vad säger våra sånger om relationen människa – gud förr och nu?

ÖREBRO MISSIONSSKOLA
Örebro Teologiska Högskola
VAD SÄGER VÅRA SÅNGER OM RELATIONEN
MÄNNISKA – GUD FÖRR OCH NU?
en jämförande uppsats om sångtexters förändring i
Pingstförsamlingen i Jönköping nedslag år 1976 och 2009,
samt en studie av de elva mest använda sångerna under 2007
-
AnnaMaria Bergqvist
AA 2552
Vårterminen 2009
C-Uppsats 15 hp
Handledare: Patrik Wahlund
Examinator: Göran Sahlberg
Abstract
The purpose of this paper is to see how the songs that we sing in our church reflect the relationship
between man and God. What kind of metaphors do we use to express that relationship? Do we find
a difference between the expressions now and thirty years ago? To make this researching possible, I
have chosen to look at the songs that we sing in my church; the Pentecostal Church in Jönköping.
I have carried out researches in songs from equivalent a church meeting in February 1976 and 2009.
Beside that, I have studied the eleven songs that we sang the most, during 2007. Why I chose that
specific year, was because of a decision made by the music leader group that year1.
I have analysed metaphors that express things about the relationship between man and God. And
my question for this paper is; what do our songs say about the relationship between man and God, in past and
present time?
After the analysis, I have summarised the discoveries from each period and in the end I have
analysed what I have found, and compared the differences and similarities of the songs and what
they says about God and man from different times.
1Vi skulle utgå från en lista av sånger för gudstjänsten, just för att församlingen skulle kunna sjunga med lättare om
de kunde sångerna och inte behövde lära sig nya varje söndag. Detta är de 11 sånger som användes mest det året.
2
Innehållsförteckning
Abstract............................................................................................................................................2
Innehållsförteckning........................................................................................................................ 3
1 Inledning ...................................................................................................................................... 5
1.1 Introduktion till ämnet........................................................................................................... 5
1.2 Syfte....................................................................................................................................... 5
1.3 Frågeställning.........................................................................................................................5
1.4 Metod .................................................................................................................................... 6
1.4.1 Material...........................................................................................................................6
1.5 Avgränsning och urval...........................................................................................................7
1.6 Disposition ............................................................................................................................ 7
1.7 Tack från författaren ............................................................................................................. 8
2 Radiogudstjänst 8 februari 1976................................................................................................... 9
2.1 Bakgrund ...............................................................................................................................9
2.1.1 Lovad vare Herren.......................................................................................................... 9
2.1.2 Löftena kunna ej svika (endast 3 verser användes vid detta tillfälle)...........................10
2.1.3 Allt Han förmår.............................................................................................................11
2.1.4 Bed en enkel bön ..........................................................................................................12
2.1.5 Ovärdig ........................................................................................................................ 13
2.1.6 Förr var mitt hjärta bundet............................................................................................ 14
2.1.7 Såsom Han har älskat (Det nya budet)..........................................................................15
2.1.8 Att se Honom................................................................................................................ 16
2.1.9 Genom allt Guds folk....................................................................................................17
2.1.10 Guds kärlek större är ..................................................................................................18
2.1.11 Jesus är ute och söker..................................................................................................19
2.1.12 Gud vår Fader............................................................................................................. 21
2.2 Sammanfattning av gudstjänsten......................................................................................... 22
3 Gudstjänst (med barnvälsignelse) 8 februari 2009..................................................................... 22
3.1 Bakgrund .............................................................................................................................22
3.1.1 Jag är en vän till Gud.................................................................................................... 23
3.1.2 Ett mästerverk .............................................................................................................. 24
3.1.3 Halleluja, sjung om Jesus..............................................................................................25
3.1.4 Ödmjukhetens konung ................................................................................................. 27
3.1.5 Att komma hem (Som när ett barn) ............................................................................. 29
3
3.1.6. Du är den högste.......................................................................................................... 29
3.1.7 Ära till Ditt namn..........................................................................................................30
3.2 Sammanfattning av gudstjänsten ........................................................................................ 32
4 Elva av våra mest använda sånger ............................................................................................. 33
4.1. Bakgrund ............................................................................................................................33
4.1.1 Du är helig.................................................................................................................... 33
4.1.2 Du är vår Far Gud......................................................................................................... 34
4.1.3 Gjort mig glad...............................................................................................................35
4.1.4 På Dig min Gud förtröstar jag ......................................................................................36
4.1.5 Så stor är vår Gud......................................................................................................... 38
4.1.6 Vid ditt kors ................................................................................................................. 39
4.1.7 Evige Far.......................................................................................................................39
4.1.8 Jag älskar Dig Jesus .................................................................................................... 41
4.1.9 Helige ande kom........................................................................................................... 42
4.1.10 Jesus Du är underbar...................................................................................................43
4.1.11 Tack för en öppen himmel.......................................................................................... 43
4.2 Sammanfattning av de elva mest använda sångerna............................................................45
5 Diskussion...................................................................................................................................46
5.1 Diskussion kring syfte och frågeställning............................................................................46
5.2 En jämförande analysdiskussion..........................................................................................46
5.3 Svårigheter med analysen ................................................................................................... 48
5.4 Förslag till vidare forskning.................................................................................................48
5.5 Andra frågor – andra resultat?............................................................................................. 48
6 Avslutning ..............................................................................................................................49
7 Källförteckning........................................................................................................................... 50
8 Bilagor........................................................................................................................................ 54
4
1 Inledning
1.1 Introduktion till ämnet
Guds folk har, oavsett församlingstillhörighet, sjungit i alla tider och genom alla tider. Munkarna
hade sin typ av sång och i väckelsetider när människor ville uttrycka sin tacksamhet gjordes det ofta
genom sång. Vad man sjöng om varierade nog från tid till tid. Fortfarande sjunger vi och det skrivs
oräkneliga sånger varje år, bara i vårt lilla land Sverige. En del av våra sånger är hämtade från USA
och England och översatta till svenska, men vi har en mängd låtskrivare i vårt eget land som genom
sina texter och sånger hjälper oss att ära Gud. Det skrivs sånger hela tiden och det har det gjort i alla
tider. En del glöms bort medan andra ständigt återkommer. Det jag har bestämt mig för att studera
och forska i genom den här uppsatsen är vad vi egentligen sjunger. Vad säger våra texter och vad
uttrycker vi till Gud genom våra sånger? Har fokus i texterna förändrats eller uttrycker vi samma
saker nu som tidigare?
Det har skrivits en hel del artiklar om sångens betydelse och plats i våra gudstjänster2 och det har
även analyserats vad vi sjunger om. För att ge ett exempel skrev Sune Fahlgren, 2007, ett
kompendium som han kallade: Minns du sången? – om frikyrkornas förlust av hemlandstonen3 där han
efterfrågar sånger om det starka framtidshoppet. I den sex sidor långa artikeln ger han en överblick
över hur sångerna och kanske framförallt texterna förändrats i olika tider. Han skriver också om
vilka konsekvenser dessa förändringar fått, bland annat för församlingens gudstjänstliv. Jag kommer
också att skriva om vad vi sjunger och säger i våra texter, men jag kommer istället att fokusera på
temat människa – Gud. Vad säger texterna om den relationen? Genom uppsatsens gång är
förhoppningen att kunna se hur vi uttryckt oss om den här relationen under olika tider samt vilka
skillnader och likheter vi kan se i texter förr och nu.
1.2 Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad vi säger och uttrycker med våra sånger. Vad
sjunger vi idag till skillnad från drygt 30 år sedan? Vad säger våra texter? Hur speglar de relationen
mellan människa och Gud?
1.3 Frågeställning
Min frågeställning utifrån syftet blir Vad säger våra sånger om relationen människa – Gud förr och nu?
2 För vidare läsning, se följande artiklar:
Truedsson, Inger. (1997) Basen i församlingen. Petrus,nr 35/36, s 20-32
Klason, Kerstin. (1993) Idédokument från sångledarkonferensen 1993. s 3-12
3 Fahlgren, 2007, s 16-21.
5
1.4 Metod
Jag använder mig av kvalitativ forskning, det vill säga att jag undersöker och analyserar sångtexter
från förr och nu för att hitta olika typer av bilder, ord och metaforer som talar om relationen
människa - Gud. Jag kommer först att kategorisera dem i olika grupper för att få en överblick av
sångernas innehåll. Sedan kommer jag att djupstudera de textrader som uttrycker något om
relationen människa - Gud, för att se på vilket sätt relationen speglas i texten. Vilka metaforer
används? Varför använder textförfattaren just dessa metaforer? Hur speglar dessa metaforer
relationen mellan människa och Gud? Finns det skillnader och likheter i hur relationen människa –
Gud beskrevs i sångtexter från förr och nu?
I min analys utgår jag främst ifrån följande:
−Textens förankring i Bibeln
−Metaforens betydelse i sin kontext,
i förhållande till den övriga texten
För att kunna ge en kort bakgrund till sångerna kontaktar jag respektive sångförfattare via e-post
eller telefon. Denna information är endast till för att få förståelse för vad sången kommer ifrån och
är inte det som uppsatsen i första hand fokuserar på. I de fall där sångförfattarna avlidit, försöker jag
att leta reda på historik och bakgrund via böcker, Internet eller genom andra människor som stod i
nära relation till dem. Jag studerar också bibeltexter för att se hur texterna är präglade av bibelordet,
och framförallt studerar jag meningar och ord i sångtexterna för att utifrån sångens kontext se vad
texten säger om relationen Gud och människa.
1.4.1 Material
Det material jag använder är det sångmaterial som vi använder i vår kyrka. Det innebär dels lösnoter
som jag hittat i vårt sångarkiv där de flesta äldre sångerna återfinns och dels sånger från sångböcker
som till exempel Jubla i Herren 1, 2 och 3, sångboken Halleluja och Sjung lovsång alla länder, m.fl.
Utöver det studerar jag sånglistor där jag har hittat vilka sånger som har använts. Dessutom finns de
båda gudstjänsterna från 1976 respektive 2009 inspelade via kassett och cd, om än i begränsad
form4. Dessa båda gudstjänster finns även dokumenterat på papper5. Bibeln använder jag som en
viktig del i den här uppsatsen och utgår ifrån Bibel 2000. I de fall då jag väljer en annan översättning
för att komplettera med, har jag nämnt det. Detta blir mitt primära forskningsmaterial.
Dessutom består mitt material av kontakter med de aktuella textförfattarna samt böcker och artiklar
som beskriver bakgrunden om de författare som avlidit. Den respons jag får, via e-post eller telefon,
samt dessa böcker och övriga artiklar blir en del av mitt sekundära material.
Jag har fått tillåtelse från författare och förlag i den mån det varit möjligt att fråga, att använda
sångerna i den här uppsatsen.
4 På inspelningen av Gudstjänsten från 1976 finns bara sången inspelad med undantag av pålysning, kort
presentation, av en sång, presentation av predikanten, kort återberättelse av predikan samt bön och inbjudan till
frälsning.
5 Se bilaga 1 och 2.
6
1.5 Avgränsning och urval
Från början var min plan att undersöka de sånger vi sjunger inom frikyrkan, men eftersom
begreppet ”frikyrka” är oerhört brett och utbudet av sånger så väldigt stort var jag tvungen att skära
ner det en hel del. Jag valde då att inrikta mig på pingströrelsen eftersom jag själv hör hemma i det
sammanhanget. Eftersom pingströrelsen också är förhållandevis stor, var jag tvungen att avgränsa
mig ännu mer och landade då i att studera min egen församling: Pingstkyrkan i Jönköping. Detta för
att denna undersökning ska bli så avgränsad som möjligt och dessutom möjlig att utföra.
Sångerna som valts ut är från en tidsperiod på ca 30 år, där jag gör två neddykningar. Jag har valt
åren 1976 och 2009. Anledningen till det är att havet av sångmaterial är så stort, vilket gör att man
bara kan gissa sig till vilka sånger som användes. För att få största möjliga tillförlitlighet i detta arbete
utgår jag ifrån ett nedskrivet dokument av en radiogudstjänst i vår kyrka, 8 februari, 19766, där det
står vilka sånger man sjöng under just den gudstjänsten. Anledningen till att det blev just den
gudtjänsten, har att göra med att det var det tidigaste dokumentet ifrån en förmiddagsgudstjänst
som jag kunde hitta. Sångerna från den gudstjänsten får utgöra vad som sjöngs för ca 30 år sedan,
även fast jag vet att det är ett mycket begränsat material.
I valet av en nutida gudstjänst såg jag det som viktigt att utgå från samma tidpunkt på året, vilket
sammanföll med den 8 februari 20097 d.v.s. exakt 33 år efter den föregående gudstjänsten. Det är en
förmiddagsgudstjänst med bland annat barnvälsignelse som ett inslag.
Parallellt med denna studie valde jag ut elva av de mest använda sångerna från ett gemensamt
sångmaterial i vår församling. Våren 2007 bestämde vi som jobbar med musikarbetet i vår
församling att vi ville utgå från ett gemensamt sångmaterial i våra gudstjänster. Detta för att hjälpa
församlingen att mer kunna delta och hänge sig i lovsången, för att de då skulle kunna sångerna
bättre. Vi valde ut 25 stycken gemensamma sånger för våra gudstjänster. Utöver dem kunde man
använda Segertoner och även någon av de lite äldre lovsångerna8. Vi prövade detta under en tid för
att se vilka sånger som användes mest. Utifrån ett dokument med våra utvalda sånger samt övriga
som användes, har jag nu valt ut de elva mest använda sångerna9.
Anledningen till att jag valde just elva sånger är för att jag från början avsåg att välja tio, men på
grund av att de tre sista sångerna på listan har använts lika många gånger under året, valde jag att
inkludera alla tre. Jag ansåg att urvalet med elva sånger blev bredare än om jag enbart hade utgått
från åtta sånger. Detta ovanstående textmaterial kommer jag nu att bearbeta för att hitta svar på min
frågeställning.
1.6 Disposition
Först skriver jag en introduktion där jag ger tankar kring varför jag vill studera detta ämne. Jag
nämner också något av det material som finns och som jag har hittat, som tar upp liknande tankar
kring ämnet. Sedan förklarar jag mitt syfte med uppsatsen och den frågeställning jag har. Efter det
förklarar jag mitt tillvägagångssätt för att nå fram till mitt syfte. Metoden ligger på den kvalitativa
forskningen, där jag analyserar och jämför olika sångtexter. Sedan presenterar jag det material jag
kommer att utgå ifrån och visar också hur jag begränsar mig.
6 Se bilaga 1
7 Se bilaga 2
8 Musiklivet i Jönköping Pingst, 2007, s 3.
9 Se bilaga 3.
7
När det kommer till resultatet presenterar jag två gudstjänster från två olika år, 1976 och 2009 i
Pingstkyrkan, Jönköping. Jag analyserar sångtexterna som finns representerade vid båda dessa
tillfällen, för att hitta bilder, ord och metaforer som förklarar relationen människa – Gud. Jag gör en
sammanfattning efter respektive gudstjänst för att hitta gemensamma nämnare och se vad för typ av
metaforer som finns och som beskriver den här relationen.
Efter dessa analyser och sammanfattningar gör jag sedan ytterligare en textanalys på de elva mest
använda sångerna i vår församling och sammanfattar vad jag ser där. Sedan går jag in på
diskussionen och analyserar och jämför resultaten jag hittat och sammanfattar dem. Sedan delger jag
svårigheter med analysen, ger förslag på vidare forskning och ifrågasätter mina egna resultat.
Avslutningsvis ger jag en personlig reflektion till min forskning.
1.7 Tack från författaren
Jag vill rikta ett tack till alla som på olika sätt hjälpt mig med den här uppsatsen. Patrik Wahlund för
handledning och tålamod. Göran Sahlberg för handledning vid seminarium i Örebro. Ulf Strömberg
för hjälp med kontakter och information samt för stöd och support. Åke Olson på Libris för all
hjälp med förlagsfrågor. Agne Rarvik för information om sånger. Alla sångförfattare som delat med
sig av bakgrunden till sångerna. Pingstkyrkan i Jönköping för att det finns ett rikt musikliv att forska
i. Till kollegor och elever på Alterna för peppning och frigörandet av tid att sitta med denna uppsats.
Vänner och familj som stöttat och hjälpt mig på olika sätt samt stått ut med mitt osociala liv under
den här tiden. Till min älskade Pappa som lever i himlen och får vara med i lovsången som sjungs
inför tronen. Jag vet att du skulle ha varit stolt över mig. Jag tillägnar arbetet till dig! Slutligen tack till
Gud för kraft och inspiration, men inte minst; tack för sången och musiken./AnnaMaria
8
2 Radiogudstjänst 8 februari 1976
2.1 Bakgrund
Den 8 februari 1976 hölls en förmiddagsgudstjänst i Pingstkyrkan, Jönköping som också var formad
för att kunna sändas i radio. Det var en gudstjänst med många musikinslag och allt ifrån
strängmusik, orkester och körer var engagerade. Här följer de sånger som användes i den
gudstjänsten och som fanns att hitta i kyrkans arkiv och sångböcker. Dessa sånger ska jag nu
analysera för att se vad de säger om relationen människa - Gud.
Gudstjänsten inleds med en påannonsering av något slag innan strängmusiken börjar spela och
sjunga den första sången, skriven av Göte Strandsjö. Han skrev många sånger och var under sin
levnad; sångare, sångpedagog, professor på Musikhögskolan i Malmö, författare och kompositör10.
2.1.1 Lovad vare Herren
Refrängen är hämtad från Ps 68:20, där David är författaren. Den sjungs flera gånger och
församlingen sjunger med.
Lovad vare Herren, lovad vare Herren
Dag efter dag, dag efter dag, bär Han oss
Dagar kommer, dagar går, ingen vet vad oss förestår
men för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa11
Analys
Texten talar om att Gud bär oss människor, dag efter dag. Som inledningen säger, är den här texten
hämtad ifrån Ps 68:20 och den uttrycker en lovsång som är väl använd i framförallt Gamla
testamentet. Uttrycket Lovad vare Herren förekommer ofta där12. Översättningen i Bibel 2000 är lite
annorlunda än i till exempel Folkbibeln. I Bibel 2000 säger psaltarpsalmen: Lovad vare Herren, dag
efter dag. Han bär vår börda13. Skillnaden är att sångtexten indikerar att Gud bär människan medan
Bibel 2000 skriver att Han bär människans börda. Tidigare i psalmen skriver David om Gud som
den som reser sig och hans fiender skingras14. Han beskriver hur Herren kom i helighet från Sinai,15
vilket tyder på en stor och helig Gud. Strax efter vers 20 talar han om Gud som räddare och
härskare och som för oss bort från döden. Hela sammanhanget talar om en väldig mäktig Gud som
räddar och som bär sitt folk. Mitt i denna beskrivning om Gud kommer denna lovsång om hur Gud
bär oss varje dag. I bibelsammanhanget speglas två sidor av Gud, dels den store och mäktige och
dels den som bär människan. Den bild som fångats i den här texten är framförallt den Gud som bär.
Utifrån den vetskapen ärar människan Honom, vilket visar på ett samspel i relationen. Det
författaren tycks vilja spegla är att Gud bär henne och hon lovsjunger Honom.
10
11
12
13
14
15
Waern del 2 ,2007,s 74-75.
Strandsjö,1975, s 692 i Segertoner .
Ex; 1 kung 1:48, 1 krön 16: 36, Ps 28: 6, Ps 31:22, Ps 41:14 m.fl.
Ps 68:20
Ps 68:1
Ps 68:18 b
9
Dagar kommer, dagar går, ingen vet vad oss förestår. Som människa vet man inte vad som ligger framför,
skriver författaren och använder orden ingen vet vad oss förestår. Livet går på och ingen vet något om
morgondagen, men texten slutar inte där utan säger också: men för dem som älskar Gud samverkar allt till
det bästa.
Den sista raden är byggd på Rom 8:28 och är direkt tagen ur bibeltexten ifrån 1981 års översättning.
Bibel 2000 säger: Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar Honom att nå det goda. I relation till
Gud tycks den här människan veta att oavsett vad som händer, kommer allt bli till det bästa till slut.
