Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Definitioner Kön I svensk lagstiftning används begreppet kön för att beteckna inte bara biologiskt kön utan även i vissa sammanhang s.k. socialt eller kulturellt kön. I flyktingrättsliga sammanhang bör begreppet kön enligt regeringens mening användas i denna vidare bemärkelse; kön omfattar inte bara den biologiska skillnaden mellan män och kvinnor utan även socialt och kulturellt bestämda, stereotypa, föreställningar om hur män respektive kvinnor ska bete sig (prop. s.21). I frågor om internationellt skydd bör enligt propositionen inte bara transsexuella utan också övriga s.k. transpersoner kunna omfattas av begreppet kön, om de blir förföljda på grund av sitt förhållningssätt till sin könsidentitet. Könsidentitet Könsidentitet är en persons självupplevda könstillhörighet, en persons subjektiva upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Det skiljer sig från biologiskt och socialt kön på så vis att inga yttre faktorer bestämmer det. Begreppet används främst när man beskriver transpersoners sätt att förhålla sig till sitt kön men kan också hänföras till intersexuellas förhållningssätt till sitt kön. Transpersoner Med begreppet transpersoner avses i regel transsexuella, transvestiter och andra personer som har en könsidentitet eller ett könsuttryck som tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födseln (prop. s. 22) . Intersexualism Intersexualism är ett medicinskt tillstånd som innebär att personen är född med könsorganskaraktäristika för båda könen. HBT-begreppet I HBT-begreppet ingår homo- och bisexuella samt transpersoner. Könsmaktsstruktur En könsmaktsstruktur innebär att män är överordnade och kvinnor är underordnade inom olika områden i samhället. Mannen är norm och det mannen gör värderas högre. Kvinnor bedöms utifrån den manliga normen och behandlas som avvikande; kvinnliga egenskaper och kvinnligt arbete värderas lägre än männens. Rättsregler Mänskliga rättigheter Artikel 1 och 2 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 uttrycker att ingen människa får särbehandlas på ett negativt sätt på grund av kön, etniskt ursprung, hudfärg, religion, språk, nationalitet, politisk uppfattning eller social bakgrund. Skyddet mot diskriminering är en av hörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna stadfäster den grundläggande principen om förbud mot diskriminering som kommer till uttryck i 1 kap. 2 § regeringsformen. Det betyder att kvinnor och män ska behandlas lika i asylprocessen. Utlänningslagen Den som känner välgrundad fruktan för förföljelse pga. sitt kön kan betraktas som flykting enligt 4 kap 1 § utlänningslagen (2005:716). Förföljelse pga. kön anges i utlänningslagen som grund i flyktingparagrafen inom begreppet samhällsgrupp. Det var först i 2006 års utlänningslag som det står att skyddsbehov pga. kön ska bedömas under begreppet flykting, men det stämmer överens med den tolkning som både fanns tidigare och som fortfarande gäller internationellt. Ändringen i lagen innebär snarast att man följer de riktlinjer som utfärdats av UNHCR för hur begreppet samhällsgrupp ska tolkas. Även EU har i det så kallade skyddsgrundsdirektivet gett uttryck för liknande principer. Utredning Möten med sökande Det är vikigt att handläggare vid ansökningstillfället, vid den inledande informationen på mottagningen och vid utredningstillfället ger information om de regler och allmänna kriterier som gäller för att få uppehållstillstånd som flykting, inklusive förföljelse pga. kön. Det gäller även information till underåriga. Den sökande får sedan själv avgöra hur långt och ingående som hon/han vill berätta om sina upplevelser. En kognitiv intervjumetodik rekommenderas. Sekretess Det är särskilt viktigt att informera de sökande som åberopar förföljelse på grund av kön att de uppgifter som verket får in inte kommer lämnas ut till obehöriga och att tolk och biträde också är bundna av tystnadsplikt. Har den