Integrerande fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5
Kursgrupp 7
Delaktighet, inkludering,
tillgänglighet och extra
anpassningar
- En pedagogisk helhetssyn
Författare: Maud Westbom
Handledare: Dan Tedenljung
Sammanfattning
Hur ska eleverna få ledning och stimulans i sitt lärande och sin kunskapsutveckling som i sin
tur leder till hög måluppfyllselse?
Syftet med detta arbete är att undersöka och kartlägga vad pedagoger tänker kring begreppen
delaktighet, inkludering, tillgänglighet och extra anpassning samt via styrdokument och
litteraturstudium reda ut dessa fyra begrepp. Frågeställningen är hur vi skapar en god
lärandemiljö för en samtliga elever. Utifrån kartläggning, styrdokument och litteratur kommer
jag sedan att fokusera på lednings- och verksamhetsutveckling ifråga om lärandemiljön i
skolan.
Utgångspunkten för kartläggningen och undersökningen är att försöka få syn på kollegiets
olika resonemang utan att styra deras tankegångar. Jag har därför valt att använda mig av
brev/mejl-metoden med öppna frågor och svar som är ett exempel på en kvalitativ metod
(Björndahl Cato, 2005). Tanken med den kvalitativa metoden är att försöka bidra till en mer
generell förståelse av de olika begreppen som är i fokus för denna uppsats (Alvehus 2013).
Begreppen delaktighet och inkludering är svårdefinierade, men denna studie utgår från två
analysmodeller som kan beskriva begreppen: Delaktighetsmodellen (Szönyi & Dunkers 2013)
samt Nilholm och Göranssons tre definitioner av inkludering (2013). Ifråga om tillgänglighet
och extra anpassningar har Tillgänglighetsmodellen av Kjellberg och Westerdahl (2014)
använts som analysmodell.
Min slutsats som pedagogisk skolledare, efter att ha utfört denna studie, är att personalen på
min/vår skola är väl insatta i inkluderings- och delaktighetstanken samt i förståelsen kring
extra anpassningar. De har kommit långt i det teoretiska tänkandet, men behöver än fler
redskap samt kunskap för ett än mer medvetet tänkande kring alla aspekter i den så kallade
tillgänglighetsmodellen. Jag ser att en inkluderande undervisning med fysisk, pedagogisk och
social tillgänglighet och delaktighet kan utgöra den pedagogiska helhetssyn som vår skola kan
verka för samt att detta kan resultera i högre resultat- och måluppfyllelse.
Denna studie kan vara ett redskap för att belysa hur man kan gå tillväga för att analysera en
personalgrupps uppfattningar kring just delaktighet, inkludering, fysisk, pedagogisk och
social tillgänglighet samt extra anpassningar. Studien ger också en genomgång av
styrdokumentens texter och olika forskningsresultat kring de fyra begreppen. Vidare ges även
exempel på hur man sedan kan arbeta vidare med en implementeringsprocess där syftet är
skolutveckling mot högre måluppfyllelse för alla elever.
Slutligen kan det konstateras att det finns behov av fler studier för ett vetenskapligt och
metodiskt hållbart sätt som visar hur skolor kan förändras för att arbeta mot en mer delaktig,
inkluderande och tillgänglig inriktning.
2
Innehåll
1. Introduktion ............................................................................................................................ 5
1.1 Inledning........................................................................................................................... 5
1.2 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 5
2. Tolkningsram ......................................................................................................................... 6
2.1 Styrdokument - Rättslig bakgrund ................................................................................... 6
2.1.2 Delaktighet ................................................................................................................ 7
2.1.2.1 Skollagen (2010:800) ............................................................................................. 7
2.1.2.2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) ...... 8
2.1.3. Inkludering ............................................................................................................... 8
2.1.4. Tillgänglighet ........................................................................................................... 8
2.1.4.1 Diskrimineringslagen (DiskrL 2008:567) .............................................................. 8
2.1.4.2 Skollagen (2010:800) ............................................................................................. 8
2.1.4.3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) ...... 9
2.1.5 Extra anpassningar i Skollagen (2010:800) .............................................................. 9
2.1.6 Rektors pedagogiska ledning .................................................................................... 9
2.1.6.1 Skollagen (2010:800) ............................................................................................. 9
2.1.6.2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) ...... 9
2.2 Litteratur - forskningsbakgrund ....................................................................................... 9
2.2.1 Delaktighet ................................................................................................................ 9
2.2.2 Inkludering .............................................................................................................. 10
2.2.3 Tillgänglighet .......................................................................................................... 12
2.2.4 Extra anpassning ..................................................................................................... 12
2.2.5 Rektors pedagogiska ledning gällande framgångsfaktorer för skolutveckling ....... 13
3. Metod ................................................................................................................................... 15
3.1 Undersökningsdesign ..................................................................................................... 15
3.2 Datainsamling................................................................................................................. 15
3.3 Bearbetning och tolkning av data ................................................................................... 15
3.4 Etiska överväganden ...................................................................................................... 16
4. Resultat ................................................................................................................................. 16
4.1 Delaktighet ..................................................................................................................... 16
4.2 Inkludering ..................................................................................................................... 16
4.3 Tillgänglighet ................................................................................................................. 17
3
4.4 Extra anpassning ............................................................................................................ 17
4.5 Lärmiljö och arbetssätt/undervisningsformer ................................................................. 17
5. Diskussion ............................................................................................................................ 17
4
1. Introduktion
1.1 Inledning
En rektors uppdrag kan rättsligt delas in i tre tydliga roller: myndighetschef, ledare för den
pedagogiska verksamheten samt arbetsgivare. Detta arbete kommer att ha fokus på rektor som
pedagogisk ledare ifråga om att utveckla verksamheten med fokus på kapitel 3 i skollagen
(2010:800); Barns och elevers utveckling mot målen där jag utgår från följande i kap 3:3:
Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling
3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin
personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt
som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att
uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt
motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som
minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
(SkolL 2010:800, kap 3:3)
Begreppen inkludering och delaktighet är två begrepp har under flera år använts i skolan. På
senare år har även begreppen tillgänglighet och extra anpassning blivit alltmer vanliga. Båda
dessa sistnämnda begrepp finns även numera i våra lagtexter. Vid studie av samtliga fyra
begrepp finner jag flera olika tolkningar. Jag bestämde mig därför för att undersöka och
kartlägga hur min personalgrupp tolkar dem, vad våra styrdokument skriver samt hur
begreppen beskrivs (används) i olika forskningsstudier.
1.2 Syfte och frågeställningar
Mitt syfte med detta arbete är att undersöka och kartlägga vad lärare tänker kring begreppen
delaktighet, inkludering, tillgänglighet och extra anpassning. Genom kartläggning, studium av
styrdokument och litteratur kommer jag reda ut dessa fyra begrepp samt fundera på hur vi
skapar en god lärandemiljö för en elev/eleverna. Utifrån detta lägger jag sedan fokus på
lednings- och verksamhetsutveckling ifråga om lärandemiljön i skolan.
Tanken är att försöka utröna vad och hur vi som skola arbetar med skolans lärmiljö och hur
och ifråga om vad, jag som skolledare, kan medverka och påverka, för att utveckla
undervisningsformen i syfte att öka elevernas resultat- och måluppfyllelse.