Det uttrycker en oerhörd trygghet i Gud, vilket verkar tyda dels på en erfarenhet, men dels också en
förtröstan på bibelordet. Sångtexten speglar en trygg människa som är övertygad om att hon är
buren i Guds hand varje dag.
Efter att pastor Bo Hörnberg hälsat alla välkomna till gudstjänsten, sjunger hela församlingen med i
sången; Löftena kunna ej svika.
2.1.2 Löftena kunna ej svika (endast 3 verser användes vid detta tillfälle)
Den här sången är skriven av pingströrelsens egen ledare Lewi Pethrus. Texten till de två första
verserna är skriven 1913, under en tid då Pethrus fru blev svårt sjuk och det bads för hennes
tillfrisknande. De två sista kom till senare med bakgrund av tuffa och hårda angrepp på
pingströrelsen16.
Vid just detta tillfälle i radiogudstjänsten användes endast tre verser; den allra första och de två sista.
De blir därav materialet för min analys av just denna sång.
1. Löftena kunna ej svika, nej de står evigt kvar
Jesus med blodet beseglat allt vad han lovat har
Himmel och jord må brinna, höjder och berg försvinna
men den som tror skall finna , löftena de stå kvar
5. Tro när dig vännerna svika, tro när blott en står kvar
Jesus, din vän skall dig följa alla ja alla dar
6. Tro under allt som dig möter, snart du ju hemma är
Då skall i åskådning bytas det som du trodde här17
Analys
Jesus, din vän skall dig följa alla ja alla dar. Här finns en bild som tydligt säger något om relationen
människa – Gud och det är Jesus som vän. Att just denna bild beskrivs kan ha att göra med det som
texten tidigare säger och som talar om vänner som sviker: Tro när dig vännerna svika, tro när blott en står
kvar. Finns ingen kvar eller bara en, står Jesus ändå kvar, säger författaren. Jesus är den trofaste
vännen och den som alltid går bredvid. Som det skrevs i inledningen till sången, kan de här raderna
ses i ljuset av den situation som Lewi Pethrus befann sig i just då. Han sa själv: ”Jag kände mig
övergiven av både Gud och människor, min enda tillflykt var dock Herrens löften”18. Sångtexten
tycks spegla en människa som trots erfarenhet av besvikelse, uttrycker sin fullständiga övertygelse på
att Jesus står fast. Sången i sin helhet uttrycker en stor tro på att Guds löften håller: Löftena kunna ej
svika. Vad innebär det? Att inte kunna svika innebär att inte vara kapabel till det. Löftena står så
fasta, att det verkar som att ingenting kan få dem att flytta sig. Hur kan man vara så säker på det?
Texten som följer verkar bekräfta varför det är så, Jesus med blodet beseglat allt vad han lovat har. Det
texten tycks beskriva är, att oavsett vad som sker runtomkring står löftena kvar, tack vare det som
16 Waern, 2007,s 39
17 Pethrus, 1913, nr 254 i Segertoner.
18 Byström, 1940, s. 115
10
Jesus gjort på korset. Kolosserbrevet 2:13- 14 säger, Och ni som var döda genom era överträdelser och ert
oomskurna tillstånd, er har Gud gjort levande tillsammans med Kristus, i och med att Han förlät oss alla våra
överträdelser och drog ett streck över det skuldebrev som belastade oss med lagens krav. Han har utplånat det genom
att spika det på korset. Här talas det om att Gud har strukit ett streck över den skuld människan bar på,
genom att ta det på sig på korset. Jesus har med sitt blod beseglat allt Han lovat. Det är som att Han
har skrivit under det Han har lovat genom korset och en gång för alla dragit ett streck över det som
varit. Vad har han lovat då? Vilka löften är det som texten syftar på? Refrängen säger: Himmel och jord
må brinna, höjder och berg försvinna, men den som tror skall finna, löftena de stå kvar. Textraderna är hämtade
från Matt 24:35, där det står om att: himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå. Löftena
handlar således inte om vissa bönesvar, utan om Guds ord som står fasta oavsett vad som händer.
Det enda som en människa har i tuffa omständigheter är tilliten till Guds ord och att det Jesus har
sagt, går att lita på.
Tro under allt som dig möter, snart du ju hemma är. Den sista versen speglar också en tro oavsett
omständigheter. Den tycks vilja ge perspektiv på tillvaron genom att påminna om himlen, d.v.s. att
människan kan fortsätta förtrösta, även om det är tufft här och nu, för det kommer någonting bättre
längre fram. Relationen som texten speglar är en människa som litar på sin vän Jesus genom allt som
händer i livet.
Direkt efter Löftena kunna ej svika spelar och sjunger strängmusiken och orkestern nästa sång som
heter Allt han förmår.
2.1.3 Allt Han förmår
Det här är en översatt sång som i originalet är skriven av William och Gloria Gaither, år 1973. Den
svenska översättningen är gjord av Stanley Sjöberg.
Refräng: Allt han förmår, allt han förstår, Jesus är Herre i allt
Allt vad jag äger, hela mitt liv, Jesus är Herre i allt
Alla bekymmer som jag har, Jesus är Herre i allt
Min oro och ängslan han från mig nu tar
Jesus är Herre i allt
Striden som sargat mig nu är slut, Jesus är Herre i allt
Hans kärlek har segrat, jag glädje får ut, Jesus är Herre i allt
Min längtan besvarats i Jesu namn, Jesus är Herre i allt
I svaghet jag vilar i Hans trygga famn, Jesus är Herre i allt19
Analys
I sin helhet tycks den här sången spegla en mycket trosfrisk människa som talar om Jesus som Herre
i allt. Den återkommande texten gömmer sig i refrängen, där det också verkar finnas en tydlig
överlåtelse: allt vad jag äger, hela mitt liv, Jesus är Herre i allt. I verserna som följer återkommer också ett
visst tema, där personen uttrycker att Min oro och ängslan han från mig nu tar och att striden som sargat mig
nu är slut. Texten tycks vara skriven av en person som burit på många bördor och som gått igenom
tuffa omständigheter i sitt liv, men som i mötet med Jesus får ett nytt liv. Det finns ett före och ett
efter i den här människans liv. Tittar man på den kommande texten i vers två som säger: Hans kärlek
har segrat, jag glädje får ut, verkar det som att det varit en enorm strid om personens själ.
19 Gaither. (Sjöberg övers.) 1973.
11
Till slut segrade Guds kärlek i personens liv, vilket gjorde att hon fick uppleva en glädje som inte
funnits där förut. Vad har då hänt med den här människan? I vers tre kan vi utläsa att den längtan
som personen haft, nu har besvarats tack vare Jesus: min längtan besvarats i Jesus namn. Den strid som
beskrivs i vers två har omvandlats till frid vilket verkar ha varit personens längtan fram till att Jesus
kom in i hennes liv. Den sista versraden säger: I svaghet jag vilar i Hans trygga famn, Jesus är Herre i allt.
Efter det liv som varit tidigare kan man nu förstå att personen upplever en trygg famn att vila i. Hon
vet om att det finns någonting att luta sig mot i svåra dagar. I glädje över denna nya upptäckt är det
som att hon landar i refrängen: Allt han förmår, allt han förstår, Jesus är Herre i allt. Allt vad jag äger, hela
mitt liv, Jesus är Herre i allt.
Sedan kommer en inledning av Jack-Tommy Ardenfors, följt av bön som fortsätter med att
strängmusiken sjunger sången Bed en enkel bön.
2.1.4 Bed en enkel bön
Det här är en sång skriven av en man vid namn Bengt Eriksson, låtskrivare, boende i Skövde. Han
har gett ut ca 100- 150 sånger genom åren och här är en av dem. Sången skrevs för att kunna
framföras just i den här gudstjänsten.
Om du börjar be till Gud i himmelen, öppnar sej en ny fantastisk värld
Inte många ord behövs för att nå fram till Gud som dina tankar redan vet
Bed en enkel bön till Gud, han lyssnar till dej
Bed en enkel bön till Gud
Han skall ge dig svar, Han som all makt har
Bed en enkel bön till Herren Gud
När du börjar be, då lyssnar Herren Gud
som älskar dej och vet vad du behöver
Du får be om allt om liv och verklig frid, pröva
Och bed en enkel bön20
Analys
I den här texten tycks det finnas ett tema och det är att Gud hör bön. Han vet om dina tankar och
böner redan innan du har hunnit börja be, säger texten: Inte många ord behövs för att nå fram till Gud som
dina tankar redan vet. Dessa tankar tycks vara hämtade från Ps 139 som dels säger i andra delen av
vers 2: fast du är långt borta vet du vad jag tänker21 och dels även från vers 4: Innan ordet är på min tunga vet
du Herre allt jag vill säga. Det är som att författaren vill säga att blotta tanken är tillräckligt för Gud
och att Han inte behöver alla ord.
I Matt 6:6-8 står det också några tankar om bönen:
Nej, när du ber gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till
din fader i det fördolda. Då skall din fader som ser i det fördolda belöna
dig. Och när du ber ska du inte rabbla tomma ord som hedningarna; de
tror att de skall bli bönhörda för de många ordens skull. Gör inte som de,
ty er fader vet vad ni behöver redan innan ni bett honom om det.
20 Eriksson,1976.
21 Ps 139:2
12
Här talas det om att Gud ska belöna och ge svar när du ber, samt också betydelsen av det enkla; att
inte rabbla tomma ord. Dessutom talar bibeltexten om att Gud redan vet vad vi behöver innan vi
ens bett om det, precis som sångtexten talar om i första versen: Inte många ord behövs för att nå fram till
Gud som dina tankar redan vet.
Han skall ge dig svar, Han som all makt har. Människans tydliga erfarenhet av bön speglas också i texten
och den verkar vara en blandning av en människas erfarenhet samt av vad Bibeln säger om bön.
Sångförfattarens syfte tycks vara att övertyga den som lyssnar att Gud faktiskt både lyssnar och
svarar på bön: Bed en enkel bön till Gud, han lyssnar till dej. Han skall ge dig svar, Han som all makt har.
Betoningen ligger ändå på enkelheten i bönen, eftersom det är de orden som ständigt återkommer:
Bed en enkel bön. Det ska inte vara svårt att be, eftersom det inför Gud är tillräckligt med en tanke22.
Texten är också en uppmaning till en annan människa att hon ska börja be och den talar om vad bön
kan åstadkomma. Den relation texten tycks vilja spegla är en människa som bär på en övertygelse
om Guds kapacitet att svara på bön. En övertygelse som hon vill förmedla vidare till en annan
människa: När du börjar be, då lyssnar Herren Gud som älskar dej och vet vad du behöver.
Efter strängmusiken kommer det en solosång tillsammans med orkestern. En sång som heter
Ovärdig.
2.1.5 Ovärdig
Den här sången är skriven av Ira F. Stanphill och är översatt av Sten-Sture Zettergren. Sången är
skriven redan 1959.
Ovärdig all nåd jag av Frälsaren får
Förundrad och gripen jag ser
hur Konungars konung till Golgata går
och livet för syndare ger
Ovärdig, ovärdig blott synder och brister hos mig fanns
Hans kärlek gav mening åt livet igen
Av nåd får jag nu vara hans
För min skull han slagen och misshandlad var
För min skull han offrade sig
Den krona av törne min Frälsare bar
man borde ha givit åt mig
Ovärdig den härlighet han har berett
Ovärdig men tacksam och glad
nu genom den nåd han åt syndare gett
jag går mot den himmelska stad23
Analys
Den här texten verkar spegla en förkrossad människa som uttrycker en syndanöd i sitt liv. Det ser
man inte minst på titeln: ovärdig. Ett ord som dessutom återkommer flera gånger i texten. Att vara
ovärdig uttrycker att jag är ingen eller jag är inte värd något bra och synonymer som ”usel” och ”inte
god nog”24, är några andra exempel. Ovärdig all nåd jag av Frälsaren får. Den inledande meningen
uttrycker med andra ord att jag som människa inte är god nog att ta emot det som Jesus har gjort.
22 ”Inte många ord behövs för att nå fram till Gud som dina tankar redan vet”.
23 Stanphill. (Zettergren övers), 1959.
24 http://www.synonymer.se
13
Förundrad och gripen jag ser kan beskrivas med att personen bär på två känslor; här finns både en
förundrad och en gripen människa. Förundran talar om beundran, att fascineras av någonting,
medan en gripen människa är skakad i sitt inre, tagen eller rörd till tårar25. Den här människan tycks
uppleva detta när hon ser det som texten fortsätter beskriva: hur Konungars konung till Golgata går och
livet för syndare ger. Universums kung går till platsen för korsfästelse och ger sitt liv för syndare. Det är
som att författaren inte får ihop bilden av att konungarnas konung dör på ett kors. Den andra
versen är ren förkrosselse och syndanöd. Om igen talar texten om att det var för mig som han
offrade sig och versen slutar med orden: Den krona av törne min Frälsare bar, man borde ha givit åt mig.
Människan har kommit till insikt om att det var hon som förtjänade kronan och inte Han. Men i den
förkrosselsen gömmer sig samtidigt en stor tacksamhet och glädje: Ovärdig den härlighet han har berett,
ovärdig men tacksam och glad. Texten speglar en tacksam människa som insett vad korsets väg leder till:
nu genom den nåd han åt syndare gett, jag går mot den himmelska stad. Hon får nåd att vända sina steg mot
himlen tack vare det som Jesus har gjort och hon uttrycker en glädje över det. Nåd är ett ord som
också förekommer många gånger, Ovärdig all nåd jag av Frälsaren får, av nåd får jag nu vara hans, nu genom
den nåd han åt syndare gett. Här talar en människa som verkligen verkar har insett vad Jesus har gjort
för hennes skull. En syndare vars enda hopp är frälsning. Det hopplösa tillståndet över synder och
brister målas upp i den här sången, samtidigt som den speglar hur Jesu kärlek gett meningen i livet
tillbaka: Ovärdig, ovärdig blott synder och brister hos mig fanns. Hans kärlek gav mening åt livet igen. Relationen
som speglas i texten är en syndare som fått möta Jesus och blivit förvandlad.
Innan det är dags för kollekten i gudstjänsten, håller Bo Hörnberg ett kollekttal. I samband med den
sjungs sången Förr var mitt hjärta bundet.
2.1.6 Förr var mitt hjärta bundet
Den här sången är skriven av W C Martin och Otto Witt. Den fanns tidigare med i 1960 års upplaga
av Segertoner. I den senaste upplagan som vi har i vår kyrka från 1989 finns den dock inte med.
Förr var mitt hjärta bundet i tunga tankars band
Nu har jag Jesus funnit, Han gripit har min hand
och bördorna, de tunga mig trycka aldrig mer
Jag kan blott gå och sjunga, då jag på Jesus ser
Min själ är full av lovsång, O djupa nådens hav
Jag evigt ska besjunga den frälsning du mig gav
Förr tomhet som förjagar all kraft allt levnadsmod.
Nu har jag ljusa dagar och natt med vila god
Förr ytlighet och drömmar men ingen hjärtefred
nu kommer ljus i strömmar och sol som ej går ned
Förr ångest inför döden, ett liv i synd och skam
Nu strålar morgonglöden ur himlens portar fram
Min själ ren nu fått röna ett liv så rikt och stort
O öppna dig du sköna, Du gyllne pärleport26
25 http://www.synonymer.se
26 Martin & Witt. (årtal okänt)
14
Analys
Nu har jag Jesus funnit, han gripit har min hand. Här har vi en mening som tycks säga två olika saker.
Frågor som man kan ställa sig är: Vem är initiativtagaren till relationen? Är det människan som
funnit Jesus eller är det Han som har gripit henne? Antagligen upplever människan att det är hon
som har funnit Jesus, därför att Han gripit tag i hennes hand och verkligen omvänt henne. I sin
omvändelse får hon se Honom och verkar vilja förklara att hon har funnit Honom. Att författaren
använder just en mening som Han gripit har min hand, torde visa på en rejäl omvändelse. Att bli
gripen är inte detsamma som att bli lite berörd eller omfamnad i det svenska vokabuläret.
När vi talar om ordet gripen i våra termer handlar det ofta en tjuv som blivit gripen av polisen. Det
är någonting rejält som händer och det har funnits en anledning att verkligen bli fångad på allvar.
Synonymer till ordet gripa är till exempel, ”hugga tag i”, ”infånga”, ”anhålla”, men även ”ta fast”
eller ”omhänderta”27. Personen i texten uttrycker med andra ord en ordentlig förvandling, där hon
eller han bokstavligen blivit fångad och omhändertagen av Jesus. Att det skett på ett sådant
dramatiskt sätt kan förstås genom vad texten beskriver både före och efter: förr var mitt hjärta bundet i
tunga tankars band och bördorna de tunga mig trycka aldrig mer. Både vers två och tre beskriver samma
förvandling: förr tomhet som förjagar all kraft och levnadsmod och nu har jag ljusa dagar och natt med vila god.
Förr ångest inför döden, ett liv i synd och skam som tredje versen talar om, men nu strålar morgonglöden ur
himlens portar fram. Konsekvensen efter mötet med Jesus skapar en sång hos människan: Jag kan blott
gå och sjunga, då jag på Jesus ser. Som texten uttrycker, finns det ett tydligt förr och nu-tema. Den
speglar hur livet var tidigare och hur livet blev efter att Jesus kommit in. Det verkar vara en förlorad
människa som blivit gripen av Jesus och mötet med Honom har gjort livet ljust igen. Konsekvensen
blir en ny sång i människans liv.
Min själ ren nu fått röna ett liv så rikt och stort, O öppna dig du sköna, Du gyllne pärleport. Enligt texten
verkar det också som att människan fått uppleva att själen blivit ren och att hon nu kan se framåt
mot ett liv i himlen. Ordet röna står för ”erfara” ”uppleva” eller ”möta”28 och i sin kontext handlar
det om att en människa har fått uppleva ett nytt liv efter mötet med Jesus och nu är beredd att ta
steget mot himlen.
Efter kollekten tar ”Klaven” vid och framför nästa sång. Klaven var på den här tiden en grupp med
fyra tjejer som sjöng tillsammans. Att de kallade sig Klaven berodde på första bokstaven i deras
förnamn: Kerstin, Lillian, Anette och Wanja. Detta var en sånggrupp som startade runt 1971 och
existerade fram till någon gång på 80-talet29.
2.1.7 Såsom Han har älskat (Det nya budet)
Den här sången är skriven av sångarduon Peter Sandwall och Lars Mörlid. Den sjöngs mycket under
70-talet och skrevs till musikalen Befriad som sattes upp för gospelkören Choralerna 1973.
Musikalen bygger på bilder och texter ifrån Johannesevangeliet 30 och speglar sammanhang där Jesus
möter olika människor. Intentionen med sången var att man ville skriva evangeliserande för att
människor skulle bli frälsta. Att sången kallas för det nya budet har att göra med att Jesus säger i
samma bibelord som sången är hämtad ifrån: ett nytt bud ger jag er.
Såsom han har älskat och gett av sin kärlek
ska vi också älska varann
Såsom han har älskat och gett av sin kärlek
ska vi också älska varann
Vi ska ha gemenskap och va rädda om varandra
27
28
29
30
http://www.synonymer.se
http://www.synonymer.se
Samtal med Lillian Gard, 2009-04-05.
Internet: Musikalen Befriad.
15
man ska kunna se att vi är syskon
Och vi ska va förenade i kärleken från Gud
denna kärlek är det enda som består31
Analys
Den text vi hittar i den här sången är byggd på Joh 13:34 där Jesus, efter att han har tvättat
lärjungarnas fötter, säger till dem: Ett nytt bud ger jag er; att ni skall älska varandra så som jag har älskat er
ska ni också älska varandra. Det här var något som Jesus ville skicka med innan Han lämnade dem.
Sångförfattaren har fångat de här orden och satt in dem i lärjungarnas situation32, därav texten Såsom
Han har älskat.
Jesus fortsätter i Joh 13:35: Alla ska förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek. Texten i
sången fortsätter på samma sätt och uppmanar till kärlek och enhet bland alla kristna: Vi ska ha
gemenskap och va rädda om varandra, man ska kunna se att vi är syskon. Texten speglar relationen mellan
människor och hur vi tillsammans speglar Gud till vår omvärld. Vår relation till Gud ska också
prägla de relationer vi har till varandra, menar texten, och det kommer då märkas i vår omgivning.
