Sidan 1 av 7
JLM Konsult
MKHV´s avgränsning och inriktning – ett
underlag för framtidsdiskussionerna
Juni 2015
Jan Messing
Innehåll
Inledning ............................................................................................................................................................. 2
Ett komplext system för att främja hälsa och välfärd ....................................................................... 2
Lärande och yrkeskompetens .................................................................................................................... 3
Reproduktivt lärande ................................................................................................................................ 3
Utvecklingsinriktat lärande .................................................................................................................... 4
Organisationen och lärande.................................................................................................................... 4
Ett fokuserat MKHV ........................................................................................................................................ 5
Sidan 2 av 7
Inledning
MKHV har sedan starten 2013 följts och värderats i form av följeforskning. I den tredje
följeforskningsrapporten lyftes frågan om MKHV´s inriktning – dess identitet.
Grunddokument och verksamhetsplan gav en övergripande inriktning som
formulerades i fyra målsättningar: skapa struktur för samverkan; hållbara kontaktvägar
(för VFU och FoU); verka för kompetensutveckling, kompetensförsörjning samt
kvalitetsutveckling; struktur för samverkan inom internationalisering. I
grunddokumentet formulerade också visionen att samverkan i MKHV skulle bidra till att
utveckla en lärande organisation. Följeforskarnas farhåga var ”att målformuleringarna
är för vida och för allmänna för att ge förutsättningar att forma en tydlig identitet för
samverkansidén MKHV. Enligt vår uppfattning står MKHV´s utvecklingsprocess inför
uppgiften att radikalt avgränsa och fokusera verksamhetsidén till uppgifter och
arbetssätt där resultaten tillför mest värde för de samverkande organisationernas
utvecklingsarbete.”1
I rapporten diskuterades hur en avgränsning och fokusering skulle kunna göras. En
fokusering som klargjorde för de samverkande organisationerna vad MKHV är och som
gav samverkan en tydligare inriktning, det vill säga identitet. Följeforskarnas förslag var
att MKHV skulle använda sin position och inriktas på frågeställningar som berörde alla
eller flera av samverkansaktörerna – projekt i skärningspunkten. Dessutom framfördes
tanken att projekten skulle präglas av ett utvecklingsinriktat lärande. Kort sagt var den
framförda idén att:
MKHV är:
En samverkansmiljö
för FoU-projekt i skärningspunkterna mellan organisationerna
som har ett anslag av utvecklingsinriktat lärande.
En viktig uppgift för de strukturer för samverkan som etablerats skulle vara att
identifiera och prioritera angelägna utvecklings- och projektidéer utifrån kriterierna att
”vara i skärningspunkten mellan organisationerna” och utvecklingsinriktat lärande.
Detta PM har ambitionen att utveckla resonemangen om vad en avgränsning av MKHV
med ovanstående inriktning skulle betyda.
Ett komplext system för att främja hälsa och välfärd
De aktörer som samverkar i MKHV bedriver en mycket vittförgrenad och
personalintensiv verksamhet. De olika verksamheternas inriktning och innehåll har
under lång tid formats för att möta behoven hos patienter, brukare, klienter, elever,
lärare, forskare och så vidare. Den genom åren samlade kunskapen från forskning och
erfarenheter från den dagliga verksamheten ligger till grund för den utformning
verksamheterna har idag. Hos aktörerna i MKHV pågår ett ständigt arbete med att
utveckla den egna organisationen och dess olika verksamheter. Ofta görs detta för att nå
större tydlighet och effektivitet. Samtidigt pågår en utveckling där aktörerna och deras
verksamheter blir alltmer beroende av varandra för att möta behoven hos de människor
1
Hyvönen & Messing 2014
Sidan 3 av 7
man möter. Många personer med sammansatta behov är samtidigt aktuella i flera av
verksamheterna och behöver vars och ens insatser, till exempel äldre med flera
sjukdomar och människor med såväl fysiska som psykiska funktionshinder. Kraven på
samarbete och samverkan ökar.
