forskning pågår – didaktik

FORSKNING PÅGÅR – DIDAKTIK
Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
2011
Värt att notera
Forskning pågår – didaktik ger en överblick av utbildningsvetenskaplig
forskning inom didaktikområdet som har fått forskningsmedel från
utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet.
Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna
beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till
Vetenskapsrådet.
Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren 20062010.
Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög
vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning
och lärande.
I denna serie - Forskning pågår - kan du läsa om utbildningsvetenskaplig
forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta
del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av
utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i
Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma
namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst.
Stockholm, februari 2011
Elisabet Nihlfors
Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
Innehållsförteckning
Relationen mellan semiotiska redskap och
ämneskompetens i naturvetenskap
John Airey
1
"Skolan suger" ... eller? Att ge röst åt barns och
ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin
lärandemiljö
Eva Alerby
3
Övergången från skolans till högskolans matematik: en
integrerad studie av en kulturkrock
Christer Bergsten
5
Forskarskola i yrkesdidaktik
Kåre Bremer
7
Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, Gunilla Dahlberg
läsande och skrivande
9
"Jag kan inte tänka abstrakt!" Genusperspektiv på hur F- Anna T. Danielsson
5 lärare konstruerar identiteter som lärare av
naturvetenskap i spänningen mellan det "kvinnliga"
lärarskapet och den "manliga" fysiken
11
Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
Per-Olof Erixon
skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan
13
Nationella Forskarskolan för Hem- och
konsumentkunskap
Anders Hallberg
15
Social och individuell konstruktion av omtvistade
begrepp i statsvetenskap
Ola Halldén
16
Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och
genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande
naturvetenskap
Anita Hussénius
18
Nationell forskarskola i "Flerspråkighet, litteracitet och
utbildning
Kenneth Hyltenstam
20
Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i
matematik – en empirisk studie av klassrumspraktik
Eva Jablonka
22
Storskaliga studier och elevers prestationer i
naturvetenskap i ett longitudinell perspektiv
Anders Jakobsson
23
Nätverket för re-analyser av storskaliga studier
Anders Jakobsson
25
Idrott och hälsa - ett ämne för lärande?
Håkan Larsson
26
Nätverk i svenska med didaktisk inriktning
Caroline Liberg
28
Nätverk för pedagogisk bedömning
Viveca Lindberg
30
Representationer och kunskapskonstruktion:
Ämnesdiskurs som ett nyskapande perspektiv för att
förstå naturvetenskaplig undervisning och lärande
Cedric Linder
32
Konstruktioner av estetiskt lärande inom
lärarutbildningen
Monica Lindgren
33
Nationella matematikprov som katalysator för
implementering av utbildningsreformer
Johan Lithner
35
Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell
betydelse för lärares undervisning och bedömning
Eva Lundqvist
36
Effekter av likheter och skillnader mellan exempel valda Ference Marton
för att främja lärande
38
Historieundervisningens processer i det mångkulturella
samhället
Kenneth Nordgren
39
Bortom bokens begränsningar - ungdomars möten med
fiktion på nätet
Christina Olin-Scheller
41
Forskarskola: Pedagogisk bedömning (v2)
Astrid Pettersson
43
En studie av rollen hos representationer och agerande
inom interaktionsdesign: Skissande som en
förkroppsligad praktik
Robert Ramberg
45
Lärares gemensamma kunskapsproduktion (LKG). Hur
lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar i
gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund
Ulla Runesson
47
Vad skall en matematiklärare kunna? Diskurser om
matematiklärarkunskap på lärarutbildningen
Andreas Ryve
48
VAD GÖR TESTANDET MED ELEVERNA En studie Gunnar Sjöberg
kring nationella prov i matematik
49
Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning Geir Skeie
av "livskunskap" i svenska skolor
51
Nationell forskarskola i Barndom, Lärande och
Ämnesdidaktik (FoBa)
53
Ingegerd Tallberg Broman
Visualiseringar som meningsskapande verktyg för
Lena Tibell
kommunikation av molekylär livsvetenskap – med fokus
på kritiska aspekter och semiontik
55
Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan
Tine Wedege
57
Stöd för lärares professionella utveckling och
handlingsförmåga - fokus på högstadiets undervisning i
naturvetenskap
Per-Olof Wickman
59
Historiska lärdomar som bruk och missbruk.
Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska
lärdomarnas etik
Martin Wiklund
61
Interaktioner mellan den lärande och lärandesituationen: Mikael Winberg
effekter på affektiva upplevelser och lärandeutfall
63
Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för
matematik i en skola för alla
65
Inger Wistedt
Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten
med förklarande bilder och modeller i skolans och
förskolans NO- och matematikundervisning
Lisbeth Åberg-Bengtsson
67
Implementering av utbildning för hållbar utveckling:
relationen mellan normstödjande strukturer och
studerandes moraliska lärande
Johan Öhman
69
Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar
utveckling
Leif Östman
71
Nätverket för forskning om literacy practices
Leif Östman
73
Undervisning och lärandeprocesser rörande
Leif Östman
argumentation inom kunskapsområdet hållbar utveckling
75
Relationen mellan semiotiska redskap och
ämneskompetens i naturvetenskap
Betydelsen av semiotiska resurser i förmedling av naturvetenskap.
Studenter på väg mot ämneskompetens.
Syftet med det här projektet är att skapa en djupare kunskap om
de olika processer som pågår vid lärande av naturvetenskap och
vilken roll läraren kan spela i dessa processer. Forskare använder i
sitt dagliga arbete en mängd olika semiotiska resurser såsom
specialiserade fackspråk (muntliga och skriftliga), matematik,
grafer, diagram, bilder, laborationer, etc., för att kommunicera sin
kunskap. En forskares ämneskompetens kommer till uttryck i
förmågan att obehindrat förflytta sig mellan dessa olika resurser,
samt genom att metodiskt formulera och förhandla fram nya
kombinationer av resurser producera ny kunskap. I sin
undervisning använder lärare till stor del samma semiotiska
Huvudsökande
John Airey
Uppsala universitet
Bidragsform
Anställning som
forskarassistent
Period
2011 - 2012
resurser som forskarna för att förmedla kunskaper, som t.ex. olika
naturvetenskapliga begrepp. Ibland använder läraren bara en av
dessa resurser, men oftast en kombination. Problemet är att
resurserna ofta är mycket specialiserade och ämnesbundna till sin
karaktär - de förekommer sällan eller aldrig i den lärandes vardag
utanför undervisningssituationen. För den lärande innebär detta att
hon måste lära sig att behärska ett antal mer eller mindre nya
resurser innan hon kan skapa en förståelse av det aktuella
naturvetenskapliga begreppet. För läraren är det ännu mer
komplicerat. Det är inte bara en fråga om att använda rätt resurs
eller kombination av resurser för att lära ut de olika begreppen.
Läraren bör även vägleda studenten i hennes arbete med att först
tolka de olika semiotiska resurserna och sedan själv använda dem
inom det aktuella fältet. Paradoxalt nog tyder forskning på att
mycket av det lärande som sker i naturvetenskap äger rum utan
tillgång till läraren, när studenter jobbar tillsammans i informella
grupper med problemlösning.
Några av de frågeställningar som fortfarande är helt eller delvis
obesvarade inom detta område är: * Vilken kombination av
ämnesspecifika semiotiska resurser är nödvändig för förståelse av
ett visst naturvetenskapligt begrepp? * Hur kan man lära sig att
hantera var och en av dessa nya ämnesspecifika resurser? ? Hur
kan man lära sig att koordinera de olika resurserna? * Vilken roll
har läraren i denna process?
Projektet utgår från videoinspelningar, som samlas in där lärande
pågår i form av grupparbete, och där gruppen tillsammans
försöker lösa problem i tre olika miljöer: * Det naturvetenskapliga
1
laboratoriet (där det finns tillgång till läraren). * Informella
samarbeten med problemlösning utan tillgång till läraren. *
Lärarledda genomgångar av dessa problem. Inspelningarna
analyseras med utgångspunkt från de olika ämnesspecifika
semiotiska resurser som används och hur varje ny resurs, eller
kombination av resurser, leder diskussionen vidare mot en lösning
av det aktuella problemet.
Målet för projektet är en fördjupad förståelse av de processer som
leder till naturvetenskapligt lärande och lärarens roll i dessa.
Arbetet kommer även att belysa relationerna mellan
naturvetenskaplig kunskap och de resurser vi har tillhands för att
förmedla denna kunskap. Trots sin karaktär av grundforskning har
resultatet av detta projekt möjlighet att direkt påverka
undervisningen i de studerade ämnena. Utöver
forskningsresultatens bäring på naturvetenskaplig lärande på
högskolenivå förväntas paralleller även kunna dras till andra
ämnen och miljöer. Projektets relevans för
utbildningsvetenskaplig kunskapsutveckling är således mycket
hög.
