FORSKNING PÅGÅR _ VäRdeFRÅGOR

FORSKNING PÅGÅR _ VÄRDEFRÅGOR
Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013
Värt att notera
I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning
som pågår just nu, och som har fått stöd av forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet.
Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av
hög vetenskaplig kvalitet, som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande.
Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman:
• didaktik
• effektstudier
• grupprocesser
• individens
lärande
• professioner
• utbildningshistoria
• utbildningssystem
• värdefrågor
Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren
2008-2012. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet.
Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av i rapporten Resultatdialog 2012 som publicerades i samband med konferensen med samma namn.
Rapporten går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst.
Stockholm, februari 2013
Elisabet Nihlfors
Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
Innehållsförteckning
Skolornas institutionella karaktär och elevernas
medborgarkompetens: en jämförelse av olika
kommunala och fristående skolor över tid och rum
Erik Amnå
1
Ungdomar och sexuellt risktagande: en intersektionell
analys av representationer, kunskaper och erfarenheter
Anna Bredström
3
Språken, skolan, samhället 1960-2010
Bo Ekelund
5
En värdefull skola - en studie av värdepremisser i
Ingemar Engström
främjande och förebyggande program i skolan i relation
till skolans värdegrund och till barnkonventionen
6
Utbildningsvägar till makten
Charlotte Fridolfsson
7
Vägledning mellan erkännande, rättvisa och
skillnadsskapande. En kvalitativ studie av studie- och
yrkesvägedning för ungdomar med utländsk bakgrund.
Fredrik Hertzberg
9
Konflikt i skolan: Lag, regler och dynamik i vardagens
skolmiljö
Antoinette Hetzler
11
Det KRAV-märkta barnet. Om subjektskonstruktioner i Malin Ideland
"Lärande för hållbar utveckling".
13
Ett kunskapsområdes uppkomst och etablering: Hållbar
utveckling som undervisningsämne inom svensk högre
utbildning. En utbildningssociologisk studie
Ida Lidegran
15
Klimatet som utmaning. Studenters lösningar på
klimatproblem i ämnena ekonomi, statsvetenskap och
juridik
Cecilia Lundholm
17
Förutsättningar för miljömoraliskt lärande inom
utbildning för hållbar utveckling: En tvärvetenskaplig
undersökning av unga svenskars attityder, engagemang
och handlingar.
Lena Molin
18
Globaliseringen och den svenska gymnasieskolan. En
utbildningssociologisk studie av hur
nationsöverskridande profiler utformas och värdesätts
Mikael Palme
19
Svenska som enhetsspråk? Nation, ekonomi och
mångkultur i dagens svenska skola
Tünde Puskás
21
Klass i marknadsliberala utbildningsdiskurser
Eva Reimers
23
Att lära studenter att bli kosmopolitiska medborgare?
Framtidsutsikter och utmaningar för svensk
lärarutbildning
Klas Roth
25
Testa tal, tala under test: Interaktion och bedömning av
muntlig färdighet i språk
Erica Sandlund
27
Transnationell utbildningsmobilitet i Asien: en
tvärvetenskaplig studie av ungas strategier och
utbildningsvillkor
Leif Stenberg
29
Föreställningar om femininitet och maskulinitet i
Sharon Todd
klassrummet: En feministisk filosofisk undersökning av
ämnena religion, naturkunskap och svenska
31
Kön och karriär i akademin
Elisabet Öhrn
33
Skolprestationer och kön. Om undervisning,
ungdomsgrupper och lokala villkor
Elisabet Öhrn
35
Skolornas institutionella karaktär och elevernas
medborgarkompetens: en jämförelse av olika
kommunala och fristående skolor över tid och rum
Det svenska skolsystemet byggde länge på tanken om en enhetlig
och centralstyrd skola, med lika standard för alla, oavsett var i
landet man bodde. I början av 1990-talet förändrades detta, då
skolan decentraliserades och kommunerna övertog ansvaret för
skolverksamheten. Huvudargumenten för decentralisering var
lokal anpassning, valfrihet, specialisering och mångfald, vilket
samtidigt medförde att olikheter av olika slag uppkom -- och
bejakades. Kritiker menar dock att man från politikerhåll inte
riktigt vill kännas vid bilden av det svenska skolsystemet som
diversifierat eller uppsplittrat. Istället fortsätter man att tala om att
lika villkor är ett högt prioriterat mål.
Detta projekt vill undersöka om man alls kan tala om
"likvärdighet" i den svenska skolan, genom att empiriskt
undersöka hur olika slags kommunala skolor och olika slags
fristående skolor förmår att förmedla "medborgarkompetenser" till
eleverna, det vill säga samhällsengagemang, kunskap om
demokrati- och samhällsfrågor, politisk självtillit samt
demokratiska och toleranta värderingar. Den grundläggande
forskningsfrågan undersöks genom tre tematiska delstudier, som
fokuserar på tiden (förändringen från 1999 till 2009 med avseende
på elevernas medborgarkompetens), djupet (skol- och
klassrumsstudier) samt bredden (den svenska skolan i ett
internationellt jämförande perspektiv). Med den kombination av
ansatser som projektet representerar kan således förändringen i
svenska skolor som institutioner och deras betydelse för
eventuella grundläggande skillnader i elevers
"medborgarkompetens" och politisk-moraliska förhållningssätt
analyseras ingående.
Huvudsökande
Erik Amnå
Örebro universitet
Medsökanden
Cecilia Eriksson
Karlstads universitet
Joakim Ekman
Örebro universitet
Tomas Englund
Örebro universitet
Carsten Ljunggren
Örebro universitet
Ingrid Unemar Öst
Örebro universitet
Period
2010 - 2012
Det finns en omfattande samhällsvetenskaplig och
utbildningsvetenskaplig forskning om ungdomar, politisk
socialisation, politiskt deltagande och tillägnandet av
demokratiska värderingar genom skolan. Den tidigare forskningen
har dock vissa begränsningar. I den utbildningsfilosofiskt
orienterade litteraturen betonas ofta att en skolmiljö präglad av
mångfald, öppenhet och samtal har stor betydelse för elevernas
möjligheter att utveckla demokratiska och toleranta värderingar
och förhållningssätt. Det finns emellertid inte särskilt många
empiriska studier som är inriktade på elevernas
medborgarorienterade kunskaper. Vidare saknas empirisk
forskning grundad på institutionella analyser av skolan av det slag
1
som detta projekt avser att utföra, där målet är att jämföra
konsekvenser för politisk socialisation beroende på skolform -kommunal respektive fristående skola -- samt variationer inom
respektive form, och där konsekvenser för såväl elever som lärare
belyses.
Empiriskt kommer detta projekt att bygga på helt ny data från en
internationell undersökning om skolelevers kunskaper om och
attityder till demokrati och samhällsfrågor: International Civic and
Citizenship Education Study (ICCS), vilken genomförs av
International Association for the Evaluation of Educational
Achievement (IEA). Projektet har här, genom redan etablerat
samarbete med Skolverket, tillgång till ett unikt datamaterial om
skolan som förmedlare av medborgarkompetenser.
Forskningsprojektet kommer att ledas och genomföras av
pedagoger och statsvetare vid Örebro universitet.
2
Ungdomar och sexuellt risktagande: en
intersektionell analys av representationer,
kunskaper och erfarenheter
UNGDOMAR OCH SEXUELL RISK: EN STUDIE OM
KUNSKAP, ERFARENHET OCH FÖRSTÅELSER De senaste
åren har det kommit flera rapporter om ett utbrett sexuellt
risktagande bland ungdomar, till exempel har det skett en markant
ökning av sexuellt överförbara infektioner, särskilt
klamydiainfektion. Tidigare forskning indikerar också att det
sexuella risktagandet varierar beroende på kön, klass, etnicitet och
sexuell identitet. Till exempel verkar ungdomar på praktiska
gymnasieprogram ta fler risker än ungdomar på teoretiska
program, och på liknande sätt tycks unga män med så kallad
invandrarbakgrund i högre grad utsätta sig för sexuell risk än
motsvarande grupp män med "svensk" bakgrund. Paradoxalt nog
visar däremot ungdomar överlag god kunskap både om vilka
risker oskyddat sex kan medföra och om hur man kan skydda sig.
Huvudsökande
Anna Bredström
Linköpings universitet
Medsökanden
Jenny Bengtsson
Linköpings universitet
Eva Bolander
Linköpings universitet
Period
2012 - 2014
I detta projekt studeras de budskap om sexuellt risktagande som
ges till ungdomar inom ramen för dels den formella
skolundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet,
dels genom officiella satsningar av myndigheter och väletablerade
frivilligorganisationer. I projektet undersöks även hur ungdomar
tolkar samma material samt deras erfarenheter av sexuellt
risktagande. Mer specifikt undersöks också hur sexuellt
risktagande kopplas ihop med genus, etnicitet, klass och sexuell
identitet. Utgångspunkten är att både kunskap och förståelse av
sexuellt risktagande, och hur individen agerar, är intimt förbundet
med sociala strukturer, normer och värderingar som formas och
förändras i olika tid, rum och sociala/kulturella sammanhang.
Projektet har en utforskande snarare än hypotesprövande
utgångspunkt och använder sig därför av flera olika kvalitativa
metoder (text- och bildanalys, enskilda intervjuer,
fokusgruppsintervjuer och deltagande observation).
Projektet genomförs i form av fyra delstudier: (1) Den första
delstudien granskar aktuella läromedel och informationsmaterial
som syftar till "säkrare sex" bland ungdomar. Urvalet av material
kommer att täcka in både material som riktar sig till ungdomar
överlag, och material som riktar sig till specifika målgrupper så
som "invandrarungdomar" eller unga hbt-personer; (2) Den andra
delstudien analyserar hur ungdomar med olika bakgrunder tolkar
ett urval av det material som analyseras i delstudie 1. Här
intresserar vi oss för hur medierat material om säkrare sex kan
tolkas, beroende på individens bakgrund och erfarenheter. Givet
3
vårt intresse att studera hur ungdomarnas olika bakgrund och
identiteter spelar in läggs stor vikt vid att nå ett brett urval; (3)
Den tredje delstudien studerar den formella sex- och
samlevnadsundervisningen i åk 8-9 och på gymnasiet.
