Tjänsteutlåtande

HSN 2008-03-04 P 10
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Förvaltningen
Handläggare:
Dane Jinnerot
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2008-02-13
Svar på motion från Håkan Jörnehed (v) m fl om Åtgärder för att
förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)
Ärendet
I en motion föreslår Håkan Jörnehed m. fl. (v) åtgärder för att förebygga,
förhindra och upplysa om MRSA.
Motionären anger att antal områden som särskilt viktiga att bevaka såsom
antibiotikaanvändning, information till utlandsresenärer, stöd till förskrivare
samt hygienrutiner. Ärendet återremitterades till förvaltningen 2008-02-05.
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar
att
överlämna förvaltningens yttrande till landstingsstyrelsen
Bakgrund
Gula stafylokocker (Staphylococcus aureus) är bland våra vanligaste
omgivningsbakterier. De flesta barn och vuxna är periodvis bärare av dessa
bakterier. Risken för bärarskap på huden är störst om den är skadad t.ex. av
eksem eller småsår. Bärarskap är också vanligare hos sjukvårdspersonal,
injektionsmissbrukare, diabetiker och dialyspatienter.
De gula stafylokockerna är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner. Ett
speciellt problem är sådana infektioner i vårdmiljö ("sjukhussjuka"), t.ex.
sårinfektioner efter operation eller infektion av främmande material inne i
kroppen (proteser m.m.)
Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) har utvecklat resistens
(motståndskraft) mot antibiotika som vanligen används mot
stafylokockinfektioner. Svåra stafylokockinfektioner kan då enbart behandlas
med ett fåtal, mycket dyra intravenösa antibiotika med besvärande biverkningar.
MRSA sprids framför allt inom och mellan vårdinrättningar och har snabbt
blivit det i särklass största vårdhygieniska problemet runt om i världen. MRSA
finns numera som en del av "normalfloran" på sjukhus i samtliga länder utom de
nordiska och Holland.
I de fall MRSA finns hos en patient på en vårdavdelning kan det lätt ske en
smittspridning till andra patienter på avdelningen om de hygieniska rutinerna
sviktar. Patienter och personal kan lätt bli koloniserade (utan symtom) med
Bilaga: Motionen
1 (3)
HSN 0711-1793
2 (3)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2008-02-13
bakterier i näsan eller på huden och ett sådant bärarskap kan fortgå i veckor och
månader.
Förvaltningens synpunkter
I Stockholms läns landsting finns två vårdprogram för handläggning av MRSA.
Ett gäller sluten vård och ett gäller öppen hälso- och sjukvård samt omsorg.
Programmens alla delar ska följas av alla medarbetare i SLL och av alla
vårdgivare som arbetar under avtal med SLL. Sedan 2003 tas regelbundet prover
på patienter som läggs in på sjukhus med riskfaktorer såsom sår, eksem, katetrar
eller infarkter eller om personen senaste halvåret sökt vård utomlands.
Mätningar görs på akutsjukhus, geriatrik/rehabilitering, ASIH, SAH samt
hospice. De senaste åren har i genomsnitt 70% av aktuella patienter blivit
föremål för provtagning. Antalet deltagande vårdgivare har ökat.
Läkemedelskommittéerna kommer under våren 2008 att genomföra utbildningar
kring hud- och mjukdelsinfektioner där även MRSA ingår, om handhygien och
MRSA, samt generella rekommendationer kring antibiotikaanvändning som
även påverkar MRSA förekonst. LÄKSAK’s expertgrupper i samverkan med
läkemedelskommittéerna genomför under hösten 2008 ett seminarium om ett
Nytt vårdprogram för hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård. Ett flertal
aktiviteter sker också i Apoteket AB:s och STRAMA:s (Strategigruppen för
rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) regi.
Smittskyddsenheten (SmE) ger kontinuerligt information om MRSA-läget i
landstinget till lokalt smittskyddsansvariga distriktsläkare, vid årliga träffar.
