forskning pågår 2012 didaktik

FORSKNING PÅGÅR 2012
DIDAKTIK
Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
VÄRT ATT NOTERA
Forskning pågår – didaktik ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning inom didaktikområdet som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Forskningsbeskrivningarna
i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning,
som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet.
Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren
2007-2011. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och
pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning,
undervisning och lärande.
I denna serie – Forskning pågår – kan du läsa om utbildningsvetenskaplig
forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan
du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige.
I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn,
som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst.
Stockholm, mars 2012
Elisabet Nihlfors
Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
Innehållsförteckning
Nationella Forskarskolan för Hem- och
konsumentkunskap
Anders Hallberg
1
Nätverket för re-analyser av storskaliga studier
Anders Jakobsson
2
Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och
genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande
naturvetenskap
Anita Hussénius
3
Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext
samspel
Anna Eckerdal
5
Nätverk i svenska med didaktisk inriktning
Caroline Liberg
7
Övergången från skolans till högskolans matematik: en
integrerad studie av en kulturkrock
Christer Bergsten
9
Läsa mellan raderna. Att undervisa om och utveckla
avancerad läsförmåga i skolan.
Christina Olin-Scheller
11
Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell
betydelse för lärares undervisning och bedömning
Eva Lundqvist
13
Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning Geir Skeie
av *livskunskap* i svenska skolor.
15
Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, Gunilla Dahlberg
läsande och skrivande
17
Idrott och hälsa - ett ämne för lärande?
Håkan Larsson
19
Relationen mellan semiotiska redskap och
ämneskompetens i naturvetenskap
John Airey
21
Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och
*techno-science* som en materiell diskursiv praktik
Jonte Bernhard
23
Historieundervisningens processer i det mångkulturella
samhället
Kenneth Nordgren
24
Immersiv Utbildning: Interaktivt Byggande och Lärande Konrad Schönborn
av Grundläggande Vetenskapliga Begrepp i Virtuella
Nanoteknikmiljöer
26
Forskarskola i yrkesdidaktik
28
Kåre Bremer
Undervisning och lärandeprocesser rörande
Leif Östman
argumentation inom kunskapsområdet hållbar utveckling
30
Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten
med förklarande bilder och modeller i skolans och
förskolans NO- och matematikundervisning
Lisbeth Åberg-Bengtsson
32
Historiska lärdomar som bruk och missbruk.
Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska
lärdomarnas etik.
Martin Wiklund
34
Hur naturvetenskaplig allmänbildning skapas genom s.k. Mats Lindahl
Socioscientific Issues: En studie av elevers diskurser och
förmåga att argumentera
36
Studie av gymnasieskolors framgångsfaktorer i
undervisning för hållbar utveckling
38
Niklas Gericke
Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
Per-Olof Erixon
skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan
40
Stöd för lärares professionella utveckling och
handlingsförmåga - fokus på högstadiets undervisning i
naturvetenskap
Per-Olof Wickman
42
En studie av rollen hos representationer och agerande
inom interaktionsdesign: Skissande som en
förkroppsligad praktik
Robert Ramberg
44
REMAKE. Representation, resurser och
meningsskapande. Medeltiden som kunskapsområde i
olika lärmiljöer.
Staffan Selander
46
Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan
Tine Wedege
47
Lärares gemensamma kunskapsproduktion (lgk). Hur
lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar i
gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund.
Ulla Runesson
49
Nätverk för pedagogisk bedömning
Viveca Lindberg
50
En studie av att utforska, utveckla och uttrycka
uppfattningar av tekniska system i olika sammanhang:
Att lära sig teknik i grundskolan
Åke Ingerman
52
Nationella Forskarskolan för Hem- och
konsumentkunskap
Syftet är att etablera en Nationell forskarskola för hem- och
konsumentkunskap. Hem och konsumentkunskap (HK-ämnet) ger
kunskaper och förutsättningar både för individens hälsa och
resurshushållning i det dagliga livet och för folkhälsan och en
hållbar utveckling ur ett samhällsperspektiv.
Sambandet mellan mat och hälsa är stark och otvetydig, likaså att
matvanor grundläggs vid tidig ålder, vilket medför att skolans
undervisning på området är viktig. Det finns dock mycket lite
forskning i ämnet presenterad i form av avhandlingar i Sverige,
Norden eller på den internationella vetenskapsarenan, och
specifikt avseende lärande och undervisning om mat, måltider och
hälsa. Med andra ord saknas forskning kring hur hälsosamma
matvanor, baserade på informerade val kring bl.a. ekonomi och
hållbar utveckling, faktiskt kan läras i skolan. Det saknas också
forskning kring hur den enskilde läraren kan hantera och ta
ställning till de många olika vetenskapliga fakta och paradigm
som finns i relation till mat och hälsa. Liksom om och hur den
enskilde läraren kan ha ett medvetet och kritiskt förhållningssätt
till rådande normer i samhället och olika trender kring matvanor
och konsumtion och stödja eleverna i deras lärande. Implicit i
dessa frågeställningar finns även frågan om genus och etnicitet ?
vem söker sig till kunskapsområdet mat och måltider som lärare
och vem blir en förebild i kunskapsinhämtningen om mat och
måltider? Har dessa aspekter betydelse för kunskapsområdet som
sådant, och för hälsoutvecklingen? En nationell forskarskola ökar
antalet forskarutbildade lärare inom ämnet vilket i sin tur får
återverkningar på hela utbildningssystemet och samhället i övrigt.
Huvudsökande
Anders Hallberg
Uppsala universitet
Medsökanden
Hanna Sepp
Högskolan i Kristianstad
Christina Fjellström
Uppsala universitet
Karin Hjälmeskog
Uppsala universitet
Agneta Hörnell
Umeå universitet
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2011 - 2014
Forskarskolan kommer att involvera alla institutioner vid svenska
universitet och högskolor (5st) som utbildar hem- och
konsumentkunskapslärare och administreras av en
programdirektör vid Uppsala universitet. De presumtiva
doktoranderna (5st) kommer att ha gemensamma
forskarutbildningskurser, deltaga i gemensamma internat med
handledningsmöten och vetenskapliga diskussioner och i övrigt ha
nära kontakt genom både fysiska och virtuella möten.
1
Nätverket för re-analyser av storskaliga studier
Nätverket för re-analyser av storskaliga studier (Network for reanalysis of large scale studies)
Syftet med ansökan är att inrätta ett nationellt nätverk för
forskning på temat re-analyser av elevers prestationer inom det
naturvetenskapliga ämnesområdet genom att använda data från
tidigare PISA och TIMSS studier . Detta inkluderar även
forskning som har till avsikt att komplettera de storskaliga
studierna med kvalitativa datainsamlingar. Nätverket avser att
fungera som en mötesplats där forskning och avhandlingsarbeten
inom utbildningsvetenskap granskas och blir en nationell
verksamhet där seniora forskare och doktorander träffas
regelbundet för att diskutera och analysera pågående arbeten.
Samtliga de grupper som ingår har ett intresse för forskning inom
området. De forskare/grupper som förklarat sig villiga att ingå
representerar fyra universitet och högskolor med
utbildningsvetenskaplig forskning och som på olika sätt ansvarar
för PISA och TIMSS studierna i Sverige. Dessutom ingår
representanter för Skolverket som ansvarar för de skriftliga
rapporter som avser kommunicera resultaten med den svenska
lärarkåren. Målsättningen är att ungefär hälften av nätverkets
medlemmar skall vara doktorander. Nätverket kommer att omfatta
ungefär 15 deltagare och skall träffas 2-3 gånger per år. Vid dessa
möten skall pågående forskning presenteras och diskuteras.
Dessutom genomförs så kallade datasessioner med material från
pågående forskningsprojekt. Ett ytterligare inslag är föreläsningar
från särskilt inbjudna internationella gäster. Vid varje tillfälle kan
forskare presentera sina arbeten och få dem kommenterade av
utsedda kommentatorer och av seminariegruppen i sin helhet.
Detta moment ger också doktoranderna en praktisk inskolning i
den akademiska kultur de kommer att möta på internationella
symposier.
Huvudsökande
Anders Jakobsson
Malmö Högskola
Medsökanden
Niels Egelund
Danmarks Pædagogiske
Universitet
Karl Göran Karlsson
Mittuniversitetet
Anita Walin
Skolverket
Marie Wiberg
Umeå universitet
Bidragsform
Nätverk
Period
2011 - 2013
2
Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och
genusmedvetenhet i samspel för en mer
inkluderande naturvetenskap
Naturvetenskap för vem? Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i
samspel för en mer inkluderande naturvetenskap
Det är ett faktum att det fortfarande är färre kvinnor än män som
väljer naturvetenskapliga karriärer och en mängd forskning har
ägnat sig åt att försöka förstå och förklara varför. Olika områden
inom det naturvetenskapliga fältet är mer eller mindre öppna för
kvinnor. I Sverige finns det till exempel relativt många kvinnliga
biologer och kemister, framförallt på lägre nivåer, men färre
fysiker, matematiker och maskiningenjörer. De senare är yrken
med maskulina förtecken. En förklaring till den ojämna
könsfördelningen är att ämnesområden som matematik, teknik och
naturvetenskap är starkt förknippade med ett manligt
symbolspråk, som många flickor/kvinnor har svårt att identifiera
sig med.
Huvudsökande
Anita Hussénius
Uppsala universitet
Medsökanden
Kathryn Scantlebury
University of Delaware
Minna Salminen-Karlsson
Uppsala universitet
Anna T. Danielsson
University of Cambridge
Kristina Andersson
Högskolan i Gävle
Annica Gullberg
Högskolan i Gävle
Bidragsform
I grundskolans tidigare år undervisar lärare som har begränsade
kunskaper inom naturvetenskap/teknik och som uppger att de har
ett dåligt självförtroende vid undervisning i kemi, fysik och
teknik. Lärarnas osäkerhet får därför konsekvenser för elevernas
intresse och lärande i dessa ämnen. En nyligen publicerad studie
från USA visar att flickor med kvinnliga lärare som är osäkra i
matematik, presterar sämre och får ett lägre självförtroende i
ämnet. Forskning visar också att lärare har olika förväntningar på
flickor och pojkar i naturvetenskap/teknik och att lärares
förväntningar har betydelse för hur väl elever presterar i ämnena.
Lärarutbildningen är därför av central betydelse om man vill
åstadkomma förändringar vad gäller kunskaper och attityder till
naturvetenskap hos lärarna och i förlängningen hos eleverna. Att
lära sig naturvetenskap handlar dock inte enbart om att förstå
ämnesbegreppen utan innebär också att få kunskaper om
naturvetenskap som en social och kulturell verksamhet.
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
I vårt forskningsprojekt är vi intresserade av att undersöka hur en
ökad genusmedvetenhet kan åstadkommas hos blivande lärare
inriktade mot grundskolans tidigare år och om det i förlängningen
kan leda till en förändring av undervisningen i naturvetenskapliga
ämnen, både med avseende på innehåll och på utförande. I
projektet utforskas lärarstudenters relation till lärande och
undervisning i naturvetenskap från ett genusperspektiv: Hur
förändras deras syn på naturvetenskap när såväl ämnesinnehåll
som undervisning i ämnet belyses med ett kritiskt
3
genusperspektiv? Hur stärks studenten i sin roll som blivande Nolärare av en sådan vidgning av ämnesundervisningen eller på
vilket sätt uttrycks ett motstånd mot att beakta sådana aspekter?
Hur skapas identiteter som lärare i naturvetenskap och hur
påverkas detta identitetsskapande av ämnesdidaktiska kunskaper
och genus(o)medvetenhet? Inom projektet följs en årskull
lärarstudenter inriktade mot naturvetenskap. I utbildningen
kommer undervisningsmoment att integreras som behandlar
kritiska perspektiv på genus i relation till naturvetenskap och som
lyfter fram naturvetenskapen som kultur. Lärarstudenternas
deltagande i dessa moment kommer att dokumenteras,
kompletteras med intervjuer samt analyseras.
Projektet bedrivs i skärningspunkten mellan utbildnings- och
genusvetenskap och kommer att genomföras vid Centrum för
Genusvetenskap vid Uppsala i samarbete med Högskolan i Gävle.
Forskargruppen består av natur- och samhällsvetare från dessa två
lärosäten samt internationella samarbetspartners. Målet med
projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av genus och
naturvetenskapligt lärande. Detta är viktigt både som ett teoretiskt
bidrag till forskning inom naturvetenskapernas didaktik och för att
i förlängningen kunna bidra till en mer inkluderande
naturvetenskaplig undervisning.
4
Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext
samspel
Många ämnesområden i skolan så väl som på universitet har både
praktiska och teoretiska lärandemål. Teori och praktik är ofta
intimt sammanlänkade, det är svårt att lära det ena utan det andra,
och de båda kan ömsesidigt stödja, men även hindra varandra. De
kan upplevas som lika svåra att lära, men teorin och praktiken
måste kopplas ihop för att uppnå ett tillfredsställande
läranderesultat. Projektet Teori och praktik i laborativt lärande ett komplext samspel syftar till att belysa hur lärandet av teori och
lärandet av praktik beror av och samspelar med varandra i ett
laborativt ämne. Laborationer är komplexa lärandemiljöer.
Tidigare forskning visar att eleven/studenten inte nödvändigtvis
fokuserar på det som läraren avsett med laborationen, och ofta
uppnås varken laborationens teoretiska eller praktiska lärandemål
på ett tillfredsställande sätt. Vikten av medveten reflektion under
lärandet har även påvisats. Men om eleven/studenten inte *ser*
vad som är meningen med laborationen, eller fokuserar på något
annat än det som var lärarens intention, så uppnås kanske inte det
avsedda lärandet. Tidigare forskning har antingen fokuserat på
lärandet av teori eller lärandet av praktik i laboratoriet. Samtidigt
har man pekat på det komplexa samspelet och starka beroendet
mellan teoretiskt och praktiskt lärande. Det har efterfrågats
forskning om hur praktik och teori relaterar till varandra i
elevers/studenters lärande.
Huvudsökande
Anna Eckerdal
Uppsala universitet
Medsökanden
Lennart Rolandsson
Stockholms universitet
Inga-Britt Skogh
Stockholms universitet
Anders Berglund
Uppsala universitet
Michael Thuné
Uppsala universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2012 - 2014
Projektet syftar till att fylla den kunskapsluckan.
Datorprogrammering som är ett laborativt ämne med både
teoretiska och praktiska lärandemål är valt som fallstudie.
Programmering är ett av få ämnen som ges som nybörjarämne
både på gymnasie- och universitetsnivå. Projektet kommer att
studera elevers/studenters lärande på båda nivåerna. Dessutom
kommer projektet att studera hur programmeringslärare förstår sin
egen lärarpraktik och hur den förståelsen utvecklas under
projektet.
En grupp lärare kommer att följas under projekttiden.