Här används deltagande observation och fokus ligger både vid
vilken kunskap som förmedlas och hur den tas emot av
ungdomarna; och (4) den fjärde delstudien undersöker ungdomars
egna erfarenheter av sexuellt risktagande. Mot bakgrund av vad
som saknas i tidigare forskning fokuserar denna delstudie på att
intervjua dels ungdomar som har erfarenhet av att ha varit smittad
av en sexuellt överförbar infektion, och dels ungdomar som har
god erfarenhet av att praktisera säkrare sex, både i fasta och i
tillfälliga relationer. De fyra delstudierna är på många sätt
överlappande och tanken är att de ska berika varandra och
generera nya infallsvinklar, teman och frågeställningar att
undersöka under projektets gång. Delstudierna kommer därför att
löpa parallellt och forskargruppen kommer att arbeta tillsammans
i stor utsträckning. Projektet är ett bidrag både till
genusforskningen och till det utbildningsvetenskapliga
forskningsfältet.
Projektet omfattar flera viktiga arenor där kunskap om sexuellt
risktagande formas och bidrar på så sätt med viktig kunskap för
framtida utveckling av undervisning om sex och samlevnad.
Projektets utformning gör det troligt att det kan bidra med konkret
information, om till exempel förhandlingsstrategier för säkrare sex
och särskilt riskfyllda situationer som kan vara till hjälp i framtida
preventiva satsningar. Projektets kvalitativa ansats innebär också
ett bidrag till svensk forskning om sexuellt risktagande, vilken
hittills till stor del består av kvantitativa studier.
4
Språken, skolan, samhället 1960-2010
Under senare år har det varit tätt mellan larmen om utarmningen
av undervisningen i moderna språk i Sverige. Andelen elever och
studenter på avancerade språkkurser sjunker trots pedagogiska
reformer och expansion av högskoleväsendet. Framtidsutsikterna
är fortsatt dystra med tanke på den svaga rekryteringen av
blivande språklärare. Situationen tycks paradoxal, inte minst mot
bakgrund av en väl etablerad konsensus om att goda färdigheter i
främmande språk är en förutsättning för den internationaliserade
välfärdsstatens dynamiska utveckling. Projektet Språken, skolan,
samhället 1960-2010 söker svar på frågan om de moderna
språkens kräftgång. Visserligen finns tidigare försök till
förklaringar. En ofta åberopad modell skjuter skulden på
systemfel inom den statliga utbildningsapparaten, där elever och
studenter bl a lockats att välja bort språk av betygsstrategiska skäl.
Huvudsökande
Bo Ekelund
Uppsala universitet
Medsökanden
Donald Broady
Uppsala universitet
Mikael Börjesson
Uppsala universitet
Eva Hemmungs Wirtén
Uppsala universitet
Monica Langerth Zetterman
Uppsala universitet
Period
2009 - 2011
Dessa förklaringar gör sannolikt att den senaste
gymnasieutredningens förslag att höja språkstudiernas meritvärde
kommer att ge resultat, om förslagen genomförs. Frågan om hur
enskilda individer och grupper väljer att utnyttja det statliga
utbildningssystemets möjligheter kan emellertid inte förklaras
endast med hänvisning till hur systemet är organiserat. Projektet
ska därför placera frågeställningarna kring de moderna språken i
ett socialt och samhälleligt sammanhang. Vi kommer att studera
den sociala rekryteringen till språkstudier och vilka effekter det
får för utbildningen. Vi kommer vidare att undersöka hur de
moderna språken värderas i förhållande till andra ämnen och i
förhållande till utsikter om framtida karriärer. Möjligheterna inom
det statliga utbildningssystemet måste även vägas mot alternativa
sätt att tillägna sig kunskaper i moderna språk.
Den kraftigt expanderande marknaden för språkstudier utomlands
framstår som särskilt intressant eftersom de privata arrangörerna
säger sig erbjuda unika kunskaper, omöjliga att förvärva i
hemlandet. Inom vissa ramar berättigar resorna dessutom till
statliga studiemedel, en möjlighet som ca 35 000 individer
utnyttjade läsåren 2001/02 – 2006/07. En specialstudie ägnas
översättarna, en yrkesgrupp vars position bygger på goda
språkkunskaper, och deras utbildningsvägar. Projektet samlar
utbildningssociologer, litteratursociologer och historiker. Det
empiriska underlaget utgörs av offentlig statistik, enkäter och
intervjuer. Övergripande statistiska analyser kombineras med
fallstudier.
5
En värdefull skola - en studie av värdepremisser i
främjande och förebyggande program i skolan i
relation till skolans värdegrund och till
barnkonventionen
En värdefull skola - en studie av värdepremisser i främjande och
förebyggande program i skolan i relation till skolans värdegrund
och till barnkonventionen Skolan är viktig för barns och
ungdomars utveckling, hälsa och lärande. I skolan lär sig barnet
om världen, men också om sig själv och andra. Skolan har ett
ansvar för elevernas hälsa och ska fostra till demokratiska
värderingar. Detta formuleras i läroplanen som skolans
värdegrund. Främjandet av elevernas psykiska hälsa och skolans
värdegrund har antagit olika former och under senare år har en rad
olika metoder utvecklats för att arbeta med främjande och
förebyggande program i skola och förskola. Exempel på sådana
program är Olweusmetoden, SET, De otroliga åren, Komet och
Föräldrakraft. Vissa av programmen riktar sig direkt till skolans
elever medan andra program riktar sig till föräldrar. Det pågår nu
flera projekt som studerar vilka av dessa program som är
effektivast.
Huvudsökande
Ingemar Engström
Örebro universitet
Medsökanden
Staffan Janson
Karlstads universitet
Andreas Bergh
Örebro universitet
Anna-Lena Englund
Örebro universitet
Tomas Englund
Örebro universitet
Karin Engström
Örebro universitet
Period
2011 - 2013
Detta projekt syftar till att undersöka vilka centrala värden som
dessa program bygger på och hur de överensstämmer med skolans
demokratiska värdegrund. Programmen kommer också att
analyseras med avseende på den syn på barn och unga som
kommer till uttryck samt vilka pedagogiska konsekvenser som
program av detta slag kan tänkas medföra. Vidare kommer
programmen att analyseras med avseende på vilken teoretisk
grund dessa program vila på och vilka metoder som används.
Programmen kommer också att analyseras i förhållande till
barnets rätt och till barnkonventionen. Slutligen kommer några
fallstudier att göras för att fördjupa frågeställningarna. Med
resultaten från detta projekt kan vetenskapligt grundad kunskap
tillföras kring vad olika program syftar till, vilken syn på barnet
som kommer till uttryck och på vilken värdemässig grund
programmen vilar.
6
Utbildningsvägar till makten
Internationella studier visar att politiska makthavare i allmänhet är
mer högutbildade än befolkningen i genomsnitt. I vissa länder,
såsom Storbritannien och Frankrike, finns dessutom en tydlig
koppling mellan den politiska makten och vissa elitinstitutioner
inom utbildningssystemet som blivit viktiga passager för en
framgångsrik politisk karriär. Internationellt sett avviker den
svenska politiska eliten på så vis att den präglas av en
förhållandevis bred social rekrytering. Även om också svenska
makthavare generellt har högre utbildning än befolkningen, så har
högskoleutbildning inte varit en nödvändighet för en framgångsrik
politisk karriär. Det finns tecken på att folkrörelserna och
folkbildningen inneburit en viktig skola och bildningsväg för
politiska makthavare. Historiskt sett har flera politiska ledare
utbildats vid folkhögskolor. Institutioner som
arbetarrörelsefolkhögskolan Brunnsvik har pekats ut som en
central passage för många riksdagsledamöter.
Huvudsökande
Charlotte Fridolfsson
Örebro universitet/Linköpings
universitet
Medsökanden
Henrik Nordvall
Linköpings universitet
Period
2010 - 2012
Däremot vet vi inte vilken betydelse olika utbildnings- och
folkbildningsinstitutioner har för den för den politiska eliten idag.
Även om det finns tecken på Sverige utgör ett avvikande fall när
det gäller vilken roll utbildning spelar för ett inträde i den
politiska makten, så saknas ingående empiriska studier av den
politiska elitens bildningsvägar. Därför vet vi inte mer precist hur
det förhåller sig. Därmed uppstår lätt ett mytiskt skimmer kring
den svenska folkbildnings- och folkrörelsebaserade demokratin,
som riskerar att osynliggöra utestängningsmönster. Målet för
projektet är att ingående undersöka vilka bildningsvägar, i
bemärkelsen erfarenheter av utbildning, folkbildning och
informella lärprocesser, som fostrat företrädare för den politiska
eliten i Sverige. Till den politiska eliten räknar vi huvudsakligen
statsråd, statsekreterare, EU-parlamentariker och
riksdagsledamöter.
Med politikers bildningsvägar som utgångspunkt är syftet vidare
att belysa centrala aspekter av den svenska utbildnings- och
folkbildningssektorn ur ett makt- och demokratiperspektiv. Detta
görs utifrån två ingångar. För det första avser projektet att ge en
fördjupad överblicksbild av den politiska elitens bildningsgångar.
Detta omfattar så väl specifika utbildnings- och
folkbildningsinstitutioners betydelse, liksom särskilda mönster
relaterade till nivå, karaktär och inriktning på utbildningen hos
politikerna. Här är syftet att skärskåda betydelsen av variationer
relaterade till genus, klass, ålder och etnicitet, liksom till regionala
skillnader och skillnader mellan och inom partier. För det andra
7
avser projektet att studera den politiska elitens egna
föreställningar om betydelsen av bildning och utbildning för att
kunna hävda sig inom den politiska maktsfären.
Resultaten från studien kommer att placeras in i ett historiskt
sammanhang och sättas i relation till internationell forskning om
politiska eliter.
8
Vägledning mellan erkännande, rättvisa och
skillnadsskapande. En kvalitativ studie av studieoch yrkesvägedning för ungdomar med utländsk
bakgrund.
I detta projekt vill vi studera hur skolans studie- och
yrkesvägledning hantera de problem och möjligheter som är
specifika för ungdomar med utländsk bakgrund. Studiens
inriktning tydliggörs i de begrepp som förekommer i projektets
titel ? ?vägledning mellan erkännande, rättvisa och
skillnadsskapande?. Med dessa begrepp vill vi sammanfatta tre
frågeställningar som enligt oss är grundläggande och centrala för
skolans vägledande verksamhet. För det första: har vägledningen
en möjlighet att göra ungdomarnas förutsättningar för väljande av
yrke och utbildning likvärdiga, eller är ungdomars villkor så pass
olikartade, att det vore utopiskt att tro att likvärdighet kan vara en
realitet i denna fråga? Och vilka möjligheter har vägledningen att
skapa likvärdiga möjligheter för ungdomar med utländsk
bakgrund?