sökande anhöriga med sig är det viktigt att berätta att uppgifterna inte heller förs vidare till dem, eftersom den sökande kan stöta på negativa attityder eller fördomar från sin närmiljö. Se vidare om sekretessbestämmelserna i 37 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Förvaltningshandboken. Ifall det är sekretess på uppgifter i beslutet som rör en familjemedlem måste verket skriva ett separat beslut för den familjemedlemmen. Vi måste också ta hänsyn till uppgifter som omfattas av sekretess vid utredning och underrättelse om beslut. Observera att sekretess för uppgifter om underåriga också i vissa fall kan gälla i förhållande till vårdnadshavaren enligt 12 kap 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessbelagda uppgifter till skydd för barnet får inte lämnas ut till vårdnadshavare skulle uppstå betydande men för barnet om uppgiften röjs. Huvudregeln är visserligen att vårdnadshavaren har insyn i sekretesskyddat material för att kunna fullgöra sina åliggandet enligt föräldrabalken. Men om barn och vårdnadshavare står i motsatsförhållande till varandra gäller inte huvudregeln, om det är till skada för barnet att sekretesskyddade uppgifter lämnas till föräldrarna. Att anta att barnet lider betydande men betyder att det måste röra sig om särskilt integritetskränkande uppgifter som kan missbrukas av vårdnadshavaren på ett sätt som allvarligt kan skada barnet om de lämnas ut. Som exempel i kommentaren nämns t.ex. vårdnadstvister, behandlingar av störningar hos barnet som har sitt ursprung i familjeförhållanden och i omhändertagandesituationer. (Sekretesslagen En kommentar, Regner, Eliason och Heumann) I asylärenden kan det t ex röra sig om hedersrelaterade situationer såsom att en flicka i familjen bryter mot familjens normer för vem hon ska umgås eller gifta sig med och därmed skulle anses ha vanärat familjens heder och därför riskerar att bli allvarligt kränkt eller skadad om det blir känt för föräldrarna. Barn Underåriga kan också kan ha skyddsbehov pga. sitt kön. Det kan t.ex. röra sig om risk för könsstympning när det gäller flickor och risk för tvångsrekrytering för pojkar eller annat grovt utnyttjande av både flickor och pojkar. När det gäller utredning se kap. 37.5 Att utreda barn . Manlig eller kvinnlig utredare, tolk och offentligt biträde Redan från början bör den sökande få frågan om han/hon föredrar en kvinnlig eller manlig utredare, tolk och offentligt biträde. Frågan ska ställas eftersom det ibland kan vara lättare att prata om utredare, tolk och offentligt biträde är av visst kön. Önskemålet ska dokumenteras. Syftet med frågan bör förklaras. Om den sökande inte redan inledningsvis har fått frågan om han/hon föredrar en manlig eller kvinnlig tolk, utredare och offentligt biträde bör frågan ställas före utredningen. I utredningen ska det stå om den sökande har fått frågan och om eventuella önskemål. Om det är möjligt ska vi ta hänsyn till önskemålet. Val av utredare För att alla relevanta fakta ska komma fram och bedömas korrekt är det viktigt att utredaren har kompetens att arbeta med ett ärende där den sökande kan tänkas berätta om känsliga uppgifter. Förutom rent formella kunskaper och stor utredningserfarenhet är eget förhållningssätt och medvetenhet om sitt förhållningssätt av betydelse vid valet av utredare, särskilt eftersom den sökande har bevisbördan i sitt ärende. Erfarenheter kopplade till kön kan vara tabubelagda eller på annat sätt svåra att berätta om. Val av tolk Valet av tolk har stor betydelse för utredningens kvalité. För att underlätta för den sökande att berätta om känsliga upplevelser och föra fram alla relevanta fakta kan det ibland vara bättre att använda telefontolk om tolken finns på en plats där tolken inte blir avlyssnad av obehöriga. I möjligaste mån bör vi använda en auktoriserad tolk - helst rättstolk - med bred kulturkompetens. Ett känsligt ämne kan ventileras öppnare om tolken har tillräcklig vana och skicklighet. Finns