Fredkullaskolans likabehandlingsplan
F-9
Handlingsplan mot diskriminering och annan
kränkande behandling
Läsåret 2015/2016
Upprättad 2016-01-11
Inledning.
Fredkullaskolans ideella förening består av elever vars föräldrar kan vara medlemmar
i föreningen, en styrelse som består av invalda representeras av föräldrar samt
anställd personal. Likabehandlingsplanen vänder sig till var och en av dessa personer.
Styrelse har huvudansvaret för att all personal samt medlemmar aktivt arbetar med
att motverka diskriminering, trakasserier samt kränkande behandling. Rektorn inom
verksamheten ansvarar för att den pedagogiska verksamheten bedriver ett
målinriktat arbete för att främja barnens lika rättigheter och möjligheter för att
förebygga trakasserier och kränkande behandling.
Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever
Lagens ändamål och tillämpningsområde
§1 denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning. Sexuell läggning eller funktionshinder.
Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag
tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses skollagen.
Lagen ska motverka diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnisk
tillhörighet. religion eller eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Lagen ska även förhindra och förebygga annan kränkande
behandling som inte direkt kan hänföras till dessa diskrimineringsgrunder. Detta
innebär alla former av kränkande behandling i vilket mobbning ingår.
Vision
”Fredkullaskolan skall vara en kulturell mötesplats där tanke, känsla och vilja ges lika stort
utrymme i en ständig utveckling av hela människan, kropp, själ och ande” ”Fredkullaskolan arbetar
utifrån waldorfpedagogiken som vill utveckla hela människan – tanke, känsla och vilja. Teoretiskt,
konstnärligt och praktiskt arbete integreras med individuell och social fostran. Undervisningen ger
näring för hela personligheten och reduceras aldrig till enbart inlärning. Målet är att eleven efter
avslutad skolgång har utvecklat en allsidig omdömesförmåga och är fri att utifrån sig själv välja
bland så många studier och yrkesinriktningar som möjligt.”
Frågan handlar inte om att leta efter orsaker till mobbning eller kränkande
behandling eller vems fel det är och vad det beror på. Utan om hur man kan förebygga
och förhindra att det uppstår. Till det ovannämda behöver personerna inom
Fredkullaskolan både kunskap och resurser. Uppstår det kränkande behandling,
trakasserier, diskriminering eller mobbning så behövs kunskap och metoder för att
förhindra dess uppkomst. Metoder som förhindrar att en pågående situation fortgår,
samt metoder som förebygger att en situation uppstår. De förebyggande insatserna
bör vara införlivade i Fredkullaskolans arbete. Man bör ha metoder som förebygger
och förhindrar på olika hierarkiska nivåer. I det dagliga arbetet bedrivas systematiskt
och långsiktigt samt vara en naturlig del i det dagliga arbetet.
Metoderna vi använder oss av skall ha en teoretisk förankring som är utarbetad av en
kunnig person med lång erfarenhet av av mobbning och kränkande behandling.
Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Barn och elever ska känna sig trygga och få vara
den de vill vara. De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande och
samtidigt utveckla demokratiska kompetenser som kritiskt tänkande och reflektionsförmåga. De
grundläggande värden som skolans värdegrund omfattar ligger i linje med de värden som vårt
demokratiska samhälle vilar på. Dessa värden förmedlas och gestaltas i vår skola. Värdegrunden
omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor.
En antroposofisk människosyn Waldorfpedagogiken baseras på den antroposofiska människosynen.
Människan består av kropp, själ och ande. Den andliga delen är människans jag. Jaget är av evig
natur och ger människan hennes individualitet och utvecklingspotential. Genom sitt jag har
människan förmåga till självreflektion och självmedvetande. Genom jaget kan människan skapa fritt
och detta kan ses som ett uttryck för hennes andliga dimension. Waldorfpedagogiken strävar efter
att stärka barnets jag och en av de viktigaste metoderna går genom den konstnärliga aktiviteten
Ansvarsfördelning
Styrelse
Styrelsen representerar huvudmannen och har det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i
enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner, stadgar, visioner och andra
föreskrifter. Styrelsen ansvarar för att organisation och resurser finns och fördelas så att skolan kan
utföra sitt uppdrag och så att de nationella målen och att kvalitetskraven kan uppfyllas. Styrelsen
ansvarar ytterst för att utbildningen på skolan är likvärdig och förankrad i vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet. Styrelsen ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
och utveckla utbildningen.
Rektor
Rektorn leder, genomför och systematiskt utvecklar den dagliga verksamheten vid Fredkullaskolan.
Rektorn ansvarar för att verksamheten arbetar i enlighet med gällande lagstiftning, visioner och mål.
