I denna undersökning förekommer eld. Brandsläckare ska finnas tillgänglig.
1 st stearinljus (ju mer rök det avger när man blåser ut det, ju bättre)
1 st tändare
1. Tänd ljuset med tändaren.
2. Ha tändaren redo igen. Blås ut ljuset. Placera
tändarens flamma i röken efter det utblåsta
ljuset. Se hur ljuset tänds igen!
Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.
Röken från ett utblåst ljus är förångad stearin (eller andra beståndsdelar av ljuset). När ett ljus
brinner är det i själva verket detta förångade stearin som brinner, och du kan enkelt tända eld på det
igen. Elden sprider sig dock blixtsnabbt ner till veken, där det finns god tillförsel av nytt stearin som
förångas.
När du tänder ett ljus använder du en öppen flamma från en tändsticka eller tändare som du för mot
veken. Veken, som vid tillverkningen doppats i något brännbart ämne såsom stearin, börjar då
brinna. Värmen från den brinnande veken gör att det översta lagret stearin smälter. Det smälta
stearinet vandrar upp genom veken genom kapillärkraft, vilket innebär att stearinets molekyler
genom elektrisk attraktion vandrar upp längs väggarna i små gångar i veken. När stearinet når en bit
upp i veken gör hettan att det förångas, det vill säga övergår från flytande form till gasform. Därefter
gör hettan att stearinet även börjar brinna. Det brinnande stearinet smälter nytt stearin i ljusets
översta lager, vilket vandrar upp genom veken och så vidare. Ljuset är därmed självförsörjande efter
att det tänts.
Ett stearinljus består i regel inte bara av stearin, utan en blandning av massor av rena ämnen.
Gemensamt för alla dessa ämnen är dock att deras molekyler innehåller många kol- och väteatomer.
Att detta bränsle brinner innebär att dess molekyler reagerar med syrgas i luften i en kemisk
reaktion. Detta sker endast vid tillräckligt hög temperatur. Kol- och väteatomerna i bränslet samt
syreatomerna i luften bildar då koldioxid (består av kol- och syreatomer) och vatten (består av väteoch syreatomer). Både koldioxid och vatten kommer att vara i gasform och inte synas. Vid den
kemiska reaktionen friges en del kemisk energi som ljus och värme.
Men vad är då röken från ett ljus? Jo, det sker i regel inte någon fullständig förbränning av
bränslet och en del förångad stearin (och andra beståndsdelar av ljuset) kommer hamna i luften.
Detta blir särskilt markant när ljuset blåses ut. Då försvinner hettan från flamman, och den kemiska
reaktionen slutar. Det förångade ljusbränslet stiger då i luften utan att förbrännas. Om du tillför
värme till detta förångade bränsle kan du få det att börja brinna igen, och det är precis det du gör i
experimentet. Du kan antända det förångade bränslet ganska långt från veken, men elden kommer
blixtsnabbt sprida sig ner till ljuset igen där det finns gott om bränsle.
Varför slocknar ett ljus när du blåser på det? Jo, då blåser du iväg det förångade och brinnande
bränslet från ljuset. När så sker finns inte längre någon hetta vid veken som kan förånga det flytande
bränslet i den. Ljuset får slut på bränsle och slocknar.
För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående
frågor. Glöm inte att ställa en hypotes och att förklara resultatet.
Hur långt från ljuset kan du hålla tändaren och ändå få ljuset att börja brinna igen?
Vilken typ av ljus fungerar bäst för experimentet?
Se undersökningen på film. Surfa in på www.youtube.com/watch?v=9X5wny8VWkY, eller scanna
streckkoden nedan med din mobil.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
