Område söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö

Kulturhistorisk utredning
Område söder om
Sjötorpsvägen i Tygelsjö
Underlag inför planprogram
Fastigheterna Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 i Malmö stad
Skåne län
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021
Johanna Larsson, Carola Lund och Olga Schlyter
Kulturhistorisk utredning
Område söder om
Sjötorpsvägen i Tygelsjö
Underlag inför planprogram
Fastigheterna Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 i Malmö stad
Skåne län
Malmö Kulturmiljö
Box 406
201 24 Malmö
Tel: 040-34 44 75
Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24
www.malmo.se/kulturmiljo
Kulturhistorisk utredning
Område söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö – Kulturhistoriskt underlag inför planprogram
Fastigheterna Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 i Malmö stad. Skåne län
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:021
Författare: Johanna Larsson, Carola Lund och Olga Schlyter
Foto: Johanna Larsson och Olga Schlyter
Grafisk form: Anders Gutehall
Sättning: Olga Schlyter
Omslagsbild: Magasinsbyggnader på fastigheten Tygelsjö 20:5 . I bakgerunden silon på fastigheten Fodret 19.
ISSN: 1653-493X
© Malmö Kulturmiljö 2007
Innehåll
Tekniska och administrativa uppgifter
4
Inledning
5
Tygelsjö
5
Bytomt och enskifte
Järnvägen
Villabebyggelse
Beskrivning av utredningsområdet
Fodret 19
Tygelsjö 20:5
Tygelsjö 20:6
5
6
7
9
9
9
9
Kulturhistoriska värden
10
Antikvariska synpunkter på nyproduktion i området
11
Referenser
12
Årets rapporter
13
Bilagor
Bilaga 1 Karta Laga skifte 1763
Bilaga 2 Karta Enskifte 1805
Bilaga 3 Generalstabskartan 1854
Bilaga 4 Häradskartan 1912
Bilaga 5 Byggnadsinventering
Bilaga 6 Exempel på omvandlade silobyggnader
Tekniska och administrativa uppgifter
Län: ............................................................................................................................................................................. Skåne
Kommun:................................................................................................................................................................ Malmö
Ort: ......................................................................................................................................................................... Tygelsjö
Fastighet: ........................................................................................................... Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6
Ägare: ...................................Svenska Lantmännen (Fodret 19), Erik Kronqvist (Tygelsjö 20:5 och 20:6)
Arbetet utfört:........................................................................................................................................ Oktober 2007
Figur 1. Utredningsområdet markerat på karta över Tygelsjö.
4
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021
Inledning
Föreliggande utredning är producerad i samband med framtagandet av ett planprogram för området söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö, Pp 6013. I områdets
sydöstra del finns fastigheterna Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 som idag nyttjas
för industri- och handelsändamål. Önskan finns att här möjliggöra byggandet av
bostäder.
Utredningsområdet och dess byggnader har dokumenterats och historiken har
utforskats som grund för en bedömning av de kulturhistoriska värdena på platsen.
Arbetena är utförda av praktikant Johanna Larsson samt byggnadsantikvarierna
Carola Lund och Olga Schlyter vid Malmö Kulturmiljö under oktober månad
2007. Uppdragsgivare är Malmö Stadsbyggnadskontor genom Stellan Westerberg.
Tygelsjö
Tygelsjö ligger på slätten söder om Malmö. Området har varit bebott och marken
brukad under flera tusen år, vilket bronsåldershögar visar liksom den arkeologiska
upptäckten av spår av en förhistorisk väg öster om Tygelsjö som under järnåldern
förband Trelleborg med Lund/Uppåkra.
Medeltida bytomt och enskifte
I likhet med de övriga kustnära byarna söder om Malmö ligger Tygelsjö tydligt
indraget från kusten med byns marker i en långsträckt form från väster till öster.
Karaktäristiskt för den äldre bebyggelsen i kustlandet söder om Malmö är att de
bestod av byar belägna en 6–7 kilometer inåt land, vilket gjorde att kuststräckan var
obetydligt bebyggd fram till enskiftet.
Tygelsjös medeltida bytomt är belägen cirka fem kilometer från kusten. På de
äldsta kartorna från 1700-talet (se bilaga 1) omgärdas en centralt placerad äng av
gårdar och gatehus. Två parallella gator löpte i öst-västlig riktning längs ängen där
också byns två vanningar, det vill säga dammar, var placerade. Byns kyrka var belägen på en höjd i norr.
Figur 2. Tygelsjö by med den nya kyrkan, som uppfördes 1903-04.
Enskiftet i Tygelsjö by skedde 1805 (se bilaga 2). Endast prästgården, majorsbostället och ytterligare 5 gårdar kom att ligga kvar på sina ursprungliga platser.