Rektorn ansvarar för lärrarrekrytering, elevvård, avtal, personalvård och medarbetares fortbildning.
Rektorn ska se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudet på skolan.
Rektorn ansvarar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier.
Rektorn ansvarar för att årligen upprätta och utvärdera Likabehandlingsplanen i samarbete med
personal, elever och vårdnadshavare.
Rektorn ansvarar för att anmäla till styrelsen om förekommande fall av kränkande behandling,
trakasserier eller diskriminering, som i sin tur är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna
kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Rektorn ska se till att skolpersonalen har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld
eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits.
Personal
All personal ska följa skolans likabehandlingsplan. Se till att åtgärder vidtas omgående då
kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks
dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och
diskriminering.
Personalen ska vara delaktiga årligen i upprättandet och utvärdera Likabehandlingsplanen
Begreppsförklaring
Metoder och resultat
Metoder kan vara ett tillvägagångssätt vi vill ha när vi vill förebygga eller stoppa en
uppstått situation (metoder se nedan). En metod som har en teoretisk förankning och
som är utarbetad av forskare eller någon med lång erfarenhet bakom sig
Termen resultat betyder om metoderna gör någon nytta, om det hjälper att minska
eller hindra att en situation uppstår. Ett positivt resultat är när antal situationer
minskar eller upphör. Det kan vara svårt att mäta resultatet av förbyggande arbetet
men vi kanske kan se vilka metoder som är effektiva. För att kunna mäta resultat
behöver Fredkullaskolan kontinuerligt föra en diskussion om metoderna som används
samt skapa utrymme för detta. Diskutera värdegrunder samt vad trakasserier,
diskriminering och kränkande behandling innebär.
Förebygga
Termen förebygga kanske leder till tanken att man sätter in insatser innan ett
problem uppstår, synonymt med t.ex mota hindra. Det engelska ordet prevent betyder
både ”förebygga” och ”hindra”. Enligt Urho Rautala (1984) använder inte många ordet
förebygga på ett problemfritt nutillstånd utan termen används som ett
faktapåstående om ett redan existerande problem som man vill lösa. Rauhala menar
dock att förebyggande arbete alltid borde hänsyfta på ett problemfritt nutillstånd.
Anledningen till detta resonemang är att, tanken på att en individ eller en grupp är
utsatt för risk utgör en väsentlig del av tron på förebyggande arbete. Existerar det
redan ett problem är det omöjligt att definiera en situation som en riskfaktor. Därför,
fortsätter Rauhala, borde förebyggande arbete alltid hänsyfta på ett problemfritt
nutillstånd (s.38-39)
Ingrid Sahlin (2000) förklarar begreppet förebyggande alltid innebär något positivt
eftersom det betyder att ett problem ska hindras att uppstå eller att man förhindrar
en negativ utveckling. Sahlin diskuterar dock förhållandet mellan att motverka eller
lösa problemet. Hon menar att man försöker precisera vilket problem som ska lösas
eller vilket som ska förebyggas så visar det sig ofta att när man angriper problemet så
gör man det ofta för att motverka att ett annat problem ska uppstår . Sahlin fortsätter
med att löser man ett problem som hänger samman med ett annat behöver inte betyda
att man förebygger det senare. Båda problemen kan dock hänga samman med ett
tredje bakomliggande problem (s.24-25).
Enligt Sahlin kan man arbeta på olika nivåer, primär, sekundär och tertiär prevention.
Primär prevention sätter man in före problemet uppstår, motverka att problem
utvecklas i framtiden.
Sekundär prevention sätts in då individer eller grupper är i riskzon eller i tidig
problemfas.
Tertiärt prevention sätts in då ett problem redan har utvecklats. Då det redan finns
synliga problem eller har orsakat sådana (s.36-37)
Fredkullas åtgärder
Fyra författare och forskare kommer att presenteras nedan. Samt deras förslag till
metoder som de anser stoppa och förebygga problem. De presenteras var för sig men
avslutningsvis kommer deras metoder att kommenteras utifrån den primära,
sekundära och tertiära preventionstanken. Fredkullas åtgärder och metoder kommer
att baseras på metoderna som presenteras nedan.
Svein Otto Aarland har en lång erfarenhet av barn och ungdomar inom psykiatrin
samt elevvård han har skrivit boken ”Mobbning och våld, hur du förebygger” (1988).
Aarland betonar vikten av ett gott förhållande mellan lärare och elev (barn) är av en
stor betydelse för att diskriminering och mobbning inte ska uppstå. Han menar att om
förhållandet är spänt och har en fientlig förhållning kommer eleven att präglas av
frustration vilket i sin tur leder till aggressivitet. Aggressiviteten kommer inte riktas
mot läraren utan mot en annan försvarslös elev. Därför är det av stor betydelse att
man arbetar med mellanmänskliga relationer (relationer mellan lärare och elever) för
att förhindra att problem eller när man står inför ett problem (s.20 ff).
