Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2017-03-13
Diarienummer N1310119/17
Sektor Kultur och fritid
Janusz Maxe, Päivi Huhtala
Telefon: 031-365 16 87, 031-365 26 72
E-post: [email protected]
[email protected]
Yttrande gällande Motion om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja
föreningar som grundar sig på etnicitet
Ärendet
Ärendet har den 13 januari 2017 initierats av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson
(SD) och Lars Hansson (SD) till Kommunfullmäktige där motionärerna föreslår att
Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet,
med undantag för föreningar av i Sverige erkända nationella minoriteter. Från
stadsledningskontoret har stadsdelsnämnden Angered erhållit ärendet som remiss med
förväntat svar senast den 12 maj 2017.
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden avstyrker motionens förslag om att upphöra med ekonomiskt
stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet.
Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen
som eget yttrande.
Bakgrund
Motionärerna tar sin utgångspunkt i att Göteborg har stora problem med segregation och
utanförskap, och menar att så kallade etniska föreningar hindrar integration genom att
framhålla ickesvenska etniska särarter. Därför motionerar de att Göteborgs kommun
inte ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag av föreningar för i
Sverige erkända nationella minoriteter.
Konsekvenser ut ett hållbarhetsperspektiv
Ekonomiska konsekvenser
Motionen innehåller ett förslag om att medel ska styras om från så kallade etniska
föreningar till verksamheter som specifikt arbetar för integration. Därmed påverkar inte
motionen det ekonomiska läget.
Sociala konsekvenser
Motionen bedöms ha tydliga negativa sociala effekter för de invånare som har rötter i
eller annan koppling till de etniciteter som inte är den svenska eller de erkända
nationella minoriteterna.
1(4)
Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv
Förvaltningen ser inget problem i att föreningar framhåller de kulturella och etniska
särarter som Göteborgs invånare har tagit med sig från de olika länder och sammanhang
de växt upp eller bott i, utan ser snarare att detta berikar samhället, kulturen och konsten
för samtliga.
Barnperspektivet
Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Förvaltningens överväganden
Motionärernas förslag bedöms strida mot Regeringsformens första kapitel andra
paragraf. Där anges att det allmänna ska motverka diskriminering som har samband
med etnisk tillhörighet. Motionärerna utgår i sin skrivning från att så kallade etniska
föreningar motverkar integration av etniska minoriteter. Detta anses inte belagt i
motionen. Motionen saknar även en helhetsbedömning av föreningarna, och förbiser
därmed de positiva värden de tillför Göteborg. En stor andel av Göteborgs invånare har
en nära anknytning till andra länder än Sverige. Detta gäller inte minst i Angered.
Särskilt för dessa grupper fyller de etniska föreningarna en viktig roll och bidrar med
glädje, identitet och trygghet. För att den föreslagna förändringen ska vara laglig,
lämplig och nödvändig måste följande kriterier vara uppfyllda:
1. En fungerande definition av ”förening som grundar sig på etnicitet”, som då i
linje med motionärernas intentioner kan antas inte innefatta det de benämner
som ”den svenska kulturen”. Att hitta en sådan definition bör rimligtvis ligga på
motionärerna.
2. Förbud mot diskriminering är den övergripande principen för mänskliga
rättigheter. I Sverige innebär det att alla ska behandlas lika och ingen ska
missgynnas, kränkas eller särbehandlas negativt på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. I den allmänna
förklaringen om de mänskliga rättigheterna uttrycks individens rättigheter i
relation till staten. Sverige har ratificerat en mängd konventioner där rättigheter
som till exempel rätten till kultur och rätten till föreningsfrihet är gällande. I
första hand är det våra grundlagar som garanterar respekt för de mänskliga
rättigheterna. Regeringsformen 1:2 säger att den enskildes personliga,
ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga
verksamheten. Det ska åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete,
bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet. Det
kommunala uppdraget är grundläggande för de mänskliga rättigheterna.
Kommunerna har en viktig roll att spela när det gäller stöd till föreningslivet
som i sin tur kan skapa mötesplatser som är bra för den sociala
sammanhållningen och den lokala demokratin. Av ovanstående skäl måste det
säkerställas att den precisering av ”förening som grundar sig på etnicitet” som
motionärerna tillhandahåller inte utgör diskriminering.