Jag utgår från följande frågeställningar:
Vad innebär begreppen inkludering, delaktighet, tillgänglighet och extra anpassning
för min enhets pedagogiska personal?
Vad säger styrdokument och forskning kring dessa begrepp?
Kan en inkluderande undervisning med fysisk, pedagogisk och social tillgänglighet
och delaktighet utgöra den pedagogiska helhetssyn som vår skola kan verka för samt
resultera i högre resultat- och måluppfyllelse?
5
Hur kan rektor organisera och leda den pedagogiska utvecklingen kring ett
medvetet tänkande kring lärmiljön i alla dess aspekter?
2. Tolkningsram
2.1 Styrdokument - Rättslig bakgrund
2.1.1 Förarbeten, propositioner och internationell rättslig bakgrund
Rektor som pedagogisk ledare har i uppdrag att tillgodose förutsättningar för elevens lärande,
och följa skolans styrsystems utformning. Rektor ska utgå från gällande författningar, skollag
och läroplan och tillvarata elevers rättigheter samt tillse att skolans skyldigheter följs. (A
Burman, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro Universitet, PP kring
Skoljuridik och myndighetsutövning, våren 2012).
Skolans arbete utgår från skollagen som i sin tur baseras på flera förarbeten. Utgångspunkten
för den nya skollagen (2010:800) var främja utbildningens kvalitet och likvärdighet för olika
åldersgrupper och olika huvudmän. I proposition 2009/10:165, Den nya skollagen – för
kunskap, valfrihet och trygghet, betonas följande punkter:
ett enhetligt och gemensamt skolväsende för alla skolformer
kvalitetsarbete i alla skolor
tydliga ansvarsförhållanden mellan huvudmän och profession
elevernas delaktighet och rättssäkerhet
en god arbetsmiljö och trygghet i skolan,
fristående skolor som blir enskilda skolor inom skolväsendet
skärpt tillsyn och sanktioner
I ovanstående proposition betonas att rektors åligganden ska preciseras. Likaså att barnets
bästa ska beaktas när det är åtgärder krävs. De tre områdena skolhälsovård, elevvård och
specialpedagogiska insatser ska bli ett eget verksamhetsområde. Bestämmelser kring särskilt
stöd skrivs in och att rektor är skyldig att följa en arbetsprocess kring särskilt stöd med
utredningsskyldighet och att åtgärdsprogram ska utarbetas och fastställas av rektor. Det nya är
även rätten till överklagan till Skolväsendets överklagandenämnd.
Proposition 1997/98:182, Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i
Sverige, handlar om att barnperspektivet ska utvecklas så att barnets bästa verkligen sätts i
centrum. Det innebär att ändra attityder, förhållningssätt och arbetssätt och höja
medvetenheten hos beslutsfattare och vuxna som arbetar med barn samt hos barn och
ungdomar. Här skrivs det även att lagar, regler och praxis måste förändras på vissa punkter. I
propositionen beskrivs en strategi för det fortsatta arbetet med att förverkliga och genomföra
barnkonventionen i Sverige. Den internationella rätten säger att vi ska se till barnets bästa.
6
I den statliga offentliga utredningen, SOU 2010:95 Se, tolka, agera – om rätten till en
likvärdig utbildning, ges förslag till fyra områden som måste stärkas:
bättre samverkan på alla nivåer
barns och elever rätt behöver stärkas
elevhälsan och tidiga insatser
vetenskap och beprövad erfarenhet
Regeringen gav i uppdrag 2011 att skolverket, statens skolinspektion och specialpedagogiska
myndigheten (SPSM) skulle samverka och redovisa uppföljning av funktionshinderspolitiska
delmål 2014, vilket också skedde (Skolverket 2014).
I Proposition 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet, presenterar regeringen sin bedömning
av hur elevhälsan i skolan ska fungera. De tre områdena skolhälsovård, elevvård och en god
lärande miljö för elevernas kunskapsutveckling samt personliga utveckling. Likaså att lärande
och hälsa i stor utsträckning av samma generella faktorer. I propositionen skrivs det även att
arbetet med elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande.
I den nya skollagen (2010:800) kan vi också utläsa att elevhälsans roll är förebyggande och
hälsofrämjande, att de ska arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevens
arbetsmiljö, till exempel värdegrund, samt att elevhälsan ska enligt förarbeten till skollagen
bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Den har ett
särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling
(Skolverket & Socialstyrelsen, 2014).
Huvudmannens ansvar för utbildningen beskrivs i skollagen kap 2. Det har år 2014 tillkommit
en ändring i skollagen (SFS 2014:458) där kommunens ansvar än mer förtydligas;
Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas
olika förutsättningar och behov. (Lag 2014:458, SkolL kap 2:8a)
I skollagens kap 1:5 betonas att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
2.1.2 Delaktighet
2.1.2.1 Skollagen (2010:800)
I skollagen finns begreppet inflytande beskrivet i kapitel 4:9. Det skrivs att barn och elever
ska ges inflytande över utbildningen. Eleverna ska stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att
vidareutveckla utbildningen samt hållas informerade i frågor som rör dem. Här kan ses att
begreppet delaktighet inte nämns, utan att huvudordet är inflytande.
7
2.1.2.2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Ifråga om delaktighet skrivs i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011 (Lgr 11) kapitel 1:
Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet
som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor
och värderingar.
I kapitel 2.3 betonas att de demokratiska principerna vad som gäller att kunna påverka, ta
ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever.
Det skrivs också att läraren tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera
undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter
och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.
2.1.3. Inkludering
Begreppet inkludering finns inte omnämnt vare sig i skollag eller läroplan. Det nämns
däremot i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
2.1.4. Tillgänglighet
2.1.4.1 Diskrimineringslagen (DiskrL 2008:567)
Den 1 januari 2015 kom ett nytt lagtillägg i diskrimineringslagen (DiskrL 2008:567) gällande
bristande tillgänglighet. Den nya lagen klassar bristande tillgänglighet för funktionsnedsatta i
alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som
lokaler. Den juridiska gången för denna lag utgår från FN-konventionen gällande
tillgänglighet och lag 1994:1219 om den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
2.1.4.2 Skollagen (2010:800)
I skollagen kapitel 1:4 framhålls syftet med utbildning inom skolväsendet. Utbildningen ska
förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Vidare ska skolan ta hänsyn
till barns olika behov och förutsättningar och där sträva efter att uppväga skillnader och ge
stimulans till att utvecklas så långt som möjligt.
8
2.1.4.3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
I läroplanen, Lgr 11, anges i kapitel 1 att skolväsendet vilar på demokratin grund och att
aktning för varje människas egenvärde ska främjas. Ingen ska utsättas för diskriminering i
någon form. Vidare skrivs:
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas
fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare
erfarenheter, språk och kunskaper. (Lgr 11, kapitel 1)
2.1.5 Extra anpassningar i Skollagen (2010:800)
Ifråga om extra anpassningar anges skollagen i kapitel 3: 5 att extra anpassningar inom ramen
för den ordinarie undervisningen ska ges om det befaras att en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås. Om inte detta är tillräckligt ska utredning göras (SkolL
3: 8).