Aarland menar också att även om mobbning har ett ursprung i tidigare
uppväxtförhållanden så innebär detta inte att skolan inte har ett ansvar. Genom
engagerad personal på skolan kan man både stoppa och förhindra problem. Varje
pedagog på skolan har ett ansvar att känna till vad som sker under dagen och deras
plikt att gripa in om så behövs.
1. 2. 3. Att upptäcka mobbning kan man göra genom och befinna sig där eleverna är.
Att gripa in när ett problem uppstår.
Att bearbeta elevernas och pedagogernas inställning till problemet.
Aarland lyfter frågan vad som hindrar oss från att se problem. Svaret blir att vi lägger
märke till saker som intresserar oss. Vi är selektiva i vår förmåga att uppfatta saker
som sker omkring oss. Ökar vi intresset för att upptäcka problem så skulle detta
innebära att vi lättare upptäcker fenomenet. Här kommer åtgärder som att befinna
sig där barnen befinner sig, ska vara en naturlig del i arbetsdagen (s.34 ff)
Viktigt i det förebyggande arbetet enligt Aarland är att alla pedagoger samt andra
inblandade personer i en verksamhet uppmärksammar hela barngruppen, man
kanske ”bara ser ” de elever som utmärker sig genom bråk eller de duktiga barnen.
Alltför ofta förbises de passiva och osociala eleverna. Ser inte pedagogen alla elever så
får denne inte vetskap om hur de olika eleverna har det. Ett enkelt tips Aarland ger är
att man ska vidga sin uppmärksamhet i de s.k ”osynliga” fält, fält kan vara i ett hörn
eller att eleven sitter med ryggen vänd mot gruppen m.m. Pedagogen ska vända sin
uppmärksamhet genom blick, frågor och hjälp (s.43-46).
En positiv miljö skapat av metoder är en viktig strategi för att förhindra problem
enligt Aarland. Metoderna bygger på samarbete mellan eleverna då inlärning sker i
ett socialt sammanhang där eleverna är ömsesidigt beroende av varandra. Metoderna
som bygger på samarbete leder även till att eleverna knyter band till varandra. Den
metod Aarland tar upp är gruppsamarbetsmetoden som går ut på att eleverna inte når
sitt undervisningsmål om de inte samarbetar. Pedagogens roll är att ha ögonen på
samspelet då hon planerar den pedagogiska verksamheten. Aarland menar att
gruppmetoden leder till ett positivt beroendeförhållande eleverna emellan och
konkurrensen försvinner. Det finns tre goda anledningar att
undervisningen/verksamheten struktureras för samarbete:
1. Inlärning genom samarbete ger bättre resultat när det gäller att behärska ett
ämnesområde.
2. Elevernas kognitiva och sociala utveckling främjas. Eleverna förmår att inta
andras perspektiv, samt uttrycka sig klarare och de lär sig lösa konflikter.
3. Om man samarbetar med andra tycker man om och accepterar andra barn
(samt vuxna). Alla känner sig stöttade av varandra.
Aarland säger att de två sista punkterna är centrala och han tror på denna metod som
ett sätt att förhindra mobbning.
När Aarland beskriver hur man kan arbeta individuellt och i förebyggande syfte med
eleverna så är det självuppfattningen som är det centrala. Han menar att, om en elev
har en negativ syn på sig själv, så är risken stor att andra bekräftar dennes negativa
självuppfattning. Det skulle bl.a. bero på att eleven handlar så att kamraterna
reagerar negativt. Ingen regel utan undantag, men Aarland har detta som huvudregel:
Att den som har negativ syn på sig själv, lättare blir utsatt för trakasserier. Det finns
tre punkter som kommer åt detta problem:
1. Tillrättaläggande av situationer: Man ska hjälpa osäkra elever att ta fram de
positiva sidorna/egenskaper hos sig själv och därmed stärka självförtroendet. Alla kan
t.ex. inte spela fotboll, då ska man söka andra egenskaper hos denna elev.
2. Identifikation: Empati är viktigt då vi ska uppnå tillfredsställelse med andra
människor. Barn som mobbar och trakasserar eller de som blir utsatta har svårt med
detta. De har svårt att fungera socialt. Vår förmåga att fungera socialt bestäms av vår
socialiseringsprocess där vi utvecklar beteende som den social omgivningar ger. En
inlärningsprocess där vi övertar vissa drag hos en annan person och gör dem till våra
egna. För att detta ska kunna ske krävs det att man har en känslomässig anknytning
till den person som man identifierar sig med. När man arbetar med att stödja elevers
självuppfattning och förhindra problem är identifikationsfenomenet viktigt enligt
Aarland.
