Utskriftsversion

Tjugonde söndagen efter pingst
Tro och otro
I Jesus ser tron Guds Son som har makt att göra
Guds gärningar. Under Jesu livstid tvivlade
många på honom eller tog anstöt av honom. De
förnekade hans gudomlighet och höll honom
för en uppviglare. Också varje kristen människa
känner av kampen mellan tro och otro i sitt eget
hjärta. Därför måste en Kristi efterföljare kritiskt
pröva sin egen trosgrund.
LITURGISK FÄRG: grön
PSALMFÖRSLAG
I
355 Frälsare, du som äger läkedomen
344 Jag skulle vilja våga tro
där han befallde våra fäder
att undervisa sina barn,
så att det blev känt för
kommande släkten.
Och barnen som föddes
skulle berätta det för sina barn.
De skulle sätta sin lit till Gud
och aldrig glömma hans gärningar
utan hålla hans bud
och inte bli som sina fäder,
ett trotsigt och upproriskt släkte,
ett opålitligt släkte
utan trohet mot Gud.
Ps. 78:1–8
Dps 337 Ditt ord, o Herre, kallar oss
Ära vare Fadern och Sonen
och den heliga Anden,
nu och alltid och i evigheters evighet.
Amen.
Bibeltexterna
Psaltarpsalm
Antifonen upprepas.
Antifon
Men du, Herre, härskar för evigt,
och släkte efter släkte åkallar dig.
Ps. 102:13
Psalm
Lyssna, mitt folk,
till min undervisning,
hör vad jag har att säga!
Jag vill yppa visdomsord
och tyda det förgångna.
Vad vi har hört och lärt känna,
vad våra fäder berättade för oss,
vill vi inte dölja för våra barn.
Vi skall berätta för kommande släkten
om Herrens ära och hans makt
och om de under han gjort.
Han gav sina bud åt Jakob,
stiftade en lag åt Israel,
Hallelujavers
Herrens hand är höjd till seger,
Herrens hand har visat sin kraft.
Ps. 118:16
Första årgången
Första läsningen
1 Mos. 15:1–6
En tid därefter kom Herrens ord till Abram
i en syn: ”Var inte rädd, Abram! Jag är din
sköld. Du skall bli rikt belönad.” Abram
sade: ”Herre, min Gud, vad är det du vill
ge mig? Jag går ju bort barnlös.” Och han
sade: ”Du har inte låtit mig få några barn,
TJUGONDE SÖNDAGEN EFTER PINGST
349
och därför blir det min tjänare som ärver
mig.” Men Herrens ord till honom löd:
”Det blir inte han som ärver dig utan en
av ditt eget blod.” Och Herren förde honom ut och sade: ”Se upp mot himlen och
räkna stjärnorna, om du kan! Så talrika
skall dina ättlingar bli.” Abram trodde Herren, och därför räknade Herren honom som
rättfärdig.
Andra läsningen
Rom. 4:16–25
Tron är grunden för att nåden skall gälla
och löftet stå fast för alla hans efterkommande, inte bara för dem som håller sig
till lagen utan också för dem som har tro
som Abraham. Han är allas vår far, som
det står skrivet: Jag har gjort dig till fader till
många folk, och han är det inför den som
han trodde på, Gud, som ger de döda liv
och talar om det som ännu inte finns som
om det redan fanns. Där allt hopp var ute
höll Abraham fast vid hoppet och trodde,
så att han kunde bli far till många folk,
enligt ordet: Så talrik skall din avkomma bli.
Han sviktade inte i tron då han tänkte på
att hans egen kropp var utan livskraft – han
var omkring hundra år gammal – och att
Saras moderssköte var dött. Inför Guds
löfte tvivlade han inte i otro utan fick kraft
genom tron. Han gav Gud äran och var
förvissad om att det Gud har lovat kan han
också infria. Därför räknades han som rättfärdig. Men inte bara om honom skrevs
orden räknades som rättfärdig utan också
med tanke på oss. Vi skall räknas som rättfärdiga, ty vi tror på honom som från de
döda har uppväckt vår herre Jesus, som blev
utlämnad för våra överträdelsers skull och
uppväckt för vår rättfärdiggörelses skull.