Och vi ska va förenade i kärleken från Gud. Som syskon i samma familj ska kristna vara förenade i
kärleken från vår Far. Varför? Därför att hans kärlek är den enda som består säger texten. Första
Korintierbrevet 13 säger: Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre och största av dem är kärleken33.
Sångtexten tycks ha hämtat inspiration härifrån.
Relationen som texten tycks vilja spegla här, är att människor som tror på Jesus ska vara enade i
Guds kärlek och leva sina liv präglade av den kärleken. Gud är fadern och de människor Han har
skapat är således syskon med varandra.
Efter denna sång tar Strängmusiken återigen vid och framför nästa sång Att se honom.
2.1.8 Att se Honom
Detta är en sång skriven av Pelle Karlsson, en av kristenhetens stora musikprofiler34. Den fanns
utöver lösnoter även utgiven i en bok som hette Ett uppdrag som kom i början på 70-talet35.
Jag såg honom först i stallet där en vinternatt
hans födelsestad var ej strålande, månen glänste matt
Vem kunde ana att denne lille mänskoson
var uppenbarelsen av Gud ovanifrån.
Förundrad står jag här, nu ser jag vem han är
Jag såg Honom sedan i en mycket dyster scen.
Han hängdes på korset övergiven, helt allén.
Men anledningen var ej mannens eget svåra brott
Nej han tog straffet för synder som vi hade gjort
31
32
33
34
35
Mörlid & Sandwall, 1973, s59 i sångboken Sjung.
Samtal med Peter Sandwall, 2009-04-21 (om musikalen befriad)
1 Kor 13:13
Han har bland annat skrivit Han är min sång och min glädje
Samtal med Åke Olsson, 2009-04-09.
16
Hans liv var kärlek, hans död var kärlek, han lever än.
Han är uppstånden och välkomnar oss till himmelen
Och om du söker, så ska du finna och klart förstå
att också för dej, Jesus sej utgivit så36
Analys
Jag såg honom först i stallet där en vinternatt. Texten i den här sången är skrivet utifrån en betraktares
ögon. Den inleds med att han står vid stallet och ser det som händer där. Det man läser ut i texten
är att omständigheterna inte var speciellt bra den här vinternatten: hans födelsestad var ej strålande,
månen glänste matt. Den som föddes var däremot: uppenbarelsen av Gud ovanifrån.
Förundrad står jag här, nu ser jag vem han är. Den respons människan ger och som återkommer i
refrängen är förundran. Det verkar inte vara hopp och dans i första hand eller ett härskri av
tacksamhet, utan en stilla förundran. Andra ord för förundran är ”häpnad” eller ”överraskad” 37. Jag
såg Honom sedan i en mycket dyster scen. Efter att betraktaren varit vid stallet tar han med lyssnaren till
Golgata och platsen för korsfästelsen. Han förstår när han står där att det inte är mannens egna
brott som gör att Han hänger där. Texten säger,: Nej han tog straffet för synder som vi hade gjort. Nu är
han inte längre bara betraktare, utan nu verkar författaren inkludera sig själv i det som händer på
korset. Han inser att han inte kan stå utanför det han ser, utan det är för honom också. Det verkar
återigen landa i en förundran och en häpnad över det som sker.
Han är uppstånden och välkomnar oss till himmelen. Den sista versen talar om vad som sedan händer; att
Jesus uppstod och välkomnar människan till himlen. Betraktaren inkluderar sig själv även här och
insikten om att Jesus står och välkomnar honom tycks mynna ut i en vilja att sprida detta budskap
vidare. Texten säger: Och om du söker, så ska du finna och klart förstå, att också för dej, Jesus sej utgivit så.
Det är en uppmaning att söka Gud för att upptäcka Honom. Relationen som speglas i texten tycks
vara en människans kärlek och beundran till Jesus över allt som Han har gått igenom för hennes
skull.
Direkt efter den här sången går Jack-Tommy fram och gör några pålysningar och presenterar sången
Genom allt Guds folk. En sång som var ofta förekommande i församlingen38.
2.1.9 Genom allt Guds folk
Den här sången har en okänd författare, men var en mycket väl använd sång som med största
sannolikhet kom genom Jesusfolket på 70-talet39.
Genom allt Guds folk går ett band av kärlek och det håller oss tätt intill
varandra. Det bevarar oss vid vår Faders hjärta. Slutna i Jesu famn40.
36
37
38
39
40
Karlsson, 1970.
http://www.synonymer.se
Kassett från Ulf Strömberg, 1976-02-08.
E-post från GunBritt Holgersson, 2009-04-07
Okänd författare,1970-talet.
17
Analys
Genom allt Guds folk går ett band av kärlek. Vad bygger man en sådan bild på? Finns det ett band av
kärlek mellan Guds folk? Bandet tycks vara en bild på kärleken mellan kristna; ett band som går från
en människa till en annan. Det verkar vilja spegla att vi hör ihop och på det sättet håller oss tätt intill
varandra. Att hålla sig tätt intill en annan människa kan vara en bild på att visa att jag står på den
personens sida. Ett band knyter människor till varandra, vilket rent bokstavligt håller dem samman
på något sätt. Det behöver inte betyda att de delar samma åsikt om allt, men ändå står tillsammans. I
det här fallet verkar det bero på kärleken och tron på Jesus. Själva relationen mellan Gud och
människa speglas genom att textförfattaren beskriver kärlekens band som det som bevarar
människan nära faderns hjärta: Det bevarar oss vid vår Faders hjärta. Kärleken utgår ifrån honom vilket
gör att hans barn kan älska varandra.
Efter den sången följer en predikan av Gösta Hedberg, pastor inom Svenska missionsförbundet41.
Tyvärr får man inte höra predikan, men Bo Hörnberg återberättar den i korta drag. Det ska vara lätt
att se Jesus och lätt att bli frälst. Jesus vill inte döma utan göra människan fri från fördömelse42.
Efter predikan kommer sedan den här sången om Guds kärlek:
2.1.10 Guds kärlek större är
Sången är skriven av Don Wyrtzen, men översatt till svenska av Sten-Sture Zettergren.
Kan du förstå den, kan du försmå den
kärleken frälsaren ger
Mänskliga nöden driver i döden
Guds egen son från himmelen sänts ner
Guds kärlek större är än allt du möter här
den över syndens djup har lagt en bro
Du som ej funnit den, Jesus dig kallar än
Nu vill Han hjälpa dig att tro
Hälsningen ljuder frälsning Han bjuder
alla Han kallar till sig
Allt han förlåter, bara du låter
Honom få chansen att omskapa dig43
Analys
Det här verkar vara en sång för inbjudan till frälsning och den inleds med en fråga: Kan du förstå den,
kan du försmå den kärleken frälsaren ger? Ordet försmå är ett annat ord för att ”avvisa”, ”ringakta” eller
”inte bry sig om”44. Inledningen till sången är alltså en utmanande fråga direkt till lyssnaren: Kan du
avvisa eller inte bry dig om den kärlek som frälsaren ger? Mänskliga nöden, driver i döden. Guds egen son
som från himlen sänts ner. Kärleken innebär enligt texten att Han sänt sin son till jorden för att ta död på
mänsklighetens synd. Den mänskliga nöden som han driver i döden tycks stå för det mörker som vi
lever i. Gud vill inte bara ta bort det, utan driva bort det i döden, vilket innebär rätt starka åtgärder.
41
42
43
44
Kassett från Ulf Strömberg, 1976-02-08.
Kassett från Ulf Strömberg, 1976-02-08.
Wyrthen. (Zettergren övers),1976.
http://www.synonymer.se
18
Guds kärlek större är än allt du möter här. Kärleken från Gud, som är sångens tema, verkar göra att en
människas omständigheter hamnar i ett annat ljus. Hans kärlek är större än allt det svåra som sker
runtomkring. Texten fortsätter med att: den över syndens djup har lagt en bro. I texten beskrivs det att
kärleken har skapat en bro över det gap av synd som skilde människan från Gud. Detta tycks betyda
att det finns en väg mellan Gud och människa, vilket torde innebära att oavsett vad en människa går
igenom är vägen till Gud alltid tillgänglig.
Du som ej funnit den, Jesus dig kallar än. Nu vill han hjälpa dig att tro. Det författaren verkar vilja säga här
syftar tillbaka till texten före som talade om Guds kärlek. Personen han riktar sig till måste enligt
honom, få erfara att kärleken är större än allt en människa kan gå igenom. Därför ger han den här
inbjudan i slutet av refrängen. Texten verkar spegla att Jesus inte har gett upp, utan fortfarande kallar
på människan och vill hjälpa henne att tro.
Hälsningen ljuder, frälsning Han bjuder, alla Han kallar till sig. Texten tycks beskriva någonting som sker
på ett högljutt sätt. När någonting ljuder görs det ofta på det sättet. Andra ord är, höras, låta
genljuda45, vilket talar för en hälsning som många kan höra. Ropet om frälsning som går ut till alla
och det finns ingen som står utanför kallelsen att komma till Jesus. Allt han förlåter, bara du låter, Honom
få chansen att omskapa dig. Jesu längtan efter människan beskrivs tydligt här, Han är beredd att förlåta
allt, men det krävs ändå något från människan, bara du låter Honom få chansen att omskapa dig.
Människan behöver ge honom tillåtelse att komma in och förändra och det är vad författaren tycks
vilja säga här. Texten speglar ett samspel mellan Gud och människa. Han erbjuder sin kärlek och
frälsning genom Jesus Kristus och människan får valet att säga ja eller nej. Det som texten också
tycks syfta till är att hjälpa en medmänniska in i gemenskap med Gud. Detta har författaren målat
genom att presentera Hans kärlek i sången.
Texten tycks vara skriven av en människa som har erfarit Guds kärlek väldigt konkret, vilket har
medfört att hon kan skriva så övertygande om den. Det råder inga tvivel om att Guds kärlek är
verklig och att Jesus fortfarande väntar på att människor ska säga ja till honom. På det sättet speglas
relationen i den här sången.
Efter strängmusiken kommer gruppen ”Klaven” igen och sjunger ännu en sång av inbjudan.
2.1.11 Jesus är ute och söker
Den här sången finns som nummer 225 i Segertoner. Den är skriven av Anders Frostensson46 1943
och tonsatt av Karl-Erik Svedlund47.
Jesus är ute och söker
Vem skall han finna idag
Vem skall idag honom svara
Herre du ser; här är jag
Han sin förlåtelse ger dig
när du din synd Honom ger
Då blir du Hans
Från Hans kärlek
45 www.synonymer.se
46 Textförfattare som har 146 av sina verk, det vill säga egna sånger, bearbetningar och översättningar, med i
Segertoner.
47 Karl-Erik, tonsättare och kompositör, var den som startade upp pingströrelsens sång och musikkonferens. Han
har arbetat ihop med både Lewi Pethrus och den kände sångaren Einar Ekberg. Information tagit från en
sammanställning av Ulf Strömberg om Karl-Erik Svedlund 100 år.
19
inget kan skilja dig mer
Fly inte göm dig ej längre
du som så ofta har flytt
Stanna, bli stilla för Jesus
Allting kan han göra nytt
Låt honom ta dig vid handen
följa dig ända tills du
är hos din fader som länge
väntat och väntar ännu
Jesus är ute o söker
stannar och böjer sig ner
säger mitt namn och jag svarar
Herre åt dig jag mig ger 48
Analys
Jesus är ute och söker, vem skall han finna idag. Inledningsvis visar den här texten att det är Jesus som är
den sökande. Han söker efter människan, men vem skall Han finna? Vem ska svara ja på kallelsen
och ge Honom liknande svar som Jesaja gav till Herren i Jes6:8: Här är jag. Framförallt handlar
sångtexten om att ta emot Jesus, medan texten från Jesaja mer handlade om att vara Guds
budbärare49.
Den andra versen talar framförallt om det som Jesus gjort för människan. Han sin förlåtelse ger dig, när
du din synd Honom ger. Den här sanningen är hämtad ifrån 1 Joh1:9 som säger att om vi bekänner våra
synder är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.
Konsekvensen av att ge sin synd till Jesus blir som texten fortsätter: då blir du Hans, vilket följs av ett
annat löfte: Från Hans kärlek inget kan skilja dig mer, hämtat ifrån Rom 8:38-39. Ty jag är viss om att
varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter
i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus vår
Herre. Hans kärlek är starkare än både död och liv, vilket gör människan oskiljaktig från Hans kärlek.
Det är något som beskrivs både i sången och i bibelordet.
Fly inte göm dig ej längre, du som så ofta har flytt. Författaren verkar tala till en person som ha varit sökt av
Gud länge, men som hela tiden flyr så fort det ges tillfälle. Nu är det som om han tar chansen igen
att tala om för personen att inte göra om samma sak. Texten fortsätter med en uppmaning och en
vädjan, Stanna, bli stilla för Jesus, allting kan han göra nytt. Det är som att författaren vill säga: Låt inte
den här chansen gå förbi dig nu, utan stanna upp och rusa inte iväg, Jesus vill förvandla dig.
Personen som hela tiden flyr verkar vara en person med ett tungt förflutet som smärtar honom.
Författaren poängterar här att Jesus vill göra något nytt i personens liv. 2 Kor 5:17 säger; Den som är i
Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. Här finner vi ett bibelord som
styrker sångtexten. Författarens intention tycks vara att försöka övertyga personen att livet kommer
bli annorlunda om hon stannar upp och blir stilla.
48 Svedlund & Frostensson, 1943, nr 225 i Segertoner.
49 Jes 6:8
20
Låt honom ta dig vid handen följa dig ända tills du är hos din fader som länge väntat och väntar ännu. Bilden som
speglas här tycks vara hämtad från berättelsen om den förlorade sonen där fadern har stått och
väntat på att hans son ska komma hem igen50. Här anas en inbjudan, där författaren tycks vädja till
lyssnaren, att låta Jesus ta henne vid handen. Det ges även ett löfte om att Jesus kommer gå bredvid
människan ända fram till den dag hon kommer till himlen. De sista textraderna knyter ihop det som
sången började med att: Jesus är ute och söker. Istället för fråga sig vem Han ska finna, talar texten om
att Han stannar och böjer sig ner, säger mitt namn och jag svarar, Herre åt dig jag mig ger. Det verkar som om
människan äntligen har lyssnat på texten och nu är mottaglig för att ta emot Honom. Mot slutet är
det som att sångtexten vill beskriva att människan blir frälst därför att hon gensvarar med: Herre åt
dig jag mig ger. Nu är det inte längre en uppmaning till lyssnaren utan istället är det lyssnaren som
gensvarar på det hon har fått höra tidigare i sången. Den beskriver hur Jesus böjer sig ner och viskar
hennes namn vilket verkar resultera i att hon kapitulerar och överlåter sitt liv till Honom.
Texten verkar rikta sig till en människa som varit sökt av Gud länge och som nu blir uppmanad att
stanna upp och inte fly iväg när Jesus kallar. Författaren målar upp samspelet mellan Jesus och
människan, där Jesus söker efter honom och han säger sitt ja och tar till slut emot Honom efter att
ha upptäckt vem Han är.
När denna inbjudande sång om frälsning är slut, går pastor Bo Hörnberg upp och säger några
avslutande ord, innan den sista sången sjungs.
2.1.12 Gud vår Fader
Det allra sista som händer i gudstjänsten är att strängmusiken sjunger den här avslutande lovsången.
Denna enkla kör är till sitt original på engelska och skriven av Otis Skillings. Gun-Britt Holgersson
har sedan gjort den svenska översättningen. Sången kommer från det s.k. Jesusfolket som var
verksamma på 70-talet51.
Gud vår Fader, Dig vi lova
Gud vår Fader vi lova Dig
Gud vår Fader Dig vi älska
Gud vår Fader, vi älska Dig
Halleluja x 452
Analys
I den engelska originaltexten har författaren skrivit ”Lord we praise you” och ”Lord we love you”,
men i den svenska översättningen sjunger istället: Gud vår fader, dig vi lova, dig vi älska. Varför
översättaren valt det, kan dels ha att göra med att det rent musikaliskt fungerar mycket bättre53, men
att använda Gud och Fader tyder dels också på en vilja att behålla närheten och intimiteten till Gud.
Den här texten verkar ha till syfte att upphöja och ära Gud på ett mycket enkelt sätt. Gud vår Fader
är ett vanligt sätt att tala om Gud i Bibeln. Paulus använder ofta det i sina fridshälsningar i början på
sina brev54.
Relation som speglas är ett barn som lovsjunger och uttrycker sin kärlek till sin fader: Gud vår Fader
vi älskar Dig.
50
51
52
53
54
Luk 15:20
E-post från GunBritt Holgersson, 2009-04-06
Skillings. (Holgersson övers) 1972,1976, nr 681 i Segertoner.
E-post från GunBritt Holgersson (2009-04-06)
Ef 1:2, Fil 1:2, Kol 1:2-3
21
2.2 Sammanfattning av gudstjänsten
Den här radiogudstjänsten ifrån Pingstkyrkan i Jönköping innehöll väldigt mycket musik. Efter
samtal med den musikansvarige Ulf Strömberg, som ledde orkestern, kommer det fram att den här
mängden musikinslag var vanligt förekommande i gudstjänsterna på den här tiden. Han kunde få
veta att predikan skulle hållas i ungefär tjugo minuter, resten skulle vara musik. Många var
engagerade i strängmusiken och orkester, såväl som i sånggrupper och som solister. Som nämnts
innan finns gudstjänsten inspelad, men i begränsad form. Man får därför inget helhetsgrepp om
gudstjänsten, då det mest är sången och musiken som finns dokumenterad55. Sångerna som har
används i gudstjänsten visar på en bredd både vad det gäller framförande, men även textinnehållet.
Här finns både de korta bibelkörerna med liten textmassa, men även sånger med många verser och
en traditionell refräng. Det gemensamma i texterna är framförallt dess riktning. De talar ofta om
Gud eller Jesus och vad han har gjort, med undantag av en sångtext som är en direkt riktad till Gud,
Fadern. Det som lyser igenom de här texterna är framförallt hur livet med Jesus förvandlat
människor och vad Jesus erbjuder genom korset: Ovärdig all nåd jag av Frälsaren får56, Förr var mitt hjärta
bundet i tunga tankars band, nu har jag Jesus funnit, han gripit har min hand57 eller Han sin förlåtelse ger dig när
du din synd Honom ger 58 är exempel på sådana texter. Det speglas en tydlig omvändelse i texterna och
det är förkrossade människor som uttrycker sin tacksamhet över frälsningen och som med
övertygelse delar med sig av budskapet till andra. Något annat som speglar relationen är människans
tro på en Gud som håller genom allt: i svaghet jag vilar i Hans trygga famn, Jesus är Herre i allt59, Guds
kärlek större är än allt du möter här 60och inte minst texten i Löftena kunna ej svika 61är exempel på det.
Här finns även sångtexter som talar om enheten mellan Guds folk, där utgångspunkten är kärleken
från Gud, till exempel Såsom han har älskat62 och Genom allt Guds folk63. Det finns en del olika teman
som speglar relationen människa - Gud, men det som lyser igenom är ändå Jesus som Frälsaren som
har förvandlat människors liv. Det leder i sin tur till att man vill berätta det för andra, vilket gör att
flera av sångerna riktar sig utåt med ett tydligt evangeliserande budskap: Hälsningen ljuder, frälsning
Han bjuder, Kan du försmå den kärleken frälsaren ger64, Jesus är ute och söker eller Han sin förlåtelse ger dig när
du din synd honom ger65.
3 Gudstjänst (med barnvälsignelse) 8 februari 2009
3.1 Bakgrund
Den valda gudstjänsten hölls i Pingstkyrkan, Jönköping den 8 februari, 2009 och innehöll ett
moment av barnvälsignelse vilket gjorde att delar av mötet var upplagt kring det.
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
Se fotnot under material, s 6
Ur sången Ovärdig se 2.1.5
Ur sången Förr var mitt hjärta bundet se 2.1.6
Ur sången Jesus är ute och söker se 2.1.11
Ur sången Allt Han förmår se 2.1.3
Ur Guds kärlek större är
Se 2.1.2
Se 2.1.7
Se 2.1.9
Se 2.1.9
Ur Jesus är ute och söker se 2.1.11
22
Strax före gudstjänstens början får lovsångsteamet ett tecken från vår gudstjänstproducent66 när de
ska gå upp på scenen för att inleda med en sång. För att starta gudstjänsten på ett fartfyllt sätt67
börjar de, med Louise Andersson som dagens lovsångsledare, att sjunga en snabb och glad låt som
heter Jag är en vän till Gud.