3. Feedback: Med detta menas den reaktion som andra människor visar på vårt
beteende och Aarland beskriver hur man ger feedback till offret och förövaren.
Förövaren behöver positiv uppmärksamhet till positivt beteende. Man ska överse
negativt beteende om det inte är skada för någon annan. Samt tilldela angriparen
roller i konstruerande situationer som ger personlig tillfredsställelse, en roll som är
oförenligt med mobbar- och trakasserarrollen. Offret behöver positiv uppmärksamhet
på konstruktiva självhävdade beteenden. Konstruera situationer som man vet denne
kan bemästra, roller som är oförenliga med offerrollen (s.90ff)
Aarland avslutar sin metodprestation med att det är viktigt att ha kunskap om varje
elev och att man kan kommunicera med denna. Både verbalt och ickeverbal
kommunikation är viktig. Han ger tipset att man kan genom enkel schematisering ha
översikt på vilka elever man känner och vilka man behöver ge mer uppmärksamhet.
Man skriver helt enkelt upp på en lista vad man vet om eleven, personlig fakta,
personlighetskaraktäristiskt för denne (s.104ff).
Anatol Pikas är docent i pedagogik och pedagogisk psykologi. Nedan presenteras
Pikas syn på hur man bekämpar och förebygger mobbning och trakasserier. Han har
skrivit boken ”Så bekämpar vi mobbning i skolan” (1989).
Pikas presenterar tre grundroller pedagogen bör ha vid bekämpning av mobbning och
trakasserier. Den första kallar han attitydbildaren, pedagogens uppgift i denna roll är
att bilda eller förstärka elevernas attityder mot mobbning/trakasserier. Metoder man
kan använda sig av är att använda t.ex filmer, teater, urklipp m.m. Man ska diskutera
engagerat och utveckla tankar och visa känslor. Inskridaren, rollen här är att ta itu
med problemet i interaktion med förövaren och offret. Man arbetar här och nu och
ingriper med en medmänsklig känsloreaktion. Den sista rollen Pikas anser pedagogen
ska känna till är, fostraren av beteende, när man har avklarar attitydbildaren så
gäller det att eleverna får praktisera sina ideal (s.70ff).
När man vill förebygga problem är attitydbildarens roll viktig enligt Pikas, som
pedagog föredömer man problem men attitydbildning är beroende på pedagogens
förmåga som diskussionsledare. Man ska diskutera med gruppen olika begrepp för
negativt beteende, hur problem uppstår, hur man kan undvika problem, vad ska man
göra när man känner sig orättvist behandlad. Varje individ bör få tycka vad man vill
samt anser man sig orättvist behandlad bör andra förstå dennes upplevelse av en
situation. Pedagogen ger vissa vinkar och antydningar och eleverna får dra sina egna
slutsatser.
Möjligheten till attitydbildning är störst bland yngre barn, ”små moralister” vars
normer är lättast att ändra. De kan lätt fås till att fördöma orättvisor. När de blir
äldre har eleverna hunnit bilda en egen ”sfär” och de vuxna måste hämta in dem till
samtal i små grupper (s.77ff).
Pikas ger en genomgång på hur man kan använda olika samtalstekniker när man
pratar med offret och förövaren. Man kan räkna med att det finns skuldkänslor hos
förövaren för de vet att deras handlande är fel. Det handlar om att aktualisera dessa
skuldkänslor till en väl avvägd punkt. Sedan kan man använda dessa känslor till att
hjälpa offret och förövaren känner sig befriad. Pikas redogör två varianter av enskilda
samtal med förövaren. Den första kallar han ”den suggestiva tillsägelsemetoden”,
metoden går ut på att man genom enskilda samtal som på ett suggestivt sätt
förmedlar till förövaren att det är nödvändigt att sluta. Pedagogens auktoritet är
tillsägelsen styrka som eleven accepterar samt om pedagogen själv tror på sin sak kan
leda till att mobbningen/trakasserier upphör. Denna metod använder man främst vid
lättare fall.
Den andra samtalsmetoden kallar Pikas för ”gemensamt bekymmer metoden”. Här
arbetar pedagogen med en teknik av att hon och eleven har ett gemensamt bekymmer
över att problemet äger rum i ett konkret fall. Sedan är det meningen att eleven ska
finna en handlingsväg till att hjälpa offret vilket pedagogen stödjer utifrån. Denna
metod kräver att eleven är lite äldre och att situationen är lite allvarligare. Det är
viktigt att pedagogen kan hantera dessa metoder för det handlar inte om att få eleven
att vältra i skuld utan känslan ska kanaliseras till att hjälpa offret (s.99ff).