Övriga gårdar flyttades ut till byns marker i väster. Detta gör att den bebyggelse
som idag ligger närmre kusten är en följd dels av enskiftets utflyttningar dels av
nyare tätbebyggelse, frånsett Pile som har sitt ursprung i en medeltida sätesgård.
Under 1800-talet skedde viss förtätning av den medeltida bytomten genom tillkomst av gatehus (se bilaga 3). Den medeltida bykänslan fanns dock bevarad in på
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021
5
1900-talet och än idag finns den äldre gatustrukturen kvar liksom delar av ängen
och prästvanningen.
Tygelsjös medeltida kyrka revs vid sekelskiftet 1900 och en ny kyrka i nygotisk
stil uppfördes på samma plats.
Järnvägen
År 1886 invigdes järnvägslinjen mellan Malmö och Trelleborg där Tygelsjö var en
av stationerna. Linjen lades ner 1971 och banan revs. Ännu idag finns stationsbyggnaden kvar, om än med ny funktion. Även ett flertal byggnader som växte
fram kring järnvägen såsom handelsmagasin och affärer med anknytning till godstrafiken finns bevarade.
Från Tygelsjö utgick även en fem kilometer lång bibana till Klagshamn som
öppnades 1898. Syftet med den banan var att frakta gods från kalkbrottet vid
Klagshamn men här gick även persontrafik. Banan lades formellt ner 1963 då ingen
regelbunden trafik gått på linjen sedan 1927 och spåren var mycket förfallna.
Järnvägen gav upphov till att byns struktur förändrades under 1900-talet (se
bilaga 4). Nya arbetstillfällen uppstod och byn var inte längre enbart beroende av
jordbruket som arbetsform vilket påverkade bebyggelsemönstret. Förtätning av byn
skedde genom byggandet av bostadshus, skola, brandstation, butiker och byggnader
kopplade till järnvägen. Av dessa finns ett flertal kvar än idag.
Figur 3. Tygelsjö station vid sekelskiftet 1900.
Figur 4. Utsikt från kyrktornet i början av 1950-talet. I förgrunden till höger syns skolan, och
bakom den Lantmännens silo.
6
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021
Lantmännen och mejerinäringen
En effekt av att järnvägen drogs genom Tygelsjö var att byn utvecklades till centralort för det omgivande jordbrukslandskapet. Invid järnvägen etablerades jordbruksrelaterade verksamheter som Lantmännens lokalförening och andelsmejeri.
Uppfinningen av separatorn 1878 lade grunden för en industrimässig mejerihantering. Under 1890-talet influerades de skånska bönderna av andelsmejerirörelsen i Danmark och 1893 uppfördes ett mejeri i Tygelsjö öster om järnvägen,
Tygelsjö andelsmejeri. Till mejeriet som framförallt producerade smör knöts 244
mjölkbönder. Ett bostadshus för mejeriets disponent uppfördes omedelbart väster
om mejeribyggnaden. Rationaliseringarna inom mejerinäringen under 1930-talet
innebar att många lokala mejerier lades ner eller slogs samman till större enheter.
Mejeriet i Tygelsjö lades ner i början av 1950-talet och byggnaderna övertogs av AB
Tygelsjö Kemiska Fabriker. Mejeribyggnaden revs på 1970-talet, men disponentvillan finns bevarad.
Figur 5. Andelsmejeriet i Tygelsjö vid sekelskiftet 1900.
1917 bildades Skånska Lantmännens Lokalförening av bönder, inte bara från
Tygelsjö, utan även från Västra Klagstorp, Gessie, Hököpinge, Eskilstorp, Arrie,
Glostorp och Lockarp. Verksamheten etablerades invid järnvägen söder om byn.
Hit kunde bönderna lämna spannmål till torkning och försäljning samt handla
foder, byggmaterial med mera. Anläggningen startade i liten skala och bestod
ursprungligen endast av några enklare träbyggnader. Silon uppfördes i etapper med
start i början av 1950-talet. Fastigheten ägs fortfarande av Lantmännen och det
bedrivs byggvaruhandel på tomten.
Villabebyggelse
Under rekordåren på 1960- och 1970-talen byggdes Tygelsjö ut i stor skala, och
stora områden med villabebyggelse uppfördes framförallt söder om den gamla
bykärnan. Under 1980-talet växte byn ytterligare, då mot norr, en utbyggnad som
fortsätter nu på 2000-talet. Den största delen av bebyggelsen som finns i Tygelsjö
idag besår av hus uppförda efter 1970.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021
7
Figur 6. Lantmännens byggnader i slutet av 1930-talet eller på 1940-talet. Kontorsbyggnaden i
förgrun-den uppfördes 1938 och finns bevarad idag.
Figur 7. Lantmännens silo på 1960-talet.
Figur 8. Järnvägen bryts upp 1971.