Oftast söker man lösningar genom att klargöra ansvarsgränser och forma rutiner för
övergångar mellan organisationer alternativt koordinera verksamheternas erbjudanden
till den enskilde. På en annan nivå pågår en snarlik process mellan de involverade
professionerna. Förändringarna sker inom de gällande ramarna och är i de flesta fall
relevanta och konstruktiva. Erfarenheten är dock att det trots utvecklade rutiner och
arbetssätt dyker upp ”undantag” som inte passar in eller problemställningar där rutiner
och arbetssätt inte fungerar tillfredsställande. Dessa ”undantag” är ofta resurskrävande
och inte sällan en källa till konflikt. Ytterligare en rutin skulle sannolikt inte vara till
hjälp, utan en möjlig lösning kunde sökas i ett annorlunda arbets- och förhållningsätt
som eventuellt utmanar ge givna organisatoriska och professionella ramarna. Genom
samarbetet i MKHV finns förutsättningar att utforska och prova nytänkande och
innovativa lösningar i arbetssituationer där samverkan är nödvändig men fungerar
mindre väl – med andra ord ”projekt i skärningspunkten”.
Lärande och yrkeskompetens
Vid sidan av politiska beslut via lagar och förordningar och ekonomiska ramar är
medarbetarnas kunnande och kompetens en nyckelfaktor för verksamheternas dagliga
drift och utveckling. Lärande i arbetslivet är ett komplext fenomen.2 I detta sammanhang
begränsas framställningen till att beröra några begrepp som bedöms ha relevans för
frågan om MKHV´s framtida inriktning.
Reproduktivt lärande
I utbildningen av de yrkeskategorier som kommer att vara medarbetare i dessa
verksamheter förmedlas mycket av de faktakunskaper som ligger till grund för det
kommande professionella yrkeslivet. Detta sker genom formell undervisning men också
genom informellt lärande till exempel genom VFU. För den nyanställde fortsätter
lärprocessen i det dagliga arbetet genom att ”lära genom att göra” och ta del av kollegors
erfarenheter och sätt att agera. Ellström betecknar denna typ av lärande som
reproduktivt eller anpassningsinriktat lärande.3 Det inriktas på att yrkespersonen ska
kunna bemästra de uppgifter hon eller han kommer att möta i sitt arbete på ett effektivt
sätt och tillägna sig de kunskaper som finns. Detta ger både individen och
organisationen en trygghet och stabilitet. I dessa olika lärprocesser ingår också att den
nye erövrar en grundläggande förståelse av arbetet. Sandberg & Targama lyfter fram att
denna inlärda förståelse av arbetet är en mycket betydelsefull aspekt av kompetensen.
Den:
”är då ett grundläggande mönster i individens tankegångar och
föreställningar om vad arbetet innebär, vad det går ut på, samt i vilket
sammanhang det hör hemma. Denna förståelse av arbetsuppgifterna styr i
sin tur individens bedömningar av vad som är viktigt, respektive mindre
2
3
Se till exempel Claesson 2015
Ellström 2003, Ellström 2009
Sidan 4 av 7
viktigt, ja det styr vilka företeelser man överhuvudtaget uppmärksammar
och förknippar med arbetet. Förståelsen styr också vilka kunskaper och
färdigheter som man utnyttjar bland det man besitter, och styr också
intresset när det gäller vilken information man söker och vad man skulle
vilja lära sig mer om.”4
Kort sagt innebär det reproduktiva lärandet att individen lärs in i och förfinar sin
utförarkompetens inom de rådande professionella och organisatoriska
förståelseramarna.
Utvecklingsinriktat lärande
I vardagsarbetet möter verksamheterna och dess medarbetare situationer eller
frågeställningar där rutiner och förhållningssätt inte finns eller att de som finns inte
fungerar tillfredsställande. Hos många medarbetare, oftast hos de erfarna, vidgas och
utvecklas kompetensen så att många av de ”oförutsedda” situationerna blir hanterbara.