det möjlighet att få en fullgod tolk från ett annat land än den sökandes kan vi överväga det, och ibland kan det t.o.m. vara att föredra. Utredaren bör på lämpligt sätt informera tolken om att känsliga ämnen kan komma upp under utredningen redan innan utredningen börjar. Val av offentligt biträde Vid handläggning av ärenden med känsliga ämnen kan valet av biträde bli extra viktigt. Det kan vara ett extra stöd för den sökande att få ett biträde som är lyhört för de speciella problem som en person har som åberopar förföljelse pga. kön som skäl för skyddsbehov. En fördel är om biträdet har en bred kulturkompetens och kunskap om rättsläget och traditioner för kvinnor respektive män, och flickor respektive pojkar i vissa länder eller regioner. Normalt förordnas ett gemensamt biträde för en familj. Det är dock viktigt att uppmärksamma om det finns omständigheter som motiverar ett separat biträde för någon eller några av familjemedlemmarna. Ett separat biträde ska också förordas om det på annat sätt kommer fram att heders- eller skamproblematik aktualiseras i ärendet pga. övergrepp eller om det finns motstridiga intressen inom familjen. Den sökandes syskon eller föräldrar, eller make/maka, kanske inte känner till det som drabbat den sökande. Sekretessreglerna medför då ett krav på separata biträden. Med ett gemensamt biträde kan den sökande få uppfattningen att de andra familjemedlemmarna kan få reda på uppgifter som lämnas i förtroende. Separat utredning Varje familjemedlem bör utredas separat. Uppmärksamma även biträdet på att det kan vara avgörande för att den sökande ska vilja och våga gå närmare in på sina skäl. (När det gäller utredning av barn i familj, se också avsnitt 37.5.) Det kan i vissa fall också vara lämpligt att en sökande utreds vid ett annat tillfälle än övriga familjemedlemmar. Läs också om möjlighet att förordna separat biträde för en sökande under rubriken ”Val av biträde” (se ovan). Intervjumiljö Den fysiska intervjumiljön har stor betydelse för utredningskvalitén. Detta gäller särskilt ärenden med känsliga ämnen och om sökanden har en svår och utsatt bakgrund. Utredningsrum och omgivning bör främja en förtroendefull, avspänd och öppen diskussion. Rummet ska ha en neutral inredning. Ibland kan det vara en fördel om utredaren – åtminstone under särskilt känsliga delar av utredningen – kan undvika att använda datorn under samtalet. Det är bättre om utredning sker i form av muntlig genomgång med en protokollförare och en ordförande. För den psykiska intervjumiljön är förhållningssättet viktigt för att ärendet ska kunna prövas på ett rättssäkert sätt. Eftersom den sökande redan kan uppleva att själva mötet med handläggaren är svårt, måste handläggaren skapa en stämning som underlättar för den sökande att berätta om tabubelagda och känsliga erfarenheter. Skyddsbehov p g a sexuell läggning, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.2 Ibland kan det vara svårt att avgöra om skyddsbehovet är kopplat till kön eller till sexuell läggning, eller möjligtvis både och till exempel när det gäller transpersoner. Se därför kap 40.1 om skyddsbehov på grund av kön. Definitioner Sexuell läggning Med begreppet sexuell läggning avses homo-, bi- och heterosexuell läggning enligt vedertagen lagteknisk terminologi. Heteronormativet Heteronormativitet innebär att ett samhälle har heterosexualitet som norm för människors sexuella orientering och driftsutlevelse. Normen kan enkelt sammanfattas som att män förväntas åtrå och skapa romantiska och sexuella relationer med kvinnor, och vice versa. Normen kan leda till att andra sexuella läggningar, och även andra könsidentiteter och sätt att förhålla sig till könsnormer, inte räknas som möjliga sätt att vara och leva tillsammans på. Detta kan förenklat uttryckas i förväntningar och föreställningar om att en person är heterosexuell tills motsatsen bevisats. Språkligt kan normen ta sig uttryck i till exempel att säga ”din man eller din