Astma - samverkansdokument barn/primärvård

MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
13951-1
1 (3)
Astma - samverkansdokument barn/primärvård
BAKGRUND
Ungefär 15-20 % av spädbarnen får luftvägsobstruktiva symtom vid övre
luftvägsinfektioner.
7-8 % av barn i skolåldern har astma, 25% av dessa har medelsvår astma och 10 % har
svår astma.
Diagnosen Obstruktiv bronkit används, när barn under två år utan eksem eller
påvisad IgE-medierad allergi får astmaliknande symtom vid luftvägsinfektioner. Vid
tredje episoden ställer man diagnosen astma.
Diagnosen Astma ställs :
- vid tredje episoden av infektionsutösa obstruktiva besvär före två års ålder
- vid första episoden av infektionsutösta besvär efter två års ålder
- vid första episoden av obstruktiva besvär utan infektion oberoende av ålder
Differentialdiagnostik vid astma
Infektioner (RS, tbc, m fl)
Främmande kropp
VCD (vocal cord dysfunction) eller EILO (Exercised induced laryngeal obstruction)
CF (Cystisk fibros)
Kärlring (avvikande kärl som komprimerar bronk)
Behandlingsmål
Barnet ska klara av vardagsaktiviteter utan besvär och inte ha nattliga astmabesvär.
Besvär kan endast accepteras vid luftvägsinfektion, kraftig ansträngning eller ofrivillig
kontakt med ämnen som barnet inte tål.
Barnet ska inte ha några biverkningar av aktuella mediciner.
HOS FAMILJELÄKAREN
Utredning
Anamnesen är viktig! Särskilt frågeformulär finns och ger en bra sammanställning av
relevanta frågor.
Typiska symtom är andfåddhet, väsande utandning, pip i bröstet och hosta. Ofta
utlöses besvären av en luftvägsinfektion, allergenexposition och/eller ansträngning.
Hostan kan ibland vara långvarig.
Fråga om ärftlighet, miljö, andra allergiska manifestationer såsom eksem och
födoämnesallergi samt eventuella näsbesvär (se frågeformulär).
Status kan vara normalt. Vid pågående besvär observeras ofta ökad
andningsfrekvens, interkostala indragningar, förlängd utandning, rosslande
andningsljud och sibilanta ronki .
Försvagat andningsljud kan förekomma vid svåra besvär och är ett allvarligt symtom.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Mareike Fech-Bormann
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
13951-1
2 (3)
Astma - samverkansdokument barn/primärvård
Längd och vikt bör mätas minst 1 gång/år eller vid varje besök, om patienten står på
högre
Labbundersökning
Alla barn över fem år med astma bör utredas med Phadiatop och/eller med specifikt
IgE (RAST).
Mindre barn utreds vid misstanke om IgE-medierad allergi.
Vid positiv Phadiatop och anamnes på flera misstänkta allergen (allergiframkallande
ämnen) kan det vara bra att göra en pricktest.
Övrigt
PEF-mätning kan göras på barn från 4-6 års ålder för bedömning av dygnsvariabilitet.
En spirometri/lungfunktionsundersökning med reversibilitetstest är önskvärd på barn
äldre än 6 år.
Spädbarnsspirometri görs endast på universitetskliniker på barn 0-3 år.
Barn med ansträngningsutlösta astmabesvär, där diagnosen är osäker, kan utredas
med ansträngningsprovokation (löpande matta). Denna undersökning utförs på
Klinisk Fysiologiska Laboratoriet från 9-10 års ålder.
Lungröntgen kan bli aktuell för differentialdiagnostik.
Behandling
Farmakologisk behandling
Steg 1a: Kortverkande beta-2-agonist vid behov.
Steg 1b: (Barn 0-5 år) Intermittent behandling med inhalationssteriod alternativt
Montelukast 4 mg under förkylningsepisoder, ca 10 – 14 dagar.
Steg 2: Inhalationssteroid under kortare eller längre period om behovet av
beta-2-agonist är mer än 2-3 ggr/vecka. Patientens ålder och grad av besvär avgör
vilken dos och vilken inhalator som är lämplig.
Montelukast är ett alternativ till inhalationssteroid i låg dos.
I övrigt beta-2-agonist vid behov som vid steg 1.
Steg 3: Inhalationssteroid ≤ 400 µg med tillägg av Montelukast och /eller
långverkande beta-2-agonist (barn > 4 år).
I övrigt beta-2-agonist vid behov som vid steg 1.
Steg 4: Inhalationssteroid, > 400 µg med tillägg av Montelukast och långverkande
beta-2-agonist (barn > år).
Eventuellt peroral steroidkur. Specialistfall!
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Mareike Fech-Bormann
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
13951-1
3 (3)
Astma - samverkansdokument barn/primärvård
Allmän behandling
Sanering av relevanta allergen
Undvika tobaksrök och fuktig miljö. Bostaden ska vara väl ventilerad Information och
undervisning om astma, enskilt eller i grupp PEF - mätning och registrering
Akut behandling av astma
Inhalation av Ventoline®, som kan upprepas några gånger. Små barn (< 1-2 år) kab ha
bättre effekt av Adrenalin® Det finns ett särskilt behandlingsschema för behandling
av Akut astma. Behandlingen ska ske med lämplig inhalationsutrustning. Kontakta vid
behov Barnallergimottagningen för råd om utrustning och metodik
Om patienten inte förbättras bör hänvisning ske till Barn- och Ungdomskliniken för
fortsatt behandling och observation
Remisskriterier
 Barn med astma där diagnosen är oklar
 Barn med återkommande akuta astmaanfall
 Barn med behov av sjukhusvård
 Barn, 0-6 år, med astma och behov av inhalationssteroider regelbundet eller
återkommande
 Barn med behov av inhalationssteroider > 400 mikrogram per dygn under längre
tid
 Barn där behandlingen inte fungerar tillfredsställande eller vid dålig följsamhet
till ordinationer
 Barn med astma och bred födoämnesallergi
 Barn som blir aktuella för Specifik immunterapi (SIT)
Remissens innehåll
 Astmadebut och svårighetsgrad
 Andra atopiska sjukdomar
 Utlösande orsaker till astma
 Aktuell behandling och behandlingsresultat
 Resultat av eventuell utredning gjord på vårdcentralen:
 Phadiatop, Specifikt IgE /RAST, PEF kurva, spirometriundersökning
Remissvarets innehåll
 Bedömning av patientens astmasjukdom
 Utredningsresultat
 Insatt behandling och planering av behandlingen i fortsättningen
 Uppföljning, när och hos vem ( barnläkare/familjeläkare
UTARBETAT I SAMARBETE MELLAN
Mareike Fech-Bormann, överläkare Barn- och Ungdomskliniken
Inger Perman, familjeläkare Önsta Gryta
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Mareike Fech-Bormann
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet