Bli en demokratisk människorättsförsvarare – Fortsättningskurs
Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter
Konventionen om förbud mot diskriminering av kvinnor (CEDAW) antogs av FN 1981 och den blev en
rättighetsmåttstock för världens stater. Redan efter tio år hade hundra stater ratificerat
kvinnokonventionen. Av FN:s 193 medlemsländer har idag 189 länder anslutit sig till konventionen.
Men det är samtidigt den konvention vars artiklar staterna har flest antal reservationer emot. Så hur
är det ställt med jämställdheten i världen och Sverige idag.
Kursansvarig: Anna Wigenmark
Litteraturtips: PowerPoint-presentation, Kvinnokonventionen, Reservationerna mot
kvinnokonventionen, Gunner & Namli: kapitlet om kvinnokonventionen
Barns mänskliga rättigheter
FN:s konvention för barnets rättigheter slog fast att alla barn ska ha samma rättigheter och att barn
ska ses som individer och rättighetsbärare. En syn på barn som vi i Sverige kanske tar för given. Men
vilken betydelse har en FN-konvention för barns rättigheter haft? Under det här passet får du en
bakgrund till framväxten av Barnkonventionen och en förståelse för hur arbetet med den går till. I
Sverige pågår just nu ett arbete med att inkorporera konventionen till lag. Vilken skillnad kan det
innebära?
Kursansvarig: Sofia Zackrisson/Anette Pettersson och/eller Sofia Kjellén
Litteraturtips: PowerPoint-presentation, Barnkonventionen, Att samtala fram en ny värld: sid 323
Sofia Zackrisson: Barnrättsrörelsen har förändrat den svenska kulturen
Lika värde och lika rätt
Allas lika värde och rätten att inte utsättas för diskriminering är absolut. Men hur vet en att en blivit
diskriminerad? Vart vänder en sig? Ser det internationella skyddet mot diskriminering annorlunda ut
mot det svenska? Hur fungerar ombudspersonssystemet och stämmer det överens med
Parisprinciperna om hur ett nationellt MR-institut ska se ut? Regeringen planerar för ett nytt institut
– hur ska det se ut?
Kursansvarig: Anna Wigenmark
Fördjupningskurs: Tryck- och yttrandefrihet
Tryck- och yttrandefrihet brukar kallas demokratins grundbult – utan den skulle vårt samhällsskick
falla samman. I år firare Tryckfrihetsförordningen 250 år – hur uppstod grundlagen och vilken
betydelse har den idag? Finns det gränser för yttrandefriheten? Är det okey att Nya Tider får
utrymme på Bokmässan i Göteborg? Kan yttrandefriheten se annorlunda ut i olika länder?
Kursansvarig: Leif Ericsson och Anna Wigenmark
Tortyr och kampen mot terrorismen
Efter attacken mot World Trade Centre och Pentagon förklarade dåvarande president George W
Bush krig mot terrorismen. I kriget gällde ”det mindre onda” och fortfarande i kampen mot
terrorismen har en lång rad rättigheter allvarligt utmanats; det absoluta förbudet mot tortyr, rätten
till en rättvis rättegång, rätten att inte godtyckligt frihetsberövas, rätten till liv och skyddet för den
personliga friheten. Enligt visselblåsaren Edward Snowden övervakas idag i princip allt och alla. Vi
fick Guantanamo, Abu Ghraib, black sites i Europa. Vad har antiterroråtgärderna gjort mot de
mänskliga rättigheterna i allmänhet – och mot muslimers mänskliga rättigheter i synnerhet?
Kursansvarig: Anna Wigenmark
Litteraturtips: PowerPoint-presentation, Att samtala fram en ny värld: sid 331, Anna Wigenmark:
Kriget mot terrorismen blev kriget mot mänskliga rättigheter.
Företag och mänskliga rättigheter
Flera av världens företag är större än flertalet stater. Med skandaler Union Carbide, Dole, Shell,
Lundin oil i färskt minne ökar pressen på företag att leva upp till mänskliga rättigheter. H&M är en av
världen största textilföretag. Tätt duggar rapporter om den tuffa verkligheten med extrem övertid
och låga löner som inte går att leva för sömmerskorna på fabriksgolvet. Kan vi shoppa oss till
mänskliga rättigheter genom fair trade?