Lärargruppen skall vid ett flertal tillfällen mötas för att delges
resultat från projektet. Lärarna kommer då att få möjlighet att
reflektera över vilka implikationer resultaten kan ha för deras
lärarpraktik. Lärargruppen kommer att möjliggöra studier av hur
lärares förståelse av den egna lärarpraktiken förändras genom
aktivt deltagande och reflekterande under projektets gång.
Laborationer som tar upp motsvarande lärandemoment för
5
gymnasieelever och universitetsstudenter kommer att videofilmas.
Såväl lärare som elever/studenter kommer att intervjuas efter
videofilmningen. Forskarna väljer utdrag ur videofilmerna som
relaterar till forskningsfrågorna som de intervjuade får se som ett
stöd för att erinra sig sina upplevelser under laborationen (s k
*stimulated recall*).
Projektet avser att studera sambanden mellan a) det av läraren
avsedda lärandeobjektet, b) det lärande som laborationen öppnar
och möjliggör och c) det av eleven/studenten upplevda
lärandeobjektet. Exempel på frågor som kommer att belysas är:
Hur utövar lärarna sin lärarpraktik så att teori och praktik kopplas
ihop i elevens/studentens lärande? Hur relaterar lärandet av
praktik och lärandet av teori till varandra? Den senare frågan är
möjlig att diskutera utifrån empiriska data med hjälp av det
teoretiska ramverket projektet använder. Projektet Teori och
praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel kan skapa
förutsättningar för förbättrad undervisning och lärande i
laborationer i programmering genom att öka förståelsen för det
komplexa samspelet mellan teori och praktik. Medlemmar i
projektet har ett stort nationellt och internationellt kontaktnät i
universitetsvärlden med lärare som undervisar både datavetenskap
och även ingenjörsutbildningar där programmering är vanligt och
ofta ett problematiskt ämne för studenter. En av medlemmar i
projektgruppen har startat och leder ett unikt nationellt nätverk för
gymnasielärare i programmering vilket möjliggör att projektet kan
bidra till att lärare får utveckla sin lärarpraktik i nära samarbete
med forskare.
6
Nätverk i svenska med didaktisk inriktning
Nätverket för svenska med didaktisk inriktning ska verka för
utbyte och information av ämnesdidaktisk forskning liksom för
samverkan mellan lärosäten och mellan grundutbildning,
forskarutbildning, forskning och skola. Nätverket har sedan 2002
beviljats bidrag från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga
kommitté. I denna ansökan söks medel för ytterligare en
treårsperiod. En rad svenska universitet är anslutna till nätverket.
Nätverket har fungerat och fungerar som samlande forum för ett
flertal doktorander och forskare inom svenska med didaktisk
inriktning. Årliga konferenser har anordnats och i samband med
dessa har också nätverksträffar ägt rum, då såväl
lärosätesgemensamma forskningsprojekt som lärarutbildningens
examensarbeten har diskuterats.
Huvudsökande
Caroline Liberg
Uppsala universitet
Medsökanden
Åsa af Geijerstam
Uppsala universitet
Barbro Hagberg-Persson
Uppsala universitet
Anne Palmér
Uppsala universitet
Jenny Wiksten Folkeryd
Uppsala universitet
Bidragsform
Många argument finns för att främja forskningsområdet. För det
första har språkutveckling och språkets betydelse för lärandet fått
stor uppmärksamhet under senare år. Studier av språkutveckling
och ämnesspråk är viktiga forskningsområden med tanke på både
skola och lärarutbildning. I lärarutbildningen kan nätverket i
svenska med didaktisk inriktning stödja såväl det vetenskapliga
förhållningssättet i studiet av språkligt lärande i alla ämnen som
förståelsen för svenskämnets helhet. För det andra finns svenska
med didaktisk inriktning numera som forskarutbildningsämne på
flera lärosäten, men ämnet är fortfarande i ett uppbyggnadsskede
och behöver alltjämt ett tydligt stöd. Det arbete som nätverket i
svenska med didaktisk inriktning redan har genomfört bör också
tas tillvara och fördjupas. Ett exempel är det nordiska nätverket
för modersmålsdidaktisk forskning, NNMF, ett samarbetsprojekt
mellan SMDI och nätverk i Finland, Norge, Danmark och Island.
Detta värdefulla samarbete bör utvecklas vidare.
Nätverk
Period
2010 - 2012
Verksamheten inom nätverket ska bestå av skapandet av olika
former av mötesplatser (virtuella och reella) för forskare,
doktorander och andra verksamma inom ämnesområdet. Som
gemensam virtuell knutpunkt och arena finns en hemsida, för
tillfället under adressen: www.educ.umu.se/forskning/smdi/. Den
innehåller information om forskning och forskningsverksamhet
inom ämnesområdet, samt annonsering av nätverkets
verksamheter. Vidare planeras att fortsätta med de årliga
konferenser som hittills lockat många deltagare, även från de
nordiska grannländerna, och som har varit öppna för verksamma
lärare. I samband med konferenserna ordnas också nationella
nätverksmöten för diskussion och utbyte av information om
planerad, pågående och avslutad forskning. Såväl konferens som
7
nätverksträffar utgör goda mötesplatser för initiering av
lärosätesgemensamma aktiviteter, exempelvis forskningsprojekt
eller nätverk för handledare inom examensarbeten och
avhandlingsarbeten. Den operativa ledningen vid Uppsala
universitet av nätverket sköts av Caroline Liberg, professor i
utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser,
Jenny W Folkeryd, FD i lingvistik, Åsa af Geijerstam, FD. i
lingvistik, Barbro Hagberg Persson, FD i nordiska språk och Anne
Palmér, FD i nordiska språk. Till den operativa ledningen knyts en
referensgrupp med representanter från andra universitet och
ämnesinriktningar som litteraturvetenskap och retorik. Nätverket
för forskning och forskarutbildning i svenska med didaktisk
inriktning syftar till att utveckla och befästa ett i ett
samhällsperspektiv centralt forskningsområde. Verksamheten
främjar också en fortsatt kvalitetshöjning inom forskning,
forskarutbildning och grundutbildning. För lärare i skolan
erbjuder nätverket en inblick i ett forskningsfält som är under
utveckling. Genom sin mångvetenskapliga karaktär och
förankring i disciplinerna ämnesdidaktik, litteraturvetenskap,
språkvetenskap och pedagogik förstärker nätverket också den
allmänna utvecklingen av forskning med inriktning mot
lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Nätverkets
verksamhet är väl etablerad och spelar en viktig roll i den
allmänna utvecklingen av forskningsområdet
Utbildningsvetenskap.
8
Övergången från skolans till högskolans matematik:
en integrerad studie av en kulturkrock
Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad
studie av en kulturkrock
En nybörjarstudent vid ett universitet som väljer ett
matematikintensivt program vill naturligtvis lyckas med sina
studier och bli godkänd på kurserna. För att kunna uppnå detta är
det nödvändigt att förstå hur framgång ?definieras? vid den
aktuella institutionen. Innehåll och krav i kurserna kan vara helt
olika dem som studenten mött i gymnasiet. Enligt en anekdot sa
en föreläsare i matematik vid mötet med en ny student att ?Först
måste du glömma allt du lärt dig i skolan. Nu ska vi syssla med
matematik!? Undervisning och examination ser också annorlunda
ut än i skolans matematikklassrum. Dessutom måste
nybörjarstudenten hantera många andra organisatoriska och
Huvudsökande
Christer Bergsten
Linköpings universitet
Medsökanden
Eva Jablonka
Luleå Tekniska Universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
sociala omställningar. Den kulturkrock som han eller hon då kan
uppleva utgör en del av problemen i samband med övergången
från gymnasiets till högskolans matematik. En viktig del av
problematiken utgörs av dålig koppling mellan gymnasiets
matematikkursplaner och högskolematematik. Trots att
?överbryggningskurser? används på många håll är
genomströmningen på grundläggande matematikkurser lägre än i
andra ämnen. I detta projekt kommer denna kulturkrock i
samband med övergången från gymnasiets till högskolans
matematik att studeras ur ett helhetsperspektiv, där betydelsen av
matematiska, didaktiska och sociala dimensioner kommer att
integreras. Sedan slutet av 1990-talet har också flera rapporter,
såväl svenska som internationella, om allt svagare förkunskaper
hos nybörjarstudenter och sjunkande studieresultat på högskolans
matematikkurser pekat på stora problem för matematikämnet i
samband med övergången gymnasium-högskola. Internationellt
genomförde ICMI (International Commission on Mathematical
Instruction) en studie om matematikutbildning på universitetsnivå
där just denna problematik angavs som ett av motiven bakom
studien. I Sverige har det uppmärksammats av Högskoleverket
men trots att många universitet och högskolor genomfört olika
åtgärder rapporteras det om en ökande problem. Debatten har
dock handlat mest om policy- och antagningsfrågor, med inslag av
ideologiska argument, och svensk forskning kring problematiken
har hittills varit sporadisk. Det som gjorts visar tillsammans med
internationella undersökningar på en mängd olika faktorer som
beskriver avvikelser, problem och svårigheter i samband med
övergången gymnasium-högskola. Dessa berör studieresultat,
diskontinuitet vad gäller det matematiska innehållet, otydlig bild
9
av matematikens roll för yrkeskarriären, skillnader i
undervisningsformer, studievanor och upplevelser av var man
?hör hemma?, samt skillnader mellan typer av lärarkompetens.
Högskolors syn varierar och det är oklart exakt vad som förväntas
av studenterna. Skillnaderna handlar mindre om
matematikinnehåll än om att det är en annan typ av matematik
som nybörjarstudenterna möter. Projektet syftar därför till att
utveckla en integrerad bild av matematiska, didaktiska och mer
generella sociala dimensioner av problematiken och kommer att
fokusera på de studerandes medvetenhet om den nya typ av
matematik de möter samt relatera deras erfarenheter av
övergången gymnasium-högskola till studieresultaten under det
första året. Följande frågor kommer att behandlas: ? Vilken typ av
matematik kan identifieras i den institutionaliserade inledande
högskolematematiken? Vilka likheter och skillnader finns
gentemot gymnasiematematiken? ? Hur upplever de studerande
likheter och skillnader mellan att studera matematik på
gymnasium och högskola? Hur är deras uppfattningar relaterade
till sociala dimensioner av övergången från skola till högskola, till
deras tänkta yrkeskarriär och framgång i studierna? För att kunna
genomföra en integrerad analys av dessa frågeställningar krävs ett
generellt sociologiskt forskningsramverk kombinerat med en
teoretisk modell för att integrera det specifikt matematiska.
Forskarna kommer att bygga sina analyser på ett rikt empiriskt
material genom att under ett år följa två grupper studenter under
deras inledande matematikstudier vid två olika svenska universitet
och observera föreläsningar, intervjua studenter och lärare och
analysera undervisningsmaterial. Resultaten kommer att bli
användbara för utbildningsplanering kopplad till övergången
mellan gymnasium och högskola samt för teoribildning inom
matematikdidaktik.
10
Läsa mellan raderna. Att undervisa om och
utveckla avancerad läsförmåga i skolan.
Det finns idag relativt mycket forskning om barns tidiga
läsutveckling. Kunskapen om hur barn och unga fortsatt utvecklar
en mer avancerad läsförmåga är dock mer bristfällig och det
saknas studier som relaterar skolans undervisning om läsande till
vilka effekter den ger. I projektet Läsa mellan raderna vill vi sätta
fokus på just detta område.
De senaste åren har resultaten från ett flertal läsundersökningar
och studier av skolans läsundervisning gett rubriker om att skolan
misslyckats i sitt uppdrag att ge eleverna tillräckliga kunskaper.
Visserligen pekar internationella jämförelser på att i stort sett alla
svenska 10-åringar uppnår en grundläggande läsförmåga.
Samtidigt är trenden nedåtgående och det är allt färre elever som
klarar av mer avancerade läsuppgifter. Förmågan att läsa långa
Huvudsökande
Christina Olin-Scheller
Karlstads universitet
Medsökanden
Michael Tengberg
Karlstads universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2012 - 2014
texter har försämrats liksom förmågan att läsa texter inom olika
genrer. Undervisning om tolkande läsning och sådana lässtrategier
som man vet kännetecknar goda läsare, har också visat sig vara en
bristvara i svensk skola. En diskussion om vilka typer av
stödstrukturer som undervisningen kan tillhandahålla för att hjälpa
elever vidare i sin fortsatta läsutveckling blir därför viktig.
Samtidigt finns det anledning till varsamhet med resultat av det
slag som presenteras i de stora, internationella testerna. Mätbarhet
och internationellt jämförbara uppgifter är på sätt och vis en
chimär, dels eftersom texter och läsares betydelseskapande inte
kan frigöras från sociala och kulturella sammanhang, dels
eftersom idén om en hierarkisk ordning av texters och
läsuppgifters svårighetsgrad är förenklad.
Också den svenska ämnesdidaktiska forskningen pekar på en rad
problem med läsundervisningen i skolan. Den generella trenden
inom skolan har inneburit en ökad differentiering och
individualisering av arbetet i klassrummet och under snart två
decennier har forskare understrukit bristen på kollektiva
läroprocesser i svenskämnesundervisningen. Detta gäller särskilt
för undervisningen om litteratur och läsning. Forskarna
presenterar ofta visioner om hur undervisningen skulle kunna
vitaliseras och möta de problem man identifierat. Några av dessa
lösningar handlar just om kollektiva läroprocesser, om en
utmanande och utvecklande läs- och skrivundervisning som
bygger på samspel mellan elever, och om längre
sammanhängande uppgifter framför kortsvarsuppgifter och
recensionsskrivande. Problemet är att kunskap saknas om hur
dessa lösningar fungerar i praktiken, eftersom det inte är
11
lösningarna som forskningen har studerat.
I projektet Läsa mellan raderna vill vi därför lyfta dessa frågor och
fokusera på undervisning om läsning och lässtrategier. Det
övergripande syftet med projektet är att med hjälp av en serie
experimentstudier, pröva hur undervisningen i svenska kan
utveckla elevers avancerade läsförmåga och tolkningsförmåga.
Målet är att tillsammans med verksamma svensklärare planera och
iscensätta undervisning som skapar goda förutsättningar för att
utveckla en avancerad läsförmåga hos eleverna. Därmed hoppas vi
att på god empirisk grund, och med tillförlitliga metoder, kunna
visa på vilket sätt svensklärare och svenskundervisning kan bidra
till att vända den negativa trend som de senaste årens mätningar
av svenska elevers läsförmåga vittnar om. Vi vill dessutom
undersöka och beskriva elevers faktiska lärande utifrån olika
undervisningsupplägg.
Avsikten med projektet är också att bidra till utvecklingen av
skolans undervisning om olika texter såsom skönlitteratur, film
och sakprosa. Vi tror att detta kräver en annorlunda
forskningsmetodik än den som varit gängse inom den befintliga
ämnesdidaktiska forskningen om läsundervisning i skolan.