3. Det måste vara klarlagt att de åsyftade föreningarna har en sammantaget negativ
effekt på integrationen, vilket förvaltningen ifrågasätter. Nedan redogörs för de
effekter som ”förening som grundar sig på etnicitet” (i termens bredare
definition) har för samhället.
4. Det krävs också att en klarlagd negativ integrationseffekt bedöms väga tyngre än
de positiva värden i form av glädje och social gemenskap som de aktuella
Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande
2(4)
föreningarna bidrar med till kommunens invånare. Nedan redogörs några
aspekter på frågan.
Föreningslivet i Angered
• Samarbete
Stadsdelsförvaltningen ser positivt på samarbete med civilsamhället och har ingått i
avtal (IOP) med några av stadsdelens föreningar, till exempel Caritas och fritidsgården
Fjället. Flera av stadsdelens verksamheter, till exempel kulturhuset Blå Stället,
träffpunkterna för äldre, bibliotek med flera, har under många år samarbetat med det
lokala föreningslivet, däribland ”förening som grundar sig på etnicitet”. Ytterligare
samarbeten efterfrågas av stadsdelsnämnden, och förvaltningen bjuder in föreningar att
vara delaktiga i Angereds utveckling genom samarbete kring förbättrad folkhälsa, ökad
trygghet och bättre skolresultat. Samarbete mellan olika föreningar kring gemensamma
aktiviteter och arrangemang i stadsdelen är en ökande trend och det har varit
föreningarna själva som tagit initiativ till samarbeten.
•
Föreningsstöd
Stadsdelsnämnden i Angered har en politisk vilja att stödja och främja föreningslivet i
Angered. Genom stödet vill stadsdelsnämnden bidra till att föreningslivet kan ha en
utvecklande och främjande verksamhet samt medverka till bredd och mångfald i
Angered. Ekonomiskt stöd utgår till föreningar som bedriver verksamhet för de boende i
stadsdelen. Prioriterade grupper är barn, ungdomar, kvinnor och personer med
funktionsnedsättning. Aktiviteter som kompletterar föreningarnas ordinarie
verksamheter prioriteras, med särskilt tyngd på aktiviteter under skollov. Syftet är att ge
ett mervärde för stadsdelens invånare, utöver föreningarnas ordinarie verksamhet. Det
finns inget specifikt stöd för etniska föreningar och stödet fördelas inte utifrån etnicitet.
Flertalet av föreningar som uppbär föreningsstöd bedriver kultur-, idrotts- och social
stödverksamhet. Några av de äldre kulturföreningarna i stadsdelen startades en gång i
tiden av personer med samma etniska ursprung, men numera är det aktiviteterna som är
avgörande för deltagarna, och medlemmarna har ofta olika etnisk härkomst.
Generationsskiftet som många äldre föreningar har genomgått har också bidragit till
förändringen. Den etniska föreningen skapar i det läget social integration genom att föra
samman individer från olika grupper i ett sammanhang som inte är dominerat av
majoritetssamhällets kultur.
Föreningarnas roll för integration
• Sammanhang och stöd
Föreningslivet jämförs ofta med en skola i demokrati som spelar en viktig roll i
integrationsprocessen till det svenska samhället. I föreningen får medlemmarna
möjlighet att lära sig att verka i demokratiska processer och fatta beslut i enlighet med
demokratiska principer. Genom de etniska föreningarna ges nämnd och förvaltning en
väg till medborgardialog med olika invånargrupper och intressen. Invånarna får också
genom föreningarna en möjlighet att genom ett demokratiskt representativt system göra
sin röst hörd. Som invandrare i Sverige kan man lätt uppfatta omvärlden som kaotisk.
Ensamhet, isolering och dåliga språkkunskaper är bidragande orsaker till utsatthet och
utanförskap. Samhörighet i en förening ger meningsfullhet och känsla av sammanhang i
livet vilket gör att förmågan att klara av vardagliga bekymmer ökar hos individen. I den
trygga miljön stärks självförtroendet och individens förmåga, kapacitet och möjlighet
till att ta makten över sin situation. Med erfarenhetsutbyte, stöd och hjälp från
föreningens medlemmar blir det lättare att hantera till exempel familjelivet, och
förståelsen för samhället man lever i ökar successivt.
Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande
3(4)
•
Tolkning och samhällsinformation
Den etniska föreningen erbjuder ett stöd för nyanlända att förstå sin situation i Sverige.
Där kan de få hjälp med översättning, guidning i samhällets olika förvaltningar,
institutioner och myndigheter, hjälp att förstå brev och fylla i blanketter och mycket
annat. En nyanländ person kan finna en början till ett socialt nätverk genom kontakt
med landsmän som redan etablerat sig i Sverige. Nätverk och trygghet ses som en viktig
förutsättning för en lyckad integration. Effekten är förbättrad kommunikation med det
svenska samhället.
Föreningarnas värde för invånarna
• Aktivering för alla
De etniska föreningarna i Angered bedriver många olika sorters aktiviteter, som ibland
inte har en mer etnisk prägel än det språk som talas. Genom de etniska föreningarna kan
vuxna som inte talar så god svenska bidra med ledarinsatser vid till exempel
fotbollsturneringar, tipspromenader och utflykter. På detta sätt bidrar föreningarna med
aktiviteter där ingen exkluderas utan hela familjen kan delta på ett naturligt sätt.
•
Bättre hälsa
Den etniska föreningen erbjuder sina medlemmar ett tryggt sammanhang som är
förutsägbart, lättförståeligt, lättillgängligt. En plats där deras deltagande är både
önskvärt och självklart. Föreningen står för kontinuitet och stabilitet. Dessutom ger den
etniska föreningen ett tryggt sammanhang där flyktingar tillsammans med andra som
delar liknande upplevelser kan börja bearbeta sina minnen och känslor, både från de
omständigheter som förorsakade flykten till Sverige, flyktsituationen i sig själv men
även från de påfrestningar som asylprocess och den osäkra tillvaron i Sverige skapar.
Effekten är en bättre psykisk hälsa och ett aktivt och rikare liv.
•
Mångkultur
Kultur utvecklas och berikas i mötet med olikheten, i spänningen mellan det egna och
det nya. De etniska föreningarna inriktar sig ofta på kultur, språk och konst, och är mer
än villiga att visa upp och lära ut. Genom de etniska föreningarna får hela det svenska
samhället del av kulturinfluenser från världens alla hörn genom de som bosätter sig i
Sverige. Tack vare stöd till dessa föreningar blir Sverige ett intressantare land att leva i.
Samverkan
Information i Lokal Samverkansgrupp (LSG) den 23 mars 2017.
Stadsdelsförvaltningen Angered
Rickard Ernebäck
Tf. Stadsdelsdirektör
Amela Filipovic
Sektorschef Kultur och Fritid
Bilaga: Motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson
(SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på
etnicitet
Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande
4(4)
Göteborg 2017-01-13
Motion (SD)
Kommunfullmäktige
Etniska föreningar
Göteborg har ett stort problem med segregation och utanförskap där nyanlända och nästkommande
generationer med invandringsbakgrund inte blir en del av den svenska kulturella gemenskapen.
Något som inte bara försämrar möjligheter för invandrare att skaffa arbete och egen försörjning. Den
minskar även tilliten till demokratiska styrelseskick och försvårar upprätthållandet av samhällets
basala funktioner.
De skattefinansierade etniska föreningarna motverkar den viktiga integrationen då de istället
framhåller kulturella och etniska särarterna. Dessa skattemedel bör istället läggas på verksamheter
som hjälper invandrare att komma in i det svenska samhället och den svenska kulturen och stärka
deras identitet som svenskar.
Stöd till det lokala föreningslivet bör därför inte utgå till etniska föreningar, vare sig de är
demokratiska eller odemokratiska, med undantag av föreningar för i Sverige erkända nationella
minoriteter.
Med hänvisning till ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta:
Att: Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med
undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter.
Jörgen Fogelklou (SD)
Lars Hansson (SD)
Staffan Levinsson (SD)
