Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

SOCIALFÖRVALTNINGEN
2017-03-03
Annika Nilsson, MAS
[email protected]
Be
Beslutad av ledningsgruppen 2017-05-16
Användning av skyddsåtgärder i
ordinärt och särskilt boende
SOL/LSS
RIKTLINJERNA AVSER

Bälte, sele, rullstols- och brickbord och barriär till hygienstol

Sänggrind

Rörelselarm (vid dörr, säng mm)

Epilepsilarm

GPS-larma
BAKGRUND
Äldre och funktionshindrade som har behov av kommunal omsorg har rätt att
känna trygghet i sitt boende. Genom en god kvalitet och ett bra innehåll i
verksamheten kan man ofta förebygga akuta situationer där det finns risk för att
den enskilde utsätts för fara för liv eller hälsa.
Den 15 juni 2010 upphörde Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter (SOSFS
1980:87) om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17 och ändringen
SOSFS 1997:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda
boendeformer för service och omvårdnad att gälla. Några nya föreskrifter och
allmänna råd kommer inte att utarbetas.
I betänkandet (SOU 206:110 s.263) konstateras att de tvångs- och
begränsningsåtgärder som i dag förekommer inom vård och omsorg om
personer med demenssjukdom är sådana som enligt regeringsformen (RF)
kräver stöd i lag. Något specifikt sådant lagstöd finns, enligt utredaren, inte i
dag. På samma sätt strider åtgärderna mot Europakonventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och den grundläggande friheten. Vidare
konstateras att svensk grundlag (regeringsformen) förutsätter att ingen
medborgare ska kunna utsättas för samhälleligt tvång utan lagstöd.
HUVUDREGEL
Skyddsåtgärder får inte användas med syfte att beröva en person frihet men
däremot som skydd eller hjälpmedel. De får heller inte användas för att ersätta
personal eller på annat sätt medverka till att kvaliteten i vården äventyras.
Personalen måste ha god kännedom om åtgärdens funktion och tillförlitlighet.
Om den enskilde själv uttrycker önskemål om att få använda skyddsåtgärd ska
den enskildes vilja tillgodoses. Åtgärden ska dokumenteras som en
journalanteckning enligt socialtjänstlagen.
INLÅSNING
Dörrlås är en generell åtgärd som verksamheten har ansvar för. Lokala rutiner
ska finnas. Helt klart är dock att inlåsning inte får ske. Boendeenhetens
ytterdörr kan vara låst, som i de flesta människors hem, men låset måste
kunna öppnas av den enskilde själv. Att använda alltför komplicerade lås
som förhindrar den enskilde att öppna dörren och gå ut är att betrakta som
inlåsning. Däremot kan dörren ha ett lås som det tar viss tid att öppna. Om
kodlås används måste koden kunna läsas och vara synlig intill dörren. Om den
enskilde inte kan hantera kodlåset måste han/hon, utan dröjsmål, kunna få
hjälp av personal att öppna dörren.
NÖDRÄTT
Någon laglig kvarhållningsrätt för boende i särskilda boendeformer finns inte.
Om den enskilde kan befaras hamna i livshotande situationer får man hindra
den enskilde.
Nödrätten får dock inte användas för rutinmässiga ingripanden.
Det måste avgöras från fall till fall om nödrätten kan användas.
Personalen bör genom övertalning förmå den enskilde att stanna kvar. Om detta
inte lyckas bör personalen eller närstående följa med ut, om det bedöms att den
enskilde inte kan hitta tillbaka till bostaden
SAMTYCKE
Skyddsåtgärd får endast anbringas efter samtycke från den enskilde och om
säkerheten för den enskilde annars sätts i fara. Närstående, god man eller
förvaltare kan inte samtycka till eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och
sjukvården ska använda tvångsåtgärder.
OM DEN ENSKILDE INTE HAR FÖRMÅGA ATT UTTRYCKA SITT SAMTYCKE UTAN I
STÄLLET GENOM SIN REAKTION VISAR HUR ÅTGÄRDEN UPPLEVS FÅR DETTA VARA
VÄGLEDANDE FÖR STÄLLNINGSTAGANDE OM ÅTGÄRD KAN SÄTTAS IN ELLER INTE.
BEDÖMNING MÅSTE GÖRAS I VARJE ENSKILT ÄRENDE OCH UTIFRÅN DEN AKTUELLA
SITUATIONEN. SKYDDSÅTGÄRDEN SKA ANPASSAS EFTER DE BEHOV SOM DEN
ENSKILDE HAR.
BEDÖMNING
Beslut om skyddsåtgärd måste alltid föregås av en grundläggande individuell
bedömning, utförd av personal med rätt kompetens. Den personliga integriteten
Sidan 2 av 8
och respekten för den enskilde måste alltid finnas med i bedömningen. Att fatta
generella beslut om att ta bort åtgärder utan individuella bedömningar av behov
och samtycke kan strida mot hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård.
Det måste alltid fattas ett beslut i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov
och vad denne uttrycker i ord eller handling.
DOKUMENTATION
Bedömning, samtycke, åtgärd, tid för uppföljning/utvärdering mm
dokumenteras i den enskildes journal samt i genomförandeplanen.
Vid behov kan blankett ”Samtycke till användning av skyddsåtgärd” användas,
se bilaga.
UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
Behov och funktion ska följas upp och utvärderas enligt journal och
genomförandeplan.
ANSVAR
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)/Socialt ansvarig
samordnare (SAS) ansvarar för att det finns riktlinjer för användning,
underhåll och kontroll av skyddsåtgärder. MAS/SAS ska ha kännedom om
omfattningen av användandet av åtgärderna.
Enhetschef eller motsvarande ansvarar för att personalen har kännedom
om de skyddsåtgärder som används samt gällande riktlinjer. Vidare ska
enhetschef och personal fortlöpande diskutera de etiska frågor som kan uppstå
kring den enskilde. De skall också samråda och informera närstående, god man
eller förvaltare däremot kan dessa inte företräda den enskilde när det gäller
samtycke. Enhetschef ansvarar även för att skyddsåtgärder förs in i den
enskildes genomförandeplan, övrig dokumentation enligt SoL samt utredning
vid avvikelse.
Legitimerad personal ansvarar för bedömning av behov, val av lämplig
skyddsåtgärd och uppföljning. Vid behov ska samråd ske med övriga berörda.
Dokumentation skall göras i den enskildes journal. I uppföljningsansvaret ingår
även kontroll av att omvårdnadspersonal följer givna instruktioner.
Vård- omsorgspersonal ansvarar för att följa givna instruktioner för den
enskilde och att följa angivna kontrollrutiner. Vidare att rapportera och
dokumentera iakttagna förändringar och vid behov uppdatera
genomförandeplan.
Sidan 3 av 8
BÄLTE, SELE, RULLSTOLS- OCH BRICKBORD OCH
BARRIÄR TILL HYGIENSTOL
MÅLGRUPP