8
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021
Beskrivning av utredningsområdet
Utredningsområdet är ett handels- och verksamhetsområde belägget centralt i
Tygelsjö, där Tygelsjövägen korsar den gamla järnvägssträckningen. Området
består av tre olika fastigheter. Det gränsar i norr till bostäder och ett verksamhetsområde, i öster till gården Tygelsjö boställe samt till bostadsbebyggelse och grönområden i övriga riktningar.
Områdets karaktär är präglad av den utveckling som skedde i Tygelsjö under
1900-talet. I Tygelsjö finns det två historiska centrumpunkter. Det är kyrkan samt
järnvägen som kom till byn strax före sekelskiftet 1900. En del av byggnaderna i
utredningsområdet har koppling till järnvägen som löpte genom området i nordsydlig riktning från 1880- talet fram till 1970- talet. Det gamla stationshuset ligger
strax norr om utredningsområdet.
Figur 10. Karta över utredningsområdet med byggnaderna numrerade.
Fodret 19
På fastigheten Fodret 9, som sedan 1917 varit i Lantmännens ägo, finns idag en
byggvaruhandel (6) med ett antal lagerlokaler (2, 3, 4, 5, 7) samt en silobyggnad
(1) från början av 1950-talet. En kontorsbyggnad från 1930-talet, utformad som en
liten villa, finns i anslutning till silon. Längst söderut på fastigheten finns en
lagerbyggnad (7) i trä som kan vara från tiden innan Lantmännen etablerade sig på
platsen. Konstruktionen är av äldre snitt och på häradskartan från 1912 finns en
byggnad på denna plats. Byggvaruhandelns affärsbyggnad (6) är uppförd medan
järnvägen ännu fanns kvar, medan övriga byggnader på fastigheten är uppförda från
1970-talet och framåt. Bebyggelsestrukturen är präglad av järnvägens sträckning
genom fastigheten. Silobyggnaden (1) och de äldre lagerbyggnaderna (6, 7) ligger
utmed den gamla spårdragningen.
Tygelsjö 20:5
På fastigheten Tygelsjö 20:5 finns en lång, sammanbyggd rad av magasinsbyggnader. Den byggnad som ligger längst norrut, närmast Tygelsjövägen, är ett
vitputsat magasin i två våningar (8). Det är sannolikt uppfört runt sekelskiftet 1900
och byggt i anslutning till järnvägen. Järnvägsspåren gick omedelbart väster om
längan av magasinsbyggnader. Redan under första halvan av 1900-talet byggdes ett
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021
9
par enkla magasinsbyggnader i trä söder godsmagasinet, och dessa finns delvis
bevarade i den nutida bebyggelsen (9, 10). Byggnaderna är av enkel karaktär med
fasader till stor del i korrugerad plåt. Den sydligaste delen av längan är uppförd
efter 1960 (11).
Tygelsjö 20:6
På fastigheten ligger en villa ombyggd till kontor (12), en lagerbyggnad (13) och en
verkstadsbyggnad (14). Villan uppfördes som disponentbostad till Tygelsjö andelsmejeri på 1890-talet. Mejeriet låg vid järnvägen, där den stora lagerbyggnaden
ligger idag. Villan är tämligen förändrad genom att en stor tillbyggnad uppfördes
mot norr på 1980-talet.
Figur 9. Utredningsområdet sett från söder. Magasinsbyggnaderna på fastigheten Tygelsjö 20:5
syns till höger och silon på fastigheten Fodret 19 i bakgrunden. Ytterligare fotografier finns i
bilaga 5.
Antikvariska slutsatser
Bebyggelsen inom utredningsområdet har på olika sätt tillkommit med anknytning
till järnvägen. Lantmännens etablering på 1910-talet hängde samman med transportmöjligheterna samt att Tygelsjö kom att utgöra centralort för ett större omland.
Detta gäller även för andelsmejeriet som tidigare låg på fastigheten Tygelsjö 20:6
och vars disponentvilla finns bevarad idag. Magasinsbyggnaderna på fastigheten
Tygelsjö 20:5 har också en koppling till järnvägen, vilket bland annat avspeglar sig i
det vitputsade godsmagasinets utformning och karaktär. Järnvägens betydelse för
området är påtaglig i bebyggelsestrukturen. Bland annat avspeglas detta i
byggnadernas placering som följer den gamla järnvägssträckningen. Ytan där spåren
gick är obebyggd, frånsett en större lagerbyggnad i norra delen av utredningsområdet, uppförd efter 1971 då järnvägen lades ner.
Bevarandevärda byggnader
Följande byggnader har kulturhistoriska värden som gör att de bedöms som värda
att bevara.
• Silobyggnaden (1) utgör ett spännande komplex av byggnadsdelar från
olika tider. Med sin höjd och karaktäristiska utformning är den ett landmärke i byn och den ger Tygelsjö en särpräglad silhuett på slätten tillsammans med kyrktornet.
• Godsmagasinet (8) har en utformning som gör kopplingen till järnvägen
tydlig. Byggnaden är gedigen och omsorgsfullt utformad.