350
Evangelium
Mark. 2:1–12
Jesus kom tillbaka till Kafarnaum och det
blev känt att han var hemma. Det samlades så mycket folk att inte ens platsen utanför dörren räckte till längre, och han förkunnade ordet för dem. Då kom de dit med
en lam som bars av fyra män. Eftersom de
inte kunde komma fram till Jesus i trängseln, bröt de upp taket ovanför honom och
firade ner bädden med den lame genom
öppningen. När Jesus såg deras tro, sade
han till den lame: ”Mitt barn, dina synder
är förlåtna.”
Nu satt där några skriftlärda, och de
tänkte för sig själva: ”Hur kan han tala så?
Han hädar ju. Vem kan förlåta synder utom
Gud?” Jesus förstod i sin ande vad de tänkte
och sade till dem: ”Hur kan ni tänka så i
era hjärtan? Vilket är lättast, att säga till
den lame: Dina synder är förlåtna, eller att
säga: Stig upp, ta din bädd och gå? Men för
att ni skall veta att Människosonen har
makt att förlåta synder här på jorden, säger jag dig” – och nu talade han till den
lame – ”stig upp, ta din bädd och gå hem.”
Och mannen steg upp, tog genast sin bädd
och gick ut i allas åsyn, så att de häpnade
och prisade Gud och sade: ”Aldrig har vi
sett något sådant!”
Andra årgången
Första läsningen
Jes. 8:11–15
Detta är vad Herren sade till mig när han
grep tag i mig och varnade mig för att följa
samma väg som detta folk: ”Kalla inte allt
för stämpling som detta folk kallar stämpling. Frukta inte det som de fruktar, bäva
inte för det. Inse att det är Herren Sebaot
som stämplar mot er – honom skall ni frukta, honom skall ni bäva för. Ja, han stämp-
TIDEN EFTER PINGST
lar mot Israels båda folk, han skall bli en
sten som de snavar på och en klippa som
de stöter emot, och för Jerusalems invånare
skall han bli en snara och en fälla. Många
skall snava på den, falla och krossas, snärjas
och fångas.”
Andra läsningen
2 Kor. 1:18–22
Gud kan gå i god för att vad jag säger till er
inte är både ja och nej. Guds son, Kristus
Jesus, som vi har förkunnat bland er, jag
och Silvanus och Timotheos, han var inte
både ja och nej, i honom finns bara ett ja.
Ty alla Guds löften har fått sitt ja genom
honom. Därför säger vi också genom honom vårt Amen, Gud till ära. Det är Gud
som befäster både er och mig i tron på Kristus och som har smort oss; han har satt sitt
sigill på oss och gett oss Anden som en borgen i våra hjärtan.
Evangelium
Joh. 9:24–38
För andra gången kallade fariséerna alltså
till sig mannen som hade varit blind och
sade till honom: ”Ge Gud äran. Vi vet att
den här mannen är en syndare.” Han svarade: ”Om han är en syndare vet jag inte.
Men det vet jag, att jag som var blind nu
kan se.” De frågade honom: ”Vad gjorde
han med dig? Hur öppnade han dina
ögon?” Han svarade: ”Det har jag redan sagt
er, men ni ville inte lyssna. Varför vill ni
höra det igen? Kanske ni också tänker bli
hans lärjungar?” Då snäste de av honom
och sade: ”Du är hans lärjunge, men vi är
Moses lärjungar. Vi vet att Gud har talat
till Mose, men varifrån den här mannen
kommer, det vet vi inte.” Han svarade: ”Ja,
det är det märkliga, att ni inte vet varifrån
han kommer, och ändå har han öppnat
mina ögon. Vi vet att Gud inte lyssnar till
syndare, men om någon fruktar Gud och
gör hans vilja, då lyssnar han till honom.
Aldrig förr har man hört att någon har
öppnat ögonen på en som var född blind.
Om den här mannen inte vore sänd av Gud
hade han inte kunnat göra någonting.” Då
sade de till honom: ”Du föddes syndig alltigenom, och du skall undervisa oss!” Och
de körde ut honom.
Jesus fick höra att de hade kört ut honom, och när han träffade honom frågade
han: ”Tror du på Människosonen?” Han
svarade: ”Vem är han, herre? Jag vill tro på
honom.” Jesus sade: ”Du har sett honom.
Det är han som talar med dig.” Då sade han:
”Jag tror, herre” och föll ner för honom.