Huvudsökande
Fredrik Hertzberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Petra Roll Bennet
Stockholms universitet
Åsa Sundelin
Stockholms universitet
Period
2011 - 2013
För det andra: i vilken utsträckning är skolans vägledning öppen
för att ungdomar med utländsk bakgrund uttrycker tankar kring
framtida arbete och utbildning som tydligt avviker från det som är
vanligast och ?normalt? i det svenska samhället? Finns det en
tydlig ? men kanske outtalad ? norm, eller är man öppen för att
överskrida ?det typiskt svenska?, till exempel vad gäller
föreställningar om ?ett bra arbete? eller jämställdhet? För det
tredje: hur funderar vägledare kring det svenska och det
invandrare? Tydliggör man föreställningar om grundläggande
skiljaktigheter mellan svenskar och icke-svenskar, och hur
grundläggande antas de vara? Genom att ställa dessa frågor i en
studie av skolans studie- och yrkesvägledning kan vi få en inblick
i hur vägledare förhåller sig till de dilemman som många
ungdomar med utländsk bakgrund möter vid övergången från
skola till arbetsliv.
Utgångspunkten för studien är att vi diskuterar frågorna
tillsammans med de personer vars professionella verksamhet vi
studerar. Tanken är att göra vägledarna själva delaktiga i studien,
och låta dem kommentera grundläggande frågor om studie- och
yrkesvägledningens betydelse och målsättningar i ett fleretniskt
samhälle. Därmed blir det möjligt för oss forskare att få en inblick
i hur man i en vägledande verksamhet uppfattar, formulerar och
hanterar problem, och eventuellt löser de motsättningar som är
?inbyggda? i yrkets förutsättningar. Eftersom vi har ett
förhållningssätt som fokuserar på de verksammas förhållningssätt
9
till sitt eget arbete, blir det naturligt för oss att välja kvalitativa
forskningsmetoder, vilka ger en större möjlighet att erhålla
kunskaper om de studerades egna föreställningsvärldar.
Att fokusera på hur skolans vägledning hanterar de förhållanden
som är specifika för ungdomar med utländsk bakgrund torde vara
av stor vikt för den som bättre vill förstå villkoren för ungdomars
inträde i arbetsliv och vuxenliv ? ändå har ingen sådan studie
gjorts. Det finns flera goda skäl att fokusera på studie- och
yrkesvägledningen. Den har, inte minst inom EU,
uppmärksammats som ett viktigt verktyg i strävan efter att
inkludera alla människor i samhällslivet, och överbrygga klyftor
mellan de grupper av människor som har respektive saknar
utbildning och arbete. Denna inkluderande funktion är tydlig vad
gäller ungdomar med utländsk bakgrund, som ju möter större
svårigheter än andra vid övergången mellan skola och arbetsliv.
Men frågan är skolans vägledning likvärdig och rättvis, och om
den passar alla lika bra.
Det finns studier som pekar på att detta inte alltid är fallet, och att
vägledarens förförståelse kan få en negativ påverkan på studieoch yrkesvalet hos t ex ungdomar med utländsk bakgrund, bland
annat därför att vägledaren på ?kyler ned? och därmed begränsar
yrkesaspirationerna hos dessa, på grundval av omdömen som
baseras på negativa och grupprelaterade antaganden om elevernas
förmåga. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, anser vi, att
närmare studera hur skolans vägledare förhåller sig till å den ena
sidan kraven på rättvisa och likvärdighet, och strävan efter att jag
alla ungdomar likvärdiga förutsättningar i val av studier och
arbete, och å den andra sidan kravet på att vara öppen inför
ungdomars egna föreställningar om vad som är ett bra arbete och
ett bra, vuxet liv.
Inte minst eftersom dessa bägge krav, som ibland kan vara svåra
att förena, kommer till uttryck inte enbart i riktlinjerna för skolans
studie- och yrkesvägledning, utan även i den metodlitteratur som
förekommer i undervisningen på högskolornas utbildning för
studie- och yrkesvägledare.
10
Konflikt i skolan: Lag, regler och dynamik i
vardagens skolmiljö
Konflikt i skolan: Lag, regler och dynamik i vardagens skolmiljö
Skolan och utbildningssystemet är grundläggande för välfärden i
vårt land. Det handlar om vars och ens rätt till utbildning och
utveckling utifrån sina förutsättningar och behov. Varje barn i
Sverige har rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Men
rättigheter har ringa värde om de inte används.
Genom att fokusera på tre centrala områden inom skolan där
reglering spelar en viktig roll, disciplin, rättigheter (inklusive
frihet från diskriminering och annan kränkande behandling), och
yttrandefrihet, undersöker projektet (1) hur Skollagen (1985 och
2010), läroplanerna (Lpo94 och 2010) och lokala skolplaner såväl
som Skolinspektionen och Barn- och elevombudet påverkar
vardagslivet i och runt skolan; (2) hur elever, lärare och
Huvudsökande
Antoinette Hetzler
Lunds universitet
Medsökanden
Anett Schenk
Lunds universitet
David Wästerfors
Lunds universitet
Period
2011 - 2013
administrativ personal förstår och tolkar lagstiftningen och
elevrättigheterna i skolan; och (3) när och hur elever, lärare och
andra anställda mobiliserar (eller inte mobiliserar) lagen och
rättighetsanspråken. För att förstå om lagen och rättigheter har
någon effekt i den sociala miljön i skolan, är det nödvändig att
förstå hur rätten, och konflikter som kan vara ett brott mot en
rättighet, upplevs, och hur beslutet att hävda sin rätt genom att
mobilisera en formell rättslig process för att lösa konflikten
används.
Amerikansk forskning har visat att folk vanligtvis inte upplever att
ett visst beteende är ett brott mot ens rättigheter. Och när de
upplever att deras rättigheter har kränkts är det mycket sällan de
använder rättssystemet för att lösa en konflikt. I en situation där
man känner sig kränkt eller orättvist behandlad gör man som regel
ingenting; man accepterar situationen. Forskning från 1980 visar
att bara fem procent av fall där man upplever att ens rättigheter
har kränkts går till åtal. Under 1990-talet har skolan självt i
ökande utsträckning vänt sig till polisen för att lösa
ordningsproblem i skolan, även när problemet var av en lindrig
typ. Samtidig får vi genom media en bild av att mobbning, skolk
och bråk på skolan har ökat, liksom anmälningarna till
yrkesinspektionen om stökig arbetsmiljö för lärare.
Genom enkätundersökningar och etnografiska metoder ska
projektet undersöka mobilisering av rättigheter på högstadiet,
bland elever, lärare och administrativ personal, på åtta olika skolor
i Stockholms och Skåne län. Skolorna har utvalts på grundval av
socioekonomisak och geografiska skillnader. I Skåne är två skolor
11
så kallade friskolor. Projektet ska samla information om elevers
faktiska och hypotetiska erfarenheter av rättighetskränkningar och
rättslig mobilisering. Vi ska också ta reda på hur konflikter löses
när rättsliga åtgärder inte vidtas. En motsvarande undersökning
som vår genomförs parallellt i Förenta Staterna. Där har forskare
kommit fram till att mellan att göra ingenting och att involvera
rättsväsendet finns många andra möjligheter.
De vanligaste reaktionerna är att (1) göra ingenting och bara
acceptera situationen; (2) ta till utomrättsliga åtgärder för att ge
tillbaka; (3) använda sig av kvasirättsliga åtgärder, till exempel
samtal med lärare och de involverad i konflikten; och (4) rättsliga
åtgärder. Vår forskning vill se om detta också gäller i den svenska
situationen, och visa hur olika åtgärder definieras och används av
olika grupper. Forskning ska också få fram varför lösningar på
lokal nivå inte är tillräckliga. Givet vikten av utbildning för hur
livschanser formas, har samhället länge utgått från att rättsliga
åtgärder på utbildningsområdet kan lösa många av samhällets
problem, som social ojämlikhet, fattigdom, arbetslöshet, etniska
spänningar och brott, utan att vet hur rättsliga åtgärder används för
att lösa skolmiljöns återkommande problem och konflikter.
Det här forskningsprojektet vill ge kunskap om effekterna av rätt,
policy och reglering för skolans aktörer, och hur detta kan bidra
till god utbildning i trygg miljö för alla.
12
Det KRAV-märkta barnet. Om
subjektskonstruktioner i "Lärande för hållbar
utveckling".
Detta projekt drivs av frågan vem och vad som inkluderas
respektive exkluderas i den svenska skolans projekt "Lärande för
hållbar utveckling". Vi vill undersöka hur förväntningar på t.ex.
"det hållbara livet" konstrueras i detta sammanhang och hur dessa
förväntningar får betydelse för vem som inkluderas respektive
exkluderas inom det diskursiva fältet "Lärande för hållbar
utveckling". Detta gör vi genom att analysera läromedel inom
detta område. Vi vill undersöka hur "det goda barnet" konstrueras
i detta sammanhang, dvs vilka möjliga sätt finns det att framställa
barnet inom denna diskurs. Bilden av det goda barnet ramas in av
vilka hållbarhetsproblem som ska lösas enligt läromedlen, vem
som ska göra detta, med hjälp av vilka aktiviteter och med vilka
uttalade intentioner. Vi vill dessutom undersöka vilka subjekt,
aktiviteter och framtider som beskrivs som icke-önskvärda eller
helt enkelt inte är uttalade.
Huvudsökande
Malin Ideland
Malmö Högskola
Medsökanden
Per Hillbur
Malmö Högskola
Claes Malmberg
Malmö Högskola
Period
2012 - 2014
Målet är att kunna peka ut vems frågor som diskuteras och vem
som (inte) har möjlighet att identifiera sig med arbetet inom
praktiken "Lärande för hållbar utveckling". I en förlängning ska
detta leda till problematisering av vilka föreställningar om "de
viktiga problemen", "det goda barnet", "de goda handlingarna"
och "de goda intentionerna" som reproduceras genom tillsynes
oproblematiska praktik. Särskilt intresserade är vi att undersöka
hur förställningarna kan förstås i termer av sociala kategorier
såsom klass och nationell identitet. Det sistnämnda är intressant
eftersom vår hypotes är att denna skolpraktik speglar idéer om
"svenskheten" i form av t.ex. natursyn och rättvisa. Vi intresserar
oss för hur globala intentioner filtreras genom nationella normer
och värden. Studien är teoretiskt inspirerad av den amerikanske
pedagogen Thomas Popkewitz.