10
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021
•
Disponentvillan (12) har en intressant historia och dess karaktär är i viss
mån bevarad trots de förändringar den genomgått. Villan kan med fördel
återställas till bostad.
Övrig bebyggelse inom utredningsområdet är enklare lagerbyggnader av varierande
ålder i plåt, betong eller trä. De har begränsade kulturhistoriska värden.
Figur 11. Silobyggnaden med tillhörande kontorshus, godsmagasinet och disponentvillan.
Viktigt är att disponentvillan och godsmagasinets exteriörer vid framtida renoveringar ges ett uttryck i material och kulörer som stämmer överrens med byggnadernas ursprungliga arkitektur.
När det gäller silobyggnaden finns det gott om exempel runt om i världen på
hur silobatterier av detta slag omvandlats till bostäder, studentlägenheter, hotell
med mera. Det är en typ av byggnad som tål omfattande förändringar utan att dess
karaktär går förlorad. Rivs silobyggnaden, trots dess kulturhistoriska värden, bör
dess form och höjd vara förebild för ett nytt hus, och på så vis kan minnet av silon,
dess silhuett och Tygelsjös karaktäristiska ”skyline” bevaras.
Nyproduktion i området
Att bevara en del av den äldre bebyggelsen skulle ge historisk förankring till ett
nyskapat bostadsområde. De gamla byggnaderna har miljöskapande värden och
bidrar till en varierad och mer intressant bebyggelsemiljö. Vid planläggning och
nyproduktion i området finns en tydlig historisk struktur att ta hänsyn till, nämligen järnvägens forna sträckning. Ny bebyggelse bör uppföras så att den gamla
järnvägssträckningen lämnas fri. Ytan kan med fördel användas som exempelvis
gång- och cykelstråk. Det vore även positivt om ny bebyggelse placeras så att denna
”korridor” markeras och tydliggörs. I ett längre perspektiv kan det kanske vara
möjligt att knyta samman cykelstråket som går i den gamla järnvägssträckningen
norr om Tygelsjö med denna sträcka.
På fastigheten Fodret 19 bör den nya bebyggelsens karaktär skilja sig åt mellan
fastighetens östra och västra del. Området kring den gamla järnvägssträckningen
kan vara mer storskalig och långsträckt till sin form för att förtydliga områdets äldre
historia. Den västra delen av fastigheten, som idag är obebyggd, bör vara mer
småskalig för att möta jordbrukslandskapet och dess agrara bebyggelse i form av
Tygelsjö boställe i söder. Det är också viktigt att ny bebyggelse inte tillåts för nära
gården, varken åt norr, väster eller söder.
Utformningen av eventuell ny bebyggelse på fastigheterna Tygelsjö 20:5 och
20:6 bör ske på ett sådant sätt att hänsyn tas till disponentvillan samt den gamla
järnvägssträckningen.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021
11
Referenser
Litteratur
Ingers, Ingmar. 1976. Ortnamn i Malmö. X. Tygelsjö socken. Malmö
fornminnesförenings årsskrift 1975. Modéer, Kjell Å. (red.). Malmö.
Järnvägsepoken – ett minne blott. 1997. Livets gång i Tygelsjö. Tyge, Sigvard,
Ragnarson, Per m.fl (red.). Oxie härads hembygdsförening årsbok 1997.
Vellinge.
Svalner, Erik. 1997. Skånska lantmännen. Livets gång i Tygelsjö. Tyge, Sigvard,
Ragnarson, Per m.fl (red.). Oxie härads hembygdsförening årsbok 1997.
Vellinge.
Svensson, Walter. 1997. Lilleputtjärnvägen som kom och försvann. Livets gång i
Tygelsjö. Tyge, Sigvard, Ragnarson, Per m.fl (red.). Oxie härads
hembygdsförening årsbok 1997. Vellinge.
Tygelsjö. Bilder från seklets första hälft. 1988. Tyge, Sigvard (red.). Oxie härads
hembygdsförenings årsbok 86/87. Malmö.
Muntliga uppgifter
Alf Christensson, Tygelsjö villa förening
Erik Josefsson.
Arkivmaterial
Lantmäteriets förrättningsarkiv, Malmö
Lantmäterietstyrelsen arkiv, Lantmäteriverkets forskningsarkiv, Gävle
Stadsarkitektavdelningens arkiv, Stadsbyggnadskontoret, Malmö.
Källförteckning, illustrationer
Figur 1. Malmö StadsAtlas
Figur 2. Tygelsjö, bilder från seklets första hälft. Oxie Härads hembygdsförenings
årsbok 86/87.
Figur 3. Tygelsjö, bilder från seklets första hälft. Oxie Härads hembygdsförenings
årsbok 86/87.
Figur 4. Tygelsjö, bilder från seklets första hälft. Oxie Härads hembygdsförenings
årsbok 86/87.
