Måldokument Livsmedelskemi åk8
Undervisande lärare: Emma-Maria Lundequist
e-post [email protected]
Läroplanen säger att undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll
”• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Människans användning av energi-och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar
utveckling.
• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel
matspjälkning.
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.”
Under höstterminen arbetar vi med livsmedelskemi. Ni läser kapitel 8.1 till 8.4 i kemiboken (s.188-203)
samt 9.3 (s.232-235). Ni ska under kursen genomföra en laboration där ni ska skriva laborationsrapport
som ska lämnas in. Det blir ett prov.
Vill du ha texten i kemiboken uppläst? Beställ ”Inläsningstjänst” från Veronica så kan du lyssna på all text.
Tycker du att texterna i kemiboken är svåra att förstå? – Det finns en ”light” version av boken med samma
innehåll men enklare språk och lite kortare texter. Säg till så får du låna en sådan bok. Sidhänvisningarna
här stämmer inte med light boken men det gör kapitelhänvisningarna.
Efter kursen förväntas du känna till och kunna förklara följande:
Fotosyntesen – vad behövs, vad bildas, vilka atomer ingår, vilka molekyler ingår, varför fotosyntesen är så
viktig
Var socker kommer ifrån, hur glukos (druvsocker) byggs ihop till stärkelse och cellulosa.
Vad monosackarid, disackarid och polysackarid är och vad som händer med dem när de hamnar i våra
magar
Vilken mat du kan hitta mycket fett i
Vad fett behövs för i våra kroppar
Hur fett är uppbyggt – glycerol och fettsyror
Vad mättat och omättat fett betyder – (om det innehåller dubbelbindningar mellan kolatomer eller inte)
”Lika löser lika” hydrofil – hydrofob (gillar eller ogillar vatten)
Vad i kroppen som är protein
Vilken sorts mat som innehåller mycket protein.
Att protein är uppbyggt av aminosyror
Varför vegetarianer/veganer måste vara extra noga med att äta varierad kost
Begrepp som har med livsmedelskemi att göra – använd dem när du tex beskriver experiment eller
förlopp i kroppen.
Att det finns försök som undersöker vad som finns i matvaror (för att identifiera socker, stärkelse, protein
eller fett) och kunna följa en instruktion för att genomföra dessa försök. Bilaga
Dessutom ska du kunna planera, genomföra och utvärdera en laboration på ett säkert sätt.
Lektionsplanering - Observera att planeringen inte är lektion för lektion utan innehållets ordning. Ett
moment kan ta flera lektioner. Däremot stämmer ordningen på momenten.
Spara alla anteckningar och papper även efter att du läst färdigt kemin för terminen – vi återkommer till
dem igen och jag kommer att anta att du har dina ark kvar.
Någon lektion under kursen kommer ni att se UR:s ”Fatta katastrofen” om matbrist. Om det behövs vikarie
någon lektion kommer jag att försöka planera in filmen då.
Lektion 1
Fotosyntesen
Läxa s.189 och s.257 +
anteckning
Lektion 2-3
Kolhydrater. Mono, di och polysackarider. Vad som händer med dem i magen. Olika sorters
socker och deras koppling till diabetes och laktosintolerans.
DemonstrationTrommers prov – påvisa monosackarider.
Demonstration Stärkelselösning med jod.
Läxa 8.2 s.191-196
Lektion 4-6
Fetter. Fetters uppbyggnad, funktion i kroppen, mat med mycket fett. Mättade och
omättade fetter samt transfetter.
Laboration: Vad löser fett.
Lika löser lika. Tensider – hydrofil och hydrofob. Tvål, 9.3 i boken förklarar mer om tvål
och tvättmedel.
Läxa: 8.3 s.197-200
Lektion 7-8
Protein. Proteins uppbyggnad- essentiella aminosyror, funktioner i kroppen och mat med
högt proteininnehåll. Varför veganer måste vara mer noggranna med sin kost än andra.
Denaturera – feber.
Laboration: Påvisa protein.
Läxa 8.4 s.201-203
Lektion 9
Repetition. Gå igenom allt. Se till att du har alla anteckningar.
Läxa Repetera s.188-203 +
anteckningar
Lektion 10
Prov (8.1-8.4 samt anteckningar). Provet – max 30 minuter för att skriva. Sedan ska alla
planera en laboration.
Läxa Ingen
Lektion 11
Laboration utifrån egen planering, eller så får du en färdig planering av läraren.
Läxa Ingen
Lektion 12
Skriv labbrapport. Din planering samt dina resultat från de två senaste lektionerna är en
del av din rapport och behöver inte skrivas igen.