Men ibland kräver den utmanande uppgiften att man går utanför det gängse sättet att
göra eller tänkta – situationen ifrågasätter individens och verksamhetens
grundläggande förståelse av arbetet. Det utvecklingsinriktade lärandet
”innebär att bryta och byta invanda rutiner. // Fokus ligger på ett sökande
efter ny kunskap eller nya alternativa tanke- och handlingsmönster.”5
Det reproduktiva lärandet har sin huvudsakliga källa i den kunskap som formulerats i
text – explicita kunskaper. Utvecklingsinriktat lärande innefattar därutöver den
oartikulerade kunskap – implicita kunskap - det vill säga det yrkeskunnande och de
erfarenheter som finns dolt i vardagspraktiken.6 Utmärkande för det
utvecklingsinriktade lärandet är att individen intar ett kritiskt reflekterande
förhållningssätt till de egna invanda tanke- och handlingsmönstren. Lärprocessen kan
utmynna i en utveckling av den professionella praktiken där den rådande
förståelseramen förändras.
De FoU-projekt som pågår inom MKHV är exempel på arbetsformer som ger
förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande. Både Kvalitetsregisterprojektet och
FÖRSTprojektet är organiserade så att (1) berörda personalkategorier från
verksamheterna och forskare inom fältet är aktivt involverade. I det praktiska FoUarbetet har man på ett strukturerat sätt (2) sökt information från såväl forskningen som
från praktiken för att belysa de aktuella frågeställningarna. Processen i arbetet har varit
(3) involverande på så sätt att deltagarna medverkat i att formulera frågeställningarna
och deltagit i analysen av informationsmaterialet. Kunskaperna och erfarenheterna har
(4) konkretiserats i förslag till arbetsformer och handlingsstrategier. Båda projekten har
dessutom berört flera personalkategorier och verksamheter inom flera av de
samverkande organisationerna - det som menas med att vara i skärningspunkten.
Organisationen och lärande
Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande är komplementära aspekter av lärande. I
en organisation behövs båda med varierande intensitet beroende på organisationens
Sandberg & Targama 1998
Ellström 2009 a.a
6 Argyris & Schön 1974
4
5
Sidan 5 av 7
aktuella behov. Liksom den professionelle medarbetaren har också organisationer en
uppfattning av vad som är önskvärt respektive förkastligt i den dagliga verksamheten.
Detta är uppfattningar (förståelse) som också styr inriktningen på vad som är angeläget
för medarbetarna att lära, kunna och bemästra, men också hur man ska förhålla sig till
angränsande verksamheter och organisationer. Till exempel ska en handläggare ha
förmågan att snabbt, effektivt och enligt lagen korrekt hantera en anmälan eller
utredning. Detta kan läras i form av reproduktivt lärande, som innebär att förvärva och
träna sig i att följa bestämda, standardiserade arbetssätt och rutiner. En tillämpning av
det utvecklingsinriktade lärandets logik på samma sekvens av arbetet skulle innebära
att det givna arbetssättet utsattes för en kritisk granskning. Reflektionen skulle röra
frågan om varför vi arbetar på detta sätt – inte bara hur.
Exemplet illustrerar organisationens behov av att både fungera effektivt och att
utvecklas. Ellström benämner detta produktionens och utvecklingens logik.7
Produktionens logik betonar: kravet på effektiv handling, givna regler och instruktioner,
enhetlighet och liktänkande, stabilitet och säkerhet. I utvecklingens logik betonas:
reflektion och eftertanke, alternativtänkande, experiment och risktagande, tolerans för
olikhet, osäkerhet och felhandlingar. Trots de spänningar som finns mellan dessa logiker
är det nödvändigt att de får möjlighet att existera samtidigt. Risken är annars att
organisationen stelnar i invanda mönster och former. Produktionens logik tenderar att
göra sig ständigt påmind genom lagstiftarens krav, ärendeflöden, byte av medarbetare
m.m. Det ekonomiska och personella utrymmet att arbeta i enlighet med utvecklingens
logik är vanligtvis begränsade. Dessutom förutsätter utvecklingens logik att det finns ett
starkt ledningsstöd med ett personligt ansvarstagande från ledare och chefer för
risktagande och eventuella felhandlingar, för att möjliggöra ett utvecklingsinriktat
lärande i arbetet.
