forskning pågår – didaktik

FORSKNING PÅGÅR – DIDAKTIK
Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
Värt att notera
Forskning pågår – didaktik ger en överblick av utbildningsvetenskaplig
forskning inom didaktikområdet som har fått forskningsmedel från
utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet.
Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökning under åren
2005-2009.
Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna
beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till
Vetenskapsrådet.
Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög
vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning
och lärande.
I denna serie - Forskning pågår - kan du läsa om utbildningsvetenskaplig
forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta
del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av
utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i
Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma
namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst.
Stockholm, 22 februari 2010
Elisabet Nihlfors
Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
Innehållsförteckning
Skolan suger... eller? Att ge röst åt barns och ungdomars Eva Alerby
erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö
1
Utveckling av ämnesdidaktiska forskningsstrategier i
syfte att befrämja både utbildningsvetenskapen och
undervisningen i skolan
3
Björn Andersson
Språk och identiteter i skolmiljöer. Flerspråkiga,
Sangeeta Bagga-Gupta
mångkulturella kommunikativa undervisningspraktiker i
början av 2000-talet
5
Övergången från skolans till högskolans matematik: en
integrerad studie av en kulturkrock
7
Christer Bergsten
World Wide Slöjd - ett initiativ till forskningssamarbete Kajsa Borg
och erfarenhetsutbyte.
9
Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, Gunilla Dahlberg
läsande och skrivande
11
"Jag kan inte tänka abstrakt!" Genusperspektiv på hur F- Anna T. Danielsson
5 lärare konstruerar identiteter som lärare av
naturvetenskap i spänningen mellan det "kvinnliga"
lärarskapet och den "manliga" fysiken
13
Marknadsestetik och vardagskultur i klassrummet. Ett
ideologiskt dilemma? Identitet, dominans och
kunskapsbildning i grundskolans musikundervisning.
15
Claes Ericsson
Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
Per-Olof Erixon
skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan
17
Social och individuell konstruktion av omtvistade
begrepp i statsvetenskap
Ola Halldén
19
Nätverket för Svenska med didaktisk inriktning
Rolf Hedquist
21
Den nya lärarutbildningen i gapet mellan teori och
praktik. Reflexivt lärande genom ”topisk” didaktik
Lennart Hellspong
22
Nationell forskarskola i "Flerspråkighet, litteracitet och
utbildning
Kenneth Hyltenstam
24
Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i
matematik – en empirisk studie av klassrumspraktik
Eva Jablonka
26
Storskaliga studier och elevers prestationer i
naturvetenskap i ett longitudinell perspektiv
Anders Jakobsson
27
Att bli en "mattemänniska". Matematiska
undervisningspraktiker, skolklimat, identitet och kön, i
förskola och skola.
Inge Johansson
29
Interkulturell pedagogik och interkulturellt lärande i
språkundervisning
Carla Jonsson
31
Mobiliseringsdidaktik
Staffan Larsson
33
Det franska språkklassrummet
Eva Larsson Ringqvist
35
Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS)
Per Ledin
37
Nätverk i svenska med didaktisk inriktning
Caroline Liberg
39
Forskarskola i ämnesspråk i matematiska och
naturvetenskapliga praktiker
Caroline Liberg
41
Representationer och kunskapskonstruktion:
Ämnesdiskurs som ett nyskapande perspektiv för att
förstå naturvetenskaplig undervisning och lärande.
Cedric Linder
43
Konstruktioner av estetiskt lärande inom
lärarutbildningen
Monica Lindgren
44
Svenska elevers matematikprestationer i ett
internationellt perspektiv: Tid och kvalitet i utbildning
och lärande.
Johan Lithner
46
Nationella prov i matematik som katalysator för
utbildningsreformer
Johan Lithner
47
Nationella matematikprov som katalysator för
implementering av utbildningsreformer
Johan Lithner
48
Effekter av likheter och skillnader mellan exempel valda Ference Marton
för att främja lärande
49
Historieundervisningens processer i det mångkulturella
samhället
Kenneth Nordgren
50
Matematikens och naturvetenskapens texter och språk i
prov
Peter Nyström
52
Bortom bokens begränsningar - ungdomars möten med
fiktion på nätet
Christina Olin-Scheller
54
Nätverk för forskning om läsning och skrivning
Åke Olofsson
56
Den religiösa främlingen: skolboksbilder i
mångnationellt och religionspolitiskt perspektiv
Susanne Olsson
57
Forskarskola: Pedagogisk bedömning (v2)
Astrid Pettersson
58
Hur samtal och metakognitiva dialoger kan bidra till
barns lärande om det för barnet okända - med fokus på
musik, rörelse och poesi
Ingrid Pramling
Samuelsson
60
Att lära sig urskilja
Ingrid Pramling
Samuelsson
62
En studie av rollen hos representationer och agerande
inom interaktionsdesign: Skissande som en
förkroppsligad praktik
Robert Ramberg
64
Matematikförståelse och lärande i naturvetenskap
Andreas Redfors
66
Det andra steget. En prövning av teoribaserad och
deltagardriven undervisningsforskning och hur denna
vidmakthålls genom vidareutveckling
Ulla Runesson
68
LÄRARES GEMENSAMMA
Ulla Runesson
KUNSKAPSPRODUKTION (LGK). HUR LÄRARES
YRKESUTÖVNING PÅVERKAS AV ATT DE
DELTAR I GEMENSAMT BYGGE AV YRKETS
VETENSKAPLIGA GRUND.
70
Vad skall en matematiklärare kunna? Diskurser om
matematiklärarkunskap på lärarutbildningen.
Andreas Ryve
71
Språkliggörande av dans
Birgitta Sandström
72
Museet, utställningen, besökaren. Meningsskapande på
en ny arena för lärande och kommunikation
Staffan Selander
73
Vad gör testandet med eleverna? En studie kring
nationella prov i matematik
Gunnar Sjöberg
75
Tystnad, konflikt eller exotism? Synen på religion och
religionsundervisning bland elever och lärare i
gymnasieskolan i mångkulturella Sverige
Anders Sjöborg
77
Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning Geir Skeie
av "livskunskap" i svenska skolor.
79
Att förädla information till kunskap: Studier av
projektarbete, ´verkliga problem´ och att lära sig tänka
och resonera i en digital värld
Roger Säljö
81
Nationell forskarskola i Barndom, Lärande och
Ämnesdidaktik (FoBa)
Ingegerd Tallberg Broman
83
Visualisering av naturvetenskap i lärande med fokus på
representationer inom molekylär livsvetenskap
Lena Tibell
85
Visualiseringar som meningsskapande verktyg för
Lena Tibell
kommunikation av molekylär livsvetenskap – med fokus
på kritiska aspekter och semiontik
87
Historiska lärdomar som bruk och missbruk.
Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska
lärdomarnas etik.
Martin Wiklund
89
Interaktioner mellan den lärande och lärandesituationen: Mikael Winberg
effekter på affektiva upplevelser och lärandeutfall.
91
Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för
matematik i en skola för alla
Inger Wistedt
93
Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten
med förklarande bilder och modeller i skolans och
förskolans NO- och matematikundervisning
Lisbeth Åberg-Bengtsson
95
Implementering av utbildning för hållbar utveckling:
relationen mellan normstödjande strukturer och
studerandes moraliska lärande
Johan Öhman
97
Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar
utveckling
Leif Östman
99
Nätverket för forskning om literacy practices
Leif Östman
101
Skolan suger... eller? Att ge röst åt barns och
ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin
lärandemiljö
Rapporter och undersökningar om barns och ungdomars
levnadsvillkor i Sverige visar att den psykosociala hälsan har
försämrats under de senaste decennierna. Det finns ett tydligt
samband mellan skolans förmåga att genomföra sitt huvuduppdrag
och elevernas psykosociala hälsa. Trots den ofta förekommande
negativa bilden av barns och ungdomars psykosociala hälsa och
skolans svårigheter med att hantera detta, visar en nyligen
publicerad undersökning av SIFO att 80% av de tillfrågade
personerna har stort förtroende för lärarkåren. Bland de som själva
har barn i skolan har 90% ganska stort eller stort förtroende för
lärarna. Barnombudsmannens årsrapport visar att när elever fick
skriva om vad de tycker är bra i skolan, placerades lärare och
annan personal på första plats, följt av kompisar och skolämnen på
andra plats. Alltså verkar det finnas positiva faktorer i skolan som
följaktligen kontrasterar den många gånger negativa bilden av
skolan. Det finns en omfattande mängd undersökningar och
utredningar från myndigheter och andra organisationer som
studerat barns psykosociala hälsa. Det råder dock brist på
forskningsbaserade studier som belyser skolans psykosociala
miljö sedd ur barns perspektiv, där barns och ungdomars egna
erfarenheter och kunskaper tas tillvaras.
Huvudsökande
Eva Alerby
Luleå Tekniska Universitet
Medsökanden
Åsa Gardelli
Luleå Tekniska Universitet
Krister Hertting
Luleå Tekniska Universitet
Catrine Kostenius
Luleå Tekniska Universitet
Kerstin Öhrling
Luleå Tekniska Universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2009 - 2011
Denna studie har som övergripande syfte att synliggöra,
problematisera och diskutera erfarenheter av psykosocial hälsa
inom skolan. Mer specifikt är studiens syfte att belysa hur skolans
psykosociala miljö upplevs och erfars av de barn och unga som
vistas där, samt att studera arbetet med frågor som kan antas
påverka den psykosociala miljön. För att besvara studiens
övergripande syfte har följande frågeställningar identifierats: I)
Hur upplever och erfar elever och lärare psykosocial hälsa i
skolan? II) Vilka erfarenheter har elever av goda exempel när de
upplevt psykosocial hälsa? III) Hur levs psykosocial hälsa i
skolans vardag, d.v.s. hur agerar, reagerar och interagerar elever
och lärare i olika situationer i anslutning till psykosociala
aspekter? IV) Vilka faktorer utifrån elevers och lärares
erfarenheter av psykosocial hälsa är viktiga förutsättningar för att
skapa en god lärandemiljö?
En studie av skolbarns levda erfarenheter visar att nära relationer i
form av tillit och respekt påverkar deras hälsa och välmående
positivt, och effekterna av lärande är beroende av såväl
lärandemiljön som de erfarenheter som görs. En lärandesituation
1
som uppmuntrar samverkan och delaktighet bidrar sannolikt till
ett positivt psykosocialt klimat och välmående hos både elever
och lärare.
Traditionellt sett, brukar problemlösning genom kartläggning av
problem och försök att hitta lösningar på dessa problem, ses som
en vanlig väg för utveckling i organisationer. Denna form av
utveckling fokuserar på att försöka göra sig av med problem. I
anslutning till diskussioner om elevers erfarenheter av psykosocial
hälsa i skolan kan detta innebära att fokus ligger mot att hantera
negativa aspekter av psyokosocial hälsa. I motsats till
problemlösningsmodellen finns det uppskattande
hälsoperspektivet som istället fokuserar positiva aspekter och
friskfaktorer. Att utforska de positiva faktorerna då de gäller
elevers psykosociala hälsa kan innebära en omtolkning av den ofta
negativt rådande situation i skolan, för att hitta tänkbara
möjligheter för fortsatt utveckling. Detta innebär att det finns ett
behov av att utforska elevers egna erfarenheter av psykosocial
hälsa, med fokus på positiva upplevelser och erfarenheter.
För att nå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna avser vi
att använda metoder inspirerade av narrative inquiry, vilket inom
ramen för denna studie innebär; skriftliga reflekterande
berättelser, observationer samt intervjuer i kombination med fotooch videodokumentation. Vi har för närvarande kontakt med två
skolområden i Norrbotten som är intresserade av att delta i
projektet. Skolområdena består tillsammans av sju rektorsområden
och det sammanlagda elevunderlaget uppgår till ca 2800 elever
samt 375 pedagoger.
2
Utveckling av ämnesdidaktiska forskningsstrategier
i syfte att befrämja både utbildningsvetenskapen
och undervisningen i skolan
Under senare år noteras, angående forskning om
naturvetenskaplig undervisning, ett stigande intresse för design
och utvärdering av 'teaching-learning sequences' (TLSs) som
behandlar avgränsade ämnen, såsom en partikelmodell för gaser
eller introduktion av teorin om evolution genom naturligt urval. I
USA är design ett markant inslag i den utbildningsvetenskapliga
forskningen. Karaktäristisk drag i designforskningen är följande:
• Arbetet är iterativt. Designen prövas, utvärderas formativt,
revideras och prövas igen i några cykler.
• Arbetet har ambitionen att bidra till utveckling av
utbildningsvetenskapen, t.ex. genom ökad förståelse av lärande
angående givna innehåll i den komplexa värld som skolan utgör.
• Arbetet leder till 'nyttiga produkter', såsom lärarhandledningar
och studiemateriel för elever, som direkt och på olika sätt kan
användas i praktiken.
• Forskaren är ofta inte bara forskare utan också designer, lärare
och lärarutbildare.
• Forskaren är direkt involverad i att förbättra skolans
undervisning.
Huvudsökande
Björn Andersson
Göteborgs universitet
Bidragsform
Planeringsbidrag
Period
2005
Vår grupp vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs
universitet, arbetar inom forskningsområdet 'design', som vi
beraktar som en ny 'röst' eller 'dialekt' inom
utbildningsvetenskapen. Vårt program har två huvudmål. Det ena
är utveckla ämnesdidaktik som en utbildningsvetenskaplig
specialisering, både teoretiskt och metodiskt. Det andra är att
bidra till angelägen förbättring av skolans naturvetenskapliga
undervisning. En ledstjärna för vår forskningsansats är Louis
Pasteur, som försökte lösa praktiska problem samtidigt som han
utvecklade en vetenskap, nämligen mikrobiologi.
Vår ansökan om planeringsmedel gäller ett projekt som går ut på
att fördjupa och berika vårt forskningsprogram genom
internationellt samarbete. Det är fråga om att med gemensamma
ansträngningar utveckla forskningsmetoder och skapa begrepp
och teorier som förhoppningsvis bidrar till ökad förståelse av
undervisning och lärande angående olika naturvetenskapliga
innehåll. Det gäller också att designa undervisning, t.ex. genom att
skriva intressanta elevtexter, skapa begreppsstrukturer som gör
omvärlden mer begriplig för eleverna och att utveckla
internetbaserade resurser av olika slag. Planeringsarbetet skall
3
utföras av en grupp med fyra erfarna forskare från universiteten i
Göteborg, Leeds, Oslo och Utrecht.
4
Språk och identiteter i skolmiljöer. Flerspråkiga,
mångkulturella kommunikativa
undervisningspraktiker i början av 2000-talet
Hur organiseras språkundervisning inom institutionellt olika
undervisningsmiljöer i t ex svenska, svenska som andra språk,
modersmål, moderna språk, tvåspråkighet, svenskt teckenspråk,
literacy, mm?
Hur tas de flerspråkiga och mångkulturella kunskaper och
erfarenheter som finns både hos elever och lärare i den svenska
skolan idag tillvara i olika kommunikativa praktiker som har sitt
fokus på språkundervisning?
Huvudsökande
Sangeeta Bagga-Gupta
Örebro universitet
Medsökanden
Ulrika Tornberg
Örebro universitet
Bidragsform
Projektbidrag
På vilket sätt förstås och används elevers och lärares flerspråkiga
och mångkulturella erfarenheter för demokratiska,
meningsskapande processer i undervisningen?
Period
2006 - 2008
Dessa är de didaktiska forskningsfrågor som ställs i projektet
”Språk och identiteter i skolmiljöer. Flerspråkiga, mångkulturella
kommunikativa undervisningspraktiker i början av 2000-talet”.
Genom att föra samman traditionellt åtskilda forskningsfält och
kunskapsområden under ett antal gemensamma forskningsfrågor
syftar projektet till att utmana den vanligt förekommande
kategoriseringen av elevgrupper, en kategorisering som mot
bakgrund av en språkligt och kulturellt alltmer pluralistisk svensk
skola och ett alltmer internationaliserat samhälle behöver kritisk
belysas.
Med utgångspunkt i sociokulturella, postkoloniala och
pragmatiska perspektiv och på basis av forskning inom fält som
kommunikations-kultur-identitets – och etnicitesforskning,
språkpedagogisk forskning samt Deaf Studies och Disability
Studies undersöks i projektet olika språkundervisnings
lärandemiljöer i grundskolans senare år (i 1. en typisk, svensk
skola, 2. en specialskola, 3. en engelsk profilskola och 4. en
mångkulturell skola). Den metodologiska ansatsen är också
mångsidig då etnografiska studier, djupintervjuer och textanalyser
kommer att användas.
Utifrån de nya empiriska, analytiska och teoretiska mötesplatser
som projektet avser att skapa kan dess resultat bidra till
fördjupade kunskaper, dels om gemensamma referenspunkter,
dels om komplexiteten hos en språkligt och kulturellt pluralistisk
språkundervisning inom olika lärandemiljöer. Därmed torde
projektets resultat vara intressanta inte bara för lärarutbildningen
5
utan också för den konkreta praktiken där möten sker dagligen
mellan människor med olika språk och olika kulturella
erfarenheter.
6
Övergången från skolans till högskolans matematik:
en integrerad studie av en kulturkrock
En nybörjarstudent vid ett universitet som väljer ett
matematikintensivt program vill naturligtvis lyckas med sina
studier och bli godkänd på kurserna. För att kunna uppnå detta är
det nödvändigt att förstå hur framgång definieras vid den aktuella
institutionen. Innehåll och krav i kurserna kan vara helt olika dem
som studenten mött i gymnasiet.
Enligt en anekdot sa en föreläsare i matematik vid mötet med en
ny student att: Först måste du glömma allt du lärt dig i skolan. Nu
ska vi syssla med matematik! Undervisning och examination ser
också annorlunda ut än i skolans matematikklassrum. Dessutom
måste nybörjarstudenten hantera många andra organisatoriska och
sociala omställningar. Den kulturkrock som han eller hon då kan
uppleva utgör en del av problemen i samband med övergången
Huvudsökande
Christer Bergsten
Linköpings universitet
Medsökanden
Eva Jablonka
Luleå Tekniska Universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
från gymnasiets till högskolans matematik. En viktig del av
problematiken utgörs av dålig koppling mellan gymnasiets
matematikkursplaner och högskolematematik. Trots att
”överbryggningskurser” används på många håll är
genomströmningen på grundläggande matematikkurser lägre än i
andra ämnen.
I detta projekt kommer denna kulturkrock i samband med
övergången från gymnasiets till högskolans matematik att studeras
ur ett helhetsperspektiv, där betydelsen av matematiska,
didaktiska och sociala dimensioner kommer att integreras. Sedan
slutet av 1990-talet har också flera rapporter, såväl svenska som
internationella, om allt svagare förkunskaper hos
nybörjarstudenter och sjunkande studieresultat på högskolans
matematikkurser pekat på stora problem för matematikämnet i
samband med övergången gymnasium-högskola. Internationellt
genomförde ICMI (International Commission on Mathematical
Instruction) en studie om matematikutbildning på universitetsnivå
där just denna problematik angavs som ett av motiven bakom
studien.
I Sverige har det uppmärksammats av Högskoleverket men trots
att många universitet och högskolor genomfört olika åtgärder
rapporteras det om en ökande problem. Debatten har dock handlat
mest om policy- och antagningsfrågor, med inslag av ideologiska
argument, och svensk forskning kring problematiken har hittills
varit sporadisk. Det som gjorts visar tillsammans med
internationella undersökningar på en mängd olika faktorer som
beskriver avvikelser, problem och svårigheter i samband med
7
övergången gymnasium-högskola. Dessa berör studieresultat,
diskontinuitet vad gäller det matematiska innehållet, otydlig bild
av matematikens roll för yrkeskarriären, skillnader i
undervisningsformer, studievanor och upplevelser av var man
”hör hemma”, samt skillnader mellan typer av lärarkompetens.
Högskolors syn varierar och det är oklart exakt vad som förväntas
av studenterna. Skillnaderna handlar mindre om
matematikinnehåll än om att det är en annan typ av matematik
som nybörjarstudenterna möter. Projektet syftar därför till att
utveckla en integrerad bild av matematiska, didaktiska och mer
generella sociala dimensioner av problematiken och kommer att
fokusera på de studerandes medvetenhet om den nya typ av
matematik de möter samt relatera deras erfarenheter av
övergången gymnasium-högskola till studieresultaten under det
första året. Följande frågor kommer att behandlas:
Vilken typ av matematik kan identifieras i den institutionaliserade
inledande högskolematematiken? Vilka likheter och skillnader
finns gentemot gymnasiematematiken?
Hur upplever de studerande likheter och skillnader mellan att
studera matematik på gymnasium och högskola?
Hur är deras uppfattningar relaterade till sociala dimensioner av
övergången från skola till högskola, till deras tänkta yrkeskarriär
och framgång i studierna?
För att kunna genomföra en integrerad analys av dessa
frågeställningar krävs ett generellt sociologiskt forskningsramverk
kombinerat med en teoretisk modell för att integrera det specifikt
matematiska. Forskarna kommer att bygga sina analyser på ett rikt
empiriskt material genom att under ett år följa två grupper
studenter under deras inledande matematikstudier vid två olika
svenska universitet och observera föreläsningar, intervjua
studenter och lärare och analysera undervisningsmaterial.
Resultaten kommer att bli användbara för utbildningsplanering
kopplad till övergången mellan gymnasium och högskola samt för
teoribildning inom matematikdidaktik.
8
World Wide Slöjd - ett initiativ till
forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte.
Slöjdforskning är en relativt ny akademisk verksamhet som sakta
börjat ta form efter att lärarutbildningen blev en del av det
akademiska systemet i samband med Högskolereformen 1977.
Det har dock varit svårt att få till stånd forskning för dem som
företräder högskoleutbildning i ett skolämne som än idag saknar
en egen vetenskaplig hemvist och ämnesföreträdare med
professors namn och befogenheter.
Tack vare ett väl fungerande nätverk, Nordiskt forum för
forskning och utvecklingsarbete i slöjd (NordFo)
(http://www.vasa.abo.fi/nordFo) mellan lärarutbildningar i de
nordiska länderna, har vi trots allt en relativt god kännedom om
slöjdforskning och skolutveckling i Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige. De väl etablerade nordiska kontakterna har
varit en god grund även för ett intensifierat samarbete mellan
slöjdlärarutbildningarna vid Umeå Universitet och Åbo Akademi i
Vasa (LUIS).
Huvudsökande
Kajsa Borg
Umeå universitet
Medsökanden
Per-Olof Erixon
Umeå universitet
Karl-Gunnar Rehn
Umeå universitet
Bidragsform
Planeringsbidrag
Period
2005
Som slöjdforskare känner vi oss nu beredda att ta nästa steg. Vi
vill inte längre nöja oss med att forska om slöjd i andra länder, vi
vill tillsammans med andra forskare arbeta i gemensamma
framåsyftande projekt. Som avslutning på LUIS-projektet pågår
planering för den första internationella forskningskonferensen
Tradition in Transition - teaching Sloyd, Arts and Crafts in
Contemporary Society, 15-18 maj 2006 i Umeå. I samband med
konferensen har vi för avsikt att tillsammans med forskare från
olika länder initiera ett eller flera internationella
slöjdforskningsprojekt. Ett problem i det internationella arbetet är
att ordet slöjd kan översättas på många olika sätt, men saknar en
direkt och entydig motsvarighet på engelska. Ett annat problem är
det engelska språkets dominans i forskningslitteraturen och den
därmed ensidiga belysningen av anglo-sachsisk kultursfär.
I Sverige introducerades slöjd som ett skolämne i folkskolan
under senare delen av 1800-talet, som två ämnen, det ena för
gossar och det andra för flickor som båda innehöll
hantverksmässig träning men som också indirekt bidrog till
allmänbildning och karaktärsdanande fostran. Den svenska
skolslöjden, framför allt som den gestaltades under ledning av
Otto Salomon, blev en exportvara. Den förevisades på
internationella utställningar och blev på så sätt känd i många
länder och väckte stort intresse. Vi tror därför att det fortfarande
är möjligt att finna spår av slöjdundervisning i andra länder och att
9
det skulle vara vetenskapligt berikande att återigen göra
slöjdforskning till en internationell angelägenhet. Det som idag
kännetecknar den Nordiska slöjden jämfört med dess
motsvarigheter är att skolämnet slöjd har inslag av både estetiska,
kulturhistoriska och hantverksmässiga aspekter. Det vanliga i
andra länder är att ämnesinnehållet delas upp i antingen tekniska
färdigheter eller i konstnärliga, estetiska uttryck eller som
problemlösande, innovativa designprojekt.
Samhällsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen gör att
syftet med och värdet av slöjdkunskaper förändrats både nationellt
och internationellt. Politiska beslut, pedagogisk forskning och inte
minst IT-revolutionen leder till nya förutsättningar för all slags
undervisning och utbildning. Genom att följa utvecklingen både i
Sverige och i de nordiska grannländerna är det ganska klart att vi
närmar oss någon slags brytpunkt när det gäller att i grunden
omvärdera slöjdämnets relevans och uppgift i en obligatorisk
skola. Slöjdundervisningens innehåll syfte och metoder i Sverige
har inte tidigare problematiserats eller utvecklats genom
ämnesdidaktisk forskning.
Vi ansöker därför om medel för att bygga upp ett kontaktnät i
icke-engelskspråkiga länder i Europa, forna Ryssland och
Baltikum. Avsikten är att på detta sätt aktivt undersöka var vi kan
finna forskare som kan ingå i vår intressegemenskap. Medel
behövs förutom för resor och traktamente, för förberedelser,
litteraturstudier, stöd för översättning av vissa texter samt för
litteraturinköp. Syftet med att initiera internationella
forskningsprojekt är att utveckla ny kunskap och en internationell
forskningskultur inom området.
Det internationella samarbetet behöver inte begränsas till ett
utvidgat Europa. Vi har etablerade kontakter i både Japan och
Namibia och planer på att utvidga vårt samarbete även till
Sydafrika.
10
Det Magiska Språket - Små barns relationer till
språket, läsande och skrivande
Vi lever idag i ett samhälle starkt präglat av förändring, vilket gör
både lärandet, undervisandet, bedömandet och utvärderandet av
språk, läsande och skrivande mer komplext. I globaliseringens och
informationsteknologins tid är vare sig människan eller kunskapen
några beständiga självklarheter. Människor rör sig över
nationsgränser och de mångkulturella mötena bli fler. Kunskap
produceras, omvärderas och byts ut i allt högre takt. Språkets,
läsandets och skrivandets roll och funktion får härmed förändrade
villkor. Exempelvis vet vi inte idag vilken roll och funktion det
talade, lästa och skrivna språket kommer att ha i framtiden i
förhållande till det visuella språket och bilden. Däremot vet vi att
mycket små barn tidigt deltar i en mångfald av mångkulturella
möten och ingår i ett samhälle som karaktäriseras av en allt
snabbare produktion av utbytbar kunskap och ett
Huvudsökande
Gunilla Dahlberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Liselott Olsson
Stockholms universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
informationsteknologiskt flöde som går genom visuella språk och
kommunikationskanaler.
