Examinationsuppgift i grupp om etik

Examinationsuppgift i grupp om etik
Ni får se filmen ”Blåögd” under lektionen den 3/2 som handlar om Jane Elliotts sociala
experiment på olika grupper av människor i ett försök att motverka rasism och
särbehandlingen av ”vi och dem” i det amerikanska samhället. Hon delar upp blåögda för sig
och brunögda för sig där brunögda får privilegier och där blåögda blir fråntagna sina
privilegier.
Under filmen tar Jane upp att den vite mannens kamp om att fortsätta ha den ultimata makten
i det amerikanska och västerländska samhället direkt är orsaken till att rasism, segregering,
ojämlikhet mellan könen, sämre behandling av och fördomar om homosexuella, handikappade
och människor av en annan religiös livsåskådning än kristen. Hon menar att dessa fortfarande
existerar i dagens samhälle.
Efter filmen låter Angelica er sitta i grupper där ni tillsammans ska skriva ner svar på ett
gemensamt papper utifrån vad ni har lärt er om etik på följande frågor (ni får använda er av
boken och av de korta förklaringarna som finns i slutet av detta dokument):
1. På vilka sätt kan man påstå att det som Jane Elliot gör och har jobbat med under flera
år som lärare är etiskt försvarbart/rätt? Använd er av dygdetiken och några andra
etiska teorier som det står om i slutet av denna uppgift.
2. På vilka sätt kan man istället påstå att det som Jane Elliot gör och har jobbat med
under flera år som lärare inte är etiskt försvarbart/rätt? Använd er av dygdetiken och
några andra etiska teorier som det står om i slutet av denna uppgift.
3. Tillsammans i gruppen ska ni nu resonera kring om ni tycker att Jane Elliots metod
kan leda till det perfekta samhället som innehåller ett gott liv och ett gott samhälle för
alla. Varför eller varför inte och på vilket sätt tycker ni i gruppen att man genom
dygdetiken och några andra etiska teorier skulle kunna uppnå det perfekta samhället?
Kunskapskrav som hör till uppgiften:
E:
E8: Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och
modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla
argument i någon fråga.
E9: Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån
dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
C:
C8: Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och
modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade
argument i någon fråga.
C9: Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara
utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
A:
A8: Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska
teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att
ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor.
A9: Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott
samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Etiska teorier:
1. Dygdetik = Här vill vi söka svar på hur vi bör vara som människor. Infallsvinkeln här är att
dela upp den mänskliga karaktären i en uppsättning karaktärsdrag där vissa är moraliskt
eftersträvansvärda (dygder) och andra moraliskt förkastliga (laster). Svårigheterna inom
denna etik dyker upp när dygdiga personer gör ohyggliga handlingar eller när odygdiga
personer gör dygdiga handlingar (www.wikipedia.se 130220).
2. Konsekvensetik = Varje handling bedöms utifrån konsekvenserna
Utilitarism (nyttomoral): Detta är den mest kända konsekvensetiska teorin. ”Största möjliga
lycka åt största möjliga antal människor” enligt Jeremy Bentham.
3. Pliktetik eller regeletik = Dina handlingar är de rätta om de styrs av fastställda regler eller
plikter, ex. ”Du ska inte döda” oavsett vad.
4. En enda princip =Det räcker med att luta sig mot en enda princip för att kunna avgöra vad
som är rätt eller fel.
Den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra
för dem.” (Matteusevangeliet 7:12). Vårt handlande bör alltså vara konsekvent.
Det kategoriska imperativet: ”Handla alltid så att principen för din handling kan upphöjas till
allmän lag.” Alltså om du ex. tycker att det är rätt att ”planka” på tunnelbanan så bör det vara
en allmän lag att ingen ska behöva få betala för att åka tunnelbana.
5. Sinnelagsetik = Det är syftet med eller tanken bakom handlingen som avgör om den är rätt
eller fel. ”Du ska handla utifrån viljan att handla gott”.
6. Sitationsetik = Det går aldrig i förväg att bestämma sig för hur man ska handla utan det är
situationen som får avgöra. Varje situation är unik och människan får lita till sin moraliska
intuition.