3.1.1 Jag är en vän till Gud
Den här sången är skriven av Israel Houghton och Michael Gungor. Originalspråket är engelska och
sången heter: ”I am a friend of God.” Här finns den i en svensk översättning, gjord av Jonas
Sandwall.
Vem är jag Gud att förtjäna Din tanke, att du hör mitt rop på Dig
Är det sanning att du tänker på mig, Gud din kärlek är otrolig
Jag är en vän till Gud, jag är en vän till Gud
jag är en vän till Gud, Jag är Hans vän
Gud allsmäktig, kungars Kung, du är min vän,
Jag är Hans vän, jag är Hans vän, jag är Hans vän68
Analys
Hela den här texten tycks andas förundran över vänskapen med Gud. Textförfattaren intar en
ödmjuk hållning inför Gud som nästan är självförnekande: Vem är jag Gud att förtjäna din tanke, att du
hör mitt rop på Dig. Den tycks beskriva lite av Mose upplevelse när han blir kallad av Gud att befria
Israels folk i 2 mos 3:11: Hur skulle en sådan som jag. Man kan ana en syndanöd i den här frasen också.
Det finns en insikt om vem jag är som människa när jag står inför en stor och allsmäktig Gud, en
insikt som skapar förkrosselse.
Är det sanning att du tänker på mig? Här verkar det finnas en undran och samtidigt en väntan på svar
om detta verkligen kan vara möjligt. När författaren sedan inser att det är en verklighet, kommer
något som tycks gensvara på detta faktum: Gud din kärlek är otrolig.
Jag är en vän till Gud, Jag är en vän till Gud, jag är Hans vän. Orden om att få vara Guds vän uttrycks
gång på gång i den här texten. Vad innebär det att vara Guds vän? Gud kan ju vara en snäll kompis
som man kan umgås med, men i fortsättningen av texten verkar det som att förundran inte tycks
ligga på en sådan nivå av vänskap, utan snarare i att vara vän med en allsmäktig Gud: Gud allsmäktig,
kungars Kung, du är min vän. Det är inte vem som helst som människan är vän med, utan det är med
den allsmäktige Guden. På en inspelning med Israel Houghton, sjunger han: You called Abraham friend
and you call me friend69. Detta är i ett parti i låten när både musiken och sången byggs upp mer och mer
för att slutligen landa i refrängen. Kören sjunger med intensitet, ledd av sångaren som i
mellanpartierna sjunger ut sin tillbedjan och tacksamhet över att få vara Guds vän. Han verkar
fascineras av att han som en liten människa får vara Guds vän precis som den store gudsmannen
Abraham var.
Den relation som präglas i texten är Gud som människans vän. Han är en vän som har tid att tänka
på henne, samtidigt som Han är den store allsmäktige Guden.
66 Producentens uppgift är att sitta med i gudstjänstplaneringen, förmedla vidare innehållet i gudstjänsten till alla
medverkande samt att under mötet ha ansvaret för att allt skall samverka på ett bra sätt.
67 Det finns en önskan från ledningen att gudstjänsterna ska börja med ett inslag som ”väcker” församlingen. Det
kan vara en fartfylld sång, en dans från ungdomarna eller något liknande. (Sagt i samling för musikledarna)
68 Gungor, Hougton/Sandwall, 2003, s 4 i sånghäftet Vän till Gud.
69 Hougton,Israel, 2004, spår 7 ur I am a friend of God.
23
Efter den här inledningen, kommer ett dramainslag som heter ”Händer”. Sedan går mötesledaren
fram och hälsar välkommen, ger information samt ber för gudstjänsten. Efter det blir det en sång
som inleder barnvälsignelsen.
3.1.2 Ett mästerverk
Sången är skriven av Niklas Hallman70 och används ofta på barnvälsignelser. Niklas skrev den som
nybliven pappa och hämtade inspiration från förlossningen och det första mötet med sin nyfödda
dotter, vilket nu är 10 år sedan.
När Han skapade alla stjärnor
gav Han namn åt dem med sin starka röst
men när du skulle födas, saknade Han ord
Hans hjärta darrade, tårarna rann,
när Han för dig öppnade livets grind
Ett mästerverk som Fadern har skapat
Ett äventyr, ditt mål är att tillbe vid Hans tron
Du är skaparens klenod, köpt med Kungens blod
Du är ett mästerverk, konungabarn
Du fick plats i Guds egen saga, världshistoriens författare
Han kom hit för att visa hur Du hittar hem
Han skrev din dagbok, hade en plan
långt innan du stavade till Gud71
Analys
Den här texten tycks spegla en faders kärlek till sitt barn. En pappas känslor som sedan appliceras
på Gud och hur Han borde känna inför sina barn.
...när du skulle födas, saknade Han ord. Här beskrivs en Gud som nästan blir stum, när ett nytt barn
kommer till världen. Texten har dessförinnan beskrivit hur Gud med stark röst givit namn åt alla
stjärnor, men när han ser en ny människa verkar han sakna ord för det Han upplever, enligt
författaren. Han blir inte stum av förvåning utan det tycks mer vara av förundran över det vackra
han ser: Hans hjärta darrade, tårarna rann, när Han för dig öppnade livets grind. Denna bild skulle kunna ha
en dubbel betydelse. Enligt kontexten handlar det om ett nyfött barn som kommit till världen och
att Gud öppnar dörren in till livet för den nya människan. Fast det skulle också kunna ha att göra
med när en människa blir frälst. Att öppna livets grind kan tala för att Gud välkomnar en människa in i
ett liv tillsammans med Jesus.
Ett mästerverk som Fadern har skapat. Det nya barnet beskrivs som ett mästerverk. Ett annat ord för
det skulle kunna vara, ”ett skickligt arbete” eller ”det absolut främsta verket” 72. Här ser man
kopplingen människa - Gud genom att Gud ligger bakom det underverk Han har skapat.
Ditt mål är att tillbe vid hans tron. Här uttrycks meningen med barnets liv. Att tillbe vid Hans tron kan
vara en bild på att leva ett liv nära Gud. I Uppenbarelseboken målas en framtidsbild upp och där
beskrivs det hur människor från alla folk och stammar en dag ska stå och tillbe vid Guds tron73 d.v.s.
alldeles intill Honom. Författaren tycks således vilja tala om för barnet att målet med hennes liv är
att leva nära Gud. Att tillbringa sitt liv tillsammans med Honom här och nu för att också en dag stå
inför hans tron och tillbe Honom på plats.
70
71
72
73
Niklas Hallman är låtskrivare, barninspiratör och numera pastor i Gränna.
Hallman, 2000. Berghem.
http://www.synonymer.se
Upp 7:9-10
24
Du är skaparens klenod, köpt med Kungens blod. Klenod är detsamma som ”juvel”, ”pärla” eller ”en riktig
dyrgrip”74. Texten beskriver således någonting värdefullt som Gud har köpt med sitt blod. Ett
uttryck som har tydlig biblisk förankring: Gud har köpt er och priset är betalt75. Bibeln talar också om att
Han har vunnit åt sig med sin sons blod76 eller genom Hans blod har vi friköpts77. Det som sångtexten tycks
beskriva är att den människa som precis kommit till världen har Jesus också dött för; priset för
barnet är redan betalt.
Mot slutet av den andra versen säger texten: Han kom hit för att visa hur Du hittar hem. Texten tycks
beskriva att Gud redan gjort vägen klar för det lilla barnet. Jesus kom till jorden för att visa barnet
hur han eller hon ska hitta hem till sin himmelske far. Vidare talar texten om hur Gud i förväg har
en klar väg för barnets liv: Han skrev din dagbok, hade en plan, långt innan du stavade till Gud. I Ps 139:16
kan vi läsa om att Gud hade en plan för varje människa innan de ens fanns till. Du såg mig innan jag
föddes, i din bok var de redan skrivna de dagar som hade formats innan någon av dem hade grytt. Här hittar vi
bilden om att Gud redan skrivit in våra dagar. Han har en väg för sina barn och hade det långt innan
vi visste någonting om det här livet. Det texten framförallt tycks spegla i den här sången är en faders
enorma kärlek till sitt barn, vilket appliceras på Guds stora kärlek och Hans känslor för de barn Han
har skapat. En Gud som har en plan för varje barn, vilket tyder på Hans stora omsorg om varenda
människa.
Sången med verser och refräng sjungs i olika omgångar just kring barnvälsignelsen. När den delen är
över, pålyser lovsångsledaren Louise att det är dags för barnen att gå till söndagsskolan. Alla barnen
går då en våning ner till sina olika grupper i söndagsskolan och sedan blir det kollekttal av
mötesledaren. Under kollekten sjungs psalm 15 i Segertoner: Halleluja, sjung om Jesus.
3.1.3 Halleluja, sjung om Jesus
Den här psalmtexten är skriven av William Chatterton Dix redan 1866 och översattes av Anders
Frostensson 1967. Melodin som är en walesisk hymn78, skrevs 1855 av Rowland Hugs Prichard. Den
finns under temat Lovsång och tillbedjan.
Halleluja, sjung om Jesus, Han är den som spiran bär
Halleluja, Hans är makten, Hans allena segern är
Hör hur sångerna från Sion brusar som en mäktig flod
Jesus, alla folk och stammar, återlöste med sitt blod
Halleluja, ingen ensam, ingen hjälplös lämnats kvar
Halleluja, tron sin tillflykt och sitt ljus i Jesus har.
Fastän skyar Honom lyfte bort och ingen Honom ser
Glömmer vi ej vad Han lovat; alltid skall jag bo hos er
Halleluja, Du som bjuder syndare till bords med dig
Halleluja, Öppnad famnen är för alla och för mig
Över jordens vidd din förbön genom dag och natt oss når
Bed för mig inför din Fader, du som vid hans sida står
Halleluja, Konungarnas konung är du och förblir
Halleluja, Född av kvinna är du och du blev som vi
Stor din härlighet i himlen, speglad över hav och jord
74
75
76
77
78
http://www.synonymer.se
1 Kor 6:20a
Apg 21:28b
Ef 1:7
Samtal med Agne Ravik, 2009-04-15.
25
störst när ner bland oss du stiger och oss mättar vid Ditt bord
Analys
Sången i sin helhet uttrycker lovprisning till Gud för vem Han är och texten inleds med en
uppmaning till människan: sjung om Jesus, han är den som spiran bär. Hela första versen beskriver vem
Jesus är och i slutet av versen uppmanas människan att lyssna: Hör hur sångerna från Sion brusar som en
mäktig flod. Här verkar författaren tala om den lovsång som pågår i himmelen. Sion är ett namn som
ofta förekomer i Bibeln, det står bland annat som Dotter Sion79, Sions berg80 eller bara Sion som i de
flesta fall syftar på staden81.
Här i sångtexten beskrivs sångerna från Sion: Jesus alla folk och stammar, återlöste med sitt blod. Texten är
hämtad från Uppenbarelseboken: Du är värdig att ta boken och bryta dess sigill, ty du har blivit slaktad och
med ditt blod har du friköpt åt Gud människor av alla stammar och språk och länder och folk82. Sion tycks,
utifrån den här kontexten, syfta på den himmelska staden varifrån det sjungs sånger inför Guds tron.
Halleluja, ingen ensam, ingen hjälplös lämnats kvar. Om texten tidigare målat upp den mäktige och
segrande Jesus utifrån Uppenbarelseboken, visas här ytterligare en bild av Honom. Han är den som
aldrig lämnar människan ensam. Sångtexten säger: tron sin tillflykt och i sitt ljus i Jesus har. Tack vare
tron på Jesus, har människan sin tillflykt i Honom. Synonymer till tillflykt är bland annat ”fristad”,
”tillflyktsort” eller ”flykt undan fara”83. Här verkar det som att sångförfattaren vill förklara att det är
tron på Jesus som gör det möjligt att fly till Honom. Människan har någon att gå till hela tiden, vilket
betyder att hon aldrig behöver vara ensam.
Glömmer vi ej vad Han lovat; alltid skall jag bo hos er. Den sista raden hör ihop med den text som
beskrevs innan och som talade om när Jesus steg upp till himlen. Trots att Han steg upp och
människan inte kan se Honom med sina fysiska ögon, glömmer hon inte Hans löfte: alltid skall jag bo
hos er, hämtat ifrån Matt 28:20 som säger: jag är med er alla dagar intill tidens slut.
Halleluja, Du som bjuder syndare till bords med dig. Vers tre fortsätter måla Jesus som den som tar emot
syndare. Ett tydligt bibelexempel, som författaren kan ha hämtat inspiration ifrån, är Sackaios som
det berättas om i Lukas 19. Jesus säger i vers 5: Skynda dig ner, Sackaios, idag skall jag gästa ditt hem,
varpå de människor som hörde det sade: Han har tagit in hos en syndare84. Vilka syftar syndarna på då?
Sångtexten fortsätter med: Halleluja, Öppnad famnen är för alla och för mig. Om Jesus öppnar upp för
syndare, då innebär det att Hans famn är öppen för alla som vill komma, mig själv inkluderad,
skriver författaren.
79
80
81
82
83
84
Ex:Jes 52:2, Jes 62:11, Klag 2.18
Ex; 2 Kung 19:31, Ps 48:3, Ps 78:68
Ex;Ps 14:7, Ps 50:2, Ps 87: 5
Upp 5:9
www.synonymer.se
Luk 19:8
26
Över jordens vidd din förbön genom dag och natt oss når. Sången fortsätter att tala om Jesu förbön och
uttrycker hur mäktig den är. Här hämtas ord från Job 38:18a: Kan din tanke fatta jordens vidd?
Sammanhanget är hämtat från när Gud håller sitt första tal till Job med temat skapelsen och naturen.
Gud påtalar sin storhet som skapare genom att beskriva sin skapelse och framförallt ställa en del
motfrågor85. Detta ska få Job att inse vem som egentligen är stor. I denna rad av frågor kommer då
frågan om Jobs egen tanke kan förstå jordens enorma vidd86. En vidd som alltså inte är greppbar
och som i sångtexten ska visa det stora i Jesu förbön för människan. Dessutom sträcker den sig
genom dag och natt, d.v.s. dygnets alla timmar. Förståelsen av det här uttrycket blir att Jesu förbön
är genom tid och rum och över hela jordens vidd. Efter denna insikt om storheten i hans förbön
kommer sedan en vädjan från människan: Bed för mig inför din Fader, du som vid hans sida står. I bibeln
står det ofta att Jesus sitter på Faderns högra sida87, men i den här texten verkar författaren ha hämtat
inspiration från Apg 7:55 där det handlar om Stefanos: Men fylld av helig ande riktade han blicken mot
himlen och såg Guds härlighet och Jesus som stod på Guds högra sida.
Halleluja, Född av kvinna är du och du blev som vi. Den sista versens andra rad är en beskrivning av hur
Jesus blev människa. Texten innan har hyllat och beskrivit Jesus som den evige konungen och precis
efter kommer den här beskrivningen som hyllar Hans mänsklighet..
Störst när ner bland oss du stiger och oss mättar vid Ditt bord. Den här textraden står i relation till stor din
härlighet i himlen som sjungs precis före. Gud är stor i sin himmel och den storheten speglas över hav
och jord, men författaren verkar uppleva något som är större än det, nämligen att Gud har stigit ner
till jorden och blivit människa. Om man kopplar tillbaka till den tredje versen, där det står att Han
bjuder syndare till sitt bord, är det som att de allra sista orden beskriver hur en syndare får sina
synder förlåtna och blir mättad genom att ta emot ett liv med Jesus. De som förut gick hungriga
utan att finna någon som kunde mätta dem, har nu gått in i den öppna famnen88 och blivit mättade
vid Hans bord. Innehållet i den här sången, skiftar fokus från att tala om Jesus, till att tala till Honom.
De är de två sista verserna som mer talar till Jesus medan de första två talar om Honom.
Sången beskriver olika sidor av Jesus; Han är den mäktige och den som befriat människan genom
sitt blod, samtidigt som Han är den som inte överger någon och som har lovat att alltid vara med.
Fortsättningsvis är Han den som tar emot syndare och ber för sina barn och i slutet beskrivs Han
som konungen över allt som blev människa och steg ner till jorden. Dessa olika sidor är vad
författaren tycks vilja beskriva i den här sången och som speglar relationen människa - Gud på olika
sätt. Det är den mäktige Guden som människan lovsjunger och upphöjer och som hon samtidigt får
komma nära, tack vare att Han blev människa och gav sitt liv för henne.
Innan predikan, som handlar om Jesus och de små89 utifrån Mark 10:13-16, sjunger lovsångsteamet
en sång som heter Ödmjukhetens konung.
3.1.4 Ödmjukhetens konung
Sången är i sitt original skriven av lovsångsledaren Brenton Brown från USA och heter Humble King.
Den skrevs till en julnattsmässa i Sydafrika90, 1999. Den svenska översättningen är gjord av Mattias
Martinsson.
Gud hör min bön igen. Lär mig ödmjukhet
Så jag kan likna dig ännu mer konkret
Guds ande låt Ditt ljus få leda mig
85
86
87
88
89
90
Se Job 38:4ff
Job 38:18
Ex; Mark 14:62, Mark 16:19, Rom 8:34, Kol 3:1
Dix & Prichard. (Frostensson övers) ur Halleluja sjung om Jesus, nr 15 vers 3 i Segertoner.
Internet: Jönköping Pingsts hemsida. Inspelning av predikan, 2009-02-08.
E-post från Mattias Martinsson, 2009-04-06
27
Till ödmjukhetens väg ännu närmre dig
Gud, Du som älskar hjärtats brutenhet
Du är de svagas värn
Du tvättar trötta fötter, du läker våra sår
I allt vill jag likna Dig Jesus, låt Ditt hjärta forma mitt
Du som är ödmjukhetens konung
Allt jag har är Ditt
Analys
De fyra första raderna i den här texten verkar vara en enkel bön om ödmjukhet som sedan följs av
en beskrivning av vad ödmjukhet innebär och hur Gud uttrycker det.
Gud hör min bön igen, lär mig ödmjukhet. Det som tycks uttryckas här är en människa som kommer om
igen till Gud och ber om ödmjukhet. Uppenbarligen är ödmjukhet inte en lätt sak, utan någonting
som människa har behov av att ständigt be om. Det är ingenting som bara kommer om man ber,
utan texten uttrycker lär mig ödmjukhet. Att lära sig ödmjukhet i det här fallet verkar inte bara ske via
en teori, utan behöver läras ut i praktiken. Bönen fortsätter med varför människan vill lära sig detta:
så jag kan likna dig ännu mer konkret. Här uttrycks en längtan att få bli mer lik Jesus på ett konkret sätt.
Återigen verkar det tyda på att bönesvaret inte kommer att ske på ett teoretiskt plan utan det är
genom det praktiska livet människan lär sig ödmjukhet.
Guds ande låt Ditt ljus få leda mig, till ödmjukhetens väg ännu närmre dig. Bönen fortsätter med en önskan
om Guds andes ljus. Att den här bönen sjungs just vid det här tillfället, vilket är inför en
julnattsmässa, kan ha att göra med att författaren ser Jesus som barn i stallet. Han verkar bli berörd
av den väg Gud väljer att komma ner till jorden; genom en enkel kvinna som födde Honom i ett
stall. Därmed ser han den ödmjukhet som ligger i det och ber den här bönen om att Gud ska lysa
upp hans väg och leda honom in i ett sådant liv.
Du tvättar trötta fötter är en text hämtad från Johannesevangeliet kapitel 13 där Jesus tvättar
lärjungarnas fötter. Han som var deras Herre, böjde sig ner och tvättade deras fötter. Han ville med
det visa dem ett exempel på hur Han som Mästare behandlar sina tjänare, för att de sedan skulle
behandla varandra på samma ödmjuka sätt91. Det här är något som författaren verkar vilja ha med
för att ge ett exempel på ödmjukhet.
Du läker våra sår. Gud är den som helar människans sårade själ och hjärta. Jes 53:4-5 talar om vad
Herrens lidande tjänare har gjort för oss: Han tuktades för att vi skulle helas92 . Bilden skulle också
kunna vara ett uttryck för att Jesus tar sig tid för varje enskild människa, därför att läka sår tar tid,
men Jesus tar den tiden.
I allt vill jag likna Dig Jesus, låt Ditt hjärta forma mitt. En överlåtelsebön om att få bli mer som Jesus,
kopplad till ödmjukhet. Den engelska översättningen säger: To have this heart in me93 och är en bön om
att allt som handlar om ödmjukhet vill människan ha i sitt liv. Texten avslutas med ännu en
överlåtelse: allt jag har är ditt. Ett uttryck för att Jesus får göra precis vad Han vill, därför att allt
människan har är Hans. Författaren tycks ha upptäckt Jesu ödmjuka hjärta på ett nytt konkret sätt
och konsekvensen av det har blivit att han inser sin egen brist på det här området och behöver
komma tillbaka till Gud och få tag på Jesu hjärta igen.
Relationen som speglas i texten tycks vara en människas innersta längtan är att få bli mer lik Jesus,
att få präglas av Hans ödmjukhet och bli en sådan person som behandlar människor som Han gör.
91 Joh 13:15
92 Jes 53:5b
93 Internet: Lyrics. Humble king.
28
Efter den här sången predikar Chatrine Carlsson, pastor och numera föreståndare i församlingen.
Hon talar om vilka som är de minsta i vårt samhälle och vilka Jesus skulle ha gått till om Han gick
omkring som människa på jorden nu94. Predikan landar i att lovsångsteamet sjunger sången Att
komma hem.
3.1.5 Att komma hem (Som när ett barn)
Den här sången är skriven av Göte Strandsjö, år 1967. Den finns med i Segertoner som nummer
517 och står under temat omvändelse. Sångens bakgrund är byggd på författarens egen upplevelse
av barndomshemmet95.
Som när ett barn kommer hem om kvällen
och möts av en vänlig famn.
Så var det för mig att komma till Gud,
jag kände att där hörde jag hemma.
Där fanns en plats i Guds stora rum
en plats som väntade på mig.
Och jag kände; här är jag hemma.
Jag vill vara ett barn i Guds hem96.
Analys
Som när ett barn kommer hem om kvällen och möts av en vänlig famn. Här finns en beskrivning som verkar
tala om ett barns känsla när det kommer hem på kvällen. Samma upplevelse som ett barn borde få
känna när det kommer hem till sina föräldrar, samma upplevelse beskrivs här: jag kände att där hörde
jag hemma. Detta tyder på att författarens erfarenhet av sitt barndomshem var mycket positivt och
varmt. Texten verkar spegla en frälsningsupplevelse, där personen som skrivit texten, upplevde
känslan av att komma hem, han landade på något sätt och kände sig trygg i Guds öppna famn.
Där fanns en plats i Guds stora rum, en plats som väntade på mig. Bilden är hämtad från Joh 14: 2 där Jesus
säger: I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort och bereder plats för er?
Människan insåg att det fanns en plats som väntade just på henne och känslan över det uttrycks i
slutet av texten: Och jag kände; här är jag hemma. Utifrån erfarenheten av en positiv hemkänsla och
vetskapen om att det fanns någon som väntade, blir människans gensvar, Jag vill vara ett barn i Guds
hem. Texten tycks uttrycka en människas omvändelse till Gud och bilden som speglas är ett barn som
kommer hem till fadershuset.
Efter den här sången går Chatrine upp och ber en bön innan lovsångsteamet sedan fortsätter i en
gemensam lovsång som heter Du är den högste.
3.1.6. Du är den högste
Sången är skriven, år 1977 av Pete Sanchez Jr. Originaltexten är på engelska och heter We exalt you.
Vem som gjort den svenska översättningen är okänd.
Du är den högste över hela jorden,
Ditt namn är upphöjt över alla andra namn
Vi upphöjer Dig, vi upphöjer Dig, vi upphöjer Dig, Du vår Gud97
94
95
96
97
Internet: Jönköping Pingsts hemsida. Inspelning av predikan 2009-02-08.
E-post från Gun-Britt Holgersson, 2009-04-07.Berättat av Göte Strandsjö.
Strandsjö, 1967, nr 517 i Segertoner.
Sanchez, 1977, nr 678 i Segertoner.
29
Analys
I den här enkla kören verkar författaren framförallt spegla ett förhållande och det är Gud som den
högste i universum som tillbes av människan på jorden. Här finns en tydlig proklamation från
människans sida om vem Gud är och sången riktas till Honom. Inledningen har en tydlig biblisk
grund i Fil 2:9 där det står: Därför har Gud upphöjt Honom över allt annat och gett honom det namn som står
över alla andra namn. Gensvaret på Jesu storhet blir tillbedjan från människan: Vi upphöjer Dig, vi
upphöjer Dig, vi upphöjer Dig, Du vår Gud. Den här texten verkar spegla en människas tillbedjan av en
stor och mäktig Gud, vars namn står över alla andra namn.
Efter en stund av tillbedjan ber man Vår Fader98 tillsammans och medan församlingen går ut till
kyrkkaffet avslutar lovsångsteamet med sången Ära till Ditt namn.
3.1.7 Ära till Ditt namn
Den här sången heter i sitt original Blessed be your name och är skriven av den engelske
lovsångsledaren Matt Redman. Den svenska översättningen är gjord av Robert Eriksson, sångare i
FOLK99. Sången är skriven några veckor efter den ödesdigra dagen 11 september 2001, då två
flygplan flög in i World Trade Center.
Dock skrevs den inte medvetet som ett svar på de mörka händelserna just då eller p.g.a. av något
annat jobbigt tillfälle, utan bara utifrån hur livet faktiskt kan vara100.
För att försöka fånga innehållet i ursprungstexten, hämtade översättaren inspiration ifrån ”Själens
dunkla natt” av Johannes av Korset101.
Ära till Ditt namn, då du ger av Ditt överflöd,
då Din frid kommer över mig, ära till Ditt namn.
Ära till Ditt namn, på de vägar jag ej förstår,
genom öken och ödemark, ära till Ditt namn.
All välsignelse Du ger mig, tackar jag Dig för.
Och när mörkret sakta faller, min röst Du hör.
Ära till Ditt namn Du min Gud, ära till Ditt namn.
Ära till Ditt namn Du min Gud, ära till Ditt heliga namn
Ära till Ditt namn, då solens strålar värmer mig,
då livets glädje fyller mig, ära till Ditt namn.
Ära till Ditt namn på en väg märkt av lidande,
i försakelsens dunkla natt, ära till Ditt namn.
Du ger och tar igen, Du ger och tar igen.
Mitt hjärta sjunger ut, ära till Ditt namn102.
98 Bönen som Jesus själv lärt oss, utifrån Matt 6:9-13
99 Ett lovsångsband som tidigare gick under namnet Attention.
100Internet: Redman.
101E-post från Robert Eriksson, 2009-04-07.
102Redman. (Eriksson övers), 2002, nr 213 i Jubla i Herren 3.
30
Analys
Psaltaren är full av sådana här texter som både innehåller tacksamhet men även klagan. Ära till ditt
namn, som är sångens titel, är det ständigt återkommande i texten. Sången tycks vilja beskriva olika
situationer som människan kan befinna sig i: Ära till Ditt namn, då du ger av Ditt överflöd, då Din frid
kommer över mig. Den talar om de positiva och glada dagarna i livet, då man känner sig välsignad av
Gud och det råder frid och harmoni i tillvaron. Likaså beskrivs samma situation i den andra versen,
men med lite andra ord: Ära till Ditt namn, då solens strålar värmer mig, då livets glädje fyller mig. Den
första strofen är en direkt översättning från engelskan: when the sun´s shining down on me. Ett uttryck för
att det är så livet är ibland. Dessa ord och bilder verkar ge uttryck för att Gud upplevs nära och att
omständigheterna är bra och under de dagarna vill människan säga: Ära till ditt namn. Samtidigt målas
andra livssituationer upp, vilket utgörs av de dagar då saker som inte går att förstå, drabbar en
människa: Ära till Ditt namn, på de vägar jag ej förstår, genom öken och ödemark, ära till ditt namn. Den andra
versen beskriver samma upplevelse fast med andra ord: Ära till ditt namn på en väg märkt av lidande, i
försakelsens dunkla natt, ära till ditt namn. Oavsett vad människan går igenom vill hon ändå ära Guds
namn, säger texten. Kung David är ett exempel på en person som hade den här inställningen. Flera
av hans psalmer berör samma tema. I Ps 3 flyr han från sin son Absalom, men han säger ändå:
Herre, mina fiender är många. Många reser sig upp mot mig, många säger om mig; han får ingen hjälp av Gud. Men
du Herre är min sköld och min ära103. Den sista delen i sången säger: Du ger och tar igen, Du ger och tar igen.
Mitt hjärta sjunger ut, ära till Ditt namn. Här verkar det som att textförfattaren har hämtat inspiration
ifrån Jobs bok104 där han säger: Naken kom jag ur min moders liv, naken vänder jag åter. Herren gav och
Herren tog, lovat vare Herrens namn105. Job har mist både sin boskap och sina barn, men trots det väljer
han att lova Gud106.
Det som författaren framförallt verkar vilja spegla i den här texten är att Gud är värd äran oavsett
livets omständigheter. Saker och ting runtomkring förändras, både på gott och ont, men Guds ära
består.
103 Ps 3:2-4a
104 Epost från Robert Eriksson, 2009-04-07.
105 Job 1:21
106 Se Job kap 1-2.
31
3.2 Sammanfattning av gudstjänsten
Den här gudstjänsten bygger på ett tydligt tema utifrån predikan som handlar om Jesus och det
minsta107. Därför är en del av sångerna kopplade till predikan och även till den barnvälsignelse som
finns med som en del i mötet. Det som präglar sångerna i den här gudstjänsten är att många av dem
sjungs för församlingen samt att texterna kan i en och samma sång tala både om Gud samtidigt som
de riktar sig till Honom. Gudstjänsten innehåller sammanlagt sju sånger, varav tre av dem är sådana
som lovsångsteamet sjunger för församlingen. Dessutom sjungs en unison psalm från Segertoner
tillsammans med församlingen: Halleluja, sjung om Jesus, som också den talar om Gud, samtidigt som
den har textinslag som är direkt riktade till Gud. Mot slutet av gudstjänsten sjungs det två sånger
tillsammans med församlingen, där texterna är riktade direkt till Gud. Det som till stor del präglar
texterna i sångerna är Guds storhet där beskrivningar som Konungarnas, konung är du108, Gud
allsmäktig, kungars kung109 och Du är den högste över hela jorden110, förekommer. Samtidigt innehåller
texterna också andra bilder: Du är min vän111, född av kvinna är du och du blev som vi112 och du tvättar trötta
fötter113. Det man skönjer i texterna gällande relationen människa - Gud är två förhållningssätt. Det
ena är en liten människa som ger respons till en mäktig Gud som är upphöjt över allting; en evig
Gud som har kontrollen över hela jorden. I detta som kanske tycks vara ogreppbart för människan,
finns också ett uttryck för att hon kan vara vän med Honom: Gud allsmäktig, kungars kung, Du är min
vän114. Det andra förhållningssättet är en mycket nära och intim relation med en Gud som stigit ner
till oss och blivit människa: Född av kvinna är du och du blev som vi115. Han kom till oss på våra villkor,
vilket gör att människan kan relatera till honom på ett annat sätt. Det finns texter som beskriver att
Gud har mänskliga känslor: hans hjärta darrade, tårarna rann när han för dig öppnade livets grind116. Här
speglas en mycket nära relation mellan Gud och människa; en far som uttrycker sina känslor för sitt
lilla barn som kommit till världen. Människans upplevelse av Guds fadersfamn finns också beskrivet:
Jag kände att där hörde jag hemma117. Gud är en fader som tar den lilla människan i sina armar och
människan känner sig hemma där. Gud beskrivs också som en ödmjuk kung som betjänar sina trötta
tjänare: Du tvättar trötta fötter, du läker våra sår118 .
Jesus som människans frälsare finns också beskrivet i några texter: Jesus, alla folk och stammar, återlöste
med sitt blod119, du är skaparens klenod köpt med kungens blod120, liksom texter om att Gud är Gud oavsett
människans omständigheter: och när mörkret sakta faller min röst du hör, ära till ditt namn du min Gud121.
Det två sistnämnda bilderna som speglar relationen Gud och människa är dock inte de vi ser mest
av i texterna i den här gudstjänsten, utan den bild som är tydligast är den store allsmäktige Guden
kontra en liten människa samt en Gud som stigit ner, blivit människa och tagit emot oss i sin famn.
107Internet: Jönköping Pingst hemsida: spelning av predikan 2009-02-08.
108Dix & Prichard (Frostensson övers), 1967, nr 15 i segertoner.
109Gungor & Hougton( Sandwall övers), 2003, s 4 i sånghäftet Vän till Gud.
110Sanchez, 1977, s 678 i Segertoner.
111Gungor & Hougton (Sandwall övers), 2003, s 4 i sånghäftet Vän till Gud.
112Se not 97.
113Brown,1999, s 215 i Jubla i Herren 3
114Gungor & Hougton (Sandwall övers), 2003, s 4 i sånghäftet Vän till Gud.
115 Se 3.1.3
116Se 3.1.2
117Strandsjö, 1967, s 571 i segertoner.
118Brown,1999, s 215 i Jubla i Herren 3
119Se 3.1.3
120Se 3.1.2
121Se 3.1.7
32
4 Elva av våra mest använda sånger
4.1. Bakgrund
I denna del kommer jag att analysera elva av de mest använda sångerna i Pingstkyrkan i Jönköping
under år 2007. Jag ska studera vilka metaforer de använder för att beskriva relationen mellan
människa - Gud. Sångerna är analyserade i turordning efter popularitet.
4.1.1 Du är helig
Detta är en väl använd sång i vår församling, av både kör, lovsångsteam och orkester. Den kommer
ifrån Hillsong Church i Sydney Australien och heter i original You are Holy. Sången är skriven av
Reuben Morgan som är en av lovsångsledarena i Hillsong Church. Översättningen är gjord av Maria
Lundqvist lovsångsledare i Livets Ord i Uppsala.
Du är helig, helig, ingen är som Du
Du är helig, helig, ingen är som Du
Dig vill jag prisa för alltid
älska dig mer och mer
Här i Din närhet inför Din tron
Fylld av det liv Du ger122
I den här sången kan man skönja ett antal bibliska uttryck. Guds egenskap som helig omnämns mer
än någon annan av alla hans egenskaper123. När Jesaja ser in i Guds tronsal i Jes 6, pågår det
tillbedjan runt tronen och det som ropas ut är Helig, helig, helig124. Uppenbarelseboken beskriver
också vad som händer inför tronen och det varelserna ropar är Helig,helig, helig125. Orden ingen är som
du är också bibelbaserat. Jer 10:6 säger: Ingen är som Du, Herre, du är stor och stort och mäktigt är ditt
namn.. I 2 mos 15:11 frågar man sig i en lovsång: Vem är som Du bland gudarna,Herre? Vem är som Du,
majestätisk och helig. Detta som ett uttryck för att det inte finns någon som Herren; ingen kan
jämföras med Honom. Sångförfattaren tycks ha hämtat mycket inspiration från olika bibelställen och
skapat en sång som riktar sig från människa till Gud.
Dig vill jag prisa för alltid. Den andra delen i sången uttrycker en längtan och en bön. Den kan
jämföras med den längtan som fanns hos David när han skrev sina psalmer: Jag vill alltid prisa Herren,
ständigt sjunga hans lov126 eller Jag vill prisa Honom så länge jag lever127.
Den engelska översättningen uttrycker: I sing your praises forever,deeper in love with you128, vilket skiljer sig
lite från den svenska texten. Originalet uttrycker att; jag sjunger ditt lov för evigt med djupare kärlek till dig”
eller ordagrant; mer kär i dig”129. Den svenska översättningen uttrycker mer en vilja att prisa och älska
Gud, medan engelskan mer uttrycker ett konstaterande: I sing your praises forever,deeper in love with you.
Varför det är en sådan skillnad i översättningen har jag inget svar på, utan det förblir ett
konstaterande om den här texten.
122Morgan. (Lundqvist övers), nr 42 i Jubla i Herren 2.
123I Bibeln sägs ordet Helig oftast tre gånger efter varandra, se Jes 6:3 och Upp 4:8b
124Jes 6:3
125Upp 4:8b
126Ps 34:2
127Ps 146:2
128 Internet: Lyric downloads.
129Eng. Deeper in love with you
33
Här i Din närhet inför Din tron. Den här delen av sångtexten talar om människan inför Guds tron. Hur
hon upplever det beskrivs i den sista raden: Fylld av det liv Du ger. Originaltexten säger: Here in your
courts, where I'm close to your throne, I've found where I belong. Här talas det om att det är nära tronen som
människan hör hemma. Texten tycks vilja beskriva att människan hittar hem i Guds närhet.
Uppenbarelseboken talar i kapitel 7 om den stor skara som tillber Gud inför tronen130. Ser man på
den bibeltexten ur ett eskatologiskt perspektiv, handlar den om vår framtid i himlen, då människan
för alltid kommer tillbe Gud inför tronen.
Relationen som texten verkar spegla är en människa som tillber en helig Gud och längtar efter att
älska Honom mer och mer. Dessutom blir hon fylld av livet Han ger när hon befinner sig nära Hans
tron.
4.1.2 Du är vår Far Gud
Denna sång är skriven av Bob Fitts från USA och heter i original; Blessed be the Lord God almighty eller
Father in Heaven..Den gavs ut 1985 och den svenska översättningen är gjord av Asulf Kvammen
Du är vår Far, Gud och vi älskar Dig
Vi lyfter upp Ditt namn på jorden
Låt Ditt rike nu bli synligt i vår lovsång
och dina mäktiga ord ibland oss bo
Ära vare Gud den allsmäktige, som var och är och som ska komma
Ära vare Gud den allsmäktige, som råder i evighet131
Analys
Du är vår Far, Gud och vi älskar Dig. Här beskrivs relationen mellan Gud, Fadern och Hans barn. Som
Hans barn är vi aktiva i tillbedjan och uttrycker vår kärlek till Honom.
Vi lyfter upp Ditt namn på jorden. Den engelska texten säger: We lift your name in all the earth, vilket
ordagrant säger; Vi lyfter ditt namn över hela jorden. Textförfattaren tycks vilja beskriva att Guds namn
ska lyftas upp över hela världen och kan vara bild för att Guds namn ska bli större över jorden.
Detta kan kopplas till bibelordet i Filipperbrevet 2:9 som säger: Därför har Gud upphöjt honom över allt
och gett honom det namn som står över alla andra namn. Texten har tydlig bibelförankring när den säger att
det människan gör är att proklamera hans namn.
Låt Ditt rike nu bli synligt i vår lovsång. Här uttrycks en bön om att Guds rike ska komma. Engelskan
uttrycker, May your kingdom be established in our praises vilket innebär; må ditt rike bli erkänt alternativt
finna sig till rätta i vår lovsång.Det tycks vara en bön om att Gud ska trivas och känna sig hemma i
människans tillbedjan.
I den svenska översättningen uttrycks mer en bön att få se Guds rike genom lovsången, att när
människan lovsjunger Honom manifesterar sig Guds rike.Men det stannar inte där, utan texten
säger också: och dina mäktiga ord ibland oss bo. Människan vill inte bara att Guds rike ska bli synligt utan
texten säger också att Guds ord ska komma och ibland oss.På Gamla testamentets tid talas det om
att Gud kom och bodde bland sitt folk. Han säger till Mose i 2 mos 25:8: De skall göra en helgedom åt
mig så att jag kan bo mitt ibland dem.
130Upp 7:9-10.
131Fitts.(Kvammen övers), 1985, nr 24 i sångboken Sjung lovsång alla länder.
34
Gud steg ner och bodde bland sitt folk genom tabernaklet som helgedomen kallades132. I Joh 1:14
står det: Och Ordet blev människa och bodde bland oss och vi såg Hans härlighet, en härlighet som den ende sonen
får av sin fader. Här syftar ordet på Jesus133, Gud som blev människa och bodde bland oss. Uttrycket att
bo bland oss är alltså bibliskt; något som Gud vill göra och som Han också har gjort genom Jesus.