Utifrån Foucaults teorier om governmentality och konstruktion av
subjekt inom ramen för maktordningar undersöker han hur
politiska reformer som t.ex. "en skola för alla" och "no child left
behind" bygger på idén om den kosmopolitiske individen som är
problemlösande och reflekterande i strävandet mot en mer rättvis
värld. Popkewitz menar att dessa goda intentioner samtidigt
utestänger de barn som inte vill eller kan identifiera sig med dessa
ideal. De blir dels definierade som "icke-önskvärda", dels har de
svårt att identifiera sig med praktiken såväl som målet. På
liknande sätt vill vi undersöka hur diskursen om "Lärande för
hållbar utveckling" konstruerar vissa subjekt som önskvärda och
13
andra som icke-önskvärda och vilka konsekvenser detta får för
vem som kan tänkas befinna sig inom - eller utanför - diskursens
ordning. Vilka problem framställs som värda att engagera sig i
och vems framtid är det som man "gemensamt" arbetar för?
Projektet kommer att analysera utbildningsmaterial som syftar till
"Lärande för hållbar utveckling". Fältet är ibland flytande, och
svårt att rama in. Det tar sig uttryck bla i teman som
miljöundervisning, utepedagogik och hälsopromotion, vilka därför
kommer att inkluderas i studien när det är relevant. Urvalet sker
utifrån kriteriet att materialet riktar sig till skolan och är tydligt
inriktat mot "Lärande för hållbar utveckling". Analysmetoden som
används är inspirerad av diskursteori, då vi kommer att leta efter
nyckelord och begrepp som beskriver t.ex. önskade aktiviteter,
subjekt och sociala förändringar. Nästa steg blir att analysera
diskursiva tystnader, dvs vad man inte talar om i "Lärande för
hållbar utveckling" och hur dessa tystnader skapas. I ett sista
analyssteg görs en tolkning i relation till samhälleliga diskurser
om t.ex. svenskhet, den goda barndomen, social klass och
natursyn. Denna analys görs med hjälp av litteraturstudier.
Resultaten av projektet kan användas till att problematisera och
kritisera ett - i svensk kontext - hittills oproblematiserat
utbildningsområde, "Lärande för hållbar utveckling". Idag är detta
fält behäftat med "goda intentioner" och föreställningar om "det
föredömliga livet" och "den önskvärda framtiden", och vi vill
peka på vilka subjekt, handlingar och framtidsbilder som
samtidigt kategoriseras som "icke-önskvärda". På så sätt vill vi
bidra till diskussionen om vems frågor som denna "utbildning för
alla" egentligen tar upp och därmed också kunna peka på vems
frågor som inte förs fram. Vi vill också ge ett teoretiskt bidrag till
förståelsen av skolan som institution och hur politiska reformer
och pedagogiska lösningar möjliggör och omöjliggör olika
subjektskonstruktioner.
14
Ett kunskapsområdes uppkomst och etablering:
Hållbar utveckling som undervisningsämne inom
svensk högre utbildning. En utbildningssociologisk
studie
Det förhållandevis nya området hållbar utveckling har på kort tid
fått växande utrymme i många utbildningar vid universitet och
högskolor. Det väcker frågor. Vilka är betingelserna för denna
extraordinärt snabba och framgångsrika etablering? Vad innebär
tillkomsten av ett nytt tvärvetenskapligt område för befintliga
discipliner och utbildningsprogram? Vad utmärker dem som
befolkar området, det vill säga vad kännetecknar de studenter som
rekryteras hit snarare än till andra kurser och utbildningar, hur
särskiljer sig lärarna och vad karaktäriserar de administratörer,
forskare, politiker organisationsrepresentanter, och andra som
engagerat sig i områdets tillkomst och utveckling? Och vilka är de
interna relationerna inom området mellan aktörerna, det vill säga
vilka är polariteterna och hierarkierna dem emellan? Sådana
frågor ställs inom det här föreslagna projektet. Svaren skall sökas
med hjälp av utbildningssociologiska tillvägagångssätt, vilket inte
är vanligt.
Oftare används metoder som attitydmätningar, didaktiska
överväganden, lärandeteorier, ideologianalys, diskursanalys eller
det slags metoder som är gängse inom kunskaps- och
vetenskapssociologin och STS-forskningen (Science and
Technology Studies). Inom projektet kommer vi i stället att fästa
mest uppmärksamhet vid de människor (studenter, lärare,
administratörer med flera) som befolkar området och i synnerhet
vid deras tillgångar i form av kulturellt kapital, utbildningskapital,
politiskt kapital och så vidare. Kartläggningar av fördelningen av
sådana tillgångar blir den främsta utgångspunkten för analyserna.
Metodiskt kommer prosopografiska (kollektivbiografiska)
analyser liksom geometrisk dataanalys att vara centrala,
kombinerade med intervjuserier och dokumentanalyser. Data
kommer att hämtas från register över samtliga svenska
universitets- och högskolestudenter från och med 1993 till och
med 2010.
Huvudsökande
Ida Lidegran
Uppsala universitet
Medsökanden
Mona Mårtensson
Stockholms universitet
Mikael Palme
Stockholms universitet
Ylva Bergström
Uppsala universitet
Donald Broady
Uppsala universitet
Mikael Börjesson
Uppsala universitet
Johan Prytz
Uppsala universitet
Period
2011 - 2013
Vidare kommer nya data att samlas in om dem som varit
engagerade i utvecklingen av området, deras positioner och
tillgångar. Förändringar över tid är självfallet viktiga: att det
mångvetenskapliga området hållbar utveckling vuxit till sig så
snabbt och kraftfull har av allt att döma åstadkommit vissa
förskjutningar i disciplinernas och utbildningsprogrammens
etablerade ordning, förändringar vilkas förutsättningar och
15
effekter är av stort intresse inte bara för förståelsen av fenomenet
hållbar utveckling i sig. Även mer generella mekanismer i
samband med tillkomsten av nya disciplinöverskridande
kunskapsområden i den akademiska undervisningen kommer att
analyseras. I projektet ingår tre delundersökningar, Studenterna,
Företrädarna och Innehållet. Rekryteringen av studenter till kurser
och utbildningar helt eller delvis inriktade mot hållbar utveckling
kommer att jämföras sinsemellan och med andra slag av
utbildningar.
Centrala frågor rör vilka studentkategorier som rekryteras och
rekryteringsmönstrens förändringar över tid. Med ?företrädarna?
avses de aktörer som drivit fram, byggt upp och satt sin prägel på
området: administratörer, politiker, lärare, forskare,
organisationsrepresentanter, aktivister och andra. Här kommer
prosopografiska metoder till användning, främst analyser av vilka
olika typer av tillgångar aktörerna besitter, och balansen dem
emellan. Den tredje delundersökningen ägnas åt
undervisningsinnehållet, varvid det är av vikt såväl vad
utbildningen faktiskt inrymmer som vilka kunskaper och
färdigheter som lyfts fram i styrdokument och andra viljeyttringar.
I projektet, som förläggs till Utbildnings- och kultursociologi
(SEC) vid Uppsala universitet, ingår medarbetare med bakgrund i
utbildningssociologi, pedagogik, didaktik och sociologi.
Upparbetade kontakter finns med kultursociologiska,
utbildningssociologiska och statistiska forskningsmiljöer främst i
Frankrike där de nämnda metoderna med framgång använts för
besläktade studier.
16
Klimatet som utmaning. Studenters lösningar på
klimatproblem i ämnena ekonomi, statsvetenskap
och juridik
Klimatförändringar ställer oss människor inför utmaningar om hur
vi ska lösa dessa problem. Det innebär att det är angeläget att
dagens och morgondagens medborgare, liksom människor som
arbetar inom myndigheter, företag och riksdag, har kunskap om
hur samhället fungerar och vilka lösningar som på olika sätt är
optimala för att hantera klimatproblem. Mycket forskning om
miljöundervisning och undervisning för hållbar utveckling har
hittills fokuserat på studenters naturvetenskapliga kunskap; den
har ofta setts I det projekt som presenteras här står istället
samhällelig och ekonomisk kunskap i fokus bland studerande i
ämnena ekonomi, statsvetenskap och juridik. Den är av betydelse
för att studenter ska ges möjlighet att förstå hur teorier om bland
annat marknaden och staten kan hantera miljöproblem. Tidigare
forskning visar t.
Huvudsökande
Cecilia Lundholm
Stockholms universitet
Medsökanden
Andreas Duit
Stockholms universitet
David Langlet
Stockholms universitet
Astri Muren
Stockholms universitet
Peter Davies
University of Birmingham
Period
2012 - 2015
ex att ekonomstudenter helst ser att marknaden löser
miljöproblemen, medan gemene man inte gör det, och det därför
relevant att söka svar på varför denna lösning prioriteras framför
att staten griper in, eller, att samhället på andra sätt hanterar miljöoch resursfrågor. Vidare fokuserar studerandes värderingar;
forskning inom miljöpsykologi visar att värderingar är centrala för
de handlingar vi gör, särskilt miljövänliga handlingar. Denna
studie undersöker därmed i) hur kunskapsbildning om ämnenas
centrala teorier och begrepp ser ut, ii) vilka värderingar studenter
har, och utvecklar, under studietiden, iii) om kunskap, och
värderingar, påverkar studenters val av olika lösningar för hantera
klimatproblem, dvs. lösningar som huvudsak gäller marknaden
eller de som som rör staten.
Projektet kommer bidra till i) ökad kunskap om hur studerande lär
i samhällsvetenskapliga ämnen som ekonomi, statsvetenskap och
juridik, ii) hur värderingar utvecklas under studietiden, och hur
utbildningen påverkar detta, iii) hur undervisning i
samhällsvetenskapliga ämnen som rör miljö- och klimatfrågor kan
utvecklas för att främja lärande om samhälle, miljö- och
klimatfrågor.
17
Förutsättningar för miljömoraliskt lärande inom
utbildning för hållbar utveckling: En
tvärvetenskaplig undersökning av unga svenskars
attityder, engagemang och handlingar.
Förutsättningar för miljömoraliskt lärande inom utbildning för
hållbar utveckling: En tvärvetenskaplig undersökning av unga
svenskars attityder, engagemang och handlingar. Projekts
övergripande syfte är att klargöra förutsättningarna för
miljömoraliskt lärande inom utbildning för hållbar utveckling
genom att undersöka 18-åringars miljömoraliska erfarenheter.
Kunskap om ungdomars miljömoraliska erfarenheter, och de
uppfattningar och det engagemang som är knutna till dessa
erfarenheter, utgör en central bakgrundsinformation för lärare när
det gäller att utforma en individualiserad undervisning som är
begriplig, relevant och meningsfull. Vidare förväntas studien
också kunna ge kunskap om den betydelse som skolans
undervisning har för de studerandes miljömoraliska uppfattningar
i förhållande till betydelsen av erfarenheter av andra
verksamheter.