fru””, som utgår från att det tilltalade lever i en parrelation bestående av skilda kön, ett antagande som kan ses som ett utslag av heteronormativitet. Ibland används heteronormativitet felaktigt som synonym för homofobi eller för att beskriva ogillande av andra sexuella läggningar än heterosexualitet. Heteronormativet är således en norm som har som utgångspunkt att alla är heterosexuella och känner sig som det kön man ser ut att ha. Heteronormativet är en stark samhällsnorm som slår igenom på de flesta områden i samhället. Att vara medveten om detta och istället försöka vara förutsättningslös i sitt förhållningssätt bidrar till större öppenhet och därmed en bättre utredning i ett asylärende och ett rättssäkrare beslut. Övriga definitioner Begreppen kön, könsidentitet, transpersoner, intersexualism, HBTbegreppet, könsmaktsstruktur förklaras i kap 40.1. Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön. Rättsregler Mänskliga rättigheter Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön. (första stycket) Bestämmelserna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och diskrimineringsförbudet som grundlagsfästs i regeringsformen betyder att transpersoner, heterosexuella, homosexuella och bisexuella ska behandlas lika i asylprocessen.. Utlänningslagen Den som känner välgrundad fruktan för förföljelse pga. sin sexuella läggning kan betraktas som flykting enligt 4 kap 1 § utlänningslagen (2005:716). Förföljelse pga. sexuell läggning anges i utlänningslagen som grund i flyktingparagrafen inom begreppet samhällsgrupp. Det var först i 2006 års utlänningslag som det står att skyddsbehov pga.. sexuell läggning ska bedömas under begreppet flykting, men det stämmer överens med den tolkning som både fanns tidigare och som fortfarande gäller internationellt. Ändringen i lagen innebär snarast en kodifiering av de riktlinjer som utfärdats av UNHCR för hur begreppet samhällsgrupp ska tolkas. Även EU har i det så kallade skyddsgrundsdirektivet gett uttryck för liknande principer. Utredning Möten med sökande Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön. Sekretess Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön. Barn Unga kan upptäcka sin sexuella läggning tidigt. Det bör därför uppmärksammas att underåriga också kan ha skyddsbehov pga. sexuell läggning och könsidentitet När det gäller utredning se kap. 37.5 Att utreda barn Manlig eller kvinnlig utredare, tolk och offentligt biträde Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön. Val av utredare Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön. (till och med näst sista meningen) Erfarenheter kopplade till sexuell läggning kan vara tabubelagda eller på annat sätt svåra att berätta om. För att underlätta i en utredningssituation är det viktigt att använda ett neutralt språk utan könsbestämda beteckningar och heteronormativa ordval. Val av tolk Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön. Det händer att tolkar inte alltid har kännedom om relevanta begrepp och uttryck för sexuell läggning och könsidentitet på aktuellt språk. Det kan vara bra att tala med tolken om detta före ett besök. I ärenden där det är känt att asylskälen är kopplade till sexuell läggning och könsidentitet är det viktigt att kontrollera detta med tolken före besöket. Val av offentligt biträde Vid handläggning av ärenden med känsliga ämnen kan valet av biträde bli extra viktigt. Det kan vara ett extra stöd för sökanden att få ett biträde som är lyhört för de speciella problem som en person har som åberopar sin sexuella läggning som skäl för skyddsbehov. En bred kulturkompetens och kunskap om rättsläget och traditioner i vissa länder eller regioner för personer som har en annan sexuell läggning är också av särskilt värde. Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön. (andra stycket) Separat utredning Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön. Intervjumiljö Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön.