Sticket!

Informationsblad för Blodgivare i Värmland
Vecka 23 - 34 2010
Årgång 4 Nummer 6
Sommar & Blodbrist, va fö då då?
arje sommar som jag har arbetat på ”blodis” så har det, någon gång under perioden varit
Akut Blodbrist!
De naturliga frågorna som kommer är
antingen. Kan ni inte planera bättre
eller varför är det på detta viset?
Tänkte här redovisa några omständigheter som gör att det kan inträffa och
varför det ofta sker under sommaren.
Först, i Sverige,
Norge och Danmark har vi något
som hos oss heter
BAS-Test. Detta
förfarande gör att
blodpåsar
kan
väljas ut med
hjälp av en elektronisk kontroll,
vilket går mycket
fortare än när
blod skall väljas
ut med laborativt
förfarande (sk korstest).
Att ta reda på om elektronisk matchning kan göras, tar c:a 45 minuter och
sedan är det bara att ”tuta och köra”.
Det går nästa lika fort att lämna ut 10
eller 100 blodpåsar till en patient.
Konsekvensen av detta blev att blodlagret kunde minskas med upp till
50% och i grunden är det bra, därför
det finns vetenskapliga data på att
”färskt blod” är bättre än gammalt.
När vi tittar på omsättningen av våra
blodpåsar så ”ligger” påsar, med blodgrupper som de flesta har, c:a 15 dagar innan de användes och inte de 42
som de får ligga innan de blir för
gamla.
Vi kan då först konstatera att det är
snabb omsättning och det kan tyvärr
upplevas frustrerande av personalen
då hyllorna i banken kan vara ”fyllda”
på morgonen men tomma sent på
kvällen.
När det inte är sommar har de flesta
blodcentraler i landet oftast tillräcklig
kapacitet men på sommaren så är
verksamheten ”nerdragen”, då bara
”akuta” saker skall göras.
Användningen av blod, har under de
senaste åren ökat, men det är inte kirurgerna som har ökat användningen
utan det är andra grupper, framförallt
svårt sjuka ”medicinpatienter” som
står för den största ökningen. Blodet
används här för att förbättra livskvalitet och säkra att given behandling har
effekt. Dessa patienter går ej att
”planera” på samma sätt som det går
att göra med t ex höftoperationer. Det
betyder att semester
och andra ”sommar”
förhållanden spelar
mindre roll,
B l o d å t gå n ge n
i
Värmland har under
2010 varit störst
juli , c:a 1200 påsar.
Det gick således åt
mer blod under juli
än i mars!
Det normala lagret
som finns på Centralsjukhuset är 100
0+, 70 A+, 35 0– samt mindre antal
för de övriga blodgrupperna och med
detta klarar vi den normala förbrukningen. I juli hade vi under samma
vecka 3 st patienter med hål på stora
kroppspulsådern (sk aorta aneurysm)
och en av dessa förbrukade 70 enheter
blod 50 enheter plasma
och
trombocyter. Vi vet att
enheterna gjorde nytta då patienten i fråga
överlevde! Jämförs dessa
siffror med lagergränserna
så klarar i bästa fall av 2 st
sådana patienter sedan är
blodet slut.
Eftersom det rör sig om akuta
patienter, så får vi hjälp
från andra blodcentraler, men det blir oftast ett
lite antal från varje ställe, då de
oftast inte har något överskott heller.
Nu har vi ovanlig många givare i
Värmland och eftersom vi även har
plasmatappning så har vi mer personal
i grundbemanningen än vad som finns
på andra blodcentraler, som saknar
plasmatappning. Jag vill på intet sätt
förringa plasmatappning utan det är
mycket viktigt då det är stor brist på
plasma, men plasmatappning behövs
inte ”akut” då den kan lagras fryst i
upp till 3 år.
Efter den ”blodiga” veckan och helgen så tog det mindre än en vecka att
åter ha ett normalt lager, och det är
snudd på rekord. Det är fantastiskt att
ha möjligheten att jobba i en sådan
verksamhet. Givarna fick vänta, personalen jobbade för högtryck och
media, hjälpte oss att få ut färsk information! Jag har faktiskt inte varit med
om en liknande snabb återhämtning,
så ni kan alla sträcka på er lite extra
för det hela är en bragd. Samtidigt
skapar det också en trygghet för alla
våra patienter, då det finns möjlighet
att få hjälp även om man är 5:e man
på ”listan”!
Andra förhållanden som gör det mer
”svårplanerat” på sommaren är att den
mesta verksamheten på sjukhuset är
”akut” dvs det är svårare att planera
behovet, vilket gör sommaren speciell. Den blir således ”ryckig”.
Om det blir längre tid av extraordinära omständigheter så går det att avbryta personalens semester, men självklart används det undantagsvis.
En annan fördel som vi har här i
Värmland är det goda samarbete som
våra blodcentraler har. Det gör att alla
känner sig ansvariga för att den
totala situationen löses och
det är också något som vi kan
vara stolta över.