Tredje årgången
Första läsningen
4 Mos. 21:4–9
De bröt upp från berget Hor i riktning mot
Sävhavet för att gå vägen runt Edom. Under vandringen blev folket otåligt och
klandrade både Gud och Mose: ”Varför har
ni fört oss ut ur Egypten för att dö i öknen?
Här finns inget att äta och dricka. Vi är
utleda på den usla maten.”
Då skickade Herren ormar mot folket,
giftormar som bet israeliterna så att många
av dem dog. Folket kom till Mose och sade:
”Vi syndade när vi klandrade Herren och
dig. Be till Herren att han tar bort ormarna
från oss.”
Mose bad för folket, och Herren sade
till Mose: ”Gör en orm och sätt upp den
som ett fälttecken. Var och en som blir biten skall se på den, så får han leva.” Och
Mose gjorde en orm av koppar och satte
upp den som ett fälttecken. Den som blev
biten av en orm såg på kopparormen, och
då fick han leva.
TJUGONDE SÖNDAGEN EFTER PINGST
351
Andra läsningen
kanske du också från Galileen? Se efter i
skriften, så skall du finna att ingen profet
kommer från Galileen.”
Kol. 1:19–23
Gud beslöt att låta all fullhet bo i Sonen
och att genom hans blod på korset stifta
fred och försona allt med sig genom honom och till honom, allt på jorden och allt
i himlen.
Och ni, som förut stod utanför och visade ert fientliga sinnelag i era onda gärningar, också er har han nu försonat med
sig genom att Kristus led döden med sin
jordiska kropp. Han skall låta er träda fram
inför sig, heliga och fläckfria och oförvitliga, om ni håller fast vid er tro, har en stadig grund och inte viker från det hopp ni
har fått höra om i evangeliet, som har förkunnats för allt skapat under himlen och
vars tjänare jag, Paulus, har blivit.
Dagens bön
1.
Helige, rättfärdige Gud.
Du förde din tjänare Abraham ut
om natten
för att förundras över stjärnornas
tallösa mängd
och Guds stora löfte.
Lär också oss att tro så som han
och leva som dina barn.
Låt oss spegla ditt ljus i denna värld
och denna tid.
Hör oss för din Sons Jesu Kristi skull.
2.
Evangelium
Joh. 7:40–52
Några i hopen som hörde Jesu ord sade:
”Han måste vara Profeten”, och några sade:
”Han är Messias.” Men andra sade: ”Inte
kommer väl Messias från Galileen? Säger
inte skriften att Messias skall vara av Davids ätt och komma från Betlehem, byn där
David bodde?” Så blev hopen oenig om
honom. Några ville gripa honom, men
ingen lyfte sin hand mot honom.
När deras folk kom tillbaka frågade
översteprästerna och fariseerna: ”Varför har
ni inte tagit hit honom?” De svarade: ”Aldrig har någon människa talat som han.” Då
sade fariseerna till dem: ”Har ni också blivit vilseledda? Finns det någon i rådet eller bland fariseerna som tror på honom?
Men den stora hopen, som inte kan lagen,
den är förtappad.” Nikodemos, som själv
satt i rådet och som tidigare hade sökt upp
Jesus, sade: ”Inte dömer väl vår lag någon
utan att man först har hört honom och tagit reda på vad han gör?” De svarade: ”Är
352
Gud, vår Herre,
vi tackar dig för att du skänker oss
din förlåtelse.
Ge oss en tro som litar på ditt ord,
det som helar det söndrade
och ständigt skapar nytt.
Led av nåd våra liv.
Hör oss för Jesu Kristi, vår Frälsares skull.
3.
Gud,
tack för att du kan ge oss kraft att förlåta.
Tack för att vi får lita på
att du helar det som är skadat
och att du skapar nytt.
Led oss där vi lever.
I Jesu Kristi namn.
TIDEN EFTER PINGST
4.
Himmelske Fader.
Dåren säger i sitt hjärta
att det inte finns någon Gud,
och de visa drar upp gränser för din makt,
medan du, Gud, ler.
Vi tackar dig för att du förlåter och hjälper
vem du vill, när du vill.
Vi ber:
Styrk och uppehåll denna tro i vårt hjärta.
Hör oss för Jesu Kristi skull.
TJUGONDE SÖNDAGEN EFTER PINGST
353