Med Gud kommer också hans ord och bönen som uttrycks här är att Guds ord ska bo ibland sitt
folk. Vad innebär uttrycket Guds ord? Det syftar sannolikt på allt som Han har sagt och allt som Han
har lovat. Det vill säga att det får bli som Han vill och att Hans ord få ta sin plats bland människor.
Efter denna bön om Guds närvaro och kärleksförklaringen till fadern i början av texten, stiger
lovsången till en evig Gud: Ära vare Gud, den allsmäktige, som är och var och som ska komma. Uttrycket är
hämtat från Upp 1:8 som säger: Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer,
allhärskaren. Gud är över tid och rum, samtidigt som Han är människans fader.
Den relation som kan skönjas i den här texten är att Guds barn tillber sin Far som samtidigt är en
stor, evig och allsmäktig Gud.
4.1.3 Gjort mig glad
Den här sången är skriven av Miriam Webster, lovsångsledare och låtskrivare i Hillsong Church i
Australien och heter Made me glad. Den svenska översättningen är gjord av Maria Lundqvist,
lovsångsledare i Livets Ord i Uppsala.
Jag vill alltid lova Herren, jag vill lita på Hans ord
Han har befriat mig från fruktan, Han har ställt mig på sin fasta grund
Han har gjort mig glad, om Herren säger jag
Du är min sköld, min borg, min styrka, min befriare
min herde, min tillflykt, min hjälp i nöden, väl beprövad
Du är min skatt i himlen
Du är min djupaste längtan
Du har gjort mig glad, om Herren säger jag134
Analys
Texten är i stort sett byggd på bibelord, men den tycks även uttrycka en personlig erfarenhet och
längtan efter Gud. Jag vill alltid lova Herren, är hämtad från Davids psalmer, Ps 34:2 säger: Jag vill alltid
prisa Herren. Både lova och prisa är två ord som talar om att upphöja och ära Gud. Han har befriat mig
från fruktan, Han har ställt mig på sin fasta grund. Han har gjort mig glad är tre meningar där författaren
verkar uttrycka vad Gud har gjort i hennes liv. Texten tyder på ett liv som förut varit präglad av
fruktan, labilitet och sorg, men som nu har förvandlats genom det Gud har gjort. Konsekvensen av
detta blir glädje och en lovsång om vem Gud är. Författaren tar hjälp av Davids psalmer för att
beskriva sin syn på Gud:
Du är min sköld, min borg, min styrka135, min befriare136, min herde137, min tillflykt, min hjälp i nöden, väl
beprövad138. Dessa bilder beskriver en tro på Gud som en fast klippa i tillvaron. Som herden är Han
den som leder människan. Sköld och borg skulle kunna stå för Guds beskydd där skölden skyddar
132Se 2 mos 25:9. I Bibel 2000 används ordet boning.
133Joh 1:1
134Webster. (Lundqvist övers), 2001, nr 60 i Jubla i Herren 3
135Ps 18:2-3
136Ps 40:18, Ps 70:6
137Ps 23:1
138Ps 46:2
35
mot fiender medan borgen är en plats dit hon kan fly. Det finns dessutom en uppmaning i Bibeln att
hon kan hämta styrkan i Gud139.
Du är min skatt i himlen är en bild på någonting oerhört värdefullt. I Matt 19: 16-21 finns ett
sammanhang där en ung man frågar hur han ska göra för att få evigt liv. Svaret blir: Gå och sälj allt du
äger och ge åt de fattiga, då får du en skatt i himlen. Skatten i himlen är någonting mycket dyrbart och för
att få den behöver människan ge upp något annat i sitt liv. I mannens fall handlade det om pengar.
Skulle han få tag på skatten i himlen, behövde han vara mer generös och ge bort av det han älskade
mest. Mannen valde sina pengar, för han ägde mycket140, säger bibeltexten. Han prioriterade pengarna
här på jorden, före skatten i himlen. På ett annat ställe står det om en skatt som en man finner i en
åker. Han säljer allt han äger och köper åkern, bara för att skatten är så dyrbar141. Sångförfattaren
uttrycker att Jesus är hennes skatt i himlen, vilket borde betyda att Han är mer dyrbar för henne än
någonting annat. Det förstärks inte minst i nästa fras: Du är min djupaste längtan. Det hon tycks säga är
att ingenting på jorden är viktigare för henne, hon vill rikta sitt fokus på skatten i himlen mer än att
fångas av saker här på jorden.
Det som präglar den här texten är en människas oerhörda tacksamhet till Gud för vad Han gjort för
henne. Författaren använder bibelns beskrivningar för att måla det. Hon verkar ha insett att det inte
finns något annat som håller och som kan fylla hennes djupaste behov.
4.1.4 På Dig min Gud förtröstar jag
Den här sången är skriven av Bo och Elsa Järpehag, lovsångsledare på Livets Ord i Uppsala. Sången
är skriven utifrån en tuff period i författarnas liv142.
På Dig min Gud förtröstar jag. När oro skymmer min morgondag
för jag vet du är trofast emot mig
När svårigheter omger mig så är jag ändå trygg hos Dig
För jag vet att du aldrig lämnar mig
Är det natt eller dag, Herre på Dig förtröstar jag
Gud, Du är alltid nära mig
Ingen förändring finns hos Dig
Du är densamme igår, idag och i evighet
Du är min framtids säkra grund
Du som står fast vid ditt förbund
Min klippa är Du, allsmäktig Gud, jag ärar Dig143
139Ef 6:10
140Matt 19:22
141Matt 13:44
142E-post från Bo Järpehag, 2008-12-09.
143Järpehag, (okänt årtal), nr 172 i Jubla i Herren 2.
36
Analys
På Dig min Gud förtröstar jag, när oro skymmer min morgondag. Ordet ”förtröstar” är ett vanligt uttryck i
bibeln. Det uttrycker en vila i Gud trots allt som händer runtomkring. Kung David säger: När jag är
rädd förtröstar jag på Dig. På Gud, jag prisar Hans ord, på Gud förtröstar jag och är inte rädd144. Han visste vad
det innebar att vara utsatt för fara. Sammanhanget till just den här versen är att han har gripits av
filistéerna i Gat145 och att det finns en rädsla hos David. Trots det uttrycker ändå sin förtröstan på
Gud. Hur kan man äga den förtröstan på Gud? Enligt sångtexten är det för jag vet du är trofast emot
mig; det är därför människan kan förtrösta och lita på Gud. Texten tycks spegla en erfaren person,
som varit med om svåra omständigheter men som mitt i det upplevt Guds trofasthet. Ett bibelord
som talar om att Gud alltid är trofast är Ps 100: 5: Ty Herren är god, evigt varar hans nåd från släkte till
släkte hans trofasthet.
När svårigheter omger mig så är jag ändå trygg hos Dig. För jag vet att du aldrig lämnar mig. Textförfattaren
använder ett annat sätt att beskriva sin förtröstan på Gud i de här raderna. Mitt i hennes svåra
stunder kan hon känna sig trygg därför att hon vet att Gud aldrig lämnar henne. Återigen speglas
denna starka förtröstan. Det står inte; ”jag hoppas”, ”tror” eller ”önskar”, utan det står; jag vet att
du aldrig lämnar mig. Det talar om en vetskap om att det Jesus sagt är sant: Och jag är med er alla dagar
till tidens slut146.
Gud, du är alltid nära mig. Författaren tycks inte tveka på Guds närvaro genom allt som händer i livet.
I de här orden uttrycks återigen en stark tro på att Gud alltid är nära oavsett vad som sker. Det är
ett barns enkla tro, som upplevt en trygg barndom med kärleksfulla föräldrar som alltid funnits där;
det finns inget annat alternativ än att Gud skulle vara nära.
Du är min framtids säkra grund. Uttrycket här är direkt hämtat ifrån Jer 33: 6a: Han ska vara din framtids
säkra grund. Författaren tycks vara inspirerad av Jeremia ord som talar om tryggheten i tron på Gud
även inför framtiden. Hon behöver inte frukta sin framtid, varken här på jorden eller senare därför
att Han är den säkra grunden. Svaret på frågan hur Han kan vara det, beskrivs i nästa rad.
Du som står fast vid ditt förbund. Gud står fast vid det Han har lovat, Han sviker inte det förbund Han
har ingått med människan. Hebreerbrevet 13:20 säger: Må fridens Gud som i kraft av ett evigt förbunds
blod har fört fårens store herde, vår Herre Jesus, upp från det döda. Här talas det om ett evigt förbundsblod,
vilket tyder på att det är för alltid och inte går att bryta. Gud tar inte bort det som skedde genom
Jesu död på korset utan det är ett faktum. Han står fast vid det förbund Han en gång slutit.
Responsen från människan kommer i sista raden: Allsmäktig Gud, jag ärar dig.
Hela texten tycks vilja uttrycka en förtröstan och en trygghet i Gud oavsett vad som sker
runtomkring. Författaren uttrycker inte bara en tro utan en vetskap om Guds trofasthet. Det speglar
en människa som har fått erfara Guds trofasthet och närhet i svåra stunder. En person som
verkligen vet vad hon talar om. Det är ingen ytlig tro om att allt blir bra när du går med Gud, utan
det tycks finnas en djup förtröstan på Hans eviga förbund även under väldigt svåra tider.
144Ps 56:4-5
1451 Sam 21:10-15
146 Matt 28:20b
37
4.1.5 Så stor är vår Gud
How great is our God heter den här sången i originalet. Den är skriven av Chris Tomlin, en
lovsångsledare i USA och översatt till svenska av Robert Eriksson, pastor och sångare, samt Lars
Petersson som arbetar på lovsångsförlaget David Media. Chris Tomlin har själv berättat att han i
början tyckte att refrängen var alldeles för enkel och språket fattigt, men de människor som jobbade
runtomkring honom tyckte den var bra, däremot tyckte de inte att verserna lika bra. Han blev
utmanad att skriva dem mer som hymner som bara berättade om Guds storhet147 och resultatet blev
såhär.
Vår konungs majestät, klädd i härlighet,
må jorden glädja sig, må jorden glädja sig
I ljus han sveper sig och mörkret gömmer sig
och skälver för hans röst, skälver för hans röst
Så stor är vår Gud, sjung med mig, så stor är vår Gud
och alla ska se, hur stor Gud är
I evighet han är, våra liv han bär
i sin starka hand, i sin starka hand
Helig treenighet, fader, ande, son
Stark i ödmjukhet, stark i ödmjukhet
Hans namn står över allt, värdigt allt vårt lov
Vi ropar ut vår Gud, han är stor148
Analys
Må jorden glädja sig. Uttrycket är hämtat från Ps 96:11-12a där det står: Må himlen fröjdas och jorden jubla,
havet brusa och allt det rymmer, marken och allt den bär må glädja sig. Synen av Guds storhet och Hans
härlighet som målas upp i sångtexten är något som jorden och allt skapat borde ge respons på
skriver författaren. Det är som en uppmaning till mänskligheten att ni borde fröjdas när ni ser Guds
majestät; det är verkligen något att glädja sig åt.
I evighet han är, våra liv han bär. Här tycks det finnas två sidor av Gud. Samtidigt som Han är i evighet,
bär Han samtidigt människans liv i sina händer. Det talar om en Gud som är stor och evig, men som
också är så nära att Han bryr sig om människors enskilda liv.
Vi ropar ut vår Gud han är stor. Människans gensvar är att ropa ut Guds storhet, för att proklamera för
världen vem Han är. Ropa är detsamma som att skrika, hojta, gasta149. Det är således inte en tyst och
försiktigt tillbedjan, utan tycks mer vara ett utrop, för att världen ska höra.
Så stor är vår Gud. Översättaren har valt att sätta ordet så framför Stor är vår Gud, vilket talar om att
han tycks vilja visa att såhär stor är Gud. Engelskans How great is our God uttrycker betydelsen;Vad
stor Han är! Det går inte att sätta en måttstock för hans storhet. Om man tittar på versernas
beskrivning av Guds majestät, är det ändå rätt naturligt att det står så stor är vår Gud.
och alla ska se hur stor Gud är. Detta verkar vara en övertygelse hos textförfattaren; att alla en dag
kommer få se hur stor Gud är. Filipperbrevet 2:9-10 säger: Därför har Gud upphöjt honom över allt annat
och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän ska böjas för Jesu namn, i himlen, på
jorden och under jorden. Här finns det skäl för sångtexten, eftersom bibeltexten säger att alla en dag
kommer att få se Honom och böja sina knän.
147 Internet:Tomlin 2006.
148 Tomlin, Cash & Reeves. (Eriksson & Petersson övers), 2004, nr 164 i Jubla i Herren 3.
149 http://www.synonymer.se
38
Den här texten tycks måla Guds storhet över en jord som gläder sig över honom. Samtidigt som
Gud är oerhört majestätisk bär Han människans liv i sin hand. Det som författaren verkar spegla är
en relation mellan en stor Gud och den lilla människan.
4.1.6 Vid ditt kors
Den här sången började vi använda för några år sedan i samband med att vår församling skulle spela
in en lovsångsskiva. Vi sökte efter material av nyskrivna sånger och då kom Cajsa Tengblad,
låtskrivare och författare, med den här sången. Hon förklarar att sången kom till i ett bönerum. Det
var dygnet-runt bön i hennes kyrka och man hade skapat ett kreativt bönerum med möjlighet att
vara inför Gud på olika sätt150. I rummet fanns ett stort träkors där man kunde lägga stenar. Stenarna
symboliserade bördor som man kunde bära på. Efter att Cajsa lagt ner sina stenar inför korset, satte
hon sig vid pianot och började sjunga och då kom den här sången151.
Herre, till Dig kan jag komma och va den jag verkligen är
Herre, till dig får jag lämna allt som tynger min själ.
Vid ditt kors, vid ditt kors, vid ditt kors böjer jag mig
Herre, jag kan inte fatta, allt som händer och sker
Herre jag väljer att lita och tro att Du alltid är med152
Analys
Herre, till Dig kan jag komma och va den jag verkligen är. Enligt texten är Gud den som människan kan
vara sig själv hos. Hon behöver inte förställa sig inför Honom. Sången är riktad till Gud och i
bakgrunden andas en tacksamhet över det faktum att hon kan vara sig själv. Texten påminner om
den sång som Christer Hultgren skrev 1973: Herre till dig får jag komma153. Även den uttrycker
tryggheten att kunna komma till Gud trots att Han vet allt om människans inre.
Herre, till dig får jag lämna allt som tynger min själ. 1 Petr 5:7 säger: och kasta alla era bekymmer på honom, ty
han sörjer för er. Här finns ett löfte som styrker sångtextens ord; att Gud vill ta människans bördor
och därför kan hon lämna dem hos Honom.
Herre, jag kan inte fatta, allt som händer och sker. Herre jag väljer att lita och tro att Du alltid är med. Här
uttrycks en kapitulation i texten; jag som människa ger upp och väljer att lita på Gud trots allt som
händer. Det påminner om Job och hans situation. Han miste barn, sin boskap och till slut även sin
hälsa154. Trots att han hade mycket funderingar kring vad Gud lät honom gå igenom, lämnade han
inte Gud, utan höll fast trots hårda prövningar. Texten i den här sången uttrycker liknande
funderingar; att en människa inte alltid förstår vad som händer runtomkring, men i allt detta väljer
hon ändå att kapitulera inför Gud och bestämma sig för att lita på Honom. Kapitulationen sker vid
korset i den här texten. Där böjer hon sig inför Gud och låter honom vara Gud, Vid ditt kors böjer jag
mig. Den relationen som beskrivs är baserad på en människa som bär på en ärlig förtröstan på Gud
och som i stunder där det är svårt att förstå, ändå ödmjukar sig och böjer sig inför Honom.
4.1.7 Evige Far
Den här sången är skriven av Camilla Olsson, lovsångsledare i Gilead församlingen i Göteborg.
Bakgrunden till sången är att författaren nyligen varit sjuk, men sedan började känna att krafterna
150Även kallad 24-7 bön
151E-post från Cajsa Tengblad, 2009-04-03.
152 Tengblad, 2006. David Songs
153Hultgren,1973,nr 474 i Segertoner.
154 Job kap 1-2
39
återvände. Då kom Guds tilltal till henne om att Han vill ge henne kraft och ny nåd för varje dag.
Texten till versen och melodin kom omedelbart155.
Varje morgon är din nåd ny mot oss, du är trofast
du sviker aldrig oss, du vår Gud, du vår Gud
Du ger glädje för var dag som går, med den kraft du ger
vi allt förmå, du vår Gud,du vår Gud
Evige Far, helig är Du. Regerar över himmel, jord och hav
Väldig i makt, klädd i skönhet och prakt
Människor och änglar tillber dig
Du är vår tillflykt år från år, du densamme är, ditt ord består
du vår Gud, Du vår Gud
Stor är du Herre och väldig i kraft, ditt rike har ingen gräns
Mäktig att utföra allt vad du sagt, du regerar i evighet156
Analys
Varje morgon är din nåd ny mot oss. Bakgrunden till sången talar om för oss hur Gud uppenbarade sin
nåd och sin kraft för textförfattaren. Detta ligger till grund för de ord och bilder som används i
texten. Klag 3:22-23 säger: Men Herrens nåd tar aldrig slut, hans barmhärtighet upphör aldrig. Varje morgon
är den ny – stor är din trofasthet. Herrens nåd är konstant och varje ny morgon när vi vaknar finns den
där säger bibeltexten.
Du sviker aldrig oss, du vår Gud. Ordet ”sviker” talar om att överge och att inte hålla sitt löfte. Gud är
den som enligt det här ordet, aldrig överger eller bryter sina löften. Gud säger till Josua i Josua 1:5:
Jag skall vara med dig som jag var med Mose och inte svika dig inte överge dig. Här finns ett löfte till Josua som
textförfattaren fångat i sin sång. Jesus säger även till sina lärjungar i Matt 28: 20b: Och jag är med er
alla dagar till tidens slut. Den bild det talas om här finns därmed att hämta ifrån Guds eget ord.
Med den kraft du ger, vi allt förmår. Orden är hämtade ifrån Fil 4:13: Allt förmår jag genom honom som ger
mig kraft. Paulus menar i sin text att han både kan leva fattigt och i överflöd; allt går bra tack vare
Gud som ger honom kraft i varje situation. I den här sångens kontext tycks det vara en trosfrisk
övervinnare som talar; ett uttryck av att Gud ger kraft så att människan förmår göra allt tack vare
den.
Du är vår tillflykt. Tillflykt är ett ord som ofta förekommer i Bibeln. Ps 46:2 säger: Gud är vår tillflykt
och vår styrka, en hjälp i nöden som aldrig svikit. Ett annat ord för tillflykt är ”fristad” eller
”tillflyktsort”157, vilket skulle kunna innebära att texten beskriver en Gud som människan kan fly till
när hon behöver frihet och ro.
Evige Far, helig är Du. Refrängen målar upp vem Gud är och vi får två bilder; den ena bilden är en
evig Far, en himmelsk pappa som lever för alltid medan den andra bilden är den helige Guden,
allhärskaren. I Jesaja 9 talas det om detta, Väldet är lagt på hans axlar och detta är hans namn; Allvis
härskare, Gudomlig hjälte, Evig Far, Fredsfurste158.
Regerar över himmel, jord och hav. Nehemja 9:6 säger: Du, Herre är den ende. Himlen har du gjort, himlarnas
himmel och hela dess härskara, jorden och allt som lever där, haven och allt som finns i dem. Du är den som ger liv åt
allt och himlens härskara tillber dig. Bibeltexten beskriver att Gud är den som skapat allt, därför är Han
också Herre över sin skapelse. I sångtexten proklameras det och författaren tycks hämta mer
inspiration från Nehemja när det kommer till gensvaret på Guds storhet: Människor och änglar tillber
dig. Nehemja säger och himlens härskara tillber dig159. Som texten säger så regerar Gud över allt Han
skapat och responsen på vem Han är resulterar i tillbedjan ifrån himlens härskara. I sångtextens
155E-post från Camilla Olsson, 2009-04-05
156Olsson, 2004. s nr 49 i Jubla i Herren 3.
157www.synonymer.se
158Jes 9:6b
159Neh 9:6b
40
beskrivning får även människan vara med och tillbe. Hon är med i den lovsång som sker inför
tronen med alla änglar160.