Personer som använder rullstol/hygienstol/fåtölj och har stora
svårigheter att bibehålla sin kroppsställning i sittande

Personer som använder rullstol/hygienstol/fåtölj och där fall ur stol ska
förhindras.
KRITERIER

Funktionsnedsättning som medför stora svårigheter att bibehålla
kroppsställning sittande i rullstol/hygienstol/fåtölj

Personer som använder rullstol/hygienstol/fåtölj och har behov åtgärd
för att hindra fall ur rullstol/hygienstol vid transport.

Funktionsnedsättning som medför begränsning i att bedöma
sin förmåga att gå och behov finns att hindra personen att resa sig.
MÅL MED HJÄLPMEDLET

Möjliggöra en bibehållen kroppsställning i sittande.

Möjliggöra aktivitet.

Förhindra glidning eller fall ur rullstol/hygienstol/fåtölj

Förebygga fall.
ANSVARIG
Förskrivning
Legitimerad sjuksköterska i samråd med
arbetsterapeut
Uppföljning/avslut
Legitimerad sjuksköterska
Teknisk service
Arbetsterapeut
Kostnadsställe
Resursenheten
Utredning av avvikelse
Enhetschef
SÄNGGRIND/GRINDSKYDD
MÅLGRUPP

Personer med funktionsnedsättning som medför svårigheter att
förflytta sig i liggande ställning i sängen.

Personer med funktionsnedsättning som innebär desorientering till
rum och person, nedsatt minnesfunktion, nedsatt emotionell funktion,
motorisk oro.

Personer som känner sig otrygga i säng.
KRITERIER

Aktivitetsbegränsning som innebär svårigheter att förflytta sig i
liggande ställning i sängen.
Sidan 4 av 8

Funktionsnedsättning som medför risk att falla ur sängen, stiga ur
sängen och falla eller känsla av otrygghet hos personen.
MÅL MED HJÄLPMEDLET

Möjliggöra självständiga lägesändringar i sängen och/eller mer aktivt
kunna medverka i personlig omvårdnad i säng.

