuserat till rektor, studie- och
yrkesvägledare och lärare. Projektets etablering kommer innebära en förändring över tid
inom skolorganisationen och beröra de individer som befinner sig inom denna.
Bramwell et al. (2011, 236) lyfter hur samarbete kan ha betydelse för etablering av
projekt, som att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid. Enligt
Bramwell (ibid, 236) et al. är lärare mer framgångsrika och kreativa när de samarbetar med
övrig skolpersonal, vilket också kan benämnas som ett förändringstryck (Larsson och
Löwstedt 2010). I de Allmänna råden (2013, 18) skrivs det hur all skolpersonal, på olika
sätt, kan bidra till att ge eleverna under grundskoletiden verktyg för framtida studie- och
yrkesval. Whiston och Quinby (2009, 268) menar att en etablerad studie- och
yrkesvägledning kan bidra till en ökad självkännedom hos elever. I analysen framkommer
det att influenser mellan systemets delar, alltså lärare, rektor och elever för att nämna några
är alltid påverkade av varandra och då även systemets helhet.
Materialbanken har visat sig vara betydelsefull för att etablera projektet på vår valda
skola. I och med denna, kan projektet bland annat dokumenteras och följas upp, men också
fungera som en tillgång på material och vägledningsaktiviteter för lärare i undervisningen.
Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse kan vara svår att följa upp då den ofta sker
odefinierat och odokumenterat. Med hjälp av materialbanken och den sammanställning som
görs där,
kan vi se hur denna kan fungera som en central del för starten och
vidareutvecklingen av projektet. Tidigare forskning visar på att studie- och yrkesvägledning
behöver vara mer centralt inom skolan. Vi tror att det kan vara av betydelse att förstå och
dela med sig av varandras yrkeskunskaper och att Materialbanken kan bli en länk mellan
exempelvis lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi kan koppla detta till The Systems
Theory Framework och de teoretiska begrepp som använts genom uppsatsen då dessa är
delar i systemets helhet som på ett mer konkret sätt kan influera varandra genom mönster
inom systemet, de relationer som i större utsträckning bildas mellan yrkesgrupperna.
Samtidigt finns rekursiviteten som en ständig påverkan av och mellan systemets delar.
Vi har fått förståelse för att rektorn på vår valda skolorganisation är drivande,
betydelsefull och delaktig för projektets genomförande och vi tror att rektorns
tillvägagångssätt med de dokumenterade vägledningsaktiviteterna under lektionstid satte ett
avstamp för hela projektet. De förändringstryck som bland annat Skolverket (2013) och
45
Skolinspektionen (2013) bidrog med, tror vi hade skapat en förändring över tid oavsett men
med hjälp av rektorns agerande, de kurser och utbildningar som skapats och dragits igång i
närsamhället, driver på och influerar implementeringen av studie- och yrkesvägledning i
vid bemärkelse, som ett ansvar för hela skolan.
Den aktuella skolan har kommit igång med projektet tack vare en drivande rektor,
involverad projektgrupp, utveckling av skolans materialbank samt möjligheter till
kompetensutveckling i närsamhället. Vi kan även se att projektet med att införa studie- och
yrkesvägledning i vid bemärkelse, ständigt påverkar och påverkas av inre och yttre
influenser i systemets helhet. The Systems Theory Framework menar att alla delar inom
skolan, systemets delar, inte är statiska och ständigt influerar varandra, påverkar detta
skolan som organisation och därmed de projekt inom den. Samtidigt är projektet, skolan
och alla delar inom den påverkade av samhällssystemet och dess övriga delsystem.
Att ge elevernas föräldrar möjlighet att till viss del bli delaktiga i projektet, genom
skolans yrkesbank, kan detta utvecklas till att bli ännu en betydelsefull del för eleverna.
Föräldrarna får då en inblick i skolan som system och eleverna får i sin tur förståelse för
samspelet mellan skola, närsamhälle, föräldrar och yrkesgrupper. Detta kan också innebära
ett förändringstryck som leder till förändring inom skolorganisationen. Att lyfta olika
sorters yrkes- och samhällsrelaterade vägledningsaktiviteter i klassrummen tror vi att
avståndet kan minska mellan samhället och skolan.
7.2 Teoridiskussion
I vår undersökning har vi använt oss av begreppen Rekursivitet, Förändring över tid,
systemets helhet, systemets delar samt mönster inom systemet som är tagna från The
Systems Theory Framework och är dessutom centrala i Career Development Learning in
School Systems. Begreppen anser vi kan kopplas till undersökningens syfte, vilket är att
undersöka hur studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse implementeras under
lektionstid på en grundskola. Rekursivitet innebär de ständiga influenser av och mellan
systemets helhet och dess delar. Detta är som ett återkommande mönster men inte på ett
linjärt sätt. Rekursivitet visade sig vara av betydelse då vi skulle förstå vad projektet med att
46
implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid medför och hur skolan som
system och dess helhet samt delar påverkar och påverkas av detta. Förändring över tid
innebär den process som skolan genomgår för att etablera projektet inom systemet men
även hur tidigare influenser och påverkan format organisationen. Av vårt resultat kan vi se
att den undersökta grundskolan endast är i starten av etablering av projektet.