Samtliga vårdcentraler får regelbundna besök. Vidare informeras om de
vårdprogram för MRSA, både för slutenvård och öppenvård, som skrivits och
regelbundet revideras av Smittskyddsenheten. Informationen finns även lätt
tillgänglig på enhetens hemsida. Inom akutsjukhusen mäts vårdrelaterade
infektioner regelbundet genom punktprevalensstudier.
Inom tandvården har MRSA-problematiken uppmärksammats avseende den
uppsökande verksamheten i "Det reformerade tandvårdsstödet". I kommande
avtal kommer därför att ingå krav på handskanvändning samt krav på att
handskarna byts mellan varje patient. Handskar används även idag - men det är
inte reglerat i avtalet.
Folktandvården Stockholms län AB har en smittskyddsansvarig tandläkare samt
remissmöjlighet för smittbärande patienter från såväl Folktandvården
Stockholms län AB som privat tandvård.
Information till medborgarna sker ofta via pressen som vanligen får information
från SmE. På enhetens hemsida finns också års- och halvårsstatistik avseende
MRSA förekomst i landstinget. På Vårdguiden finns generell information kring
MRSA.
HSN 0711-1793
3 (3)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2008-02-13
Speciella aktiviteter för att följa eventuella förändringar i antibiotikaanvändningen på grund av vårdval har inte planerats. I uppföljningskraven finns
två frågor för patienter i basal hemsjukvård; dels andel som är smittade med
MRSA och dels andel med riskfaktorer och där prover tagits.
Införandet av arbetsplatskoder ger möjligheter att följa upp förskrivningar och
rekvisitioner av läkemedel på klinik/mottagningsnivå. Sådan statistik publiceras
kontinuerligt på Janus hemsida. Enskilda läkare kan via Apoteket AB få sin
egen personliga statistik över läkemedelsförskrivningen. Socialstyrelsens
kommande läkemedelsregister kommer att ge möjligheter till läkemedelsuppföljning på individnivå.
I ett samverkansprojekt med deltagande av Stockholms läns landsting, Region
Skåne, Västra Götalandsregionen samt Landstinget i Östergötland genomförs ett
benchmarkingarbete gällande läkemdelsanvändning. Syftet är att analysera
eventuella skillnader och låta framtaget material utgöra kunskapsunderlag för
fortsatt lokalt arbete.
Riskerna ur ett smittoperspektiv vid vård utomlands bedöms som en
komplicerad fråga. De patienter som drabbats av MRSA efter utlandsvård har
huvudsakligen varit patienter av utländsk härkomst som sökt sjukvård i det land
de härstammar ifrån eller personer som fått söka sjukvård utomlands pga. akut
sjukdom. MRSA smitta har hittills inte förekommit hos "sjukvårdsturister". Det
finns således inget bra underlag för att säga att elektiv utlandsvård är en
riskfaktor för MRSA. Den kan endast baseras på att MRSA är mycket vanligare
i många av de länder som säljer sjukvård till patienter från andra länder. Enligt
SmE är detta inte tillräckligt som underlag för en generell varning.
I varje avtal med privata vårdgivare/vårdcentraler finns en övergripande
skrivning om att alla generella direktiv i SLL, t ex hygienrutiner och klädpolicy
som gäller för landstinget också gäller för denna grupp.
I september lanserade Stockholm läns landsting och länets sjukhus en
informationskampanj ”Bye, bye bacteria”, för att stoppa spridningen av
vårdrelaterade infektioner. Kampanjen riktar sig till vårdgivare och
uppmärksammar kunskapen om riktlinjerna för handhygien och klädregler.
Socialstyrelsen publicerade i december 2007 skriften "Handskar i tandvården". I
denna skrift uppmärksammas bl a MRSA.
Catarina Andersson Forsman
Henrik Almkvist
HSN 0711-1793