Ett fokuserat MKHV
MKHV är en liten resurs i ett stort system av utbildnings-, forsknings- och
utvecklingsorganisationer med inriktning på hälsa och välfärd. I positionen som ny och
liten är det angeläget att finna sin funktion och göra tydligt för sig själv och andra vad
man ska bidra med. Resonemangen i detta PM kretsar till frågan hur MKHV kan
utvecklas så att resursen används på ett konstruktivt sätt – vad som ges prioritet,
argumenten för detta och hur det kan genomföras. Sammanfattningsvis argumenteras
för att:
7
Samarbetet och samverkan i MKHV ska inriktas på frågeställningar som berör
flera av de samverkande aktörerna och skär över organisatoriska och
professionella gränser – projekt i skärningspunkten. Exempel på detta är
Kvalitetsregisterprojektet, FÖRSTprojektet, arbetet kring VFU.
Prioritet ges till frågeställningar där ”lösningen” i form av förnyade arbets- och
förhållningssätt eller förändrade samarbetsformer eventuellt kräver en
omprövning av de rådande organisatoriska och professionella gränserna – det
vill säga att i sökandet efter en lösning ingår ett utvecklingsinriktat lärande.
Arbetet i MKHV genomförs i projektform. Dessa organiseras så att berörda
personalkategorier och forskare involveras, att medverkande personer görs
Ellström 2002
Sidan 6 av 7
delaktiga i att formulera frågeställningar och i analys, att kunskaper söks på ett
systematiskt sätt i både forskning och erfarenhet samt att kunskaperna
konkretiseras i koncept för förbättrade arbetsformer, arbetsmodeller,
samarbetsformer och så vidare. Samtidigt ska projekten ge en
kunskapsuppbyggnad som kan användas i utvecklingen av utbildningar och
eventuellt formulera forskningsfrågor.
MKHV är inte en operativ del i de samverkande organisationernas
kompetensförsörjning, det vill säga för det reproduktiva lärandet. Detta är
uppgifter för gymnasie- och högskolor samt interna och externa
utbildningsanordnare.
MKHV är inte heller en operativ implementerings- eller forskningsorganisation.
Implementeringsfrågor är primärt ett ansvar för linjeorganisationen och dess
stödfunktioner liksom forskningsfrågor är en angelägenhet för högskolesystemet.
Storskaliga och utmanande experiment är riskabla. Därför behövs en skyddad och
avgränsad miljö där innovativa idéer och nytänkande kan utforskas och provas. I en
sådan miljö behöver utvecklingens logik råda och i denna miljö ges det
utvecklingsinriktade lärandet utrymme och förväntas verka. MKHV med dess
samrådsstrukturer och begränsade organisatoriska och ekonomiska resurser kunde
vara denna skyddade miljö. Genom att inrikta sig på problemställningar i
skärningspunkten mellan aktörerna och med mandat att verka genom ett
utvecklingsinriktat lärande skulle MKHV kunna vara ett konstruktivt komplement till
det etablerade systemet av utbildnings-, forsknings- och utvecklingsorganisationer.
Sidan 7 av 7
Referenser
Argyris C, Schön D (1974) Theory in Practice: Increasing Professional Effectiveness. San
Francisco, Jossey-Bass Publishers.
Claesson A (2015) Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling –
överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg. Örebro
Studies in Social Work 15, Örebro Universitet.
Ellström P-E (2009) Användning och nytta av utvärderingar: ett lärandeperspektiv. I:
Svensson L, Brulin G, Jansson S, Sjöberg K (red.) Lärande utvärdering genom
följeforskning. Studentlitteratur, Lund.
Ellström E, Ekholm B, Ellström P-E (2003) Verksamhetskultur och lärande. Om
äldreomsorgen som lärandemiljö. Studentlitteratur, Lund.
Ellström P-E (2002) Lärande – i spänningsfältet mellan produktionens och utvecklingens
logik. Utbildning, kompetens och arbete. Studentlitteratur, Lund.
Hyvönen U & Messing J (2014) MKHV på väg till en robust identitet? – rapport från
följeforskningen. JLM Konsult, Ludvika.
Sandberg J, Targama A (1998) Ledning och förståelse. Ett kompetensperspektiv på
organisationer. Studentlitteratur, Lund.