Respondenterna för undersökningen uttrycker att förändringen kommer ta tid. Mönster
inom systemet är ett begrepp som vi först inte ansåg vara så betydelsefullt, men visade sig
vara det. Inom alla sociala system finns mönster av relationer som också påverkar
systemets helhet. Detta är relevant att belysa då relationer mellan individer och
yrkesgrupper har betydelse för projektets etablering och utveckling. Begreppen systemets
helhet samt systemets delar återkommer kontinuerligt när vi analyserar teori och empiri då
systemets delar är både beroende och oberoende av systemets helhet.
7.3 Metoddiskussion
Vi valde att använda oss av kvalitativ metod, intervju, för vår undersökning. Vi genomförde
sammanlagt sex intervjuer, en med studie- och yrkesvägledare och fem med lärare på
skolan. Intervjuerna genomfördes på ett avslappnat sätt då respondenterna fick styra
tempot.Vår intervjuguide var välformulerad och enkel att följa vid intervjutillfällena och
det fanns utrymme för respondenterna att lägga in egna tankar och reflektioner, som vi har
upplevt som mycket värdefulla för vårt resultat. Intervjuguiden var utformad för att lyfta
undersökningens syfte men i efterhand ser vi att den inte går in på en detaljerad nivå. Vi
anser ändå att frågorna intervjuguiden täcker det område vi ville belysa då respondenternas
svar varit utförliga och detaljrika för att vi skulle kunna besvara våra frågeställningar för
undersökningen.
Vi som författare har diskuterat hur frågor som: ”Vet alla vad studie- och
yrkesvägledning är, och vet alla vad detta innebär som hela skolans ansvar?”, ” Finns det
något/någon som motsäger projektets genomförande?”, ” Hur hade deras åsikter om detta
kunnat uttryckas?” hade kunnat påverka undersökningens resultat.
47
Som vi nämnt tidigare i kapitel 4, metodval, tog vi kontakt med den aktuella grundskolans
studie- och yrkesvägledare som informerade oss om att det fanns en projektgrupp på skolan
som arbetade med att utveckla och implementera Studie- och yrkesvägledning, i vid
bemärkelse, som hela skolans ansvar. Detta har varit till stor betydelse för vår undersökning
då vi fått möjlighet att ta kontakt med personer som aktivt arbetar med, och är insatta, i
detta. Vi har diskuterat hur resultatet blivit om vi intervjuat någon utanför projektet, men
ändå anställd inom skolorganisationen. Antagligen hade vi inte fått den förståelse för
projektet som vi nu fått.
I och med att rektorn inte deltagit i undersökningen har vi även diskuterat huruvida
rektorns medverkan kunnat påverka eller utveckla vårt empiriska resultat, för att få
bekräftat det som respondenterna beskriver om denna. Rektorns betydelse har tagits upp
som en viktig faktor i projektet och belyses som en drivande och engagerad del. Trots att
rektorn inte medverkat i vår undersökning har vi ändå fått en förståelse för dennes
betydelse, genom våra respondenters uppfattningar. Det vi vidare diskuterat är hur rektorns
tankar om målbilden för projektet implementerande ser ut, i det stadiet det är i nu men även
i framtiden.
Validiteten för undersökningen är, enligt oss, av hög kvalitet då respondenterna
bemöttes med frågor som gav dem möjlighet till att själva beskriva betydelsefulla ämnen
och områden, vilket haft betydelse för det resultat vi fått fram. Vi anser att vårt metodval,
att genomföra intervjuer, var givande för vårt undersökningsområde. Hade vi använt oss av
en kvantitativ metod hade vi inte haft möjlighet att ställa följdfrågor och troligtvis då inte
fått så utförliga svar som lyft respondenternas egna upplevelser som vi nu fick. Då det
insamlade materialet under hela processen för undersökningen behandlats med noggrannhet
och försiktighet, är reliabiliteten säkerställd.
Sammanfattningsvis är vi nöjda med vårt metodval och att vi fick ta del av
projektgruppens
tankar
och
individuella
upplevelser
om
hur
den
undersökta
skolorganisationen arbetar med att implementera studie- och yrkesvägledning, i vid
bemärkelse, som ett gemensamt ansvar.
48
7.4 Framtida forskning
Vi har förslag på framtida forskning för ämnet studie- och yrkesvägledning som hela
skolans ansvar. Vi anser att det behövs mer forskning om vilken betydelse studie- och
yrkesvägledning har för elever redan i grundskolan och hur detta i sin tur kan förklara hur
det kommer sig att hela skolan, som organisation, behöver arbeta med att implementera
studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Vi har haft svårt att hitta forskning som lyft
detta ämne. Vi tror dessutom att det hade varit av betydelse att studera i vilken omfattning
studie- och yrkesvägledning under lektionstid redan genomförs på grundskolor idag då
resultatet för vår undersökning belyser att detta ofta redan sker, men odokumenterat.