2
"Skolan suger" ... eller? Att ge röst åt barns och
ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin
lärandemiljö
Rapporter och undersökningar om barns och ungdomars
levnadsvillkor i Sverige visar att den psykosociala hälsan har
försämrats under de senaste decennierna. Det finns ett tydligt
samband mellan skolans förmåga att genomföra sitt huvuduppdrag
och elevernas psykosociala hälsa. Trots den ofta förekommande
negativa bilden av barns och ungdomars psykosociala hälsa och
skolans svårigheter med att hantera detta, visar en nyligen
publicerad undersökning av SIFO att 80% av de tillfrågade
personerna har stort förtroende för lärarkåren. Bland de som själva
har barn i skolan har 90% ganska stort eller stort förtroende för
lärarna. Barnombudsmannens årsrapport visar att när elever fick
skriva om vad de tycker är bra i skolan, placerades lärare och
annan personal på första plats, följt av kompisar och skolämnen på
andra plats. Alltså verkar det finnas positiva faktorer i skolan som
följaktligen kontrasterar den många gånger negativa bilden av
skolan. Det finns en omfattande mängd undersökningar och
utredningar från myndigheter och andra organisationer som
studerat barns psykosociala hälsa. Det råder dock brist på
forskningsbaserade studier som belyser skolans psykosociala
miljö sedd ur barns perspektiv, där barns och ungdomars egna
erfarenheter och kunskaper tas tillvaras.
Huvudsökande
Eva Alerby
Luleå Tekniska Universitet
Medsökanden
Åsa Gardelli
Luleå Tekniska Universitet
Krister Hertting
Luleå Tekniska Universitet
Catrine Kostenius
Luleå Tekniska Universitet
Kerstin Öhrling
Luleå Tekniska Universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2009 - 2011
Denna studie har som övergripande syfte att synliggöra,
problematisera och diskutera erfarenheter av psykosocial hälsa
inom skolan. Mer specifikt är studiens syfte att belysa hur skolans
psykosociala miljö upplevs och erfars av de barn och unga som
vistas där, samt att studera arbetet med frågor som kan antas
påverka den psykosociala miljön. För att besvara studiens
övergripande syfte har följande frågeställningar identifierats: I)
Hur upplever och erfar elever och lärare psykosocial hälsa i
skolan? II) Vilka erfarenheter har elever av goda exempel när de
upplevt psykosocial hälsa? III) Hur levs psykosocial hälsa i
skolans vardag, d.v.s. hur agerar, reagerar och interagerar elever
och lärare i olika situationer i anslutning till psykosociala
aspekter? IV) Vilka faktorer utifrån elevers och lärares
erfarenheter av psykosocial hälsa är viktiga förutsättningar för att
skapa en god lärandemiljö?
En studie av skolbarns levda erfarenheter visar att nära relationer i
form av tillit och respekt påverkar deras hälsa och välmående
positivt, och effekterna av lärande är beroende av såväl
lärandemiljön som de erfarenheter som görs. En lärandesituation
3
som uppmuntrar samverkan och delaktighet bidrar sannolikt till
ett positivt psykosocialt klimat och välmående hos både elever
och lärare.
Traditionellt sett, brukar problemlösning genom kartläggning av
problem och försök att hitta lösningar på dessa problem, ses som
en vanlig väg för utveckling i organisationer. Denna form av
utveckling fokuserar på att försöka göra sig av med problem. I
anslutning till diskussioner om elevers erfarenheter av psykosocial
hälsa i skolan kan detta innebära att fokus ligger mot att hantera
negativa aspekter av psyokosocial hälsa. I motsats till
problemlösningsmodellen finns det uppskattande
hälsoperspektivet som istället fokuserar positiva aspekter och
friskfaktorer. Att utforska de positiva faktorerna då de gäller
elevers psykosociala hälsa kan innebära en omtolkning av den ofta
negativt rådande situation i skolan, för att hitta tänkbara
möjligheter för fortsatt utveckling. Detta innebär att det finns ett
behov av att utforska elevers egna erfarenheter av psykosocial
hälsa, med fokus på positiva upplevelser och erfarenheter.
För att nå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna avser vi
att använda metoder inspirerade av narrative inquiry, vilket inom
ramen för denna studie innebär; skriftliga reflekterande
berättelser, observationer samt intervjuer i kombination med fotooch videodokumentation. Vi har för närvarande kontakt med två
skolområden i Norrbotten som är intresserade av att delta i
projektet. Skolområdena består tillsammans av sju rektorsområden
och det sammanlagda elevunderlaget uppgår till ca 2800 elever
samt 375 pedagoger.
4
Övergången från skolans till högskolans matematik:
en integrerad studie av en kulturkrock
En nybörjarstudent vid ett universitet som väljer ett
matematikintensivt program vill naturligtvis lyckas med sina
studier och bli godkänd på kurserna. För att kunna uppnå detta är
det nödvändigt att förstå hur framgång ?definieras? vid den
aktuella institutionen. Innehåll och krav i kurserna kan vara helt
olika dem som studenten mött i gymnasiet. Enligt en anekdot sa
en föreläsare i matematik vid mötet med en ny student att ? Först
måste du glömma allt du lärt dig i skolan. Nu ska vi syssla med
matematik!
Huvudsökande
Christer Bergsten
Linköpings universitet
Medsökanden
Eva Jablonka
Luleå Tekniska Universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Undervisning och examination ser också annorlunda ut än i
skolans matematikklassrum. Dessutom måste nybörjarstudenten
hantera många andra organisatoriska och sociala omställningar.
Den kulturkrock som han eller hon då kan uppleva utgör en del av
Period
2010 - 2012
problemen i samband med övergången från gymnasiets till
högskolans matematik. En viktig del av problematiken utgörs av
dålig koppling mellan gymnasiets matematikkursplaner och
högskolematematik. Trots att ?överbryggningskurser? används på
många håll är genomströmningen på grundläggande
matematikkurser lägre än i andra ämnen. I detta projekt kommer
denna kulturkrock i samband med övergången från gymnasiets till
högskolans matematik att studeras ur ett helhetsperspektiv, där
betydelsen av matematiska, didaktiska och sociala dimensioner
kommer att integreras.
Sedan slutet av 1990-talet har också flera rapporter, såväl svenska
som internationella, om allt svagare förkunskaper hos
nybörjarstudenter och sjunkande studieresultat på högskolans
matematikkurser pekat på stora problem för matematikämnet i
samband med övergången gymnasium-högskola. Internationellt
genomförde ICMI (International Commission on Mathematical
Instruction) en studie om matematikutbildning på universitetsnivå
där just denna problematik angavs som ett av motiven bakom
studien. I Sverige har det uppmärksammats av Högskoleverket
men trots att många universitet och högskolor genomfört olika
åtgärder rapporteras det om en ökande problem. Debatten har
dock handlat mest om policy- och antagningsfrågor, med inslag av
ideologiska argument, och svensk forskning kring problematiken
har hittills varit sporadisk. Det som gjorts visar tillsammans med
internationella undersökningar på en mängd olika faktorer som
beskriver avvikelser, problem och svårigheter i samband med
övergången gymnasium-högskola. Dessa berör studieresultat,
diskontinuitet vad gäller det matematiska innehållet, otydlig bild
5
av matematikens roll för yrkeskarriären, skillnader i
undervisningsformer, studievanor och upplevelser av var man
?hör hemma?, samt skillnader mellan typer av lärarkompetens.
Högskolors syn varierar och det är oklart exakt vad som förväntas
av studenterna. Skillnaderna handlar mindre om
matematikinnehåll än om att det är en annan typ av matematik
som nybörjarstudenterna möter.
Projektet syftar därför till att utveckla en integrerad bild av
matematiska, didaktiska och mer generella sociala dimensioner av
problematiken och kommer att fokusera på de studerandes
medvetenhet om den nya typ av matematik de möter samt relatera
deras erfarenheter av övergången gymnasium-högskola till
studieresultaten under det första året. Följande frågor kommer att
behandlas: Vilken typ av matematik kan identifieras i den
institutionaliserade inledande högskolematematiken? Vilka
likheter och skillnader finns gentemot gymnasiematematiken? ?
Hur upplever de studerande likheter och skillnader mellan att
studera matematik på gymnasium och högskola? Hur är deras
uppfattningar relaterade till sociala dimensioner av övergången
från skola till högskola, till deras tänkta yrkeskarriär och
framgång i studierna?
För att kunna genomföra en integrerad analys av dessa
frågeställningar krävs ett generellt sociologiskt forskningsramverk
kombinerat med en teoretisk modell för att integrera det specifikt
matematiska. Forskarna kommer att bygga sina analyser på ett rikt
empiriskt material genom att under ett år följa två grupper
studenter under deras inledande matematikstudier vid två olika
svenska universitet och observera föreläsningar, intervjua
studenter och lärare och analysera undervisningsmaterial.
Resultaten kommer att bli användbara för utbildningsplanering
kopplad till övergången mellan gymnasium och högskola samt för
teoribildning inom matematikdidaktik.
6
Forskarskola i yrkesdidaktik
Nationell forskarskola i Yrkesdidaktik Den yrkesdidaktiska
forskningen i Sverige behöver stärkas. Den nationella forskarskola
som föreslås nedan ska ses som ett led i uppbyggnaden och
samordningen av denna forskning som hittills bestått av i hög grad
isolerade studier. I forskarskolan kan forskningsmiljöer vid de
fyra medverkande lärosätena sammantagna erbjuda den bredd och
kompetens som behövs för att skapa en kritisk massa av
yrkesdidaktisk forskning. Yrkesutbildning är ett omfattande och
mångfacetterat verksamhetsområde av stor samhällelig betydelse.
Yrkesutbildning finns i gymnasieskolan (inkl
lärlingsutbildningar), högskolan, yrkeshögskolan, folkhögskolan,
vuxenutbildningen, men också integrerat i arbetslivet.