Möjliggöra en bibehållen liggande ställning i säng och minska risken att
personen faller ur/stiger ur sängen och faller. Ge trygghet och ökad
säkerhet.
ANSVARIG
Förskrivning
Legitimerad sjuksköterska
Uppföljning/avslut
Legitimerad sjuksköterska
Kostnadsställe
Förskrivande enhet
Utredning av avvikelse
Enhetschef
SKYDDSLARM
Om den enskilde samtycker kan skyddslarm användas med avsikt att påkalla
uppmärksamhet i akuta medicinska lägen, vid risk för falltillbud och/eller
försvinnanden.
RÖRELSELARM(VID SÄNG OCH DÖRR)
MÅLGRUPP
Personer med kognitiva funktionsnedsättningar som innebär nedsatt
minnesförmåga och/eller svårigheter att ta ställning till och fatta egna beslut.
Personer med funktionsnedsättningar som innebär risk att falla och skada sig.
KRITERIER
Aktivitetsbegränsningar som medfört tillbud avseende fall, försvinnande
eller andra inte önskvärda händelser vid upprepade tillfällen och där
händelsen kan innebära skada eller risk för skada för den enskilde eller
dess omgivning.
MÅL MED LARMET
Ökad självständighet, trygghet och säkerhet i vardagliga situationer.
LARM I ORDINÄRT BOENDE KOPPLAT TILL
TRYGGHETSLARM(INKLUSIVE LSS)
ANSVARIG
Bedömning
Biståndshandläggare i samråd med sjuksköterska
Register/spårbarhet
Larmansvarige i hemtjänsten
Uppföljning/avslut
Biståndshandläggare i samråd med sjuksköterska
Teknisk service
Larmansvarig i hemtjänsten
Kostnadsställe
Hemtjänsten
Sidan 5 av 8
Utredning av avvikelse
Enhetschef
LARM I SÄRSKILT BOENDE (INKLUSIVE LSS)
ANSVARIG
Bedömning
Sjuksköterska i samråd med respektive enhetschef
Register/spårbarhet
Larmansvarig/enhetschef
Uppföljning/avslut
Sjuksköterska i samråd med respektive enhetschef
Teknisk service
Larmansvarig/enhetschef
Kostnadsställe
Utredning vid avvikelse
Respektive enhet
Respektive enhetschef
EPILEPSILARM
MÅLGRUPP
Personer med diagnostiserad epilepsi som får anfall.
KRITERIER
Anfall som medför skada eller risk för skada för den enskilde och där behov av
medicinsk insats eller stöd från annan person finns.
MÅL MED LARMET
Ökad självständighet, trygghet och säkerhet i vardagliga situationer.
ANSVARIG
Bedömning/beslut
Legitimerad sjuksköterska i samråd med
patientansvarig läkare
Register/spårbarhet
Meddelas MAS
Uppföljning/avslut
Legitimerad sjuksköterska
Teknisk service
Enhetschef
Kostnadsställe
Respektive enhet
Utredning vid avvikelse Respektive enhetschef
GPS-LARM
MÅLGRUPP
Personer med kognitiva funktionsnedsättningar som innebär nedsatt
minnesförmåga och/eller svårigheter att ta ställning till och fatta egna beslut
och saknar förmåga att orientera sig.
KRITERIER
Aktivitetsbegränsning som medför att den enskilde inte kan orientera sig i
omgivningen och där det hänt att den enskilde gått iväg, eller där det finns risk
för att den enskilde går iväg, utan att hitta tillbaka.
Alla andra alternativ ska vara prövade, såväl personella resurser som andra
tekniska hjälpmedel.
Sidan 6 av 8
MÅL MED LARMET
Ökad självständighet, trygghet och säkerhet i vardagliga situationer.
ANSVARIG
Bedömning/beslut
Biståndshandläggare/Enhetschef i samråd med
andra lämpliga yrkesprofessioner
Register/spårbarhet
Larmansvarig i hemtjänsten
Uppföljning/avslut
Biståndshandläggare
Kostnadsställe
Hemtjänsten
Utredning vid avvikelse Enhetschef
OM PERSON MED GPS-LARM AVVIKER
Se lokal rutin
ÖVRIGT OM LARM
Lokala rutiner ska finnas för vem som ansvarar för inköp, installation, teknisk
service och återtagande.
Rutiner för handhavande och kontroll av larmfunktionen ska finnas tillgängliga
på varje arbetsplats.
Ett larm får inte kopplas bort utan föregående kontakt med beslutsfattare och
enhetschef eller motsvarande. Om ett larm behöver stängas av tillfälligt måste
annat alternativ till tillsyn erbjudas, till exempel personella resurser. Den
tillfälliga förändringen ska rapporteras till berörd personal samt dokumenteras i
den enskildes journal och omvårdnadsdokumentation.
REGISTER
Samtliga individuellt förskrivna larm ska registreras. Möjlighet till spårbarhet
ska finnas.
STRÖMLÖSHET
Särskilt boende SOL/LSS

Eventuellt reservaggregat används

Tillsynsbesök planeras och genomföras utifrån den enskildes behov se
individuell plan
Ordinärt boende

Tillsynsbesök planeras och genomföras utifrån den enskildes behov se
individuell plan
FUNKTIONSKONTROLL
Efter strömavbrott och åskväder ska alla larm kontrolleras extra.
Sidan 7 av 8
FÖRRÅD
Larm, reservdelar och tillbehör som inte används skall förvaras i ett gemensamt
förråd. Den som återtar larmet har ansvar för att larmet återförs till ovan
nämnda förråd.
Sidan 8 av 8