Erling Roland har skrivit boken ”Mobbning- Att förebygga och bearbeta gruppvåld
bland barn och ungdomar” (1983). Roland presenterar en. Sk ”åtgärdsmeny” som han
har praktiserat som skolpsykolog.
Roland presentrar en trestegsstrategi mot mobbning/trakasserier. Den första är
Vuxenmiljön det andra är barnmiljön och den sista är problemsituationen.
Utgångspunkten är att det sker en påverkan mellan de olika miljöerna. Beetenden och
attityder i vuxenmiljön påverkar barnmiljön och barnmiljön i sin tur skapar
förutsättningar för problemsituationen. Man kan arbeta kring dessa miljöer för att
stoppa att problem uppkommer eller att det slutar (s.19-20).
I barnmiljön finns ett förhållandevis majoritet av neutrala barn enligt Roland. Denna
majoritet är en viktig grupp i det förebyggande arbetets målsättning. Syftet är att få
dessa barn att överge sin skenbara neutralitet och markera avståndstagande mot
mobbning och trakasserier, de tysta kan ses som medlöpare. En annan viktig grupp är
förövarna själva, många av dem blir förskräckta över hur offret upplever sin situation.
Det handlar om att arbeta med attitydförändringar (s.30ff).
Åtgärder under problemsituation där ett barn mobbar eller trakasserar en annan
beskriver Roland som en individuell behandling. Barnet som enligt Roland reagerar
med överdriven rädsla eller hjälplöshet vrede när den blir provocerad, riskerar att bli
offer. När man samtalar med barnen är det viktigt att få reda på så mycket som
möjligt om barnets reaktioner. Detta går endast få fram om man skapar en god
kontakt med barnet. Man ska skapa sig en bild över barnets reaktionsmönster så att
man kan arbeta med detta i ”behandlingen”. Exempel på övningar man kan göra med
barnet är t.ex rollspel där barnet ska överge vissa reaktionsmönster och lära sig nya.
Under individuell behandling med förövaren ligger tyngden på att skapa ett
förtroende samtidigt som man visar att beteendet inte är accepterat. Förövaren har
ofta skuldkänslor och framhäver gärna andras roll i problemsituationen, även
framhäver offrets skuld i det hela och bagatelliserar den egna rollen. Då kan metoden
förespegling vara lämpligt. Förespegling är till för att förövaren ska kunna förutse
sina egna reaktioner (Hur skulle det kännas för dig?). Förespegling har ofta en stark
effekt, men samtidigt ska man ha sanktioner i beredskap om situationen inte upphör.
Med vuxenmiljön menar Roland föräldrarna. Roland utgår från att det i vuxenmiljön
finns klara normer om att inte mobbning och trakasserier får förekomma, men att det
i vuxenmiljön finns oklara föreställningar om problemets dimensioner. Det är viktigt
enligt Roland att fokusera på detta. Förslaget är att pedagogerna ska tillsammans
med föräldrarna utarbeta ett frågeformulär till barnen. Syftet med frågorna är att få
en bild av hur det enskilde barnet uppfattar sig själv som offer och/eller förövare samt
hur mobbningen /trakasserierna går till. Resultatet ska sedan presentras på ett
föräldrarmöte. Åtgärderna ska planeras och föräldrarna ska uppmanas till att stödja
dem (s.99, 103).
Dan Olweus är den sista forskaren som presenteras. Olweus är professor i psykologi
och har ägnat mer än 20 års forskning åt mobbning. Det är Olweus definition som
används i denna planen. Han beskriver ett åtgärdsprogram i sin bok ”Mobbning i
skolan- Vad vet vi och vad kan vi göra” (1994) som en metod att stoppa mobbning och
trakasserier.
Åtgärdprogrammets huvudmål enligt Olweus är att: ”att minska eller helt förhindra
existerande problem i och utanför skolan och att förebygga uppkomsten av nya sådana
problem” (s.48). Olweus anser att det faller sig naturligt att rikta uppmärksamheten
mot det han betecknar direkt mobbning, alltså relativt öppet negativa och aggressiva
beteenden mot ett annat barn. Han säger också att det är viktigt att minska och
förebygga indirekt mobbning i form av social isolering och utfrysning.
1. Skolnivå (organisationssnivå) Man ska göra en undersökning med ett
frågeformulär så att man får en bild av mobbningens/trakasseriernas omfattning.