Huvudsökande
Lena Molin
Uppsala universitet
Medsökanden
Carl Reinhold Bråkenhielm
Uppsala universitet
Leif Östman
Uppsala universitet
Period
2011 - 2013
Med en sådan kunskap kan undervisningen relateras till andra
aktiviteter i de studerandes livsvärld som är av miljömoralisk
relevans och undervisningen kan på så sätt göras mer angelägen
och det miljömoraliska lärandet fördjupas. Projektet kompletterar
och bidrar till en vidareutveckling av såväl empirisk
livsåskådningsforskning som miljöetisk forskning, bl.a. genom att
värderingsdimensionen inom hållbar utveckling inte avgränsas till
endast människans relation till naturen utan även inkluderar
värden som är kopplade till de sociala och ekonomiska sfärerna.
Projektet består av två sammanlänkade delstudier: en
enkätundersökning och en efterföljande undersökning med
djupintervjuer. Undersökningarna avser ungdomar som genomför
sitt sista år på gymnasiet. Enkätundersökningen omfattar 2000
elever och ca 30 ungdomar kommer att intervjuas. Studiens
resultat kommer att redovisas i artiklar och en antologi.
Föreläsningar och seminarier kan också bli aktuella.
Målgrupper är framförallt lärare, lärarutbildare och forskare inom
utbildningsvetenskap, men undersökningens resultat är relevant
även för forskare och andra aktiva inom områden som
livsåskådningsvetenskap och miljöetik.
18
Globaliseringen och den svenska gymnasieskolan.
En utbildningssociologisk studie av hur
nationsöverskridande profiler utformas och
värdesätts
Globaliseringen och gymnasieskolan Utbildningsväsendet har
varit ett av de viktigaste fundamenten i bygget av nationalstaten.
Svensk utbildning har i detta avseende inte varit något undantag. I
takt med en allt mer accentuerad globalisering och en därmed
försvagad ställning för nationalstaten bör frågan ställas om
utbildningssystemet nu kommit att bli en del i bygget av en ny
ordning. För svenskt vidkommande finns tecken på att så är fallet.
Internationalisering har blivit ett honnörsord som genomsyrar de
senaste årens utbildningspolitik. Utvecklingen stannar inte vid
politisk retorik. Det är ett faktum att svensk utbildning också
delvis kommit att få ett nytt innehåll och en ny orientering där
internationalisering har en framskjuten position. Det aktuella
projektet avser studera en specifik del av denna utveckling,
expansionen av internationella gymnasieutbildningar och
gymnasieskolor.
Huvudsökande
Mikael Palme
Uppsala universitet
Medsökanden
Ylva Bergström
Uppsala universitet
Donald Broady
Uppsala universitet
Maria Törnqvist
Uppsala universitet
Paul Fuehrer
Mälardalens Högskola
Period
2012 - 2014
I centrum står frågan om hur skolor i konkurrens med varandra
avgränsar ett nationsöverskridande innehåll i sina internationella
profiler och hur detta innehåll värdesätts av sociala grupper med
olika slags tillgångar. I en första delstudie analyseras expansionen
av internationellt inriktade utbildningar i landet i sin helhet från
slutet av 1980-talet fram till 2010. Denna expansion ses i ljuset av
vilka användarna är av dessa utbildningar, vilket undersöks genom
de statistiskt tillgängliga rekryteringsprofilerna. I en andra studie
granskas de tillgångar dagens internationellt inriktade skolor och
utbildningar har i termer av lärare med olika erfarenheter,
kontaktnät och materiella resurser. Detta sker huvudsakligen
genom en undersökning av deras presentationer av sig själva på
Internet. På samma sätt granskas det nationsöverskridande
innehållet i de olika internationella profilerna. Vad står i centrum
?
ekonomiska marknader, politiska institutioner, global rättvisa,
mänskliga rättigheter eller hållbar utveckling, eller alla samtidigt
men med olika betoningar? Poler i landskapet av utbildningar sätts
ännu en gång i samband med den sociala karaktären hos skolornas
publik. I en fördjupad del av samma delstudie genomförs en
systematisk textanalys av värden och tankefigurer på ett urval av
dessa skolors hemsidor. Syftet är att kartlägga vilka
trosföreställningar om framtiden, människan och samhället som
knyts till den internationella, nationsöverskridande profilen. Dessa
19
tankefigurer, så kallade topoi, knyts i en senare delstudie till
trosföreställningar av liknande slag hos skolornas publik I en
tredje delstudie specialstuderas fyra utvalda skolor med
internationell profil i ett av sina program. Genom intervjuer med
lärare och skolledning skapas en klarare bild av de tillgångar i vid
mening som underbygger deras inriktning och hur de skiljer sig åt
i detta avseende.
Även innehållet i den internationellt inriktade undervisningen
granskas närmare i lokala styrdokument, samarbetsavtal,
kursupplägg, resor, och liknande. Skolorna väljs ut så att de
representerar skilda poler i rummet av internationellt inriktade
skolor. Exempelvis sådana som kan betraktas som elitskolor och
sådana som har en mer folklig rekrytering. En aspekt är skillnaden
mellan utbildningar med internationell profil som har en
rekrytering av elever med huvudsakligen svensk bakgrund och
sådana som tar emot elever med egna nätverk till andra länder. I
en fjärde delstudie, slutligen, studeras samma utbildningars
publik. Vilka kulturella, sociala och ekonomiska tillgångar äger de
familjer eleverna kommer ifrån och vilka egna förvärvade
utbildningstillgångar har de med sig? Här analyseras vilka
förväntningar som knyts till den internationella profilen och i
vilka framtida studie- och yrkesbanor de nationsöverskidande
tillgångarna uppfattas ha en plats.
Särskilt intresse ägnas åt de värden och grundläggande
övertygelser (doxa) som knyts till globalisering i samhället och
styr valet av utbildning samt hur dessa övertygelser påverkas av
utbildningen som sådan. Projektets syfte är att kartlägga vilka
tillgångar, värden och förväntningar som skilda sociala grupper
knyter till det nationsöverskridande innehåll som globalisering
skapar ett intresse för, samt hur skolor på skilda sätt svarar mot
dessa värden när de i konkurrens om elever utformar sina
internationella profiler.
20
Svenska som enhetsspråk? Nation, ekonomi och
mångkultur i dagens svenska skola
Mångkulturalism och kulturell tolerans framställs som en viktig
pelare i den värdegrund skolans arbete skall grundas på. Samtidigt
finns det både i Sverige och i andra europeiska länder en strävan
att göra det nationella språket till landets officiella språk och ge
det speciella företrädesrättigheter. Förslag har t.o.m. väckts om att
det enda tillåtna språket inom den kommunala skolan skall vara
svenska, om inte det rör sig om erkända minoritetsspråk.
Motsvarande princip har genomförts i andra europeiska länder. I
Sverige har förslagen väckt mycket kraftiga protester, och det här
presenterade projektet inriktar sig på problematiken kring de
motstridande principer som ligger i mångkulturellt tänkande å ena
sidan, och en dominerande ställning för svenskan eller svenska
som enhetsspråk i den kommunala skolan. Fokus ligger på
situationen för de språk som talas av utlandsfödda och barn av
Huvudsökande
Tünde Puskás
Linköpings universitet
Medsökanden
Rune Johansson
Linköpings universitet
Tünde Puskás
Linköpings universitet
Period
2009 - 2011
utlandsfödda i förhållande till svenskan.
Syftet med ansökan är att undersöka hur skolledare och
kommunpolitiker tolkar samhälleliga språkplaneringsprinciper,
och hur de mot bakgrund av detta förhåller sig till användningen
av svenska och andra språk i den kommunala skolans vardag.
Eftersom skolan inte kan ses som skild från samhället i övrigt, vill
projektet också undersöka vilka faktorer som styr den officiella
språkplaneringen och den samtidshistoriska bakgrunden till denna.
En viktig fråga i sammanhanget blir hur skolledare och ansvariga
upplever värdet av en bevarad kultur och ett bevarat språk i
förhållande till immigrantspråken, och vilken roll spelar detta för
utvecklingen inom den kommunala skolan? Viktigt är också att
undersöka vilka positioner i denna fråga som har intagits i
beslutsfattande kretsar på central nivå. Politiken är inte klar och
har som det förefaller varierat över tid i förhållande till betoningen
av svenskans ställning och av multikulturalism.
Relevanta frågor blir om synen på svenskans roll i kommunala
skolan förändrats i officiella sammanhang och i så fall hur och i
vilken utsträckning? I analysen används en blandning av idé- och
argumentationsanalys samt narrativ analys. Inriktningen ligger på
att se vilka principiella ställningstaganden som görs. Studien av
ställningstaganden på central nivå bygger på idé- och
argumentanalys av dokument. Den lokala undersökningen av hur
skolledare och ansvariga kommunpolitiker ser på svenskans
ställning i den kommunala skolan och hanterar problematiken
kring svenskans dominerande ställning utgår från utvecklingen i
Malmö/Landskrona där debatten i frågan varit intensiv. Dessa
21
studier jämförs med motsvarande studier i Norrköping som i
likhet med Malmö och Landskrona är en kommun med många
utlandsfödda och barn till utlandsfödda. Avsikten är att
komplettera dessa studier med studier i andra kommuner som
väljs med tanke på jämförbarhet.
Studierna bygger på intervjuer som underkastas en narrativ analys.
Projektet analyserar ställningstagandena på central och lokal nivå
genom att se hur de ansluter till olika tankeskolor. Traditionellt
nationalistiskt och nationellt tänkande kan ligga till grund för
"common sense"-resonemang och banal nationalism, och projektet
vill se om och hur sådana former av nationellt tänkande påverkar
majoritetsspråkets ställning i de kommunala skolorna. En annan
tankeskola har sin bakgrund i sociala och ekonomiska
överväganden. Goda kunskaper i det nationella språket ses som en
förutsättning för en anpassning till samhälls- och arbetsliv, och en
förutsättning för att inte utlandsfödda och barn till utlandsfödda
blir marginaliserade. Både nationellt och socioekonomiskt
tänkande kan peka i riktning mot ett stärkande av svenskans
ställning.