2.1.6 Rektors pedagogiska ledning
2.1.6.1 Skollagen (2010:800)
Enligt skollagen kapitel 1:9 ska det pedagogiska arbetet på skolan ledas och samordnas av
rektor. Rektor ska särskilt verka för att utveckling bedrivs.
2.1.6.2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Ifråga om verksamhetsutveckling anges i Lgr 11, kapitel 1, att rektor har i uppdrag att
tillsammans med övrig skolpersonal verka för att sin skolas utveckling och att verksamheten
ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.
Detta arbete ska ske i samspel med elever och hem.
2.2 Litteratur - forskningsbakgrund
2.2.1 Delaktighet
Szönyi och Dunkers (2013) definierar begreppet delaktighet. De menar att det är ett begrepp
som tagits från vardagsspråket och som saknar en tydlig definierad innebörd. Det var genom
handikappideologin och handikappolitiken som begreppet fick ett genombrott i Sverige under
1980-talet, därefter har delaktighetsbegreppet även blivit ett begrepp inom skolans värld.
Författarna definierar delaktighet med ”en individs engagemang i en livssituation” (2013, s
14). De problematiserar även begreppet delaktighet och jämför det med begreppet inkludering
och påpekar att även begreppet inkludering saknar en precis definition. De båda begreppen
har ibland likställts. Här menar Szönyi och Dunkers att delaktighet kan betyda inkluderande
undervisning, men att begreppet delaktighet ska förstås i den aktivitet som eleven befinner sig
i. Med andra ord kan eleven vara delaktig i en aktivitet där denne befinner sig, men att
aktiviteten i sig kan vara exkluderande i andra sammanhang.
9
Szönyi och Dunkers ser att i skolan sker såväl lärande, omsorg och fostran och gemenskap
med kamrater. Det innebär att eleverna rör sig mellan och i olika fysiska rum och kulturer.
Det i sin tur kräver olika förhållningssätt, förmågor och delaktighet. Författarna talar om tre
kulturer; undervisningskulturen, omsorgskulturen och kamratkulturen. Dessa tre delas sedan
in i sex olika delaktighetsaspekter; tillgänglighet (fysisk, socio-kommunikativ, symbolisk)
samhandling, engagemang, erkännande och autonomi. Denna delaktighetsmodell kan tydligt
belysa de processer som främjar respektive hindrar elevers delaktighet.
2.2.2 Inkludering
Det anglosaxiska uttrycket inclusion började användas på 1980-talet (Nilholm & Göransson,
2013). Såsom ovan sett menar Szönyi och Dunkers (2013) att begreppet inkludering saknar
en precis definition. Nilholm och Göransson (2013) analyserar begreppet och menar att
begreppet i sig innebär att alla elever är delaktiga. De har hittat tre kvalitativt skilda
definitioner; den gemenskapsdefinierade dimensionen, den individorienterade definitionen,
den placeringsorienterade definitionen. Den gemenskapsdefinierade dimensionen innebär ett
skolsystem som är ansvarigt för alla elever oavsett deras individuella egenskaper. I detta
skolsystem skapas inga segregerande lösningar och alla elever ska känna sig socialt och
pedagogiskt delaktiga. I den individorienterade definitionen avgörs inkluderingen av hur
situationen ser ut för de individuella eleverna. Inom den placeringsorienterade definitionen
finns inkluderingstanken om att elever i behov av stöd/särskilt stöd befinner sig i det
”vanliga” klassrummet. Nilholm och Göransson hävdar att denna sista definition dessvärre är
alltför vanlig, men är egentligen en missuppfattning. De påpekar att frågan om inkludering
måste ställas mot vilken av de tre definitionerna som egentligen undersöks. Detta leder till att
det blir oklarheter i debatten. Då begreppet inkludering inte nämns i styrdokumenten blir det
också oklart hur de olika målen i skolans läroplan förhåller sig till varandra och hur de ska
prioriteras. Enligt författarna så finns det få beskrivningar hur hela skolans miljö ska utformas
för alla elevers behov och hur olikhet ska ses som en tillgång. De anser även att skolans
syrdokument styr även hur vi ser på elevers svårigheter. Det är individuella utvecklingsplaner
och åtgärdsprogram som befäster den enskilde elevvens brister och hur de ska kompenseras.
Nilholm och Göransson visar på att det är oklart vilken pedagogisk filosofi som egentligen
ska gälla. De hänvisar till skolagen kap 1:4 där utbildningens syfte presenteras. De menar att
inkluderingstanken uttrycks där såsom en pedagogisk filosofi - men som sedan strider mot
tanken att det är individens brister och svårigheter som ska kompenseras.
Haug (1998) skriver om att elever även i framtiden kommer att ha behov av en undervisning
som är anpassad efter deras förmåga och förutsättningar. Han hävdar att kravet är att det ska
ske inom en annan värderam. Han anser att skolan måste förändras så att eleven får den
respekt den behöver. Han ser behov av en skola som inkluderar alla behöver resurser och
professionellt stöd inklusive specialpedagogiska kunskaper och insikter. Han betonar även att
nya typer av insikter krävs för att inkludering ska lyckas.
10
Ahlberg, Möllås och Nordevall (2010) har genomfört ett projekt vars övergripande syfte var
att skapa kunskap om processer i gymnasieskolan som verkar i riktning mot inkludering
respektive exkludering av eleverna. De kartlade hur kommunikation och samspel mellan
skolans olika aktörer skapar villkor för elevers delaktighet och lärande. Deras slutsats är att
för att eleven ska känna delaktighet och lyckas med sina studier måste möjligheter ges till
känslan av meningsskapande och upprätthållande av motivationen. Resultaten visar att
individuella stödåtgärder behöver en kontinuerlig uppföljning av genuint intresserade
lärare/klassföreståndare. Med andra ord krävs en fungerande kommunikation så att eleven kan
känna delaktighet för att inkludering ska ske. Möllås och Ahlberg kom också fram till att
behovet av specifikt individuella åtgärder för många elever minskar om förändringar
samtidigt sker i skolornas sätt att organisera verksamheten. Detta kan ske bland annat genom
undervisningens innehåll och genomförande samt om eleverna känner tillhörighet och
delaktighet. Liknande resultat har forskaren Westling Allodi (2009) sett i sin nuvarande
pågående studie. Hon har uppmärksammat att stödjande relationer mellan lärare och elever
och elevsamarbete har positiva effekter samt ger i sin studie vägledning i hur man som skola
kan utveckla kvaliteten i den pedagogiska miljön.
Nilholm och Göransson (2013) redogör för fyra fall av inkluderingsstudier. Bland annat tar de
upp Persson och Perssons studie om Nossebro skola i Essunga kommun i Västra Götaland där
inkluderande arbetssätt har införts och resulterat i högre måluppfyllelse. De betonar dock att
det är en stor brist på studier som på ett vetenskapligt hållbart sätt visar hur en förändring mot
en inkluderande skola kan ske. De tror däremot att man kan komma en bit på väg genom att
man försöker nå de mål som sätts i skollagen och läroplanerna. De har också kommit fram till
att om alla elever känner sig socialt och pedagogiskt delaktiga och om de upplever att de har
inflytande så upplever de sig delaktiga. Detta kan lätt undersökas via enkäter. Nilholm och
Göransson uttrycker dock en farhåga gällande en krock mellan styrdokumenten och
inkluderingstanken. Hur kommer balansen se ut med fokusering på det gemensamma och det
individuella lärandet? Få mål handlar om samverkan. Många mål handlar om det individens
egna måluppfyllselse.