Studiedagar ska anordnas och förutom pedagoger ska föräldrar (och barn beroende på
ålder) representeras. Målet är att man gör en handlingsplan (Det bör påpekas att
detta är Fredkullaskolans handlingsplan, men för framtida fortsatta diskussioner
samt samarbeta utarbeta hur personal och medlemmar ska arbeta mot mobbning och
trakasserier). Enligt Olweus, bör skolan ha rastvaktssystem så att man kan ingripa
och ha en god tillsyn över barnens aktiviteter. Som vuxen snabbt ingripa och bestämt
vid en problemsituation eller vid misstanke om en situation.
2. Klassnivå (gruppnivå) Gruppregler mot orättvist behandlande som innefattar
klargörande, beröm och sanktioner. Dessa regler kan man uppföra genom samlingar
där alla är med och bestämmer vilka regler gruppen ska ha. Inlärning genom
samarbete, rollspel och litteratur kan man arbeta med på gruppnivå. Samtidigt är det
viktigt att ha gemensamma positiva aktiviteter i gruppen så att det inte focuseras på
det negativa.
3. Individnivå man ska ha allvarliga samtal med förövaren och offren. Budskapet
till förövarna ska var klart och tydligt, detta är inte accepterbart. Både enskilda
samtal samt samtal i grupp är att föredra och det ska ske så snart som möjligt. Enligt
Olweus ska föräldrarna kontaktas då problem upptäcks. Samtal och möten ska följas
upp .
Olweus har undersökt resultat av åtgärdsprogram som satts in på skolor.
Huvuresultatet blev att mobbning och trakasserier minskade kraftigt. Positiva
resultat/effekterna av åtgärdsprogram var starkare efter två år än efter ett år. Även
generell antisocialt beteende minskade t.ex skolk, vandalisering. En ”vikänsla” blev
starkare.
Kommentar
Aarlands metod för att stoppa mobbning har många förslag på hur man förebygger och
förhindrar att problematiken uppstår, d.v.s primär prevention. Aarland betonar
vikten av att skapa fungerande mellanmänskliga relationer. Detta gör man på en nivå
innan problemet uppstår. Till primärt arbetssätt hör även Aarlands förslag att läraren
bör uppmärksamma hela gruppen och att hon utformar nya inlärningsmetoder där
barnens relation förbättras genom t.ex samarbete. Vid individuellt primärt
förebyggande pekar Aarland på arbetet med självuppfattning. Hos både förövaren
såsom offret. Sekundär prevention, då barnen befinner sig i riskzon, kan man säga är
Aarlands tre åtgärdpunkter. Pedagogen griper in, samt när man bearbetar barnens
och pedagogens inställning mot mobbning/trakasserier (samt föräldrarnas).
Pikas förebyggande metoder i ett primärt skede, är när man bildar eller förstärker
barnens attityder mot mobbning/trakasserier. Detta sker primärt genom
attitydbildaren. ”De små moralisterna” attityder och normer är enligt Pikas lätta att
påverka. Tertiär prevention, då problemet redan uppstått, kan man åtgärda genom
Pikas olika samtalstekniker Teknikerna går ut på att få förövaren att sluta och i den
inskridarrollen som tar itu med problemet. Man kan dock se inskridarrollen utifrån
sekundär prevention, beroende på när inskridaren kommer in. Definitionen
var ”upprepade gånger under viss tid”. Det kan vara en engångsföreteelse men ändock
vara i riskzoonen.
I Rolands trestegsstrategi kan man använda de ”neutrala barnen” i både primärt,
sekundärt och tertiärt syfte. De neutrala barnen är viktiga i ett förebyggande syfte
enligt Roland. Men de kan även markera sitt avståndstagande i en redan påbörjad
problemsituation.
Goda kontakter som pedagogerna skapar med barnen behövs när man arbetar på
individuellt. God kontakt kan man se utifrån tanken, att även om mobbning och
trakasserier pågår så förebygger man att det ska upprepas eller fortgå.
Rolands ”vuxenmiljö” kan ses både i primärt, sekundärt och tertiärt syfte, att bilda
gemensamma normer och få kunskap om problemets dimensioner. De vuxna är
föräldrarna och pedagogerna och har man samma normer så skapar det normer hos
barnen. Kunskap behövs när man sätter in åtgärder även när problem har uppstått.
Olweus åtgärdsprogram ger konkreta förslag på hur man kan arbeta på olika
hierarkiska nivåer. Olweus lägger tyngd på kartläggning av antalet förövare samt att
kunskap om mobbning och trakasserier är viktigt. Dessa åtgärder kan placeras i den
primärt förebyggande. På gruppnivå anser Olweus att genom gemensamma regler och
positiva aktiviteter kan man förhindra att problem uppstår. Även detta i primärt syfte.
Olweus förslag att man ska samtala både individuellt och i grupp samt kontakten med
föräldrarn kan ses som tertiärt.