Forskningen om yrkeskunnande och lärande i arbetslivet är
relativt stark, men det är inte fallet avseende forskning om den
skolbaserade yrkesutbildningen, dess organisering, uppläggning,
innehåll, undervisning och lärande. Blivande yrkeslärare får idag
utbildning i allmän pedagogik/didaktik, men inte yrkesspecifika
didaktiska kunskaper, och yrkeslärarutbildningen är i alltför liten
utsträckning forskningsgrundad. Utvecklingen av den
yrkesdidaktiska forskningen är viktig för att förbättra kvaliteten i
yrkesutbildningarna på olika nivåer och i skilda miljöer, ge
underlag för hur yrkesutbildningar kan organiseras samt ge
yrkeslärare en forskningsbaserad kunskapsbas.
Huvudsökande
Kåre Bremer
Stockholms universitet
Medsökanden
Viveca Lindberg
Stockholms universitet
Lisbeth Lundahl
Umeå universitet
Jonas Olofsson
Umeå universitet
Staffan Larsson
Linköpings universitet
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2011 - 2012
Behovet av disputerade yrkeslärarutbildare är stort, och det är
osannolikt att de befintliga, begränsade forskningsmiljöerna var
för sig ska kunna få fram tillräckligt med doktorander för att svara
mot behovet. Vi utgår från att inrättandet av en nationell
forskarskola, förutom att erbjuda en större forskningsmiljö för de
olika lärosätenas fåtaliga doktorander, också verksamt stimulerar
lärosätena att själva satsa på att utveckla den yrkesdidaktiska
forskningen. De yrkesdidaktiska frågeställningarna rör sig från
tämligen generella till de som är inriktade mot specifikt kunnande
i bestämda yrken. Som exempel på de förra kan frågan om
skolförlagd utbildning eller lärlingsutbildning ges. Exempel på de
senare kan vara val av innehåll och process, när det gäller
kunnandet om elektriska system i fordon. Ett annat viktigt område
rör specifik yrkeskunskap å den ena sidan och allmänbildning å
den andra samt relationen mellan dem.
Den yrkesdidaktiska forskningen kan utgöra grund för såväl för
lärare och handledare, kursplanläggare och för politiska
ställningstaganden på yrkesutbildningens område.
7
Yrkesdidaktiken är ett område under utveckling som behöver
förstärkas. Renodlade didaktiska studier är sällsynta. Däremot
finns det betydande forskning inom en rad näraliggande
forskningsområden, som t.ex. forskning om yrkeskunskaper och
yrkeskulturer samt förändring av dessa, forskning om skolaarbetsliv, forskning om lärande i arbetslivet, forskning om
bedömning och valiering av kompetens Forskarskolan har till
uppgift att skapa en gemensam god forskarutbildningsmiljö där de
fyra medverkande lärosätenas skilda forskningsinriktningar
kompletterar varandra och där man samarbetar i fråga om kurser
och forskarhandledning och samutnyttjar sina olika internationella
samarbetspartners och nätverk. Doktorandernas inlemmande i
internationella forskarnätverk skall också underlättas genom
deltagande i internationella konferenser, vistelser i nyckelmiljöer
och inbjudna gästforskare. En forskarskola i yrkesdidaktik
förväntas sålunda fylla en mycket viktig funktion för svensk
forskning om yrkesutbildning och yrkesdidaktik och för
försörjningen av forskarutbildade inom detta fält genom att
samordna forskning och forskarutbildning i de idag fåtaliga och
spridda miljöerna. Genom att forskarskolan kommer att knytas till
internationella nätverk och involvera internationella forskare
kommer den att förstärka kontakterna med och inflytandet från
den internationella forskningen. Genom Den förväntas vidare
bidra till en nödvändig förstärkning av yrkeslärarutbildningens
vetenskapliga kunskapsbas.
8
Det Magiska Språket - Små barns relationer till
språket, läsande och skrivande
Vi lever idag i ett samhälle starkt präglat av förändring, vilket gör
både lärandet, undervisandet, bedömandet och utvärderandet av
språk, läsande och skrivande mer komplext. I globaliseringens och
informationsteknologins tid är vare sig människan eller kunskapen
några beständiga självklarheter. Människor rör sig över
nationsgränser och de mångkulturella mötena bli fler. Kunskap
produceras, omvärderas och byts ut i allt högre takt. Språkets,
läsandets och skrivandets roll och funktion får härmed förändrade
villkor. Exempelvis vet vi inte idag vilken roll och funktion det
talade, lästa och skrivna språket kommer att ha i framtiden i
förhållande till det visuella språket och bilden. Däremot vet vi att
mycket små barn tidigt deltar i en mångfald av mångkulturella
möten och ingår i ett samhälle som karaktäriseras av en allt
snabbare produktion av utbytbar kunskap och ett
Huvudsökande
Gunilla Dahlberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Liselott Olsson
Stockholms universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
informationsteknologiskt flöde som går genom visuella språk och
kommunikationskanaler. Hur dessa förändringar faktiskt påverkar
små barns språk, läs och skrivinlärning vet vi dock förhållandevis
lite om. Samtidigt finns det ett stort didaktiskt tomrum i relation
till detta specifika ämnesinnehåll då det inom förskolefältet inte
finns några etablerade pedagogiska metoder för undervisning,
bedömning och utvärdering, som tar rådande förändringar i
beaktande. Det finns således ett behov av grundforskning på detta
område.
Syftet med det föreslagna projektet är att utforska förskolebarns
lärande och förskolans undervisande, bedömande och
utvärderande av språk, läsande och skrivande i ett globaliserat
samhälle präglat av en förändrad kunskapsproduktion,
mångkulturella möten och ett allt mer framträdande visuellt språk.
De specifika målen för det föreslagna projektet är: *att i
samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om hur det
globala samhället präglat av en förändrad kunskapsproduktion,
ökande mångkulturella möten och visuella språk, påverkar små
barns språk, läs och skrivinlärning i förskolan. *att i samarbete
mellan forskning och praktik skapa kunskap om relationen mellan
ett globaliserat samhälles effekter på förskolebarns språk, läsande
och skrivande som kunskapsinnehåll och eventuella didaktiska
konsekvenser för undervisning, bedömning och utvärdering i
förskolan.
Ett pilotprojekt har bedrivits och de första resultaten ger
indikationer på att det, i ljuset av en förändrad
9
kunskapsproduktion, fler mångkulturella möten och en ökad
kommunikation via bilden, skett stora förändringar i små barns
språk, läs och skrivinlärning. I det empiriska materialet finns
exempel på hur redan mycket små barn surfar på nätet och
kommunicerar via mail och sms. Små barn verkar ligga nära den
förändrade kunskapsproduktion som pågår i ett globaliserat
samhälle. Resultaten indikerar också att små barn växer upp som
mångkulturella medborgare. Inte bara genom det faktum att fler
kulturer finns representerade i förskolan utan också på det sätt
förskolebarn via informationsteknologin och populärkultur får
tillgång till många olika kulturer och språkformer. I pilotprojektet
visar de initiala resultaten på att barn lever i en bildvärld. Barnen
känner till logotyper, skyltar, hemsidor och personer som frekvent
förekommer i bild i mycket stor omfattning. Bilden är således en
viktig del av små barns kommunikation. De preliminära resultaten
i pilotprojektet visar också på att de didaktiska verktygen som
nyligen har utvecklats på fältet måste undersökas vidare och på
djupet. Dessa verktyg består av transdisciplinära projektarbeten
där man försöker arbeta med språk, läsande och skrivande
tillsammans med andra språkformer såsom kroppsspråk och
skapande i två och tre dimensionella former och pedagogisk
dokumentation där man via observationer, foton, filmer och
artefakter från barns läroprocesser arbetar med kontinuerlig
undervisning, bedömning och utvärdering av lärprocesser.
Föreliggande projekt kommer att undersöka små barns relationer
till språket och möjliga didaktiska konsekvenser för läs- och
skrivfältet genom att följa, observera och intervjua barn i 3
förskolor under en längre tid. Arbetet kommer att äga rum i ett
nationellt såväl som internationellt sammanhang och samarbete
med andra yrkeskategorier såsom konstnärer och dansare kommer
också att genomföras.
10
"Jag kan inte tänka abstrakt!" Genusperspektiv på
hur F-5 lärare konstruerar identiteter som lärare av
naturvetenskap i spänningen mellan det "kvinnliga"
lärarskapet och den "manliga" fysiken
"Jag kan inte tänka abstrakt!" Detta är ett av många tydliga
avståndstaganden från fysikämnet jag mött i min undervisning av
lärarstudenter inriktade mot grundskolans tidigare år. Min
erfarenhet från undervisning av lärarstudenter i fysik är att många
av dem tydligt distanserar sig från fysikämnet och dessutom
upplever det som svårt och irrelevant för sitt framtida
yrkesutövande.
Forskning har visat att lärare i grundskolans tidigare år känner sig
osäkra på att undervisa i naturvetenskap, till följd av bristande
kunskaper i ämnet. Men lärande av ett ämne handlar om mer än
om den rena ämneskunskapen inhämtas eller inte, det handlar om
att på olika sätt förhålla sig till en ämneskultur och skapa en egen
identitet som är förenlig med ämnets normer och förväntningar.
Ett sådant synsätt på lärande som ett identitetsskapande menar jag
att kan ge nya och viktiga insikter i hur lärarstudenter hanterar
både sitt eget och sina framtida elevers lärande av naturvetenskap.