Nilholm och Göransson påpekar att inkluderingens kärnfråga är att skapa en gemenskap där
alla har en självklar plats. De tänker att ett sätt vore att göra gemenskapen till ett medel för att
uppnå de individuella målen. Att skapa gemenskap blir då vägen för ökad måluppfyllelse för
varje individ. De hänvisar till forskning som visar att på rätt sätt kan en god arbetsgemenskap
leda till högre individuella prestationer. Sammanfattningsvis sätter de upp fem kriterier som
måste uppfyllas för inkluderande undervisning. De kan sammanfattas i följande:
gemenskap på flera olika nivåer
ett system för alla elever (inte två system för ”vanliga” elever och ett för elever i
behov av stöd)
en demokratisk gemenskap
elevernas delaktighet
olikhet ska ses som en tillgång
11
2.2.3 Tillgänglighet
Gällande begreppet tillgänglighet får skolor och kommuner stöd från Specialpedagogiska
skolmyndigheten (SPSM). SPSMs hemsida informerar om att SPSM arbetar för att barn, unga
och vuxna oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning
(http://www.spsm.se/). De har tillsammans med Handikappförbunden skapat en
tillgänglighetsmodell som bygger på samspelet mellan den fysiska, pedagogiska och sociala
miljön som ska leda till eleverna bästa möjliga kunskapsutveckling.
Szönyi och Dunkers (2013) menar att en grundläggande förutsättning om delaktighet handlar
just om tillgänglighet; fysisk, socio-kommunikativ och symbolisk. SPSM har tillsammans
med handikappförbunden skapat ett lärmaterial DATE (Kjellberg & Westerdahl, 2014) som
handlar om tillgänglighet i skolan, om mötet mellan eleverna och skolmiljön – den fysiska,
pedagogiska och sociala miljön i skolan, den så kallade Tillgänglighetsmodellen. Här har
Szönyi och Dunkers begrepp fysisk, socio-kommunikativ och symbolisk ersatts av begreppen
fysisk, pedagogisk och social miljö. Denna benämning DATE hänsyftar till Delaktighet,
Attityd, Tillgänglighet för Elever. Begreppet tillgänglighet beskrivs enligt följande:
Tillgänglighet handlar om respekt, tolerans och acceptans för varandras olika förutsättningar.
Men det stannar inte där. Förhållningssättet måste också omsättas i konkreta handlingar – att
hitta lösningar när elever hindras från att delta. Tillgänglighet är nämligen en grundläggande
förutsättning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen, umgås med varandra
och delta i olika aktiviteter i klassrummet eller på rasterna, fritids och friluftsdagar samt vid
studiebesök och utflykter. (Kjellberg & Westerdahl 2014, sid 10)
Kjellberg och Westerdahl menar att syftet med att skapa en tillgänglig skola för alla elever är
en del för att nå lika villkor och tillgång till lärande och kunskapsutveckling. De hänvisar
även till att forskningsresultat visar att tillgänglighet till gemensamma aktiviteter för ett
barn/elev är den viktigaste komponenten för att barn ska känna sig delaktiga.
2.2.4 Extra anpassning
Skolverket utkom 2014 med Allmänna råd kring arbete med extra anpassningar, särskilt stöd
och åtgärdsprogram. Där hänvisas till att skolan har ett ansvar för att skapa en god
lärandemiljö för såväl elevernas kunskapsutveckling som personliga utveckling. Om en elev
inte når kunskapsmålen ska skolan skyndsamt påbörja arbetet med de extra anpassningarna.
Dessa kan bestå av följande:
hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, eller ge extra
tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet
ge ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller
färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning,
använda särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att
förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror
ge enstaka specialpedagogiska insatser, till exempel i form av en speciallärare som
under en kort tid, exempelvis två månader, arbetar tillsammans med en elev.
hitta former på skolan för hur pedagogerna kan samarbeta och överföra information
om de extra anpassningarna och elevens utveckling, detsamma gäller i de fall som
eleven byter skola
12
följa upp om de extra anpassningarna är effektiva, eller om de måste förändras eller
intensifieras.
Det framkommer även i de allmänna råden att skolan bör ta tillvara elevhälsans kompetens
och att de arbetar förebyggande samt ha en hälsofrämjande inriktning. Vidare måste elevernas
behov av specialpedagogiska insatser tillgodoses. Specialpedagogen ska stödja lärarna samt
medverka till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Skolan kan även behöva
rådgöra med experter från kommun, landsting och specialpedagogiska myndigheten. Om inte
extra anpassningar hjälper så behöver stödet utökas och än mer anpassas efter elevens behov.
Om detta inte är tillräckligt så ska utredning om särskilt stöd inledas.
2.2.5 Rektors pedagogiska ledning gällande framgångsfaktorer för skolutveckling
I Skollagen (kap 4: 2-8) står det om det systematiska kvalitetsarbetet där huvudmannen ska
systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen, vilket även ska
genomföras på skolan/förskolan. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av
samtlig personal och elever.
Skolinspektionen har i sin rapport (2010) kommit fram till att ett systematiskt kvalitetsarbete
måste bedrivas för att ett reellt förändringsarbete ska kunna ske. Lärare måste vara delaktiga i
förändringsarbetet. Delaktighet, inflytande och ansvarstagande är ord som skolinspektionen
använder för att säkerställa ett förbättringsarbete. Följa upp, utvärdera och ge återkoppling är
andra begrepp som de använder.
Skolverket har i skriften Alla skolor ska bli en bra skola (2011) konstaterat att framgångsrika
skolor har tydliga pedagogiska ledare i form av rektor och lärare där höga positiva
förväntningar, vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet. Andra
framgångsfaktorer är bredd och variation i arbetssätt utifrån elevernas behov samt trygghet
och studiero.
Bolman och Deal (2009) hänvisar till forskning som visat att det finns stark koppling mellan
medinflytande och höga prestationsnivåer. Författarna skriver även att just detta med
medinflytande ofta har misslyckats dels på grund av att det är svårt att utforma väl fungerande
system, dels för att cheferna känner ambivalens inför reellt medinflytande. Bolman och Deal
menar att en organisation som lägger för lite vikt vid strukturen fördelar gärna energi och
resurser på fel sätt. De påtalar att det behövs sofistikerade samordningsstrategier annars
hamnar viktiga frågor mellan stolarna
Hargreaves och Fink (2008) skriver att en hållbar strategi först måste koncentrera sig på
lärandet sedan på resultaten. De hävdar att ett djupt lärande är långsamt. Författarna är helt
ense med Hatties forskning (2012) kring att höga förväntningar är viktiga inte minst för de
minst gynnade och att det måste finnas metoder för att följa och mäta framstegen. De kommer
fram till att det är lärande arbetsgemenskaper som är en framgångsmodell. Författarna
hänvisar också till Loslo-projektet där forskarna Mulfords och Silin har kommit fram till att
faktorer på skolnivå påverkar mer än vad till exempel elevernas socioekonomiska bakgrund
gör.
13
Framgångsfaktorer som flertalet forskare hänvisar till idag är formativ bedömning eller
bedömning för lärande. Lundahl talar kring bedömningspolicy. Tydlighet gällande mål, syfte,
kompetens, kommunikation, vision och ledarskap av och för bedömning (Lundahl 2011).
Wiliam poängterar vikten med fem nyckelstrategierna (Wiliam 2012). Överlag är
tydliggörande frågor såsom Vad är målet? Var är jag nu? Hur kommer jag dit? centrala inom
det formativa arbetssättet (Jönsson 2010).
Thornberg och Thelin har (2011) sammanställt europeiska forskningsrön. Även dessa två
författare tar upp det kollegiala lärandet, behovet av systematik och återkoppling för att leda
skolans förändringsarbete och elevernas resultat framåt. Detsamma säger Höög och Johansson
(2014) som ser behov av att skapa en struktur och kultur som minskar osäkerhet och
mångtydighet.
Sherp (2011) i sin tur hävdar att skolans uppdrag och verksamhet är av komplex art och måste
därför styras med hjälp av en vägledande pedagogisk helhetsidé, som bygger på de lärdomar
som man skapat i en utvecklingsorganisation om hur man bäst bidrar till barns lärande och
utveckling. Denna pedagogiska helhetsidé ska beskriva sambandet mellan hur man arbetar
och vad man vill uppnå. Denna helhetsidé binder då samman vardagens praktiska arbete och
verksamhetens uppdrag. Utifrån denna idé formas arbetsorganisationen, det operativa arbetet,
och länkas till utvecklingsarbetet i olika lärprocesser för utvecklingsorganisationen, det
strategiska arbetet.
Nilholm och Göransson (2013) ger förslag på hur ett förändringsarbete kan ske för ett
inkluderande arbetssätt. Först och främst måste skolan vara på det klara med vad man menar
med inkludering. Därefter skapa sig en bild av hur pass inkluderande verksamheten är i den
egna skolan. De föreslår följande:
1.
2.
3.
klargör vad målet är (det vill säga vilket inkluderingsbegrepp man utgår ifrån) beskriv och analysera nuläge, till exempel:
elever upplevesle av delaktighet
elevers kunskaper
aktiviteter på skolnivå för att öka sammanhållningen på skolan och skapa ett inkluderande klimat
samverkan mellan lärare
lärares arbetssätt i klassrummet
sätt att ge särskilt stöd
rektors roll
iscensätt förändring och utvecklingsprocesser (på olika nivåer: i klassrum, arbetslag och i skolan
undersök effekter av förändring i dimensionerna (se punkt 2)
(Nilholm & Göransson 2013, sid 73)
14
3. Metod
3.1 Undersökningsdesign
Denna studie utgår från den kvalitativa metoden. Tanken är att försöka bidra till en mer
generell förståelse av de olika begreppen som är i fokus för denna uppsats (Alvehus 2013).
3.2 Datainsamling
Mitt syfte med datainsamling var att försöka få syn på min personalgrupps olika resonemang
utan att styra deras tankegångar. Jag valde därför att använda mig av brev/mejl-metoden med
öppna frågor och svar som är ett exempel på en kvalitativ metod (Björndahl Cato, 2005).
Den kvalitativa metoden innebär att man kommer mer på djupet och får en större förståelse
för vilka olika utmaningar kollegiets tankar kring frågeställningarna ställs inför.
Mitt tillvägagångssätt var att mejlledes låta min personalgrupp besvara 11 frågor kring
begreppen inkludering, delaktighet, tillgänglighet och extra anpassning. De fick möjligheten
att skicka direkt till mig eller till en gemensamt utvald kollega som skulle anonymisera svaret
till mig. Utifrån det har jag därefter sorterat svaren i matrisform enligt tre olika
analysmodeller:
Szönyi och Dunkers (2013) Delaktighetsmodell (Se kap 2.2.1)
Nilholm och Göranssons (2013) tre definitioner av inkludering; den
gemenskapsdefinierade dimensionen, den individorienterade definitionen, den
placeringsorienterade definitionen. (Se kap 2.2.2)
Kjellberg och Westerdahls (2014) Tillgänglighetsmodell (Se kap 2.2.3)
Dessa modeller var inte kända för kollegiet. Av de elva frågorna har jag sammanställt nio
frågor utifrån de tre analysmodellerna ovan. Två frågeställningar (fråga 10 och 11)
sammanställs inte då inte alla pedagoger svarade på dessa två frågor. Underlaget blir för
bristfälligt.
3.3 Bearbetning och tolkning av data
Personalen i min skolenhet har via mail lämnat in svaren på mina frågor. Ingen valde att svara
anonymt. Dock kan det leda till att man som mejlsvarare ser behov av att tillrättalägga svaret.
Men som påpekats gavs möjligheten att lämna in anonymt.
Det är totalt nio pedagoger som ingår i undersökningen och deras svar sammanställs dels i
löpande matrisform, dels analyseras svaren genom att kvantifiera dess innehåll i matrisform
under grupper och antal. Syftet är att synliggöra strukturer, mängd, frekvens och variation.
Detta innebär att pedagogernas svar har tolkats av mig och att risk för subjektiv bedömning
sker utifrån min förförståelse och subjektiva uppfattning. Syftet är dock att se hur fyra
begrepp generellt tolkas av pedagogerna och analysen ska ses som ett av flera underlag för
kommande utvecklingsarbete i kollegiet.
15
3.4 Etiska överväganden
Pedagogerna gavs möjligheten att svara anonymt. Svaren har satts samman i en matris utifrån
varje fråga. Dock kan svaren vara igenkännbara för en läsare som känner kollegiet och finns
därför endast som efterfrågat referensmaterial med hänsyn till den enskildes integritet
(Björndahl Cato, 2005). Svaren har även bearbetats och grupperats i mängd och frekvens
utifrån de tre analysmodellerna och har då kunnat anonymiseras (se bilaga).
4. Resultat
4.1 Delaktighet
Ifråga om begreppet delaktighet har Szönyi och Dunkers (2013) Delaktighetsmodell använts
för analys av pedagogernas svar (se bilaga). Av de tre områdena undervisningskultur,
kamratkultur och omsorgskultur syns det tydligt att pedagogerna främst i sina svar ser på
begreppet delaktighet inom undervisningskulturens ram. Det är den sociokommunikativa
tillgängligheten, erkännande och samhandling som står i fokus för deras svar. Ett exempel på
svar är följande text: Att alla elever ges möjlighet att vara delaktiga i undervisningen, samt
har möjlighet att till viss del påverka planering och genomförande av undervisning.
4.2 Inkludering
Nilholm och Göransson (2013) beskriver tre kvalitativt skilda definitioner av inkludering; den
gemenskapsdefinierade dimensionen, den individorienterade definitionen, den
placeringsorienterade definitionen. Dessa definitioner har använts som analysmodell i
matrisform (se bilaga). Pedagogernas svar finns genomgående inom den
gemenskapsdefinierade dimensionen: Att alla räknas och att alla har en chans att vara med
på lika villkor oavsett förutsättning. Att ingen ska stå utanför, inte få vara med eller tvingas
att avstå något för att det finns fysiska eller sociala hinder.
Några pedagoger problematiserar svaret och lägger till ytterligare en dimension där de
hänvisar till antingen den individorienterade definitionen, eller den placeringsorienterade
definitionen: Det känns dock som att inkludering idag innebär att alla ska vara i samma
klassrum utan hänsyn till specifika behov. Det känns som att det idag är inkludering till varje
pris. Elever som skulle må bra av mindre sammanhang ska ändå in i stora klasser, utan
resurs och stöd. Här kan utläsas att det är mer den placeringsorienterade definitionen som
gäller. En annan pedagog uttalar följande med fokus på den individorienterade definitionen:
För mig betyder inte inkludering att alla elever alltid ska ha alla undervisning i helklass utan
att man låter dem delta i den mån de klarar av utifrån de anpassningar vi kan göra.
16
4.3 Tillgänglighet
Vid analys av pedagogernas svar av begreppet tillgänglighet har Kjellberg och Westerdahls
(2014) Tillgänglighetsmodell använts (se bilaga). Här tänker pedagogerna främst på den
pedagogiska lärmiljön. Några har även belyst att de har funderingar kring den fysiska
lärmiljön. Den sociala lärmiljön har endast en pedagog tydligt lyft fram i sitt svar ifråga om
begreppet tillgänglighet.
4.4 Extra anpassning
Ifråga om analys av pedagogernas svar kring extra anpassning har även här Kjellberg och
Westerdahls (2014) Tillgänglighetsmodell använts (se bilaga). Pedagogerna har givit exempel
på extra anpassningar som följer de allmänna råden ifråga om den pedagogiska lärmiljön. Den
fysiska lärmiljön benämner några pedagoger samt endast en pedagog tar upp den sociala
lärmiljön.
4.5 Lärmiljö och arbetssätt/undervisningsformer
Pedagogerna fick även svara på frågor kring lärmiljö och arbetssätt/undervisningsformer.
Kjellberg och Westerdahls (2014) Tillgänglighetsmodell är likaså här analysmodell (se
bilaga). Pedagogerna redovisar svar som finns inom den pedagogiska undervisningsramens
sfär. De varierar innehåll och metoder samt tänker på att samtliga elever i klassrummet skall
utmanas och få uppgifter där de befinner sig och för att kunna utvecklas vidare. Den fysiska
anpassningen tar några pedagoger upp i sina svar, liksom den sociala lärmiljön. Angående den
fysiska lärmiljön skriver en pedagog. Här har jag ärligt talat inte byggt så mycket mer än att
jag tänkt på möbleringen och att inte ha så mycket störningsmoment eller material framme
eftersom det inte har fungerat i den här gruppen. Men tidigare har jag alltid tänkt på
möblering, ha material placerat på ett bra sätt, ämnesindelat osv osv. En pedagog beskriver
hur hon arbetar med den sociala lärmiljön: Värdegrundsarbete, samtal om likheter och
olikheter och vår rätt att få vara de vi är.
5. Diskussion
Rektor har som vi sett såväl i skollag som i läroplan och skolinspektion i uppdrag att bedriva
pedagogisk utveckling och vara pedagogisk ledare. Skolutveckling ska baseras på
vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter. I den här studien har jag valt att fokusera på
fyra begrepp; delaktighet, inkludering tillgänglighet och extra anpassning. Vi har sett att på
1980-talet började begreppen delaktighet och inkludering att användas mer och mer i skolans
värld. Vi har sett att båda begreppen är svårdefinierade. Vi har sett att begreppet inkludering
inte finns i våra styrdokument, vilket däremot begreppet delaktighet gör. Vidare har vi sett att
begreppet extra anpassning finns uttalat i skollagen som trädde i kraft 2010, och begreppet
tillgänglighet finns nu som lagtillägg i diskrimineringslagen från och med den 1 januari 2015.
17
I min undersökning kring hur pedagoger uppfattar dessa fyra begrepp ser jag en
samstämmighet i tolkningen av dessa. Det märks att de allmänna råden är kända kring hur vi
som skola bör arbeta med extra anpassningar. Hösten 2014 hade vi på min nuvarande skola en
föreläsning kring den nya lagen tillgänglighet samt presenterade lärmaterialet DATE. Flera
pedagoger har påbörjat värdegrundsarbete utifrån detta material. Det är tydligt att begreppet är
känt för alla, men att det är främst den pedagogiska lärmiljön som pedagogerna tänker på när
de beskriver begreppet.
Överlag kan ett likartat mönster ses i tolkning av de fyra begreppen. Det är främst den
pedagogiska undervisningsmiljön som beskrivs i samtliga fall. Den fysiska lärmiljön nämns
av några pedagoger, men de beskriver också att de inte medvetet tänker på denna vid
utformning av skoldagen. Den sociala lärmiljön kommer framförallt upp vid begreppet
delaktighet.
Samtliga pedagoger utgår från definitionen som Nilholm och Göransson (2013) presenterar
som den gemenskapsdefinierade dimensionen ifråga om inkludering. Pedagogerna är överens
om att inkludering eller inkluderande undervisning riktar sig till alla. Några pedagoger
problematiserade dock begreppet och lägger till antingen den individorienterade eller den
placeringsorienterade definitionen: Det känns dock som att inkludering idag innebär att alla
ska vara i samma klassrum utan hänsyn till specifika behov. Det känns som att det idag är
inkludering till varje pris. Elever som skulle må bra av mindre sammanhang ska ändå in i
stora klasser, utan resurs och stöd. Här ser jag att vi som skola måste analysera och se hur vi
kan utveckla vårt arbete. Helt i linje med Haugs tankar 1998, liksom förarbetena till
skollagen. Det krävs förändrade förhållnings- och arbetssätt på alla nivåer. Först då stärks
barnens och elevernas rätt.
Det är också intressant att se hur den specialpedagogiska forskningen har utvecklats. Szönyi
och Dunkers (2013) använder begreppen, fysisk tillgänglighet, socio-kommunikativ
tillgänglighet och symbolisk tillgänglighet i sin Delaktighetsmodell, liksom de definierar tre
kulturer; undervisningskultur, kamratkultur och omsorgskultur. Kjellberg och Westerdahl
(2014) utvecklar detta vidare och förenklar begreppen i sin Tillgänglighetsmodell. De
använder endast tre begrepp; den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön där de innefattar
Szönyi och Dunkers samtliga begrepp. Elevens lärmiljö innebär således månghanda ting; den
fysiska, den pedagogiska och den sociala miljön. Det är utemiljön och innemiljön. Det är hur
pedagogerna bygger upp den fysiska lärmiljön i lektionssalen och ute på rasten. Det är
studiero. Det är det sociala klimatet. Det är det pedagogiska upplägget. Det är tydligt att de
fyra begreppen: delaktighet, inkludering tillgänglighet och extra anpassning tangerar varandra
och de bildar en syntes. De är delar som går i varandra och är beroende av varandra och
tillsammans bildar en helhet. En pedagogisk helhet. En pedagogisk helhetssyn.
Även här ser jag att vi har ett utvecklingsområde för att än mer nå högre måluppfyllselse. Det
är tydligt att den fysiska lärmiljön och den sociala lärmiljön är två områden som jag som
rektor kan lyfta fram och belysa. Tillgänglighetsmodellen är en bra utgångspunkt.
18
Vad är målet? Var är jag nu? Hur kommer jag dit? är centrala frågor inom det formativa
arbetssättet. (Jönsson, 2010). Dessa frågor kan jag även som skolledare ställa för min skolas
utvecklingsarbete. Sherp (2011) tar upp vikten av en vägledande pedagogisk helhetsidé som
ska beskriva sambandet mellan hur man arbetar och vad man vill uppnå. Vi har sett i
ovanstående litteraturredovisning att skolforskningen idag verkar ha en gemensam grundsyn;
Det kollegiala lärandet och att lärare måste vara delaktiga i förändringsarbetet. Delaktighet,
inflytande och ansvarstagande, systematiskt följa upp, utvärdera och ge återkoppling är
återkommande begrepp för att för att leda skolans förändringsarbete och elevernas resultat
framåt. (Hargreaves och Fink, 2008) Det gäller att skapa samordningsstrategier så att viktiga
frågor inte hamnar mellan stolarna. (Bolman & Deal, 2009).
Skolan har i uppdrag att alla elever ska lyckas och nå goda kunskapsresultat. Skolan ska
se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling. Är då ett inkluderande
arbetssätt en väg, en pedagogisk helhetsidé att verka utifrån? Kan inkluderande
arbetssätt ge högre måluppfyllse? Persson & Persson (Nossebroskolan) Westling Allodi,
Ahlberg, Möllås och Nordevalls forskning här i Sverige nu på 2010-talet visar på positiva
forskningsresultat för ett inkluderande och delaktigt arbetssätt. Det formativa
arbetssättet passar också väl in i den pedagogiska helhetssynen där delaktighet,
inkludering, tillgänglighet och extra anpassning blir en självklar syntes. Bolman och Deal
(2009) hänvisar till forskning som visat att det finns stark koppling mellan
medinflytande och höga prestationsnivåer.
Min slutsats som pedagogisk ledare, efter att ha utfört denna studie, är att personalen på
skolan är väl insatta i inkluderings- och delaktighetstanken samt i förståelsen kring extra
anpassningar. De har kommit långt i det teoretiska tänkandet, men behöver än fler redskap
samt kunskap kring ett än mer medvetet tänkande kring alla aspekter i
tillgänglighetsmodellen. Det gör att jag ser att vi kan lyckas att genomföra den satsning som
jag inför detta studium funderade på vara gångbart. Kan en inkluderande undervisning med
fysisk, pedagogisk och social tillgänglighet och delaktighet utgöra den pedagogiska
helhetssyn som vår skola kan verka för samt resultera i högre resultat- och måluppfyllelse?
Här svarar jag nu tveklöst: JA!
Nilholm och Göransson (2013) ger förslag på hur ett förändringsarbete kan ske för ett
inkluderande arbetssätt. De skriver att skolan måste vara på det klara med vad man menar
med inkludering. Här har min studie påbörjat detta första steg. Därefter ska skolledning och
personal enligt Nilholm och Göransson skapa sig en bild av hur pass inkluderande
verksamheten är i den egna skolan. Detta är vårt nästa steg för min skolas utvecklingsarbete
mot en pedagogisk helhetssyn som verkar för en fysisk, pedagogisk och social lärmiljö. Alla
måste förstå målet, definiera var vi är i förhållande till målet och lägga planer för hur vi når
fram till en hög måluppfyllelse för alla elever. Framgångsrika skolor har tydliga pedagogiska
ledare i form av rektor och lärare där höga positiva förväntningar, vetenskapligt
förhållningssätt och beprövad erfarenhet. Andra framgångsfaktorer är bredd och variation i
arbetssätt utifrån elevernas behov samt trygghet och studiero. Här bör även ett systematiskt
kvalitetsarbete bli en framgångsfaktor. Jag ser såsom pedagogisk ledare behov av att skapa en
19
struktur och kultur som minskar osäkerhet och mångtydighet (Höög Johansson, 2014). Ett led
i detta blir därmed systematik, det vill säga ett systematiskt kvalitetsarbete som gagnar alla
elever. Att se vilka resurser, åtgärder och arbetssätt/metoder som faktiskt ger resultat.
Observera, följa upp och utvärdera samt planera för nästa steg i
utvecklingskedjan/zonen/aktionsspiralen.
Rent konkret kan en implementeringsprocess ske genom att vi skolpersonal utgår från den
kartläggning och studie som jag som pedagogisk skolledare nu utfört. Vi tittar på
styrdokumenten och forskning samt jämför med vad personalen uttryckt i kartläggningen
kring de fyra begreppen. Mitt uppdrag som skolledare är att driva en skola som verkar för hög
måluppfyllelse för alla elever där god lärmiljö råder. Rektor och personal på skolan driver
detta tillsammans i samklang. Ibland kan personalen vara de som driver en fråga framåt,
ibland är det rektor som initierar. I detta fall är det viktigt att ta fram styrdokument samt
forskningsresultat och att vi tillsammans bedriver litteraturstudium. Ett steg kan vara denna
studies teoriram med styrdokument och litteratur och arbeta med citatmodellen. Ett annat steg
kan vara att arbeta med förställningskartor för att skapa en gemensam förståelse. Ytterligare
ett steg kan vara att gå än djupare in i litteraturen, till exempel studien om Nossebro. Det är
viktigt att skapa en gemensam förståelse innan vi börjar med att utveckla en gemensam
pedagogisk helhetssyn för en inkluderande undervisning med fysisk, pedagogisk och social
tillgänglighet. Det är också tydligt i förarbetena till vår nya skollag, Proposition 1997/98:182,
att det är viktigt att ändra attityder, förhållningssätt och arbetssätt och höja medvetenheten så
att barnperspektivet och barnets bästa verkligen sätts i centrum. Elevhälsans delaktighet
tillsammans med pedagogerna måste ske här. De tre analysmodellerna som jag använt i detta
arbete är goda utgångspunkter för djupare diskussioner samt att vi ställer oss frågorna: Hur
kan vi utveckla undervisningsformen? Vilka erfarenheter har vi? Hur kan vi arbeta för att
utveckla en inkluderande undervisning än mer? Hur utvecklar vi det formativa arbetssättet än
mer? Vad har vi gjort? Vad har vi redan utvecklat? Vilka utvecklingsprocesser är vi redan
delaktiga i? Vilka resultat har vi sett där? Vilka möjligheter har vi sett? Vilka svårigheter har
vi stött på? Därefter kan vi gå vidare med den modell för förändringsprocess som Nilholm
och Göransson förespråkar (se kap 2.2.5).
Slutligen kan det konstateras att det finns behov av fler studier för ett vetenskapligt och
metodiskt hållbart sätt som visar hur skolor kan förändras för att arbeta mot en mer delaktig,
inkluderande och tillgänglig inriktning.
20
Referenser
Ahlberg, A., Möllås, G. & Nordevall, E. (2010). Villkor och förutsättningar för delaktighet,
kommunikation och lärande i gymnasieskolan, Hämtad 12 april 2015 från
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.116838!/Menu/article/attachment/delaktighet_och_ko
mmunikation.pdf
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.