Hur dessa förändringar faktiskt påverkar små barns språk, läs och
skrivinlärning vet vi dock förhållandevis lite om. Samtidigt finns
det ett stort didaktiskt tomrum i relation till detta specifika
ämnesinnehåll då det inom förskolefältet inte finns några
etablerade pedagogiska metoder för undervisning, bedömning och
utvärdering, som tar rådande förändringar i beaktande. Det finns
således ett behov av grundforskning på detta område.
Syftet med det föreslagna projektet är att utforska förskolebarns
lärande och förskolans undervisande, bedömande och
utvärderande av språk, läsande och skrivande i ett globaliserat
samhälle präglat av en förändrad kunskapsproduktion,
mångkulturella möten och ett allt mer framträdande visuellt språk.
De specifika målen för det föreslagna projektet är:
*att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om
hur det globala samhället präglat av en förändrad
kunskapsproduktion, ökande mångkulturella möten och visuella
språk, påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning i
förskolan.
*att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om
relationen mellan ett globaliserat samhälles effekter på
förskolebarns språk, läsande och skrivande som kunskapsinnehåll
och eventuella didaktiska konsekvenser för undervisning,
bedömning och utvärdering i förskolan.
11
Ett pilotprojekt har bedrivits och de första resultaten ger
indikationer på att det, i ljuset av en förändrad
kunskapsproduktion, fler mångkulturella möten och en ökad
kommunikation via bilden, skett stora förändringar i små barns
språk, läs och skrivinlärning. I det empiriska materialet finns
exempel på hur redan mycket små barn surfar på nätet och
kommunicerar via mail och sms. Små barn verkar ligga nära den
förändrade kunskapsproduktion som pågår i ett globaliserat
samhälle. Resultaten indikerar också att små barn växer upp som
mångkulturella medborgare. Inte bara genom det faktum att fler
kulturer finns representerade i förskolan utan också på det sätt
förskolebarn via informationsteknologin och populärkultur får
tillgång till många olika kulturer och språkformer.
I pilotprojektet visar de initiala resultaten på att barn lever i en
bildvärld. Barnen känner till logotyper, skyltar, hemsidor och
personer som frekvent förekommer i bild i mycket stor
omfattning. Bilden är således en viktig del av små barns
kommunikation. De preliminära resultaten i pilotprojektet visar
också på att de didaktiska verktygen som nyligen har utvecklats
på fältet måste undersökas vidare och på djupet. Dessa verktyg
består av transdisciplinära projektarbeten där man försöker arbeta
med språk, läsande och skrivande tillsammans med andra
språkformer såsom kroppsspråk och skapande i två och tre
dimensionella former och pedagogisk dokumentation där man via
observationer, foton, filmer och artefakter från barns läroprocesser
arbetar med kontinuerlig undervisning, bedömning och
utvärdering av lärprocesser.
Föreliggande projekt kommer att undersöka små barns relationer
till språket och möjliga didaktiska konsekvenser för läs- och
skrivfältet genom att följa, observera och intervjua barn i 3
förskolor under en längre tid. Arbetet kommer att äga rum i ett
nationellt såväl som internationellt sammanhang och samarbete
med andra yrkeskategorier såsom konstnärer och dansare kommer
också att genomföras.
12
"Jag kan inte tänka abstrakt!" Genusperspektiv på
hur F-5 lärare konstruerar identiteter som lärare av
naturvetenskap i spänningen mellan det "kvinnliga"
lärarskapet och den "manliga" fysiken
"Jag kan inte tänka abstrakt!" Detta är ett av många tydliga
avståndstaganden från fysikämnet jag mött i min undervisning av
lärarstudenter inriktade mot grundskolans tidigare år. Min
erfarenhet från undervisning av lärarstudenter i fysik är att många
av dem tydligt distanserar sig från fysikämnet och dessutom
upplever det som svårt och irrelevant för sitt framtida
yrkesutövande. Forskning har visat att lärare i grundskolans
tidigare år känner sig osäkra på att undervisa i naturvetenskap, till
följd av bristande kunskaper i ämnet. Men lärande av ett ämne
handlar om mer än om den rena ämneskunskapen inhämtas eller
inte, det handlar om att på olika sätt förhålla sig till en
ämneskultur och skapa en egen identitet som är förenlig med
ämnets normer och förväntningar. Ett sådant synsätt på lärande
som ett identitetsskapande menar jag att kan ge nya och viktiga
insikter i hur lärarstudenter hanterar både sitt eget och sina
framtida elevers lärande av naturvetenskap. Ser de
naturvetenskapen, dess kunskapssyn och världsbild som något
som är förenligt med vilka de ser sig själva som och vilka de vill
vara?
Huvudsökande
Anna T. Danielsson
Vetenskapsrådet
Bidragsform
Postdoktorsstipendium
Period
2010 - 2011
Detta projekt utforskar hur lärarstudenter, inriktade på
grundskolans tidigare år, skapar sig identiteter som lärare av
naturvetenskap. I synnerhet fokuseras på mötet mellan de två
starkt könskodade verksamheterna "fysik" och "lärare för yngre
barn". I projektet undersöks hur lärarstudenterna ser på de
naturvetenskapliga ämnena och vilket deltagande i naturvetenskap
de ser som möjligt för sig själva och för sina framtida elever. Till
exempel, hur de hanterar att vara auktoriteter på naturvetenskap i
klassrummet, samtidigt som de själva är marginaliserade deltagare
i naturvetenskapen som helhet. Vilka faktiska
klassrumskonsekvenser får deras syn på naturvetenskap och på
genus? Jag menar vidare att kunskap om hur dessa lärare, från sin
marginaliserade position, på olika sätt förstår, deltar i och gör
motstånd mot naturvetenskap kan ge viktiga insikter i
naturvetenskapernas ämneskulturer.
Teoretiskt tar projektet sin utgångspunkt i en förståelse av lärande
som ett identitetsskapande och en förståelse av genus som något
som görs, i förhållande till de ramar som sätts av bland annat
kropp och samhälle. Detta dubbla teoretiska angreppssätt tillåter
mig att analysera hur görande av genus, naturvetenskap och
13
undervisning av yngre barn på olika sätt kopplas samman i
lärarstudenternas förhandlingar av vad det innebär att undervisa i
naturvetenskap. I analysen fokuseras vidare frågeställningar kring
makt, auktoritet och status. Datainsamlingen kommer att ske
genom intervjuer och klassrumsobservationer, där jag observerar
lärarstudenterna i undervisningsaktiviteter associerade med både
fysik, kemi och biologi. Detta är särskilt betydelsefullt då tidigare
forskning om naturvetenskapligt lärande i grundskolan ofta
behandlat naturvetenskapen som en enhet. Vid
klassrumsobservationerna kommer jag att föra fältanteckningar
(och spela in mindre sekvenser) och dessa kommer sedan att ligga
till grund för mer detaljerade intervjuer där jag låter lärarna
reflektera kring specifika klassrumssituationer.
Målet med projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av
genus och naturvetenskapligt lärande, samt av hur lärare för yngre
barn förhåller sig till naturvetenskap. Båda dessa komponenter är
viktiga för en naturvetenskaplig utbildning för blivande lärare som
utvecklar inte bara deras kunskap i ämnet, utan också om ämnet.
Det senare är i synnerhet viktigt för deras möjligheter att kritiskt
kunna analysera naturvetenskapen och den egna positionen i
relation till naturvetenskapen. Detta är kopplat till läroplanens mål
beträffande kunskapens användning, men också till att ge
lärarstudenterna ökade möjligheter att analysera sitt eget och sina
elevers deltagande i, och kanske även motstånd mot,
naturvetenskap. I förlängningen kan en fördjupad förståelse av
genus och naturvetenskapligt lärande vidare bidra till att utveckla
en mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning, för
lärarstudenter likväl som för skolelever. Projektet ger även
teoretiska och empiriska bidrag till forskningsfältet kritiska studier
av naturvetenskap, lärande och genus.
14
Marknadsestetik och vardagskultur i klassrummet.
Ett ideologiskt dilemma? Identitet, dominans och
kunskapsbildning i grundskolans
musikundervisning.
Marknadsestetik och vardagskultur i klassrummet: Ett ideologiskt
dilemma? Identitet, dominans och kunskapsbildning i
grundskolans musikundervisning.
De senaste decennierna har successivt en medvetenhet och insikt
om att skolan inte har monopol på kunskapsbildning växt fram.
Skolan konkurrensutsätts i ständigt ökande utsträckning från andra
kunskapsbildningsinstanser, exempelvis via sofistikerad
informations- och kommunikationsteknologi, men även från
institutioner som bildningsförbund och föreningar av olika slag.
Detta tillsammans med en mera allmän tendens i samhället att
nedmontera traditioner och auktoritetsförhållanden skapar
möjlighet för elever att i högre utsträckning än tidigare ifrågasätta
skolan med utgångspunkt i ett vetande som är tillägnat utanför
skolan.
Huvudsökande
Claes Ericsson
Högskolan i Halmstad
Medsökanden
Bo Nilsson
Högskolan i Kristianstad
Monica Lindgren
Högskolan Väst
Göran Folkestad
Lunds universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
En av de verksamheter som i hög grad berörs är den som bedrivs
inom ramen för de så kallade estetiska ämnena. Detta för att barn
och ungdomar har ett gediget kunnande och en distinkt preferens
inom området, som de tillägnar sig i ofta informella lärsituationer
i vardagslivet, parallellt med lärandet i skolan. Ett antagande är
därvid att de estetiska ämnena kan uppfattas som ”mer än
skolämnen”, vilket kan innebära en distorsion mellan skolans och
elevernas förväntningar på dessa ämnen. Detta bekräftas av två av
våra tidigare studier.
2007 - 2009
Syftet med studien är: 1. Att undersöka vilka
dominansförhållanden och identitetsförhandlingar som kommer
till uttryck när elevers vardagskultur omsätts i skolan. 2. Att
beskriva kunskapsbildningens karaktär i undervisningskontexter
präglade av skilda strukturella förutsättningar, exempelvis sociala,
kulturella, ekonomiska, utbildningsmässiga samt demografiska.
Vid tre skolor, där skilda bakgrundsförutsättningar råder, kommer
undervisningen i musik att dokumenteras med hjälp av
videokamera. En undervisningsgrupp (år 9) vid varje skola
kommer att väljas ut och följas kontinuerligt under ett läsår.
Interaktionen mellan lärare och elever och mellan elever
sinsemellan kommer att analyseras med avseende på verbal och
visuell kommunikation. Resultaten kommer att diskuteras med
utgångspunkt i ett samhälls- och kulturteoretiskt perspektiv.
15
Projektet är tänkt att löpa under tre år och ny kunskap bör kunna
avsättas under 2009. Att studera makt- och dominansförhållanden
i skolan får ses som angeläget. Dels kan det initiera till reflektion,
vilket i en förlängning kan leda till förändring inom de
pedagogiska praktikerna, dels är det ett led i kvalitetssäkringen av
skolan. Att studera identitetsförhandling i mötet mellan elevers
vardagskultur och skola är också betydelsefullt, eftersom skolans
fostransuppdrag kan komma i konflikt med den strävan som finns
att bejaka ungdomars identitetsbildning. Det är viktigt att dessa i
systemet ingående motsättningar belyses, inte minst med avseende
på genusproblematik. Att studera kunskapsbildningens karaktär i
pedagogiska kontexter där bakgrundsförutsättningarna varierar,
framstår också som angeläget. Sådan forskning kan ses som
betydelsefull både för realiserandet av en likvärdig skola och som
diskussionsunderlag vid utarbetande av olika typer av
undervisningsreglerande texter.
Forskningsspridningen kommer att ske på olika sätt. Rapporten
ges ut i bokform, vilket ökar tillgängligheten. Resultaten kommer
också att kommuniceras via seminarier på skolor och
lärarutbildningar. Slutligen kommer resultaten att återföras till de i
undersökningen deltagande skolorna, där lärarna kommer att
beredas möjlighet till reflektion i diskussionsgrupper, exempelvis
i anslutning till studiedagar.
16
Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
skärmkulturen - bild, musik och svenska under
påverkan
Projektet "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
skärmkulturen" tar sin utgångspunkt i det faktum att
undervisningen i skolan i allt högre grad står under inflytande av
en digital medie- och skärmkultur. En annan utgångspunkt är att
olika skolämnen är olika mycket inbäddade ("embedded")
(Sutherland et al, 2004) i den nya medieteknologin. I projektet står
de tre skolämnena bild, musik och svenska i fokus.
Det utmärkande för dessa skolämnen är bland annat att de på olika
sätt står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen (Scheid,
2009) och på så sätt representerar olika kompetenser eller
literacies som krävs i ett digitalt mediesamhälle (Skåréus, 2008)
som att skriva texter, använda och förhålla sig till bilder och
musik av olika slag samt naturligtvis att kombinera och bygga
samman dessa i olika multimodala konfigurationer. Projektet
avser att studera hur ny teknik och nya medier påverkar
innebörden i respektive ämne ur ett kunskapsteoretisktperspektiv,
dvs. ämnets paradigm (Baggot et al, 2004) och vad detta får för
konkreta konsekvenser för hur ämnet formeras i undervisningen,
dvs. ämnets undervisningspraktik. Sådana aspekter har hittills i
allt väsentligt varit försummade i forskningen.
Huvudsökande
Per-Olof Erixon
Umeå universitet
Medsökanden
Mikael Alexandersson
Göteborgs universitet
Bengt Olsson
Göteborgs universitet
Johan Elmfeldt
Malmö Högskola
Anders Marner
Umeå universitet
Manfred Scheid
Umeå universitet
Hans Örtegren
Umeå universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
Det empiriska materialet hämtas från högstadieskolor i
Helsingborg, Sävsjö, Orsa, Umeå, Piteå, Luleå och Kalix, som alla
under 2008 deltagit i en kvantitativ enkätundersökning ställd till
cirka 2000 elever kring elevernas bruk av och attityder till medier.
I projektet vill vi undersöka och kritiskt analysera (a) vilka
faktiska förändringar man kan urskilja i de tre skolämnenas
paradigm och undervisningspraktik när ny teknik och nya medier
integreras,(b) hur lärare och elever förhåller sig till integrering av
ny teknik och nya medier i de olika ämnena. En delfråga är här:
vilka elever och vilka lärare attraheras av och inkluderas i en
sådan utveckling? Vilka elever och lärare exkluderas?, (c) på vilka
avgörande sätt utvecklingen inom de olika ämnena är likartad och
på vilka avgörande sätt den skiljer sig åt och slutligen (d) i vilken
mån aspekterna a-c är relaterade till kön.
I likhet med många andra länder har Sverige satsat stora resurser
på att ny teknik och nya medier (här använder vi IKT som
akronym) ska bli en naturlig och viktig del i skolans undervisning.
Ett utvecklat IKT-bruk antas leda till en pedagogisk förändring
och bättre undervisning (SOU 1994:118; Prop. 1995/96:125) Att
17
sådana förväntningar inte infriats visas i en rad svenska och
internationella studier (Skolverket, 2005a; 2005b; 2005c;
Hennesy, 2005; Jedeskog, 2005; Alexandersson & Limberg, 2003;
Alexandersson & Limberg, 2005; Alexandersson et al, 2005;
Alexandersson & Runesson, 2006; Alexandersson et al, 2006;
Limberg et al, 2008a; Limberg et al, 2008b). Man har också funnit
att införlivandet av IKT ser olika ut i de olika skolämnena
(Hennesy, 2005).
För att förstå den variation som finns när det gäller integrationen
av IKT i undervisningen räcker det därför inte att fokusera den
enskilde läraren. Varje skolämnes särart måste även beaktas.
Skolämnena har sina universella och karakteristiska strukturer,
som får stor betydelse för hur IKT kan integreras (McEachron,
2003). De är i olika hög grad och på skilda sätt förenliga med IKT
(Goodson et al, 2002).
Teoretiskt tar projektet bland annat sin utgångspunkt från några av
Bernsteins (2000) teoretiska ramverk. Enligt Bernstein kan
skolämnen komma i konflikt med mer generella pedagogiska
frågor, som har en tendens att "funktionalisera" utbildning. Skilda
rationaler inom ämnet står i motsättning till varandra. Bernsteins
koncept "the sacred and the profane", hämtat från Durkheim, kan
användas för att analysera de sätt på vilka olika skolämnen står i
förhållande till IKT (John, 2005). Det "heliga" rör det specifika i
ett ämne som skiljer det från alla andra ämnen liksom de socialt
diskursiva krav detta ställer på ämnet. Det profana förhåller sig till
de kontextuella krav och tvång som ekonomiska kontexter
påtvingar det heliga.
18
Social och individuell konstruktion av omtvistade
begrepp i statsvetenskap
Detta forskningsprojekt handlar om hur människor förstår olika
begrepp och om hur begreppens innebörd och mening kan
förändras. Vi är intresserade av begreppsförändring och
meningsskapande både på individuell och på social nivå. Vår
utgångspunkt är att hur någon förstår ett visst begrepp – till
exempel ’stat’ – också handlar om hur man i den omgivande
samhälleliga diskursen begripliggör och pratar om detta begrepp.
Rent konkret kommer vi att undersöka hur universitetsstudenter
som studerar statsvetenskap förstår tre olika begrepp; ’stat’,
’nation’ och ’genus’; och hur deras sätt att förstå dessa begrepp
förändras under studiernas gång. Att läsa statsvetenskap handlar
om att få kunskap om politiska processer och system, men också
om att problematisera begrepp som ofta tas för givna. Medan
’stat’ är mycket etablerat som studieobjekt inom statsvetenskap
uppfattas de två andra begreppen, ’nation’ och ’genus’, ofta som
att de handlar om sådant som är ”naturligt” och som befinner sig
bortom det politiska. Det finns dock mycket forskning som visar
att just detta slags naturaliserade begrepp bär på olika typer av
maktordningar, till exempel med avseende på kön, klass och
etnicitet, och just därför framstår de som särskilt viktiga att
undersöka.
Huvudsökande
Ola Halldén
Stockholms universitet
Medsökanden
Liza Haglund
Stockholms universitet
Maria Jansson
Stockholms universitet
Maria Wendt Höjer
Stockholms universitet
Cecilia Åse
Stockholms universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
I projektet kommer vi att söka svar på frågor som: Vilka
föreställningar om stat, nation och genus har studenter som
påbörjar studier i statsvetenskap? Hur skiljer sig föreställningarna
åt mellan de olika begreppen och hur förändras de under
studierna? Hur förhandlas gemensamma innebörder i begreppen
fram under studiernas gång? På vilka sätt kan studenternas
individuella begreppsförändringsprocesser relateras till dessa
gemensamma innebörder? Vad betyder begreppens värdeladdning
för begreppsförändringen?
För att kunna besvara dessa frågor kommer vi att samla in
material från olika kurser i statsvetenskap och samhällskunskap,
som är det ämne som blivande lärare läser. Vi kommer att
intervjua studenter och spela in gruppdiskussioner. Vi kommer
också att samla in olika typer av skriftligt material, till exempel
inlämningsuppgifter. Deltagande i projektet kommer att vara helt
frivilligt och studenterna kommer när som helst att kunna ta
tillbaka ett medgivande om att vara med. Den undervisande
läraren kommer heller inte att ha kunskap om vilka studenter som
givit sitt medgivande till att delta i undersökningen.
19
Eftersom detta projekt är ett samarbete mellan pedagoger och
statsvetare kommer vi att använda oss av teorier som är hämtade
från båda ämnena. De pedagogiska teorierna handlar om
individuell och social begreppsförändring och om relationen
mellan kognitiva strukturer och diskursiva praktiker. Inom
pedagogisk forskning saknas i princip studier som fokuserar
vuxnas begeppsbildningsprocesser och de studier som finns
handlar om naturvetenskapliga begrepp som exempelvis kraft och
energi. För pedagogisk teoribildning ligger projektets största
värde i de resultat som kan nås när det gäller förståelsen av
individens konstruktion av mening och hur denna förhåller sig till
social konstruktion av mening. De statsvetenskapliga teorierna
utgår i detta projekt från ett genusperspektiv. Det betyder att
innebörden i de begrepp som vi studerar också ses som del av
olika samhälleliga maktstrukturer. Tidigare forskning har visat att
studier av vad som händer när människor utmanas och omprövar
exempelvis sin förståelse av ’genus’ är ett fruktbart sätt att
undersöka genusordningen och hur denna är sammanvävd med
föreställningar om stat och nation. I detta avseende bygger vi
vidare på befintlig teoribildning kring genus, maktordningar och
lärande.
Projektet kommer att generera kunskap om begreppsbildning och
lärande, om hur känslomässiga faktorer influerar lärande och om
hur personlig kunskap förhåller sig till det som uppfattas som
vetenskaplig kunskap. Det ger också kunskap som kan ligga till
grund för en förbättring av blivande lärares ämnesutbildning,
främst genom att de begrepp som studeras är nära knutna till
värdegrundsfrågor. Projektet har också betydelse för kunskap om
hur studenter förstår ämnet statsvetenskap/samhällskunskap och
ger en inblick i vilka specifika problem begreppsbildningen inom
detta ämne innebär. Ur ett samhällsperspektiv belyser projektet
frågor om demokrati, jämlikhet och emancipation.
20
Nätverket för Svenska med didaktisk inriktning
Nätverket Svenska med didaktisk inriktning ska stödja och främja
forskning inom området. Svenska är det största ämnet i skolan.
Det är därmed det största ämnet i lärarutbildninen. Det råder stor
brist på forskarutbildad personal i lärarutbildningen inom området
och det finns stora och viktiga forskningsproblem att arbeta med.
Lärare i lärarutbildning behöver träffas för att dryfta dessa
forskningsproblem tillsammans med lärare i skolan.
Dessa träffar syftar till att informera om de problem man har
varseblivit, hur man organiserar sin forskning på de olika
lärosätena, formulera gemensamma forskningsansökningar, men
också möta lärare i skolan för att erfara hur dessa ser på
svenskundervisningen och de utmaningar dessa möter i vardagen.
Det är rimligt anta att nya aspekter av forskníngsbehov kan uppstå
ur dessa möten, liksom de öppnar möjlighet för resutatspridning
av den forskning som bedrivs. Forskningen om svenska med
didaktisk inriktning behöver också få intryck av den forskning
som bedrivs i andra nordiska länder i läsande, skrivande, talande
och lyssnande. Därför kommer en årlig konferens att bjuda in
forskare från Norden för erfarenhetsutbyte.
Huvudsökande
Rolf Hedquist
Umeå universitet
Medsökanden
Berit Lundgren
Umeå universitet
Kerstin Munck
Umeå universitet
Bidragsform
Nätverk
Period
2007 - 2009
21
Den nya lärarutbildningen i gapet mellan teori och
praktik. Reflexivt lärande genom ”topisk” didaktik
I sin utvärdering av den nya lärarutbildningen nämner
högskoleverket en rad ”allvarliga brister”. Det påpekas t.ex. att
kraven på lärarstudenternas ämneskunskaper är för låga, att många
nyutbildade lärare saknar kunskaper i att utforma prov och sätta
betyg och att de inte vet hur man lär barn att läsa. Det framgår
också att många studenter ser en klyfta mellan lärarutbildningens
innehåll och uppläggning och vad skolundervisningen faktiskt
kräver av dem. Den senare invändningen har väckt vårt intresse,
eftersom den inte är ovanlig i yrkesutbildningar som kombinerar
teoriundervisning med praktisk färdighetsträning.
I lärarutbildningen kan det här problemet ta sig två uttryck: 1)
Studenterna möter pedagogiska (och andra) teorier som de inte
förmår relatera till sin lärarpraktik. 2) Studenterna gör inte sin
lärarpraktik till föremål för teoretisk analys. I båda fallen försitts
chansen till det dialektiska spel mellan teori och erfarenhet som är
kärnan i en kritisk praktikerreflektion. Ett försök att hantera det
här problemet har varit problembaserat lärande (PBL). Tyvärr
tycks den i stor utsträckning förutsätta förkunskaper som
studenterna ännu inte har: att formulera och avgränsa problem,
urskilja innehållsaspekter och deras inbördes relationer,
argumentera och själv kunna genomföra argumentationsanalyser,
utöva ett kritiskt förhållningssätt, kommunicera skickligt och
samarbeta i olika grupper. Det gör att metodens nytta som stöd för
lärande inte är självklar i dess nuvarande form.
Huvudsökande
Lennart Hellspong
Södertörns högskola
Medsökanden
Maria Wolrath Söderberg
Södertörns högskola
Anders Eriksson
Lunds universitet
Tina Kindeberg
Lunds universitet
Anders Sigrell
Umeå universitet
Bidragsform
Planeringsbidrag
Period
2005
Mot bakgrunden av det problemet vill vi pröva förutsättningarna i
den nya lärarutbildningen för en retoriskt inspirerad metod att
utveckla studenters förmåga att arbeta kritiskt och praktiskt med
teorier som en grundläggande del av ett reflekterat lärande.
Avsikten är att ge dem en produktiv tillgång till en mångfald av
teoretiska infallsvinklar på problem som de möter i sin utbildning
och yrkesutövning. Metoden bygger på ett ”topiskt”
förhållningssätt: att se en teori som en uppsättning topos. Topos är
ett begrepp från den klassiska retoriken. Det rör sig om
uppslagsändar för analys och argument som kan vidareutvecklas
kreativt, t.ex. genom inventering av ett kunskapsstoff eller
reflektion kring egna erfarenheter. På så vis kan de slå en bro
mellan läroböckernas presentation av olika teorier och
studenternas aktiva utnyttjande av sina egna
problemlösningsresurser. Här kan ett topiskt arbetssätt vara ett
medel för studenterna att 1) göra en teori intuitivt rimlig 2) knyta
an den till erfarenheten 3) se ”poängen” med den 4) tydliggöra
22
relationen mellan teorier och problem 5) bedöma olika teoriers
användbarhet i olika sammanhang 6) finna det som ännu lever i
gamla teorier 8) låna bitar ur olika teorier för att lösa konkreta
problem 9) stimulera eget teoretiserande och ett klokt omdöme.
Syftet med projektet är att undersöka vilka förutsättningar den nya
lärarutbildningen ger för en topisk didaktik som en metod för
reflexivt och diskursivt lärande. Med tanke på det studerar vi
utbildningsdiskursen som den framträder i måldokument,
läroplaner och litteraturlistor, på seminarier inom
lärarutbildningen samt vid intervjuer med fokusgrupper av
lärarutbildare, lärarkandidater och nyutexaminerade lärare. För att
ge djup och relief åt vår empiriska utbildningsstudie vill vi bygga
ut den med tre kompletterande undersökningar. De kretsar kring
frågorna: 1) Hur har den retoriska toposläran utvecklats historiskt
som ett redskap för kunskapsutveckling? 2) Hur förhåller sig
toposläran till andra former av pedagogisk teoribildning (och hur
kan dessa själva analyseras i ett topiskt perspektiv)? 3) På vilka
sätt kan toposläran didaktiseras och vilka uttryck har det tagit sig i
andra länders utbildningssystem?
23
Nationell forskarskola i "Flerspråkighet, litteracitet
och utbildning
Den forskarskola som här skisseras syftar till att utveckla
läraryrkets kunskapsbas och didaktiska kompetens i frågor kring
litteracitet eller snarare literacies och lärande utifrån ett
flerspråkighetsperspektiv. Med ordet ”literacies” i pluralis avses
förekomsten av många olika sätt att läsa och skriva knutna till
varierande sociala praktiker, processer, domäner och roller i
samhälls- och vardagsliv. Härigenom fokuseras den mångfald av
läs- och skrivpraktiker som ingår i olika individers och gruppers
sätt att kommunicera.
Huvudsökande
Kenneth Hyltenstam
Stockholms universitet
Medsökanden
Marie Carlson
Göteborgs universitet
Inger Lindberg
Göteborgs universitet
Donald Broady
Uppsala universitet
Forskarskolan uppmärksammar även olika syn på kunskap och
lärande ur ett mångfaldsperspektiv. Det handlar då också om
identitet och självbild – om meningsskapande och interaktion
liksom om makt och dominansförhållandena relaterade till
kategorier som kön, klass och etnicitet. En särskilt skarp belysning
av problematiken omkring litteracitet, utbildning och
flerspråkighet ges av förhållanden i utvecklingsländer. I
majoriteten av världens fattiga länder förekommer en komplex
språksituation, ofta med en mångfald av inhemska språk som talas
som modersmål av befolkningarna och med ett dominerande
europeiskt språk som används för officiella samhälleliga
funktioner inklusive för huvuddelen av utbildningssektorn.
Mats Myrberg
Lärarhögskolan i Stockholm
Christopher John Stroud
University of the Western Cape
Elisabet Öhrn
Högskolan i Borås
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2008 - 2011
Forskarskolan vänder sig i första hand till lärare i svenska,
svenska som andraspråk och modersmål men är också av stor
relevans för andra forskande lärare då den inriktas på fördjupad
kunskap om språkets/språkens avgörande roll för lärande och
integration med avseende på såväl lärandets innehåll som dess
organisation ur olika aspekter. Utbildningen är mångvetenskaplig
och fokuserar olika teoretiska och metodiska perspektiv inom
forskning kring litteracitet och lärande utifrån ett
flerspråkighetsperspektiv. Såväl kvalitativa som kvantitativa
metoder används som verktyg i empiriska studier som spänner
över barn och unga till vuxenutbildning. Forskarskolan kan
härigenom bidra till att stärka undervisningens kvalitet och öka
måluppfyllelsen i skola och vuxenutbildning på ett mer
övergripande plan.
Forskarskolan bygger på ett samarbete mellan Centrum för
tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet och sju andra
forskningsmiljöer och bygger på en bred mångvetenskaplig
kompetens. Kunskaper om flerspråkighet, litteracitet och lärande
är en av flera viktiga förutsättningar för att man ska kunna
24
fullfölja sitt uppdrag som lärare/lärarutbildare i det mångkulturella
samhället. Utvecklingen av en språkutvecklande, inkluderande
och bekräftande pedagogik som kan lyfta fram och tillvarata de
värden som en kulturell, social och språklig mångfald erbjuder är
också viktig. Behovet av lärare som kan initiera och leda
skolutveckling och medverka i verksamhetsnära forskning kring
dessa frågor är därför angeläget. Spetskompetens i form av
forskarutbildade lärare med fördjupade kunskaper inom detta
område utgör ett betydelsefullt bidrag till kunskapsutveckling
inom några av läraryrkets kärnfrågor i det mångkulturella
samhället.
Forskning och forskarutbildning som kan främja utvecklingen av
den didaktiska kompetensen i relation till flerspråkighet och
litteracitet saknas i stor utsträckning i Sverige. En kontinuerlig
utveckling och fördjupning av lärares kunskap kring dessa frågor i
förhållande till den egna pedagogiska verksamheten är av
avgörande betydelse för dagens mångkulturella Sverige, inte
minst ur ett demokratiskt perspektiv.
25
Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i
matematik – en empirisk studie av klassrumspraktik
Ganska snabbt kan lärare och elever ”förutse” vilka elever som
presterar bra och vilka som presterar mindre bra i matematik. Till
exempel på gymnasienivå visar det sig ofta inom en kort
tidsperiod att betygen fördelar sig enligt en
normalfördelningskurva. Fenomenet förekommer oberoende av
om skolsystemet använder sig av nivågruppering eller inte och på
alla skolnivåer. Att skillnader i prestation visas så tidigt kan verka
vara ”naturligt” eftersom den ”naturliga förmågan” är en del av
teorierna om hur barn lär sig matematik. Men detta kan inte
förklara varför andelen lågpresterande elever varierar avsevärt
mellan länder eller varför i vissa länder klyftan mellan de
lågpresterande och medelpresterande eleverna är större än i andra
länder. Matematisk förmåga som visar sig i klassrummet är
kanske snarare ett tecken på framgång i att förstå de sociala
Huvudsökande
Eva Jablonka
Luleå Tekniska Universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
reglerna än att förstå matematiken.
Det är därför viktigt att studera hur skillnader uppstår från ett
klassrumsperspektiv eftersom det är där lärare och elever erfar
dem. I projektet studeras matematikklasser med elever som börjar
i en ny skola i Sverige, Tyskland och Kanada. Analysmaterialet
består av videoinspelade lektioner och intervjuer av elever och
deras lärare. Genom att jämföra klassrum från olika skolsystem
kan orsaker till likheter och skillnader när det gäller spridning av
förmåga identifieras. Resultaten från det föreslagna projektet
vidgar vår förståelse om hur klassificering av prestation i
matematik uppkommer eller motarbetas i klassrummet.
Kunskapen är nödvändig för matematiklärares professionella
utveckling i syfte att höja den genomsnittliga prestationen och
samtidigt minska klyftan mellan den mest och minst lyckade
eleven.
26
Storskaliga studier och elevers prestationer i
naturvetenskap i ett longitudinell perspektiv
Ända sedan 1970-talet har det genomförts ett antal storskaliga,
internationella undersökningar om grundskoleelevers kunskaper i
och attityder till naturvetenskap. Två exempel på denna typ av
studier är Program for International Student Assessment (PISA)
och Trends in Mathematics and Science Study (TIMSS). Dessa
undersökningar brukar genomföras med intervaller på ca 3-4 år
och ungefär 50-70 länder från olika delar i världen brukar delta.
Både Sverige och Danmark har under senare år varit frekventa
deltagare i dessa studier. Resultaten från undersökningarna har
ofta en stor genomslagskraft när det gäller medial uppmärksamhet
och på en politisk nivå. Inom dessa områden betraktas
undersökningarna ofta som ett verktyg för en nationell kontroll
när det gäller elevers kunskaper i naturvetenskap och utgör ofta ett
viktigt underlag för politiskt beslutsfattande om nya skolreformer.
I ett svenskt perspektiv har tidigare studier indikerat goda eller till
och med mycket goda resultat när det gäller svenska elevers
kunskaper i naturvetenskap. Emellertid har de senare studierna
(1995-2006) visat en signifikant nedåtgående trend både i TIMSSoch PISA-undersökningarna. Flera av dessa resultat tyder på att
elevernas prestationer har försämrats både när det gäller de
konceptuella såväl som de kontextuella kunskaperna i
naturvetenskap. Trots att det existerar likheter mellan de svenska
och de danska resultaten finns inte motsvarande nedåtgående
trend i Danmark. De danska eleverna visar istället en signifikant
förbättring under denna tidsperiod. Däremot visar de danska
resultaten på relativt stora genusskillnader då de danska pojkarna
presterar signifikant bättre än flickorna. Denna trend existerar inte
i den svenska resultatbeskrivningen. Vad beror dessa skillnader på
och vilka andra trender och tendenser kan finnas i materialen i ett
longitudinellt perspektiv?
Huvudsökande
Anders Jakobsson
Malmö Högskola
Medsökanden
Eva Davidsson
Danmarks Pædagogiske
Universitet
Niels Egelund
Danmarks Pædagogiske
Universitet
Helene Sörensen
Danmarks Pædagogiske
Universitet
Karl Göran Karlsson
Mittuniversitetet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2009 - 2011
Inom den internationella utbildningsvetenskapliga forskningen
existerar samtidigt en kritik mot denna typ av storskaliga studier.
Exempelvis har PISA-undersökningarna blivit kritiserade för att
utvärdera elevernas läsförmåga snarare än deras kunskaper i och
om naturvetenskap. Även TIMSS-undersökningarnas har
kritiserats för att endast undersöka elevernas kunskaper utifrån
dekontextualiserade frågeställningar.
En mer övergripande fråga är om denna typ av undersökningar
faktiskt kan tillhandahålla en valid och heltäckande bild av elevers
naturvetenskapliga allmänbildning och deras problemlösande
27
förmåga. Vilka risker är förenade med att dra slutsatser om elevers
förståelse endast genom att utgå från dessa undersökningar?
Syftet med detta forskningsprojekt är därför att undersöka likheter
och skillnader, att analysera och beskriva svenska och danska
trender och tendenser i resultaten. Detta innebär att beskriva
förändringar av elevers prestationer i ett 15-årigt perspektiv och
relatera resultaten till andra forskningsstudier inom internationell
utbildningsvetenskaplig forskning. Målet är att fördjupa
förståelsen för elevers kunskaper i och om naturvetenskap från
olika perspektiv. Projektet är ett samarbete mellan svenska och
danska lärosäten och universitet som har varit ansvariga för flera
av undersökningarna på nationell nivå. Resultaten av projektet
kommer att publiceras i såväl Sverige och Danmark samt
internationellt, både i vetenskapliga tidskrifter/böcker och mer
populärvetenskapliga sammanhang med speciell inriktning mot
lärare och lärarutbildning. Målsättningen är också att
projektdeltagarna ska kunna delta i en medial diskussion hur
resultaten från dessa typer av undersökningar kan tolkas.
28
Att bli en "mattemänniska". Matematiska
undervisningspraktiker, skolklimat, identitet och
kön, i förskola och skola.
Syftet med projektet är att undersöka vad det är i skolans och
förskolans matematiska undervisningspraktiker och skolklimat,
som formar en identitet som matematisk/ ”mattemänniska”, och
därmed ett mer eller mindre åtföljande starkt intresse för
matematik hos flickor och pojkar. Sammantaget kan de nationella
och internationella forskningsresultaten vad gäller kön och
matematik som vi i detta projekt tar vår utgångspunkt från
sammanfattas på följande sätt:
Huvudsökande
Inge Johansson
Stockholms universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
Det finns stora skillnader mellan flickor och pojkar i såväl vanliga
klasser som i så kallade profilklasser för matematik vad gäller
resultat, ”framtidsinriktade motiv” till matematikstudier; attityden
till och föreställningar om ämnet, samt behovet av stöd hemifrån
och från skolan. Mot bakgrund av tidigare forskning kan vi
konstatera att ingen studie ännu gjorts i Sverige på vad det konkret
är i matematiska undervisningspraktiker, undervisningsformerna,
läromedlen, lärarnas inställning och attityder etc., som gör att
flickor respektive pojkar tycks utveckla så olika attityder till sin
egen matematiska förmåga och därmed olika grader av
matematikintresse.
2006 - 2008
Sambanden och förhållandena mellan konkreta
undervisningspraktiker och centrala aspekter av barns och ungas
identiteter i termer av att vara matematiska/ ”mattemänniska” är
ännu outforskat. Vi är även intresserade av förhållandet mellan
ålder, etnicitet, social position/klass, föräldrastöd/föräldraintresse
samt aspekter av samhällets och medias föreställningar och
attityder till matematik. Det sistnämnda lyfts särskilt fram av
Matematikdelegationen som ett område för insatser, för att få
barns och ungas attityder till matematik att bli mer positiva. De
forskningsfrågor som undersökningen handlar om gäller;
identitets och könsskapande processer i undervisningen, den
matematiska inriktningen/profilen och skolklimat, lärarnas
föreställningar och attityder till matematikämnet, innehållet i
pedagogiska praktiker i förskola och skola, påverkan från social
position klass och etnicitet i gruppen samt hur föreställningar och
attityder i förhållande till matematik i hemmet, media och
fritidsaktiviteter samverkar med de i förskolan och skolan.
Praktiskt genomförs projektet i form av två separata delstudier
med nära samverkan. Dessa två delprojekt använder sig av olika
metoder för att samla och analysera data, såväl från enkäter som
29
skickas till större grupper, som intervjuer och studier av
verksamheternas miljö vilket ger vad man i dagligt tal kallar
kvalitativa data. Hela projektet är ett tvär- och mångvetenskapligt
projekt med ett utpräglat genusperspektiv.
Projekten uppvisa även vad vi uppfattar som en stark praxisnära
karaktär. Förskollärare och lärare frågar sig i dag vad det är som
gör att vissa barn/elever i den stora gruppen barn som inte är
specifikt matematiskt ”överbegåvade” blir matteintresserade och
andra inte, och hur detta hänger samman med den pedagogiska
praktiken, undervisningen, läromedlen etc. Detta är exempel på en
viktig fråga som projektets resultat kan bidra till att ge djupare
förståelse om. Projektet kommer att generera två
doktorsavhandlingar och en licentiatuppsats. Förutom enskilda
forskares egna artiklar planeras tvärvetenskapliga artiklar med
flera författare, där båda formerna av data från de båda
delprojekten kan användas i samma artikel. Slutligen planeras en
antologi på ämnet som representerar vidden av projektet.
30
Interkulturell pedagogik och interkulturellt lärande i
språkundervisning
Läroplanen betonar att skolans syfte är att bevara och stimulera
den språkliga och kulturella mångfalden. Emellertid visar SOUrapporten ”Utbildningens dilemma” att det finns diskriminerande
mekanismer inom utbildningssystemet som motverkar integration
och reproducerar de etniska klyftorna i samhället. Studier visar
även att elever upplever att deras tvåspråkighet inte tas tillvara i
undervisningen utan tvärtom ses som en belastning. Dessutom
upplever elever att lärare inte är intresserade av deras kulturer. Att
elevernas erfarenheter och flerspråkighet inte tas tillvara i
klassrummet är en allvarlig brist i det svenska skolväsendet som i
värsta fall kan påverka elevernas språkutveckling, självförtroende
och personliga utveckling på ett negativt sätt. Mångfald är en
resurs som vi som lärare bör ta tillvara och väva in i vår
undervisning.
Huvudsökande
Carla Jonsson
Lärarhögskolan i Stockholm
Bidragsform
Bidrag till anställning som
postdok i Sverige
Period
2007 - 2008
Sverige har nu för första gången en uttalad språkpolitik. En av
huvudpunkterna i vår nationella språkpolitik berör flerspråkighet.
Alla ska ha rätt till språk; att utveckla och tillägna sig det svenska
språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och de
nationella minoritetsspråken och att få möjlighet att lära sig
främmande språk. Med andra ord, ska alla på sikt bli minst
tvåspråkiga. Sverige liksom EU i sin helhet har en språkpolitik
som betonar två- och flerspråkighet både på individ- och
samhällsnivå.
I mitt forskningsprojekt ämnar jag studera och utveckla den
interkulturella pedagogiken och det interkulturella lärandet.
Interkulturell pedagogik är en inriktning inom pedagogiken som
studerar allt som har att göra med undervisning, lärande,
utveckling och fostran utifrån interkulturella aspekter såsom
etnicitet, genus och klass. Den interkulturella pedagogiken syftar
till att öka lärares kompetens om kulturella faktorers betydelse och
inverkan på individens lärande. Det främsta skälet för att utveckla
den interkulturella pedagogiken är för att kunna bidra med
kunskap om lärandeprocesser som lärare behöver för att undervisa
i dagens mångkulturella klassrum.
Interkulturellt lärande handlar om att kunna se sig själv som en del
av ett större sammanhang och som en del av ett större samhälle,
att kunna jämföra kulturer och att bli medveten om att olika språk
innefattar olika kulturella aspekter och betydelser. Med andra ord
handlar det om att se och uppmuntra andra perspektiv än ens egna
och att se och erkänna länken mellan språk och kultur. Studien
31
består av två delar. I den generella och övergripande delen ska jag
studera hur skolor lever upp till styrdokument (t.ex. läroplaner och
lokala arbetsplaner) och Sveriges nya språkpolitik när det gäller
flerspråkighet och mångfald. Fokus kommer att ligga på
språkundervisning (modermålsundervisning, svenskundervisning
och undervisning av främmande språk).
Jag kommer också att göra en attitydstudie av lärarstudenters
attityder gentemot flerspråkighet och mångfald. Studien kommer
även att innefatta en mer specifik del som fokuserar på
tvåspråkiga elever som går i Spanska Skolan (en tvåspråkig skola
som kommer att invigas i Solna höstterminen 2006). Elevernas
attityder till flerspråkighet och de lingvistiska strategier de
använder sig utan t.ex. kodväxling (dvs. användningen av mer än
ett språk i samma samtal) kommer att analyseras. Materialet från
båda delarna av studien kommer sedan att ligga till grund för att
vidareutveckla en interkulturell pedagogik genom vilket ett
interkulturellt lärande uppmuntras. Här ska konkreta förslag ges
på hur lärare kan skapa ett mer gynnsamt inlärningsklimat i
klassrummet genom att ta tillvara elevernas flerspråkighet och
elevernas erfarenheter i undervisningen.
Kommunikationsplan Projektet förväntas avsätta ny kunskap
redan under första året. Resultaten kommer att kommuniceras på
följande sätt (målgrupp inom parentes): - vetenskapliga artiklar
(forskare) - artiklar i didaktiska tidskrifter (lärare och didaktiker) populärvetenskapliga artiklar (allmänheten) - internationella
konferenser (forskare, lärare och didaktiker) - konferenser för
lärare (lärare) - fortbildning för lärare (lärare) - kurser inom
lärarprogrammet (lärarstudenter) - seminarier vid universitet och
högskolor (forskare, doktorander) - möten i olika forskargrupper
(forskare, doktorander)
32
Mobiliseringsdidaktik
Mobiliseringsdidaktik – En tung tradition inom folkbildningen är
arbetet med att mobilisera människor för att förbättra sina villkor.
Denna fortlever i såväl studiecirklar och på folkhögskolor, som
inom rörelser av olika slag. Det finns andra legitima traditioner
och praktiker inom såväl folkbildning som folkrörelser, men vi
har valt att ägna oss åt den didaktik, som utgör grunden för ett
sådant mobiliserande arbete. Det handlar i grunden om att inte
stanna vid de sedvanliga analyserna av den empiriska
verkligheten, utan att ta ett ytterligare steg och överskrida det
befintliga, att finputsa de didaktiska verktygen.
Ett skäl att bedriva forskning med syfte av verktygsutveckling är
att krav på forskningsförankring av högskoleutbildning tränger ut
en erfarenhetsbaserad bas för att utveckla de didaktiska verktygen.
Detta får konsekvenser för såväl folkhögskollärarprogram som
utbildningar av ledare inom folkbildning och folkliga rörelser. Om
inte forskning bedrivs om didaktiska frågor, riskerar det att falla
bort som kunskapsområde, när krav om forskningsförankring
realiseras fullt ut. Detta slags forskning har visserligen bedrivits
på andra områden, men inte prövats när det gäller folkbildning.
Huvudsökande
Staffan Larsson
Linköpings universitet
Medsökanden
Lisbeth Eriksson
Linköpings universitet
Martin Lundberg
Linköpings universitet
Henrik Nordvall
Linköpings universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2007 - 2009
Projektet använder tidigare forskning på tre områden och drar
didaktiska konsekvenser av den. En delstudie bygger på redan
gjorda samtalsanalyser av demokrati och lärande i konversationer
om hållbar utveckling och studiecirklar om ställningstaganden i
miljöfrågor avser studera ett antal försök att utveckla den
demokratiska didaktiken. Detta bör bli ett bidrag till att fördjupa
kunskapen om hur diskussioner kan föras, så att studiecirklars
anspråk på att vara demokratiska kan bättre realiseras. En annan
delstudie tar sin utgångspunkt i såväl begreppsanalyser av
begreppet socialpedagogik som forskning om lokal mobilisering i
ett invandrartätt bostadsområde. Här används de begreppsliga
verktygen från en genomgång av den internationella diskursen om
socialpedagogik och de empiriska slutsatserna för att dra
didaktiska slutsatser och genomföra ett antal försök att närmare
formulera villkoren för en god socialpedagogik.
Denna studie handlar om ett bostadsområde och hur man med
hjälp av socialpedagogiska verktyg kan åstadkomma en process,
som gör de boende förmögna att påverka sin situation på egen
hand. En tredje delstudie har sitt ursprung i forskning om
organisering inom den globala rättviserörelsen. Här handlar det
om att påverka människor att se hur de i praktiken är med och
underbygger förtryckande praktiker, t.ex. i form av
33
könsstereotypier. Här skall designutvecklingen fokusera på
medvetandegörande workshops, som didaktiskt verktyg. I
samtliga fall utformas, analyseras och omformuleras didaktisk
design och tillsammans med praktiker i en ”didaktisk verkstad”. I
denna överlägger man om hur den didaktiska teorin och de
empiriska tolkningarna av tidigare forskning skall omsättas till
praktisk design, som de deltagande praktikerna blir ansvariga för
att genomföra.
Forskarna studerar processen och tolkar teoretiskt empirin, för att
i ”verkstaden” på nytt tillsammans med praktiker översätta
resultaten till ny design. Framför allt skall lösningar på
grundläggande dilemman belysas. Efter att hela serien av försök
har genomförts görs en studie av eventuella långsiktiga
konsekvenser på sätt som är anpassade till varje delstudies
speciella avsikter. Forskningen skall ge ett kunskapstillskott till
den internationella forskningen på området, men också via
Mimers småskriftserie och seminarier, till verksamma folkbildare.
34
Det franska språkklassrummet
Åtminstone två faktorer har betydelse för att ge franskan en
särställning i den svenska skolan, särskilt i jämförelse med
engelska. Den ena rör det faktum att få elever kommer i kontakt
med franskan i något annat sammanhang än i det franska
språkklassrummet. Det är alltså i stor utsträckning inom
klassrummets väggar som stimulansen till språkutveckling måste
skapas. Därtill kommer så att franskan är ett romanskt språk som
därigenom skiljer sig en hel del från svenskan i fråga om
satsstruktur och ordförråd. För en svensk elev blir språket inte lika
lätt att genomskåda och vägen till att kunna använda språket
någorlunda ledigt i tal och i skrift kan förefalla lång.
Mot bakgrund av dessa för franskan speciella förhållanden vill
projektet belysa undervisningsprocessen ur olika aspekter. Ett mål
för språkundervisningen är till exempel att den skall skapa
förståelse för andra kulturer. Hur produceras bilden av det som är
franskt, är frågeställningen i ett av delprojekten. En utgångspunkt
är att det sker i samspel mellan lärare, elever och
undervisningsmaterial, men frågan som skall analyseras närmare
är hur detta samspel ser ut eller kan se ut i olika
undervisningskulturer. Ett annat mål för språkundervisningen är
att den skall leda fram till en kommunikativ förmåga, ett begrepp
som har många komponenter utöver den rent språkliga förmågan.
Stor vikt läggs vid den muntliga kommunikationen och i ett av
delprojekten undersöks särskilt de olika typerna av muntlig
kommunikation som förekommer i klassrummet och hur olika
undervisningsstilar kan påverka förutsättningarna för eleverna att
tala och samtala på franska.
Huvudsökande
Eva Larsson Ringqvist
Växjö universitet
Medsökanden
Chantal Ottesen
Växjö universitet
Jean-Georges Plathner
Växjö universitet
Joakim Stoltz
Växjö universitet
Ann-Kari Sundberg
Växjö universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2006 - 2008
Ytterligare ett delprojekt utgör en brygga mellan den muntliga
kommunikationen och den språkliga struktureringen (medveten
eller omedveten) och undersöker fenomen som har att göra med
tvekan, avbrott och upprepningar. Dessa uppträder inte
slumpmässigt i talet utan kan avslöja hur eleven bearbetar sin
språkliga resursbank, när han eller hon skall uttrycka sig i mer
eller mindre spontana talsituationer. En fråga som aktualiserats i
språkinlärningsforskning under senare år gäller betydelsen av att
göra eleverna medvetna om språkliga strukturer och exempelvis
om grammatiska skillnader mellan modersmålet och det
främmande språket. Viss forskning tyder på att
medvetandegörande ibland kan vara en snabbare väg till att
tillägna sig det främmande språket än att använda motsvarande tid
till praktiska övningar. Ett av delprojekten vidareutvecklar och
prövar denna tankegång.
35
Projektet som helhet bidrar till att ge kunskaper om vad som sker i
undervisningsprocessen och hur denna påverkas av de olika
inblandade aktörerna. Denna kunskap är av stor vikt inte minst för
verksamma och blivande lärare som kan stimuleras att lägga också
ett forskande perspektiv på sin undervisningspraktik. Att
forskningsprojektet handlar just om franskämnets didaktik medför
också att projektet kan bidra till att öppna dörrar till den mycket
livaktiga didaktiska forskning som bedrivs såväl i Frankrike som i
det franskspråkiga Kanada och som, i de fall då
forskningsresultaten publiceras på franska, ofta inte når fram till
svenska didaktikforskare. Naturliga kanaler för kommunikation av
forskningsresultaten är dels studiedagar och konferenser som
vänder sig, lokalt eller nationellt, till lärare och lärarutbildare, dels
mer forskningsinriktade konferenser inom och utom landet med
inriktning på forskning om undervisning i främmande språk.
Publicering av forskningsresultaten kommer likaså att riktas mot
båda dessa delvis olika målgrupper.
36
Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS)
Att skriva – utbildning, undervisning och utveckling. Vuxna
människor i dagens kunskapssamhälle förväntas ha social
kompetens - däribland en kompetens i att uttrycka sig i skrift i
olika sammanhang. Man behöver kunna skriva texter som
ansökningar, överklaganden, förslag, presentationer, redogörelser
och berättelser m.m., och detta i såväl privatlivet som yrkeslivet. I
skrivandet kan man identifiera både ett individuellt uttrycksbehov
och en samhällelig förväntan på textens utformning. Mellan
uttrycksbehovet och förväntan, individen och samhället, kan det
uppstå konflikter, t.ex. om den enskilde individen inte har en
tillräcklig språklig förmåga. När en person exempelvis ska
formulera en jobbansökan, är detta ett grannlaga retoriskt arbete
som både måste ge uttryck för individen och räknas som en
fullvärdig och helst bra text av andra i samhället - i synnherhet då
läsarna.
Huvudsökande
Per Ledin
Örebro universitet
Medsökanden
Per Holmberg
Göteborgs universitet
Karolina Wirdenäs
Örebro universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2007 - 2009
Att alla får möjlighet att utveckla kunskap och insikt om detta i
skolan är viktigt, inte minst ur demokratihänseende. Vårt projekt
handlar därför om hur man på nya och bättre sätt kan undervisa
om texter på lärarutbildningen och i skolan och främja
skrivutvecklingen. Vi utgår då från att texter är sammansatta av
olika delar, som vi kallar textaktiviteter. Vi utgår också från att vi
människor tidigt lär oss ett fåtal textaktiviteter - t.ex. berättelse
och beskrivning. I takt med att skrivandet utvecklas lär vi oss förhoppningsvis! - behärska ett komplext skrivande där olika
textaktiviteter kombineras till det vi kallar genrer, alltså socialt
erkända textslag som platsansökan, reportage osv.
Många har påpekat att det finns problem när det gäller
skrivundervisning och skrivutveckling (se t.ex. Högskoleverkets
senaste utvärdering av lärarutbildningen 2005 och skolverkets
undersökning av skolan, rapport 160, 1998). En statlig utredning
om läs- och skrivutveckling i skolan (SOU 1997:108) visar att det
finns stora brister såväl i lärarutbildningen, som i
skrivundervisningen i svenska skolor idag. Bland annat har man
pekat på att lärarna har problem med att bedöma elevers texter, att
det saknas kunskaper om vad en mångsidig textkompetens innebär
både i teori och praxis och det ofta saknas en långsiktig planering
av språkundervisningen. Inte heller i lärarutbildningen verkar det
idag vara tillräckligt fokus på detta.
Vårt projektet har två huvudsakliga delar. Den ena delen av
projekt har redan påbörjats och det i samband med vår egen
undervisning av lärarstudenter med inriktning svenska. Under
37
ordinarie kurser på lärarutbildningen har studenterna fått arbeta
med en handledning i textanalys som vi utarbetat specifikt för
dem. Den innehåller analysmodeller, modelltexter och
skrivuppgifter som ska vara till hjälp för studentens textförståelse.
Den tar upp fem typer av uttrycksbehov och de textaktiviteter som
dessa involverar: 1. berättande/återberättande, 2. beskrivning, 3.
förklaring, 4. instruktion och 5. ställningstagande (argumentation).
Kombinationer av dessa textaktiviteter ger material för att
språkligt konstruera de genrer som väntar i arbetsliv och
utbildning (se t.ex. jobbansökningen ovan).
I lärarutbildningen igår även praktik (verksamhetsförlagd
utbildning, VFU) och studenterna har en sådan period i samband
med vår undervisning om textaktiviteter. Vi har givit
lärarstudenterna i uppgift att själva bedriva ett skrivprojekt med
sina elever under VFU:n. Detta har resulterat i ett material där vi
dels får studenternas syn och bearbetning av textaktiviteter i
skolan, dels elevers skrivande med textaktiviteter som stöd.
Den andra stora delen av projektet omfattar ett studium av sex
lärares (två i år 5 respektive år 9 i grundskolan och två på
gymnasiet) arbete med skrivundervisning och skrivutveckling
under ett år. Vi följer varje lärare under fyra skrivintensiva
perioder i skolan då vi tar del av planering, undervisningsupplägg,
undervisning och skrivutvecklingsresultat i form av elevtexter.
Erfarenheterna och analyserna av arbetet med lärarstudenterna och
deras uppgifter, lärarna och studiet av skrivundervisning,
undervisningsupplägg och elevtexter kommer att ge oss underlag
till en handbok i textanalys och textdidaktik för verksamma lärare
och lärarstudenter. Boken ska vara ett grundläggande stöd i deras
undervisning och utbildning. Den teori- och metodutveckling som
projektet medför inom de textanalytiska och skrivpedagogiska
områdena kommer att publiceras och presenteras i internationella
och nationella tidskrifter.
38
Nätverk i svenska med didaktisk inriktning
Nätverket för svenska med didaktisk inriktning ska verka för
utbyte och information av ämnesdidaktisk forskning liksom för
samverkan mellan lärosäten och mellan grundutbildning,
forskarutbildning, forskning och skola. Nätverket har sedan 2002
beviljats bidrag från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga
kommitté. I denna ansökan söks medel för ytterligare en
treårsperiod. En rad svenska universitet är anslutna till nätverket.
Nätverket har fungerat och fungerar som samlande forum för ett
flertal doktorander och forskare inom svenska med didaktisk
inriktning. Årliga konferenser har anordnats och i samband med
dessa har också nätverksträffar ägt rum, då såväl
lärosätesgemensamma forskningsprojekt som lärarutbildningens
examensarbeten har diskuterats.
Huvudsökande
Caroline Liberg
Uppsala universitet
Medsökanden
Åsa af Geijerstam
Uppsala universitet
Barbro Hagberg-Persson
Uppsala universitet
Anne Palmér
Uppsala universitet
Jenny Wiksten Folkeryd
Uppsala universitet
Bidragsform
Många argument finns för att främja forskningsområdet. För det
första har språkutveckling och språkets betydelse för lärandet fått
stor uppmärksamhet under senare år. Studier av språkutveckling
och ämnesspråk är viktiga forskningsområden med tanke på både
skola och lärarutbildning. I lärarutbildningen kan nätverket i
svenska med didaktisk inriktning stödja såväl det vetenskapliga
förhållningssättet i studiet av språkligt lärande i alla ämnen som
förståelsen för svenskämnets helhet. För det andra finns svenska
med didaktisk inriktning numera som forskarutbildningsämne på
flera lärosäten, men ämnet är fortfarande i ett uppbyggnadsskede
och behöver alltjämt ett tydligt stöd. Det arbete som nätverket i
svenska med didaktisk inriktning redan har genomfört bör också
tas tillvara och fördjupas. Ett exempel är det nordiska nätverket
för modersmålsdidaktisk forskning, NNMF, ett samarbetsprojekt
mellan SMDI och nätverk i Finland, Norge, Danmark och Island.
Detta värdefulla samarbete bör utvecklas vidare.
Nätverk
Period
2010 - 2012
Verksamheten inom nätverket ska bestå av skapandet av olika
former av mötesplatser (virtuella och reella) för forskare,
doktorander och andra verksamma inom ämnesområdet. Som
gemensam virtuell knutpunkt och arena finns en hemsida, för
tillfället under adressen: www.educ.umu.se/forskning/smdi/. Den
innehåller information om forskning och forskningsverksamhet
inom ämnesområdet, samt annonsering av nätverkets
verksamheter.
Vidare planeras att fortsätta med de årliga konferenser som hittills
lockat många deltagare, även från de nordiska grannländerna, och
som har varit öppna för verksamma lärare. I samband med
konferenserna ordnas också nationella nätverksmöten för
39
diskussion och utbyte av information om planerad, pågående och
avslutad forskning. Såväl konferens som nätverksträffar utgör
goda mötesplatser för initiering av lärosätesgemensamma
aktiviteter, exempelvis forskningsprojekt eller nätverk för
handledare inom examensarbeten och avhandlingsarbeten.
Den operativa ledningen vid Uppsala universitet av nätverket
sköts av Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med
inriktning mot läs- och lärprocesser, Jenny W Folkeryd, FD i
lingvistik, Åsa af Geijerstam, FD. i lingvistik, Barbro Hagberg
Persson, FD i nordiska språk och Anne Palmér, FD i nordiska
språk. Till den operativa ledningen knyts en referensgrupp med
representanter från andra universitet och ämnesinriktningar som
litteraturvetenskap och retorik.
Nätverket för forskning och forskarutbildning i svenska med
didaktisk inriktning syftar till att utveckla och befästa ett i ett
samhällsperspektiv centralt forskningsområde. Verksamheten
främjar också en fortsatt kvalitetshöjning inom forskning,
forskarutbildning och grundutbildning. För lärare i skolan
erbjuder nätverket en inblick i ett forskningsfält som är under
utveckling. Genom sin mångvetenskapliga karaktär och
förankring i disciplinerna ämnesdidaktik, litteraturvetenskap,
språkvetenskap och pedagogik förstärker nätverket också den
allmänna utvecklingen av forskning med inriktning mot
lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Nätverkets
verksamhet är väl etablerad och spelar en viktig roll i den
allmänna utvecklingen av forskningsområdet
Utbildningsvetenskap.
40
Forskarskola i ämnesspråk i matematiska och
naturvetenskapliga praktiker
I centrum för vår forskarskola står ämnesspråk i
naturvetenskapliga och matematiska praktiker i skolan.
Forskarskolans inriktning motiveras bland annat av de sjunkande
resultat för svenska elever som rapporteras från internationella
undersökningar av elevers kunskaper i naturvetenskap och
matematik. I olika skolämnen och i olika aktiviteter möter
eleverna varierande språkliga krav. Att lära sig ett ämne innebär
att även lära sig det ämnets språk, och lärande kan därmed ses
som en typ av diskursförändring. De språkliga kraven är centrala
för elevernas resultat. Skolans språkliga praktiker kännetecknas av
ett språkbruk som barn och ungdomar i mycket varierande
utsträckning förberetts för före skolstarten.
Flerspråkiga elever saknar vid skolstarten ofta en trygg förankring
Huvudsökande
Caroline Liberg
Uppsala universitet
Medsökanden
Leif Östman
Uppsala universitet
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2009 - 2012
i det språk som kommer att utgöra det huvudsakliga verktyget för
kunskapsutvecklingen under skoltiden och har dessutom i många
fall kulturella erfarenheter och referensramar som inte alltid
beaktas i skolan, vilket kan göra undervisningen svårtillgänglig.
Därför är ämnesspråk i naturvetenskap och matematik också
relevant att studera ur ett flerspråkighetsperspektiv.
Frågeställningar som anlägger ett genusperspektiv på hur det
naturvetenskapliga ämnesspråket gestaltas i klassrumspraktiken är
också viktiga inom forskarskolan. Forskning om genus och
naturvetenskapligt lärande har först under senare år börjat
problematisera ämnenas genusladdning. Det har diskuterats hur
lärare tilldelar flickor och pojkar olika förmågor och har olika
förväntningar på dem som grupp. Det i sin tur gör att eleverna
omedvetet ges olika implicita budskap om vad som är viktigt i just
det ämne som det undervisas i. Trots att det på svenskt område
finns viss forskning kring ämnesspråk i naturvetenskap och
matematik, saknas systematiska studier av material baserade på
större populationer.
Fokus i forskarskolan blir därför empiriskt material i form av
större redan insamlade och systematiserade databaser, både
internationella test (PISA, TIMSS, PIRLS) och databaser
insamlade på svensk mark (nationella prov, läromedelstexter,
klassrumsinteraktion). Forskarskolan drivs i samarbete mellan
Uppsala, Göteborgs, Umeå och Stockholms universitet samt
Högskolan i Gävle. Vid samtliga deltagande lärosäten bedrivs
omfattande verksamhet av relevans för forskarskolan. Nationella
och internationella samarbeten finns redan etablerade, liksom
41
nätverk och ett flertal forskarskolor med olika inriktningar. Fyra
doktorander planerar att antas, dessa läser gemensamma kurser på
de olika lärosätena.
Forskarskolan har stor betydelse för den svenska forskningen om
ämnesspråk. Vi inför ett delvis nytt sätt att se på språkliga
praktiker i skolämnen där det visat sig att svenska elevers resultat
sjunker. Därmed torde vårt tema vara både välkommet och
nödvändigt. Forskarskolan ger också ett relevant bidrag till den
utbildningsvetenskapliga forskningen med utgångspunkt i
systematiska studier av större material. Den bidrar också till såväl
en förstärkning som föryngring av forskargrupperna.
42
Representationer och kunskapskonstruktion:
Ämnesdiskurs som ett nyskapande perspektiv för
att förstå naturvetenskaplig undervisning och
lärande.
En vetenskaplig disciplin utvecklas och vidmakthålls under en
tidsperiod av många individer tillsammans. Kunskapen delas på
många sätt; via samtal och skrifter, genom matematiska
formuleringar, diagram, skisser, gester, demonstrationsexperiment
och laborationer etc. Vart och ett av dessa sätt kan betraktas som
en form. Ur lärares och elevers synvinklar är en undersökning
gällande “vad”, “hur” och “varför” vissa bestämda
representationer används av lärare inom olika områden av deras
undervisning av intresse. Om kunskaper om orsakssamband
relateras till hur studenter i en lärares egna grupper uppfattar
inlärningen med avseende på de representationer läraren använder
kan man göra förbättrade modeller för hur undervisningen bör
genomföras inom de olika delområdena.
Huvudsökande
Cedric Linder
Uppsala universitet
Medsökanden
Susanne Wikman
Högskolan i Kalmar
Burkhard Priemer
Ruhr-Universität Bochum
Ellen Moons
Karlstads universitet
Margareta Enghag
Mälardalens Högskola
Bidragsform
För genomförande av sådan forskning behöver man kunna göra
videoinspelningar av undervisningen i lektionssalen så att den
interaktiva inlärningsprocessen fångas direkt när den äger rum.
Det är också nödvändigt att få lärare att reflektera över det de ser
på videofilmerna från sina egen undervisning och att efteråt
intervjua dem angående deras reflektioner. Jämförelser mellan
dessa två moment kan ge en antydan om vilka representationer
som är bäst lämpade för undervisningen.
Projektbidrag
Period
2009 - 2011
Resultaten kan analyseras genom utveckling av ett
uttolkningsschema, som tillåter indelning av resultaten i olika
välbestämda kategorier. Länkar mellan olika kategorier kan göras
med avseende på såväl undervisning som inlärning. Dessa länkar
används sedan för att uppnå en undervisning som för eleverna
uppfattas som bättre.
De delområden som avses undersökas i det föreslagna projektet är
atombeskrivningen och kvantiseringen i inledande kurser i kemi
och fysik på universitetsnivå
43
Konstruktioner av estetiskt lärande inom
lärarutbildningen
Estetikens plats i skilda utbildningssammanhang har under de
senaste decennierna fått en ökad uppmärksamhet, inte minst i
samband med den senaste lärarutbildningsreformen, där den
estetiska kunskapen förs fram som ett angeläget område för alla
lärare - oavsett ämne och skolform. I relation till tidigare
utbildningspolitiska skrivningar kan detta ses som en förskjutning
mot såväl en vidgad målgrupp som en bredare tolkning av estetisk
verksamhet.
När det gäller grundskolans estetiska verksamhet har våra tidigare
studier visat att det estetiska området är starkt förknippat med
maktstrukturer i form av dominerande förhandsinställningar, vilka
sätter ramar för handlingsutrymmet för både lärare och elever.
Skolans estetiska verksamhet legitimeras främst utifrån sociala
och psykologiska aspekter av elevers utveckling snarare än mer
ämnesrelaterade aspekter på lärande. Det kan därmed sägas
existera ett stort behov av en ökad kritisk medvetenhet kring
frågor om kunskap och lärande inom det estetiska fältet.
Huvudsökande
Monica Lindgren
Göteborgs universitet
Medsökanden
Claes Ericsson
Högskolan i Halmstad
Göran Folkestad
Lunds universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
Mot bakgrund av ovanstående ser vi ett starkt behov av forskning
kring estetiskt lärande på lärarutbildningsnivå. Den forskning som
tidigare gjorts har företrädelsevis inriktats mot lärarstuderande vid
konstnärliga högskolor och deras syn på ett specifikt konstnärligt
ämne i relation till sin egen utbildning och det framtida yrket. Det
saknas kunskap om det estetiska lärandet inom lärarutbildningarna
utanför de konstnärliga högskolorna, vars inriktningar i högre
utsträckning är ämnesintegrerade och riktade mot en
yrkesverksamhet bland yngre barn i förskola eller grundskolans
tidigare åldrar.
Syftet med forskningsprojektet är att identifiera och kritiskt
granska rådande diskurser om estetiskt lärande inom
lärarutbildningen samt att problematisera dessa med avseende på
makt och styrning. Vilken typ av kunskap artikuleras här och hur
kan den förstås och problematiseras i relation till tidigare studier
inom området? Underlaget för analysen kommer att utgöras av
gruppsamtal med verksamma lärarutbildare och lärarstuderande
vid tre av landets lärarutbildningar. I syfte att få ett så brett
material som möjligt kommer urvalet att göras strategiskt utifrån
lärarutbildningarnas storlek och kursutbud inom det estetiska
området, lärarutbildarnas kön, utbildning och disciplintillhörighet
samt lärarstuderandes kön och utbildningsprofil. Utgångspunkten
för de löst strukturerade samtalen kommer att vara respektive
44
utbildningars kursplaner inom det estetiska området.
Undersökningen avser att besvara följande tre forskningsfrågor:
(1) Hur definieras och normaliseras kunskap inom
lärarutbildningens estetiska område? (2)Via vilka specifka
maktrelaterade aspekter styrs lärarutbildares och lärarstuderandes
syn på kunskapsbildning relaterat till estetiskt lärande? (3) Hur
konstrueras det lärande subjektet inom lärarutbildningens estetiska
praktik?
Att synliggöra och kritiskt granska dominerande föreställningar
om estetist lärande inom lärarutbildningen får ses som väsentligt.
Vilka maktsystem som lärarstuderande inordnas i när de ska lära
sig att tolka och leda estetiska läroprocesser i förskola och skola är
angeläget att studera. Den kunskap som genereras ur projektet
bidrar i förlängningen till utvecklingen av förskolans och skolans
estetiska verksamhet och därmed också till barns och ungas
möjligheter till estetiskt lärande.
Projektet kommer att redovisas och publiceras i bokform, där de
tänkta målgrupperna är forskare, lärare, lärarutbildare samt
lärarstuderande inom såväl det estetiska som det
allmänpedagogiska området.
45
Svenska elevers matematikprestationer i ett
internationellt perspektiv: Tid och kvalitet i
utbildning och lärande.
Matematiken är världens största utbildningsämne men lärare och
elever möter idag i stor utsträckning omfattande och allvarliga
problem. Projektets utgångspunkt är att både tid för lärande och
kvalitet i lärande är nödvändiga för att studerande ska utveckla
önskvärda matematiska kompetenser. Tid för lärande, kvalitet i
lärande och dess relation är områden där de vetenskapliga
insikterna fortfarande till stora delar är otillräckliga för att ge en
välgrundad vägledning för utveckling av undervisningen.
Projektet syftar till att studera orsaker bakom problem inom dessa
områden via analyser av data från fr.a. TIMSS 1995, 2003 och
PISA 2003 och av klassrumspraktiken. Detta är idag särskilt
angeläget av två (samverkande) skäl:
Vetenskapligt. I ett internationellt perspektiv vet vi en hel del om
elevers och studenters prestationer vid olika typer av tester, men
relativt lite om orsakerna bakom såväl de omfattande
lärandesvårigheter som dokumenterats som de förhållandevis få
indikationerna på verkligt framgångsrikt lärande. Lärandemiljön
har avgörande betydelse, men på vilka sätt?
Huvudsökande
Johan Lithner
Umeå universitet
Medsökanden
Ewa Bergqvist
Umeå universitet
Jesper Boesen
Umeå universitet
Peter Nyström
Umeå universitet
Torulf Palm
Umeå universitet
Bidragsform
Planeringsbidrag
Period
2005
Tillämpningsmässigt. Nationellt och internationellt finns en stark
önskan att förstå vad som gör olika lärandemiljöer och
klassrumspraktiker mer eller mindre framgångsrika. Särskilt starkt
är behovet i Sverige på grund av den kraftiga nedgången hos
svenska elevers och studenters matematiska kompetens.
46
Nationella prov i matematik som katalysator för
utbildningsreformer
Nationella prov har ofta antagits fungera som ett instrument som
styr undervisningen och vad eleverna lär sig. Det läggs också
mycket kraft, tid och pengar på att utforma dessa prov, både i
Sverige och i andra länder, för att de ska påverka utbildningen på
ett önskvärt sätt. Forskningen på området är dock ytterst
begränsad och slutsatserna inte entydiga. Vi vet därför väldigt lite
om provens påverkan vad gäller styrning och stöd vid
utbildningsreformer, och de faktorer som är viktiga för olika
effekter av proven. Detta projekt avser att studera de svenska
nationella matematikprovens funktion som katalysator för
utbildningsreformer.
Huvudsökande
Johan Lithner
Umeå universitet
Medsökanden
Ewa Bergqvist
Umeå universitet
Jesper Boesen
Umeå universitet
Peter Nyström
Umeå universitet
Torulf Palm
Umeå universitet
Bidragsform
Planeringsbidrag
Period
2005
47
Nationella matematikprov som katalysator för
implementering av utbildningsreformer
Ett av syftena med många nationella och delstatliga prov världen
över är att genom proven kunna påverka undervisningen så att
eleverna bättre ska nå önskade kunskapsmål. Det underliggande
antagandet är att nationella prov påverkar vad lärarna gör. Genom
att utforma proven så att de återspeglar viktiga kurs- och
läroplansmål kommer lärarna, om det behövs, ändra sin
undervisning så att den ligger i linje med proven. Men alla dessa
resurser som läggs på att utforma proven för att åstadkomma
dessa positiva konsekvenser (ofta på bekostnad av provens
reliabilitet och lärares arbetsbörda) baseras på detta antagande om
påverkan som har mycket lite vetenskapligt stöd. Detta gäller
såväl internationellt som i ett nationellt perspektiv. Trots
betydelsen av forskning på detta område är slutsatsen från reviewartiklar som belyser forskningen om konsekvenser av storskaliga
prov ideligen den samma: bristen på förståelse, och vetenskapliga
belägg, för effekter av storskaliga prov är betydande och behovet
av empiriska studier på området är mycket stort.
Huvudsökande
Johan Lithner
Umeå universitet
Medsökanden
Jesper Boesen
Göteborgs universitet
Ewa Bergqvist
Umeå universitet
Peter Nyström
Umeå universitet
Torulf Palm
Umeå universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
Målet med projektet är att utröna vilken roll de svenska nationella
matematikproven har i skolans försök att implementera
styrdokumentens kompetensmål. Införandet av dessa mål kan ses
som en omfattande reform men som visat sig svår att genomföra.
48
Effekter av likheter och skillnader mellan exempel
valda för att främja lärande
“Repetition är lärandets moder” är förmodligen den mest spridda
idén om hur vi lär. I synnerhet när vi skall komma ihåg en sekvens
av tecken ( bokstäver, siffror ) eller ord, vi upprepar sekvensen
gång på gång, på samma sätt. Men även när de lärande förväntas
att ta till sig begrepp, principer eller metoder för problemlösning,
de erbjuds olika exempel på samma begrepp, samma princip eller
samma lösningsmetod. När de väl har lärt sig att behärska
begreppet, principen eller lösningsmetoden ifråga, förväntas de
lärande att kunna tillämpa det som de har lärt sig , genom att
känna igen nya fall som instanser av samma begrepp, princip eller
problemtyp. Enligt denna tankegång sker lärande genom att
konfronteras med mer av samma.
Huvudsökande
Ference Marton
Göteborgs universitet
Medsökanden
Ming Fai Pang
University of Hong Kong, Hong
Kong SAR, China
Bidragsform
Projektbidrag
Period
Enligt den teori om som vi håller på med att utveckla, spelar
2008 - 2010
skillnader väl så stor roll för lärandet som likheter. För att kunna
se att två fall är instanser av samma sak, måste den lärande kunna
urskilja det som är samma och att urskilja något innebär just att
erfara skillnad. Vi blir nämligen medvetna om att två saker liknar
varandra genom att notera att de skiljer sig från andra saker. På
samma gång, kan skillnader bara erfaras mot bakgrund av sådant
som är samma. Upplevelserna av likheter och skillnader
förutsätter varandra ömsesidigt, med andra ord.
Vad som följer av detta är att i undervisningssammanhang är inte
den mest kraftfulla strategin att ge fler och fler exempel på samma
sak, utan att beakta relationerna mellan exemplen och inrikta sig
på det system av exempel som eleverna möter. Genom att
presentera exempel som är systematiskt lika i vissa avseenden och
skilda i andra, görs det möjligt för eleverna att urskilja skillnader
och upptäcka likheter.
Vi kommer att genomföra tre experiment med två
datorimplemeterade läroresurser i varje , identiska i all avseenden
utom vad beträffar likheter och skillnader mellan givna exempel.
Hur elevernas lärande påverkas av dessa – enligt vårt förmenande
kritiska- skillnader, kommer att prövas genom att i varje
experiment kommer två slumpmässigt valda grupper av elever att
använda de två läroresurserna under identiska betingelser.
49
Historieundervisningens processer i det
mångkulturella samhället
Den demografiska utvecklingen och samhällets interkulturella
ambitioner har förändrat kontexten för skolans historieämne.
Frågan är om ämnet anpassats till dessa samhällsförändringar.
Även om historieundervisningen sedan länge lämnat
nationalromantikens övertoner för mer källkritiska och
objektivistiska ideal har nationalstaten fortsatt att vara det bärande
elementet i den historiska berättelsen. Att studera
historieundervisningen kan liknas vid att studera samhällets
självförståelse. Eftersom historieberättarna inte endast beskriver
världen utan också påverkar den är det viktigt att förstå hur dagens
livsvillkor historiseras.
Huvudsökande
Kenneth Nordgren
Karlstads universitet
Medsökanden
Per Eliasson
Malmö Högskola
Carina Rönnqvist
Umeå universitet
Bidragsform
Projektbidrag
I flera europeiska läroplaner finns idag en strävan efter en
undervisning som skall bejaka mångfalden och samtidigt stärka en
demokratisk, nationell identitet. Samtidens mångkulturalitet
problematiserar inte enbart det historiska subjektets rumsliga
förankring: att ställa eleven i centrum är att öppna historien för
berättelser från hela världen. Det sätter också det historiska
objektet ifråga:
Period
2010 - 2012
Vad skall egentligen historien handla om? Finns det något
gemensamt, något som kan hålla samman berättelsen
Vilken självbild kan historieämnet spegla i ett mångkulturellt,
postmodernt samhälle?
Den historiedidaktiska forskningen har sedan 1980-talet
utvecklats teoretiskt och en rad avhandlingar har tillkommit.
Fokus har legat på historiebruk utanför skolan. Att utveckla en
interkulturell historiedidaktik uppfattar vi som ett sätt att utveckla
skolforskningen genom att bredda det ämnesdidaktiska
perspektivet. Projektet har också en läroplansteorisk förankring
som förbinder interaktionen mellan skolämne, lärare och elever
med ett historiskt sociokulturellt perspektiv på utbildning (men
ger utrymme för en komplexitet där undervisningen inte ses som
ett enkelt uttryck för en rationell läroplan).
Ur ett historiedidaktiskt perspektiv är historiekultur,
historiemedvetande, och historiebruk centrala begrepp.
Historiekultur är ett uttryck för olika manifestationer av
gemensam kollektiv erinran av det förflutna medan
historiemedvetande är individens olika bruk av historia för att
tillfredställa ett behov av orientering i tiden. Historiebruk
uttrycker medvetna eller omedvetna motiv att använda historia för
50
att i historiekulturens former främja olika intressen. Syftet med
forskningsprojektet är att undersöka skolämnet historia i relation
till det mångkulturella samhällets utmaningar genom att studera
processer där lärares och elevers uppfattningar om skolans mål,
samhällets krav och ämnets karaktär blir till historieundervisning.
Projektet delas in i tre sinsemellan sammanhängande
frågekomplex: 1) Ämnet ? Historiekultur och kanon::
Forskningsobjektet är skolans historiekultur så som den kommer
till uttryck genom undervisningens urval, inriktning och
strukturering. 2) Läraren ? Historiebruk och
undervisningsstrategier: Forskningsobjektet är de
undervisningsstrategier lärare utvecklar utifrån sina tolkningar av
läroplanens mål och skolvardagens krav. 3) Eleven ?
Historiemedvetande och ämneskonception: Forskningsobjektet är
elevens historiemedvetande och interkulturella kompetens.
Projektets forskningsmaterial samlas in genom forskningscirklar
på grundskolor i Umeå, Karlstad och Malmö. Där möts aktiva
historielärare och forskare kring hur historieundervisningen kan
genomföras i det mångkulturella klassrummet.
Intervjuer med lärare och elever, undervisnings- och
bedömningsmaterial samt klassrumsobservationer utgör
undersökningsmaterialet. En nationell enkät genomförs också i
samarbete med SCB för att ge en representativ bild av
historieundervisning kring interkulturella frågor i svensk skola.
Forskningsprojektet genomförs i samarbete med internationella
forskare samlade i en referensgrupp som följer och analyserar
projektets genomförande. Resultatet kommer att presenteras
internationellt och vara en grund för teori- och metodutveckling
kring undervisning för interkulturell historisk kompetens hos
elever.
51
Matematikens och naturvetenskapens texter och
språk i prov
I projektet ”Matematikens och naturvetenskapens texter och språk
i prov” kommer vi att undersöka vilken betydelse språket har i
prov i ämnena matematik och naturvetenskap.
Under 2004 presenterades resultaten från den senaste omgången
av två stora internationella under-sökningar av elevers kunskaper i
läsning, matematik och No. Resultaten från PISA (”Programme
for International Student Assessment”) 2003 visar att svenska 15åringar presterar bättre än OECD-genomsnittet i läsning,
matematik och naturvetenskap. Jämfört med PISA 2000 så är de
svenska eleverna nästan lika goda läsare år 2003, endast en smärre
försämring kan skönjas. Svenska elevers resultat i matematik och
No visar däremot en liten men klar relativ försämring i jämförelse
med elever i andra länder. Prestationerna i Sverige ligger på
ungefär samma nivå som tidigare, men flera andra länder har
förbättrat sina resultat. Svenska resultat från TIMSS (”Trends in
International Mathematics and Science Study”) 2003 visar
däremot på en kraftig försämring jämfört med 1995 i såväl
matematik som No. Resultat från den här typen av jämförande
studier mellan länder visar sig ha betydelse för både mer
övergripande utbildningspolitiska beslut och för vår förståelse av
och diskussion om vad som bör undervisas om i skolan och hur
detta bör ske. Det är därför av stor vikt att ha kunskap om vad som
egentligen mäts i dessa studier.
Huvudsökande
Peter Nyström
Umeå universitet
Medsökanden
Caroline Liberg
Uppsala universitet
Anna Sågvall Hein
Uppsala universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2006 - 2008
Precis som skolarbetet i stort, domineras proven i de här studierna
av skriftspråket som det primära mediet och gestaltningsformen
för att utröna elevers kunskaper. I olika studier framträder vidare
med all tydlighet att sambandet mellan läsförmåga och
ämneskunskap är stort. Enligt rapporten från PISA 2000 förklarar
resultaten på ordigenkänningsprovet och läsförståelseprovet
tillsammans 69,6 % av variansen i resultaten på matematikprovet,
och 76,5 % av variansen i resultaten på provet i
naturvetenskapliga ämnen.
Språkliga hinder kan göra att den kunskap som eleven exempelvis
de-monstrerar vid skriftligt baserade prov i första hand blir
läsförståelse. Läsare som inte har någon större vana att hantera
olika ämnesområdens specifika språkbruk når inte dithän att de
kan visa sina eventuella på andra sätt baserade kunskaper i ämnet.
Forskare påtalar därför också flickors troliga försprång, då de ofta
uppvisar bättre resultat på lästest. Trots att språkförmågan, och
närmare be-stämt läsförmågan, visar sig vara så viktig i
52
bedömningssituationer är det förvånansvärt få studier som
behandlar frågan om vilken betydelse olika ämnens specifika
språkbruk har i skriftliga prov.
I det här projektet vill vi därför bidra till kunskap om, förståelse
av och därmed till sättet att tala om, den vetenskapliga diskursen
om, vad det egentligen är som bedöms avseende matematiskt och
na-turvetenskapligt kunnande i undersökningar som TIMSS och
PISA med utgångspunkt i ett språkligt perspektiv på dessa prov. I
projektet kommer vi också att fokusera frågan om vad som kan
bidra till flickors respektive pojkars prestationer sett i ett språkligt
perspektiv. På vilka sätt ser detta ut för läsning av provuppgifter i
matematik och naturvetenskap med deras specifika språkliga
drag?
53
Bortom bokens begränsningar - ungdomars möten
med fiktion på nätet
Berättelser i olika former spelar en viktig roll för unga människor
som söker sin egen identitet. Ett snabbt växande och föränderligt
fält där många frågor återstår att utforska är ungdomars läsning av
nätbaserade texter. Vilken roll dessa texter spelar för läsning i en
skolkontext är också det ett forskningsfält i sin linda.
Svenskundervisningen i såväl grund- som gymnasieskolan ska
idag utöver traditionell skönlitteratur också behandla andra former
av mediala texter och bilder. Mycket tyder dock på att böcker
fortfarande dominerar vid arbete med fiktionstext i klassrummet.
Till de texttyper som hålls utanför skolan hör en rad datorspel,
men också en mindre uppmärksammad genre som är projektets
fokus, nämligen fanfiction.
Fanfiction är berättelser baserade på karaktärer från redan kända
Huvudsökande
Christina Olin-Scheller
Karlstads universitet
Medsökanden
Patrik Wikström
Karlstads universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
verk. Genren skrivs av fansen själva, i många fall barn och
ungdomar, utan vinstsyfte och utan direkt tillåtelse från
ursprungsverkets författare. I fanfiction förflyttas förlagans
miljöer och karaktärer in i andra sammanhang där nya historier
skapas. Harry Potter, som är en av de mest populära karaktärerna
inom genren, kan i ungdomarnas litterära alster plötsligt befinna
sig på Gotland under medeltiden. Vanligt är också att fanfiction
utvecklar relationer mellan karaktärer från olika ursprungsverk.
Detta gör det exempelvis möjligt för Hamlet att inleda ett
passionerat kärleksförhållande med Luke Skywalker i George
Lucas science-fictionserie Star Wars. Författarna av fanfiction gör
sina texter tillgängliga på olika nätsajter där läsare över hela
världen i interaktion med skribenterna kan kommentera och
påverka historierna.
Fanfiction har visserligen en historia som är längre än den digitala
medietekniken, men formen har fått en kraftig stimulans av
tillgången till digital medieteknik under slutet av 1900-talet. Detta
gäller dock inte bara fanfiction. Den karta som beskriver barns
och ungdomars möten med texter och berättelser av olika slag
håller på att ritas om och digitala medier tycks stå för en stor del
av det som idag lockar unga människor till läsning och
kommunikation. För skolan och för lärare är det angeläget att dels
ha kunskap om elevers textvärldar för att knyta an till deras
erfarenheter och förkunskaper, dels att hitta verksamma redskap
för att iscensätta en för eleverna meningsfull undervisning.
Syftet med projektet är utforska fanfiction med särskilt fokus på
skolmiljön. Projektets huvudfrågeställning är hur fanfiction kan
54
användas i klassrummet för att stimulera och utveckla pojkars
respektive flickors läsande och skrivande. För att studera genrens
utbredning och karaktär i Sverige kommer vi inledningsvis göra
en generell kartläggning av den nationella marknaden. Med
utgångspunkt i några verk kommer vi att genomföra analyser av
ett begränsat antal fanfiction-berättelser. Dessutom kommer vi att
utveckla en modell som förklarar det nya samspelet mellan
författaren och förläggaren å ena sidan och den unga publiken å
den andra.
Avsikten är att inleda kartläggningen och genomföra
textanalyserna under 2008 för att få en plattform att arbeta vidare
från. Det följande året domineras dels av delprojektet med fokus
på skolmiljön och av delprojektet med fokus på det nya samspelet
mellan producenten och publiken. Projektets resultat kommer
kontinuerligt att sammanställas och presenteras i form av
rapporter och seminarier samt specifika återkopplingsseminarier
till de berörda fälten.
Projektet förväntas generera kunskap med relevans för
ämnesteoretiska fält inom litteratur-, medie- och
utbildningsvetenskaperna. De planerade resultaten av projektet
beskriver digitala fiktionstexters karaktär och utbredning i dagens
mediala landskap, dels flickor och pojkars respektive
förhållningssätt till och strategier vid möten med fiktionstext.
Projektet förväntas också innebära såväl ämnes- som didaktisk
fortbildning för deltagande lärare, ett ökat lärande för deltagande
elever samt utveckling av ett ämnesdidaktiskt forskningsfält av
stor betydelse för lärarutbildningen.
55
Nätverk för forskning om läsning och skrivning
Läsning ingår som en central aktivitet i så gott som all utbildning,
såväl i skola som i arbetsliv som i vuxenutbildning. Samtidigt är
läsning en förmåga som kräver tid och övning för att utvecklas
och för en relativt stor del av befolkningen är det förenat med
svårigheter att ägna sig åt dessa aktiviteter. För många är
svårigheterna stora när situationens krav ökar. Läsforskningen har
utvecklasts mycket starkt under de senaste decennierna. Mycket
av denna forskning har stor relevans för utbildningssystemets alla
nivåer, framför allt för grundskolan. Men man kan konstater att
mycket av en kunskap som har framkommit på senare år har svårt
att slå igenom i högskolornas och universitetens utbildningar för
de yrkesområden som berörs. Nätverket vill arbeta för att
läsforskning ges ett större utrymme i de
relevantautbildningssystemen och först och främst inom
forskarutbildningen. Nätverket kommer att verka för utvecklandet
av en nationell forskarskola i läs- och skrivforskning.
Huvudsökande
Åke Olofsson
Högskolan i Gävle
Medsökanden
Christer Jacobson
Växjö universitet
Karin Taube
Caroline Liberg
Uppsala universitet
Mats Myrberg
Lärarhögskolan i Stockholm
Anders Arnqvist
Karlstads universitet
Stefan Samuelsson
Linköpings universitet
Bidragsform
Nätverk
Period
2006 - 2008
56
Den religiösa främlingen: skolboksbilder i
mångnationellt och religionspolitiskt perspektiv
I svensk utbildningsvetenskaplig forskning finns ett mycket starkt
fokus på europeiska och särskilt svenska förhållanden, medan
utom-europeiska utbildningsfrågor sällan studeras. Syftet med det
projekt för vilket här ansökes om planeringsbidrag är att vidga
perspektivet genom en mångnationellt och religionspolitiskt
inriktad jämförelse av hur den ”religiösa främlingen” (the
religious Other) framställs i läromedel, särskilt i religionskunskap,
i några systematiskt valda länder i den muslimska världen,
nämligen Iran, Egypten och Turkiet. Tidsmässigt är perspektivet
samtidshistoriskt och omfattar således det halvsekel som i de
relevanta delarna av världen kännetecknats av avkolonisering och
uppbyggnad av nya självständiga nationer.
Fokus avses vidare ligga på statliga gymnasier. Innehållsmässigt
Huvudsökande
Susanne Olsson
Södertörns högskola
Medsökanden
David Thurfjell
Södertörns högskola
Bidragsform
Planeringsbidrag
Period
2005
planeras tyngdpunkten utgöras av porträtteringar av
”orientalen”/muslimen respektive ”occidentalen”/den
kristna/sekulära västerlänningen. En huvudfråga blir hur bilderna
av dessa har förändrats under det senaste halvseklet och vilka
tänkbara orsaker som ligger bakom dessa förändringar. Det
föreslagna projektet är religionsdidaktiskt relevant eftersom det
kan bidra till ökade kunskaper, inte bara om muslimska
samhällens skolboksbilder, utan även till att skapa ett relevant
jämförelsematerial till bilden av den andre i svenska läromedel.
57
Forskarskola: Pedagogisk bedömning (v2)
Bakgrund & behov: Pedagogiska bedömningar genomförs på flera
olika sätt, för olika syften och är sedan ca 20 år ett av de mest
expansiva områdena inom internationell utbildningsvetenskap.
Fältet är vitt och omfattar både bedömning i syfte att främja
individers lärande och kunskapsbedömning avsedd att informera
om resultat på olika nivåer i samhället. Kunskapsbedömningar
som underlag för internationella jämförelser har även fått
utbildningspolitiska konsekvenser. I Sverige har både
lärarutbildning och myndigheter kritiserats för sitt bristande stöd
till skolorna vid införandet av (det nya) bedömningssystemet.
Skolverkets utvärderingar visar att lärarna tolkar och använder
systemet på så olika sätt att likvärdigheten kan riskeras. En
bidragande orsak kan ha varit bristande bredd i svensk
forskningsbaserad litteratur. Den befintliga svenska forskningen
har i huvudsak belyst frågor relaterade till bedömning av elever i
grundskolans senare år i nationella och internationella
sammanhang. När det gäller yngre och äldre elever och studenter
och bedömning i andra utbildningssammanhang (ex. högskola,
vuxenutbildning) finns det mycket lite forskning, likaså om lärares
bedömningsarbete. Denna brist har lämnat fältet öppet för
ogrundade antaganden och ideologiskt baserade
ställningstaganden.
Huvudsökande
Astrid Pettersson
Stockholms universitet
Medsökanden
Jan-Eric Gustafsson
Göteborgs universitet
Viveca Lindberg
Lärarhögskolan i Stockholm
Lars Lindström
Lärarhögskolan i Stockholm
Gunilla Svingby
Malmö Högskola
Peter Nyström
Umeå universitet
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2007 - 2010
Dagens svenska bedömningssystem innebär att förutsättningarna
för lärares bedömning har förändrats. Tidigare skulle centralt
utarbetade prov i engelska, matematik och svenska styra lärarens
betygsättning. I det nuvarande systemet ska nationella prov både
stödja lärares bedömning och betygsättning och garantera
likvärdighet. Sverige tillhör de få länder där läraren är ensam om
att bedöma och betygsätta elevers kunskap, vi har varken censorer
eller examensprov. Det ställer höga krav på lärarens
professionalitet, eftersom den enskilde eleven är utlämnad till
lärarens bedömning. Internationellt har intresset förskjutits från
bedömning av inlärning till bedömning för lärande och mot nya
typer av bedömningsmetoder. Delvis gäller detta även i Sverige.
Det handlar bl.a. om att utveckla bedömningsmetoder som ger
underlag för att förbättra undervisningen. Forskning om
bedömning omfattar vitt skilda frågor: vilka underlag används för
att bedöma individer i olika sammanhang? Hur är underlagen
konstruerade och strukturerade? Hur sammanfattas bedömningar
av enskilda individer och av grupper till meningsfulla resultat?
Hur sammanfattas resultaten över tid, för enskilda/flera ämnen?
58
Bedömning av elevers kunskaper och färdigheter har många olika
funktioner och effekter, avsiktliga och oavsiktliga. Dessa behöver
explicitgöras i relation till lärande i olika pedagogiska
sammanhang, till vidare samhälleliga sammanhang och till olika
gruppers intressen. Forskarskolan och dess verksamhet:
Forskarskolan organiseras i samverkan mellan Göteborgs
universitet, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Malmö högskola
och Umeå universitet, med LHS som samordnare.
En styrgrupp inrättas med representanter för de fyra lärosätena,
avnämare och doktorander. Även ett vetenskapligt råd inrättas
med nationella och internationella forskare. Forskarskolan ska
fungera som nationellt forum för doktorander med olika
finansiering, vilkas avhandlingsarbeten är relaterade till området.
Varje medverkande lärosäte erbjuder kurser nationellt. Även
nordiska kurser ingår. En årlig doktorandkonferens genomförs
med fokus på doktorandernas avhandlingsarbeten. Forskare inom
området inbjuds.
Till forskarskolan knyts gästforskare via lärosätenas kontakter.
Resultat och nytta: Inrättandet av en forskarskola i pedagogisk
bedömning förväntas kunna lämna väsentliga bidrag till
utbildningsvetenskaplig kunskap och till svenskt skolväsende.
Den förväntas bidra till att förstärka gruppen av
bedömningsexperter på olika nivåer i landet: t.ex. på nationell
nivå i samband med utveckling av nationella prov och
utvärderingar och analys av internationella jämförelser; på
kommunal nivå för utveckling och uppföljning av skolornas
bedömningspraktiker. Det behövs också expertkunskap inom
andra delar av utbildningssystemet, bl.a. högskola och
vuxenutbildning. Kommunikationsplan: I styrgruppen påbörjas
kommunikationen med avnämarna (bl.a. kommuner, skolor,
högskolor) redan vid starten. Avhandlingarnas inriktning bidrar
till vad, hur och med vem kommunikationen sker. Texter
produceras i samverkan mellan forskare och doktorander, riktas
till olika avnämare och beräknas kunna produceras redan tidigt.
59
Hur samtal och metakognitiva dialoger kan bidra till
barns lärande om det för barnet okända - med
fokus på musik, rörelse och poesi
Barns lärande om musik, rörelse och poesi. Hur lär sig de små
barnen det okända? Det okända i form av det inte vet och inte kan,
de som skrämmer och det som lockar m.m. I projektet om barns
metakognitiva samtal och lärande undersöks nya aspekter av
lärandet i förskolan. Hittills verkar de estetiska ämnenas roll ha
begränsats till att vara aktivitetsformer, dvs hur man exempelvis
tar musik till hjälp under lärprocessen, och inte som
kunskapsobjekt. Lärandet formuleras i termer som inte hämtas
från estetiken utan från exempelvis det sociala kunskapsområdet.
Det saknas inte kunskap om barns utveckling på det estetiska
området, men det saknas forskning om det interdisciplinära
förhållandet mellan olika konstarter och leken, och interaktionens
betydelse för lek och lärande. Empiriska studier visar att barn
skapar tillsammans med varandra, och att de utmanar, inspirerar
och kritiserar varandra på ett sätt som inte lärare gör. Lärare deltar
heller inte i de metasamtal som pågår runt skapandet och som är
en omistlig del av kreativiteten.
Huvudsökande
Ingrid Pramling Samuelsson
Göteborgs universitet
Medsökanden
Maj Asplund-Carlsson
Göteborgs universitet
Bengt Olsson
Göteborgs universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2006 - 2008
I förskolans läroplan sägs at att varje barn skall ges möjlighet att
utveckla sin skapande förmåga. Det finns dock en brist i lärarnas
eget utövande inom det estetiska området. Utifrån våra
erfarenheter av förskolan påstår vi att lärarna inte heller har
formulerat sina mål för barnens estetiska lärande i termer av
förståelse, förmågor eller kompetenser. Målen beskrivs i stället i
termer av ”att göra” utan koppling till barnens utveckling.
Projektets primära syfte är att nå grundläggande kunskap om
barns lärande om och i musik, rörelse och poesi. Tidigare
forskning visar hur metakognitiva samtal kan både visa vad barn
tänker om t.ex. objekt och hur de tänker. I leken agerar och
kommunicerar barn, men de träder också kontinuerligt ur leken
och kommunicerar om sin egen lek. Metodiskt vill vi undersöka
hur barnen tänker om sig själv som såväl utövare, mottagare och
som reflekterande deltagare dels mellan sig själva, dels i dialog
med förskolepersonalen.
Det pågår två parallella kommunikationsprocesser i förskolans
vardag och båda bidrar till att barn utvecklar ett kunnande om
olika fenomen eller olika förmågor. Förutom samtal kommer
praktiken att videodokumenteras. Analysen av
videoobservationerna kommer att fokuseras både på på samspelet
60
mellan barn och mellan barn och vuxna, men också variationen i
erfarande och upplevelser som centrala dimensioner hos barnen.
Det betyder att vi kommer att försöka att fånga barns agerande i
vid bemärkelse, såsom deras sätt att uttrycka sig kroppsligt, deras
verbala utsagor samt deras sätt att agera i lek och i andra
aktiviteter.
Ett sekundärt bidrag utgörs av projektets utvecklingsdel där ett
antal arbetslag från förskolan och grundskolans tidiga åldrar
kommer att ges kompetensutveckling. Delar av det empiriska
materialet kommer att användas för lärarnas egen analys av sin
verksamhet. Det handlar således om kompetensutveckling
samtidigt som lärarna är med och skapar ny kunskap inom
projektet.
61
Att lära sig urskilja
Grunden för lärande i förskoleåldern Förskolans uppdrag har
förändrats i och med införandet av en nationell läroplan 1998.
Detta innebär framför allt att förskolans verksamhet nu skall
sträva mot att barn får möjlighet att utveckla grundläggande
värden, färdigheter och förståelse för olika aspekter av sin
omvärld. Det är en del av dessa specifika aspekter, vilka kan ses
som dimensioner av ett innehåll som senare blir skolämnen, som
detta projekt handlar om, även om projektet inte skall ses som en
skolförberedelse i första hand. Om inte förskolan utvecklar sin
egen kunskapsbas (som en form av ”ämnesdidaktik”) är annars
risken stor att man gör det i förskolan som man tidigare gjort i
skolan, men på en enklare nivå, dvs. man försöker göra samma
saker när det egentligen handlar om att utveckla barns förmåga att
urskilja olika fenomen som aspekter av sin omvärld.
Huvudsökande
Ingrid Pramling Samuelsson
Göteborgs universitet
Medsökanden
Ann Ahlberg
Göteborgs universitet
Karin Gustafsson
Göteborgs universitet
Ference Marton
Göteborgs universitet
Ann Zetterqvist
Göteborgs universitet
Bidragsform
Planeringsbidrag
Förskolans temaorienterade sätt att organisera olika innehåll
kommer dock att vara en utgångspunkt för arbetandet. Man skulle
kunna påstå att lärarna i förskolan idag har ett krav på sig att
arbeta med innehållsdimensioner vilka inte av tradition har funnits
där, och som därför lärarna inte heller fått kunskap om under sina
utbildningar tidigare. Grunden för detta projekt är en specifik
teoretisk ansats (kallad variationsteori eller utvecklingspedagogik)
där variation och urskiljning är centrala begrepp. Att lära sig
urskilja olika dimensioner av olika saker blir första steget mot att
skapa en förståelse för något, och för att kunna urskilja så är
variationen en förutsättning. Vad barn lär sig är lika väsentligt
som hur barn lär sig för denna ansats.
Period
2007
Vi kommer i projektet att arbeta tillsammans med lärare i
förskolan genom att designa lärandesituationer där lärare arbetar
med sina barn och vi videoinspelar händelseförloppet. Parallellt
med detta kommer lärarna att få fortbildning både om teorin som
ligger som en grund och om det innehållsliga fältet de skall arbeta
med. Tanken är att när lärarna är bärare ett teoretiskt perspektiv
och har kunskap om det innehåll de skall arbeta med så är
vardagen oändlig för att ge barn förutsättningar för att utveckla ett
kunnande om detta innehåll, genom att läraren kan rikta barns
uppmärksamhet mot det specifika som hon vill utveckla deras
förståelse för. De innehållsområden det handlar om är:
begynnande skriftspråkande (literacy), - matematik och naturvetenskap.
Lärarna kommer hela tiden att få feed-back på sitt arbete och
barns meningsskapande kommer kontinuerligt att studeras både i
62
form av olika i förväg utarbetade lekfulla uppgifter och i deras lek
mer allmänt. Det vetenskapliga värdet av detta projekt förväntas
bli både teoretiskt och metodologiskt kunnande som förväntar
bidra till att utveckla den teori som är i vardande, inte minst
genom att det är små barn som är i fokus. Värdet av projektet har
också en direkt koppling till förskolans praktik och inte minst till
lärarutbildningen, där kunnande om små barns lärande av ett
”ämnesinnehåll” är relativt magert. Vi vill också poängtera att det
inte rör sig om grundforskning som sedan skall tillämpas, utan
just om att vi arbetar i forskningsprojektet med de verksamma
lärarna.
63
En studie av rollen hos representationer och
agerande inom interaktionsdesign: Skissande som
en förkroppsligad praktik
Målet med projektet är att studera hur designers av interaktiva
system (interaktionsdesigners) skapar representationer av
interaktion och dynamik när de skissar. Hur olika typer av
representationer kan användas för att stödja olika uppgifter är väl
utforskat inom området datorstött lärande i samarbete (CSCL). Vi
vet däremot betydligt mindre om hur representationer skapas och
vilken roll olika verktyg och material som används har i denna
process.
Frågan om hur designrepresentationer skapas har blivit alltmer
viktig inom området interaktionsdesign eftersom de har en mycket
central roll både i det praktiska arbetet och i utkomsten av det. En
central och viktig aktivitet inom området är skissande som bygger
på användandet, förfinandet och skapandet av representationer. En
designskiss kan allmänt betraktas som en icke helt
färdigspecificerad, preliminär beskrivning av ett system eller en
produkt. Skisser kan ha många olika roller men en nyckelroll är
som en representation av den planerade färdiga produkten. Häri
ligger ett stort problem eftersom det är särskilt svårt för
interaktionsdesigners att fånga designförslag i statiska
representationer. Skälet till varför detta är särskilt besvärligt inom
just detta område har att göra med de unika egenskaperna hos
designmaterialet; man ska inte bara utforma en statisk produkt
utan samspelet med produkten.
Huvudsökande
Robert Ramberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Teresa Cerratto-Pargman
Stockholms universitet
Klas Karlgren
Karolinska Institutet
Jakob Tholander
Södertörns högskola
Henrik Artman
Kungl Tekniska Högskolan
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
Interaktionen har dels temporala aspekter genom att vara utsträckt
i tid och dels dynamiska tex genom att systemets beteende är en
funktion av hur användare agerar. Trots detta används ofta skisser
som framställs med papper och penna, post-it lappar och
whiteboards. Dessa verktyg kan vara kraftfulla men har
begränsade möjligheter att representera det som utmärker vad
interaktionsdesigners fokuserar på, nämligen interaktionen i sig
med dess temporala och dynamisk egenskaper. Designers verkar
istället använda sig av andra medel för att uttrycka dessa aspekter,
som att prata, peka på och gestikulera. Att designers i stor
utsträckning måste förlita sig på sådana medel i designarbete har
på senare år i högre grad uppmärksammats. Detta betyder att
utbildningsprogram i design måste fokusera också detta, inte
enbart skissandet som i dagsläget oftast är fallet.
För att designers ska kunna utveckla en känsla för designkvalitet
och för att kunna uttycka sina tankar och idéer behöver man
64
utveckla en begreppsapparat och ett designspråk. Häri ligger ett
annat problem. Interaktionsdesign är ett relativt nytt område och
därför saknas till stora delar ett sådant designspråk. De begrepp,
konventioner, metoder och verktyg som finns är inte lika
väletablerade som inom andra designområden. Interaktionsdesign
handlar dessutom ofta om att föreslå nya idéer om en framtida
interaktion vilket förutsätter en kontinuerlig diskussion och
förhandling under designarbetet och som inte sällan riskerar att
leda till missförstånd som skulle ha varit lättare att klara upp om
ett etablerat designspråk hade funnits.
Mot bakgrund av dessa problem vill vi studera skissarbete hos
interaktionsdesigners och den roll som olika verktyg har vid
skapandet av dessa skisser. Vi vill också närmare studera vilka
typer av problem och missförstånd som designers ställs inför och
hur de kommer till rätta med dessa.
Det finns ett gap mellan å ena sidan
interaktionsdesignutbildningar och å andra sidan yrkespraktiken
inom området. Utbildning inom området är starkt inriktade på
teori medan yrkespraktiken med sina arbetsmetoder tenderar att ha
svaga kopplingar till teori. En sannolik förklaring är att området är
ungt och begreppsligt svagt etablerat. I stället är yrkespraktiken
mer praktiskt inriktad i betydelsen att designarbete är starkare
knutet till de specifika verktyg som används och de produkter som
designas. En diskussion om på vilket sätt olika designlösningar
bidrar till utformandet av interaktion på en mer generell nivå
saknas däremot i allmänhet.
Hur interaktionsdesigners planerar framtida interaktion med
interaktiva system är en komplicerad process som inte är väl
utforskad och ligger inte heller i fokus för utbildningar inom
området. Mer kunskap om detta bidrar därför till undervisning
inom området som kan bidra till att överbrygga detta gap.
Fördjupade kunskaper om sådana processer kanske inte
omedelbart leder till ett etablerat designspråk men medvetenhet
om processerna kan vara mycket användbar i designpraktiken och
kan i förlängningen också ligga till grund för olika former av stöd
för densamma.
65
Matematikförståelse och lärande i naturvetenskap
Naturvetenskapen utmärks av att i hög grad söka förklaringar och
svar på frågor om hur naturfenomen kan beskrivas. Generella
teorier och modeller har etablerats med vars hjälp vi söker
förklara de fenomen vi undersöker. Dessa teorier har visat sig
kunna formuleras matematiskt och de har visat sig väldigt
kraftfulla när det gäller att beskriva och förutsäga naturliga
fenomen. Teorier och modeller har vetenskapssamfundet kommit
överens om efter diskussioner och jämförelser mellan
experimentella mätningar och teoretiska förutsägelser. Detta är
dock ingen rättfram och enkel process då flertalet experiment
utgår och designas utifrån någon teori, vilket innebär att de
faktiskt finns ett visst teoriberoende hos alla mätdata.
Matematikens roll i utvecklandet av naturvetenskapliga
beskrivningar är helt avgörande. Men naturvetenskapliga
beskrivningar är just beskrivningar. Vi vet ingenting om varför det
är som det är, eller som Feynman uttryckte
… while I am describing to you how Nature works, you won’t
understand why Nature works that way. But you see, nobody
understands that. I can’t explain why Nature behaves in this
peculiar way.
Huvudsökande
Andreas Redfors
Högskolan i Kristianstad
Medsökanden
Barbro Grevholm
Högskolan i Kristianstad
Lena Hansson
Högskolan i Kristianstad
Örjan Hansson
Högskolan i Kristianstad
Christer Bergsten
Linköpings universitet
Bidragsform
Planeringsbidrag
Period
2009
En viktig del av kunskap avseende naturvetenskapens natur är
därmed att naturvetenskapliga teorier bygger på grundantaganden
som gör det omöjligt att besvara frågor om varför samt om
mening eller avsikt. Alla kunskapssystem är grundande på dessa
grundantaganden och de är inte möjliga att bevisa inom systemet
självt. Speciellt gäller detta matematik och naturvetenskap.
Studenters användning av teoretiska modeller i förklaringar av
vardagliga fenomen har undersökts och det visar sig att de inte
använder, en och samma modell för att förklara olika fenomen när
så är möjligt, utan de utgår ofta från fenomenberoende aspekter i
sitt val av förklaringsmodell. Naturvetenskapen strävar efter
allmängiltiga förklaringar som kan användas i flera olika
sammanhang. Detta skiljer sig från vår vardagssituation då vi har
olika beskrivningar för olika saker och de naturvetenskapliga
förklaringarna kan upplevas som abstrakta och konstiga. Men,
detta är teoriernas styrka och denna aspekt vill vi se tydligare
diskuterad i framtida undervisning inom matematik och
naturvetenskap.
Vidare så har vi funnit att studenter ofta blandar samman
verklighet och teori. De har ofta uppfattningen att det finns en
66
korrekt modell att använda, och inte flera olika med olika
begränsningar och förtjänster. Det faktum att det inom
naturvetenskap inte finns rätt och fel i den utsträckning som
studenter ofta tror är en annan aspekt vi vill att framtida
undervisning inom naturvetenskap skall ta hänsyn till. Det har
också visat sig vara svårt för studenter att använda matematiska
modeller i nya sammanhang, för nya förklaringar. De väljer som
vi sagt ofta förklaringsmodell efter sammanhanget och en
förklaring till detta är att de inte har utvecklat sina insikter
tillräckligt komplext och att kopplingen mellan modellers olika
delar inte är stark. Studenterna har således inte lätt att generalisera
sin kunskap över olika sammanhang.
Matematikens roll för lärande och undervisning i naturvetenskap
tas i många sammanhang för given. Syftet med vårt projekt är att
söka samband mellan studenters sätt att förstå matematik med
deras sätt att förstå teoretiska naturvetenskapliga modeller. Vi
undersöker hur studenternas sätt att förstå förklaringsmodeller kan
förklaras i de två olika ämneskulturerna?
67
Det andra steget. En prövning av teoribaserad och
deltagardriven undervisningsforskning och hur
denna vidmakthålls genom vidareutveckling
I detta projekt vill vi undersöka om lektionsplaner som har tagits
fram av lärare och som har visat sig vara gynnsamma för
elevernas lärande i ett sammanhang kan brukas av andra lärare i
andra sammanhang. Under senare tid har flera exempel på
forskning och/eller modeller för utvecklingsarbeten som har
engagerat lärare i att förbättra undervisningen presenterats. En
sådan är Leaning study, en modell som provats i Sverige och
Hong Kong. I en Learning study arbetar en grupp lärare
tillsammans med att utveckla sin undervisning i avsikt att förbättra
elevernas lärande. De tar reda på vad eleverna kan innan de
undervisats. Därefter planerar lärarna undervisningen tillsammans.
En av dem genomför lektionerna med sina elever och lektionerna
videofilmas. Därefter studerar lärargruppen videoinspelningen och
resultatet på ett test som gjorts efter lektionen. De försöker att
komma underfund med varför eleverna (eventuellt) inte har lärt
sig det som var tänkt. Utifrån detta ändrar de lektionsplaneringen
och en ny lärare genomför den andra lektionen med nya elever. Så
fortgår processen tills alla lärare i gruppen har genomfört
lektionen.
Huvudsökande
Ulla Runesson
Göteborgs universitet
Medsökanden
Gerd Skarby
Högskolan i Skövde
Ference Marton
Göteborgs universitet
Tuula Maunula
Göteborgs universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2007 - 2009
En analys av videodata från lektionerna i dessa Learning Studies
visar att det finns skillnader mellan lektioner där två lärare
undervisar om samma sak, som visserligen kan förefalla subtila,
men är som är avgörande för vad eleverna lär sig. Skillnaderna har
att göra med hur det som eleverna skall lära sig behandlas under
lektionerna. Vissa lektionsdesigner förefaller att vara mer
gynnsamma för elevernas lärande än andra. Det är resultat från
sådana Learning studies som vi skall använda i detta projekt. För
att avgöra om dessa resultat är giltiga måste de prövas. Är de
överförbara till andra sammanhang än där de har utvecklats? Är
de giltiga för andra elevgrupper och i andra kontexter? Resultat
från Learning studies i Hong Kong och andra svenska skolor
kommer att vara en utgångspunkt för undervisning av studiens
elever.
På detta sätt vill vi undersöka hur lektionsplaner, som är
utvecklade i en annan del av landet och världen, kan avvändas
som resurs i svenska klassrum. Studien skall genomföras så att
grupper av lärare skall tillsammans planerar en eller flera lektioner
med samma lektionsdesign som utgångspunkt (lektionerna
behandlar alltså samma innehåll). Varje lärare genomför
lektionen/-erna med sina elever, som testas före och två gånger
68
efter lektionerna. Vi planerar att genomföra tre sådana studier i
respektive matematik, svenska, engelska samt NO. Sammanlagt
planeras 12 studier med lika många lärare och uppskattningsvis
300 elever i åldrarna 7 – 12 år. Resultaten från projektet bör vara
av intresse för såväl verksamma lärare som lärarutbildning och
kommer att presenteras i fortbildningssammanhang för lärare av
olika slag.
69
LÄRARES GEMENSAMMA
KUNSKAPSPRODUKTION (LGK). HUR
LÄRARES YRKESUTÖVNING PÅVERKAS AV
ATT DE DELTAR I GEMENSAMT BYGGE AV
YRKETS VETENSKAPLIGA GRUND.
Forskning har visat att lärarens kompetens är av avgörande
betydelse för elevernas skolresultat. Lärarkompetens inkluderar
både ämneskunskaper, pedagogiska förmågor och utgör ett
samspel mellan dessa delar. Många frågor är ännu obesvarade om
vad lärarkompetens egentligen består av och hur den kan
utvecklas. Detta forskningsprojekt syftar till att besvara några av
dessa frågor. Bakgrunden till projektet är tidigare genomförda
studier utifrån ett arrangemang kallat ?Learning study?. I denna
utvecklar lärare (oftast tillsammans med forskare) kunskaper om
vad som är kritiskt för att eleverna skall lära sig ett specifikt
ämnesinnehåll.
Tidigare genomförda studier av detta slag har visat på kraftigt
förbättrade resultat hos eleverna, inte bara för det specifika
innehållet i Learning studyn utan i ämnet som helhet. En tänkbar
slutsats är därför att lärarnas kompetens att undervisa har
utvecklats när de deltagit i denna process så att eleverna lär sig
även på sikt. Därför vill forskarna i detta projekt nu gå vidare och
närmare studera beskaffenheten i den kunskap som lärare
utvecklar när de deltar i en Learning study.
Huvudsökande
Ulla Runesson
Högskolan för lärande och
kommunikation
Medsökanden
Johan Häggström
Göteborgs universitet
Ference Marton
Göteborgs universitet
Pernilla Nilsson
Högskolan i Halmstad
Anna Vikström
Luleå Tekniska Universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
Denna gång är det alltså inte elevernas, utan lärarnas lärande som
är i fokus. Tre learning studies ska genomföras under tre terminer
tillsammans med fyra lärargrupper i skolår 7 och 8 och inom
ämnesområdena matematik och NO. Samtidigt som lärarna genom
Learning studies utvecklar sin undervisning, skall forskarna
genom intervjuer och videofilmning samla olika typer av data
under hela processen och analysera lärarnas lärande och den
kompetens de utvecklar. Projektet har stor relevans för skolan och
lärarutbildningen, inte minst mot bakgrund av hur just
lärarkompetensen lyfts fram i förslaget till ny lärarutbildning.
70
Vad skall en matematiklärare kunna? Diskurser om
matematiklärarkunskap på lärarutbildningen.
Det sägs att många elever har dåliga kunskaper i matematik. Men
vad innebär det egentligen att kunna matematik och vilken
kunskap behöver lärarna för att kunna hjälp eleverna? Är
matematik bara räkning och hur mycket mer behöver än lärare
kunna än en elev? Och vad innebär det egentligen att kunna något
mer? I detta projekt är jag intresserad av att se hur lärarutildningen
i Sverige, och delvis Finland, ser på vad en blivande
matematiklärare skall kunna. Jag skall inte bara fråga
studierektorer och lärarutbildare om detta utan också studera
kursstrukturer och kursinnehåll samt diskutera med blivande
matematiklärare hur de ser på vad de behöver inför sin framtida
yrkesroll.
Huvudsökande
Andreas Ryve
Mälardalens Högskola
Bidragsform
Anställning som
forskarassistent
Period
2008 - 2011
Det finns flera anledningar till varför detta projekt är viktigt. Ett,
det finns mycket lite forskning om den svenska
matematiklärarutbildningen och projektet kan ses som en viktig
del i att stärka den vetenskapliga utvecklingen av
lärarutbildningen. Två, lärarutbildningarna i Sverige ser väldigt
olika ut och projektet kan belysa hur dessa olika strukturer tar sig
uttryck i utbildningen av matematiklärare i Sverige. Tre, projektet
kan bilda underlag för vidare diskussioner på
matematiklärarutbildninngar om vilken kunskap matematiklärare
behöver och hur den skall relateras till förändringar i t ex skolans
läro- och kursplaner. I förlängningen hoppas jag att projeket skall
teoretiska ramverk som både lärare och lärarutbildare kan använda
för att reflektera och utveckla sin undervisningen och därigenom
stärka elevers matematikkunskaper.
71
Språkliggörande av dans
I dans och dansutbildning har företrädarna, liksom i andra
verksamheter och utbildningar som representerar en
praktikgrundad kunskap, ofta svårt att sätta ord på de förmågor
som framstår som centrala. När det gäller dans så är de muskulära
och tekniska sidorna i stor utsträckning beskrivna, både inom
balett, jazzdans och nutida modern dans. Men så är inte fallet med
de centrala processer som har att göra med uttryck och tolkning.
En vanlig uppfattning är också att dansens uttryck är universella,
vilket skulle innebära att begrepp och beskrivningar kan
översättas från ett sammanhang och språk till ett annat.Forskning
visar dock att så inte är fallet: uttryck och tolkning vilar på
underliggande kulturbundna föreställningar och låter sig inte
enkelt översättas.
Huvudsökande
Birgitta Sandström
Danshögskolan
Medsökanden
Boel Englund
Stockholms universitet
Lena Hammergren
Stockholms universitet
Cecilia Roos
Danshögskolan
Bidragsform
Planeringsbidrag
I det projekt som vi nu söker planeringsbidrag för vill vi utforska
kommunikation kopplad till lärande i dans och bidra till att
formulera det skeendet där det muskulärt-tekniska arbetet förenas
med ett uttryck. Vi kommer att studera de begrepp och perspektiv
som verbaliseras av danspedagoger dels vid Danshögskolan, som
är den enda högskola som allt sedan 1960-talet utbildat
danspedagoger, dels danspedagoger som undervisar på
gymnasieskolans estetiska program. Förutom detta kommer
språkbruk i dagstidningarnas dansrecensioner att analyseras. I
förlängningen är vi nyfikna på hur dessa olika praktiker språkligt
sammanfaller och skiljer sig åt.
Period
2010
Projektet kommer att ge grunden för ett mer gemensamt språk att
använda för att kommunicera, kritiskt granska och värdera
lärprocesser i dansundervisning. Därmed kommer det också att
bidra till att fylla ett behov av kompetensutveckling för lärare
inom de konstnärliga högskoleutbildningarna. Projektet kommer i
bästa fall bidra till en utveckling att angripa likartade problem för
andra estetiska utbildningar.
72
Museet, utställningen, besökaren.
Meningsskapande på en ny arena för lärande och
kommunikation
Museernas traditionella uppgifter att samla, vårda och visa, har
visat sig vara otillräckliga som motiv för en verksamhet som
lämnat den industriella epoken och de nationalstatliga idealen
bakom sig. För många museer innebär detta en osäkerhet när det
gäller identitet och inriktning, vare sig man satsar på
tillgänglighet, upplevelse, estetik eller lärande. Förnyelsearbetet är
tydligt också i de utställningar som produceras, vilket i
förlängningen utgör förutsättningar för besökarens
meningsskapande. Forskning om museernas identitet samt
kommunikation och lärande på museer är dock än så länge
bristfällig i Sverige, varför detta forskningsprojekt är angeläget.
Föreliggande projekt avser därför att studera några centrala
aspekter av museets roll i dagens samhälle. Vi gör detta genom att
fokusera på a) museet som institution; dess identitet och
epistemologiska inriktning b) dess verktyg för att kommunicera
med sin publik och c) publikens gensvar som det framträder i
användningen av dessa resurser och budskap. Projektet genomförs
i form av tre delstudier som korresponderar mot de ovan angivna
aspekterna.
Huvudsökande
Staffan Selander
Stockholms universitet
Medsökanden
Richard Pettersson
Umeå universitet
Kerstin Smeds
Umeå universitet
Slavko Milekic
MIT
Gunther Kress
European University Institute
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2007 - 2009
1) Museers identiteter och epistemologiska inriktningar (Smeds,
Selander, Fors/Pettersson) kommer att genomföras vid tre olika
historiska museer. Smeds och Petterson avser att undersöka
museers epistemologier genom analys av valda museernas
ursprungliga och aktuella syften/visioner, dess vetenskapliga och
kunskapsteoretiska identiteter i relation till de akademiska
traditionerna vid universiteten och i relation till
samhället/kulturpolitiken samt vilken betydelse detta får för
utställningsplanering och produktion. Selander och Fors avser att
undersöka museers identiteter delvis med utgångspunkt från
ovanstående epistemologiska paradigm, men också genom fokus
på ’kritiska händelser’ då det ’normala’ museiarbetet påverkas på
specifika sätt genom nya krav på museet som en plats för
kommunikation, och på hur dessa ’nya identiteter’ formuleras
exempelvis i pedagogiska målbeskrivningar och program.
2) Museers IT-artefakter (Gottlieb & Milekic) avser studera två
olika aspekter av museernas kommunikationsverktyg; ITteknologins roll i museimiljön samt IT-teknologins
design/utvecklingsprocess i denna miljö. Gottlieb kommer att
analysera och beskriva den interaktiva kommunikationen i olika
73
museimiljöer, samt definiera vilken slags teknologi som appellerar
till utställningsproducenter och vidare undersöka vilken typ av
teknologi som kan öka utställningens tillgänglighet för besökarna.
Milekic kommer att undersöka designprocessen för några
befintliga IT-artefakter och teknologier med särskilt fokus på
vilka verktyg och metoder som finns tillgängliga vid
designprocessens olika faser.
3) Att läsa museet; besökares engagemang (Kress, Lindstrand,
Insulander) fokuserar besökare och deras tolkningar vid tre olika
museer. Forskarna utgår från en gemensam forskningsdesign och
kommer att undersöka besökares läsning av museiutställningar
samt hur besökare skapar mening utifrån de resurser och
representationer som erbjuds dem i utställningen. I detta ingår
även att studera besökares interaktion med varandra. Besökarnas
respons i form av bilder och kartor kommer att analyseras i sin
kontext, vilket görs genom att genomföra en multimodal analys av
de valda utställningarna.Projektet bidrar med grundforskning
kring kommunikation på olika nivåer som gäller museernas
identitet, dess kommunikationsverktyg samt besökarnas
meningsskapande.
De olika delprojekten och forskningsfrågorna medför att flertalet
olika teoretiska perspektiv kommer att användas. Här är ett
centralt spår ett multimodalt synsätt på lärande vilket fokuserar
olika sätt att representera/presentera kunskap och olika sätt att
använda de resurser som ställs till förfogande. Vi vill dessutom
undersöka den nya teknikens betydelse för lärandet. Projektet
kommer att tillföra värdefulla kunskaper långt utöver det
museipedagogiska fältet, eftersom vi här sammanför kompetenser
från områden som socialsemiotik, didaktik, museologi och
informatik. Resultaten kommer att ha relevans för kunskapen om
lärande som gäller i både formella och informella miljöer.
Resultatet av studien kommer successivt att spridas via bl.a.
vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, konferensbidrag,
en doktorsavhandling samt en antologi. Projektet bidrar med
lösningar kring designprocessen av IT-artefakter liksom en
problematisering av rådande utställningspraktik, vilket också
kommer museerna till del.
74
Vad gör testandet med eleverna? En studie kring
nationella prov i matematik
På vilka sätt påverkar de nationella proven matematkinlärningen?
Föreliggande forskningsprojekt har som syfte att utveckla
fördjupade kunskaper om hur traditionella matematikprov och
nationella prov i matematik påverkar matematikinlärningen för
elever i grundskolan. Uppmärksamheten riktas särskilt mot de
elever som har problem att uppnå en godkänd kunskapsnivå i
ämnet. Att projektets fokus riktas mot just denna elevgrupp beror
bland annat på att det saknas forskning som studerat varför
lågpresterande elvers inlärningssituation inte förbättrats trots att
stora resurser satsats på denna grupp. Andelen elver som har
matematikproblem tycks vara konstant.
Huvudsökande
Gunnar Sjöberg
Umeå universitet
Medsökanden
Mikaela Nyroos
Umeå universitet
Eva Nyström
Umeå universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Problemområdet har också rönt stor uppmärksamhet och flitigt
debatterats, inte bara bland pedagoger och skolpolitiker, utan
också bland allmänheten. Den trend av utökade antal testtillfällen
och tidigarelagda nationella prov som nu föreslås understryker
också vikten av fördjupad kunskap på området för att inte de goda
intentioner som finns med de nationella proven skall förfelas.
Såväl nationell som internationell forskning på området pekar på
en komplex inlärningssituation i prov- och bedömningssituationer,
speciellt för de elever som har svårt att klara målen i matematik.
Stress och oro, ibland till och med ängslan, förefaller i relativt stor
omfattning drabba just dessa elever. Eleverna menar också att de
underpresterar i matematik, att de blir allt mer negativa till
skolmatematiken och att proven t.o.m. skulle kunna vara en viktig
förklaring till att de misslyckas i ämnet. Projektets ambition är att
bidra med kunskap på området ur flera olika aspekter.
Period
2009 - 2011
Förutom att ge en bakgrund och förståelse till de nationella
provens framväxt historiskt, så är ambitionen också att lyfta fram
elev- och lärarperspektivet på provsituationerna. Projektet
kommer att kartlägga de befintliga proven i årskurs 5 men samt
följa införandet av de nya nationella proven i årskurs 3. Projektet
genomförsdels som en dokumentstudie samt som en fallstudier.
De 12 skolor som kommer att ingå i studien är belägna i två städer
som har olika socioekonomisk struktur. Datainsamlingen kommer
att ske med hjälp av videoinspelade klassrumsobservationer,
återkommande enkäter samt intervjuer med elever, lärare och
föräldrar.
Själva provsituationen ligger här i fokus men för att få en
övergripande bild av hela problemområdet skall även reguljära
matematiklektioner studeras. Intervjuerna med eleverna tar sin
75
utgångspunkt i deras skolkontext och primärt i
matematikundervisningen med fokus på frågor om bedömning.
Men i linje med forskning som betonar vikten av livet utanför
skolan för ungdomars utveckling kommer även elevernas
livserfarenheter att lyftas fram i projektet.
Projektet förväntas kunna bidra med viktig kunskap om de cirka
10 procent av eleverna i grundskolan som har svårt att klara
kunskapsmålen i matematik. Primärt kommer projektet att kunna
bidra med kunskap om dessa elevers upplevelser av
bedömningsoch provsituationer. Projektet förväntas också ge en
ingående beskrivning och analys av genomförandet av de nya
nationella proven i årskurs 3. Projektets övergripande
målsättningen är en ökad förståelse för just denna utsatta
elevgrupp. Kunskapstillskottet skall på sikt leda till en förbättrad
inlärningssituation i matematik för dessa elever. Förhoppningsvis
kommer också de nationella proven att kunna anpassas och
användas på ett optimalt sätt för att kunna hjälpa denna elevgrupp
i den svenska grundskolan.
76
Tystnad, konflikt eller exotism? Synen på religion
och religionsundervisning bland elever och lärare i
gymnasieskolan i mångkulturella Sverige
Hur ser religion elever och lärare i den svenska gymnasieskolan
på religion och religionskunskap? Detta projekt syftar till att öka
kunskapen om hur religion uppfattas i ett samhälle som å ena
sidan beskrivits som ett av världens mest sekulariserade, men å
den andra kan karaktäriseras som mångkulturellt och
mångreligiöst. Gymnasieskolans religionsämne är en arena där
människor från olika kontexter och med skilda förhållningssätt till
religion möts. Därför är det intressant att undersöka synen på
religion i det svenska mångkulturella samhället med skolans
religionsämne som prisma. Tidigare studier inom området har inte
tillräckligt uppmärksammat den mångkulturella situationen. De
fåtal studier som tar sådan hänsyn, har tyvärr inte kunnat bidra
med någon mer allmängiltig bild. I detta projekt undersöks synen
på religion och religionskunskap på två sätt.
Huvudsökande
Anders Sjöborg
Uppsala universitet
Bidragsform
Bidrag till anställning som
postdok i Sverige
Period
2008 - 2009
För det första genom en omfattande enkätundersökning, vilken
riktas till såväl elever som lärare. Frågorna i denna enkät är delvis
gemensamma för elever och lärare. För det andra genomförs
också fokusgruppintervjuer i båda målgrupperna. Sammansättning
av intervjugrupper görs med hänsyn till faktorer som genus,
etnicitet, religion, klass och boendemiljö. Projektet kommer att
kunna ge en rikare och mer uppdaterad kunskap om hur religion
uppfattas och vilken roll religionskunskap kan spela i det
skapande av mångkulturell förståelse som förutsätts i läroplanerna
för skolans religionskunskapsämne.
Projektet är teoretiskt betydelsefullt dels därigenom dess bidrag
till diskussionen om den i förhållande till sekulariseringsteorin
alltmer ifrågasatta försvinnandehypotesen. Enligt denna skulle
modernisering och sekularisering intimt hänga samman, och
alltmer moderna samhällen skulle kännetecknas av en privatiserad
roll för religionen. Helt aktuell forskning pekar däremot på att
även om hög materiell välfärd tycks leda till en försvagad roll för
religion bidrar ökad kulturell mångfald till ökad religiös aktivitet.
Härtill kommer också samexistensförklaringar. Dessa gör gällande
att sekularisering förekommer samtidigt som andra tendenser:
avtraditionalisering, universalisering och sakralisering. Tidigare
studier av detta har inte tillräckligt beaktat betydelsen av genus,
religion och etnicitet. Detta projekt blir därför viktigt för att
vidareutveckla kunskapen om hur dessa tendenser hänger samman
med hjälp av nytt empiriskt material.
77
Projektets betydelse ligger också däri att religionsdidaktiken
befinner sig i en omprövningssituation. Från ett didaktiskt
perspektiv kan noteras de ambitiösa krav som riktas mot
religionskunskapsämnet. Ämnet har i flera årtionden tänkts bidra
till ökad mångkulturell förståelse, men samtidigt också till
möjlighet för eleverna att ”forma sin egen livsåskådning”.
Flertalet empiriska undersökningar av människors värderingar
tycks visa att medan många är intresserade av existentiella frågor,
upplever ytterst få att etablerade religioner erbjuder några ”svar”.
Flera tidigare studier pekar på att de höga ambitionerna med
religionsämnet sällan infrias. Projektet kommer att bidra till
diskussionen hur religionskunskapen kan utvecklas för att
uppfylla dess mål om ökad förståelse och elevernas
självutveckling, också för alla elever. Religionsdidaktiken står här
inför stora utmaningar som delvis härrör från förändrade
förutsättningar som bland annat har med sekularisering och det
mångkulturella samhället att göra. Tidigare socialisation från den
allmänna kulturen eller från hemmen kan inte längre förutsättas.
De insikter som projektet väntas lämna är viktiga inom didaktisk
fortbildning för lärare. Genom nya kunskaper om synen på
religion och religionskunskap bland lärare och elever kan den
ämnesdidaktiska diskussionen få ett betydelsefullt bidrag. Sådan
empirisk kunskap om synen på religion bland elever har sedan
slutet av 1960-talet haft stor betydelse för ämnet. Det är av
yttersta vikt att sådana undersökningar dels kontinuerligt
genomförs, men också att de relateras till förändringar i det
omgivande samhället (mångkulturalitet, värdekonflikter,
postkolonial teori), och att de relateras till aktuell teoribildning om
religionens förändrade betydelse i senmoderna samhällen
(samexistensmodell).
78
Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En
undersökning av "livskunskap" i svenska skolor.
Forskningsprojektet undersöker livskunskap, ett nytt ämne som
har uppstått inom svensk skola. Under de senaste tio åren har en
rad skolar börjat undervisa i detta ämne, utan stöd i nationella
kursplaner och på eget initiativ. Många elever och lärare ger
uttryck för att detta är ett viktigt och spännande ämne medan
andra är mera osäkra. Ämnet behandlar både personliga och
sociala frågor, framför allt knutna till olika värdegrundfrågor.
Teman som identitet, hälsa, medborgarskap nämns också i
sammanhanget.
Huvudsökande
Geir Skeie
Stockholms universitet
Medsökanden
Kirsten Grönlien Zetterqvist
Stockholms universitet
Sara Irisdotter
Stockholms universitet
Igor Potapenko
Stockholms universitet
Det är troligt att ämnet avspeglar några behov som skolorna har
och som de inte kan ta hand om inom de ordinarie skolämnena.
Samtidigt underlättas denna utveckling även av
maktdecentralisering inom skolan och olika privata aktörer inom
fortbildningsmarknaden. På nationell nivå är det knappast möjligt
att finna forskningsförankrat kunskap om ämnet livskunskap. Det
mesta av informationen är knutna till lokala skolors och
kommuners Internetsidor. Ändå har det kommit in förslag till
Riksdagen om att ämnet bör bli ett riktigt skolämne. Någon
etablerad lärarutbildning som kvalificerar för arbete i ämnet finns
inte. Till trots för detta dyker det upp platsannonser för
lärartjänster där man frågar efter kvalifikationer (erfarenheter) i
livskunskap.
Robert Jackson
University of Warwick, UK
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
I en skola som på många sätt fokuserar mera än tidigare på
ämneskunskap och på mätbar kunskap är det intressant att
närmare studera framväxten av livskunskap. Man kan fråga sig
om ämnet är en reaktion på aktuella utbildningspolitiska tendenser
eller på praktiska behov i skolvardagen som utbildningspolitiken
inte har tagit notis av i kursplanerna. Vi har formulerat tre frågor
för vårt forskningsprojekt: 1) Vad är livskunskap egentligen? 2)
Varför har ämnet uppstått inom svensk skola? 3) Vilka
utmaningar och möjligheter ligger i livskunskapsämnet för skolan
och för lärarutbildningen? För att kunna svara på dessa frågor
undersöker vi ämnet på två plan: Först genomför vi en nationell
klartläggning över hur utbrett ämnet är och hur det lokalt
organiseras. Efter det genomför vi huvuddelen av
forskningsarbetet, nämligen en grundig undersökning av hur
livskunskap blir praktiserat i två kommuner, en storstadskommun
och en landsortskommun. Här vill vi särskilt undersöka två skolor
inom varje kommun, en grundskola och en gymnasieskola.
Vi vill observera undervisning, intervjua lärare och elever, samt
79
skolledare, föräldrar och andra som spelar en roll i förhållande till
ämnet i skolan. Sammantagit vill detta ge ett rikt datamaterial som
gör det möjligt att svara på forskningsfrågorna. Medan andra
ämnen kan stödja sig på långa traditioner, etablerad
lärarutbildning och akademins forskningsämnen fattas en
ämnesteoretisk röst i diskussionen om livskunskap. Vi menar att
en mera genomarbetat kunskapsgrund vill kunna bidra till att
förbättra beslut både lokalt och centralt och till en
praktikutveckling i skolans undervisning.
80
Att förädla information till kunskap: Studier av
projektarbete, ´verkliga problem´ och att lära sig
tänka och resonera i en digital värld
Människan bygger upp kunskaper dels genom att hon själv lär sig
om världen och bevarar insikter i sitt minne, dels genom att hon
bygger upp vad man kan kalla externa minnessystem. Texter
(böcker, instruktioner mm), bilder (kartor, ritningar mm),
databaser och andra medier skapar förutsättningar för att bevara
gigantiska mängder information utanför den mänskliga kroppen.
Ett centralt problem för undervisning och lärande blir att göra det
möjligt för människor att ta del av information som lagras i dessa
minnessystem, och att göra dem i stånd att omvandla information
till relevant och tillförlitlig kunskap.
Huvudsökande
Roger Säljö
Göteborgs universitet
Medsökanden
Anne Backlund
Göteborgs universitet
Anders Jakobsson
Malmö Högskola
Bidragsform
En utgångspunkt för arbetet är intresset för vad som på engelska
kallas ’literacy’ (en term som inte har någon direkt svensk
motsvarighet). Med literacy avses inte enbart förmågan att läsa i
teknisk bemärkelse, utan termen refererar också till hur människor
kan använda sig av text (och numera också andra medier) för att
förstå, för att lösa problem, för att producera kunskap och, mer
allmänt, för att leva ett kunskapsrikt liv där de kan utveckla
ståndpunkter. Ett antagande är således att vi aldrig är
färdigutvecklade när det gäller våra skriftspråkliga färdigheter; att
behärska skrift (och andra medierande redskap) är en kontinuerlig
utvecklingsprocess utan bestämd slutpunkt. Ju längre fram i
historien vi kommer, desto mer intimt sammanflätade blir
dessutom tal och skrift. På arbetsplatsen och i andra miljöer går
information mellan text och tal; vi talar om vad vi läst, och vi
hämtar information från text för att kunna hävda en ståndpunkt i
talspråkliga sammanhang.
Projektbidrag
Period
2007 - 2009
Den digitala tekniken innebär att villkoren för hur vi tar del av
omvärlden förändras genom att de externa minnessystemen
fungerar något annorlunda. I flera avseenden skiljer sig denna
teknik från traditionell text. Mängden av information som kan
lagras är ett sådant exempel, men också tillgängligheten är
annorlunda. Från hemmet och klassrummet kan vi nå
informationskällor på ett sätt som skiljer sig från hur det sett ut
tidigare. Sättet att organisera kunskaper är mer komplext. Olika
digitala miljöer är uppbyggda på olika sätt. En central del av
projektet är frågan om hur människor utvecklar digital ’literacy’,
det vill säga hur vi lär oss att förstå och värdera vad vi möter i den
digitala rymden och i andra källor, och hur vi kan utnyttja detta
för att besvara de problem vi arbetar med.
81
En grundfråga i projektet är hur man lär sig skapa ny och relevant
kunskap med utgångspunkt i all den information som finns
tillgänglig (och som man aldrig kan ta till sig i dess helhet). I
fokus för arbetet finns därför intresset för de didaktiska processer
som karaktäriserar projektarbeten där studerande bedriver
forskningsliknande aktiviteter i skolan. Sådana projektarbeten
pågår över tid (alltifrån ett par lektioner till flera veckor) och de är
ofta tvär- och mångvetenskapliga. Ungdomar förväntas här
utveckla sin förmåga att svara på mer sammansatta
frågeställningar från ’det verkliga livet’. I projektarbeten förväntas
elever söka ny kunskap med utgångspunkt ifrån vad som är känt
på sätt som påminner om hur forskning bedrivs.
Arbetet innebär att den lärande tvingas ta ställning till komplexa
frågor om hur ett problem skall formuleras och avgränsas, vad
som är relevant och pålitlig information och så vidare. Man måste
också lära sig skilja olika typer av argumentation och perspektiv
från varandra (exempelvis ekonomisk, politisk och vetenskaplig
argumentation) som på ett osorterat sätt strömmar emot oss på
Internet eller från andra källor. Dessa lärsituationer är krävande
och de är också annorlunda än den tillrättaläggande didaktiska
modell som skolan vanligtvis använt sig av. En viktig aspekt av
projektarbeten är också att elever måste producera texter som
uttrycker hållbara ståndpunkter. Man måste vanligtvis också
försvara sin text och sina ståndpunkter i seminarieliknande
former. Ett särskilt intresse i vårt arbete är att analysera kvaliteten
på den feedback studenter får på sina projekt av kamrater och
lärare, det vill säga hur de får klart för sig vad som är förväntade
sätt att uttrycka kunskaper och ståndpunkter på. Detta handlar om
hur den lärande utvecklar meta-kognitiva kunskaper.
Resultaten från projektet kommer att publiceras internationellt
både i vetenskapliga tidskrifter/böcker och i svensk fackpress
(böcker, tidskrifter, olika populärvetenskapliga källor) med
inriktning mot lärare, lärarutbildning och annan akademisk
undervisning.
82
Nationell forskarskola i Barndom, Lärande och
Ämnesdidaktik (FoBa)
Forskarskolan i Barndom, lärande och ämnesdidaktik har fokus på
kunskapsutveckling relaterad till förskolan och grundskolans
tidigare år. Den syftar till att utveckla ämnesdidaktik relaterad till
de yngre åldrarna, och tar sin utgångspunkt i samhälleliga
förändringar och samtidens mångkontextuella barndom.
Forskarskolan baseras på ett nationellt samarbete mellan fem
högskolor/universitet och mellan forskare som representerar
pedagogik-ämnesteori och ämnesdidaktik och ett flervetenskapligt
närmande till temat Barndom-Lärande-Ämnesdidaktik. Den har en
stark förankring i lärarutbildning med inriktning på förskola och
grundskolans tidigare år, vilket återfinns vid samtliga ingående
lärosäten och representeras av de sökande. De fem högskolornas
forskningsmiljöer ger forskarskolans generella inriktning - att
utveckla ett tema inriktat på de yngre åldrarna - sina specifika
uttryck. Detta formuleras genom de specifika inriktningarna för de
fem doktorandtjänsterna och genom olika valbara kurser.
Forskarskolans inriktning uttrycks också genom det obligatoriska
kursutbudet om 45 hp, där fördjupade barndomsstudier utgör
ingång till temat.
Temat har tre bärande begrepp. Med benämningen Barndom
markeras att vi ser barn och unga som integrerade i sociala och
kulturella sammanhang. Det är temats första led och det område
som utgör forskarskolans utgångspunkt. En starkt förändrad
barndom ställer krav på utveckling av förskolans och skolans
innehåll, på lärarprofessionerna och på de ämnesdidaktiska valen.
Begreppet riktar fokus på barns livsvillkor och vardagskulturer i
ett historiskt och nutida perspektiv.
Huvudsökande
Ingegerd Tallberg Broman
Malmö Högskola
Medsökanden
Claes-Göran Wenestam
Högskolan i Kristianstad
Ingrid Pramling Samuelsson
Göteborgs universitet
Ann Zetterqvist
Göteborgs universitet
Maria Sundkvist
Malmö Högskola
Jörgen Nissen
Linköpings universitet
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2008 - 2011
Vi tänker oss att ämnet och barns och ungas lärande behandlas
som integrerade didaktiserade delar. Vi menar att lärande alltid
behöver relateras till (ämnes)innehåll och till barndom som levd
erfarenhet. Ämnesdidaktik presenteras och diskuteras i
forskarskolan utifrån problematisering av barndomen, och skolans
och lärarens roll i denna. Didaktiken behandlas i relation till
ämnesöverskridande tematiskt och vardagligt innehåll samt
innehåll med utgångspunkt i barns frågor och meningsskapande i
olika kontexter.
Forskarskolan skall bidra till en förstärkning av den
utbildningsvetenskapliga forskningen med fokus på barndom,
lärande och ämnesdidaktik i olika sociala rum, såsom förskola,
83
skola, fritidsverksamhet, media och digitala rum. Den ställer
frågor om barns meningsskapande och de yngre barnens intresse
för begynnande skriftspråkande, för grundläggande matematik,
naturvetenskap eller estetik utifrån ett intersektionellt perspektiv
(genus, klass, etnicitet, generation och plats). Den formulerar
frågor som:
Hur förhåller sig barn till ämnesinnehåll av olika slag? Hur
använder barn litteratur? På vilka sätt ingår matematik i barns
vardagsaktiviteter? Hur skapar barn sin historia? Var finns
naturvetenskap i barnens omgivning? Hur kan förskolans
inriktningar och specialiseringar problematiseras i ett historiskt
och intersektionellt (genus- klass-, etnicitets-, generations- och
plats-) perspektiv?
Den nationella forskarskolans flervetenskapliga forskargrupp och
närmande till temat, utgör en förutsättning för den
kunskapsproduktion som åsyftas, vilken idag har få
organisatoriska och tillämpade uttryck. En viktig del i vårt
program är att bidra till utvecklingen av forskningsområdet
ämnesdidaktik som i dagsläget framför allt fokuserar på
verksamhet som gäller äldre barn och elever.
84
Visualisering av naturvetenskap i lärande med
fokus på representationer inom molekylär
livsvetenskap
I dagens samhälle, kan vi ana ett paradigmskifte. Det visuella har
kommit att få en allt större betydelse och nya medier, nya
uttryckssätt och nya sätt att hantera den information som
förmedlas har gett oss en mediekultur som i hög grad är visuell.
Samtidigt, och delvis av samma skäl, blir skola och universitet
som utbildningsinstitutioner allt mer beroende av
kunskapsförmedling av aktörer som traditionellt inte tillhör
utbildningssystemet. Medieföretag, science centers,
webplattformar, och forskningsinstitutioner får allt större
inflytande som informatörer, och till detta kommer
populärvetenskap och underhållningsindustrin.
Men utvecklingen innebär också att nya möjligheter öppnas i
pedagogiskt hänseende. Med hjälp av animeringar och virtuell
verklighet finns det nu möjlighet att exempelvis konkretisera
abstrakt kunskap på ett nytt sätt, att visualisera matematiska
uttryck, och att synliggöra skeenden som vi inte direkt kan
uppfatta med våra sinnen eller som är för snabba, komplexa eller
utsträckta i tid för att kunna uppfattas. Scenen för lärande
förändras och här finns stora möjligheter för naturvetenskaperna
vars förklaringsmodeller ofta kräver hög abstraktionsförmåga.
Den som vill lära naturvetenskap måste ofta gå in i en värld som
är osynlig, använda verktyg som gör världen synlig och erövra en
karta för att förstå vad verktygen visar.
Huvudsökande
Lena Tibell
Linköpings universitet
Medsökanden
Matthew Cooper
Linköpings universitet
Johan Fornäs
Linköpings universitet
Anders Ynnerman
Linköpings universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2007 - 2008
Ett exempel på kunskapsmassa som redan från början är mycket
visuell är den del av biologin som berör cellerna eller livets
molekyler och kemi. Här har bilder, skisser, diagram, och
utskrifter från olika mätinstrument länge använts av forkare och
lärare för att förstå och kommunicera vad som händer på cell- och
molekylär nivå. Denna vetenskap, som kopplas till
genomforskningen, står i fokus av debatten på grund av sin snabba
utveckling och stora tillämpningspotential, men den står också i
fokus på grund av de etiska frågeställningar som den leder till.
Delaktighet i denna utveckling blir då en demokratifråga som
kräver ”allmänhetens engagemang”. Men vårt tänkande om livet
kommer därmed också att innehålla en allt mer detaljerad
molekylär förståelse vilket, med nödvändighet, får effekter för
undervisningen och en förmedlingsteknik som kan gestalta
livsvetenskapen på ett begripligt sätt. Det är här skapandet av
representationer med mediala verktyg och informationsteknik kan
85
vara en värdefull tillgång för kommunikation, undervisning och
lärande.
Projektets syfte är att tillföra kunskaper om innehållet och
formerna för visuell kommunikation och lärande av
naturvetenskap, och då med speciellt fokus på molekylär
livsvetenskap. Vi vill studera relationen mellan detta innehåll och
hur det kommuniceras med hjälp av visuella representationer.
Främst är vi här intresserade av de möjligheter som nya redskap
som multimedia och virtuell verklighet ger, men vi vill även
utvidga kunskapen om vad som händer när detta innehåll möter
fiktionen i form av berättelser, i bokform eller i film. Hur skapas
mening och vad händer då vetenskapens och fiktionens bilder
möts?
I ett antal fallstudier behandlas samband mellan innehållet i
kunskapen och de verktyg som används för att se, beskriva och
förstå. Forskningen gäller särskilt hur de nya kreativa redskap som
informationsteknologi och medieteknik utgör kan användas i
forskning, lärande och undervisning. Vi studerar även hur
virtuella verktyg påverkar hur kunskap uppfattas och förstås och
kan gå till och vad medial förmedling och gestaltning av
naturvetenskapliga kunskaper innebär för innehållet i det
naturvetenskapliga lärandet. Programvara och de
implementeringssdesigner som utarbetas kommer att göras
tillgängliga och våra forskningsresultat att publicera i adekvata
vetenskapliga tidskrifter och vid konferenser. Genom medverkan
vid studiedagar, lärarkongresser och specialkurser samt
produktioner som skolklasser, och allmänhet får tillgång till via
Norrrköpings interaktions och visualiserings studio (NVIS),
kommer vi att nå ut till en bredare allmänhet.
Våra ”produktioner” kommer även att utgöra en grundsten i
utvecklingen av den kommande satsningen på en större
publikarena inom området visualisering i Norrköping. Projektet
bedrivs vid Linköpings universitet, Norrköping, och genomförs i
samverkan mellan forskare vid Den nationella forskarskolan i
naturvetenskapernas och teknikens didaktik, NVIS vid
Institutionen för Naturvetenskap, och teknik, Institutionen för
studier av samhällsutveckling och kultur, samt Institutionen för
biomedicin och kirurgi.
86
Visualiseringar som meningsskapande verktyg för
kommunikation av molekylär livsvetenskap – med
fokus på kritiska aspekter och semiontik
Barn utforskar världen genom sina sinnen, de känner, smakar,
luktar. Dessa erfarenheter gör omgivningen begriplig och blir
grunden för hur de senare kommer att lära och förstå sin omvärld.
Men hur hanterar man kunskaper som inte kan erfaras direkt med
våra sinnen? Hur känns en atom? Är de hårda eller mjuka? Hur
luktar ett virus? Vilken färg har insulin? Hur ser ett elektronspinn
ut? Dessa frågor saknar egentligen mening eftersom
insulinmolekylen är mindre än de våglängder vi kan uppfatta med
våra ögon och motståndet från en enskild atom är för litet för att vi
skulle kunna känna det, ja, signalerna är helt enkelt på en annan
skala än vad människan kan uppfatta. Hur kan man då förstå
denna värld, detta mikrokosmos, som i själva verket är vår värld?
Hur skall man förstå det man ser med ”förlängda sinnen” som
mikroskop, röntgenkameran och andra apparater, det som man får
berättat men inte kan relatera till? Kanske är det delvis här
förklaringen finns till att naturvetenskap upplevs som svår att
förstå. Ja, själva språkbruket antyder detta då innehållet som
beskrivs som ”svårgripbart” och behöver ”synliggöras” eller
”levandegöras” för att man skall kunna ”skapa sig en bild av...”
etc.
Huvudsökande
Lena Tibell
Linköpings universitet
Medsökanden
Jan Anward
Linköpings universitet
Richard Hirsch
Linköpings universitet
Bengt-Harald Jonsson
Linköpings universitet
Anders Ynnerman
Linköpings universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2009 - 2012
Den strategi som ofta används för att göra abstrakta samband och
molekylära processer förståbara är att beskriva dem i termer av
exempelvis viljeyttringar, eller med hjälp av liknelser och
metaforer och till detta en bred flora av bilder, animationer,
modeller och andra typer av visualiseringar. Ofta lägger man dock
inte så stor vikt vid att tala om att dessa i själva verket
representerar endast vissa aspeker av de fenomen de gestaltar, att
de är pedagogiska knep som används för att underlätta tanken,
men inte fullständigt beskriver fenomenen. Inte så sällen kan de
därför även att utgöra hinder och tankefällor för förståelse. I det
föreslagna projektet fokuserar vi på hur livsprocesser på
molekylnivå beskrivs med visualiseringar och hur dessa tolkas.
De visualiseringar vi valt att undersöka är tänkta att kommunicera
centrala händelser och förlopp i cellen. Eftersom i stort sett alla
processer i cellen involverar proteiner och samverkan mellan
proteiner är det också proteiners struktur, egenskaper och funktion
som står i centrum i visualiseringarna
De valda visualiseringarna representerar olika typer av
visualiseringar, tvådimensionella diagram, animeringar, en fysisk
87
modell och en datorgenererad virtuell modell. De båda senare
visualiseringarna är dessutom interaktiva och stimulerar flera
sinnen samtidigt. I en första del av analysen identifierar vi de
kritiska aspekterna av den kunskap som visualiseringarna söker
förmedla. Genom att undersöka de lärandes meningsskapande
kring visualiseringarna kan vi analysera hur visualiseringarna
tolkats.
Till sist försöker vi identifiera vilka aspekter av visualiseringarna
som varit avgörande för tolkningarna, alltså de egenskaper och
uttryck i visualiseringar som bäst förmedlar olika typer av abstrakt
kunskap. Målet är att få kunskap som kan användas för att
underlätta kommunikation av den här typen av förståelse till
allmänhet , elever och studenter. Projektet är uppdelat i tre
delprojekt som undersöker tre olika typer av visualiseringar, en
fysisk modell av ett virus, två animationer och en interaktiv
datorgenererad virtuell proteinmodell. Vi vill undersöka hur dessa
tre typer av visualiseringar påverkar förståelse av begrepp och
processer, såsom krafter mellan molekyler, molekylär dynamik,
uppkomst av högst välordnade strukturer genom slumpmässiga
processer, och sammankoppling av dynamiska processer med
kemiska reaktioner. Alla dessa är fundamentala för förståelse av
hur proteiner samverkar och utför sina olika funktioner.
Projektet samverkar dels med universitetsutbildningarna
(inklusive lärarutbildningen) och med Norrköpings
visualiseringscenter och Citilab. En ömsesidighet kan därmed
uppnås eftersom projektets behov av olika kontexter att studera
meningsskapande kring visualiseringar i uppfylls, samtidigt som
visualiseringarna och våra forskningsrön kring hur dessa tolkas
kommer studenter, lärare och allmänhet till del.
88
Historiska lärdomar som bruk och missbruk.
Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska
lärdomarnas etik.
Historia används ständigt för att motivera lärdomar i lärdomar i
historieundervisning, statliga informationskampanjer och offentlig
debatt. Trots att frågan om historiska lärdomar är avgörande för
hur historia fungerar och används i samhället är den teoretiska
kunskapen om hur sådana lärdomar kan och bör dras mycket
begränsad. Det är därför angeläget att vidga och fördjupa
förståelsen av historiska lärdomar och att undersöka hur historiker
kritiskt kan granska historiska lärdomar som formuleras i
samhället och på ett konstruktivt och ansvarsfullt sätt bidra till att
främja mer rimliga lärdomar. Sådana historiedidaktiska frågor är
av stor relevans såväl för historielärare och lärarutbildare som för
historiker och andra historiebrukare i samhället.
Huvudsökande
Martin Wiklund
Göteborgs universitet
Bidragsform
Anställning som
forskarassistent
Period
2010 - 2013
Det är ont om systematiska studier om historiska lärdomar, även
om de har berörts i olika sammanhang i tidigare forskning. Ofta
behandlas någon särskild typ av historiska lärdomar, medan andra
typer ignoreras. Andra studier inriktar sig antingen på teori eller
på empiriska undersökningar. I denna studie analyseras och
jämförs istället olika typer av historiska lärdomar systematiskt och
behandlas grundläggande frågor om historiska lärdomar i relation
till empiri.
I projektets första del analyseras och jämförs vad som
karaktäriserar olika typer om historiska lärdomar. Vad innebär
historiska lärdomar? Här avses slutsatser som dras av förflutna
(inte om det förflutna), oberoende av om dessa slutsatser och de
historiska tolkningar som de åberopar är rimliga eller ej. Förutom
att lärdomar kan ha olika innehåll, kan de också ha olika form,
t.ex. lärdomar om vilka strategier som är framgångsrika för att
uppnå ett visst mål eller lärdomar om vilka mål som är önskvärda.
Lärdomarnas kunskapstyp avgör vad de kan och inte kan
användas till och medför olika sorters risker för missbruk. Det kan
till exempel handla om att välja missvisande historiska analogier
som förebilder eller om att skapa en förvriden självförståelse. Hur
skiljer sig de olika formerna av historiska lärdomar åt och vad
karaktäriserar dem vad gäller kunskapsintresse, kunskapsbegrepp,
användningsområde och risker för missbruk?
Under 1990-talet och kring sekelskiftet 2000 utkom en mängd
böcker om 1900-talets historia. Med hjälp av de teoretiska
begreppen från projektets första del analyseras i del 2 hur
lärdomar av 1900-talets historia dras och underbyggs i
89
historieskrivning. Vilka historiska lärdomar av 1900-talets historia
uttrycks i böckerna? Vilken typ av historiska lärdomar utgör de?
Finns det former av lärdomar som inte ryms bland de
lärdomsformer som identifierats? För att synliggöra olika
lärdomar har böcker valts som representerar olika perspektiv,
tematik och genrer och böcker från olika historiografiska
traditioner och språkområden.
En viktig invändning mot att dra lärdomar av det förflutna är att
ett sådant perspektiv instrumentaliserar och förvanskar tolkningen
av det förflutna för att passa de lärdomar som ska formuleras. Hur
kan denna kritik bemötas? Hur står sig de olika sätten att dra
lärdomar av historien som analyserats i del 1 och de lärdomar som
analyserats i del 2 mot denna kritik? Dessa frågor behandlas i
projektets tredje del. Som ett möjligt alternativ till
instrumentaliseringen av det förflutna prövas idén om att göra
öppna frågor om historisk orientering till utgångspunkt för
sökandet efter historisk mening, så att det förflutna kan "tala" till
nutiden istället för att avtvingas färdigformulerade lärdomar.
En annan invändning mot historiska lärdomar är att de är
godtyckliga. Att det förflutna inte ensamt avgör vilka lärdomar
som bör dras väcker frågor om historikerns etiska ansvar för
lärdomars utformning. Vilka etiskt ansvar har historikern
gentemot berörda parter i det förflutna, nutid och framtid? Vems
erfarenheter tar lärdomarna hänsyn till? Vilken framtida relation
mellan inblandade parter anger lärdomen? Hur kan
godtyckligheten hanteras? Kan historiskt rättfärdigande av
lärdomar utgöra ett alternativ såväl till förment objektivt givna
lärdomar som till rent godtyckliga lärdomar? Dessa frågor
behandlas i den fjärde delen.
Projektet bidrar sammantaget till en större medvetenhet om hur
historiska lärdomar kan underbyggas och kritiseras och till att
utveckla sätt att formulera mer rimliga lärdomar på ett
konstruktivt och ansvarsfullt sätt, vilket har stor relevans för
historiedidaktisk forskning, historieundervisning och offentligt
historiebruk.
90
Interaktioner mellan den lärande och
lärandesituationen: effekter på affektiva
upplevelser och lärandeutfall.
Attityder till, och lärande i, naturvetenskap och matematik: vilken
roll spelar elevens upplevelser av lärandet och hur kan vi påverka
dessa? Universitet och högskolor runt om i Sverige upplever
sedan flera år en stark nedgång i antalet sökande till utbildningar
inom naturvetenskap och matematik. Undersökningar visar att
eleverna i grundskolan tycker att naturvetenskap och matematik är
viktigt och - åtminstone när det gäller naturvetenskapen intressant. När dessa ämnen undervisas i skolan upplevs däremot
innehållet ofta som irrelevant samtidigt som undervisningens
upplägg inte inbjuder till personligt engagemang. Denna
avspeglas även i skolverkets nationella utvärdering av
grundskolan 2004 där det framgår att dessa ämnen hör till dem
som eleverna lägger ned minst ansträngning i. Denna inställning
leder till att även elever med goda resultat i naturvetenskapliga
ämnen och matematik undviker dessa i sina fortsatta studier.
Huvudsökande
Mikael Winberg
Umeå universitet
Medsökanden
Maria Rosberg
Högskolan i Kristianstad
Madelen Bodin
Umeå universitet
Torulf Palm
Umeå universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
Flera studier har visat att en individs inställning till en aktivitet, i
detta fall studier i matematik och naturvetenskap, påverkas starkt
av tidigare känslomässiga upplevelser i samband med denna
aktivitet. Forskning pekar på att de känslomässiga upplevelserna
under lärandet avspeglar hur väl situationens krav matchar
individens förkunskaper, kunskapssyn och vilken typ av
motivation som driver individen att engagera sig i uppgiften.
Samtliga dessa faktorer har visat sig hänga ihop med kvaliteten på
lärandet, i termer av både investerad mental ansträngning och
utfall. Flera forskare menar därför att observationer av individers
känslomässiga upplevelser i en lärandesituation kan ge värdefull
information om dess effektivitet i termer av att åstadkomma en
motivation för meningsfullt lärande på både kort och lång sikt. I
dagens situation, med svikande söksiffror till högre utbildningar
inom naturvetenskap och matematik, framstår det därför som
minst sagt angeläget att undersöka hur olika
undervisningssituationer inom dessa ämnen påverkar våra elever
ur ett känslomässigt perspektiv.
2008 - 2010
Tidigare forskning har till stor del ignorerat hur individens
karakteristika samverkar med faktorer i lärandesituationen i
formandet av de känslomässiga upplevelserna. I de fall detta
gjorts har beskrivningarna varit univariata, dvs. betraktat ett fåtal
variabler åt gången, vilket har kritiserats för att inte ge en
tillräckligt fullständig bild för att kunna förklara elevers beteenden
och resultat i skolsituationer. I denna studie vill vi därför
91
undersöka hur elever med olika förkunskaper och kunskapssyn
upplever olika typer av lärandesituationer, vilka
situationskarakteristika som är mest betydelsefulla för att generera
dessa upplevelser för olika typer av elever och hur upplevelserna
hänger ihop med kvaliteten på det lärda.
I ett första steg kommer intervjuer och observationer användas
som bas för utvecklandet av instrument för att kvantitativt kunna
mäta och beskriva elevers kunskapssyn, känslomässiga
upplevelser under lärandet och lärandesituationernas
karakteristika.
Undersökningar kommer att genomföras i årskurserna 7-9 i
grundskolan och på universitetsnivå. Detta ger dels ett större urval
av lärandesituationer att studera men möjliggör också en
jämförelse av affektiva upplevelser mellan universitetsstudenter
som valt att läsa just dessa ämnen och den, med avseende på
intresse för ämnet, mer heterogena gruppen grundskoleelever. I
steg två genomförs, med hjälp av tidigare nämnda instrument och
i befintliga lärandesituationer, en nationell enkätundersökning av
hur affektiva upplevelser påverkas av olika situationsfaktorer mot
bakgrund av elevernas kunskapssyn och förkunskaper. För att
modellera dessa samband kommer multivariata
projektionsmetoder att användas.
Dessa ger en samtidig bild av hur samtliga variabler korrelerar
med varandra och vilka av dessa som är mest betydelsefulla för att
beskriva orsaker till variationen bland olika elevers upplevelser
och lärandeutfall. I steg tre designas nya lärandesituationer utifrån
resultaten i föregående steg. Intervjuer, observationer,
enkätundersökningar och kunskapstester både före och efter
aktiviteterna genomförs i ett begränsat urval nya individer för att
pröva modellernas validitet och för att undersöka kausalsamband.
Vår förhoppning är att projektet ska bidra med kunskaper om hur
vi kan skapa lärandesituationer för att åstadkomma ett
meningsfullt lärande för alla våra elever och därmed åstadkomma
positiva attityder till vidare studier i naturvetenskap och
matematik.
92
Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för
matematik i en skola för alla
Under senare år har en rad internationella studier visat på brister i
svensk matematikundervisning. Elevernas kunskaper i och
intresse för matematik visar en negativ trend. En dyster bild av
dagens matematikundervisning visas fram, med fokus på elevers
svårigheter och lärares tillkortakommanden.
I ett pågående projekt, Pedagogik för elever med förmåga och
fallenhet för matematik (VR/UVK 2005-2007), det första i sitt
slag i Sverige och Norden, har vi vänt på perspektivet. Visst är det
viktigt att uppmärksamma elevers matematiksvårigheter, men om
bristperspektivet blir för dominerande påverkas både vår syn på de
lärande och på ämnet. Vi har istället valt att fokusera elevers
matematiska förmågor med särskilt fokus på elever med fallenhet
för ämnet. Över 2000 lärare som vi mött inom projektet har
välkomnat perspektivväxlingen.
Det tar emellertid tid att vända på ett perspektiv som dominerat
forskning och debatt om matematikämnet under decennier.
Föreställningarna om matematisk förmåga är också bemängda av
myter som leder tanken till elitsatsningar för de redan
välbeställda. Många menar att elever med matematisk talang
klarar sig på egen hand. Så vidmakthålls segregeringen i den
svenska skolan. Hemmets resurser blir avgörande för om en
individ ges möjlighet att utvecklas efter sin förmåga, något som de
enligt svensk lag har rätt till. För vissa räcker inte ens hemmets
stöd. Den pågående studien visar hur elever tråkas ut av skolans
matematikundervisning. Det är alltså inte bara så att stödet uteblir.
Bristen på stimulans och utmaningar får en direkt negativ effekt
på ett tidigt väckt intresse.
Huvudsökande
Inger Wistedt
Växjö universitet
Medsökanden
Eva Pettersson
Blekinge Tekniska Högskola
Thomas Biro
Växjö universitet
Robert Lagergren
Växjö universitet
Marcelo Milrad
Växjö universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
Mänskliga kulturyttringar lever och vidmakthålls i
kommunikation och social gemenskap. Den som ägnar sig åt en
matematisk verksamhet gör det i dialog med en social omgivning
och med andra människor. Men elever med särskild matematisk
förmåga är inte så sällan intellektuellt och socialt isolerade i
skolan; våra resultat visar hur de lämnas ensamma att räkna vidare
i läroboken som inte ger dem tillräcklig stimulans, och läroböcker
dominerar svensk matematikundervisningen till 80% enligt
internationella studier, något som också framgår av vår studie. Vi
vill föra in matematiken i dagens kunskapssamhälle och i vår tids
kulturformer för kommunikation. I projektet Pedagogik för elever
med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för alla"
samverkar vi med forskare som utvecklar och utvärderar miljöer
93
där vår tids informations- och kommunikationstekniker används
för att stödja kreativ, samarbetsinriktad problemlösning. I
samverkan med KK-projektet Ung kommunikation
(www.ungkommunikation,se) vill vi undersöka hur
skolundervisningen kan berikas med alternativa övningar där
syftet är att lyfta fram och utveckla matematiska förmågor hos
eleverna och ge dem möjligheter till sociala kontakter, något som
många av dem behöver.
I projektet planerar vi översiktsstudier av verksamheter i svensk
skola särskilt riktade mot elever med fallenhet för matematik. Vi
genomför även enkätstudier med lärare om hur de identifierar och
stöttar elever med matematisk förmåga. I fallstudier följer vi
elever med stor matematisk förmåga genom skolåren och studerar
vilka resurser skolan erbjuder dem och hur eleverna utvecklas
kunskapsmässigt och socialt. Vi utarbetar metoder för att samla
och analysera data från elevers möten med matematiken i
lärsituationer där vår tids tekniker för kommunikation nyttjas och
där vi studerar elevernas gemensamma lärprojekt. Vad betyder
dessa möten över ett matematiskt innehåll för elevers matematiska
förkovran och för deras sociala utveckling?
Verksamma lärare och lärarstuderande deltar i
forskningsprocessens alla steg i samverkan med forskare som
borgar för kvaliteten i arbetet. En distanskurs vid Växjö
universitet är knuten till projektet som hittills lockat ett hundratal
lärare från olika orter i landet.
Projektets värde ligger dels i möjligheten att åstadkomma
perspektivskiften på matematikämnet i skolan och på lärande i
matematik, dels i möjligheten att finna innovativa vägar till ämnet
som kan erbjudas lärare och elever som komplement i
undervisningen. Projektets praxisnära uppläggning ger också
möjligheter till utveckling och utprövning av samverkansmodeller
för forskningsanknytning av lärarutbildning och praktiskt
lärararbete.
94
Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers
möten med förklarande bilder och modeller i
skolans och förskolans NO- och
matematikundervisning
Vad säger tillrättalagda illustrationer egentligen våra yngre
elever? Studier av förståelse av förklarande bilder och modeller i
skolans och förskolans NO- och matematikundervisning
Bilder och modeller för att underlätta lärande är sedan lång tid
tillbaka en del av skolans vardag. Skolplanscher från förra seklets
början är idag kuriosa, som säljs på auktioner. Äldre mekaniska
modeller från skolornas materialrum, till exempel av jorden i sin
omloppsbana runt solen och med månen kretsande runt jorden,
visas upp som historiska museiföremål. I dagens undervisning
förekommer moderna varianter på i grunden samma pedagogiska
idé -- att underlätta lärande med stöttande, visuella och interaktiva
hjälpmedel. Utrymmet i tryckta läromedel upptas i allt större
utsträckning av alltmer påkostade, förklarande illustrationer (som
sprängskisser, tidslinjer och näringskedjor). Elektroniska
multimedieverktyg erbjuder nya möjligheter att visa rörelser,
förlopp och flöden samt till att genomföra simuleringar över tid av
exempelvis ekologiska skeenden.
Huvudsökande
Lisbeth Åberg-Bengtsson
Högskolan i Borås
Medsökanden
Agneta Ljung-Djärf
Högskolan i Kristianstad
Torgny Ottosson
Högskolan i Kristianstad
Karl Göran Karlsson
Mittuniversitetet
Per Åhag
Mittuniversitetet
Dennis Beach
Högskolan i Borås
Bidragsform
Projektbidrag
Period
Förvånansvärt få studier är gjorda om hur elever i yngre åldrar
förstår de illustrationer som används i undervisningen. Ändå är
det just i grundskolans lägre årskurser och i förskoleklasser som
förklarande bilder och modeller av olika slag intar en särskilt
framträdande roll, samtidigt som det torde vara här som risken är
störst för att sådana bilder och modeller inte tolkas på avsett sätt.
Den forskning som föreligger inom näraliggande områden såsom
"visual literacy" (dvs. förmågan att läsa av bilder i allmänhet),
som främst undersökts i samband med läskunnighet som sådan,
eller "graphicacy" (förmågan att hantera t.ex. kartor, grafer och
diagram) pekar mot att förståelse av illustrationer av olika slag på
intet sätt kan tas för självklar.
2010 - 2012
Det föreslagna projektet syftar till att ge ny kunskap om hur elever
skapar mening då de möter illustrationer av olika slag i
undervisningssammanhang. Det kan röra sig om förklarande
bilder i tryckta läromedel, bilder och animationer i digitala medier
eller tredimensionella modeller, som kan men inte behöver vara
interaktiva. Främst kommer sekvenser från områden inom skolans
och förskolans naturorienterande ämnen och
matematikundervisning att studeras. Forskningsfrågorna
behandlar: (1) hur illustrationer används som stöttande redskap i
95
undervisningssituationer i förskolan och grundskolans år 1-5, (2)
hur eleverna hanterar dessa illustrationer och vilken mening de
skapar runt det som ska läras samt (3) vilka problem och
svårigheter de stöter på. Andra frågor rör (4) vad i bilderna och
modellerna som utgör viktiga element för en adekvat förståelse
sam (5) vad lärarna avser att illustrationerna ska kommunicera och
hur detta står i samklang med elevernas hanterande och
meningsskapande.
Projektet genomförs i ett antal delstudier med observationer av
undervisningssituationer i grundskolans årskurs 1-5 samt i
förskolan och av arbete med problemlösning i smågrupper.
Intervjuer görs med lärare i de ingående klasserna. Observationer
av elever på besök i ett så kallat "science center" kommer även att
ingå. Analyserna sker inom ramen för ett sociokulturellt teoretiskt
perspektiv.
Resultaten bör kunna väcka intresse inom en rad forskningsfält
såsom förståelse av representationer av olika slag,
multimedieforskning samt forskning om grundläggande
undervisning i naturvetenskap (inkl. miljökunskap) och matematik
utifrån pedagogiska och didaktiska utgångspunkter. Projektet
förväntas bidra till teoriutveckling inom lärandeforskningen samt
vara till nytta för ett brett spektrum av avnämare, exempelvis
lärare på klassrumsgolvet, läromedelsförfattare och
styrdokumentansvariga. Resultaten torde rimligtvis även få stor
betydelse vid konstruktion av diagnosmaterial och prov för
årskurserna 1-6 inom naturvetenskap och matematik.
Projektet genomförs i samverkan mellan Högskolan i Borås,
Mittuniversitetet och Högskolan Kristianstad. Forskarguppen är
till stor del sammansatt med tanke på de olika erfarenheter som
behövs för projektets genomförande. Såväl ämnesdidaktisk som
åldersdidaktisk kompetens finns representerad. Gruppen har
tidigare erfarenheter av studier av de aktuella åldersgrupperna och
av forskning såväl om IKT i undervisningen som om visuella
representationer, som ligger nära bilder och modeller (t.ex. grafer,
diagram och kartor), och har både bred och djup metodkompetens.
96
Implementering av utbildning för hållbar utveckling:
relationen mellan normstödjande strukturer och
studerandes moraliska lärande
Detta projekt syftar till att genom fördjupade kunskaper bidra till
arbetet med dels införandet av utbildning för hållbar utveckling i
den svenska skolan, dels stödet för lärare och skolledning vad
gäller utmärkelsen för hållbar utveckling. Arbetet med utbildning
för hållbar utveckling anges av ett flertal internationella
policydokument som en av skolans viktigaste uppgifter. Även den
svenska läroplanen anger sedan lång tid tillbaka vikten av att på
demokratiska grunder skapa förutsättningar för en hållbar
utveckling. Detta har resulterat i en rad utmaningar för skolans
verksamhet, inte minst när det gäller frågor om vad som ska göras
och hur det ska ske. Detta projekt avser att bidra med nya
vetenskapliga kunskaper som kan vara behjälpliga i detta arbete.
Studien består av två delprojekt. Det första delprojektet handlar
om att undersöka de strukturer inom skolan som anger riktningen
för vad som bör göras, det vill säga vad som framstår som
önskvärt innehåll i frågor som rör hållbar utveckling. Detta sker
genom intervjuer med lärare och rektorer samt analyser av lokala
styrdokument för att på så sätt kunna beskriva och kategorisera
normstödjande strukturer som utvecklats på skolorna.
Huvudsökande
Johan Öhman
Örebro universitet
Medsökanden
Leif Östman
Uppsala universitet
Håkan Hydén
Lunds universitet
Per Wickenberg
Lunds universitet
Marie Öhman
Örebro universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2009 - 2011
Det andra delprojektet handlar om analyser av det som görs i den
konkreta undervisningspraktiken med avseende på etiska och
moraliska lärandeprocesser. Detta sker genom ljud- och
videoupptagningar av lärares handlingar och elevers
lärandeprocesser i pågående undervisningssituationer. Ett
angreppssätt för att studera vad som sker i klassrum har redan
utarbetats. Dessa utarbetade metoder möjliggör analyser av såväl
lärandets individuella som institutionella dimensioner i pågående
utbildningspraktiker. Även analyser av hur eleverna vägleds i en
specifik riktning i undervisningspraktiken möjliggörs och därmed
kan handlingsmöjligheter och handlingsbegränsningar i
verksamheten synliggöras.
Ett centralt syfte med projektet är att relatera de båda
delstudiernas resultat till varandra för att kunna diskutera och
vidareutveckla organisatoriska strukturers betydelser för elevers
etiska och moraliska lärande. Med andra ord; hur ser relationen ut
mellan det som bör göras och det som görs?
Studierna kommer att ske genom ett urval av de skolor där arbetet
med frågor som rör utbildning för hållbar utveckling redan är
97
långt fortskridet, särskilt kommer skolor som arbetar med
utmärkelsen skola för hållbar utveckling att studeras.
98
Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar
utveckling
Den nationella forskarskolan kring miljö och miljöförändring är
tänkt att vara en fortsättning på den svenska forskningen kring
miljöundervisning utvecklats genom nätverket Utbildning &
Hållbar utveckling, finansierat av Vetenskapsrådet sedan 2002.
Därmed garanteras en ku-mulativ tillväxt inom det forskningsfält
som fortfarande är relativt nytt. Forskarskolan erbju-der 30
obligatoriska högskolepoäng om elevers lärande i miljö och
hållbar utveckling. Eftersom frågorna involverar såväl
sociala/kulturella, ekonomiska som ekologiska dimensioner blir
studierna mångvetenskapliga.
2001 gjordes en kartläggning av svensk miljöundervisning. Av
den framgick att många lärare var osäkra på hur man skulle
utforma en integrerad utbildning kring miljö och hållbar
utveckling. Trots att mycket stora resurser satsats på
utbildningsreformer och skolutveck-lingsprojekt menade lärarna
att deras utbildning i hantera denna integrering var begränsad,
såväl vad gäller ämneskunskaper, pedagogik, som didaktik. Av
den anledningen inriktas fors-karskolan på att förstärka ett
vetenskapligt underlag för skolans och förskolans praktiker.
Ett övergripande syfte med forskarskolan kan därför sägas vara att
skapa ett vetenskap-ligt underlag för att utveckla denna
kompetens till integrerad undervisning. I enlighet med detta, det
vidgade och integrerade synsättet, kommer forskarskolan att
benämnas Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar
utveckling. En ambition med forskarskolan är också att visa på
frågornas bredd och fältets utveckling. På 70-talet dominerades de
positiviska an-satserna, främst inriktade på att mäta effekter av
undervisningen så att den skulle kunna göras effektivare. Under
80-talet växte en tolkande/kvalitativ tradition fram, inriktad på att
under-söka elevers uppfattning och förståelse av miljöfrågor.
Under 90-talet utvecklades en kritisk forskningstradition, där
miljöundervisningens moraliska, politiska och maktdimensioner
fo-kuserades
Huvudsökande
Leif Östman
Uppsala universitet
Medsökanden
Per-Olof Wickman
Stockholms universitet
Christina Kärrqvist
Göteborgs universitet
Tomas Kroksmark
Högskolan i Jönköping
Karin Sporre
Umeå universitet
Carl Anders Säfström
Mälardalens Högskola
Tomas Englund
Örebro universitet
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2008 - 2011
Internationellt har de kritiska perspektiven skapat en debatt där
undervisningen kritiserats för att den syftar till att förändra elevers
beteende i en speciell riktning. På många håll förespråkar man
istället ett pluralistiskt förhållningssätt, där studerande tillåts att
själva aktivt ta ställning. I Sverige etableras den miljödidaktiska
forskningen relativt sent. Den första svenska avhandlingen med
miljödidaktiskt innehåll kom först 1995. Sedan dess har fältet
99
vuxit avsevärt. Ett tiotal avhandlingar har publicerats under de
senaste 4 åren. Genom bredden i det nätverk som redan etableras
kommer forskarskolans studerande att tillförsäkras en bred
kompetens inom forskningen på området.
Forskarskolan organiseras enligt nätverksmodell där Uppsala
universitet är värd med det övergripande ansvaret att bedriva den i
enlighet med högskoleförordningen. I förslaget ingår en
ledningsgrupp och en styrelse bestående av representanter från
följande utbildningar; Uppsala universitet, Göteborgs Universitet,
Jönköpings högskola, Malmöhögskola, Mälardalens högskola,
Stockholms universitet, Umeå universitet, Örebro universitet.
Dessutom knyts forskarskolan till ett internationellt råd. Detta
syftar till att kvalitetssäkra forskningen ur ett internationellt
perspektiv.
Utlysningen av doktorandtjänsterna sker nationellt.
Lärarutbildning, erfarenhet av pedagogiskt arbete, samt förmåga
att genomgå forskarutbildning blir avgörande vid bedömningen.
Förutom de 9 doktorandtjänsterna kommer forskarskolan även: a)
Erbjuda landets lärosäten att knyta det s.k. lärarlyftet till
forskarskolan. En förhopp-ning är att ett 10-tal licentiater kommer
att knytas till forskarskolans verksamhet. b) Anordna regelbundna
seminarier för forskare, handledare och doktorander (nationellt
och internationellt). c) Bygga vidare på de omfattande
internationella kontakter som redan skapats. Dessa skall fördjupas
och vidgas mot nya länder. En ambition är att doktoranderna skall
pre-sentera sin forskning vid internationella konferenser minst 2
gånger.
En viktig uppgift är också att kontinuerligt informera det övriga
utbildningsväsendet om na-tionell och internationell forskningen
på området. En betydelsefull aktör i denna tredje uppgift Lärut,
det nätverk av lärarutbildare, från alla landets lärarutbildningar.
För att bredda kompe-tensen samarbetar forskarskolan även med
två mångvetenskapliga miljöer CEMUS (Uppsala) och Stockholm
Resilience Centre.
100
Nätverket för forskning om literacy practices
Syftet med föreliggande ansökan är att inrätta ett nationellt
nätverk för forskning och forskarutbildning på temat Literacy
practices. Nätverkets skall utgöra en kontinuerlig mötesplats för
kunskapsutbyte vad gäller såväl forskningsresultat som teori och
metodutveckling. Grunden för nätverkets tema är tanken att
lärande av kunskap är knutet till lärande av specifika diskurser
eller språkanvändningar, vilket innebär att det inte räcker med att
lära sig läsa och skriva t.ex. historia, utan det handlar om att med
hjälp av bla. en språklig praktik bli delaktig i en verksamhet. De
frågor som ställs och beforskas rör såväl klassrumspraktiker som
livet utanför utbildningsverksamheten, dvs den literacy som
utvecklas som en del av t.ex. ungas kulturella praktiker och bland
vuxna på arbetsplatser.
Ett viktigt fokus för kunskapsutbytet och kunskapsuppbyggnaden
utgörs av kopplingen mellan dels förväntningar (styrdokument,
prov, etc), utbildningsverksamheten och livet utanför själva
utbildningspraktiken (arbetsplats, ungdomskulturer, medborgare,
konsument, etc), dels över olika åldrar över åldrar. Det sistnämnda
innebär att vi i princip ser utvecklandet av literacy som aktuell för
alla åldrar.
Huvudsökande
Leif Östman
Uppsala universitet
Medsökanden
Per-Olof Wickman
Stockholms universitet
Roger Säljö
Göteborgs universitet
Ann-Carita Evaldsson
Uppsala universitet
Caroline Liberg
Uppsala universitet
Cedric Linder
Uppsala universitet
Sangeeta Bagga-Gupta
Örebro universitet
Bidragsform
Nätverk
Period
2009 - 2011
En viktig aspekt av denna kunskapsuppbyggnaden är utröna vad
som utgör en funktionell kunskap inom en specifik praktik och
hur den kan göras tillgänglig. De forskare/grupper som kommer
att ingå i nätverket är ansvariga eller deltagare i större
forskningsinitiativ – forskarskolor, större forskningsprojekt,
institut och internationella forskningssamarbeten – med
inriktningar relevanta för literacy. Dessa forskningsinitiativ,
initierade under de senaste åren, har olika tematiska inriktningar
såsom digital literacy, utbildning för hållbar utveckling, scientific
literacy och ungas literacy praktiker. Syftet med det nationella
nätverket är att skapa en arena för forskningssamarbete över dessa
teman/forskningsinitiativ. I detta utbyte och samarbete ingår
seniora och juniora forskare. Ledare för framstående
internationella forskningsmiljöer kommer att inbjudas att delta i
nätverksträffarna. Nätverket kommer att arrangera träffar två
gånger per år.
Varje symposium kommer att vara 2-3 dagar. Seminarierna
kommer att innehålla moment av olika karaktär. Pågående
forskning, teoretiska och metodologiska genomgångar och
forskningsöversikter kommer att presenteras och diskuteras.
Därtill kommer datasessioner att genomföras för att illustrera
101
såväl teoretiska och metodologiska ingångar och de resultat som
blir följden. Vidare kommer träffarna att innehålla workshop där
specifika frågor, problem etc. bearbetas. Nätverket beräknas
rymma ungefär 30 deltagare som representerar åtminstone 8
lärosäten med lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig
forskning
102