Ser de naturvetenskapen, dess kunskapssyn och världsbild som
något som är förenligt med vilka de ser sig själva som och vilka
de vill vara?
Huvudsökande
Anna T. Danielsson
Vetenskapsrådet
Bidragsform
Postdoktorsstipendium
Period
2010 - 2011
Detta projekt utforskar hur lärarstudenter, inriktade på
grundskolans tidigare år, skapar sig identiteter som lärare av
naturvetenskap. I synnerhet fokuseras på mötet mellan de två
starkt könskodade verksamheterna "fysik" och "lärare för yngre
barn". I projektet undersöks hur lärarstudenterna ser på de
naturvetenskapliga ämnena och vilket deltagande i naturvetenskap
de ser som möjligt för sig själva och för sina framtida elever. Till
exempel, hur de hanterar att vara auktoriteter på naturvetenskap i
klassrummet, samtidigt som de själva är marginaliserade deltagare
i naturvetenskapen som helhet. Vilka faktiska
klassrumskonsekvenser får deras syn på naturvetenskap och på
genus? Jag menar vidare att kunskap om hur dessa lärare, från sin
marginaliserade position, på olika sätt förstår, deltar i och gör
motstånd mot naturvetenskap kan ge viktiga insikter i
naturvetenskapernas ämneskulturer.
Teoretiskt tar projektet sin utgångspunkt i en förståelse av lärande
som ett identitetsskapande och en förståelse av genus som något
som görs, i förhållande till de ramar som sätts av bland annat
kropp och samhälle. Detta dubbla teoretiska angreppssätt tillåter
11
mig att analysera hur görande av genus, naturvetenskap och
undervisning av yngre barn på olika sätt kopplas samman i
lärarstudenternas förhandlingar av vad det innebär att undervisa i
naturvetenskap. I analysen fokuseras vidare frågeställningar kring
makt, auktoritet och status. Datainsamlingen kommer att ske
genom intervjuer och klassrumsobservationer, där jag observerar
lärarstudenterna i undervisningsaktiviteter associerade med både
fysik, kemi och biologi. Detta är särskilt betydelsefullt då tidigare
forskning om naturvetenskapligt lärande i grundskolan ofta
behandlat naturvetenskapen som en enhet. Vid
klassrumsobservationerna kommer jag att föra fältanteckningar
(och spela in mindre sekvenser) och dessa kommer sedan att ligga
till grund för mer detaljerade intervjuer där jag låter lärarna
reflektera kring specifika klassrumssituationer.
Målet med projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av
genus och naturvetenskapligt lärande, samt av hur lärare för yngre
barn förhåller sig till naturvetenskap. Båda dessa komponenter är
viktiga för en naturvetenskaplig utbildning för blivande lärare som
utvecklar inte bara deras kunskap i ämnet, utan också om ämnet.
Det senare är i synnerhet viktigt för deras möjligheter att kritiskt
kunna analysera naturvetenskapen och den egna positionen i
relation till naturvetenskapen. Detta är kopplat till läroplanens mål
beträffande kunskapens användning, men också till att ge
lärarstudenterna ökade möjligheter att analysera sitt eget och sina
elevers deltagande i, och kanske även motstånd mot,
naturvetenskap. I förlängningen kan en fördjupad förståelse av
genus och naturvetenskapligt lärande vidare bidra till att utveckla
en mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning, för
lärarstudenter likväl som för skolelever. Projektet ger även
teoretiska och empiriska bidrag till forskningsfältet kritiska studier
av naturvetenskap, lärande och genus.
12
Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
skärmkulturen - bild, musik och svenska under
påverkan
Projektet "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
skärmkulturen" tar sin utgångspunkt i det faktum att
undervisningen i skolan i allt högre grad står under inflytande av
en digital medie- och skärmkultur. En annan utgångspunkt är att
olika skolämnen är olika mycket inbäddade ("embedded")
(Sutherland et al, 2004) i den nya medieteknologin. I projektet står
de tre skolämnena bild, musik och svenska i fokus. Det
utmärkande för dessa skolämnen är bland annat att de på olika sätt
står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen (Scheid,
2009) och på så sätt representerar olika kompetenser eller
literacies som krävs i ett digitalt mediesamhälle (Skåréus, 2008)
som att skriva texter, använda och förhålla sig till bilder och
musik av olika slag samt naturligtvis att kombinera och bygga
samman dessa i olika multimodala konfigurationer.
Huvudsökande
Per-Olof Erixon
Umeå universitet
Medsökanden
Mikael Alexandersson
Göteborgs universitet
Bengt Olsson
Göteborgs universitet
Johan Elmfeldt
Malmö Högskola
Anders Marner
Umeå universitet
Manfred Scheid
Umeå universitet
Hans Örtegren
Umeå universitet
Projektet avser att studera hur ny teknik och nya medier påverkar
innebörden i respektive ämne ur ett kunskapsteoretisktperspektiv,
dvs. ämnets paradigm (Baggot et al, 2004) och vad detta får för
konkreta konsekvenser för hur ämnet formeras i undervisningen,
dvs. ämnets undervisnings¬praktik. Sådana aspekter har hittills i
allt väsentligt varit försummade i forskningen.
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
Det empiriska materialet hämtas från högstadieskolor i
Helsingborg, Sävsjö, Orsa, Umeå, Piteå, Luleå och Kalix, som alla
under 2008 deltagit i en kvantitativ enkätundersökning ställd till
cirka 2000 elever kring elevernas bruk av och attityder till medier.
I projektet vill vi undersöka och kritiskt analysera (a) vilka
faktiska förändringar man kan urskilja i de tre skolämnenas
paradigm och undervisnings¬praktik när ny teknik och nya medier
integreras, (b) hur lärare och elever förhåller sig till integrering av
ny teknik och nya medier i de olika ämnena. En delfråga är här:
vilka elever och vilka lärare attraheras av och inkluderas i en
sådan utveckling? Vilka elever och lärare exkluderas?, (c) på vilka
avgörande sätt utvecklingen inom de olika ämnena är likartad och
på vilka avgörande sätt den skiljer sig åt och slutligen (d) i vilken
mån aspekterna a-c är relaterade till kön. I likhet med många
andra länder har Sverige satsat stora resurser på att ny teknik och
nya medier (här använder vi IKT som akronym) ska bli en naturlig
och vik¬tig del i skolans undervisning. Ett utvecklat IKT-bruk
antas leda till en pedagogisk förändring och bätt¬re undervisning
(SOU 1994:118; Prop. 1995/96:125) Att sådana förväntningar inte
13
infriats visas i en rad svenska och internationella studier
(Skolverket, 2005a; 2005b; 2005c; Hennesy, 2005; Jedeskog,
2005; Alexandersson & Limberg, 2003; Alexandersson &
Limberg, 2005; Alexandersson et al, 2005; Alexandersson &
Runesson, 2006; Alexandersson et al, 2006; Limberg et al, 2008a;
Limberg et al, 2008b). Man har också funnit att införlivandet av
IKT ser olika ut i de olika skolämnena (Hennesy, 2005). För att
förstå den varia¬tion som finns när det gäller integra¬tionen av
IKT i undervisningen räcker det därför inte att fokusera den
enskilde läraren. Varje skolämnes särart måste även beaktas.
Skoläm¬nena har sina ?universella och karakteristiska? strukturer,
som får stor betydelse för hur IKT kan integreras (McEachron,
2003). De är i olika hög grad och på skilda sätt förenliga med IKT
(Goodson et al, 2002).
Teoretiskt tar projektet bland annat sin utgångspunkt från några av
Bernsteins (2000) teoretiska ramverk. Enligt Bernstein kan
skolämnen komma i konflikt med mer generella pedagogiska
frågor, som har en tendens att "funk¬tionalisera" utbildning.
Skilda rationaler inom ämnet står i motsättning till varandra.
Bernsteins koncept "the sacred and the profane", hämtat från
Durkheim, kan användas för att analysera de sätt på vilka olika
skolämnen står i förhållande till IKT (John, 2005). Det "heliga"
rör det specifika i ett ämne som skiljer det från alla andra ämnen
liksom de socialt diskursiva krav detta ställer på ämnet. Det
profana förhåller sig till de kontextuella krav och tvång som
ekonomiska kontexter påtvingar det heliga.
14
Nationella Forskarskolan för Hem- och
konsumentkunskap
Syftet är att etablera en Nationell forskarskola för hem- och
konsumentkunskap. Hem och konsumentkunskap (HK-ämnet) ger
kunskaper och förutsättningar både för individens hälsa och
resurshushållning i det dagliga livet och för folkhälsan och en
hållbar utveckling ur ett samhällsperspektiv.
Sambandet mellan mat och hälsa är stark och otvetydig, likaså att
matvanor grundläggs vid tidig ålder, vilket medför att skolans
undervisning på området är viktig. Det finns dock mycket lite
forskning i ämnet presenterad i form av avhandlingar i Sverige,
Norden eller på den internationella vetenskapsarenan, och
specifikt avseende lärande och undervisning om mat, måltider och
hälsa. Med andra ord saknas forskning kring hur hälsosamma
matvanor, baserade på informerade val kring bl.a. ekonomi och
hållbar utveckling, faktiskt kan läras i skolan. Det saknas också
forskning kring hur den enskilde läraren kan hantera och ta
ställning till de många olika vetenskapliga fakta och paradigm
som finns i relation till mat och hälsa. Liksom om och hur den
enskilde läraren kan ha ett medvetet och kritiskt förhållningssätt
till rådande normer i samhället och olika trender kring matvanor
och konsumtion och stödja eleverna i deras lärande. Implicit i
dessa frågeställningar finns även frågan om genus och etnicitet ?
vem söker sig till kunskapsområdet mat och måltider som lärare
och vem blir en förebild i kunskapsinhämtningen om mat och
måltider? Har dessa aspekter betydelse för kunskapsområdet som
sådant, och för hälsoutvecklingen? En nationell forskarskola ökar
antalet forskarutbildade lärare inom ämnet vilket i sin tur får
återverkningar på hela utbildningssystemet och samhället i övrigt.