Framför allt strävar vi efter större möjlighet till generaliserbarhet
av de uppnådda resultaten. Av det skälet använder vi oss av en
experimentell forskningsdesign och utvärderar resultaten
omsorgsfullt med både kvalitativa och kvantitativa analysmetoder.
12
Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell
betydelse för lärares undervisning och bedömning
Nationella provs betydelse för no-lärares undervisning Från och
med läsåret 2009/10 skall elever i år 9 skriva nationella prov i
fysik, kemi och biologi. Proven är tänkta att vara ett stöd i lärarnas
arbete och för elevernas lärande och skall dessutom utveckla
verksamheten i riktning mot de nationella målen. Genom
införandet av nationella prov vill regeringen höja resultaten i
naturvetenskap, öka måluppfyllelsen genom att stärka skolors
uppföljning av elevers kunskaper och samtidigt skapa en mer
likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning av elever. Allt
detta beskrivs som nödvändigt då svenska elever når sämre
resultat i nationella mätningar (NU 03) än tidigare och presterar
sämre än tidigare relativt andra jämförbara länder i internationella
undersökningar (tex. TIMSS).
Huvudsökande
Eva Lundqvist
Uppsala universitet
Medsökanden
Jonas Almqvist
Uppsala universitet
Malena Lidar
Uppsala universitet
Leif Östman
Uppsala universitet
Per Sund
Mälardalens Högskola
Bidragsform
Ett syfte med de nationella proven är att verka förebildligt på
bedömning, undervisning och lärande. I detta projekt vill vi
undersöka om och i så fall på vilket sätt införandet av nationella
prov i de naturorienterande ämnena påverkar lärares uppfattningar
om vad som utgör en god NO-undervisning och hur proven
påverkar lärares undervisnings- och bedömningspraktik. Genom
att göra en enkätundersökning identifieras selektiva traditioner i
undervisningsinnehållet. Den strategi som kommer att användas
bygger på forskning som visar att det finns ett antal
undervisningstraditioner representerade i den svenska NOlärarkåren.
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
Enkätundersökningen skall generera ett urval lärare som
representerar de olika identifierade undervisningstraditionerna.
Dessa lärare kommer att intervjuas och observeras i sin
klassrumspraktik och analyser kommer att utföras av vilka
kunskapsemfaser och ämnesfokus som realiseras i de olika NOklassrummen samt om lärarnas resonemang om vad som är viktig
kunskap i fysik, kemi och biologi förändras över tid. De nationella
prov som utgör den eventuella förändringsagenten kommer att
analyseras med avseende på vilka ämnesfokus och
kunskapsemfaser som inkluderas respektive exkluderas.
Resultaten av undersökningarna kommer att diskuteras i relation
till varandra och till den nationella och internationella forskningen
om scientific literacy, vilket innebär olika visioner för vad som
skall utgöra medborgarkunskaper i naturorienterande
undervisning. Forskning om hur nationella prov påverkar lärares
undervisning och elevers lärande saknas i stor utsträckning,
13
särskilt observationsstudier av klassrumspraktiker.
Med detta projekt blir det möjligt att identifiera eventuella
systematiska skillnader (i uppfattningar och praktik) mellan lärare
tillhörande olika undervisningstraditioner genom införandet av
nationella prov. Om det finns sådana skillnader är det möjligt att
gå vidare och undersöka om resultaten är generaliserbara för NOlärarkåren i sin helhet. Resultaten skulle kunna utgöra en kritisk
ram för att diskutera provens effekter men också utgöra en viktig
kunskapsgrund för utveckling av proven samt vara ett stöd i
lärares yrkesutövning.
14
Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En
undersökning av *livskunskap* i svenska skolor.
Forskningsprojektet undersöker livskunskap, ett nytt ämne som
har uppstått inom svensk skola. Under de senaste tio åren har en
rad skolar börjat undervisa i detta ämne, utan stöd i nationella
kursplaner och på eget initiativ. Många elever och lärare ger
uttryck för att detta är ett viktigt och spännande ämne medan
andra är mera osäkra. Ämnet behandlar både personliga och
sociala frågor, framför allt knutna till olika värdegrundfrågor.
Teman som identitet, hälsa, medborgarskap nämns också i
sammanhanget. Det är troligt att ämnet avspeglar några behov
som skolorna har och som de inte kan ta hand om inom de
ordinarie skolämnena. Samtidigt underlättas denna utveckling
även av maktdecentralisering inom skolan och olika privata
aktörer inom fortbildningensmarknaden. På nationell nivå är det
knappast möjligt att finna forskningsförankrat kunskap om ämnet
livskunskap. Det mesta av informationen är knutna till lokala
skolors och kommuners Internetsidor. Ändå har det kommit in
förslag till Riksdagen om att ämnet bör bli ett riktigt skolämne.
Någon etablerad lärarutbildning som kvalificerar för arbete i
ämnet finns inte. Till trots för detta dyker det upp platsannonser
för lärartjänster där man frågar efter kvalifikationer (erfarenheter)
i livskunskap.
Huvudsökande
Geir Skeie
Stockholms universitet
Medsökanden
Kirsten Grönlien Zetterqvist
Stockholms universitet
Sara Irisdotter
Stockholms universitet
Igor Potapenko
Stockholms universitet
Robert Jackson
University of Warwick, UK
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
I en skola som på många sätt fokuserar mera än tidigare på
ämneskunskap och på mätbar kunskap är det intressant att
närmare studera framväxten av livskunskap. Man kan fråga sig
om ämnet är en reaktion på aktuella utbildningspolitiska tendenser
eller på praktiska behov i skolvardagen som utbildningspolitiken
inte har tagit notis av i kursplanerna. Vi har formulerat tre frågor
för vårt forskningsprojekt: 1) Vad är livskunskap egentligen? 2)
Varför har ämnet uppstått inom svensk skola? 3) Vilka
utmaningar och möjligheter ligger i livskunskapsämnet för skolan
och för lärarutbildningen? För att kunna svara på dessa frågor
undersöker vi ämnet på två plan: Först genomför vi en nationell
klartläggning över hur utbrett ämnet är och hur det lokalt
organiseras. Efter det genomför vi huvuddelen av
forskningsarbetet, nämligen en grundig undersökning av hur
livskunskap blir praktiserat i två kommuner, en storstadskommun
och en landsortskommun. Här vill vi särskilt undersöka två skolor
inom varje kommun, en grundskola och en gymnasieskola.
Vi vill observera undervisning, intervjua lärare och elever, samt
skolledare, föräldrar och andra som spelar en roll i förhållande till
ämnet i skolan. Sammantagit vill detta ge ett rikt datamaterial som
15
gör det möjligt att svara på forskningsfrågorna. Medan andra
ämnen kan stödja sig på långa traditioner, etablerad
lärarutbildning och akademins forskningsämnen fattas en
ämnesteoretisk röst i diskussionen om livskunskap. Vi menar att
en mera genomarbetat kunskapsgrund vill kunna bidra till att
förbättra beslut både lokalt och centralt och till en
praktikutveckling i skolans undervisning.
16
Det Magiska Språket - Små barns relationer till
språket, läsande och skrivande
Vi lever idag i ett samhälle starkt präglat av förändring, vilket gör
både lärandet, undervisandet, bedömandet och utvärderandet av
språk, läsande och skrivande mer komplext. I globaliseringens och
informationsteknologins tid är vare sig människan eller kunskapen
några beständiga självklarheter. Människor rör sig över
nationsgränser och de mångkulturella mötena bli fler. Kunskap
produceras, omvärderas och byts ut i allt högre takt. Språkets,
läsandets och skrivandets roll och funktion får härmed förändrade
villkor. Exempelvis vet vi inte idag vilken roll och funktion det
talade, lästa och skrivna språket kommer att ha i framtiden i
förhållande till det visuella språket och bilden. Däremot vet vi att
mycket små barn tidigt deltar i en mångfald av mångkulturella
möten och ingår i ett samhälle som karaktäriseras av en allt
snabbare produktion av utbytbar kunskap och ett
Huvudsökande
Gunilla Dahlberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Liselott Olsson
Stockholms universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
informationsteknologiskt flöde som går genom visuella språk och
kommunikationskanaler. Hur dessa förändringar faktiskt påverkar
små barns språk, läs och skrivinlärning vet vi dock förhållandevis
lite om. Samtidigt finns det ett stort didaktiskt tomrum i relation
till detta specifika ämnesinnehåll då det inom förskolefältet inte
finns några etablerade pedagogiska metoder för undervisning,
bedömning och utvärdering, som tar rådande förändringar i
beaktande. Det finns således ett behov av grundforskning på detta
område.
Syftet med det föreslagna projektet är att utforska förskolebarns
lärande och förskolans undervisande, bedömande och
utvärderande av språk, läsande och skrivande i ett globaliserat
samhälle präglat av en förändrad kunskapsproduktion,
mångkulturella möten och ett allt mer framträdande visuellt språk.
De specifika målen för det föreslagna projektet är:
*att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om
hur det globala samhället präglat av en förändrad
kunskapsproduktion, ökande mångkulturella möten och visuella
språk, påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning i
förskolan.
*att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om
relationen mellan ett globaliserat samhälles effekter på
förskolebarns språk, läsande och skrivande som kunskapsinnehåll
och eventuella didaktiska konsekvenser för undervisning,
bedömning och utvärdering i förskolan.
17
Ett pilotprojekt har bedrivits och de första resultaten ger
indikationer på att det, i ljuset av en förändrad
kunskapsproduktion, fler mångkulturella möten och en ökad
kommunikation via bilden, skett stora förändringar i små barns
språk, läs och skrivinlärning. I det empiriska materialet finns
exempel på hur redan mycket små barn surfar på nätet och
kommunicerar via mail och sms. Små barn verkar ligga nära den
förändrade kunskapsproduktion som pågår i ett globaliserat
samhälle. Resultaten indikerar också att små barn växer upp som
mångkulturella medborgare. Inte bara genom det faktum att fler
kulturer finns representerade i förskolan utan också på det sätt
förskolebarn via informationsteknologin och populärkultur får
tillgång till många olika kulturer och språkformer. I pilotprojektet
visar de initiala resultaten på att barn lever i en bildvärld. Barnen
känner till logotyper, skyltar, hemsidor och personer som frekvent
förekommer i bild i mycket stor omfattning. Bilden är således en
viktig del av små barns kommunikation. De preliminära resultaten
i pilotprojektet visar också på att de didaktiska verktygen som
nyligen har utvecklats på fältet måste undersökas vidare och på
djupet. Dessa verktyg består av transdisciplinära projektarbeten
där man försöker arbeta med språk, läsande och skrivande
tillsammans med andra språkformer såsom kroppsspråk och
skapande i två och tre dimensionella former och pedagogisk
dokumentation där man via observationer, foton, filmer och
artefakter från barns läroprocesser arbetar med kontinuerlig
undervisning, bedömning och utvärdering av lärprocesser.
Föreliggande projekt kommer att undersöka små barns relationer
till språket och möjliga didaktiska konsekvenser för läs- och
skrivfältet genom att följa, observera och intervjua barn i 3
förskolor under en längre tid. Arbetet kommer att äga rum i ett
nationellt såväl som internationellt sammanhang och samarbete
med andra yrkeskategorier såsom konstnärer och dansare kommer
också att genomföras.
18
Idrott och hälsa - ett ämne för lärande?
Idrott och hälsa har funnits i den svenska skolan under hela det
moderna skolsystemets historia. Såväl motiv som
undervisningsinnehåll har dock varierat. Motiven har varit
hälsomässiga, militära och fostransmässiga (fysisk fostran).
Innehållet har dominerats av Linggymnastik och idrott, med
friluftsliv, dans och lekar som kompletterande inslag. Ämnet har i
huvudsak uppfattats som ett "praktiskt" ämne ? som ett av de så
kallade praktiskt-estetiska ämnena. Som sådant har det präglats av
en tydlig dualism mellan kropp (som ska tränas) och själ (som ska
fostras/disciplineras). Poängen med undervisningen har, inte minst
på senare tid, i stor utsträckning varit att eleverna ska vara fysiskt
aktiva, och i mindre utsträckning att de ska lära sig något i, av,
om eller genom fysisk aktivitet.
Huvudsökande
Håkan Larsson
Gymnastik & Idrottshögskolan
Medsökanden
Claes Annerstedt
Göteborgs universitet
Karin Redelius
Gymnastik och Idrottshögskolan
GIH
Inger Karlefors
Umeå universitet
Eva Olofsson
Umeå universitet
Mikael Quennerstedt
Örebro universitet
I samband med införandet av Lpo 94 togs uppdelningen i
"teoretiska" och "praktiskt-estetiska" ämnen bort. Skolan blev
målstyrd och alla ämnen ska numera bidra till elevernas
kunskapsmässiga utveckling. I idrott och hälsa har detta tankesätt
visat sig vara svårt att implementera. I internationella
sammanhang har motsvarande diskussion handlat om skolämnets
pedagogiska uppdrag.
Marie Öhman
Örebro universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
Syftet med projektet är att undersöka kunskapsbildning,
undervisning och lärande i skolämnet idrott och hälsa. Projektets
syfte preciseras med följande problemställningar: 1. Vilken
kunskap framstår som relevant i ämnet, och hur gestaltas denna
kunskap i ämnets praktik? 2. Vilket lärande främjas mot
bakgrund av olika typer av undervisning, och hur kan detta
lärande beskrivas?
Projektet har en teoriutvecklande ansats, vilket innebär att vi i de
empiriska studierna dels kommer att beskriva och analysera vilket
lärande som främjas i idrott och hälsa, dels sträva efter att
bearbeta och utveckla nya begrepp som möjliggör fördjupade
analyser av den specifika lärandesituation som undervisningen i
ämnet utgör. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot hur
man kan benämna, observera och bedöma kompetens med
hänsyftning på kropp och rörelse. I projektet finns en ambition att
sätta ett sociokulturellt synsätt på kroppsligt lärande och kroppslig
kompetens i ämnet i omlopp.
Den teoretiska referensramen utgörs således av sociokulturell
lärandeteori, med ett särskilt fokus på triaden eleven, läraren och
undervisningssituationen. Centralt för denna ansats är elevers
19
delaktighet i undervisningens aktiviteter samt de föreställningar,
värderingar, normer och synsätt som dominerar undervisningen. I
anslutning till det sociokulturella lärandeperspektivet prövas ett
antal begrepp - kroppslig kompetens, rörelsekompetens, fysisk
bildning (eng. physical literacy) - som kan utgöra alternativ till
den naturvetenskapligt, och därmed dualistiskt, präglade
terminologi som idag dominerar i ämnet.
De empiriska studierna bygger i huvudsak på en kvalitativ ansats
och kommer att genomföras i grundskolans år 6-9 samt i
gymnasieskolan. Studiedesignen bygger på erfarenheter från två
tidigare svenska observationsstudier av undervisning i idrott och
hälsa där forskare i föreliggande projekt medverkat.
Datainsamling kommer att genomföras i två klasser på var och en
av de fyra orter där forskarna i projektet är verksamma, dvs. totalt
åtta klasser. Detta möjliggör en geografisk spridning över landet.
Urvalet av klasser kommer att göras strategiskt med avseende på
stadium, profil (allmän profil, idrottsprofil, hälsoprofil) samt
sådana klasser som på andra sätt signalerar skilda synsätt på eller
skilda undervisningspraktiker av idrott och hälsa. Strävan i urvalet
är att försöka fånga variationen i undervisningspraktiker.
Det insamlade materialet kommer att utgöras av a) lokala
styrdokument från var och en av de åtta skolor där klasserna finns,
b) intervjuer av lärare och elever (ett urval om ca fyra elever i
varje klass, inalles 32 elever) samt av observationer (sex
videoinspelade lektioner med skilt innehåll i var och en av de åtta
klasserna, inalles 48 lektioner). Intervjuerna med lärare och elever
kommer att genomföras direkt före och direkt efter de lektioner
som videoinspelas.
Som en del i kvalitetssäkringen av studien kommer en
internationell vetenskaplig referensgrupp att kopplas till arbetet.
Denna består av ett antal välrenommerade forskare som visat ett
uttryckligt intresse för denna typ av studie.
20
Relationen mellan semiotiska redskap och
ämneskompetens i naturvetenskap
Betydelsen av semiotiska resurser i förmedling av naturvetenskap.
Studenter på väg mot ämneskompetens.
Syftet med det här projektet är att skapa en djupare kunskap om
de olika processer som pågår vid lärande av naturvetenskap och
vilken roll läraren kan spela i dessa processer.
Forskare använder i sitt dagliga arbete en mängd olika semiotiska
resurser såsom specialiserade fackspråk (muntliga och skriftliga),
matematik, grafer, diagram, bilder, laborationer, etc., för att
kommunicera sin kunskap. En forskares ämneskompetens
kommer till uttryck i förmågan att obehindrat förflytta sig mellan
dessa olika resurser, samt genom att metodiskt formulera och
förhandla fram nya kombinationer av resurser producera ny
Huvudsökande
John Airey
Uppsala universitet
Bidragsform
Anställning som
forskarassistent
Period
2011 - 2014
kunskap.
I sin undervisning använder lärare till stor del samma semiotiska
resurser som forskarna för att förmedla kunskaper, som t.ex. olika
naturvetenskapliga begrepp. Ibland använder läraren bara en av
dessa resurser, men oftast en kombination. Problemet är att
resurserna ofta är mycket specialiserade och ämnesbundna till sin
karaktär - de förekommer sällan eller aldrig i den lärandes vardag
utanför undervisningssituationen.
För den lärande innebär detta att hon måste lära sig att behärska
ett antal mer eller mindre nya resurser innan hon kan skapa en
förståelse av det aktuella naturvetenskapliga begreppet. För
läraren är det ännu mer komplicerat. Det är inte bara en fråga om
att använda rätt resurs eller kombination av resurser för att lära ut
de olika begreppen. Läraren bör även vägleda studenten i hennes
arbete med att först tolka de olika semiotiska resurserna och sedan
själv använda dem inom det aktuella fältet. Paradoxalt nog tyder
forskning på att mycket av det lärande som sker i naturvetenskap
äger rum utan tillgång till läraren, när studenter jobbar
tillsammans i informella grupper med problemlösning. Några av
de frågeställningar som fortfarande är helt eller delvis obesvarade
inom detta område är:
* Vilken kombination av ämnesspecifika semiotiska resurser är
nödvändig för förståelse av ett visst naturvetenskapligt begrepp?
* Hur kan man lära sig att hantera var och en av dessa nya
ämnesspecifika resurser? ? Hur kan man lära sig att koordinera de
21
olika resurserna?
* Vilken roll har läraren i denna process?
Projektet utgår från videoinspelningar, som samlas in där lärande
pågår i form av grupparbete, och där gruppen tillsammans
försöker lösa problem i tre olika miljöer:
* Det naturvetenskapliga laboratoriet (där det finns tillgång till
läraren).
* Informella samarbeten med problemlösning utan tillgång till
läraren.
* Lärarledda genomgångar av dessa problem.
Inspelningarna analyseras med utgångspunkt från de olika
ämnesspecifika semiotiska resurser som används och hur varje ny
resurs, eller kombination av resurser, leder diskussionen vidare
mot en lösning av det aktuella problemet.
Målet för projektet är en fördjupad förståelse av de processer som
leder till naturvetenskapligt lärande och lärarens roll i dessa.
Arbetet kommer även att belysa relationerna mellan
naturvetenskaplig kunskap och de resurser vi har tillhands för att
förmedla denna kunskap. Trots sin karaktär av grundforskning har
resultatet av detta projekt möjlighet att direkt påverka
undervisningen i de studerade ämnena. Utöver
forskningsresultatens bäring på naturvetenskaplig lärande på
högskolenivå förväntas paralleller även kunna dras till andra
ämnen och miljöer. Projektets relevans för
utbildningsvetenskaplig kunskapsutveckling är således mycket
hög.
22
Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och
*techno-science* som en materiell diskursiv praktik
Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och "techno-science"
som en materiell diskursiv praktik
Syftet med detta projekt är undersöka några aspekter av lärande i
praktiken och blivande civilingenjörers och fysikstudenters
användande av representationer, symboliska och fysiska artefakter
som diskursiva redskap. Inom såväl ingenjörs- som
naturvetenskap är experimentell verksamhet central och olika
instrumentella tekniker såsom oscilloskop, mikroskop,
röntgenapparater och andra sensorer används som medierande
verktyg för att erfara världen med. Laborationer ses vanligtvis
som ett viktigt och centralt inslag i natur- och
ingenjörsvetenskaplig undervisning inom såväl skol- som
högskoleväsendet. Ett viktigt inslag i en laboration är
Huvudsökande
Jonte Bernhard
Linköpings universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2012 - 2014
experimentet och den instrumentering som används. Emellertid
saknas det i stor utsträckning forskning kring den roll som
instrumentering och andra teknologier har som medierande
redskap i laborativt lärande. Det beror på att dessa teknologier har
ansetts sakna kognitivt värde i vissa traditionella
vetenskapsteoretiska synsätt. I preliminära studier har det visats
att tvärtom så har teknologin en central roll och dess roll måste
förstås för att förklara skillnader i lärandet mellan olika upplägg
av laborationer. Instrumentering och andra teknologier är inte
neutrala tekniker, utan påverkar relationen mellan människan och
världen och t ex vad som är möjligt att erfara, vad som träder in
förgrunden i det fokala medvetandet och vad som tonas ner. Det
innebär att olika teknologier har olika meningserbjudanden. Det
betyder att lärandet under en laboration måste analyseras med
hänsyn till såväl de fysiska verktyg (artefakter) såsom olika
mätinstrument, mätsystem och system för bearbetning och
visualisering av experimentella data som de symboliska verktyg i
form av modeller, begrepp och representationer som studenter
använder. Med andra ord som måste studenters lärande analyseras
som en materiell-diskursiv-praktik och detta är det föreslagna
projektets syfte.
23
Historieundervisningens processer i det
mångkulturella samhället
Den demografiska utvecklingen och samhällets interkulturella
ambitioner har förändrat kontexten för skolans historieämne.
Frågan är om ämnet anpassats till dessa samhällsförändringar.
Även om historieundervisningen sedan länge lämnat
nationalromantikens övertoner för mer källkritiska och
objektivistiska ideal har nationalstaten fortsatt att vara det bärande
elementet i den historiska berättelsen. Att studera
historieundervisningen kan liknas vid att studera samhällets
självförståelse. Eftersom historieberättarna inte endast beskriver
världen utan också påverkar den är det viktigt att förstå hur dagens
livsvillkor historiseras. I flera europeiska läroplaner finns idag en
strävan efter en undervisning som skall bejaka mångfalden och
samtidigt stärka en demokratisk, nationell identitet.
Huvudsökande
Kenneth Nordgren
Karlstads universitet
Medsökanden
Per Eliasson
Malmö Högskola
Carina Rönnqvist
Umeå universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
Samtidens mångkulturalitet problematiserar inte enbart det
historiska subjektets rumsliga förankring: att ställa eleven i
centrum är att öppna historien för berättelser från hela världen.
Det sätter också det historiska objektet ifråga: Vad skall
egentligen historien handla om? Finns det något gemensamt,
något som kan hålla samman berättelsen? Vilken självbild kan
historieämnet spegla i ett mångkulturellt, postmodernt samhälle?
Den historiedidaktiska forskningen har sedan 1980-talet
utvecklats teoretiskt och en rad avhandlingar har tillkommit.
Fokus har legat på historiebruk utanför skolan. Att utveckla en
interkulturell historiedidaktik uppfattar vi som ett sätt att utveckla
skolforskningen genom att bredda det ämnesdidaktiska
perspektivet.
2010 - 2012
Projektet har också en läroplansteorisk förankring som förbinder
interaktionen mellan skolämne, lärare och elever med ett historiskt
sociokulturellt perspektiv på utbildning (men ger utrymme för en
komplexitet där undervisningen inte ses som ett enkelt uttryck för
en rationell läroplan). Ur ett historiedidaktiskt perspektiv är
historiekultur, historiemedvetande, och historiebruk centrala
begrepp. Historiekultur är ett uttryck för olika manifestationer av
gemensam kollektiv erinran av det förflutna medan
historiemedvetande är individens olika bruk av historia för att
tillfredställa ett behov av orientering i tiden. Historiebruk
uttrycker medvetna eller omedvetna motiv att använda historia för
att i historiekulturens former främja olika intressen.
Syftet med forskningsprojektet är att undersöka skolämnet historia
i relation till det mångkulturella samhällets utmaningar genom att
24
studera processer där lärares och elevers uppfattningar om skolans
mål, samhällets krav och ämnets karaktär blir till
historieundervisning.
Projektet delas in i tre sinsemellan sammanhängande
frågekomplex: 1) Ämnet ? Historiekultur och kanon::
Forskningsobjektet är skolans historiekultur så som den kommer
till uttryck genom undervisningens urval, inriktning och
strukturering. 2) Läraren ? Historiebruk och
undervisningsstrategier: Forskningsobjektet är de
undervisningsstrategier lärare utvecklar utifrån sina tolkningar av
läroplanens mål och skolvardagens krav. 3) Eleven ?
Historiemedvetande och ämneskonception: Forskningsobjektet är
elevens historiemedvetande och interkulturella kompetens.
Projektets forskningsmaterial samlas in genom forskningscirklar
på grundskolor i Umeå, Karlstad och Malmö. Där möts aktiva
historielärare och forskare kring hur historieundervisningen kan
genomföras i det mångkulturella klassrummet. Intervjuer med
lärare och elever, undervisnings- och bedömningsmaterial samt
klassrumsobservationer utgör undersökningsmaterialet. En
nationell enkät genomförs också i samarbete med SCB för att ge
en representativ bild av historieundervisning kring interkulturella
frågor i svensk skola. Forskningsprojektet genomförs i samarbete
med internationella forskare samlade i en referensgrupp som följer
och analyserar projektets genomförande. Resultatet kommer att
presenteras internationellt och vara en grund för teori- och
metodutveckling kring undervisning för interkulturell historisk
kompetens hos elever.
25
Immersiv Utbildning: Interaktivt Byggande och
Lärande av Grundläggande Vetenskapliga Begrepp
i Virtuella Nanoteknikmiljöer
Immersiv Utbildning: Interaktivt Byggande och Lärande av
Grundläggande Vetenskapliga Begrepp i Virtuella
Nanoteknikmiljöer Nanoteknik kommer på gott och ont att få en
allt större inverkan på framtidens samhälle, och det är viktigt att
såväl elever som en bredare allmänhet får möjlighet att öka sin
förståelse inom området. Stora förhoppningar är knutna till
nanomaterial med nya egenskaper och medicinska tillämpningar
som utnyttjar nanotekniska principer. Samtidigt finns farhågor
kring nanoteknikens risker. Nanoteknik kännetecknas av att den
behandlar objekt och material på nanometerskala, vilket i princip
innebär att strukturer skapas med atomprecision. Nano-objekten
kan vara allt ifrån enstaka molekyler till molekylära komplex
bestående av ett stort antal molekyler. Jämfört med den synliga
världen uppvisar nanovärlden egenskaper som kan vara
kontraintuitiva och svåra att föreställa sig. Vissa fenomen som
dominerar i den synliga världen får mindre betydelse för
nanometerstora objekt. Omvänt så får andra fenomen stor
betydelse i nanovärlden, som kanske inte ens märks i vardagen.
Trots sådana skillnader är det viktigt att poängtera att en förståelse
av nanoteknikens principer involverar ett stort antal centrala
vetenskapliga begrepp. Nanoteknik utgör därför en ram inom
vilken många viktiga begrepp i kemi och fysik kan konstrueras
och integreras. Begreppen som är viktiga att behärska rör fenomen
som till exempel förändringar i relativ betydelse mellan olika
typer av krafter.
Huvudsökande
Konrad Schönborn
Linköpings universitet
Medsökanden
Gunnar Höst
Linköpings universitet
Karljohan Lundin Palmerius
Linköpings universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2012 - 2014
Gravitationen dominerar vår vardagliga upplevelse av världen,
medan attraktiva och repulsiva krafter mellan ytor dominerar för
nano-objekt. En oväntad konsekvens av detta är att alla objekt på
nanonivå är *klibbiga*. Trots att sådana attraktiva krafter uppstår
mellan alla ytor märks de nästan inte alls i vardagen, eftersom
objekt som är tillräckligt stora för att synas har en relativt liten yta
jämfört med volymen. Krafter mellan komplementära nanoytor
leder till en väldigt specifik interaktion, vilket möjliggör
?molekylär igenkänning?. En annan viktig aspekt är att objekt på
nano-nivån är i konstant slumpmässig rörelse, eftersom de hela
tiden utsätts för ?knuffar? då de kolliderar med andra nanopartiklar och molekyler.
Det föreslagna projektet, som består av tre faser, utgår från att en
djupare förståelse kring nanoteknik och underliggande
vetenskapliga begrepp kan uppnås om individer får en direkt
26
kroppslig upplevelse av nanovärlden. I första fasen utvecklas en
virtuell lärandemiljö där användaren kan interagera virtuellt med
nano-världen. Fas två innebär ämnesdidaktisk forskning kring hur
elevers och studenters interaktion med den virtuella miljön
påverkar förståelsen för fundamentala aspekter av nanovärlden.