Den tankeskola som utgår från minoriteters kulturella rättigheter
och ett betonande av språket som en central kulturell faktor leder
däremot fram till att immigrantspråkens rättigheter betonas. Under
1970- och 1980-talen infördes ett multikulturellt system mer eller
mindre uttalat i olika länder, däribland Sverige. Detta har utsatts
för kritik och i större eller mindre utsträckning ändrats. Projektets
mål är flera. Genom att undersöka hur språkanvändning planeras
och diskuteras på centralt och lokalt plan får man kunskap om hur
den kommunala skolan möter den genomgripande förändring som
immigrationen inneburit. Vidare ger projektets studier möjlighet
att se hur normalisering och integration kan drivas inom ramen för
den kommunala skolans språkhantering.
22
Klass i marknadsliberala utbildningsdiskurser
Projektets syfte är att analysera hur skilda socioekonomiska
villkor ges mening i offentliga marknadsliberala
utbildningsdiskurser. Studien syftar också till att utveckla
strategier för att utmana normaliseringar av ekonomiska
ojämlikheter inom skola och utbildning. Projektet anknyter till två
aspekter av utbildning som uppmärksammats av flera forskare.
För det första handlar det om sambandet mellan individers och
gruppers socioekonomiska villkor och deras utbildningsval och
framgång i skolan. Detta förstås ibland som ett resultat av
individers och gruppers sociala miljö och ibland som ett resultat
av att skola och utbildning i sig har en sorterande funktion. För det
andra anknyter projektet till den ökade och alltmer tydliga
sammankopplingen mellan marknadsliberal ideologi och skola
och utbildning. Denna tar sig bland annat uttryck i ökad
privatisering av utbildning, konsumtionspräglade sätt att förstå
utbildning där elever/studenter förstås som "kunder" och
utbildning som en "vara".
Huvudsökande
Eva Reimers
Linköpings universitet
Medsökanden
Lena Martinsson
Göteborgs universitet
Period
2010 - 2012
Flera forskare framhåller att det finns stora risker med denna
marknadisering av utbildningen. Det handlar dels om att krav på
mätbara och jämförbara resultat kommit att ersätta bildningsideal
och öppet intellektuellt sökande. Dels om att egenintressen
kommer att sättas framför samhällsintressen. Detta leder till att
utbildningens demokratiska uppdrag hamnar på undantag. Till
detta vill vi foga att den marknadsliberala utbildningsdiskursens
betoning av "mångfald" och "lönsamhet" osynliggör hur ojämlika
villkor konstrueras inom utbildningsdiskursen. En fråga vi bär
med oss in i studien är därför vad de marknadsliberala diskurserna
får för konsekvenser för hur man uppfattar möjligheterna att
utmana ekonomiska ojämlikheter bland elever och studenter.
Kunskapsmålet är sålunda att utveckla kunskap om konsekvenser
av den marknadsliberala utbildningsdiskursen för föreställningar
om utbildning och föreställningar om ekonomi, och vilka effekter
detta får för hur klass förstås.
I projektet studeras hur den marknadsliberala diskursen
framträder, stabiliseras och motsägs i utbildningsrelaterade
utredningar, propositioner, styrdokument, mediedebatter och vid
konferenser. Det gemensamma för de olika materialkategorierna
är att de utgör delar av ett offentligt tal om skola och utbildning.
Det innebär inte enbart att de är tillgängliga för en stor allmänhet.
De tillskrivs också positionsmakt, vilket ger dem stor betydelse
för det eventuella återskapandet, eller omvandlandet, av
dominerande normer och kategorier. Syftet och de övergripande
23
frågeställningar konkretiseras i följande frågor riktade till
materialet: - vilka temata om arbetsmarknad och ekonomi
upprepas alternativt utmanas? - hur konstrueras lösningar,
strategier och möjligheter i materialen? - förstås socioekonomiska
villkor utifrån ett konflikt- eller ett konsensusperspektiv? - vem
görs till subjekt respektive objekt i texterna och debatterna?
- vilka förväntningar på lärare och elevers agerande möjliggörs
och begränsas av sammankopplingen mellan utbildning och en
marknadsliberal diskurs? - vad för föreställningar om utbildning
upprepas och vad händer när dessa relateras till ekonomiska idéer?
Att kunna analysera och förhålla sig aktivt till offentliga
utbildningsdiskurser och medvetandegöra sig om hur de möjliggör
vissa strategier och begränsar andra är en central förmåga för
pedagoger, utbildningsorganisatörer och politiskt engagerade.
Andra länken i vår syftesbeskrivning handlar därför om att
utveckla vårt normkritiska perspektiv, som redan idag används på
lärarutbildningar och myndigheter, till att också omfatta en kritisk
granskning av normaliserade konstruktioner av sociala skillnader.
Projektet förväntas bidra till utveckling av teoretiska perspektiv på
konstruktion av klass i utbildningsdiskurser.
Det mest väsentliga bidraget till berörda forskningsfältet består i
kunskapsutveckling om samband mellan föreställningar om
utbildning och föreställningar om ekonomi, och vilka
konsekvenser detta får för hur klass ges mening.
24
Att lära studenter att bli kosmopolitiska
medborgare? Framtidsutsikter och utmaningar för
svensk lärarutbildning
Att lära studenter att bli kosmopolitiska medborgare?
Framtidsutsikter och utmaningar för svensk lärarutbildning På
senare år har de samhälleliga och inte minst politiska
förväntningarna på den högre utbildningen markant förändrats. I
takt med den ökade globaliseringen av olika samhällsinstitutioner
i Europa och övriga världen har nya politiska mål formulerats som
betonar universitetens och högskolornas viktiga roll i att förbereda
studenter för arbete på en i hög grad globaliserad och föränderlig
arbetsmarknad. För den högre utbildningen handlar det dock inte
längre bara om att tillhandahålla välutbildad och anställningsbar
arbetskraft till olika sektorer i samhället, utan också om att skapa
grundläggande förutsättningar för studenterna att utveckla
medvetna förhållningssätt och sätt att tänka kring sina egna roller
som individer, medborgare och människor i ett globalt perspektiv.
Detta projekt syftar till att undersöka i vilken utsträckning denna
kosmopolitiska utmaning för den högre utbildningen
uppmärksammas och hanteras i svensk lärarutbildning. Projektet
innefattar tre inbördes relaterade delprojekt som på olika sätt
belyser lärarutbildningen i förhållande till följande
frågeställningar: - Hur förbereder lärarprogrammet studenter som
demokratiska aktörer för utbildning i inte bara ett nationellt och
ett europeiskt utan också ett kosmopolitiskt medborgarskap, och
hur kan ett sådant medborgarskap förstås? - Hur responderar
svenska institutioner för lärarutbildning på nya
utbildningspolitiska krav och på kosmopolitiseringsambitioner
med högre utbildning? - Hur förstår relevanta aktörer inom
lärarprogrammet uppdraget att förbereda studenter för utbildning i
kunskapsekonomiskt samhälls- och arbetsliv samt för
kosmopolitiskt medborgarskap?
Huvudsökande
Klas Roth
Stockholms universitet
Medsökanden
Niklas Rönnström
Stockholms universitet
Max Scheja
Stockholms universitet
Eva Erman
Michael Peters
University of Illinois
Marianna Papastephanou
University of Cyprus
Period
2011 - 2013
- Vilka kvaliteter kommer till uttryck i lärarstudenters tänkande,
och hur svarar de mot de kunskaper och kompetenser som anges i
nya utbildningspolitiska krav på högre utbildning och som kan
antas vara väsentliga för kosmopolitiskt medborgarskap? - Vilka
potentiella och aktuella motsättningar finns mellan nya
utbildningspolitiska krav på lärarutbildning att stärka ett
kunskapsekonomiskt Europa och dess tilldelade funktion att
utbilda kosmopolitiska medborgare? Projektet omfattar alltså dels
analyser på övergripande policynivå, dels analyser av hur
studenter inom lärarutbildningen resonerar kring
undervisningsinnehåll och vilken typ av förståelse de utvecklar
25
som ett resultat av undervisningen.
Data för delstudierna kommer att bestå dels av etablerade
statsvetenskapliga modeller som problematiserar
demokratibegreppet i relation till de kosmopolitiska
målsättningarna för den högre utbildningen, dels av centrala
policydokument som tydligt tillskriver lärarutbildningar roller
knutna till globalisering och kosmopolitanisering,
verksamhetsberättelser, programbeskrivningar, kursplaner,
marknadsföringstexter och andra relevanta dokument. Vidare
kommer data att samlas in genom intervjuer av relevanta aktörer
inom lärarprogrammet samt band- och videodokumentation av
studiesituationer där lärarstudenter inom matematisktnaturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga ämnen,
arbetar med för dessa områden centrala frågeställningar. De
utbildningsvetenskapliga analyserna av dessa data kommer att
utgå från olika, men komplementära, teoriramar med rötter i
statsvetenskap, pedagogisk filosofi och konstruktivistisk lärteori.
Projektets resultat kommer att utgöra ett viktigt bidrag till den
pågående diskussionen om hur lärarutbildningen kan uppfylla de
nya utbildningspolitiska målsättningar som formuleras på ett
europeiskt plan, och hur diskussionen om kosmopolitanism kan
förstås i relation till den högre utbildningens form och funktion.
För att maximera förutsättningarna för kritisk dialog kring dessa
frågor kommer de olika delstudierna att utföras i nära samverkan
och gemensamma och kontinuerliga seminarier kommer att
arrangeras under projektets gång för att underlätta kommunikation
och erfarenhetsutbyte mellan de olika delstudierna. Utöver att
presentera forskningsresultaten på nationella och internationella
forskarmöten och konferenser kommer projektgruppen även att
arrangera en konferens där ett omfattande nätverk av
internationellt erkända forskare inbjuds att kritiskt granska och
diskutera projektets resultat.
26
Testa tal, tala under test: Interaktion och
bedömning av muntlig färdighet i språk
Testa tal, tala under test: Interaktion och bedömning av muntlig
färdighet i språk Av all verksamhet som pågår i skolan är
sannolikt prov och tester det som är mest avgörande för eleverna,
eftersom de vet att resultatet påverkar deras betyg och i
förlängningen möjligheterna för fortsatta högre studier. Sedan är
det givetvis så att vissa tester både upplevs och är viktigare än
andra: allra viktigast i grundskolan är de nationella proven. I det
projekt som föreslås här ligger fokus på det nationella provet i
engelska i årskurs 9, närmare bestämt på den muntliga delen av
provet. På regeringens uppdrag har Skolinspektionen genomfört
ett antal omrättningar av nationella prov. I Skolinspektionens
redovisning från 2011 (Lika eller olika?) framförs mycket stark
kritik mot hur de nationella proven rättas, däribland de engelska
proven i nian.