Huvudsökande
Anders Hallberg
Uppsala universitet
Medsökanden
Hanna Sepp
Högskolan i Kristianstad
Christina Fjellström
Uppsala universitet
Karin Hjälmeskog
Uppsala universitet
Agneta Hörnell
Umeå universitet
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2011 - 2012
Forskarskolan kommer att involvera alla institutioner vid svenska
universitet och högskolor (5st) som utbildar hem- och
konsumentkunskapslärare och administreras av en
programdirektör vid Uppsala universitet. De presumtiva
doktoranderna (5st) kommer att ha gemensamma
forskarutbildningskurser, deltaga i gemensamma internat med
handledningsmöten och vetenskapliga diskussioner och i övrigt ha
nära kontakt genom både fysiska och virtuella möten.
15
Social och individuell konstruktion av omtvistade
begrepp i statsvetenskap
Detta forskningsprojekt handlar om hur människor förstår olika
begrepp och om hur begreppens innebörd och mening kan
förändras.
Vi är intresserade av begreppsförändring och meningsskapande
både på individuell och på social nivå. Vår utgångspunkt är att hur
någon förstår ett visst begrepp – till exempel ’stat’ – också handlar
om hur man i den omgivande samhälleliga diskursen begripliggör
och pratar om detta begrepp.
Huvudsökande
Ola Halldén
Stockholms universitet
Medsökanden
Liza Haglund
Stockholms universitet
Maria Jansson
Stockholms universitet
Maria Wendt Höjer
Stockholms universitet
Rent konkret kommer vi att undersöka hur universitetsstudenter
som studerar statsvetenskap förstår tre olika begrepp −
’stat’, ’nation’ och ’genus’ − och hur deras sätt att förstå
dessa begrepp förändras under studiernas gång. Att läsa
statsvetenskap handlar om att få kunskap om politiska processer
och system, men också om att problematisera begrepp som ofta
tas för givna. Medan ’stat’ är mycket etablerat som studieobjekt
inom statsvetenskap uppfattas de två andra begreppen, ’nation’
och ’genus’, ofta som att de handlar om sådant som är ”naturligt”
och som befinner sig bortom det politiska. Det finns dock mycket
forskning som visar att just detta slags naturaliserade begrepp bär
på olika typer av maktordningar, till exempel med avseende på
kön, klass och etnicitet, och just därför framstår de som särskilt
viktiga att undersöka.
Cecilia Åse
Stockholms universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
I projektet kommer vi att söka svar på frågor som: Vilka
föreställningar om stat, nation och genus har studenter som
påbörjar studier i statsvetenskap? Hur skiljer sig föreställningarna
åt mellan de olika begreppen och hur förändras de under
studierna? Hur förhandlas gemensamma innebörder i begreppen
fram under studiernas gång? På vilka sätt kan studenternas
individuella begreppsförändringsprocesser relateras till dessa
gemensamma innebörder? Vad betyder begreppens värdeladdning
för begreppsförändringen?
För att kunna besvara dessa frågor kommer vi att samla in
material från olika kurser i statsvetenskap och samhällskunskap,
som är det ämne som blivande lärare läser. Vi kommer att
intervjua studenter och spela in gruppdiskussioner. Vi kommer
också att samla in olika typer av skriftligt material, till exempel
inlämningsuppgifter. Deltagande i projektet kommer att vara helt
frivilligt och studenterna kommer när som helst att kunna ta
tillbaka ett medgivande om att vara med. Den undervisande
16
läraren kommer heller inte att ha kunskap om vilka studenter som
givit sitt medgivande till att delta i undersökningen.
Eftersom detta projekt är ett samarbete mellan pedagoger och
statsvetare kommer vi att använda oss av teorier som är hämtade
från båda ämnena. De pedagogiska teorierna handlar om
individuell och social begreppsförändring och om relationen
mellan kognitiva strukturer och diskursiva praktiker. Inom
pedagogisk forskning saknas i princip studier som fokuserar
vuxnas begeppsbildningsprocesser och de studier som finns
handlar om naturvetenskapliga begrepp som exempelvis kraft och
energi. För pedagogisk teoribildning ligger projektets största
värde i de resultat som kan nås när det gäller förståelsen av
individens konstruktion av mening och hur denna förhåller sig till
social konstruktion av mening. De statsvetenskapliga teorierna
utgår i detta projekt från ett genusperspektiv. Det betyder att
innebörden i de begrepp som vi studerar också ses som del av
olika samhälleliga maktstrukturer. Tidigare forskning har visat att
studier av vad som händer när människor utmanas och omprövar
exempelvis sin förståelse av ’genus’ är ett fruktbart sätt att
undersöka genusordningen och hur denna är sammanvävd med
föreställningar om stat och nation. I detta avseende bygger vi
vidare på befintlig teoribildning kring genus, maktordningar och
lärande.
Projektet kommer att generera kunskap om begreppsbildning och
lärande, om hur känslomässiga faktorer influerar lärande och om
hur personlig kunskap förhåller sig till det som uppfattas som
vetenskaplig kunskap. Det ger också kunskap som kan ligga till
grund för en förbättring av blivande lärares ämnesutbildning,
främst genom att de begrepp som studeras är nära knutna till
värdegrundsfrågor. Projektet har också betydelse för kunskap om
hur studenter förstår ämnet statsvetenskap/samhällskunskap och
ger en inblick i vilka specifika problem begreppsbildningen inom
detta ämne innebär. Ur ett samhällsperspektiv belyser projektet
frågor om demokrati, jämlikhet och emancipation.
17
Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och
genusmedvetenhet i samspel för en mer
inkluderande naturvetenskap
Naturvetenskap för vem? Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i
samspel för en mer inkluderande naturvetenskap
Det är ett faktum att det fortfarande är färre kvinnor än män som
väljer naturvetenskapliga karriärer och en mängd forskning har
ägnat sig åt att försöka förstå och förklara varför. Olika områden
inom det naturvetenskapliga fältet är mer eller mindre öppna för
kvinnor. I Sverige finns det till exempel relativt många kvinnliga
biologer och kemister, framförallt på lägre nivåer, men färre
fysiker, matematiker och maskiningenjörer. De senare är yrken
med maskulina förtecken. En förklaring till den ojämna
könsfördelningen är att ämnesområden som matematik, teknik och
naturvetenskap är starkt förknippade med ett manligt
symbolspråk, som många flickor/kvinnor har svårt att identifiera
sig med. I grundskolans tidigare år undervisar lärare som har
begränsade kunskaper inom naturvetenskap/teknik och som
uppger att de har ett dåligt självförtroende vid undervisning i
kemi, fysik och teknik. Lärarnas osäkerhet får därför
konsekvenser för elevernas intresse och lärande i dessa ämnen.
Huvudsökande
Anita Hussénius
Uppsala universitet
Medsökanden
Kathryn Scantlebury
University of Delaware
Minna Salminen-Karlsson
Uppsala universitet
Anna T. Danielsson
University of Cambridge
Kristina Andersson
Högskolan i Gävle
Annica Gullberg
Högskolan i Gävle
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2012
En nyligen publicerad studie från USA visar att flickor med
kvinnliga lärare som är osäkra i matematik, presterar sämre och
får ett lägre självförtroende i ämnet. Forskning visar också att
lärare har olika förväntningar på flickor och pojkar i
naturvetenskap/teknik och att lärares förväntningar har betydelse
för hur väl elever presterar i ämnena. Lärarutbildningen är därför
av central betydelse om man vill åstadkomma förändringar vad
gäller kunskaper och attityder till naturvetenskap hos lärarna och i
förlängningen hos eleverna. Att lära sig naturvetenskap handlar
dock inte enbart om att förstå ämnesbegreppen utan innebär också
att få kunskaper om naturvetenskap som en social och kulturell
verksamhet. I vårt forskningsprojekt är vi intresserade av att
undersöka hur en ökad genusmedvetenhet kan åstadkommas hos
blivande lärare inriktade mot grundskolans tidigare år och om det
i förlängningen kan leda till en förändring av undervisningen i
naturvetenskapliga ämnen, både med avseende på innehåll och på
utförande.
I projektet utforskas lärarstudenters relation till lärande och
undervisning i naturvetenskap från ett genusperspektiv: Hur
förändras deras syn på naturvetenskap när såväl ämnesinnehåll
som undervisning i ämnet belyses med ett kritiskt
18
genusperspektiv? Hur stärks studenten i sin roll som blivande Nolärare av en sådan vidgning av ämnesundervisningen eller på
vilket sätt uttrycks ett motstånd mot att beakta sådana aspekter?
Hur skapas identiteter som lärare i naturvetenskap och hur
påverkas detta identitetsskapande av ämnesdidaktiska kunskaper
och genus(o)medvetenhet?