Elevers användande av modellen undersöks först explorativt,
varefter forskningen inriktas mot en mer strukturerad
undersökning baserad på lärdomarna av den inledande studien. I
den tredje fasen appliceras och studeras den virtuella miljön i
autentiska kontexter, dels i klassrumsmiljö och dels i en ?science
centre?-miljö. I den senare kontexten kommer förutom
begreppslig förståelse även uppfattningar och attityder hos
allmänheten till nanoteknik att undersökas. Utvärdering av de
lärandes interaktion och utveckling av förståelse för nanovärldens
egenskaper kommer att utföras med såväl kvalitativa som
kvantitativa metoder. Datainsamling kommer att ske bl.a. via
skriftliga tester, intervjuer och loggning av interaktionsdata.
Den virtuella lärandemiljön kommer att baseras på mjukvara
uppbyggd i moduler, vilket gör systemet användbart på olika
tekniska nivåer beroende på syfte och tillgänglig hårdvara.
Exempel på funktioner är stereoskopisk 3D som ger användaren
djupseende, kraftåtermatning vilket möjliggör för användaren att
via haptisk teknik direkt känna krafterna mellan objekt i den
virtuella miljön, samt ljud. Två exempel på aktuell nanoteknik
kommer att inkluderas. Det ena handlar om den önskvärda
möjligheten att behandla cancer med hjälp av ?målinriktade?
guldnanopartiklar, medan det andra behandlar risken att
kolnanorör och kan leda till asbest-liknande reaktioner om de
kommer i kontakt med lungvävnad. Projektet kommer att ha
direkta praktiska implikationer för lärande och lärare, men också
ge ett möjligt bidrag till grundforskningen inom naturvetenskaplig
didaktik. Projektet är mångdisciplinärt, och involverar personer
med specialiserad kompetens inom naturvetenskaplig
ämnesdidaktisk forskning, molekylär bioteknik och medieteknik.
27
Forskarskola i yrkesdidaktik
Nationell forskarskola i Yrkesdidaktik
Huvudsökande
Den yrkesdidaktiska forskningen i Sverige behöver stärkas. Den
nationella forskarskola som föreslås nedan ska ses som ett led i
uppbyggnaden och samordningen av denna forskning som hittills
bestått av i hög grad isolerade studier. I forskarskolan kan
forskningsmiljöer vid de fyra medverkande lärosätena
sammantagna erbjuda den bredd och kompetens som behövs för
att skapa en kritisk massa av yrkesdidaktisk forskning.
Kåre Bremer
Stockholms universitet
Medsökanden
Viveca Lindberg
Stockholms universitet
Lisbeth Lundahl
Umeå universitet
Jonas Olofsson
Umeå universitet
Yrkesutbildning är ett omfattande och mångfacetterat
verksamhetsområde av stor samhällelig betydelse.
Yrkesutbildning finns i gymnasieskolan (inkl
lärlingsutbildningar), högskolan, yrkeshögskolan, folkhögskolan,
vuxenutbildningen, men också integrerat i arbetslivet.
Forskningen om yrkeskunnande och lärande i arbetslivet är
relativt stark, men det är inte fallet avseende forskning om den
skolbaserade yrkesutbildningen, dess organisering, uppläggning,
innehåll, undervisning och lärande. Blivande yrkeslärare får idag
utbildning i allmän pedagogik/didaktik, men inte yrkesspecifika
didaktiska kunskaper, och yrkeslärarutbildningen är i alltför liten
utsträckning forskningsgrundad.
Staffan Larsson
Linköpings universitet
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2011 - 2013
Utvecklingen av den yrkesdidaktiska forskningen är viktig för att
förbättra kvaliteten i yrkesutbildningarna på olika nivåer och i
skilda miljöer, ge underlag för hur yrkesutbildningar kan
organiseras samt ge yrkeslärare en forskningsbaserad
kunskapsbas. Behovet av disputerade yrkeslärarutbildare är stort,
och det är osannolikt att de befintliga, begränsade
forskningsmiljöerna var för sig ska kunna få fram tillräckligt med
doktorander för att svara mot behovet. Vi utgår från att inrättandet
av en nationell forskarskola, förutom att erbjuda en större
forskningsmiljö för de olika lärosätenas fåtaliga doktorander,
också verksamt stimulerar lärosätena att själva satsa på att
utveckla den yrkesdidaktiska forskningen.
De yrkesdidaktiska frågeställningarna rör sig från tämligen
generella till de som är inriktade mot specifikt kunnande i
bestämda yrken. Som exempel på de förra kan frågan om
skolförlagd utbildning eller lärlingsutbildning ges. Exempel på de
senare kan vara val av innehåll och process, när det gäller
kunnandet om elektriska system i fordon. Ett annat viktigt
område rör specifik yrkeskunskap å den ena sidan och
allmänbildning å den andra samt relationen mellan dem. Den
28
yrkesdidaktiska forskningen kan utgöra grund för såväl för lärare
och handledare, kursplanläggare och för politiska
ställningstaganden på yrkesutbildningens område.
Yrkesdidaktiken är ett område under utveckling som behöver
förstärkas. Renodlade didaktiska studier är sällsynta. Däremot
finns det betydande forskning inom en rad näraliggande
forskningsområden, som t.ex. forskning om yrkeskunskaper och
yrkeskulturer samt förändring av dessa, forskning om skolaarbetsliv, forskning om lärande i arbetslivet, forskning om
bedömning och valiering av kompetens
Forskarskolan har till uppgift att skapa en gemensam god
forskarutbildningsmiljö där de fyra medverkande lärosätenas
skilda forskningsinriktningar kompletterar varandra och där man
samarbetar i fråga om kurser och forskarhandledning och
samutnyttjar sina olika internationella samarbetspartners och
nätverk. Doktorandernas inlemmande i internationella
forskarnätverk skall också underlättas genom deltagande i
internationella konferenser, vistelser i nyckelmiljöer och inbjudna
gästforskare.
En forskarskola i yrkesdidaktik förväntas sålunda fylla en mycket
viktig funktion för svensk forskning om yrkesutbildning och
yrkesdidaktik och för försörjningen av forskarutbildade inom detta
fält genom att samordna forskning och forskarutbildning i de idag
fåtaliga och spridda miljöerna. Genom att forskarskolan kommer
att knytas till internationella nätverk och involvera internationella
forskare kommer den att förstärka kontakterna med och
inflytandet från den internationella forskningen. Genom Den
förväntas vidare bidra till en nödvändig förstärkning av
yrkeslärarutbildningens vetenskapliga kunskapsbas.
29
Undervisning och lärandeprocesser rörande
argumentation inom kunskapsområdet hållbar
utveckling
Syftet med projektet är att, inom kunskapsområdet hållbar
utveckling, skapa kunskap dels om elevers lärande rörande
argumentation som inbegriper både kunskaper och etiska värden,
dels om hur lärare agerar för att möjliggöra detta lärande. Arbetet
med utbildning för hållbar utveckling anges av ett flertal
internationella policydokument som en av skolans viktigaste
uppgifter. De svenska läroplanerna anger sedan lång tid tillbaka
vikten av att på demokratiska grunder skapa förutsättningar för en
hållbar utveckling. Detta har resulterat i en rad utmaningar för
skolans verksamhet, inte minst när det gäller frågor om vad som
ska göras och hur det ska ske. Trots att argumentation i
undervisningen bör vara av central betydelse med hänsyn till
policy- och styrdokumentens framskrivning av både demokratiska
och etiska perspektiv i utbildning för hållbar utveckling, saknas
forskning härvidlag. Projektet avser därför att bidra med
vetenskapliga kunskaper som kan vara behjälpliga inom området.
Huvudsökande
Leif Östman
Uppsala universitet
Medsökanden
Karin Rudsberg
Uppsala universitet
Johan Öhman
Örebro universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
Undervisning kommer att videofilmas i tre gymnasieklasser på
utvalda skolor, vilka kan beskrivas som avancerad praktik
gällande kunskapsområdet hållbar utveckling och där lärare
medvetet använder elevdiskussioner kring "hållbarhetsfrågor" i
sin undervisning. De tre utvalda klasserna kommer att följas under
2,5 år.
Projektet består av två delstudier, i vilka beprövade analysmetoder
kommer att användas. Båda delstudierna handlar om analyser av
det som görs i den konkreta undervisningspraktiken. I den första
delstudien analyseras elevers lärande rörande argumentation i
termer av förändrad kvalitet i argumentationen. Denna förändring
undersöks i olika tidsperioder; inom en lektion, mellan lektioner
och över hela undervisningsperioder. Vidare handlar den första
delstudien om att studera betydelsen av dels elevers tidigare
erfarenheter och dels möten med andra elever, lärare och
artefakter. Centralt är hur samspelet mellan dessa dimensioner kan
förstås i relation till elevers lärandeprocesser rörande
argumentation.
Den andra delstudien handlar om att skapa kunskap om lärares
roll för elevers lärande. Fokus ligger på samspelet mellan lärare
och elever, på lärares instruktioner och feedback under
diskussioner i undervisningssituationer. Det centrala här är
sambandet mellan kvalitativa aspekter i lärarens undervisning och
30
de effekter dessa får gällande elevernas lärande.
Ett centralt syfte med projektet är att relatera de båda
delstudiernas resultat till varandra. Genom de metoder som
används kommer projektet att bidra med ny kunskap kring
undervisning och lärandeprocesser som rör argumentation. Denna
nya kunskap kan bland annat ge lärare svar på centrala frågor för
undervisning rörande hållbar utveckling.
31
Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers
möten med förklarande bilder och modeller i
skolans och förskolans NO- och
matematikundervisning
Vad säger tillrättalagda illustrationer egentligen våra yngre
elever? Studier av förståelse av förklarande bilder och modeller i
skolans och förskolans NO- och matematikundervisning
Bilder och modeller för att underlätta lärande är sedan lång tid
tillbaka en del av skolans vardag. Skolplanscher från förra seklets
början är idag kuriosa, som säljs på auktioner. Äldre mekaniska
modeller från skolornas materialrum, till exempel av jorden i sin
omloppsbana runt solen och med månen kretsande runt jorden,
visas upp som historiska museiföremål. I dagens undervisning
förekommer moderna varianter på i grunden samma pedagogiska
idé -- att underlätta lärande med stöttande, visuella och interaktiva
hjälpmedel. Utrymmet i tryckta läromedel upptas i allt större
utsträckning av alltmer påkostade, förklarande illustrationer (som
sprängskisser, tidslinjer och näringskedjor). Elektroniska
multimedieverktyg erbjuder nya möjligheter att visa rörelser,
förlopp och flöden samt till att genomföra simuleringar över tid av
exempelvis ekologiska skeenden.
Huvudsökande
Lisbeth Åberg-Bengtsson
Högskolan i Borås
Medsökanden
Agneta Ljung-Djärf
Högskolan i Kristianstad
Torgny Ottosson
Högskolan i Kristianstad
Karl Göran Karlsson
Mittuniversitetet
Per Åhag
Mittuniversitetet
Dennis Beach
Högskolan i Borås
Bidragsform
Projektbidrag
Period
Förvånansvärt få studier är gjorda om hur elever i yngre åldrar
förstår de illustrationer som används i undervisningen. Ändå är
det just i grundskolans lägre årskurser och i förskoleklasser som
förklarande bilder och modeller av olika slag intar en särskilt
framträdande roll, samtidigt som det torde vara här som risken är
störst för att sådana bilder och modeller inte tolkas på avsett sätt.
Den forskning som föreligger inom näraliggande områden såsom
"visual literacy" (dvs. förmågan att läsa av bilder i allmänhet),
som främst undersökts i samband med läskunnighet som sådan,
eller "graphicacy" (förmågan att hantera t.ex. kartor, grafer och
diagram) pekar mot att förståelse av illustrationer av olika slag på
intet sätt kan tas för självklar.
2010 - 2012
Det föreslagna projektet syftar till att ge ny kunskap om hur elever
skapar mening då de möter illustrationer av olika slag i
undervisningssammanhang. Det kan röra sig om förklarande
bilder i tryckta läromedel, bilder och animationer i digitala medier
eller tredimensionella modeller, som kan men inte behöver vara
interaktiva. Främst kommer sekvenser från områden inom skolans
och förskolans naturorienterande ämnen och
matematikundervisning att studeras. Forskningsfrågorna
behandlar: (1) hur illustrationer används som stöttande redskap i
32
undervisningssituationer i förskolan och grundskolans år 1-5, (2)
hur eleverna hanterar dessa illustrationer och vilken mening de
skapar runt det som ska läras samt (3) vilka problem och
svårigheter de stöter på. Andra frågor rör (4) vad i bilderna och
modellerna som utgör viktiga element för en adekvat förståelse
sam (5) vad lärarna avser att illustrationerna ska kommunicera och
hur detta står i samklang med elevernas hanterande och
meningsskapande.
Projektet genomförs i ett antal delstudier med observationer av
undervisningssituationer i grundskolans årskurs 1-5 samt i
förskolan och av arbete med problemlösning i smågrupper.
Intervjuer görs med lärare i de ingående klasserna. Observationer
av elever på besök i ett så kallat "science center" kommer även att
ingå. Analyserna sker inom ramen för ett sociokulturellt teoretiskt
perspektiv.
Resultaten bör kunna väcka intresse inom en rad forskningsfält
såsom förståelse av representationer av olika slag,
multimedieforskning samt forskning om grundläggande
undervisning i naturvetenskap (inkl. miljökunskap) och matematik
utifrån pedagogiska och didaktiska utgångspunkter. Projektet
förväntas bidra till teoriutveckling inom lärandeforskningen samt
vara till nytta för ett brett spektrum av avnämare, exempelvis
lärare på klassrumsgolvet, läromedelsförfattare och
styrdokumentansvariga. Resultaten torde rimligtvis även få stor
betydelse vid konstruktion av diagnosmaterial och prov för
årskurserna 1-6 inom naturvetenskap och matematik.
Projektet genomförs i samverkan mellan Högskolan i Borås,
Mittuniversitetet och Högskolan Kristianstad. Forskarguppen är
till stor del sammansatt med tanke på de olika erfarenheter som
behövs för projektets genomförande. Såväl ämnesdidaktisk som
åldersdidaktisk kompetens finns representerad. Gruppen har
tidigare erfarenheter av studier av de aktuella åldersgrupperna och
av forskning såväl om IKT i undervisningen som om visuella
representationer, som ligger nära bilder och modeller (t.ex. grafer,
diagram och kartor), och har både bred och djup metodkompetens.
33
Historiska lärdomar som bruk och missbruk.
Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska
lärdomarnas etik.
Historia används ständigt för att motivera lärdomar i lärdomar i
historieundervisning, statliga informationskampanjer och offentlig
debatt. Trots att frågan om historiska lärdomar är avgörande för
hur historia fungerar och används i samhället är den teoretiska
kunskapen om hur sådana lärdomar kan och bör dras mycket
begränsad. Det är därför angeläget att vidga och fördjupa
förståelsen av historiska lärdomar och att undersöka hur historiker
kritiskt kan granska historiska lärdomar som formuleras i
samhället och på ett konstruktivt och ansvarsfullt sätt bidra till att
främja mer rimliga lärdomar. Sådana historiedidaktiska frågor är
av stor relevans såväl för historielärare och lärarutbildare som för
historiker och andra historiebrukare i samhället.