Huvudsökande
Erica Sandlund
Karlstads universitet
Medsökanden
Lina Nyroos
Uppsala universitet
Pia Sundqvist
Karlstads universitet
Period
2013 - 2015
Det finns omfattande skillnader mellan ursprungsrättningen och
Skolinspektionens bedömning, vilket är allvarligt för den enskilde
eleven som riskerar att få ett felaktigt betyg. Skolinspektionen
ifrågasätter alltså om det nationella provet som sådant verkligen
stöder en likvärdig bedömning och betygssättning, något som är
provets uttalade syfte. Några av de viktigaste slutsatserna är att
provinstruktionerna är alltför omfattande och svårförståeliga samt
att det generellt sett är störst skillnader i provdelar där
tolkningsutrymmet är stort. Hit måste vi räkna den muntliga delen
av engelskprovet. Det övergripande syftet med det föreslagna
projektet är dels att belysa komplexiteten i att bedöma muntlig
engelska, dels att pröva en workshopmodell för att öka
engelsklärares medvetenhet kring att genomföra och bedöma den
typ av muntligt test som det nationella provet innebär: samtal
mellan två elever. Projektet omfattar flera materialtyper.
Från en tidigare studie finns 199 muntliga tester som utgör
startpunkt och även underlag för en lärarworkshop som genomförs
under projektets första år vid deltagande skolor. Initialt genomförs
även en större enkät (200 lärare) i syfte att kartlägga verksamma
engelsklärares åsikter om bedömning av muntlig engelska.
Resultaten av lärarenkäten används för att skapa den guide vi
använder i lärarintervjuer (projektår 2). Vidare genomförs en
pilotstudie (utprovning av mätinstrument) under det första året,
samt en analys av de skrivningar som finns om muntlig färdighet i
de tre senaste läroplanerna. Nya muntliga data samlas projektår 2
in från två skolor (sex klasser); målet är att studien ska omfatta
ungefär 100 elever (50 tester). Elevproduktionerna spelas in (ljud)
27
och bedöms förutom av den egna läraren av två externa bedömare.
För varje elev finns då tre bedömningar, vilket kan ses som ett
validitetsmått i relation till Skolinspektionens kritik.
Bedömningarna kommer att jämföras såväl kvantitativt
(statistiskt) som kvalitativt (samtalsanalys). En andra
lärarworkshop på deltagande skolor genomförs under projektets
tredje år. Vid detta tillfälle används material från lärarintervjuerna
(t.ex. uttryckta problem förknippade med muntliga prov) samt
ljudfiler från lärarnas egna tidigare elevers prov för att skräddarsy
ljudunderlaget som ingår i workshopen. Workshopmodellen
CARM (Conversation Analytic Role-Play Method) har utvecklats
av Elizabeth Stokoe (2011) i syfte att användas i olika former av
kommunikationsträning. Med hjälp av audiovisuell teknik och
utskrifter av avsnitt ur provsamtal får deltagarna arbeta med
autentiska testsituationer, rollspela sitt eget agerande i situationen
samt reflektera över bedömning av eleverna i samtalet.
Med skräddarsytt material från de egna skolorna syftar metoden
till att bidra till att höja lärarnas medvetenhet kring hur
bedömning av muntlig engelska går till; lärarnas förväntas erhålla
verktyg som underlättar genomförande och bedömning av muntlig
engelska. Förutom lärarworkshops på deltagande skolor
genomförs också öppna workshops genom det nätverk som
Centrum för språk- och litteraturdidaktik vid Karlstads Universitet
erbjuder. Med ett sådant upplägg är förhoppningen att resultaten
av hela projektet sprids både lokalt och regionalt.
Sammanfattningsvis förväntas projektet bidra med ny kunskap om
interaktion i muntliga tester och belysa centrala faktorer som
influerar såväl elevers prestationer i muntliga språkliga tester som
lärares bedömningar. Projektet förväntas också ge bidrag som är
relevanta för framtida testkonstruktion.
28
Transnationell utbildningsmobilitet i Asien: en
tvärvetenskaplig studie av ungas strategier och
utbildningsvillkor
Projektet om transnationell utbildningsmobilitet i Asien är en
tvärvetenskaplig studie kring unga människors strategier, villkor
och utbildningsmål. Sex forskare från Lund och Göteborgs
universitet deltar med sex olika delstudier som analyserar
studentmobilitet inom olika delar av Asien. Projektet delar
gemensamma frågeställningar liksom teoriram i studiet av
utbildning. Genom att anlägga ett transnationellt perspektiv vill vi
synliggöra gränsöverskridande rörlighet där individer, genom
dagliga aktiviteter och sociala, religiösa, ekonomiska och politiska
relationer skapar sociala fält som överskrider nationsgränser.
Projektets syfte är att bidra till en teoretisk utveckling av
forskningsfältet och studiens teoretiska och metodologiska ram tar
sin utgångspunkt i en rad kunskapsluckor inom forskning som rör
internationell studentmobilitet. Tidigare forskning har ofta
fokuserat på nationer och jämförelser mellan nationer men belyser
inte det transnationella perspektivet.
Huvudsökande
Leif Stenberg
Lunds universitet
Medsökanden
Marie Carlson
Göteborgs universitet
Bengt Jacobsson
Göteborgs universitet
Ann Kull
Lunds universitet
Anna Lindberg
Lunds universitet
Monica Lindberg Falk
Lunds universitet
Period
2011 - 2013
Befintliga teorier tar ofta sin utgångspunkt i en västerländsk
kontext och man saknar därför en inifrånförståelse vilket detta
projekt strävar efter. Det finns en rad studier som behandlar
statistiskt material kring studenters mobilitet men få tidigare
studier har fokuserat på studenterna och deras strategier och
erfarenheter vilket är fokus för denna studie. Delprojektens
övergripande frågeställningar behandlar vilka transnationella rum
och värden som styr olika studieval och strategier, hur studenterna
betraktar hemland respektive värdland, betydelsen av kön/genus,
etnicitet och hur studenter påverkas av mobilitet inom ramen för
det egna sociala, politiska och religiösa sammanhanget. Inom
migrationsteori och diaspora-studier har begreppet transnationella
sociala fält ofta använts. Migrationsforskare som har använt
begreppet transnationella sociala fält har vanligtvis inte inkluderat
studentmigration.
Det transnationella sociala fält som studenter, som förflyttar sig
mellan olika regioner i Asien, opererar i innefattar flera olika och
överlappande identiteter: de man bär med sig från sitt
ursprungsland, nya som skapas på just den plats man studerar
samt slutligen de som riktar sig mot framtiden. Studien har ett
individperspektiv med fokus på livshistorier och intervjuer som
metod. Livshistoria har valts för att illustrera sociala
förändringsprocesser. Vi vill belysa individers erfarenheter i ett
längre perspektiv och utifrån deras olika positioner i samhället.
29
Metoden låter även individer komma till tals något som tidigare
inte speglats i forskning om utbildningsmobilitet. Berättande
metoder har en lång tradition. Att berätta är att skapa mening och
att berätta om sitt liv är en reflekterande och skapande process där
meningsskapandet är det sammanhållande. Delstudiernas
datainsamling kommer att genomföras i Syrien, Turkiet, Indien,
Thailand, Malaysia, Indonesien och Singapore.
Projektdeltagarna representerar sociologi, socialantropologi,
historia och islamologi vilket ger disciplinär bredd. Samtliga
forskare har lång och gedigen erfarenhet av att samla in material
via intervjuer i fält och stor kompetens från sina respektive
geografiska områden i Asien. Projektets kommer att ha empirisk,
teoretisk och metodologisk betydelse för forskningsområdet. Då
studentmobilitet inom Asien beräknas öka markant under de
kommande decennierna kommer sådan kunskap att efterfrågas.
Projektet ger möjlighet till kritisk reflektion över syn på kunskap
och lärande i ett transnationellt perspektiv, något att dra nytta av i
möte med transnationella studenter, men också i undervisningen
på kurser i internationellt samarbete. Antalet utländska studenter
som studerar vid svenska lärosäten har tredubblats sedan 1999 och
utgör idag 8 procent av studentpopulationen i Sverige. Intresset
för att studera i Sverige har särskilt ökat bland utomeuropeiska
studenter.
Projektet kan vidare ge ökad förståelse för mångfaldsaspekter
liksom ökad förståelse för olika utbildningsvillkor. Eftersom
projektet fokuserar på transnationell utbildningsmobilitet ur ett
individperspektiv förväntas det ge ökad kunskap om
identitetsskapande och utbildning, om olika strategier och
framtidsorientering i relation också till en vidare social, kulturell
och politisk samhällskontext. Projektet kan även bidra till
utbildningsvetenskaplig forsknings internationalisering liksom
vara till nytta för lärarutbildningens internationalisering.
30
Föreställningar om femininitet och maskulinitet i
klassrummet: En feministisk filosofisk undersökning
av ämnena religion, naturkunskap och svenska
Denna klassrumsstudie avser, utifrån en feministisk filosofisk
ansats, att belysa betydelsen av femininitet och maskulinitet i
läroplaner och undervisning på gymnasiet. Studien fokuserar på
tre ämnen i gymnasieskolan: religion, naturkunskap och svenska.
Många pedagogiska studier har visserligen fokuserat på genus
eller kön för att skildra flickors och pojkar olika upplevelser av
skolan. Denna studie har istället som avsikt att utifrån det
feministiskt filosofiska begreppet "sexual difference", fokusera på
hur maskulinitet och femininitet konstrueras i relation till varandra
och att de alltid är ömsesidigt beroende. Faktum är att denna
relationella aspekt av maskulinitet och femininitet ofta har saknats
i litteraturen fram till dags dato. Begreppet "sexual difference"
syftar inte på biologiska skillnader mellan könen. Avsikten är att
fånga det dynamiska samspelet mellan föreställningar, språk och
kroppsliga uttryck och uppfattningar av femininitet och
maskulinitet.
Huvudsökande
Sharon Todd
Stockholms universitet
Medsökanden
Auli Arvola Orlander
Stockholms universitet
Lovisa Bergdahl
Stockholms universitet
Gunilla Granath
Mälardalens Högskola
Period
2011 - 2013
I varje kontext skapas olika former av kunskap och sociala
relationer. Dessa bärs upp av de föreställningar elever och lärare
ger uttryck för i sin sociala praktik. För att utforska betydelsen av
"sexual difference" när det gäller klassrumsforskning kommer en
tvådelad ansats att användas: a) en filosofiskt präglad
undersökning av språk och läroplaner för varje ämnesområde; och
b) en etnografiskt baserad studie av student- lärar- och
ämnesinteraktion i klassrummet. Detta har till syfte att vidga
dagens diskussion om genus och utbildning genom att erbjuda en
fördjupad analys av de processer genom vilka föreställningar av
femininitet och maskulinitet konstrueras via interaktion mellan
klassrumspraktiker och läroplaner. Projektets övergripande syfte
är att analysera de sätt på vilka föreställningar kring femininitet
och maskulinitet konstrueras inom tre olika ämnesområden på
gymnasiet: Religion, naturkunskap och svenska.