Inom projektet följs en årskull lärarstudenter inriktade mot
naturvetenskap. I utbildningen kommer undervisningsmoment att
integreras som behandlar kritiska perspektiv på genus i relation till
naturvetenskap och som lyfter fram naturvetenskapen som kultur.
Lärarstudenternas deltagande i dessa moment kommer att
dokumenteras, kompletteras med intervjuer samt analyseras.
Projektet bedrivs i skärningspunkten mellan utbildnings- och
genusvetenskap och kommer att genomföras vid Centrum för
Genusvetenskap vid Uppsala i samarbete med Högskolan i Gävle.
Forskargruppen består av natur- och samhällsvetare från dessa två
lärosäten samt internationella samarbetspartners.
Målet med projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av
genus och naturvetenskapligt lärande. Detta är viktigt både som
ett teoretiskt bidrag till forskning inom naturvetenskapernas
didaktik och för att i förlängningen kunna bidra till en mer
inkluderande naturvetenskaplig undervisning.
19
Nationell forskarskola i "Flerspråkighet, litteracitet
och utbildning
Den forskarskola som här skisseras syftar till att utveckla
läraryrkets kunskapsbas och didaktiska kompetens i frågor kring
litteracitet eller snarare literacies och lärande utifrån ett
flerspråkighetsperspektiv. Med ordet ”literacies” i pluralis avses
förekomsten av många olika sätt att läsa och skriva knutna till
varierande sociala praktiker, processer, domäner och roller i
samhälls- och vardagsliv. Härigenom fokuseras den mångfald av
läs- och skrivpraktiker som ingår i olika individers och gruppers
sätt att kommunicera. Forskarskolan uppmärksammar även olika
syn på kunskap och lärande ur ett mångfaldsperspektiv. Det
handlar då också om identitet och självbild – om
meningsskapande och interaktion liksom om makt och
dominansförhållandena relaterade till kategorier som kön, klass
och etnicitet. En särskilt skarp belysning av problematiken
omkring litteracitet, utbildning och flerspråkighet ges av
förhållanden i utvecklingsländer. I majoriteten av världens fattiga
länder förekommer en komplex språksituation, ofta med en
mångfald av inhemska språk som talas som modersmål av
befolkningarna och med ett dominerande europeiskt språk som
används för officiella samhälleliga funktioner inklusive för
huvuddelen av utbildningssektorn. Forskarskolan vänder sig i
första hand till lärare i svenska, svenska som andraspråk och
modersmål men är också av stor relevans för andra forskande
lärare då den inriktas på fördjupad kunskap om språkets/språkens
avgörande roll för lärande och integration med avseende på såväl
lärandets innehåll som dess organisation ur olika aspekter.
Utbildningen är mångvetenskaplig och fokuserar olika teoretiska
och metodiska perspektiv inom forskning kring litteracitet och
lärande utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Såväl kvalitativa som
kvantitativa metoder används som verktyg i empiriska studier som
spänner över barn och unga till vuxenutbildning. Forskarskolan
kan härigenom bidra till att stärka undervisningens kvalitet och
öka måluppfyllelsen i skola och vuxenutbildning på ett mer
övergripande plan. Forskarskolan bygger på ett samarbete mellan
Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet
och sju andra forskningsmiljöer och bygger på en bred
mångvetenskaplig kompetens. Kunskaper om flerspråkighet,
litteracitet och lärande är en av flera viktiga förutsättningar för att
man ska kunna fullfölja sitt uppdrag som lärare/lärarutbildare i det
mångkulturella samhället. Utvecklingen av en språkutvecklande,
inkluderande och bekräftande pedagogik som kan lyfta fram och
tillvarata de värden som en kulturell, social och språklig mångfald
erbjuder är också viktig. Behovet av lärare som kan initiera och
Huvudsökande
Kenneth Hyltenstam
Stockholms universitet
Medsökanden
Marie Carlson
Göteborgs universitet
Inger Lindberg
Göteborgs universitet
Donald Broady
Uppsala universitet
Mats Myrberg
Lärarhögskolan i Stockholm
Christopher John Stroud
University of the Western Cape
Elisabet Öhrn
Högskolan i Borås
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2008 - 2011
20
leda skolutveckling och medverka i verksamhetsnära forskning
kring dessa frågor är därför angeläget. Spetskompetens i form av
forskarutbildade lärare med fördjupade kunskaper inom detta
område utgör ett betydelsefullt bidrag till kunskapsutveckling
inom några av läraryrkets kärnfrågor i det mångkulturella
samhället. Forskning och forskarutbildning som kan främja
utvecklingen av den didaktiska kompetensen i relation till
flerspråkighet och litteracitet saknas i stor utsträckning i Sverige.
En kontinuerlig utveckling och fördjupning av lärares kunskap
kring dessa frågor i förhållande till den egna pedagogiska
verksamheten är av avgörande betydelse för dagens
mångkulturella Sverige, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv.
21
Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i
matematik – en empirisk studie av klassrumspraktik
Ganska snabbt kan lärare och elever ”förutse” vilka elever som
presterar bra och vilka som presterar mindre bra i matematik. Till
exempel på gymnasienivå visar det sig ofta inom en kort
tidsperiod att betygen fördelar sig enligt en
normalfördelningskurva. Fenomenet förekommer oberoende av
om skolsystemet använder sig av nivågruppering eller inte och på
alla skolnivåer. Att skillnader i prestation visas så tidigt kan verka
vara ”naturligt” eftersom den ”naturliga förmågan” är en del av
teorierna om hur barn lär sig matematik. Men detta kan inte
förklara varför andelen lågpresterande elever varierar avsevärt
mellan länder eller varför i vissa länder klyftan mellan de
lågpresterande och medelpresterande eleverna är större än i andra
länder. Matematisk förmåga som visar sig i klassrummet är
kanske snarare ett tecken på framgång i att förstå de sociala
Huvudsökande
Eva Jablonka
Luleå Tekniska Universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
reglerna än att förstå matematiken. Det är därför viktigt att studera
hur skillnader uppstår från ett klassrumsperspektiv eftersom det är
där lärare och elever erfar dem.
I projektet studeras matematikklasser med elever som börjar i en
ny skola i Sverige, Tyskland och Kanada. Analysmaterialet består
av videoinspelade lektioner och intervjuer av elever och deras
lärare. Genom att jämföra klassrum från olika skolsystem kan
orsaker till likheter och skillnader när det gäller spridning av
förmåga identifieras.
Resultaten från det föreslagna projektet vidgar vår förståelse om
hur klassificering av prestation i matematik uppkommer eller
motarbetas i klassrummet. Kunskapen är nödvändig för
matematiklärares professionella utveckling i syfte att höja den
genomsnittliga prestationen och samtidigt minska klyftan mellan
den mest och minst lyckade eleven.
22
Storskaliga studier och elevers prestationer i
naturvetenskap i ett longitudinell perspektiv
Ända sedan 1970-talet har det genomförts ett antal storskaliga,
internationella undersökningar om grundskoleelevers kunskaper i
och attityder till naturvetenskap. Två exempel på denna typ av
studier är Program for International Student Assessment (PISA)
och Trends in Mathematics and Science Study (TIMSS). Dessa
undersökningar brukar genomföras med intervaller på ca 3-4 år
och ungefär 50-70 länder från olika delar i världen brukar delta.
Både Sverige och Danmark har under senare år varit frekventa
deltagare i dessa studier. Resultaten från undersökningarna har
ofta en stor genomslagskraft när det gäller medial uppmärksamhet
och på en politisk nivå. Inom dessa områden betraktas
undersökningarna ofta som ett verktyg för en nationell kontroll
när det gäller elevers kunskaper i naturvetenskap och utgör ofta ett
viktigt underlag för politiskt beslutsfattande om nya skolreformer.
I ett svenskt perspektiv har tidigare studier indikerat goda eller till
och med mycket goda resultat när det gäller svenska elevers
kunskaper i naturvetenskap. Emellertid har de senare studierna
(1995-2006) visat en signifikant nedåtgående trend både i TIMSSoch PISA-undersökningarna. Flera av dessa resultat tyder på att
elevernas prestationer har försämrats både när det gäller de
konceptuella såväl som de kontextuella kunskaperna i
naturvetenskap. Trots att det existerar likheter mellan de svenska
och de danska resultaten finns inte motsvarande nedåtgående
trend i Danmark. De danska eleverna visar istället en signifikant
förbättring under denna tidsperiod. Däremot visar de danska
resultaten på relativt stora genusskillnader då de danska pojkarna
presterar signifikant bättre än flickorna. Denna trend existerar inte
i den svenska resultatbeskrivningen. Vad beror dessa skillnader på
och vilka andra trender och tendenser kan finnas i materialen i ett
longitudinellt perspektiv?
Huvudsökande
Anders Jakobsson
Malmö Högskola
Medsökanden
Eva Davidsson
Danmarks Pædagogiske
Universitet
Niels Egelund
Danmarks Pædagogiske
Universitet
Helene Sörensen
Danmarks Pædagogiske
Universitet
Karl Göran Karlsson
Mittuniversitetet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2009 - 2011
Inom den internationella utbildningsvetenskapliga forskningen
existerar samtidigt en kritik mot denna typ av storskaliga studier.
Exempelvis har PISA-undersökningarna blivit kritiserade för att
utvärdera elevernas läsförmåga snarare än deras kunskaper i och
om naturvetenskap. Även TIMSS-undersökningarnas har
kritiserats för att endast undersöka elevernas kunskaper utifrån
dekontextualiserade frågeställningar. En mer övergripande fråga
är om denna typ av undersökningar faktiskt kan tillhandahålla en
valid och heltäckande bild av elevers naturvetenskapliga
allmänbildning och deras problemlösande förmåga. Vilka risker är
förenade med att dra slutsatser om elevers förståelse endast genom
23
att utgå från dessa undersökningar?
Syftet med detta forskningsprojekt är därför att undersöka likheter
och skillnader, att analysera och beskriva svenska och danska
trender och tendenser i resultaten. Detta innebär att beskriva
förändringar av elevers prestationer i ett 15-årigt perspektiv och
relatera resultaten till andra forskningsstudier inom internationell
utbildningsvetenskaplig forskning. Målet är att fördjupa
förståelsen för elevers kunskaper i och om naturvetenskap från
olika perspektiv. Projektet är ett samarbete mellan svenska och
danska lärosäten och universitet som har varit ansvariga för flera
av undersökningarna på nationell nivå. Resultaten av projektet
kommer att publiceras i såväl Sverige och Danmark samt
internationellt, både i vetenskapliga tidskrifter/böcker och mer
populärvetenskapliga sammanhang med speciell inriktning mot
lärare och lärarutbildning. Målsättningen är också att
projektdeltagarna ska kunna delta i en medial diskussion hur
resultaten från dessa typer av undersökningar kan tolkas.
24
Nätverket för re-analyser av storskaliga studier
Syftet med ansökan är att inrätta ett nationellt nätverk för
forskning på temat re-analyser av elevers prestationer inom det
naturvetenskapliga ämnesområdet genom att använda data från
tidigare PISA och TIMSS studier . Detta inkluderar även
forskning som har till avsikt att komplettera de storskaliga
studierna med kvalitativa datainsamlingar.
Nätverket avser att fungera som en mötesplats där forskning och
avhandlingsarbeten inom utbildningsvetenskap granskas och blir
en nationell verksamhet där seniora forskare och doktorander
träffas regelbundet för att diskutera och analysera pågående
arbeten. Samtliga de grupper som ingår har ett intresse för
forskning inom området. De forskare/grupper som förklarat sig
villiga att ingå representerar fyra universitet och högskolor med
utbildningsvetenskaplig forskning och som på olika sätt ansvarar
för PISA och TIMSS studierna i Sverige. Dessutom ingår
representanter för Skolverket som ansvarar för de skriftliga
rapporter som avser kommunicera resultaten med den svenska
lärarkåren.
Huvudsökande
Anders Jakobsson
Malmö Högskola
Medsökanden
Niels Egelund
Danmarks Pædagogiske
Universitet
Karl Göran Karlsson
Mittuniversitetet
Anita Walin
Skolverket
Marie Wiberg
Umeå universitet
Bidragsform
Nätverk
Period
2011 - 2012
Målsättningen är att ungefär hälften av nätverkets medlemmar
skall vara doktorander. Nätverket kommer att omfatta ungefär 15
deltagare och skall träffas 2-3 gånger per år. Vid dessa möten
skall pågående forskning presenteras och diskuteras. Dessutom
genomförs så kallade datasessioner med material från pågående
forskningsprojekt. Ett ytterligare inslag är föreläsningar från
särskilt inbjudna internationella gäster. Vid varje tillfälle kan
forskare presentera sina arbeten och få dem kommenterade av
utsedda kommentatorer och av seminariegruppen i sin helhet.
Detta moment ger också doktoranderna en praktisk inskolning i
den akademiska kultur de kommer att möta på internationella
symposier.
25
Idrott och hälsa - ett ämne för lärande?
Idrott och hälsa har funnits i den svenska skolan under hela det
moderna skolsystemets historia. Såväl motiv som
undervisningsinnehåll har dock varierat. Motiven har varit
hälsomässiga, militära och fostransmässiga (fysisk fostran).
Innehållet har dominerats av Linggymnastik och idrott, med
friluftsliv, dans och lekar som kompletterande inslag. Ämnet har i
huvudsak uppfattats som ett *praktiskt* ämne ? som ett av de så
kallade praktiskt-estetiska ämnena. Som sådant har det präglats av
en tydlig dualism mellan kropp (som ska tränas) och själ (som ska
fostras/disciplineras). Poängen med undervisningen har, inte minst
på senare tid, i stor utsträckning varit att eleverna ska vara fysiskt
aktiva, och i mindre utsträckning att de ska lära sig något i, av, om
eller genom fysisk aktivitet. I samband med införandet av Lpo 94
togs uppdelningen i *teoretiska* och *praktiskt-estetiska* ämnen
bort. Skolan blev målstyrd och alla ämnen ska numera bidra till
elevernas kunskapsmässiga utveckling. I idrott och hälsa har detta
tankesätt visat sig vara svårt att implementera. I internationella
sammanhang har motsvarande diskussion handlat om skolämnets
pedagogiska uppdrag.
Syftet med projektet är att undersöka kunskapsbildning,
undervisning och lärande i skolämnet idrott och hälsa. Projektets
syfte preciseras med följande problemställningar: 1. Vilken
kunskap framstår som relevant i ämnet, och hur gestaltas denna
kunskap i ämnets praktik? 2. Vilket lärande främjas mot bakgrund
av olika typer av undervisning, och hur kan detta lärande
beskrivas?
Huvudsökande
Håkan Larsson
Gymnastik & Idrottshögskolan
Medsökanden
Claes Annerstedt
Göteborgs universitet
Karin Redelius
Gymnastik och Idrottshögskolan
GIH
Inger Karlefors
Umeå universitet
Eva Olofsson
Umeå universitet
Mikael Quennerstedt
Örebro universitet
Marie Öhman
Örebro universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2012
Projektet har en teoriutvecklande ansats, vilket innebär att vi i de
empiriska studierna dels kommer att beskriva och analysera vilket
lärande som främjas i idrott och hälsa, dels sträva efter att
bearbeta och utveckla nya begrepp som möjliggör fördjupade
analyser av den specifika lärandesituation som undervisningen i
ämnet utgör. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot hur
man kan benämna, observera och bedöma kompetens med
hänsyftning på kropp och rörelse. I projektet finns en ambition att
sätta ett sociokulturellt synsätt på kroppsligt lärande och kroppslig
kompetens i ämnet i omlopp. Den teoretiska referensramen utgörs
således av sociokulturell lärandeteori, med ett särskilt fokus på
triaden eleven, läraren och undervisningssituationen. Centralt för
denna ansats är elevers delaktighet i undervisningens aktiviteter
samt de föreställningar, värderingar, normer och synsätt som
dominerar undervisningen. I anslutning till det sociokulturella
lärandeperspektivet prövas ett antal begrepp - kroppslig
26
kompetens, rörelsekompetens, fysisk bildning (eng. physical
literacy) - som kan utgöra alternativ till den naturvetenskapligt,
och därmed dualistiskt, präglade terminologi som idag dominerar i
ämnet.
De empiriska studierna bygger i huvudsak på en kvalitativ ansats
och kommer att genomföras i grundskolans år 6-9 samt i
gymnasieskolan. Studiedesignen bygger på erfarenheter från två
tidigare svenska observationsstudier av undervisning i idrott och
hälsa där forskare i föreliggande projekt medverkat.
Datainsamling kommer att genomföras i två klasser på var och en
av de fyra orter där forskarna i projektet är verksamma, dvs. totalt
åtta klasser. Detta möjliggör en geografisk spridning över landet.
Urvalet av klasser kommer att göras strategiskt med avseende på
stadium, profil (allmän profil, idrottsprofil, hälsoprofil) samt
sådana klasser som på andra sätt signalerar skilda synsätt på eller
skilda undervisningspraktiker av idrott och hälsa. Strävan i urvalet
är att försöka fånga variationen i undervisningspraktiker. Det
insamlade materialet kommer att utgöras av a) lokala
styrdokument från var och en av de åtta skolor där klasserna finns,
b) intervjuer av lärare och elever (ett urval om ca fyra elever i
varje klass, inalles 32 elever) samt av observationer (sex
videoinspelade lektioner med skilt innehåll i var och en av de åtta
klasserna, inalles 48 lektioner). Intervjuerna med lärare och elever
kommer att genomföras direkt före och direkt efter de lektioner
som videoinspelas. Som en del i kvalitetssäkringen av studien
kommer en internationell vetenskaplig referensgrupp att kopplas
till arbetet. Denna består av ett antal välrenommerade forskare
som visat ett uttryckligt intresse för denna typ av studie.
27
Nätverk i svenska med didaktisk inriktning
Nätverket för svenska med didaktisk inriktning ska verka för
utbyte och information av ämnesdidaktisk forskning liksom för
samverkan mellan lärosäten och mellan grundutbildning,
forskarutbildning, forskning och skola. Nätverket har sedan 2002
beviljats bidrag från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga
kommitté. I denna ansökan söks medel för ytterligare en
treårsperiod. En rad svenska universitet är anslutna till nätverket.
Nätverket har fungerat och fungerar som samlande forum för ett
flertal doktorander och forskare inom svenska med didaktisk
inriktning. Årliga konferenser har anordnats och i samband med
dessa har också nätverksträffar ägt rum, då såväl
lärosätesgemensamma forskningsprojekt som lärarutbildningens
examensarbeten har diskuterats.