Huvudsökande
Martin Wiklund
Göteborgs universitet
Bidragsform
Anställning som
forskarassistent
Period
2010 - 2013
Det är ont om systematiska studier om historiska lärdomar, även
om de har berörts i olika sammanhang i tidigare forskning. Ofta
behandlas någon särskild typ av historiska lärdomar, medan andra
typer ignoreras. Andra studier inriktar sig antingen på teori eller
på empiriska undersökningar. I denna studie analyseras och
jämförs istället olika typer av historiska lärdomar systematiskt och
behandlas grundläggande frågor om historiska lärdomar i relation
till empiri.
I projektets första del analyseras och jämförs vad som
karaktäriserar olika typer om historiska lärdomar. Vad innebär
historiska lärdomar? Här avses slutsatser som dras av förflutna
(inte om det förflutna), oberoende av om dessa slutsatser och de
historiska tolkningar som de åberopar är rimliga eller ej. Förutom
att lärdomar kan ha olika innehåll, kan de också ha olika form,
t.ex. lärdomar om vilka strategier som är framgångsrika för att
uppnå ett visst mål eller lärdomar om vilka mål som är önskvärda.
Lärdomarnas kunskapstyp avgör vad de kan och inte kan
användas till och medför olika sorters risker för missbruk. Det kan
till exempel handla om att välja missvisande historiska analogier
som förebilder eller om att skapa en förvriden självförståelse. Hur
skiljer sig de olika formerna av historiska lärdomar åt och vad
karaktäriserar dem vad gäller kunskapsintresse, kunskapsbegrepp,
användningsområde och risker för missbruk?
Under 1990-talet och kring sekelskiftet 2000 utkom en mängd
böcker om 1900-talets historia. Med hjälp av de teoretiska
begreppen från projektets första del analyseras i del 2 hur
lärdomar av 1900-talets historia dras och underbyggs i
34
historieskrivning. Vilka historiska lärdomar av 1900-talets historia
uttrycks i böckerna? Vilken typ av historiska lärdomar utgör de?
Finns det former av lärdomar som inte ryms bland de
lärdomsformer som identifierats? För att synliggöra olika
lärdomar har böcker valts som representerar olika perspektiv,
tematik och genrer och böcker från olika historiografiska
traditioner och språkområden.
En viktig invändning mot att dra lärdomar av det förflutna är att
ett sådant perspektiv instrumentaliserar och förvanskar tolkningen
av det förflutna för att passa de lärdomar som ska formuleras. Hur
kan denna kritik bemötas? Hur står sig de olika sätten att dra
lärdomar av historien som analyserats i del 1 och de lärdomar som
analyserats i del 2 mot denna kritik? Dessa frågor behandlas i
projektets tredje del. Som ett möjligt alternativ till
instrumentaliseringen av det förflutna prövas idén om att göra
öppna frågor om historisk orientering till utgångspunkt för
sökandet efter historisk mening, så att det förflutna kan "tala" till
nutiden istället för att avtvingas färdigformulerade lärdomar.
En annan invändning mot historiska lärdomar är att de är
godtyckliga. Att det förflutna inte ensamt avgör vilka lärdomar
som bör dras väcker frågor om historikerns etiska ansvar för
lärdomars utformning. Vilka etiskt ansvar har historikern
gentemot berörda parter i det förflutna, nutid och framtid? Vems
erfarenheter tar lärdomarna hänsyn till? Vilken framtida relation
mellan inblandade parter anger lärdomen? Hur kan
godtyckligheten hanteras? Kan historiskt rättfärdigande av
lärdomar utgöra ett alternativ såväl till förment objektivt givna
lärdomar som till rent godtyckliga lärdomar? Dessa frågor
behandlas i den fjärde delen.
Projektet bidrar sammantaget till en större medvetenhet om hur
historiska lärdomar kan underbyggas och kritiseras och till att
utveckla sätt att formulera mer rimliga lärdomar på ett
konstruktivt och ansvarsfullt sätt, vilket har stor relevans för
historiedidaktisk forskning, historieundervisning och offentligt
historiebruk.
35
Hur naturvetenskaplig allmänbildning skapas
genom s.k. Socioscientific Issues: En studie av
elevers diskurser och förmåga att argumentera
Utveckling av naturvetenskaplig allmänbildning genom arbete
med dilemman. Kunskapens användande i samhället ger den olika
innebörder. Undervisningen påverkas av detta och kommer därför
att innehålla en blandning av moral, värden och vad vi ofta kallar
faktakunskaper. Lärare och klasskamrater liksom
undervisningsmaterial, som t.ex. kurslitteratur, har betydelse för
innehållet i undervisningen och därmed hur eleven kommer att
utveckla *Scientific Literacy* (~naturvetenskaplig
allmänbildning). En viktig uppgift för skolan kan sägas vara att
överföra samhällets värden, men detta kan också ifrågasättas: ska
samhället reproduceras med hjälp av de bestämda kunskaper och
normer som medborgarna förväntas skaffa sig eller ska
medborgarna istället ges verktyg för att aktivt delta i en förändring
av ett gemensamt samhälle?
Huvudsökande
Mats Lindahl
LINNÉUNIVERSITETET
Medsökanden
Cedric Linder
Uppsala universitet
Dana Zeidler
University of Southern Florida
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2012 - 2014
När det gäller Scientific Literacy har dess beskrivning
förändrats/vidgats genom åren till att alltmer kunna beskrivas som
naturvetenskaplig allmänbildning. Detta utan att vara helt klart
definierad. Den naturvetenskapliga undervisningen i
ungdomsskolan kan beskrivas ha en stor palett vad gäller
nyanserna av Scientific Literacy. Området är betydelsefullt att
både utveckla och att undersöka om demokratimålen i
ungdomsskolans styrdokument ska kunna anses ha hög prioritet.
Naturvetenskapen berör stora delar av kunskapen en utveckling av
teknologi i samhället. Naturvetenskaplig allmänbildning gör det
möjligt att förstå denna utveckling. Här finns ett stort utrymme för
utbyte av åsikter och faktakunskaper som kan stödja deltagande i
beslut om framtiden. Förmågan att argumentera är betydelsefull
att utveckla för ett deltagande i samhällsdebatten. Detta gäller
t.ex. resursanvändning, livsstil och hälsorelaterade frågor där
faktakunskap och värden möts på ett intressant sätt och som gör
att naturvetenskap också kan ses som en subjektiv vetenskap.
Naturvetenskaplig undervisning lämnar plats för att subjektiva
värden följer med som om det vore objektiv kunskap, vilket
behöver medvetandegöras för att reducera riskerna att de på ett
obemärkt sätt påverkar elevernas synsätt. Eleverna möter även
värden och kunskap om naturvetenskap i massmedia liksom i
samvaron med familj och vänner. Dessa diskurser behöver de
hantera och göra till sin egen förståelse där värden och moral
utvecklas utifrån individens person och livssituation, detta för att
individen skall kunna delta i demokratiska processer som en
36
person och inte som en funktion. *Socioscientific Issues* (SSI) är
en rörelse som sedan en tid varit under utveckling med målet att
möjliggöra en sådan utveckling. Undervisning med hjälp av SSI
innebär att återkommande skapa undervisningssituationer där
värden och moraliska dilemman står i centrum. Föreliggande
projekt ämnar undersöka om och i så fall hur elevernas sätt att
resonera om naturvetenskap och teknik påverkas av
klassrumsdiskussionen både vad gäller teknikanvändning i
samhället och vad gäller uppfattningen om sitt eget deltagande i
diskussioner om dessa frågor.
Det är i spänningsfältet mellan anpassning till deltagandet i ett
socialt sammanhang, och de premisser som råder där, och
uppfattningen av den egna sociala identiteten, och möjligheten att
delta utifrån sina personliga erfarenheter, som projektet har som
undersökningsområde. Här kommer elevernas naturvetenskapliga
allmänbildning att kunna utvecklas i relation till de diskurser de
möter och deltar i, och det är denna naturvetenskapliga
allmänbildning och dess möjliga bidrag till deltagande i såväl
klassrummets diskurser som andra diskurser som projektet är
riktat mot. Genom intervjustudier undersöks hur elevernas sätt att
resonera om användningen av teknik och naturvetenskaplig
kunskap i samhället förändras över tid och vad som kan betraktas
som komtextualiserat resp. dekontextualiserat.
Det är hur eleverna talar om kunskap, moral, värden och
maktförhållanden kring s.k. *Socioscientific issues* utanför
klassrummet som belyses, men med klassrumsdiskurser och
kurslitteratur som bakgrund. Detta för att förstå relationen mellan
aspekter i klassrumsdiskurserna och elevernas egna
diskursmodeller, och hur dessa kan göra sig gällande efter deras
deltagande i undervisning. Kunskap kring dessa frågor har stort
värde för utveckling av de berörda läranas praktik liksom för
lärarfortbildning och lärarutbildning generellt. Resultaten kommer
att presenteras i internationella tidskrifter och i tidskrifter riktade
mot skolan, samt vid internationella och nationella konferenser.
37
Studie av gymnasieskolors framgångsfaktorer i
undervisning för hållbar utveckling
FN har utropat åren 2005-2014, den så kallade Dekaden, som ett
årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Ett särskilt fokus
riktas mot lärare och skolor vars verksamhet skall främja hållbar
utveckling, vilket även betonas i den svenska skolans läroplan.
Synen på hållbar utveckling och hur den skall undervisas varierar,
men ett naturvetenskapligt angreppssätt baserat på
miljöundervisning dominerar. Forskning har dock visat för att ett
helhetsperspektiv inkluderande ekonomiska, ekologiska och
sociala dimensioner är att föredra i undervisningen om man vill
uppnå ett förändrat synsätt. En viktig fråga att undersöka blir då
hur skolans organisation och arbetsmetoder kan ordnas för att
främja en helhetsförståelse av hållbar utveckling. I vår studie
kommer vi att utforska vilka bakomliggande faktorer i
organisation och arbetssätt som gör det möjligt för
gymnasieskolor att framgångsrikt arbeta med ett helhetsperspektiv
på undervisning för hållbar utveckling. Vår studie bygger vidare
på en riksomfattande undersökning, som över 3000
gymnasielärare deltagit i. I den riksomfattande studien kartlade vi
med hjälp av en enkät lärares förståelse för och attityder till
begreppet hållbar utveckling samt deras arbetsmetoder i
undervisning för hållbar utveckling. Våra resultat visar att många
lärare saknar ett helhetsperspektiv och att förståelsen för
begreppet varierar beroende på vilket ämne de undervisar i.
Undersökningen visar också att lärare har problem men att
inkludera hållbar utveckling i sin undervisning. Av de över 200
skolor som deltog i studien fanns det dock några skolor som
markant skiljde sig från de övriga genom att en majoritet av
lärarna hade ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling. På dessa
skolor beaktas den ekologiska såväl som den ekonomiska och
sociala dimensionen och lärarna har ett arbetssätt som går i linje
med hållbar utveckling. I det här projektet vill vi besvara två
frågeställningar. Först vill vi med en enkätstudie undersöka om
elevernas synsätt på hållbar utveckling på dessa skolor går i linje
med lärarnas, d.v.s. ett helhetsperspektiv, och om deras synsätt
avviker från elevers synsätt på andra skolor. Vår hypotes är att så
borde vara fallet utifrån våra tidigare resultat och annan forskning.
Data från enkäterna kommer att analyseras statistiskt. Vår andra
frågeställning syftar till att undersöka vilka bakomliggande
faktorer som möjliggör att dessa skolor så framgångsrikt arbetar
utifrån ett helhetsperspektiv med hållbar utveckling i sin
undervisning. De bakomliggande generella framgångsfaktorer
som en skola behöver ta hänsyn till för att vara lyckosam med att
förmedla ett specifikt innehåll finns identifierat i skolforskning
Huvudsökande
Niklas Gericke
Karlstads universitet
Medsökanden
Tzuchau Chang
Shu-Nu Chang
Karlstads universitet
Solveig Hägglund
Karlstads universitet
Hans-Åke Scherp
Karlstads universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2012 - 2014
38
sedan tidigare och inkluderar skolans organisation, skolans
samverkansformer, lokala mål, rektors påverkan, lärares
arbetsmetoder och undervisningsmaterial. Genom att identifiera
och kartlägga vad dessa skolor har gemensamt i sin organisation
och arbetssätt relaterat till hållbar utveckling hoppas vi kunna
förstå hur andra skolor kan förändra sitt sätt att arbeta för att mer
framgångsrikt undervisa om hållbar utveckling. Vi kommer att
genomföra semi-strukturerande intervjuer med begreppskartor
med såväl lärare som rektorer samt textanalyser av dokument och
undervisningsmaterial för att besvara frågeställningen. Då
undervisning för hållbarutveckling är en global fråga, och är ett
innehåll som integreras i undervisningen världen över, genomför
vi inom projektet även en jämförande studie med s.k. Green
schools i Taiwan för att se om de bakomliggande
framgångsfaktorerna är generella eller om det finns kulturellt
betingade skillnader. Green schools är certifierade för
undervisning för hållbarutveckling. Denna studie kommer att ge
ett betydande bidrag till forskningen med hög grad av
generaliserbarhet genom att studien bygger på omfattande
kvantitativa undersökningar, och dessutom innehåller en
jämförande design mellan två länder.
39
Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
skärmkulturen - bild, musik och svenska under
påverkan
Projektet "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
skärmkulturen" tar sin utgångspunkt i det faktum att
undervisningen i skolan i allt högre grad står under inflytande av
en digital medie- och skärmkultur. En annan utgångspunkt är att
olika skolämnen är olika mycket inbäddade ("embedded")
(Sutherland et al, 2004) i den nya medieteknologin. I projektet står
de tre skolämnena bild, musik och svenska i fokus. Det
utmärkande för dessa skolämnen är bland annat att de på olika sätt
står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen (Scheid,
2009) och på så sätt representerar olika kompetenser eller
literacies som krävs i ett digitalt mediesamhälle (Skåréus, 2008)
som att skriva texter, använda och förhålla sig till bilder och
musik av olika slag samt naturligtvis att kombinera och bygga
samman dessa i olika multimodala konfigurationer. Projektet
avser att studera hur ny teknik och nya medier påverkar
innebörden i respektive ämne ur ett kunskapsteoretisktperspektiv,
dvs. ämnets paradigm (Baggot et al, 2004) och vad detta får för
konkreta konsekvenser för hur ämnet formeras i undervisningen,
dvs. ämnets undervisnings¬praktik. Sådana aspekter har hittills i
allt väsentligt varit försummade i forskningen. Det empiriska
materialet hämtas från högstadieskolor i Helsingborg, Sävsjö,
Orsa, Umeå, Piteå, Luleå och Kalix, som alla under 2008 deltagit i
en kvantitativ enkätundersökning ställd till cirka 2000 elever kring
elevernas bruk av och attityder till medier. I projektet vill vi
undersöka och kritiskt analysera (a) vilka faktiska förändringar
man kan urskilja i de tre skolämnenas paradigm och
undervisnings¬praktik när ny teknik och nya medier integreras,
(b) hur lärare och elever förhåller sig till integrering av ny teknik
och nya medier i de olika ämnena. En delfråga är här: vilka elever
och vilka lärare attraheras av och inkluderas i en sådan
utveckling? Vilka elever och lärare exkluderas?, (c) på vilka
avgörande sätt utvecklingen inom de olika ämnena är likartad och
på vilka avgörande sätt den skiljer sig åt och slutligen (d) i vilken
mån aspekterna a-c är relaterade till kön. I likhet med många
andra länder har Sverige satsat stora resurser på att ny teknik och
nya medier (här använder vi IKT som akronym) ska bli en naturlig
och vik¬tig del i skolans undervisning. Ett utvecklat IKT-bruk
antas leda till en pedagogisk förändring och bätt¬re undervisning
(SOU 1994:118; Prop. 1995/96:125) Att sådana förväntningar inte
infriats visas i en rad svenska och internationella studier
(Skolverket, 2005a; 2005b; 2005c; Hennesy, 2005; Jedeskog,
2005; Alexandersson & Limberg, 2003; Alexandersson &
Huvudsökande
Per-Olof Erixon
Umeå universitet
Medsökanden
Mikael Alexandersson
Göteborgs universitet
Bengt Olsson
Göteborgs universitet
Johan Elmfeldt
Malmö Högskola
Anders Marner
Umeå universitet
Manfred Scheid
Umeå universitet
Hans Örtegren
Umeå universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
40
Limberg, 2005; Alexandersson et al, 2005; Alexandersson &
Runesson, 2006; Alexandersson et al, 2006; Limberg et al, 2008a;
Limberg et al, 2008b). Man har också funnit att införlivandet av
IKT ser olika ut i de olika skolämnena (Hennesy, 2005). För att
förstå den varia¬tion som finns när det gäller integra¬tionen av
IKT i undervisningen räcker det därför inte att fokusera den
enskilde läraren. Varje skolämnes särart måste även beaktas.
Skoläm¬nena har sina ?universella och karakteristiska? strukturer,
som får stor betydelse för hur IKT kan integreras (McEachron,
2003). De är i olika hög grad och på skilda sätt förenliga med IKT
(Goodson et al, 2002). Teoretiskt tar projektet bland annat sin
utgångspunkt från några av Bernsteins (2000) teoretiska ramverk.
Enligt Bernstein kan skolämnen komma i konflikt med mer
generella pedagogiska frågor, som har en tendens att
"funk¬tionalisera" utbildning. Skilda rationaler inom ämnet står i
motsättning till varandra. Bernsteins koncept "the sacred and the
profane", hämtat från Durkheim, kan användas för att analysera de
sätt på vilka olika skolämnen står i förhållande till IKT (John,
2005). Det "heliga" rör det specifika i ett ämne som skiljer det
från alla andra ämnen liksom de socialt diskursiva krav detta
ställer på ämnet. Det profana förhåller sig till de kontextuella krav
och tvång som ekonomiska kontexter påtvingar det heliga.
41
Stöd för lärares professionella utveckling och
handlingsförmåga - fokus på högstadiets
undervisning i naturvetenskap
. Det finns idag många studier som visar att det är möjligt att
studera lärande som synliga processer i klassrummet. Trots dessa
forskningsresultat har undervisningspraxis inte påverkats
nämnvärt och i den senaste Handbook of Research in Science
Education belyses det faktum att det krävs ytterligare forskning
om lärares lärande som del av undervisningen för att omforma
forskningsresultat om elevers lärande till fungerande
undervisning.
Ambitionen är att undersöka hur möten med forskare och
reflektion leder till förändrad praktik där lärare ges ökad
handlingsförmåga i klassrummet för att stödja elevers lärande och
medverkan. Detta sker genom att lärarna ges möjlighet att
omskapa teorier och modeller utifrån sin egen praktik. Denna
arbetsmodell har också potential till en förändring av det sätt som
dessa teorier och modeller förstås inom utbildningsvetenskaplig
forskning.
De specifika forskningsfrågorna är:
? Hur utvecklar lärare, med hjälp av forskningsresultat
sammanhang mellan planering-undervisning-utvärdering för ett
specifikt undervisningsområde? ? Hur utvecklar lärare, med hjälp
av forskningsresultat sammanhang mellan olika
undervisningsområden? ? På vilka sätt behöver forskningsresultat
förändras i verksamheten för att vara en hjälp för lärare som vill
stötta elevers lärande och medverkan?
Huvudsökande
Per-Olof Wickman
Stockholms universitet
Medsökanden
Karim Hamza
Stockholms universitet
Piqueras Jesús
Stockholms universitet
Katarina Abrahamsson
Göteborgs universitet
Åke Ingerman
Göteborgs universitet
Anette Ohlin
Göteborgs universitet
Clas Olander
Göteborgs universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
Det teoretiska ramverk vi avser att använda tillsammans med
lärarna består av två delar. Den första delen handlar om hur man
väljer komponenter för undervisningen, medan den andra delen
handlar om att undersöka vad som blir resultatet i klassrummet.
Avgörande är att aktivt lärande sker som del av aktiviteter där det
finns syften och där det sker kommunikation med hjälp av
materiella redskap och representationer (som t ex diagram, bilder
eller tredimensionella modeller). Det är väsentligt att välja
artefakter och representationer utifrån hur de passar syften och
aktiviteter. Här kommer också avgöranden kring utvecklingszonen
mellan elevernas livsvärld och naturvetenskapens in. Här sätts
ramar av institutionella sammanhang som redan finns, där
kommunikation sker med vissa representationer och artefakter.
Samtidigt måste dessa representationer förhandlas och förändras
42
utifrån elevernas och klassrummets förutsättningar. Här kommer
vi att arbeta med de tre olika språktyper, nämligen vardagspråk,
ett mellanspråk och ett naturvetenskapligt språk. I den andra delen
använder vi en tidigare utvecklad begreppsapparat som hjälper
lärarna att urskilja hur lärandet och elevernas engagemang i
klassrummet faktiskt stöds av komponenterna från den första
delen.
Projektet genomförs i samarbete med två lärarlag på högstadiet
som undervisar i kemi i Stockholm och biologi i Göteborg. Valet
att fokusera högstadiet grundar sig på forskningsresultat som visar
att det är i högstadieåldern som många elever tappar intresse för
skolans naturvetenskap. Detta är också ett av skälen till att vi
inkluderar analyser av elevernas engagemang. Under en första
termin utvecklar vi tillsammans med lärarna de grundläggande
teorierna och idéerna för projektet, gör en övergripande planering
för ett helt läsår och förbereder i detalj det första
undervisningsområdet. Vi avser att arbeta i cykler av planeringundervisning-utvärdering under ett läsår. Alla delar videofilmas. I
planeringsfasen och utvärderingsfasen arbetar forskare och lärare
gemensamt. Undervisningen planeras utifrån tidigare nämnda
komponenter. Utvärderingen sker utifrån resultaten från
videofilmerna av undervisningen. I utvärderingen omsätts sedan
dessa reflektioner till planering av ett annat undervisningsområde
som genomförs och utvärderas på liknande sätt.
Efter avslutad undervisning sker sammanställning av data och
analyser av våra forskningsfrågor. Avsikten är att först reda ut de
två första forskningsfrågorna angående hur lärarna skapade
sammanhang i reflektion och handlande med hjälp av de redskap
från forskningen som vi introducerat. Därefter kommer
huvudintresset att riktas mot den tredje forskningsfrågan, det vill
säga hur de introducerade forskningsresultaten förändras för att bli
användbara i klassrumspraktiken. Det är först då som de
introducerade komponenterna och begreppen kan anses validerade
i praktiken. Förutom vårt forskningsintresse, avser vi också
använda resultaten inom lärarutbildningen för att producera
material och kurser som stöd för lärares kompetensutveckling.
43
En studie av rollen hos representationer och
agerande inom interaktionsdesign: Skissande som
en förkroppsligad praktik
Målet med projektet är att studera hur designers av interaktiva
system (interaktionsdesigners) skapar representationer av
interaktion och dynamik när de skissar. Hur olika typer av
representationer kan användas för att stödja olika uppgifter är väl
utforskat inom området datorstött lärande i samarbete (CSCL). Vi
vet däremot betydligt mindre om hur representationer skapas och
vilken roll olika verktyg och material som används har i denna
process.
Frågan om hur designrepresentationer skapas har blivit alltmer
viktig inom området interaktionsdesign eftersom de har en mycket
central roll både i det praktiska arbetet och i utkomsten av det. En
central och viktig aktivitet inom området är skissande som bygger
på användandet, förfinandet och skapandet av representationer. En
designskiss kan allmänt betraktas som en icke helt
färdigspecificerad, preliminär beskrivning av ett system eller en
produkt. Skisser kan ha många olika roller men en nyckelroll är
som en representation av den planerade färdiga produkten. Häri
ligger ett stort problem eftersom det är särskilt svårt för
interaktionsdesigners att fånga designförslag i statiska
representationer. Skälet till varför detta är särskilt besvärligt inom
just detta område har att göra med de unika egenskaperna hos
designmaterialet; man ska inte bara utforma en statisk produkt
utan samspelet med produkten. Interaktionen har dels temporala
aspekter genom att vara utsträckt i tid och dels dynamiska tex
genom att systemets beteende är en funktion av hur användare
agerar. Trots detta används ofta skisser som framställs med papper
och penna, post-it lappar och whiteboards. Dessa verktyg kan vara
kraftfulla men har begränsade möjligheter att representera det som
utmärker vad interaktionsdesigners fokuserar på, nämligen
interaktionen i sig med dess temporala och dynamisk egenskaper.
Designers verkar istället använda sig av andra medel för att
uttrycka dessa aspekter, som att prata, peka på och gestikulera. Att
designers i stor utsträckning måste förlita sig på sådana medel i
designarbete har på senare år i högre grad uppmärksammats. Detta
betyder att utbildningsprogram i design måste fokusera också
detta, inte enbart skissandet som i dagsläget oftast är fallet.
Huvudsökande
Robert Ramberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Teresa Cerratto-Pargman
Stockholms universitet
Klas Karlgren
Karolinska Institutet
Jakob Tholander
Södertörns högskola
Henrik Artman
Kungl Tekniska Högskolan
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
För att designers ska kunna utveckla en känsla för designkvalitet
och för att kunna uttycka sina tankar och idéer behöver man
utveckla en begreppsapparat och ett designspråk. Häri ligger ett
annat problem. Interaktionsdesign är ett relativt nytt område och
44
därför saknas till stora delar ett sådant designspråk. De begrepp,
konventioner, metoder och verktyg som finns är inte lika
väletablerade som inom andra designområden. Interaktionsdesign
handlar dessutom ofta om att föreslå nya idéer om en framtida
interaktion vilket förutsätter en kontinuerlig diskussion och
förhandling under designarbetet och som inte sällan riskerar att
leda till missförstånd som skulle ha varit lättare att klara upp om
ett etablerat designspråk hade funnits.
Mot bakgrund av dessa problem vill vi studera skissarbete hos
interaktionsdesigners och den roll som olika verktyg har vid
skapandet av dessa skisser. Vi vill också närmare studera vilka
typer av problem och missförstånd som designers ställs inför och
hur de kommer till rätta med dessa.
Det finns ett gap mellan å ena sidan
interaktionsdesignutbildningar och å andra sidan yrkespraktiken
inom området. Utbildning inom området är starkt inriktade på
teori medan yrkespraktiken med sina arbetsmetoder tenderar att ha
svaga kopplingar till teori. En sannolik förklaring är att området är
ungt och begreppsligt svagt etablerat. I stället är yrkespraktiken
mer praktiskt inriktad i betydelsen att designarbete är starkare
knutet till de specifika verktyg som används och de produkter som
designas. En diskussion om på vilket sätt olika designlösningar
bidrar till utformandet av interaktion på en mer generell nivå
saknas däremot i allmänhet.
Hur interaktionsdesigners planerar framtida interaktion med
interaktiva system är en komplicerad process som inte är väl
utforskad och ligger inte heller i fokus för utbildningar inom
området. Mer kunskap om detta bidrar därför till undervisning
inom området som kan bidra till att överbrygga detta gap.
Fördjupade kunskaper om sådana processer kanske inte
omedelbart leder till ett etablerat designspråk men medvetenhet
om processerna kan vara mycket användbar i designpraktiken och
kan i förlängningen också ligga till grund för olika former av stöd
för densamma.
45
REMAKE. Representation, resurser och
meningsskapande. Medeltiden som
kunskapsområde i olika lärmiljöer.
Projektet syftar till att undersöka hur Medeltiden representeras
med hjälp av olika resurser i olika miljöer, innanför och utanför
skolan. I en tid av ökat informationsflöde, ökad användning av
(on-line) spel och ökade möjligheter att digitalt producera och
sprida information, påverkas lärandet i skolan av verksamheter
som pågår utanför skolan. Vi vill här undersöka olika slags
representationer av medeltiden, vad som i olika lärmiljöer
uppfattas som kunskap om medeltiden och hur olika resurser
används för att designa en egen förståelse ? vad som uppfattas
som centrala aspekter ? av denna epok.
Huvudsökande
Staffan Selander
Stockholms universitet
Medsökanden
Eva Insulander
Stockholms universitet
Fredrik Lindstrand
Högskolan i Gävle
Bidragsform
Den teoretiska utgångspunkten är ett design-teoretiskt,
multimodalt perspektiv på lärande som meningsskapande och
teckenskapande aktivitet i ett kommunikativt sammanhang. Vi
avser att empiriskt studera centrala aspekter av hur historia
representeras och tar gestalt i tre olika miljöer: i förskolan, i
grundskolan och i gymnasieskolan. Genom studien bidrar vi till
kunskaper inom didaktikområdet, där vi undersöker lärande och
undervisning i relation till ett specifikt kunskapsområde, i det här
fallet historia/medeltiden. Ett annat viktigt bidrag är att vi genom
empiriska delstudier också utforskar lärprocesser som
meningsfullt handlande i en specifik miljö då de äger rum (dvs.
inte via intervjuer, hågkomster och efterhandskonstruktioner).
Projektbidrag
Period
2012 - 2014
Samtliga moment i undervisningen kring medeltiden kommer att
dokumenteras med videokamera, i ett urval av grupper och klasser
inom de olika utbildningsinstanserna. Vi kommer här noggrant att
följa VR:s regler för forskningsetik. Våra arbeten kommer att
publiceras enligt kraven på ?open access?. Projektet kommer att
bidra med ny kunskap vad gäller a) hur medeltiden blir ett
kunskaps¬område; b) vilken roll olika resurser har för
meningsskapande; c) hur lärprocesser går till; d) samt hur ett
kunskapsområde, som återkommer under olika förskole- och
skolstadier (eventuellt) utvecklas (ämnesprogression).