Avslutning
Syfte med att skriva handlingsplanen ur ett teoretiska perspektiv baseras på att
kunskap är viktigt. Fredkullas ekonomiska förening består av elever, personal,
medlemmar samt styrelse som är personalens arbetsgivare, där alla vuxna har ett
gemensamt ansvar för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Visionen är att i ett första led skapa utrymme
för diskussion samt dela med sig av kunskap. Syftet är att alla vuxna inom
Fredkullaskolan skall läsa Likabehandlingsplanen och kontinuerligt arbeta för att
främja likabehandling. Skapa forum för att detta ska ske samt kontinuerligt följa upp
och skapa gemensamma mål. Det är viktigt att poängtera att det handlar om
mellanmänskliga relationer vuxen-vuxen, vuxen-barn, barn-barn samt barn -vuxen.
Kartläggning läsåret 15/16
Genom klassobservationer och klassgenomgångar samt har vi dragit följande
slutsatser:
Speciella och utsatta platser som vi behöver vara exra observanta vid är
fotbollsplanen samt området bakom skolbyggnaden (skogen), vissa utrymmen kring
trekungahuset. Rastvakterna ska befinna sig där de har en översikt över samtliga
områden.
Personalen ingriper vid trakasserier och diskriminering med olika metoder som oftast
löses inom klasserna. Metoder bör förankras hos personal samt rutiner vid utredning
och uppföljning
Elevers språkbruk med innehållande könsuttryck samt olika diagnoser används som
skällsord och som negativa tillmälen mot andra elever. Språkbruket ska förbättras så
att ord som hänger samman med kön, sexuell läggning, funktionshinder eller etnisk
bakgrund inte används med nedsättande/kränkande underton.
Elever upplever att det inte finns tillräckligt intressanta eller stimulerande saker att
göra på rasterna. Konkurenssen om t.ex fotbollsplanen skapar konflikter bland elever.
Det finns elever som inte har något att göra och som kan vandra runt ensamma.
Alla elever vet vet vad de ska göra om de kränks, d.v.s vända sig till en vuxen eller
kompis. Döremot väljer inte alla att göra det och ett fåtal väljer hellre att ge igen eller
strunta i det. Vi behöver ständigt arbeta med elevernas språkbruk i klasserna samt
diskutera hur man ska bete sig om man blir utsatt eller om man ser någon utsättas
Målen för läsåret 15/16
Implementera kunskap hos personal och medlemmar inom Fredkullaskolans
verksamhet, baserat på teoretisk forskning. I den pedagogiska verksamheten arbeta
vidare med de metoder som presenteras ovan samt skapa mer utrymme för forum för
diskussion om värderingar och normer. Under året som gått har vi inom klasserna
arbetat med att bestämma gemensamma regler samt samarbetsövningar som ska
motverka mobbning och trakasserier. Stor vikt har lagts på att vi är alla av lika värde
samt att man kan tycka olika om olika saker. Vi har arbetat med känslor, vad det är
och hur vi bäst kan uttrycka samt förstå dem. Detta är ett fortlöpande arbete som
finns i vår dagliga verksamhet.
Under året som gått har skolan arbetat med kartläggningar samt klassobservationer
som ett led i att skapa en tryggare och säkrare skolmiljö. Gemensamma metoder vid
uppkomna fall av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering .
Tydliga vuxenreaktioner om någon diskrimineras eller kränks. Vuxna ska finnas och
röra sig medvetet kring de platser på vår skola som upplevs som speciella eller utsatta,
när elever är ute.
Åtgärder som utförts är s.k rastvärdar där äldre elever ordnar rastaktiviteter för
yngre elever. Skolgården har utrustats med ytterligare en fotbollsplan och att
planerna kan användas till annat än fotboll. Uppehållsrum med sällskapsspel och
pingisbord har iorningsställts för äldre elever.
Under året som gått har det tillkommit nya elever samt tillkommit ny personal och
diskussioner om värderingar och normer samt förhållningssätt har pågått fortlöpande.
Under kommande året samt långsiktigt bör målen vara att fortsätta med diskussioner
om metoder och delge varandra kunskap. Användandet av de metoder som beskrivs
ovan och skriva ner rutiner som styrelsen och personal är överens om, samt
uppföljning en gång om året med rektor och styrelsen då huvudansvaret ligger hos
dessa att all personal, alla elever och medlemmar främjar likabehandling och
förebygger diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Under vårterminen ska plan för skola bli ett arbetsverktyg för pedagogerna att
använda sig av för att främja likabehandling, för att täcka in de olika
diskrimineringsgrunderna, ett led i att skolan ska leva upp till lagen om att
skolmiljön skall vara trygg för alla som vistas där. Alla elever, föräldrar och vuxna på
skolan gemensamt skall känna ansvar för att upptäcka och åtgärda diskriminering
eller annan kränkand behandling.