De olika projekt som vi
håller på med hoppas vi
också kommer att underlätta situationen. För att vara
konkret så är det
1. Den nya blodbussen,
vilken vi kommer att försöka få i drift under hösten.
2. Införande av Webb-bokning
3. Införande av ”Samverkande blodcentralssystem” dvs att givare boende
i exv Stockholm kan ge här i Värmland.
Hoppas att detta har givit svar på några av de frågor som finns om den
ständiga ”sommarblodbristen”.
Vecka 23 - 34 2010
Varför jobba med Dubbel-Röda (EE) & Buss?
i har satsat på två stycken
områden, vilka vi tror kan
hjälpa oss att få en flexibel
och bra blodhantering för Värmland.
Det första benet är ”blodbuss”, och
det andra är EE.
Blodbussen kommer att vara en sk
”light” variant med fyra britsar.
Egentligen är det inte en buss utan en
ombyggd liten lastbil. Funktionen
kommer dock att bli som de ”stora”
blodbussarna.
För tillfället så håller den på att byggas och skall sättas i drift under hösten. Den största anledningen till att
”dubbelröda” är ett nytt sätt att lämna
röda blodkroppar.
Vid ”vanlig” blodgivning så lämnar
blodgivaren en ”påse” med blod som
det är. Vi ger inte blodet till mottagarna på det sättet utan vi delar upp blodet i sk komponenter. Det är i dagsläget röda (erytrocyter) och plasma
(vätskan utanför blodkropparna).
För att få dessa 2 komponenter måste
vi först filtrera bort de vita blodkropparna. Sedan centrifugerar vi blodenheten och till sist så pressas de röda i
en påse med näringslösning och plasman går till en annan påse. Vid denna
typ av tillverkning måste påsen först
Skiss på insidan av blodbussen
satsa på en buss har att göra med tillgängligheten för att ge blod.
I dagsläget är det i princip bara på
orterna där det finns en blodcentral
som det är ”möjligt” att ge blod (med
några få undantag). Det skall vår buss
ändra på.
Intresse för bussen finns i Värmland
och vi tror att det kommer att bli ett
värdefullt tillskott för sjukvården i
länet.
Det andra benet ”EE” eller
Åter får både givare, media och
personal stå i rampljuset! Inte så
konstigt då jag tänker på hur
elegant detta län bemästrade
den ”Akuta blodbristen” i Juli.
En beundrares tack förs fram på
detta sätt och det bekräftar att
Värmland är Blod - Tryggt!
ligga i 2 timmar (för att de vita blodkropparna skall kunna ta hand om
eventuella ”bakterier” som smugit sig
in vid själva sticket). Efter detta sker
den beskrivna uppdelningen. Hela
processen tar c:a 4 timmar i anspråk.
Den andra principen vid tappning är
att direkt dela upp de olika delarna i
blodet. Givaren har då en ”centrifug”
vid sin sida. På detta sätt går det bra
att framställa röda (erytrocyter) plasma och blodplättar (trombocyter).
Vi har under lång tid gjort detta för
plasma (både till patienter och för
läkemedelstillverkning) och trombocyter.
Nu har vi under de senaste åren även
börjat med detta framställningssätt för
röda blodkroppar.
Sticket ges ut av personalen vid
blodcentralerna i Värmland.
Ansvarig utgivare:
Per-Olof Forsberg,
Verksamhetschef, BLC, Värmland
E-post: [email protected]
Fördelar
A. Det blir en mer standardiserad enhet, dvs ditt Hb-värde bestämmer inte
hur mycket röda det blir i påsen.
B. Man behöver inte vänta i 4 timmar
innan påsen är klar
C. Det går därför bra att tappa röda på
eftermiddagarna.
D. Du ger 2 enheter på en
gång och behöver bara ge 2
gånger per år.
E. Det behövs inget rum för
att tillverka de röda påsarna
(det rum som idag användes
är det höga krav på hur det
ser ut och hur det fungerar)
F. Ingen investering i centrifuger och annan utrustning
krävs.
Nackdelar
A. Det tar längre tid för dig
att ge enheterna (men eftersom det är två försvinner ett
besök, så tidsförlusten är
”minimal”) Tidsåtgången varierar
också beroende i vilken maskin du
lämnar (mellan 25 min—55 min)
B. Kvinnor kan tyvärr inte lämna på
detta sätt i Sverige ännu.
C. Du måste väga 70 kg och ha ett Hb
över 140 g/L
D. Påsarna är dyrare än konventionella blodenheter, detta vägs dock upp av
kostnaderna för utrymmen och personal vid komponentberedningen.
Redaktörens
ruta
Sommaren har för min del varit
unik! En lång ledighet har gjort att
det har blivit rekordlångt mellan det
ta och det tidigare numret. Det skall
inte upprepas det
här året i alla fall.
Hoppas ni har
h a f t
e n
”toppensommar”!
Sida 2