46
Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan
Skolkunskaper kontra vardagskunskaper är en grundläggande
fråga i all matematikutbildning. I såväl forskning som i politisk
argumentation riktas ofta intresset mot människors kompetens att
använda formell skolmatematik i vardagen, men i detta
forskningsprojekt går intresset i den andra riktningen.
Syftet är att beskriva, analysera och förstå vuxnas informella
matematikkompetens, inklusive sociala, etniska och
känslorelaterade aspekter, i arbetet i relation till den formella
matematiska kvalifikation som krävs i gymnasieskolans
yrkesförberedande program. *Transfern* av den matematik som
elever förväntas lära i skolan till den matematik som används på
arbetsplatser - och vice versa - är komplicerade processer.
Matematiken är integrerad i arbetslivet och är ofta dold i maskiner
och teknik, arbetsorganisering och kompetenser. Ett annat sätt att
beskriva detta är att matematiska begrepp och processer är
närvarande i och kommunicerade genom rutiner, texter, symboler,
verktyg etc. samtidigt som de är mycket kontextberoende.
Huvudsökande
Tine Wedege
Malmö Högskola
Medsökanden
Gail E. FitzSimons
Monash University
Lisa Björklund
Stockholms universitet
Inge Henningsen
University of Copenhagen
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
Den matematik som används är integrerad med professionell
expertis på alla yrkesmässiga nivåer och beslut fattas på såväl
kvalitativ som kvantitativ grund. Till skillnad från eleverna i de
flesta traditionella matematikklassrum, kan yrkesutövare i
allmänhet ha ett visst mått av kontroll över
problemlösningsprocessen, om än inom ramen för det förväntade
resultatet av uppgiften, normala procedurer och tillgängliga
redskap och tekniker. Eftersom fokus där ligger på att genomföra
uppgifter inom vissa begränsningar (t.ex. tid, pengar), kan
matematisk korrekthet eller precision slutligen vara
förhandlingsbar, i enlighet med den aktuella situationen. For att
undersöka dynamiken i vuxnas matematik i arbetet och för skolan
kombinerar vi två forskningsstrategier: å ena sidan börjar vi med
generella krav från arbetsmarknaden och skolans matematik och å
andra sidan börjar vi med individernas behov och kompetenser i
arbetet.
Problemställningen kommer att studeras genom empiriska
undersökningar (enkät, observationer och intervjuer på
arbetsplatser samt analyser av kursplaner för de aktuella
programmen: Vård och omsorg samt Fordon och transport) i
samspel med en utveckling av det teoretiska ramverket. Idén om
livslångt lärande förutsätter att lärande sker i alla livsområden
(skola, samhälle, fritid, arbete).
47
Detta projekt syftar till att vända perspektivet från skolans
kunskap till arbetsplatsens kunskap. Detta gör det möjligt att lära
av vuxnas matematik i arbetet vilka aspekter av matematisk
kunskap som kan vara angelägna för yrkesutbildningen och
presentera en grund för hur matematikundervisningen kan
struktureras för att de vuxnas matematik och fortsatta
kompetensutveckling ska erkännas. Inom ramen för sina
individuella livshistorier och sociala erfarenheter, kan vuxna
människor besluta att lära sig nya färdigheter och samtidigt motstå
eller försumma andra. Detta är avgörande när det gäller
matematiskt lärande, eftersom många vuxna på alla nivåer har
upplevt den institutionella kulturen i formell
matematikundervisning som alienerande och också upplevt liten
eller ingen identifiering med uppgifter och texter, t.ex. i
läroböcker.
Genom en forskningsbaserad grund för struktur och innehåll i
matematikundervisningen har forskningsprojektet på längre sikt
potential att hjälpa vuxna att övervinna kognitiva och
känslomässiga hinder och att förebygga barriärer mot matematik
hos framtidens vuxna. Detta om de i högre utsträckning kan
uppleva sin egen verklighet återspeglas i den officiella
matematiken inom den allmänna skolgången och
yrkesutbildningen.
48
Lärares gemensamma kunskapsproduktion (lgk).
Hur lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar
i gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund.
Forskning har visat att lärarens kompetens är av avgörande
betydelse för elevernas skolresultat. Lärarkompetens inkluderar
både ämneskunskaper, pedagogiska förmågor och utgör ett
samspel mellan dessa delar. Många frågor är ännu obesvarade om
vad lärarkompetens egentligen består av och hur den kan
utvecklas. Detta forskningsprojekt syftar till att besvara några av
dessa frågor.
Bakgrunden till projektet är tidigare genomförda studier utifrån ett
arrangemang kallat ?Learning study?. I denna utvecklar lärare
(oftast tillsammans med forskare) kunskaper om vad som är
kritiskt för att eleverna skall lära sig ett specifikt ämnesinnehåll.
Tidigare genomförda studier av detta slag har visat på kraftigt
förbättrade resultat hos eleverna, inte bara för det specifika
innehållet i Learning studyn utan i ämnet som helhet. En tänkbar
slutsats är därför att lärarnas kompetens att undervisa har
utvecklats när de deltagit i denna process så att eleverna lär sig
även på sikt. Därför vill forskarna i detta projekt nu gå vidare och
närmare studera beskaffenheten i den kunskap som lärare
utvecklar när de deltar i en Learning study. Denna gång är det
alltså inte elevernas, utan lärarnas lärande som är i fokus. Tre
learning studies ska genomföras under tre terminer tillsammans
med fyra lärargrupper i skolår 7 och 8 och inom ämnesområdena
matematik och NO. Samtidigt som lärarna genom Learning
studies utvecklar sin undervisning, skall forskarna genom
intervjuer och videofilmning samla olika typer av data under hela
processen och analysera lärarnas lärande och den kompetens de
utvecklar. Projektet har stor relevans för skolan och
lärarutbildningen, inte minst mot bakgrund av hur just
lärarkompetensen lyfts fram i förslaget till ny lärarutbildning.
Huvudsökande
Ulla Runesson
Högskolan för lärande och
kommunikation
Medsökanden
Johan Häggström
Göteborgs universitet
Ference Marton
Göteborgs universitet
Pernilla Nilsson
Högskolan i Halmstad
Anna Vikström
Luleå Tekniska Universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
49
Nätverk för pedagogisk bedömning
Den här nätverkansökan avser en fortsättning på det arbete som
påbörjades med Nationella forskarskolan i pedagogisk bedömning
(VR 2006-2534). Genom forskarskolan såg vi en möjlighet att
kunna lämna väsentliga bidrag till den vetenskapliga kunskapen
på bedömningsområdet både till det svenska skolväsendet och till
den utbildningsvetenskapliga forskningen. En treårsperiod är dock
för kort för att göra en väsentlig skillnad vi ser därför ett behov,
nu när tiden för forskarskolan tar slut, att omforma forskarskolan
till ett mer långsiktigt arbetande nätverk.
Huvudsökande
Viveca Lindberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Jan-Eric Gustafsson
Göteborgs universitet
Anders Jönsson
Malmö Högskola
Peter Nyström
Umeå universitet
Genom inrättandet av forskarskolan har vi kunnat bidra till att ge
forskarutbildningsmöjligheter och skapat miljöer för
kunskapsutbyte för seniora forskare. Detta arbete vill vi fortsätta
genom nätverket. Pedagogisk bedömning är sedan ett par
decennier ett av de mest expansiva områdena inom den
internationella utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Detta
fält är vitt och omfattar bedömning avsedd att främja lärandet på
individnivå och kunskapsbedömning avsedd att informera om
resultat på olika nivåer, t ex individnivå, skolnivå och nationell
nivå. Även i högskolan har förändringar avseende bedömning
genomförts. I och med högskolereformen 2007 ingår Sverige i den
europeiska samordningen av högre utbildning i Bolognaprocessen.
Bidragsform
Nätverk
Period
2011 - 2013
Kort sagt bidrar fokuseringen på läranderesultat med explicita
examensmål till att även bedömningen av studenterna (vad som
utgör grunden för bedömning och hur bedömningarna genomförs)
kommer i fokus. Då ansökan om forskarskola skrevs hade
lärarutbildningarna fått kritik för att de ej tagit sig an frågor som
gäller bedömning och betygssättning på ett systematiskt sätt. Nu
står vi återigen inför en reformering av lärarutbildningen och
återigen utgör lärarnas bedömningsarbete en av de centrala
aspekterna i den reformen. Trots att det svenska forskningsläget
delvis förändrats under den period forskarskolan verkat (20072010) är tiden dock alltför kort för att radikala förändringar ska
hunnit ske. I den meningen är således forskningsläget ungefär
detsamma som 2006 då vi skrev vår ansökan. Nätverkets
övergripande syfte är att upprätthålla och utveckla den samverkan
som påbörjats och delvis etablerats genom forskarskolan, men
också att stegvis vidga samarbetet såväl nationellt som nordiskt.
Nätverket ska 1) skapa förutsättningar för utveckling av
forskningen inom området, genom att skapa mötesplatser,
synergier och ny kompetens; 2) stödja den fortsatta utvecklingen
av nya nationella forskningsmiljöer relaterade till pedagogisk
bedömning genom samverkan; 3) successivt vidga nätverket
50
nationellt och nordiskt; 4) skapa gemensamma forskningsprojekt
(nationellt, nordiskt och internationellt).
Kortsiktigt är vår strategi för att genomföra detta att
skapa/vidareutveckla mötesplatser ? både fysiska t ex i form av
seminarier, konferenser, gemensamma forskarutbildningskurser
och virtuella t ex i form av en interaktiv hemsida ? mellan
doktorander och forskare från olika lärosäten för mångsidig
samverkan kring forskning. Långsiktigt avser vi att arbeta för att
etablera nordiska och internationella nätverk inom fler
specialområden relaterade till pedagogisk bedömning.
Nätverket pedagogisk bedömning organiseras initialt i samverkan
mellan de fyra lärosäten: Göteborgs universitet, Malmö högskola,
Stockholms universitet och Umeå universitet som startade
forskarskolan. Den styrgrupp som inrättades för forskarskolan
med representanter för de fyra lärosätena, avnämare och
doktorander kommer i fortsättningen att samordna de
verksamheter som nätverket organiserar. Samordningsansvaret
fortsätter initialt vid Stockholms universitet, men kan rotera inom
styrgruppen.
Ansvaret omfattar administration och koordinering av de konkreta
verksamheterna inom nätverket. Nätverket innebär samordning
och förstärkning av den svenska bedömningsforskningen som
påbörjats. Nätverket förstärker också gruppen av
bedömningsexperter i landet. Forskningsbehoven (och därmed
betydelsen) inom området bedömning är inte bara stora utan också
varierande. Dels finns behov av grundläggande forskning av såväl
kvalitativ som kvantitativ art ? dels finns behov av praxisnära
forskning i nära samverkan med de pedagogiska verksamheterna.
Det arbete som påbörjades inom forskarskolan kan dock inte ses
som avslutat utan snarare som ett nyligen påbörjat långsiktigt
arbete, där nätverket har en avgörande betydelse.
51
En studie av att utforska, utveckla och uttrycka
uppfattningar av tekniska system i olika
sammanhang: Att lära sig teknik i grundskolan
Tekniska system i grundskolan: Om lärandemöjlighter i stunden
och sammanhanget
Ämnet teknik i grundskolan syftar till att eleverna ska kunna
orientera sig i dagens tekniktäta värld, förstå samband av teknikmänniska-natur-samhälle och kunna agera praktiskt och
intellektuellt i förhållande till teknik de möter. Att kunna urskilja
olika händelser och tekniska ting som delar av ett socio-tekniskt
system är en viktig del av detta. Det kan gälla bilar som en del av
ett transportsystem, kärnkraft som en del av ett energisystem eller
mobiltelefonsamtal som en del av ett kommunikationssystem.
Tekniska systems struktur med komponenter, relationer mellan
dem och specifik funktion är mångfacetterat i hur de visar sig i
olika sammanhang och samtidigt abstrakt och ibland undflyende
som begrepp. Det här projektet syftar till att förstå hur
undervisning och lärande om tekniska system formas i
teknikklassrummet av lärare och elever gemensamt.
Huvudsökande
Åke Ingerman
Göteborgs universitet
Medsökanden
Shirley Booth
Göteborgs universitet
Jonas Emanuelsson
Göteborgs universitet
Maria Svensson
Göteborgs universitet
Anders Berglund
Uppsala universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2012 - 2014
Den centrala forskningsfrågan som projektet försöker belysa är:
Vad krävs för lärande av, och vad innebär det att undervisa för
lärande av, tekniska system, dess väsentliga komponenter och
relationerna mellan dem när systemen är delar av olika
sammanhang och eleverna möter dem inom ramen för olika
pedagogiska strukturer?
I ett samarbete mellan forskarna och en grupp lärare i år 7-9
kommer en gemensam förståelse kring tekniska system och hur
det passar in i teknikområdet att arbetas fram - inte en självklarhet
så som teknikundervisningen ser ut på fältet - liksom en
gemensam plan för hur "effektiv" undervisning kan organiseras,
baserad på en teori om lärande som utgår från variationens
väsentlighet.
Data i projektet kommer sedan att samlas in i anslutning till
gemenförandet av denna plan, som kan sträcka sig över ett antal
lektioner med olika pedagogisk karaktär, i upp till fem olika
klassrum. Vi kommer både att intervjua ett urval av elever vid
olika tidpunkter (för, efter och under undervisningen) om hur de
uppfattar olika sidor av tekniska system och att göra detaljerade
videoinspelningar av vad som händer i klassrummet.
Intervjumaterialet kommer att analyseras i termer av kvalitativa
skillnader av uppfattningar. Videomaterialet kommer att
52
analyseras efter kritiska skeenden, där väsentliga delar av tekniska
system hamnar i fokus för uppmärksamheten och hur de
framträder i samtal och interaktion i relation till viktig variation.
Sådana kritiska skeenden kan samlas till "lärandetrådar" som visar
hur lärandemöjligheter växer från den specifika stunden och i det
specifika sammanhanget till en helhet och till kraftfulla sätt att
uppfatta tekniska system i dess olika uttryck, konkreta såväl som
abstrakta, som representationer såväl som muntligt och skriftligt,
och vilka relationer det har till varierande pedagogisk organisation
? lärarcentrerat, diskussionscentrerat, problemlösningsorienterat,
eller fokuserat på praktiskt arbete.
Projektet kommer att bidra avsevärt till den
utbildningsvetenskapliga grunden för utveckling av lärande och
undervisning inom teknik i grundskolan. Det kommer också att
utveckla metoder för att analysera lärande i ett kontinuerligt
skeende av samspel mellan lärare och elever, med lärandets
innehåll i fokus.
53