Det som speglar relationen människa – Gud här, är tron på en evig far som ger sina barn av sin
kraft, glädje och nåd. Texten beskriver en förtröstan från människans sida på en Gud som är hennes
far och som kommit nära. Samtidigt är Han den som regerar över allt, är evig, väldig i makt och
helig.
4.1.8 Jag älskar Dig Jesus
Trots att den här sången är skriven för mycket länge sedan, redan år 1862 av William Ralph
Featherstone och Adoniram J Gordon som skrev musiken 1876, är den fortfarande mycket använd i
vår kyrka. William skrev den strax efter att han kommit till Kristus, endast 16 år gammal 161. Den
svenska översättningen är bearbetad av Lina Sandell 1896.
Jag älskar Dig Jesus, jag vet Du är min
och trots vad jag är i mig själv är jag din
Du frälst mig från döden och hjälper ännu
Och ingen, nej ingen har älskat som Du
Av evighet Jesus, du älskat mig först
och se av all kärlek, din kärlek är störst
Till döden på korset den sträcker sig ju
Och ingen, nej ingen har älskat som Du
Och sist i det hem Du av nåd mig berett
vars härlighet än intet öga har sett
Skall lovsången ljuda, långt bättre än nu
Att ingen, nej ingen har älskat som Du162
Analys
Jag älskar Dig Jesus, jag vet Du är min. Här uttrycks en nära och förtrogen kärleksrelation där texten
fortsätter med orden: och trots vad jag är i mig själv är jag din. Vetskapen om den egna synden lyser
igenom, men det verkar inte påverka övertygelsen om att relationen till Jesus står fast. Historien
säger oss att författaren skrev sången efter sin omvändelse; då han blivit medveten om sin egen synd
och bett om syndernas förlåtelse163.
Det som texten verkar uttrycka är att det inte handlar om vem jag är som människa, utan vem Jesus
är och vad Han har gjort. I den första versen ser man sen anledningen till denna stora förtröstan på
Jesu kärlek: Du frälst mig från döden och hjälper ännu och ingen nej ingen har älskat som du. Jesus har inte bara
räddat från döden, utan finns med och hjälper fortfarande. Att dö för människans synd och sedan
fortsätta leda och hjälpa henne, trots de fel hon gör, det är verklig kärlek beskriver författaren. Det
finns ingen mer än Jesus som har älskat så, säger han.
Av evighet Jesus, du älskat mig först. Andra versens första rad är hämtad från 1Joh4:10 där det står: Detta
är kärleken, inte att vi har älskat Gud utan att Han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra
synder.Texten verkar säga att det är Jesus som har tagit det första steget mot människan och
anledningen till att en människa kan säga att hon älskar Jesus, beror på att Han har älskat henne
först. Bibelversen uttrycker att grunden till kärleken inte ligger hos människan utan hos Gud.
160Upp 7:9-12
161Internet: Find songs and hymns.
162Gordon & Featherstone. (Sandell bearb),1896,nr 355 i Segertoner.
163Internet: Find songs and hymns.
41
Det ger människan en ganska passiv roll från början, därför att hon kan inte påverka Guds kärlek till
henne; den finns där utan att hon gjort något för den.
Och sist i det hem Du av nåd mig berett. I den sista versen målar författaren upp hemmet som Jesus har
förberett. Jesus säger i Joh 14:2-3: I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort
och bereder plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er,
för att också ni skall vara där jag är. Texten grundas på Jesus eget löfte; att det finns ett hem förberett
för den som tror och det är vad författaren verkar vilja beskriva här. I sångtexten döljer sig också en
förväntan på det som skall komma. Kanske kopplar författaren sin förväntan till den himmelska
lovsången som det står om i Uppenbarelseboken164. Den lovsång som kommer att ljuda då är långt
mycket bättre än nu.
Att ingen, nej ingen har älskat som Du. Den sista mening återkommer i slutet av varje vers och verkar
vara sångens budskap; att Jesus är den som frälst från döden, Han hjälper fortfarande och har
förberett ett himmelskt hem. Gensvaret blir ett konstaterande från människan, att ingen kan ha
älskat så. Texten andas en tacksamhet och en ömsesidig kärleksrelation, där människan älskar Jesus
för att Han älskat henne först. Det finns en insikt om synd och samtidigt en övertygelse om
tillhörigheten till Jesus. Texten verkar således beskriva en nyomvänd människas ord som fått uppleva
kärleken från Gud.
4.1.9 Helige ande kom
Den här sången är skriven av Susanne Christensson, lovsångsledare och låtskrivare. Sången kom i en
bönesamling, 2003, då Susanne ledde lovsången. Hon satt vid pianot och plötsligt fanns bönen
där165..
Helig ande kom, Helig ande kom
Helig ande kom, Helig ande kom
Vi öppnar oss nu för dig, helig ande kom
Vi öppnar oss nu för dig, helig ande kom
Kom med din kraft din nåd till oss
Kom med din kraft din nåd till oss
Vi behöver Dig, vi behöver Dig, ande kom
Analys
Precis som inledningen berättar, tycks den här sången vara mer som en bön. Den uttrycker en
längtan efter att Guds ande ska komma.
Vi öppnar oss nu för dig, helig ande kom. Efter att människan har bett om att den helige ande ska
komma, verkar hon göra sig redo att ta emot. Att författaren använder ett ord som att vi öppnar oss
nu för dig, kan tyda på att hon öppnar sitt hjärta så att anden kan komma in. Det kan även vara så att
församlingen öppnar upp för Guds ande i mötet; Guds folk håller gudstjänst och välkomnar anden
mitt i bland dem. Bönen om helig ande är väl förankrad i Bibeln, eftersom det finns exempel på att
det har hänt genom historien. Det talas ofta om att bli fylld av helig ande166, eller att den helige ande
kommer över människor167.
Kom med din kraft din nåd till oss. Bönen fortsätter med en längtan efter Guds kraft och nåd. Det är
som att författaren vill uttrycka två av människans viktigaste behov; dels att få kraft att leva för varje
dag och dels att få ta emot Guds nåd och förlåtelse.
164Se Uppenbarelseboken, kap 4,5,7 & 19.
165Samtal med Susanne Christensson, 2009-04-17.
166Luk 1:67, Apg 2:4, Apg 4.31,
167Luk 2:22 Apg 19:6
42
Vi behöver Dig, ande kom. I den sista textraden uttrycker författaren människans djupaste behov,
nämligen behovet efter Gud. Människor har bett den här bönen många gånger, inte minst inom
pingströrelsen vars främsta kännetecken är just uppfyllandet av den helige ande. Här speglas således
en människas längtan efter anden.
4.1.10 Jesus Du är underbar
Sången är skriven av Bo och Elsa Järpehag, lovsångsledare på Livets Ord i Uppsala.
Jesus, du är underbar, Du är mer än nog för mig
Min eviga källa, ren och klar, Jesus, jag älskar Dig
Från Dig strömmar liv, kraft som kan frälsa
Glädje och frid, styrka och hälsa168
Analys
Du är mer än nog för mig. Här är en bild där författaren tycks uttrycka att hon inte behöver någonting
mer; Jesus är tillräcklig för hennes liv. Att säga att någon är mer än nog, brukar betyda att det är mer
än tillräckligt. Texten verkar beskriva en erfarenhet av en människa som har kommit till en punkt
där inget annat är viktigt. Det är en insikt om att livet runtomkring inte kan uppfylla det innersta
behovet.
Min eviga källa. Ordet källa finns att hitta på många ställen i Bibeln, oftast står det i samband med
vatten169 eller en källa till liv170. Människorna på bibelns tid gick ofta till källor för att hämta vatten171
och vatten var ett måste för att kunna överleva även på den här tiden. Därför tycks källa tala om
något som människan behöver för sin överlevnad. I den här sångtexten står det om den eviga källan,
det vill säga där det finns vatten som aldrig tar slut. Underförstått tycks författaren säga att det är
hos Jesus människan kan hämta det vatten.
Ps 36: 10a säger också: Ty hos dig är livets källa. Det som sångtexten tycks säga är att i Herren finns
det eviga livet och det uttrycks personligt då författaren skriver min eviga källa. Ifrån den källan
strömmar sedan allt som de flesta människor längtar efter och behöver: Glädje och frid, styrka och hälsa
samt en kraft som kan frälsa. Det som speglas i texten i relationen människa – Gud är en kärlek till
Jesus från en människa som också bekänner sitt behov av Honom. Människan behöver inget mer än
Jesus; Han är mer än nog i hennes liv.
4.1.11 Tack för en öppen himmel
Det här är en av de senaste sångerna i vår församling, som vi började använda 2007. Den är skriven
av Bo och Elsa Järpehag, lovsångsledare i Livets ord, Uppsala.
Tack för en öppen himmel genom Jesu blod
Tack att jag får komma fram tills nådens tron
Jag får mättas vid ditt bord,
smaka och se att Du är god
168Järpehag, 1998,s 82 i sångboken Höj upp din röst.
169 Upp 21:6, Jer 17:13
170 Ords 14:27
171 1 mos 24:25
43
Du läker varje sår, torkar bort varje tår
Du vänder ditt ansikte till mig
Du gör min glädje stor, fyller mitt hjärta med tro
När jag lyfter min blick och ser på dig
Analys
Tack att jag får komma fram tills nådens tron. Sångtexten verkar uttrycka tacksamhet från människan över
det Jesus har gjort för henne och det möjligheter Han har öppnat genom sin död. Texten talar om
att människa har fått komma till Gud och att hon har tillträde till tronen tack vare det Jesus har gjort.
Ett bibelställe som beskriver det är Hebreerbrevet 10:19-20: Så kan vi då, mina bröder, tack vare Jesu
blod frimodigt gå in i helgedomen på den nya och levande väg genom förhänget-hans kropp som han har invigt åt oss. I
den här bibeltexten beskrivs bilder från tabernaklet i öknen och templet i Jerusalem som fanns på
Gamla testamentets tid172. Inne i helgedomen, bakom förhänget, i det allra heligaste, där var
försoningsplatsen mellan människa och Gud173. Vägen dit var tidigare stängd för vanliga människor;
det var bara prästerna som fick gå in där med blod från djur för att sona människor synd174. Jesus
däremot, dog på korset och gav sitt blod för människans synd vilket har gjort att vägen dit är öppen
för alla175. Begreppet nådens tron finns att hitta i Hebr 4:16: Låt oss därför frimodigt träda fram till nådens
tron för att få förbarmande och nåd i den stund vi behöver hjälp. Jesus har försonat människa och Gud genom
sitt blod, vilket har gjort det möjligt för människan att komma nära Honom. Att använda uttrycket
komma fram till nådens tron tycks vara det samma som att människan får komma nära Gud; när
människan befinner sig vid nådens tron är hon i Guds närhet176.
Jag får mättas vid ditt bord. I Jeremia 31:14 är det Gud som talar och ger löften till Israels folk: Jag skall
ge prästerna deras lystmäte av det feta och mätta mitt folk med det goda jag ger säger Herren. Ps 23:5a säger: Du
dukar ett bord för mig i mina ovänners åsyn och i Ps 36:9 står det: De (alltså människor) får njuta överflödet i
ditt hus, i din glädjes strömmar stillar deras törst. På ett annat ställe står det: Han som mättar dina begär med
sitt goda177 När människan kommer till Jesus mättar han henne, inte i första hand med fysisk mat,
utan med andlig mat. Det Gud mättar med är sin nåd, därför i Ps 145:16 står det: Du öppnar din hand
och mättar allt levande med nåd.
Smaka och se att Du är god. Texten hör ihop med raden innan, att bli mättad vid Jesu bord. Orden är
hämtade från Ps 34:9 där det står: se och smaka Herrens godhet. Som människor kan vi ibland bli
uppmanade att smaka på en maträtt för att se vad vi tycker om den. I gemenskapen med Jesus kan
människan få smaka Honom. Skillnaden här är att svaret på vad hon ska tycka redan verkar finnas.
Smaka och se att Du är god. Sångtexten verkar tala för att det är kristen människa som av erfarenhet
säger att hon får sitta vid Jesu bord och smaka att se att Han är god. Hon har smakat och insett
faktum. Den vers som följer, är inriktad på allt som Jesus har gjort för människan. Påståenden som
dels är hämtade från bibelord, men kanske också från författarens egen erfarenhet.
Du läker varje sår. Jer. 31:17 säger: Jag skall skänka dig läkedom och hela dina sår säger Herren. Detta är ord
som Herren säger till Israel och Juda genom profeten Jeremia178. Orden uttrycker ett löfte från Gud,
och är en biblisk sanning som människan i den här texten tycks bekräfta.
Torkar bort varje tår. Dessa ord är hämtade ifrån Uppenbarelseboken där det står och han skall torka alla
tårar från deras ögon179. Det är som att författaren påminner sig själv om vad Gud gör och kommer att
göra. Det skulle kunna vara ett uttryck för en personlig erfarenhet, men kan också spegla framtiden i
himlen som det talas om i det ovanstående bibelordet.
1722 Mos 25-26, 35-40, 2 Krön 2
173Hebr 9:3-5
174Hebr 9:7
175Hebr 9:12, 10:19
176Upp 7:9-10
177Ps 103:5
178Jer 30:4
179Upp 21:4
44
Du vänder ditt ansikte till mig. Texten tycks vara hämtad ifrån Herrens välsignelse i 4 mos6: 24, Herren
vände sitt ansikte till dig och orden uttrycker en Gud som är för människan. Han vänder sitt ansikte till
henne och inte mot, vilket ger intrycket av att Han ser hennes liv och i omsorg vill ta hand om det.
Du gör min glädje stor, fyller mitt hjärta med tro, när jag lyfter min blick och ser på dig. Författaren verkar ha
hämtat ord från Petrus erfarenhet när han stiger ur båten och går mot Jesus på vattnet180. När han
fokuserade på Jesus, fick han tro att gå. Precis samma verkar det vara för författaren. När han lyfter
sin blick och ser på Jesus blir konsekvenserna att hans hjärta fylls med tro.
Det som författaren verkar vilja måla i den här sången är vad livet med Jesus innebär och vad följden
blir av att ha blicken fäst på Honom. Men även tacksamhet över alla de möjligheter som livet med
Honom har skapat.
Den relation som speglas tycks vara en människa som uttrycker stor tacksamhet och tilltro till Gud
och Hans möjligheter.
4.2 Sammanfattning av de elva mest använda sångerna
Efter analysen av de mest använda sångerna i vår kyrka, går det att konstatera att 9 av 11 texter är
riktade direkt till Gud. En av dessa 9 sånger talar i samma sång om Gud181. De två återstående består
dels av en sång där man endast sjunger om Gud182 och dels en enkel bön om Helig ande183. Det som
sångtexterna uttrycker mest är fokus på Gud som helig, stor, allsmäktig samt en evig far. Människans
tillbedjan av Gud är något som också återkommer hela tiden: Dig vill jag prisa för alltid184, Jag vill alltid
lova Herren185, Människor och änglar tillber Dig186, Vi ropar ut vår Gud Han är stor och värdigt allt vårt lov187.
Som vi kan se, använder människan olika uttryckssätt när hon ska ge Gud sin tillbedjan. Förutom de
ovanstående hittar vi även: Vi älskar dig188, Jag älskar Dig Jesus189, På dig min Gud förtröstar jag190 och Ingen
är som Du191. Det framkommer även en hel del olika bilder på vem Gud är för människan och det
som är typiskt för just de här sångerna är att flera av texternas innehåll är hämtade direkt ifrån
bibeln: Du är min sköld, min borg, min tillflykt192, min herde193. Vidare talas det om Min eviga källa194, min
framtids säkra grund195 och min hjälp i nöden196. Det som är gemensamt för de här texterna är att det är
människan som är aktiv i tillbedjan. Hon uttrycker det hon har erfarit av Honom, samtidigt som hon
sjunger ut direkta bibeltexter som talar om vem Han är. Fyra av sångerna fokuserar på Jesus eller
korset på olika sätt: Jesus, du är underbar197, Vid ditt kors böjer jag mig198, Tack för en öppen himmel genom Jesu
blod199 samt Till döden på korset den (Jesu kärlek) sträcker sig ju200.
180Matt 14:22-33
181 Webster. (Lundqvist övers), 2001, nr 60 i Jubla i Herren 3.
182 Tomlin, Cash, Reeves. (Eriksson/Petersson övers), 2002, nr 164 i Jubla i Herren 3
183 Christensson, 2004, nr 72 i Jubla i Herren 3
184Morgan. (Lundqvist övers),nr 42 i Jubla i Herren 2.
185Webster. (Lundqvist övers), 2001, nr 60 i Jubla i Herren 3.
186Olsson, 2003, nr 49 I Jubla i Herren 3.
187Tomlin, Cash, Reeves. (Eriksson/Petersson övers), 2002, nr 164 i Jubla i Herren 3
188Fitts. (Kvammen övers), 1985, nr 24 i Sjung lovsång alla länder.
189Gordon & Featherstone. (Sandell bearb), 1896,nr 355 i Segertoner
190Järpehag, nr 172 i Jubla i Herren 3.
191Morgan. (Lundqvist övers), nr 42 i Jubla i Herren 2.
192Ps 18:3
193Ps 23:1
194Ps 36:10
195Jes 33:6
196Ps 46:2
197Järpehag, 1998,s 82 i sångboken Höj upp din röst.
198Tengblad,2006,nr 195 i Jubla i Herren 3.
199Järpehag,2000.
200 Se not 173.
45
Vi hittar en bön om helig ande bland dessa elva sånger. Två av sångerna uttrycker människans
förtröstan på Gud genom svåra omständigheter: Är det natt eller dag, Herre på dig förtröstar jag201 eller
Herre, jag kan inte fatta allt som händer och sker, men jag väljer att lita och tro att du alltid är med202, är några
exempel på det.
Relationen som speglas mest är en aktiv tillbedjande människa som upphöjer en stor och evig Gud.
Det som sägs om Honom är inspirerat av specifika bibelord och bibelställen.
5 Diskussion
5.1 Diskussion kring syfte och frågeställning
Den här uppsatsens syfte har varit att forska i olika sångtexter för att se vad de säger om relationen
människa - Gud förr och nu. Metoden var att djupstudera detta material för att hitta metaforer,
bilder och ord som sa något om den relationen. Tack vare en tydlig avgränsning i frågeställningen
skapades förutsättningar för att komma fram till ett tydligt resultat. Min frågeställning löd; Vad säger
våra sånger om relationen människa - Gud förr och nu? Utifrån den tidsram och handledning som fanns
tillgänglig för denna uppsats, hjälpte frågeställningen mig att avgränsa, bearbeta, analysera och
slutföra arbetet.
5.2 En jämförande analysdiskussion
Om man börjar titta på gudstjänsten från 1976, vilket är 33 år sedan, ser man ganska snart att det
som belyser relationen människa - Gud i de texterna är människans insikt om sin synd. Detta
resulterar i en enorm tacksamhet till Jesus som frälsaren. Människans relation till Gud ligger således
framförallt i frälsningsperspektivet. Flera av texterna speglar ett förr och ett nu, där en människa
beskriver hur livet var innan Jesus kom in i hennes liv, se exempelvis Förr var mitt hjärta bundet203,
Ovärdig204 eller Allt Han förmår205.
Ett annat drag som också tydligt går att se är människans tro på Gud genom livets svårigheter. Det
finns en grundad övertygelse i texterna om att Han bär genom allt; en tro som människan vill
förmedla vidare till sina medmänniskor. Det gör att sångerna i många texter är väldigt utåtriktade.
De likheter man kan se med gudstjänsten från 2009 är att det finns sångtexter som också talar om att
Gud är Gud genom allt. Även fast det inte är det genomgripande temat i sångerna, finns det ändå
där. Det talas då mer om Guds ära trots mina svåra dagar; att Han är värd att lovsjungas och äras
även fast jag som människa lider på olika sätt. Skillnaden är riktningen på sången, där Ära till ditt
namn206, riktar sig mer uppåt till Gud, medan sångerna från gudstjänsten 1976, exempelvis Löftena
kunna ej svika talar om Gud och budskapet riktar sig till en annan människa.
201 Se not 174.
202 Se not 182.
203Se 2.1.6.