Kursansvarig: Benton Wolgers
Litteraturtips: PowerPoint-presentation, Moa Kärnstrand: Modeslavar
Rätten att tro och inte tro. Om religion och mänskliga rättigheter
Att alla människor har rätt att välja sin egen tro, eller icke-tro, är en rättighet med starkt skydd både
internationellt och nationellt. Men vad betyder det rent praktiskt och vad händer när rätten till
religion kolliderar med andra rättigheter och skyldigheter? Och hur kan en arbeta för att stärka
samverkan lokalt mellan trossamfund, föreningslivet och det kommunala? Vi möter olika aktiva som
samverkar lokalt, samt talar om rätten att få tro och inte tro.
Kursansvariga: Anna Wigenmark och Anette Pettersson
Litteraturtips: PPT från kvällen, Det gudlösa folket, David Thurfjell, Samtala fram en ny värld, sid 123
Sigfrid Deminger: Den svenska demokratin föddes i missionshusen, sid 235 Sadik J Al-Azm Går islam
och en sekulär humanism att förena?
Fördjupningskurs: Klimathotet och mänskliga rättigheter
Klimatförändringar hotar existensvillkoren för de svagaste i världen: fattiga, barn, flyktingar, kvinnor,
urfolk m fl. Hur hänger klimatförändringarna samman med respekt för mänskliga rättigheter som
rätten till liv, mat, vatten, hälsa, bostad, självbestämmande? Har fattiga länder en rätt till utveckling
och har framtida generationer rättigheter som vi kränker genom att utsläppen av växthusgaser inte
stoppas?
Kursansvarig: Benton Wolgers och Leif Ericsson
Litteraturtips: PowerPoint-presentation, Att samtala fram en ny värld: sid 355 Annika Elmqvist:
Världens första klimatriksdag, sid 259 Sheila Watt-Cloutier: Allt hör ihop
Straffansvar och brott mot mänskliga rättigheter
1998 antogs Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen och bara några års senare
fanns en domstol på plats att döma för de värsta brotten mot mänskliga rättigheter. Hur har det
gått? Varför är det mest brott som begåtts i Afrika som kommer upp till prövning? Domstolen ska
bara döma när de nationella domstolarna inte kan eller vill pröva ett brott. I Sverige har de delar i
Brottsbalken som rör folkrättsbrott utvecklats och allt fler brott mot internationell utreds, bland
annat anklagelserna mot Lundin Oil. Hur långt sträcker sig straffansvaret för brott mot
mänskligheten?
Kursansvarig: Anna Wigenmark
Demokratiskt ledarskap
Vad innebär det att vara en demokratisk ledare? Hur kan jag i min ledarroll verka för att utveckla det
informella lärandet för att få fler medskapare och värdebärare i demokratin? Hur ser den
demokratiska processen ut? Hur får en empowerment i sitt demokratiska ledarskap?
Kursansvarig: Anette Pettersson och Sofia Zackrisson
Litteraturtips: PPT från kvällens seminarie, Att samtala fram en ny värld: Pettersson, Falkstad,
Zackrisson sid 275
Gemensam avslutning: Utmaningarna mot de mänskliga rättigheterna
Samtal, föredrag och workshop om varför principen om människors lika värde är så svårt att
genomdriva men också hur internationella övervakningsorgan utmanas i allt högre grad och hur
stater vill tolka rättigheterna självständigt.
Kommer Sveriges totala omsvängning från en generös flyktingpolitik till en av Europas strängaste att i
grunden förändra den svenska demokratin och självbilden? Vad gör en stat demokratisk? Är EU
demokratiskt? Sviktar demokratin när stora grupper inte röstar? Måste rösträttsåldern sänkas för att
göra ungdomar delaktiga i demokratin? Varför är så många svenska politiker av demokratiska skäl
skeptiska till att inkorporera rättighetskonventioner generellt och införa en konstitutionsdomstol i
synnerhet? Kan kommunala skillnader i rättighetsutövande motiveras? När får vi en
människorättsstat?
Litteraturtips: Att samtala fram en ny värld: sid 379 Christina Johnsson: Människorättsstaten – nästa
steg efter rättsstaten, den demokratiska staten och välfärdsstaten.