49
8. Referenslista
Axelberd, Frederick J. 1969. Attitudes of Elementary School Teachers toward Counseling
and Guidence in the Elementary Schools. I The Journal of Experimental Education. Volym
37, nummer 3. 1-4. Taylor & Francis, Ltd.
Bramwell, Gillian, Reilly, Rosemary C., Lilly, Frank R., Kronish, Neomi, Chennabathni,
Revathi. 2011. Creative Teachers. I Roaper Review. Volym 33. 228-238. Routledge
Conley, Sharon, Enomoto Ernestine K. 2005. Routines in School Organizations: Creating
Stability and Change. I Journal of Educational Administration. Volym 43, 1. Emerald
Group Publishing Limited.
Doikou, Maro, Diamandidou, Konstantina. 2011. Enhancing Teachers Counselling Skills:
student teachers’ views on a teachers’ education programme. I European Journal of
Teacher Education. Volym 34, 1. Routledge
Larsson,
Pär,
Löwstedt,
Jan.
2010.
Strategier
och
förändringsmyter:
ett
organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. Lund, Studentlitteratur
Lindh, Gunnel. 2012.
4. uppl. Samtalet i studie- och yrkesvägleningsprocessen.
Stockholms universitets förlag, Stockholm
Lóven, Anders. 2000. Kvalet inför valet. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i
Malmö
Nurse, Anne M. 2014. Setting the Bar High: Danish Youth Education Counselors and
National School-Cempletion Goals. I Int J Adv Counselling. Volym 36. 287-304. Springer
Science+Business Media, New York
50
Nyroos, Mikaela. 2008. Where does time go? Teaching and time use from the perspectives
of teachers. I Teachers and teaching: theory and practice. Volym 14:1. 17-33. Routledge
Patton, Wendy, McMahon, Mary. 2006. 2 uppl. Career Development and Systems Theory:
Connecting Theory and Practice. Sense Publishers
Patton, Wendy, McMahon, Mary. 2014. 3 uppl. Career Development and Systems Theory:
Connecting Theory and Practice. Sense Publishers
Skolinspektionen. 2013. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Stockholm,
Skolinspektionen
Skolverket, Allmäna råd. 2013. Arbete med studie- och yrkesvägledning. Skolverket,
Stockholm
Skolverket. 2008. Kvalitet I studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Skolverket,
Stockholm
Vetenskapsrådet. 1990, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet, Stockholm
Whiston, Susan C., Quinby, Robert F. 2009. Review of school counseling outcome
research. I Wiley InterScience (red.) Psychology in the Schools. Volym 46. Nummer 3.
267-272. Indiana University
51
Bilaga - Intervjuguide
Bakgrund
Hur många år har du varit verksam inom ditt yrke? Beskriv din yrkesroll.
Organisationen
Har du varit anställd inom annan organisation tidigare?
Hur upplever du samarbetet på denna organisationen?
Är samarbete viktigt för dig? På vilket sätt?
Hur upplever du förändringar inom organisationen?
Vägledning som hela skolans ansvar
I vilken årskurs erbjuds elever tidigast studie- och yrkesvägledning på er skola?
Vad innebär det här projektet?
Hur kommer det sig att ni startade det här projektet? (exempelvis händelse, förändrat
behov?)
Vad är projektet, enligt dig? Hur är denna organiserad? (Om den fungerar, hur kommer det
sig?)
Hur anser du att skolans verksamhet stöder projektets genomförande?
Vad gör ni? Hur kommer det sig?
På vilket sätt involveras olika yrkesgrupper (t.ex: lärare, vägledare, rektor) inom
skolväsendet om elevernas utbildning/yrkesval/skolämnen/självuppfattning (osv)?
Hur uppfattar du rektors involverande i projektet?
52
Anser du att det skett några förändringar inom detta på senare år? Om ja, vad har hänt? Hur
ser det ut idag? Hur tror du det ser ut i framtiden? Hur kommer det sig?
Motivation och samarbete
Finns det ett samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare när det kommer till
vägledning i det här projektet? Om ja, på vilket sätt?
Finns det ett samarbete mellan dessa yrkesgrupper och rektor/huvudman? Om ja, på vilket
sätt?
Hade du velat att samarbetet sett annorlunda ut? Om ja, på vilket sätt?
Hur kan lärare arbeta med den vida vägledning? I vilken åldersgrupp bör man starta?
Hur anser du att man bör motivera elever och skolpersonal för att lyfta ämnet vägledning?
Upplever du ett motstånd? Om ja, på vilket sätt? Varifrån?
Vilka anser du vara drivande här på skolan för projektet/bred vägledning? Hur kommer det
sig?
Vilken kunskap tycker du att man behöver i skolan för att kunna jobba med vid
vägledning?
Hur ser eventuella rutiner ut inom organisationen för samarbete? – Och för vägledning?
Har detta förändrats? Om ja, på vilket sätt?
Kan du se något motstånd inom organisationen för detta projekt?
53