Figur 5. Tygelsjö, bilder från seklets första hälft. Oxie Härads hembygdsförenings
årsbok 86/87.
Figur 6. Livets gång i Tygelsjö. Oxie Härads hembygdsförenings årsbok 1997.
Figur 7. Tygelsjö, bilder från seklets första hälft. Oxie Härads hembygdsförenings
årsbok 86/87.
Figur 8. Livets gång i Tygelsjö. Oxie Härads hembygdsförenings årsbok 1997.
Figur 9. Foto Olga Schlyter
Figur 10. Malmö StadsAtlas
Figur 11. Foto Johanna Larsson och Olga Schlyter
12
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021
Årets rapporter
Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös
rapportserie – Enheten för Kulturmiljövård Rapport:
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001
Carola Lund
Antikvarisk kontroll. Malmö Stadsteater - Ombyggnadsarbeten
2004-2006. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:002
Carola Lund och Maria Lundberg
Antikvarisk kontroll. Humanitetens Hus – Renovering i samband
med byte av verksamhet. Fastigheten Ridhuset 1 i Malmö stad.
Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003
Jörgen Kling
Antikvarisk rapport. Äsphults kyrka – Utvändig renovering. Västra
Vrams kyrkliga samfällighet, Äsphults socken i Kristianstads
kommun. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:013
Jörgen Kling
Antikvarisk kontroll. Skabersjö kyrka – Invändig restaurering.
Värby församling, Skabersjö socken i Svedala kommun. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:014
Maria Lundberg och Olga Schlyter
Antikvarisk kontroll. Malmö Centralstation – Ombyggnad av
restaurangkök till café. Fastigheten Innerstaden 31:10 i Malmö
stad. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:015
Bo Strömberg och Lars Persson
Väg E22 Hörby N – Linderöd. Arkeologisk utredning steg 1 inför
planerad ombyggnad av europaväg och lokalt vägnät. Skåne,
Hörby och Kristianstads kommuner, Hörby, Fulltofta, Äspinge,
Södra Rörum och Linderöd socknar. Skåne län.
(Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd)
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:016
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:004
Olga Schlyter och Maria Lundberg
Byggnadsantikvarisk utredning. Eurocs kontorsbyggnad Dokumentation och riktlinjer inför ombyggnad. Fastigheten
Annetorpsgården 1 i Malmö stad. Skåne län.
Carola Lund och Maria Lundberg
Antikvarisk kontroll. Hedmanska gården – Ändring av befintlig
markbeläggning. Fastigheten Gyllenstjärna 7 i Malmö stad. Skåne
län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:017
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005
Jörgen Kling
Antikvarisk rapport. Marsvinsholms kyrka – Restaurering av
tornspiran. Ljunits församling, Balkåkra socken i Ystad kommun.
Skåne län.
Maria Lundberg
Arbeten utförda 1997-2006. Katrinetorps gård - Malmö
Förskönings- och Planteringsförenings insatser på Katrinetorp
Fastigheten Lockarp 44:1 i Malmö stad. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:018
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:006
Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg
Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan – Restaurering av staket.
Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun. Skåne län.
Carola Lund
Antikvarisk kontroll. Rosenvingska huset. Invändiga målningsarbeten. Fastigheten Jörgen Kock 3 i Malmö stad. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:019
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:007
Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg
Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan – Inredning av WC samt
montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala
kommun. Skåne län.
Lars Persson
Kulturmiljöutredning. Bunkeflo och Vintriepark – En landskapshistorisk studie av Bunkeflo socken och utbyggnadsområdet
Vintriepark. Bunkeflo socken i Malmö stad. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:020
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:008
Jörgen Kling
Antikvarisk kontroll. Sofia Albertina kyrka – Renovering av yttertak.
Landskrona församling i Landskrona kommun. Skåne län.
Jörgen Kling
Antikvarisk kontroll. Gamla begravningsplatsen. Ny gångväg
genom Gamla begravningsplatsens västra del. Innerstaden 1:14,
Malmö stad. Skåne län
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:009
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:021
Carola Lund, Maria Lundberg och Olga Schlyter
Kulturhistorisk utredning. Varvsstaden - Kockumsområdet söder
om Stora Varvsgatan. Fastigheten Hamnen 21:149 i Malmö stad.
Skåne län.
Johanna Larsson, Carola Lund och Olga Schlyter
Kulturhistorisk utredning. Område söder om Sjötorpsvägen i
Tygelsjö. Underlag inför planprogram. Fastigheterna Fodret 19,
Tygelsjö 20:5 och 20:6 i Malmö stad. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010
Jörgen Kling
Antikvarisk kontroll. Hästveda kyrka – Utvändig restaurering.
Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet, Hästveda socken i
Hässleholms kommun. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011
Carola Lund och Olga Schlyter
Åtgärdsplan. Frihamnsmagasinet M1. Fastigheten Hamnen 22:192
i Malmö stad. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:012
Carola Lund och Maria Lundberg
Antikvarisk kontroll. Malmö Centralstation – Invändiga ändringar i
byggnad 1B. Fastigheten Innerstaden 31:10 i Malmö stad. Skåne
län.
Bilaga 1
Karta Laga skifte 1763
Bilaga 2
Karta Enskifte 1805
Bilaga 3
Generalstabskartan 1854
Bilaga 4
Häradskartan 1912
Bilaga 5
Byggnadsinventering utförd i oktober 2007 av Johanna Larsson och Olga Schlyter.
Byggnadsinventering
Fodret 19
Byggnad 1. Silo, kontor och magasin
Från 1917 hade Lantmännen trävarumagasin på denna plats. Det var låga
byggnader i träpanel. 1935 byggdes ett spannmålsmagasin som var en reslig
byggnad i två plan med sadeltak. 1938 byggdes ett kontor i form av en villaliknande byggnad i mörkt tegel intill spannmålsmagasinets södra fasad. Denna byggnad står kvar idag längst österut i byggnadskomplexet. Trävarumagasinen är rivna
och silobatteriet är uppfört på dess plats. Spannmålsmagasinet förefaller ha funnits
kvar in på 1980-talet. Idag finns spår kvar av den byggnaden i form av plåt på
angränsande byggnaders fasader.
Själva silobatteriet började uppföras 1951-52 då dess norra del bestående av sex
silos uppfördes. Bygget av den 27 meter höga byggnaden ska ha tagit 10 dagar och
silon göts med glidformar. Det var den första silo i Skåne som uppfördes av Lantmännens Byggnads AB i Lund. Åren 1958-59 byggdes silobatteriet till mot söder
med ytterligare sex silos. Vid den tiden uppfördes även de tillbyggnader i betong
och tegel som finns i anknytning till silobatteriet åt norr och öster. Dessa var så
kallade planbottenmagasin som fungerade som bland annat lager för kvarnspannmål och inrymde kross och hammarkvarn. 1974 gjordes ännu en tillbyggnad i form
av sex silos.
Det ljust grönputsade silobatteriet av armerad betong är dominerande i
byggnadskomplexet. Silobatteriet består av arton silos, som var och en har ett litet
kvadratiskt vitkarmat fönster högst upp under takfoten åt väster, och på en del
finns liknande fönster även längre ner. Det finns grönmålade portar in i byggnaden
från söder och väster.
I norra delen av silobyggnaden finns en tillbyggnad i tre våningar. Tillbyggnaden är rak och enkel i sin form och har fasader i rött tegel med synlig vitmålad
betongstomme. Ljusinsläpp sker genom smala fönsterband med vita karmar på
varje våning. Översta våningen har även partier av glasbetong. I öster finns en grön
godsport på första våningen, skyddat av ett plåttak.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 5
Även i öster finns en tillbyggnad i tre våningar med samma utformning som den
norra tillbyggnaden. På tillbyggnadens norra gavel finns en skjutport skyddad av ett
plåttak. Den östra fasaden täcks på den norra delen av korrugerad plåt där en
byggnad tidigare stod. I delen mot söder finns fönsterband med vita karmar på
varje våningsplan. Två grönmelerade portar leder in i byggnaden. Mot söder finns
en tillbyggnad i ett plan, även den byggd i rött tegel. På dess södra gavel finns två
aluminiumdörrar. Alla tre byggnadsdelarna har svagt lutande pulpettak täckta med
svart plåt.
Kontoret är uppfört som en mindre villa i brunrött tegel murat i en variant av
munkförband. Huset består av ett och ett halvt plan med källare. Fasaden mot norr
är klädd med röd korrugerad plåt där den tidigare träbyggnaden stod. Taket är ett
sadeltak där lutningen går ut i en sväng ner mot takfoten, vid vilken det finns en
gesims i konststen. Taket är belagt med rött taktegel och det finns en lunettformad
takkupa mot öster. Byggnaden har en relativt hög skorsten murat i samma tegel
som resten av byggnaden. Fönstren är tre- och fyrluftsfönster med vita karmar i trä.
Entrédörren är förlagd mot öster och har en omfattning av grå konststen.
Byggnad 1, silobyggnaden, från väster.
Byggnad 1, silobyggnaden, från öster och norr.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 5
Byggnad 1, silobyggnaden med kontorsvillan, från söder och öster.
Byggnad 2. Lagerbyggnad
Byggnaden är uppförd 1974 efter ritningar av Skånska Cementgjuteriet för Skånska
Lantmännen. Den fungerar idag som lager av byggvaror för det byggföretag som
finns på fastigheten.
Lagerbyggnaden är uppförd i betong med en bärande pelarkonstruktion och
fyllning i form av betongplattor. Den södra fasaden har dock fyllning i form av
murat rött tegel. Byggnaden har flera stora portar för införsel av varor. På den södra
fasaden finns ett skärmtak i plåt. Taket är täckt med svart korrugerad plåt.