Björndahl, R. P. C. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Bolman, L H.G. & Deal, T. E. (2009). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Hargreaves, A. & Fink, D. (2008). Hållbart ledarskap i skolan, Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur Kultur Akademisk.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Höög, J. & Johansson, O. red (2014) Framgångsrika skolor, Mer om struktur, kultur,
ledarskap, Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, A. (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Lundahl, C. (2011). Hur kan rektor balansera bedömning av och för lärande? I U. Blossing
(Red.). Skolledaren i fokus – kunskap, värden och verktyg, Lund: Studentlitteratur.
Kjellberg, K. & Westerdahl, P.(2014). DATE: Ett lärmaterial om mötet mellan elev och
skolmiljö för alla elever och alla ämnen årskurs 4–9, Halmstad: Handikappförbunden.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: Vad kan man lära av
forskningen?. Stockholm: SPSM, FoU-rapport.
Proposition 1997/98:182. Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i
Sverige. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 1 mars, 2015, från
http://www.regeringen.se/contentassets/cc686488a4dd4d5fbc5a55b909c0bcae/strategi-for-attforverkliga-fns-konvention-om-barnets-rattigheter-i-sverige
Proposition 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Hämtad 1 mars, 2015 från
http://www.regeringen.se/contentassets/00544237746c4328a140ac77e35f5bb1/halsa-larandeoch-trygghet
Proposition 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.
Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 1 mars, 2015, från
http://www.regeringen.se/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den-nyaskollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.-20092010165
Thornberg R & Thelin K. (2011). Med ansiktet vänt mot Europa. Perspektiv på
Skolutveckling. Lärarförbundet, Sveriges skolledarförbund, Stockholm: Skolverket.
21
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 1 mars, 2015, från
http://www.skolverket.se
Sherp, H.-Å. (2011). Varför gör vi det vi gör när det som händer händer?. I U. Blossing
(Red.). Skolledaren i fokus – kunskap, värden och verktyg, Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen. (2010). Rektors ledarskap, En granskning av hur rektor leder skolans
arbete mot ökad måluppfyllelse. (Rapport 2010:15). Stockholm: Skolinspektionen.
SKOLFS 2010:37. Stockholm: Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011. Hämtad 1 mars, 2015, från http://www.skolverket.se
SKOLFS 2013:8. Skolverkets allmänna råd om arbete med åtgärdsprogram för elever i behov
av särskilt stöd. Hämtad 1 mars, 2015, från http://www.skolverket.se
SKOLFS 2012:98. Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet.
Hämtad 1 mars, 2015, från http://www.skolverket.se
Skolverket. (2013). Alla skolor ska bli bra skolor. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2014). Redovisning av regeringsuppdrag, Skolverket dnr 2014:136,
Skolinspektionen dnr 2014:5040, SPSM dnr ALL 2014/981. Rapportering om prioriterade
insatser samt underlag för uppföljning för de funktionspolitiska delmålen för Skolverket,
skolinspektions, Specialpedagogiska myndigheten. Hämtad 3 mars, 2015, från
http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/funktionsnedsattning?_xurl_=http%3A
%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FB
lob%2Fpdf3313.pdf%3Fk%3D3313
Skolverket & Socialstyrelsen (2014). Vägledning för elevhälsan. Hämtad 1 mars, 2015, från
http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/elevhalsa-1.126285
SOU 2010:95. Se, tolka, agera – om rätten till en likvärdig utbildning. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 1 mars, 2015, från
http://www.regeringen.se/contentassets/4349fe904fc6465b8d446936b93e337f/se-tolka-ochagera---om-ratten-till-en-likvardig-utbildning-hela-dokumentet-sou-201095
Szöny, K. och Söderqvist Dunkers, T. (2013). Där man söker får man svar. Delaktighet i
teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. (FoU skriftserie 2) Stockholm: SPSM.
Westling Allodi, M. (2009). Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan.
(Projektetbeskrivning) Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Wiliam, D. (2012). Att följa lärande, Lund: Studentlitteratur.
22
BILAGA
Szönyi och Dunkers (2013) Delaktighetsmodellen
Totalt är det 9 pedagoger som svarar. Pedagogerna kan ha givit flera olika alternativa svar på
en fråga. Varje alternativsvar har redovisats med ett kryss.
Undervisningskultur Kamratkultur
Omsorgskultur
Exempeltext:
Att alla elever ges
möjlighet att vara
delaktiga i
undervisningen, samt
har möjlighet att till
viss del påverka
planering och
genomförande av
undervisning.
Exempeltext:
Att var och en är
delaktig i mån av
förmåga. Det kan se
olika ut men kärnan
bör vara att alla
upplever att de bidrar
till helheten på ett
viktigt vis. Att inte
tvingas avstå något
man vill vara en del
av för att man inte
kan eller får.
Exempeltext:
Delaktighet betyder
för mig att vara med
på egna villkor, att
vara medräknad, att
det finns
förväntningar och
att alla ska bidra till
det gemensamma
på något sätt
xx
x
x
Sociokommunikativ
xxxxxxxxx
x
x
Symbolisk
xx
x
x
Erkännande
xxxxxxx
x
x
Samhandling
xxxxxxx
x
x
Engagemang
x
x
x
Autonomi
xx
x
X
Tillgänglighet
Fysisk
23
x
Nilholm och Göransson (2013); Tre definitioner av inkludering
Totalt är det 9 pedagoger som svarar. Pedagogerna kan ha givit flera olika alternativa svar på
en fråga. Varje alternativsvar har redovisats med ett kryss.
Vad innebär
inkludering?
Till vilka riktar sig
inkludering?
Den
gemenskapsdefinierade
dimensionen,
xxxxxxx
Den
individorienterade
definitionen,
xx
xxxxxxxxxx
xx (tilläggsaspekt till
def 1)
Den
placeringsorienterade
definitionen
Xx - /tilläggsaspekt
till def 1)
Kjellberg och Westerdahl (2014) Tillgänglighetsmodellen
Totalt är det 9 pedagoger som svarar. Pedagogerna kan ha givit flera olika alternativa svar på
en fråga. Varje alternativsvar har redovisats med ett kryss.
Tillgänglighet
Fysisk
xxxx
Pedagogisk
xxxxxxxxx
Social
x
Extra
anpassningar
Fysisk
Pedagogisk
Social
xxxxx
xxxxxxxxx
x
Fysisk
xxx
Pedagogisk
xxxxxxxxx
Social
xx
Lärmiljö
Fysisk
Arbetssätt/
Undervisningsformer
x
Pedagogisk
Pedagogisk
Individorienterat varierade
former
xxxxxxxxx
xxxxxxxxxx
24
Social
xx
Intervjufrågor:
1.
Vad innebär begreppet inkludering för dig?
2.
Vilka riktar sig inkludering mot anser du?
3.
Arbetar du inkluderande anser du?
4.
Hur arbetar du inkluderande?
5.
Vilka arbetsformer använder du i din undervisning?
6.
Hur bygger du upp lärmiljön i klassrummet?
7.
Vad innebär begreppet delaktighet för dig?
8.
Vad innebär begreppet tillgänglighet för dig?
9.
Vad innebär begreppet extra anpassningar för dig?
10. Hur tänker du kring likheter och skillnader mellan just begreppen
·
Inkludering
·
Delaktighet
·
Tillgänglighet
·
Extra anpassning
11. Hur bör vi arbeta för högre måluppfyllelse utifrån dessa begrepp?
25