Läxa Skriv klart rapporten
Bedömning: Sist i häftet finns ett blad med en laborationsrapportsmall – den ska du titta på när du
skriver laborationsrapporter. På baksidan av mallen finns en matris och en text där jag beskriver hur jag
bedömer laborationsrapporter.
Det här arbetsområdet kommer jag allra mest att titta på provet, muntlig aktivitet och planering,
utförande och utvärdering av laborationen när jag bedömer dig.
De här två förmågorna kommer att bedömas på provet.
Förmåga
Vad ska jag göra?
Hur ska jag göra?
Ha kunskaper om
naturvetenskapliga
sammanhang och använda
naturvetenskapliga
begrepp, modeller och
teorier
Känna till och kunna använda begrepp,
modeller och teorier för att ge exempel på,
beskriva och förklara naturvetenskapliga
samband.
Läs på begreppen så att du kan
förklara och använda dem samt
förstå hur de hänger ihop med
varandra.
Föra naturvetenskapliga
resonemang
Använda faktakunskaper i ett
sammanhang.
Förstå att ingenting försvinner - allt finns
kvar och sprids.
Allt hänger ihop – allt är beroende av
vartannat.
Kunna resonera om vad som menas med
hållbar utveckling.
Träna på att göra långa
resonemangskedjor genom att
använda nyckelorden.
Bygg upp dina resonemang med
fakta.
Gör jämförelser, hitta likheter och
skillnader samt dra slutsatser.
Här ska alla demonstrationer och laborationer in i måldokumentet. Finns som ppt men har inte
klurat ut hur jag ska kopiera in dem i word-dokumentet.
Mall för rapportskrivning – exempel stearinljuset
Rubrik
Döp laborationen. Skriv ditt namn och din klass högst upp till höger på pappret.
Laboration ”Vad är det som brinner?”
Emma-Maria Lundequist 8b
Mål/Syfte/Problemställning
Skriv upp vad det är du hoppas få reda på med ditt experiment. Gärna i ”att” form.
”Att ta reda på vekens betydelse i ett ljus.”
Hypotes
Vad man utifrån sin erfarenhet och kunskap tror ska hända. Motivera.
”Jag tror att veken kommer att brinna upp och att stearinet kommer att smälta
eftersom jag tidigare sett att stearin smälter när det blir varmt.”
Material/Materiel
Skriv upp alla saker du tänker använda i ditt experiment
”Värmeljus, tändstickor och färgpennor. Skyddsglasögon och skyddsrock”
Metod/Genomförande/Utförande Ofta är en figur ett bra sätt att visa vad man tänker göra/har gjort. Normalt följer man
laborationshandledningen till punkt och pricka, men om någon förändring av
laborationen gjorts ska man skriva om detta här. Helst ska genomförandet skrivas som
om det utfördes av en osynlig person, undvik orden ”vi” och ”jag”.
”Ljuset tändes, ljuset studerades, ritades av och iakttagelser noterades.”
Resultat
Här har vi ibland tabeller med siffror eller iakttagelser. Bilder där man ritar av sitt
experiment passar på resultatdelen. Allt som man lagt märke till under experimentet
ska antecknas här. Här ska ingenting förklaras.
Bild av ljuset + ”veken är svart, toppen på veken glöder ibland, kring veken finns ett
mörkare område, stearinet är hårt – sedan smälter det, kring veken finns en eldslåga”
Slutsats/Analys
Här förklarar man allt man sett och noterat i sitt resultat. Koppla ihop med hypotesen.
”Vekens funktion är att suga upp stearin. Veken är svart för att den inte brinner. Toppen
på veken glöder då den kommer i kontakt med syret i luften. Det mörkare området kring
veken är syrefattigt och där sker ingen förbränning. Det är bara i ytterkanten på lågan
där det finns syre som det sker någon förbränning och därför är det ljusast där. Osv.”
Felkällor
Här förklaras otydliga resultat och hur man kan undvika samma problem i framtiden.
Om man har ett svagt resultat på sitt experiment bör den här punkten vara särskilt lång
och utförlig. Även goda resultat behöver stärkas - hur kan experimentet förbättras eller
utvecklas till nästa gång? En del förbättringar kan man alltid göra – tex ”upprepa för att
se om du får samma resultat”. Andra förbättringar fungerar bara på just den här
laborationen – försök hitta felkällor som är uppgiftsspecifika.