Rutiner vid inträffade kränkningar
Om man som elev känner sig diskriminerad eller kränkt är det viktigt att berätta det
för någon vuxen, någon man känner förtroende för. Om man fortfarande inte får den
hjälp man behöver, kan man vända sig till Barn- och Elevombudet (BEO) på
skolinspektionen
www.skolinspektionen.se/sv/BEO/
E-post: [email protected]
Telefon: 08-586 08 000
Om man som vuxen upptäcker eller får kännedom om diskriminering eller kränkande
behandling ska man följa en handlingsplan som gäller vid
diskriminering/kränkning/sexuella trakasserier både på grupp- och individnivå där
elever diskriminerar/kränker andra elever.
På skolan är det varje vuxens ansvar att omedelbart ingripa, hjälpa den utsatte och i
en akut situation komma till varandras undsättning.
Varje vuxen på skolan som får kännedom om att elever utsätts informerar rektorn.
Rektorn anmäler till styrelsen
Den vuxne som blivit varse händelsen får uppdraget av rektorn att starta en
utredning att samtala med berörda elever. Den vuxne dokumenterar samtalen.
Klassläraren informeras och om situationen kräver det kontaktas även
vårdnadshavare. Den vuxna som agerar ansvarar även för dokumentation av
händelsen/ärendet. Den vuxne ansvarar för att kontakta EHT för konsultation,
rådgivning och hjälp i ärendet.
Handlingsplan
Elev-elev
Det har under HT-15 gjorts en kartläggning på skolan om samtalsmetoder.
Samtalsmetoder har implementerats hos personal under studiedagar, hur man
arbetar direkt med elever.
Skolpersonal samlar information om situationen dels genom samtal med den person
som anmält och dels genom den utsatte. EHT kontaktas för konsultation och
delaktighet för att de ska ha vetskap om ärendet.
Två personer varav minst en person från EHT intervjuar den utsatte. En person
frågar och den andre dokumenterar. EHT kontrollerar den utsattes version med
berörda lärare. Ett kontaktnät upprättas så att den utsatte vet vem denne kan vända
sig till.
Kontakt skall tas med den utsattes vårdnadshavare efter samråd med eleven.
Kontakten dokumenteras. Kontakt med vårdnadshavare till den/de som utfört
kränkningen tas och dokumenteras.
Två personer varav en från EHT pratar med den eller dem som utfört den kränkande
eller diskriminerande handlingen. Är det fler än en som utfört kränkningen sker
samtalen med en elev åt gången. En vuxen intervjuar och den andre dokumenterar.
En uppföljning inbokas med den /de som utfört kränkningen. En förändring i
beteendet krävs.
Handlingsplan upprättas och berörda informeras .
Uppföljningssamtal sker med den utsatte efter en vecka och sedan fortsättningsvis
efter behov.
Uppföljningssamtal sker med den/de som utfört den kränkande handlingen sker efter
två veckor och därefter vid behov.
Vuxen-elev
Om en elev blivit diskriminerad eller utsatts för kränkande behandling av vuxen på
skolan, skall den som får vetskap om detta direkt lämna det vidare till närmsta chef.
Närmsta chef ansvarar för att utreda och bearbeta situationen.
Kommentar
Kränkande handlingar kan också utgöra brott. Det finns ingen lagstadga skyldighet
för skolan att polisanmäla en elev som begår ett brott. Huvudmannen och var och en i
personalen som misstänker att ett barn far illa eller på något annat sätt behöver hjälp,
stöd eller skydd är skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Oavsett om en anmälan
har gjorts till en annan myndighet eller inte är verksamheten skyldig att vidta
relevanta åtgärder för att komma till rätta med problemet.
Litteraturförteckning
Litteratur
”Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”.Skolverkets allmäna råd,
2009.
Aarland, Svein Otto ”Mobbning och våld- hur du förebygger”. Natur och kultur, Arlöv
1988
Askheim, Ole Petter ”Forebyggningens tapte aere”, Nordiskt sosialt arbeid 4/1994.
Olweus, Dan ”Mobbning i skolan- vad vi vet och vad vi kan göra”, Liber utbildning.
Falköping 1994.
Pikas, Anatol ” Så bekämpar vi MOBBNING i skolan”, AMA service förlag, Uppsala
1989.
Rauhala, Urho, ”Om problem i förebyggande arbete” , Nordiskt socialt arbeid 2/1984
Roland, Erling, ”Mobbning- Att förbygga och bearbeta gruppvåld bland barn och
ungdomar”, Liber förlag, Malmö 1983.
Sahlin, Ingrid, ”Brottsprevention- som begrepp och samhällsfenomen” Arkiv, lund 2000.