Byggnad 2, lagerbyggnad, från nordväst och söder.
Byggnad 3. Lagerbyggnad
Byggnaden är ritad 1977 av arkitekt Alf Martinsson. Funktionen idag är lagerlokal
för byggvaror åt det byggföretag som finns på fastigheten.
Byggnaden är en kvadratiskt formad lagerlokal med sidan mot söder öppen.
Grundkonstruktionen är i betong medan vissa delar av fasaden består av stående
träpanel. Taket är flackt och täckt med svart korrugerad plåt.
Byggnad 3, lagerbyggnad, från sydöst.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 5
Byggnad 4. Lagerbyggnad
Byggnaden uppfördes 1996 som lagerbyggnad efter ritningar av SL Byggproduktion AB.
Byggnaden består av en stålkonstruktion med fasader av korrugerad grön plåt.
Den övre delen av fasaderna består av ljusgenomsläpplig korrugerad plast på den
östra sidan. På denna sida finns även en stor port i aluminium. Taket är ett svart
plåtbelagt sadeltak.
Byggnad 4, lagerbyggnad, från öster.
Byggnad 5. Lagerbyggnad
2004 uppfördes denna byggnad som länkar samman Byggnad 4 och Byggnad 6.
Byggnaden är i ett plan med platt tak och har en vitmålad bred taksarg i trä.
Fasaderna är täckta med rödmålad locklistpanel och har på både östra och västra
sidan igensatta fönster.
Byggnad 5, lagerbyggnad, från öster.
Byggnad 6. Butik och kontor
Byggnaden är ursprungligen uppförd någon gång mellan 1950 och 1974. Huset
byggdes om 1980 från lagerbyggnad till butik och kontor efter ritningar av Småhusprojektering. Byggnaden innehåller även lager.
Huset är i ett plan med en förhöjd vindsvåning. Fasaderna mot öster och norr är
täckta av gul korrugerad plåt, medan de mot söder och väster är i rödmålad locklistpanel. I den södra gavelns övre del finns ett längsgående portparti, även det i
rödmålat trä. I den norra fasadens gavelröste finns två fönster med bruna karmar.
Mot öster finns en uppglasad tillbyggnad och ett antal portar.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 5
Byggnad 6, butik och kontor, från söder och nordost.
Byggnad 7. Lagerbyggnad
Denna byggnad är troligtvis från tidigt 1900-tal att döma av konstruktionen och av
häradskartan från 1912 där det finns en byggnad på samma plats.
Huset står på en öppen grund bestående av tegel och betongsten och är i en
våning med sadeltak. Fasaderna är till större delen täckta av grön locklistpanel. Södra gaveln är av trä och rödmålad. Taket är ett sadeltak med vitmålade vindskivor
och belagt med korrugerad plåt. I norr finns en dörr på första våningen som nås av
en enkel trappa i trä och på andra våningen finns ett enkelt fönster. Nedre våningen
på östra långsidan täcks av skjutportar klädda i svart korrugerad plåt. På den södra
gaveln finns tre igensatta vitmålade fönster, två på nedre plan och ett på övre. Den
västra siden är helt täckt med grönmålad locklistpanel.
Byggnad 7, lagerbyggnad, från norr och nordost.
Tygelsjö 20:5
Byggnad 8. Godsmagasin
Byggnaden är ett magasin uppfört invid järnvägen någon gång runt sekelskiftet
1900.
Byggnaden är ett vitputsat tegelhus i två våningar med sadeltak. Taket är belagt
med rött, tvåkupigt tegel. Centralt på varje långsida finns små lastportar på varje
våning samt som på vindsvåningen. Lastportarna i bottenvåningen är dock igenmurade. Även på norra gaveln finns lastportar på alla våningsplan. Mindre fönster
med stickbågsvalv finns någorlunda symmetriskt placerade på fasaderna. Fönster
och portöppningar är inramade av dekorativ murning i rött tegel. Samtliga fönster
och portar är utbytta i sen tid.
Byggnad 8, godsmagasin, från väster.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 5
Byggnad 8, godsmagasin, från söder och norr.
Byggnad 9. Lagerlokal
Byggnaden är uppförd under första halvan av 1900-talet.
Byggnaden är en långsmal lagerbyggnad i ett plan med flackt sadeltak av korrugerad plåt. Fasaderna täcks av grönmålad locklistpanel på den östra sidan och grön
korrugerad plåt på den västra. Den östra fasaden har ett antal enklare fönster,
dörrar och portar medan den västra fasaden är helt sluten.
Byggnad 9, lagerlokal, från sydost.
Byggnad 10. Lagerlokal
Byggnaden är uppförd under första halvan av 1900-talet.