”Tändstickorna var blöta och gick inte att tända – nästa gång spolar vi inte
tändstickorna med vatten. Ljusets veke var för kort så ljuset gick inte att tända så nästa
gång väljer vi ett bättre ljus. Vi blev bländade och kunde inte se hur ljuslågan såg ut så vi
borde ha varit mer försiktiga.”
Bland felkällorna ska man förklara hur ett upprepat experiment kan göras bättre.
”Luta på ljuset så att veken hamnar utanför lågan för att se hur veken reagerar på syret
i luften. Släck ljuset och känn försiktigt på veken för att se om den är varm. För in en
bomullstråd i lågan och ta sedan snabbt ut den och studera tråden.”
Så här ska du göra för att bli bättre på att planera, genomföra och utvärdera laborationer:
Förmåga
Vad ska jag göra
Hur ska jag göra
Formulera
frågeställningar och
genomföra
undersökningar.
Formulera en fråga som går att undersöka. Hypotes
och syfte. Följa en instruktion.
Fundera på vad det är som ska undersökas. Förbered laborationen
genom att läsa instruktionen och tänka igenom vad/hur du ska göra.
Övertyga dig om att du undersöker rätt sak. För anteckningar under
arbetets gång.
Använda utrustning
Använd utrustning på ett säkert sätt.
Läs på säkerhetsreglerna. Träna på att använda utrustningen till rätt
sak.
Jämföra resultat och
dra slutsatser
Förklara alla resultat och jämför med ditt syfte och
din hypotes. Använd dina kunskaper inom
ämnesområdet när du förklarar. Resultat och analys.
Se till att du tar upp alla resultat i din förklaring/analys. Läs på så att
du har tillräckliga kunskaper inom ämnesområdet. Använd
nyckelorden när du förklarar.
Resonera kring undersökningens resultat
och ge förslag på
förbättringar
Förklara hur undersökningen kan förbättras så att
resultatet blir mer trovärdigt. Förklara vad som kan
förbättras och varför det ger ett mer trovärdigt
resultat. Använd dina kunskaper inom laborativt och
vetenskapligt förhållningssätt för att kritiskt granska
ditt experiment. Felkällor.
Fundera på vilka ändringar du kan göra i laborationen så att inget
oväsentligt påverkar ditt resultat. Delta aktivt i träningstillfällen när
klassen diskuterar förbättringar av laborationer. Använd nyckelorden
när du förklarar varför någon förändring ger ett bättre resultat.
Dokumentera
undersökningar
Skriv laborationsrapport som är tydlig och där alla
delar knyts ihop och förklaras. Laborationsrapporten
i sin helhet.
Tydlig struktur, följ mallen för laborationsrapport. Rita bilder, gör
tabeller och diagram. Använd nyckelorden. Använd dina
naturvetenskapliga kunskaper.
Bedömning av laborationsrapport i kemi – så här tänker Emma-Maria
För att nå A-nivå krävs följande:
Att man på laborationer för terminen lämnat in laborationsrapport med följande kvalitéer.
Tydlig rubrik
Mål/syfte, ska visa att man förstår vad laborationen handlar om och varför laborationen genomförs.
Materiel/material – Perfekt (eller nästan), det som faktiskt använts även om det avvikit från vad som stått i
instruktionen.
Hypotes – Rimlig, om fel ska den förklaras i analysen. Ska följas upp med ”eftersom… ”alltså någon sorts tanke
om varför det är som man tror. Behöver inte vara korrekt men ska vara genomtänkt. Uppmuntrar till att vara
ärlig med en felaktig hypotes som istället motförklaras i analysen. En perfekt hypotes som saknar motivering
kan aldrig vara A nivå.
Metod – Tydlig. Ska kunna följas som labbhandledning. Inga resultat. Inga personer. Gärna figur.
Resultat - Tydliga. Ärliga utifrån vad man faktiskt såg. Behöver inte vara ”rätt”. Kan vara mycket kortfattat.
Analys – Ska förklara allt. Språket behöver inte vara perfekt men det får inte innehålla några felaktigheter i
analysen. Språket ska vara konkret – inte massa omkring bubbel som inte är relevant. Relevanta begrepp ska
användas korrekt. Ska förklara eventuell felaktig hypotes.
Felkälla – Ska förklara eventuella konstiga resultat. Gärna koppla till vad andra grupper fått för resultat om det
egna resultatet är oväntat. Ska förklara vad som borde skett och varför detta borde skett. Ge förslag på
förbättring till en upprepning av laborationen(oavsett om den egna laborationen gett goda resultat eller ej.)
Måste finnas med för att rapporten ska vara godkänd och för en högre nivå måste det finnas förslag på
motiverade uppgiftsspecifika förbättringar.