Studien kommer framför allt att granska hur dessa föreställningar
framträder i läroplaner (inklusive studieplaner, textböcker och
studiematerial) likaväl som i klassrumsmiljöer i sex olika
klassrum (två olika skolor) i Storstockholmsområdet. Studien
kommer utifrån en feministisk filosofisk ansats att svara på
följande frågor: 1) På vilket sätt gestaltas föreställningar av
femininitet och maskulinitet i den (ämnes)kunskap som
presenteras i klassrummet? 2) Är det möjligt att se generella
mönster över ämnesgränserna eller är dessa föreställningar
31
ämnesspecifika? 3) Hur skapar elever och lärare dessa
föreställningar i sin klassrumskommunikation? 4) Är studenters
(även lärares) föreställningar skapade av andra faktorer än
klassrumskontext, som kulturell bakgrund, genus eller klass?
Det som har saknats i litteraturen, i Sverige och internationellt, är
den specifikt relationella aspekten av femininitet och maskulinitet
och vad det relationella de facto innebär för studenter av kött och
blod i ett klassrum. Projektets teoretiska ansats vilar främst på
Lucie Irigaray tankar kring ?sexual difference?. Irigaray ser inte
individer som enbart konstruerade eller producerade av diskurser
utan också som individer med förmåga att agera. Detta innebär
möjligheter att skapa nya föreställningar och symboler kring dessa
diskurser. Irigarays ståndpunkt möjliggör därför en undersökning
inte bara av dominanta föreställningar om maskulinitet och
femininitet utan också av motstånd mot konventionella eller
patriarkala förväntningar.
Vi har designat studien så att var och en av de tre forskarna
kommer att observera en klass var i varsitt ämne under en termin
(samma sak nästa termin i en annan skola), vilket innebär sex
olika klassrum i två olika skolor: en innerstadsskola med främst
elever från medelklassen och en mångkulturell förortsskola med
elever från olika bakgrund. På så sätt kan vi analysera vilken
påverkan klass, kön och etnicitet kan ha på vårt analysobjekt.
Fältarbetet kommer att omfatta både observationer och intervjuer
med elever och lärare. Vi kommer att inrikta oss på A-kurserna i
religion, naturkunskap och svenska eftersom alla dessa är
obligatoriska på gymnasiets första år.
Eftersom vi är inriktade på föreställningar och konstruktioner av
femininitet och maskulinitet i relation till ämneskunskap har vi
valt tre fält: naturkunskap för dess konnotation till maskulin
rationalitet, svenska för dess mer feminina associationer till
språkinlärning och läsning samt religion för dess mer vaga
position på den feminina/maskulina skalan.
32
Kön och karriär i akademin
Kön och karriär i akademin Universitetsvärlden ger en till synes
motsägelsefull bild av kön. Bland de studerande finns en
antalsmässig dominans av kvinnor, bland de anställda är
könsfördelningen totalt sett relativt jämn och på högre
vetenskapliga positioner finns en tydlig övervikt av män. Bilden
rymmer därtill både förändring och stabilitet. Det kan t ex
konstateras att kvinnor har ökat bland både doktorander, lektorer
och professorer under senare år, att de utvecklar horisontella
nätverk och att det görs särskilda satsningar på deras
forskningsmeritering. Samtidigt utgör kvinnor alltjämt en
minoritet av professorerna. Tidigare forskning tyder på att de har
mindre tillgång till vertikala nätverk och oftare arbetar inom
praktiknära delar av verksamheten som har lägre status.
Huvudsökande
Elisabet Öhrn
Göteborgs universitet
Medsökanden
Petra Angervall
Göteborgs universitet
Jan Gustafsson
Göteborgs universitet
Lisbeth Lundahl
Umeå universitet
Eva Nyström
Umeå universitet
Period
Därtill märks generella förändringar inom universitetsvärlden med
maning till starkare konkurrens, internationell publicering,
excellenta miljöer och internationella nätverk som utifrån tidigare
forskning kan tänkas gynna redan etablerade grupper. Om så är
fallet och vad förändringarna närmare innebär för rekryteringsoch karriärmönster vet vi dock lite om. Projektets syfte är att
utveckla kunskap om betydelsen av kön inom universitets- och
högskoleinstitutioner. Det utgår från teorier och tidigare forskning
som betonar behovet av att analysera kön i förhållande till
institutionella sammanhang, för att undersöka i vilka avseenden
dessa ger utrymme för olika grupper att agera och positionera sig.
Fokus är därmed variationen mellan könsmönster i olika
sammanhang och vad de hör samman med, snarare än generella
skillnader mellan kvinnor och män.
2009 - 2011
Utgångspunkten är också att kön interagerar med och måste
analyseras i förhållande till andra kategoriseringar (ålder, etnicitet,
social bakgrund). Projektet är därmed intresserat av såväl
institutionella villkor som hur olika grupper av män och kvinnor
förhåller sig till och agerar relativt dem. Empiriskt studeras detta
genom analyser av centrala universitetsverksamheter – i form av
uppdrag och relationer inom forskarutbildning och
forskningsmiljöer - vid ett antal institutioner samt intervjuer med
doktorander och nydisputerade som är verksamma där.
Fokuseringen på doktorander och nydisputerade motiveras av att
de befinner sig i kritiska faser för etablering och positionering
inom universitet och högskolor.
Övergripande frågor att studera inom de olika institutionerna rör
a) vilka erfarenheter doktorander och nydisputerade forskare har
33
av makt- och könsrelationer lokalt och globalt inom akademin b)
vilket intresse doktorander och nydisputerade forskare uttrycker
för forskning och forskarkarriär, vilka möjligheter/hinder de ser
och hur de agerar för att positionera sig inom fältet, d) vilken
betydelse kön har för positioner inom forskningsmiljöer, nätverk
och formella uppdrag samt d) hur doktoranders och nydisputerade
forskares förhållningssätt och positioner inom akademin,
respektive avhopp från forskarkarriär, kan förstås i relation till en
förstärkt konkurrens- och prestationsorentering inom universitet
och högskolor. Urvalet görs bland institutioner inom det
utbildningsvetenskapliga fältet.
Utbildningsvetenskap rymmer både etablerade och nya ämnen
(som pedagogik, pedagogiskt arbete, utbildningsvetenskap) med
sinsemellan skilda traditioner av könsrepresentation och
forskning, och erbjuder därmed goda möjligheter att studera
betydelsen av olika villkor för vetenskaplig karriär.
34
Skolprestationer och kön. Om undervisning,
ungdomsgrupper och lokala villkor
Aktuell betygsstatistik för grundskolan visar att flickor på
gruppnivå ligger omkring tio procent högre än pojkar. Lyssnar
man till mediala och politiska debatter är det lätt att få intrycket
att denna könsskillnad är ett nytt fenomen och att pojkars situation
nu är betydligt mer bekymmersam än tidigare. Att flickor som
grupp har högre betyg än pojkar är dock inte nytt, utan ett välkänt
mönster både i Sverige och andra västländer. Inom forskningen
förklaras det ofta utifrån att tydligt skolengagemang och hårt
skolarbete är mer förenligt med dominerande femininiteter än
maskuliniteter. Empiriskt baseras sådana tolkningar till stor del på
studier av relationer och hierarkier inom kamratgrupper och vad
som krävs av flickor och pojkar för att bli populära och
positionera sig i gruppen. Däremot studeras sällan vad
undervisningen betyder i sammanhanget.
Huvudsökande
Elisabet Öhrn
Göteborgs universitet
Medsökanden
Lisa Asp-Onsjö
Göteborgs universitet
Jan Gustafsson
Göteborgs universitet
Ann-Sofie Holm
Högskolan i Borås
Period
2011 - 2013
Teoretiskt är det dock rimligt att se både ungdomsgruppen och
undervisningen som central för utvecklingen av könade förståelser
av skolprestationer. I projektet utgår vi från en sådan tolkning och
menar att det därmed krävs att också skolinstitutionen och den
konkreta undervisningen analyseras för att förstå könsmönster i
skolprestationer. Ungdomars föreställningar om kön, prestationer
och betyg studeras i projektet både med avseende på hur dessa på
en symbolisk nivå framställs i undervisningen och vad som
förväntas av, värderas och avkrävs olika grupper av flickor och
pojkar. Därtill tar projektet fasta på forskning som pekar på
skillnaderna mellan lokala omgivningar när det gäller att erbjuda
olika ungdomsgrupper arbete och försörjning och studerar utifrån
det hur ungdomar i olika kontext ser på betydelsen av
skolprestationer och betyg för framtiden.
Syftet med projektet är att utveckla kunskap om hur relationen
kön och skolprestation förstås och kommuniceras i olika
undervisningspraktiker och lokala omgivningar. Övergripande
frågor att studera är a) Vilka föreställningar om skolprestationer
och betyg uttrycker ungdomar i samtal med varandra? Hur
relaterar dessa till dominerande femininiteter och maskuliniteter i
kamratgruppen? b) Vilka föreställningar om skolprestationer,
betyg och kön kommuniceras i undervisningen? c) Hur ser
ungdomarna i olika lokala omgivningar på betydelsen av
skolprestationer och betyg för sitt nuvarande och framtida liv?
Detta kommer att studeras empiriskt i en etnografisk studie om
totalt nio klasser i årskurs nio. I var och en av klasserna
genomförs observationer av undervisningen med fokus på vad
35
som kommuniceras om skolprestationer, betyg och kön såväl
symboliskt som i relation till konkreta elever och elevgrupper.
Detta inkluderar kommunikation både inbördes mellan elever och
mellan elever/lärare.
Därtill genomförs intervjuer med elever om hur de för egen del ser
på betydelsen av skolprestationer och betyg. Det senare antas
variera mellan olika lokala omgivningar, med olika förutsättningar
för fortsatta studier och yrkesarbete. Den empiriska studien
omfattar därför skolor från olika omgivningar. Projektet vill också
ta hänsyn till att enskilda skolor i socioekonomiskt likartade
områden skiljer sig åt med avseende på medelbetyg. Urvalet görs
därför så att det inkluderar skolor från såväl arbetarklass- som
mellanskiktsområden med, inom var och en av dessa, olika
betygsnivåer.
36