Byggnaden är i ett plan med sadeltak belagt med svart korrugerad plåt. I grunden finns en trästomme, och rester av locklistpanel finns kvar på vissa ställen. Den
östra fasaden har dock murats upp med betongblock, och mot väster finns en tillbyggnad i korrugerad plåt. Två portar finns på den östra fasaden.
Byggnad 10, lagerlokal från sydost, samt detalj av äldre panel på norra gaveln.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 5
Byggnad 11. Lagerlokal
Byggnaden är uppförd på 1960-talet.
Byggnaden är uppförd i vitputsad betongsten i ett plan med flackt tak belagt
med svart korrugerad plåt. På östra fasaden finns en högre skorsten ansluten. Den
är murad i rött tegel nertill och består av gjutna betongblock upptill. Det finns två
portar på den östra fasaden.
Byggnad 11, lagerlokal, från sydost.
Tygelsjö 20:6
Byggnad 12. Kontor
Byggnaden som idag inhyser kontor var ursprungligen disponentvilla till Tygelsjö
andelsmejeri som låg på platsen från 1893. Mejeribyggnaden revs på 1970-talet och
en stor lagerbyggnad (Byggnad 13) uppfördes i dess ställe. 1974 byggdes disponentvillan om från bostad till kontor efter ritningar av Assar Göransson. 1982 byggdes
en vinkel till mot norr, efter ritningar av Pantektor AB. Norrsidan var tidigare
byggnadens framsida, en symmetrisk och välkomponerad fasad med en centralt
placerad entré med en frontespis med balkong över.
Byggnaden är i en våning med inredd vind och har en T-formad plan. Taket är
ett sadeltak belagt med bruna betongplattor. Fasaderna är vitputsade och mot söder
finns en centralt placerad frontespis. Fönstren är sentida, bruna träfönster. I det
västra gavelröstet finns ett äldre lunettfönster med vita karmar. Byggnaden är
sammankopplad med Byggnad 13 genom en förbindelsegång på östra gaveln.
Byggnad 12, disponentvilla, från väster och söder.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 5
Byggnad 13. Lagerlokal
Byggnaden uppfördes 1974 som lagerbyggnad åt SMIFA- lättmetallkonstruktioner
efter ritningar av Lennart Göransson. 1982 byggdes den till mot söder åt Gardilux
AB efter ritningar av Pantektor AB.
Byggnaden är en stor hallbyggnad, anknuten till kontorsbyggnaden i väster
genom en förbindelsegång. Byggnaden består av tre skepp som vardera har ett flackt
sadeltak. Fasaderna är täckta med grå och röd korrugerad plåt. Ljusinsläpp sker
genom fönsterband uppe vid tak på norra och södra sidan. På de fasaderna finns
även ett flertal portar och dörrar i stål och aluminium.
Byggnad 13, lagerbyggnad, från söder och öster.
Byggnad 14. Lager- och verkstadsbyggnad
1975 uppfördes denna byggnad som lager och verkstad för bland annat sprutmålning. Arkitekt även för denna byggnad var Lennart Göransson. Gardilux AB byggde 1983 till byggnaden mot öster.
Byggnaden består av ett högre mittparti och två lägre tillbyggnader mot öster
och väster. Mittpartiet och den västra tillbyggnaden har pulpettak, medan den östra
tillbyggnaden har plant tak. Taken är täckta med svart korrugerad plåt och
fasaderna består av grå korrugerad plåt. Mot norr finns ett antal portar. Enbart den
östra delen har ljusinsläpp i form av smala vitkarmade träfönster högt upp på
fasaden.
Byggnad 14, lager- och verkstadsbyggnad, från norr.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 5
Bilaga 6
Exempel på omvandlade silobyggnader.
Wennberg silo, Köpenhamn
Adress:
Islands brygge, Köpenhamn
Arkitekt ombyggnad:
Tage Lyneborg
Mer info:
www.tagelyneborg.dk
www.ib30.dk
Foton:
Olga Schlyter
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 6
Das Silo, Hamburg
Adress:
Harburg Channel, Hamburg
Arkitekt ombyggnad:
BHL Architekten
Mer info:
www.das-silo.de
www.bhl-architekten.de
Foton:
Olga Schlyter
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 6
Grünerløkka studenthus, Oslo
Adress:
Grünerløkka, Oslo
Arkitekt ombyggnad:
HRTB A/S
Mer info:
www.hrtb.no/silo
Foton:
www.hrtb.no/silo
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 6
Sinsen Panorama, Oslo
Adress:
Trondheimsveien 197, Oslo
Arkitekt ombyggnad:
Pride Architects
Mer info:
www.prideark.no
Foton:
www.prideark.no
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 6
Silos Apartment, Sydney
Adress:
Newton, Sydney
Arkitekt ombyggnad:
Tonkin Zulaikha Greer
Mer info:
www.tzg.com
Foton:
www.tzg.com
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2007:021 Bilaga 6