204Se 2.1.5
205Se 2.1. 3
206Se 3.1.7
46
Det som speglar relationen människa - Gud i gudstjänsten från 2009 är framförallt två perspektiv.
Det ena perspektivet är en Gud som är allsmäktig, skapare, helig och konungarnas konung. Det
andra perspektivet är en Gud som kommit ner till människan och delat hennes villkor. Han är
ödmjuk, Han gråter och tvättar trötta fötter. En annan sång uttrycker det: är född av kvinna och blev
som vi207. Det som märks när man studerar texterna är att de sånger som är lite äldre, men som
används i den här senare gudstjänsten, speglar frälsningsperspektivet mycket mer än de andra
sångerna. För att ta ett exempel användes psalmen Halleluja, sjung om Jesus208 som kollektsång vid det
här tillfället. Den talar bland annat om Jesus som återlöst alla folk och stammar med sitt blod och som bjuder
syndare till bords med sig. Här finns en likhet med texterna i den äldre gudstjänsten, vilket är en
intressant reflektion. Det visar på att de äldre sångerna talar mer om Jesus och Hans
frälsningsgärning än de senare. Sedan kan det gömma sig ett frälsningsbudskap i texterna, även fast
man inte nödvändigtvis nämner namnet Jesus. Sången: Att komma hem209 är ett exempel på det. Här
talas det om att komma till Gud och författaren jämför det med ett barn som kommer hem till en
vänlig famn på kvällen. Det finns således texter som berör frälsningsomvändelsen fast med andra
ord. Skillnaderna i de här två gudstjänsterna är främst att den äldre gudstjänsten inriktar sig på
sånger som talar om Jesus och frälsningen medan den senare däremot speglar Gud som allsmäktig
och stor samtidigt som Han blev människa och kom ner till jorden. En annan tydlig skillnad är
riktningen på sångerna. De äldre talar oftast om Gud och riktar sig utåt för att bjuda in människor till
Jesus. De senare sångerna riktar sig till Gud, även fast det finns en del av dem som talar om Honom.
Det som präglar texterna i de elva mest använda sångerna från 2007 är att de är riktade direkt till
Gud och inte talar så mycket om honom. Här speglas relationen människa - Gud genom att
människan är väldigt aktiv i sin tillbedjan och bekänner sig till en stor allsmäktig Gud som samtidigt
är hennes far. I likhet med de sånger som användes i gudstjänsten från 2009, finns båda
Gudsperspektiven här: den store allsmäktige Guden som samtidigt har kommit nära människan och
är hennes far och vän. En annan likhet man kan skönja är återigen innehållet i de lite äldre sångerna.
Vi har till exempel Jag älskar dig Jesus210 som är en gammal psalm och som vi ofta sjunger. Den
betonar Jesu kärlek som sträcker sig till döden på ett kors. Här kommer frälsningstanken fram igen
och den talar frimodigt om Jesu kärlek, precis som sångerna i den äldre gudstjänsten. Dock finns det
några av de nyare sångerna som faktiskt uttrycker tacksamheten över vem Jesus är och som talar om
korset. Exempel på det är: Vid ditt kors211, Tack för en öppen himmel 212och Jesus, du är underbar213.
I likhet med sånger från gudstjänsten, 1976, finns det en sång bland dessa elva som präglas av tron
på Guds trofasthet. Sången heter På dig min Gud förtröstar jag och är en sång av överlåtelse och
förtröstan på Gud genom livets svårigheter. En annan sång på samma tema är Ära till ditt namn som
fanns i Gudstjänsten från 2009. Sångerna talar om att Gud håller genom allt och människan
bekänner sin tro och förtröstan till Honom oavsett livets skeenden. Även fast det är samma tema
som sångerna från 1976, finns det ändå en skillnad i hur texten är riktad.
Vad blir slutsatsen av en sådan här diskussion? Det finns tydliga skillnader på sångernas riktning och
innehåll. De äldre var mer fokuserade på Jesus och frälsning och verkade ha som syfte att omvända
ofrälsta. Den nyomvände uttryckte frimodigt sin upplevelse av Jesus och hur livet blev annorlunda
efteråt. Samtidigt fanns betoningen på att Gud håller genom allt. En betoning som även finns i de
lite nyare sångerna, men här talar man inte om Gud utan bekänner sig till Honom oavsett sina
omständigheter. I de senare finns också det dubbla Gudsperspektivet tydligt; Han är allsmäktig
samtidigt som Han är en far som böjer sig ner till sina barn.
207Gordon & Featherstone. (Sandell bearb), 1896, s 355 i Segertoner.
208Prichard & Dix. (Frostensson övers) 1967, nr 15 i Segertoner.
209Strandsjö,1975, nr 517 i Segertoner.
210Se not 188.
211Tengblad, 2006,nr195 i Jubla i Herren 3.
212Järpehag, 2000.
213Järpehag, 1998, s 82 i Höj upp din röst.
47
5.3 Svårigheter med analysen
I en sådan här uppsats med frågor om vad vi säger med våra sånger, är jag medveten om att mitt
insamlade material är en väldigt begränsad del i vad vi sjunger. Det finns så många sånger som har
använts och som används, men som inte fick plats i den här uppsatsen. Svårigheten låg framförallt i
att hitta sånger som vi sjöng förr. Radiogudstjänsten från 1976 fick utgöra det materialet, vilket
kanske inte ger en helt rättvis bild. Detta var ju bara en del och dessutom rörde det sig om en
gudstjänst som skulle fungera i en radioinspelning. Att gudstjänsterna var så pass olika med sång och
upplägg kunde jag uppleva som ett litet problem. Jag hade kanske velat ha två liknande
förmiddagsgudstjänster, men det gick inte att hitta, eftersom jag samtidigt ville att de skulle ligga så
nära varandra i tid som möjligt gällande datum och månad. Då tidsangivelsen fick styra mitt val av
gudstjänst blev det dessa två typer av gudstjänster214.
5.4 Förslag till vidare forskning
När vi nu konstaterat att det finns skillnader hur man uttrycker relationen människa - Gud förr och
nu, är nästa fråga varför det är så. Hur kommer det sig att frälsningen betonades, och människans
behov av den, mer förut än idag? Vad är det som gör att bilden av Guds allmakt och mänsklighet
betonas i samma sång? Varför sjunger man mer till Gud än om Gud idag? Är det annan teologi som
betonas idag eller är det rentav samhället och kyrkohistorien som påverkat sångernas riktning? Det
finns många frågor att besvara och det kan vara stoff till ytterligare en uppsats och det skulle vara
intressant att forska i. Anledningen till att jag inte gjorde det i den här uppsatsen beror på att det
skulle blivit för stort omfång och en alldeles för stor fråga för att rymmas i en och samma uppsats.
5.5 Andra frågor – andra resultat?
Naturligtvis har mitt syfte, min frågeställning och metod styrt mina resultat. Om jag istället frågat
varför sånger säger olika saker idag än för 30 år sedan, hade det blivit en mer kyrkohistorisk uppsats
där man mer hade fokuserat på händelser och skeenden runtomkring som påverkat förändringen.
Om jag använt mig av samma metod, men valt sånger som sjöngs på 40-talet, hade jag kanske fått
andra svar eller samma, det vet jag inte. Hade jag valt sånger tjugo år tillbaka i tiden hade det
antagligen blivit ett annat resultat i jämförelsen. Sedan kan man fundera över varför frågeställningen
blev fokuserad kring relationen människa - Gud och inte någonting annat. Det beror dels på att jag
behövde göra en tydlig avgränsning i min forskning angående vilken typ av analys jag skulle göra och
dels vilka metaforer jag skulle leta efter i sångerna. Sedan tycker jag att just den här frågeställningen
är viktigt, för den säger något om vår teologi och avslöjar hur vi ser på vår Gudsrelation. Genom att
studera den kan jag upptäcka vad som hamnat i skymundan, men även vad som är positivt i det vi
lyfter fram.
214Se avgränsning och urval, s 7
48
6 Avslutning
Innan jag började arbeta med den här uppsatsen, hade jag en föraning om att det skulle finnas
tydliga skillnader mellan vad vi uttryckte i våra sånger förr och nu. Jag gick ändå in i arbetet med
tanken att vilja se om det stämde, men även vara öppen för att jag kan ha fel.
Efter att ha analyserat texterna ser jag att jag till stor del hade rätt, men att jag gjorde många nya
upptäckter i vad våra sånger faktiskt talade om. I sånger som vi sjunger idag, och då utgår jag från
det insamlade materialet, finns inte det övertygande frälsningsbudskapet på samma sätt som tidigare.
Det som istället betonas är Guds storhet och ära, vilket inte är fel utan väldigt viktigt i vår tid.
Däremot är korset och frälsningen kanske något vi borde komma tillbaka till och betona mer.
Som jag skrev under ”svårigheter med analysen”, vet jag att mitt material är mycket begränsat och
att det säkerligen finns nyare sånger skrivna om korset, som vi inte använder. Dessutom finns det
antagligen sånger om korset på vår sånglista, men som inte fanns med bland de elva mest använda
och de har därför inte bearbetats här.
Att det dubbla Gudsperspektivet var så tydligt blev en ny upptäckt genom uppsatsen. Jag har inte
tänkt att vi sjunger om det på det sättet tidigare, utan det blev en lärdom som jag kommer att ha
användning för framöver. Det speglar tydligt vår teologi, eftersom vi tror på Gud som både
gudomlig och mänsklig.
Att ha gjort en sådan här uppsats har hjälpt mig som lovsångsledare och sångare att tänka till på vad
det är jag sjunger om. Vad präglar min sång? Vad säger jag om relationen till Gud genom de texter jag
sjunger? Finns det teman som hamnar i skymundan i förmån för andra? Det är en fråga som kan
lämnas för vidare diskussion, men vi som skriver sånger bör kanske ta en stund och reflektera över
vad för typ av texter som behövs för vår tid.
Avslutningsvis tror jag på mer variation gällande sånger som riktar sig till Gud kontra sånger som
handlar om Honom. Jag tror att båda behövs och att vi inte får fastna i det ena eller det andra. Gud
vill höra vår kärlekssång till Honom, men Han vill också att vi använder sången till att berätta om
Honom för andra människor.
49
7 Källförteckning
Telefonsamtal
Jönköping, AnnaMaria Bergqvist:
Petersson, Lars (2009-03-30)
Gard, Lillian (2009-04-05)
Olsson, Åke (2009-04-09)
Eriksson, Bengt (2009-04-13)
Rarvik, Agne (2009-04-15)
Christensson, Susanne (2009-04-17)
Sandwall, Peter (2009-04-21)
E-post
Jönköping, hos AnnaMaria Bergqvist:
Cajsa Tengblad (e-post via facebook). (2009-04-03). Intention till sångtext. E-post till AnnaMaria
Bergqvist. (e-post via facebook)
Camilla Olsson (e-post via facebook).(2009-04-05). Intention till sångtext. E-post till AnnaMaria
Bergqvist. (e-post via facebook) till AnnaMaria Bergqvist
Mattias Martinsson (e-post via facebook). (2009-04-06). Intention till sångtext. E-post till AnnaMaria
Bergqvist. (e-post via facebook)
GunBritt Holgersson ([email protected]. (2009-04-06, 2009-04-07). Intention till sångtext.
E-post till AnnaMaria Bergqvist ([email protected])
Robert Eriksson ([email protected]). (2009-04-07). Intention till sångtext. E-post
till AnnaMaria Bergqvist ([email protected])
Lars Petersson ([email protected]).(2009-04-10). Intention till sångtext samt frågor om rättigheter.
E-post till AnnaMaria Bergqvist ([email protected])
Noter på lösblad
Eriksson, Bengt. (1976). Bed en enkel bön. Stockholm: Förlaget Filadelfia.
Gaither, William & Gloria. (1973). Allt han förmår. (Stanley Sjöberg, övers.). Stockholm: Förlaget
Filadelfia. (Original publicerat 1973, Gaither Music Company).
Karlsson, Pelle. (1970). Att se Honom. Stockholm: Förlaget Filadelfia.
Martin, W C & Witt, Otto. (okänt årtal). Förr var mitt hjärta bundet. Okänt förlag.
Mörlid, Lars & Sandwall, Peter. (1973). Det nya budet. Stockholm: Förlaget Filadelfia.
Okänd författare. (okänt årtal). Genom allt Guds folk. Okänt förlag.
Pethrus, Lewi. (1913). Löftena kunna ej svika. Stockholm: Förlaget Filadelfia.
50
Skillings, Otis. (1976). Gud vår Fader. (Gun-Britt Holgersson, övers.). Stockholm: Förlaget Filadelfia.
(Original publicerat 1972, Lillenas Publishing Co).
StanPhill, Ira. F. (1971). Ovärdig. (Sten-Sture Zettergren, övers.). Stockholm: Förlaget Filadelfia.
(Original publicerat 1959, Singinspiration, Inc.)
Strandsjö, Göte. (1975). Lovad vare Herren. Normans körserie.
Svedlund, Karl-Erik & Frostensson, Anders.(1943, 1984). Jesus är ute och söker. Segertoner.
Stockholm: Förlaget Filadelfia.
Wyrthen, Don. (1976). Guds kärlek större är. (Sten-Sture Zettergren, övers.). Stockholm: Förlaget
Filadelfia. (Originalets publiceringsår okänt, Scandinavia Gummessons Bokförlag).
Sånger från lovsångsböcker och Segertoner (finns numrerade i böcker i litteraturförteckningen)
Brown, Brenton. (1999). Ödmjukhetens konung. (Mattias Martinsson, övers.). Umeå: Copycare
Scandinavia-David Media AB. (Originalet publicerat 1999, Vineyard Songs).
Christensson, Susanne. (2004). Helig Ande kom. Umeå: David Songs.
Fitts, Bob. (1985). Du är vår Far, Gud. (Asulf Kvammen, övers.). Eastebourne: Thank you Music.
Gordon, AJ & Featherstone, W R. Jag älskar dig Jesus. (Lina Sandell, sv. textbearbetning). Segertoner.
Stockholm: Förlaget Filadelfia.
Gungor, Michael & Hougton, Israel. (2003). Jag är en vän till Gud. (Jonas Sandwall, övers.). Umeå:
Copycare Scandinavia-David Media AB. (Original publicerat 2003, Integrity´s Praise!/Vertical
Worship Songs)
Hallman, Niklas. (2001). Ett mästerverk. Huskvarna: Berghem.
Järpehag, Bo & Elsa (okänt årtal). På dig min Gud förtröstar jag. Uppsala: Bo & Elsa Järpehag c/o
Livets ord.
Järpehag, Bo & Elsa (okänt årtal). Tack för en öppen himmel. Uppsala: Bo & Elsa Järpehag c/o Livets
ord.
Morgan, Reuben. (okänt årtal). Du är helig. (Maria Lundqvist, övers.). Hillsong Publishing.
Olsson,Camilla.(2004). Evige far. Umeå: David Songs.
Prichard, RH & Dix WC. (1967). Halleluja, sjung om Jesus. (Anders Frostensson, övers.). Segertoner.
Redman, Matt. (2002). Ära till ditt namn. (Robert Eriksson, övers.). Ära till ditt namn. Umeå: Copycare
Scandinavia David Media AB. (Original publicerat 2002, Thank you music).
Sanchez Jr, Pete. (1977). Du är den högste. Pete Sanchez Jr.
Strandsjö, Göte. (1967). Att komma hem. Segertoner.
Tengblad, Cajsa. (2006). Vid ditt kors. Umeå: Copycare Scandinavia, David Media AB.
Tomlin, Chris., Cash, Ed & Reeves, Jesse. (2004). Så stor är vår Gud. (Robert Eriksson & Lars
Petersson, övers.). Umeå: Copycare Scandinavia. (Original publicerat 2004, worshiptogether.com
songs).
Webster, Miriam/ (2001). Gjort mig glad. (Maria Lundqvist & Mia Runesson, övers.). Umeå: Copycare
Scandinavia David Media AB. (Original publicerat 2001, Hillsong Publishing).
51
Stencil
Strömberg, Ulf. (2006) Karl-Erik Svedlund 100 år. En sammanställning.
CD-material
Houghton, Israel and New breed. (2004). I am a friend of God. Spår 7 från cd:n: Live from another
level. Integrity gospel.
Pingstkyrkan, Jönköping. Gudstjänst med barnvälsignelse. 2009-02-08
Litteratur
Backman, Jarl. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bibel 2000. Örebro: Marcus Förlag.
Byström, J. (1940) Sånger och sångare I. Stockholm: B.-M:s Bokförlags A.-B.
Holgersson, GunBritt & Jernestrand, Lennart (Red.), s.59 Stockholm: Förlaget Filadelfia.
Paulson, Kjell., Ström, Nils., Raask, Hans & Zettergren, Sten Sture. (Red.) Halleluja 2, nr 177.
Samproduktion med Lidköping; Nytt liv, Förlagsaktiebolaget, Nytt liv. Stockholm: Gummessons
Bokförlag samt Örebro: Bokförlaget Libris.
Sandwall, Peter (Red.).(1992). Sjung lovsång alla länder, nr 24. Aneby: KM-förlaget & P.S! Production.
Waern, Claes. (Red.). (2007). Pingströrelsen del 1 -händelser och utveckling under 1900-talet. Örebro: Libris
förlag.
Waern, Claes. (Red.). (2007). Pingströrelsen del 2 –verksamheter och särdrag under 1900-talet. Örebro: Libris
förlag.
Halleluja. (1986), nr 26,160. Göteborg: KM-förlaget samt Förlagsaktiebolaget Nytt liv.
Hallman, Niklas. (2001). HOPP. Huskvarna: Berghem.
Jubla i Herren 2 - Stora lovsångsboken. 217 sånger för lovsång och tillbedjan. (2003). Nr 42, 172, 215. Umeå:
David Media AB.
Jubla i Herren 3- Stora lovsångsboken. 216 sånger för lovsång och tillbedjan. (2007). Nr 49, 60, 72, 164, 195,
213. Umeå: David Media AB.
Segertoner. (1989). nr.15, 225, 355, 517, 678, 692. Stockholm: Förlaget Filadelfia.
Vän till Gud. (2006), s 4. Örebro: Libris förlag.
Kompendium
Musikledningsteamet. (2007). Musiklivet i Jönköping Pingst.
Klason, Kerstin.(sammanställning).(1993). Idédokument från sångledarkonferensen i Jönköping 1993.
Tidskriftsartikel
Fahlgren, Sune.(2007). Minns du sången? – om frikyrkornas förlust av hemlandstonen. NOD 2, s.
16-21.
Truedsson, Inger.(1997). Basen i församlingen. Petrus nr 35/36. s 20-32.
52
Kassett
Jönköping, hos Ulf Strömberg.
Radiogudstjänst från Pingstkyrkan, Jönköping. 1976-02-08.
Mp3
Pingstkyrkan, Jönköping. Predikan av Chatrine Carlsson. Nära Jesus, nära varandra del 5 (2009-02-08).
Internet
Bibeln.se. (2000). Svenska Bibelsällskapet: http://www.bibeln.se
Folkbibeln. Frisökning: http://www.folkbibeln.net
Jönköping Pingst hemsida. Predikningar i MP3-format:
http://www.jonkoping.pingst.se/viewNavMenu.do?menuID=42
Lyrics Downloads. http://www.lyricsdownload.com/darlene-zschech-you-are-holy-lyrics.html
Musikalen Befriad. http://www.barkito.se/musikalen-befriad/product_details.php/products_id/18129
My Jesus I love thee. (2009) Find songs and hymns. http://songsandhymns.org/hymns/detail/my-jesus-i-lovethee
Redman, Matt. http://www.mattredman.com/
Synonymer. http://www.synonymer.se
Tomlin, Chris. (2006) Chris Tomlin teaching How great is our God
http://www.youtube.com/results?search_type=&search_query=chris+tomlin+how+great+is+our+god&aq=1&oq=ch
ris+tomlin (2006-01-30)
Lyrics. Humble King. http://www.eileenjahna.com/worship/humbleking.pdf
53
8 Bilagor
−Program
vid radiogudstjänst 8 februari, 1976 kl.11.00. Jönköping Filadelfia.
−Mötesordning
−Lista
för Gudstjänst med barnvälsignelse 8 februari 2009.Jönköping Pingst.
över använda sånger under 2007.
54