Huvudsökande
Caroline Liberg
Uppsala universitet
Medsökanden
Åsa af Geijerstam
Uppsala universitet
Barbro Hagberg-Persson
Uppsala universitet
Anne Palmér
Uppsala universitet
Jenny Wiksten Folkeryd
Uppsala universitet
Bidragsform
Många argument finns för att främja forskningsområdet. För det
första har språkutveckling och språkets betydelse för lärandet fått
stor uppmärksamhet under senare år. Studier av språkutveckling
och ämnesspråk är viktiga forskningsområden med tanke på både
skola och lärarutbildning. I lärarutbildningen kan nätverket i
svenska med didaktisk inriktning stödja såväl det vetenskapliga
förhållningssättet i studiet av språkligt lärande i alla ämnen som
förståelsen för svenskämnets helhet. För det andra finns svenska
med didaktisk inriktning numera som forskarutbildningsämne på
flera lärosäten, men ämnet är fortfarande i ett uppbyggnadsskede
och behöver alltjämt ett tydligt stöd. Det arbete som nätverket i
svenska med didaktisk inriktning redan har genomfört bör också
tas tillvara och fördjupas. Ett exempel är det nordiska nätverket
för modersmålsdidaktisk forskning, NNMF, ett samarbetsprojekt
mellan SMDI och nätverk i Finland, Norge, Danmark och Island.
Detta värdefulla samarbete bör utvecklas vidare.
Nätverk
Period
2010 - 2012
Verksamheten inom nätverket ska bestå av skapandet av olika
former av mötesplatser (virtuella och reella) för forskare,
doktorander och andra verksamma inom ämnesområdet. Som
gemensam virtuell knutpunkt och arena finns en hemsida, för
tillfället under adressen: www.educ.umu.se/forskning/smdi/. Den
innehåller information om forskning och forskningsverksamhet
inom ämnesområdet, samt annonsering av nätverkets
verksamheter. Vidare planeras att fortsätta med de årliga
konferenser som hittills lockat många deltagare, även från de
nordiska grannländerna, och som har varit öppna för verksamma
lärare. I samband med konferenserna ordnas också nationella
nätverksmöten för diskussion och utbyte av information om
planerad, pågående och avslutad forskning. Såväl konferens som
28
nätverksträffar utgör goda mötesplatser för initiering av
lärosätesgemensamma aktiviteter, exempelvis forskningsprojekt
eller nätverk för handledare inom examensarbeten och
avhandlingsarbeten. Den operativa ledningen vid Uppsala
universitet av nätverket sköts av Caroline Liberg, professor i
utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser,
Jenny W Folkeryd, FD i lingvistik, Åsa af Geijerstam, FD. i
lingvistik, Barbro Hagberg Persson, FD i nordiska språk och Anne
Palmér, FD i nordiska språk. Till den operativa ledningen knyts en
referensgrupp med representanter från andra universitet och
ämnesinriktningar som litteraturvetenskap och retorik.
Nätverket för forskning och forskarutbildning i svenska med
didaktisk inriktning syftar till att utveckla och befästa ett i ett
samhällsperspektiv centralt forskningsområde. Verksamheten
främjar också en fortsatt kvalitetshöjning inom forskning,
forskarutbildning och grundutbildning. För lärare i skolan
erbjuder nätverket en inblick i ett forskningsfält som är under
utveckling. Genom sin mångvetenskapliga karaktär och
förankring i disciplinerna ämnesdidaktik, litteraturvetenskap,
språkvetenskap och pedagogik förstärker nätverket också den
allmänna utvecklingen av forskning med inriktning mot
lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Nätverkets
verksamhet är väl etablerad och spelar en viktig roll i den
allmänna utvecklingen av forskningsområdet
Utbildningsvetenskap.
29
Nätverk för pedagogisk bedömning
Den här nätverkansökan avser en fortsättning på det arbete som
påbörjades med Nationella forskarskolan i pedagogisk bedömning
(VR 2006-2534).
Genom forskarskolan såg vi en möjlighet att kunna lämna
väsentliga bidrag till den vetenskapliga kunskapen på
bedömningsområdet både till det svenska skolväsendet och till
den utbildningsvetenskapliga forskningen. En treårsperiod är dock
för kort för att göra en väsentlig skillnad vi ser därför ett behov,
nu när tiden för forskarskolan tar slut, att omforma forskarskolan
till ett mer långsiktigt arbetande nätverk. Genom inrättandet av
forskarskolan har vi kunnat bidra till att ge
forskarutbildningsmöjligheter och skapat miljöer för
kunskapsutbyte för seniora forskare. Detta arbete vill vi fortsätta
genom nätverket. Pedagogisk bedömning är sedan ett par
decennier ett av de mest expansiva områdena inom den
internationella utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Detta
fält är vitt och omfattar bedömning avsedd att främja lärandet på
individnivå och kunskapsbedömning avsedd att informera om
resultat på olika nivåer, t ex individnivå, skolnivå och nationell
nivå. Även i högskolan har förändringar avseende bedömning
genomförts. I och med högskolereformen 2007 ingår Sverige i den
europeiska samordningen av högre utbildning i Bolognaprocessen.
Kort sagt bidrar fokuseringen på läranderesultat med explicita
examensmål till att även bedömningen av studenterna (vad som
utgör grunden för bedömning och hur bedömningarna genomförs)
kommer i fokus. Då ansökan om forskarskola skrevs hade
lärarutbildningarna fått kritik för att de ej tagit sig an frågor som
gäller bedömning och betygssättning på ett systematiskt sätt. Nu
står vi återigen inför en reformering av lärarutbildningen och
återigen utgör lärarnas bedömningsarbete en av de centrala
aspekterna i den reformen. Trots att det svenska forskningsläget
delvis förändrats under den period forskarskolan verkat (20072010) är tiden dock alltför kort för att radikala förändringar ska
hunnit ske. I den meningen är således forskningsläget ungefär
detsamma som 2006 då vi skrev vår ansökan. Nätverkets
övergripande syfte är att upprätthålla och utveckla den samverkan
som påbörjats och delvis etablerats genom forskarskolan, men
också att stegvis vidga samarbetet såväl nationellt som nordiskt.
Huvudsökande
Viveca Lindberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Jan-Eric Gustafsson
Göteborgs universitet
Anders Jönsson
Malmö Högskola
Peter Nyström
Umeå universitet
Bidragsform
Nätverk
Period
2011 - 2012
Nätverket ska 1) skapa förutsättningar för utveckling av
forskningen inom området, genom att skapa mötesplatser,
synergier och ny kompetens; 2) stödja den fortsatta utvecklingen
av nya nationella forskningsmiljöer relaterade till pedagogisk
30
bedömning genom samverkan; 3) successivt vidga nätverket
nationellt och nordiskt; 4) skapa gemensamma forskningsprojekt
(nationellt, nordiskt och internationellt). Kortsiktigt är vår strategi
för att genomföra detta att skapa/vidareutveckla mötesplatser ?
både fysiska t ex i form av seminarier, konferenser, gemensamma
forskarutbildningskurser och virtuella t ex i form av en interaktiv
hemsida ? mellan doktorander och forskare från olika lärosäten för
mångsidig samverkan kring forskning.
Långsiktigt avser vi att arbeta för att etablera nordiska och
internationella nätverk inom fler specialområden relaterade till
pedagogisk bedömning. Nätverket pedagogisk bedömning
organiseras initialt i samverkan mellan de fyra lärosäten:
Göteborgs universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet
och Umeå universitet som startade forskarskolan. Den styrgrupp
som inrättades för forskarskolan med representanter för de fyra
lärosätena, avnämare och doktorander kommer i fortsättningen att
samordna de verksamheter som nätverket organiserar.
Samordningsansvaret fortsätter initialt vid Stockholms universitet,
men kan rotera inom styrgruppen. Ansvaret omfattar
administration och koordinering av de konkreta verksamheterna
inom nätverket. Nätverket innebär samordning och förstärkning
av den svenska bedömningsforskningen som påbörjats. Nätverket
förstärker också gruppen av bedömningsexperter i landet.
Forskningsbehoven (och därmed betydelsen) inom området
bedömning är inte bara stora utan också varierande. Dels finns
behov av grundläggande forskning av såväl kvalitativ som
kvantitativ art ? dels finns behov av praxisnära forskning i nära
samverkan med de pedagogiska verksamheterna. Det arbete som
påbörjades inom forskarskolan kan dock inte ses som avslutat utan
snarare som ett nyligen påbörjat långsiktigt arbete, där nätverket
har en avgörande betydelse.
31
Representationer och kunskapskonstruktion:
Ämnesdiskurs som ett nyskapande perspektiv för
att förstå naturvetenskaplig undervisning och
lärande
En vetenskaplig disciplin utvecklas och vidmakthålls under en
tidsperiod av många individer tillsammans. Kunskapen delas på
många sätt; via samtal och skrifter, genom matematiska
formuleringar, diagram, skisser, gester, demonstrationsexperiment
och laborationer etc. Vart och ett av dessa sätt kan betraktas som
en form. Ur lärares och elevers synvinklar är en undersökning
gällande “vad”, “hur” och “varför” vissa bestämda
representationer används av lärare inom olika områden av deras
undervisning av intresse. Om kunskaper om orsakssamband
relateras till hur studenter i en lärares egna grupper uppfattar
inlärningen med avseende på de representationer läraren använder
kan man göra förbättrade modeller för hur undervisningen bör
genomföras inom de olika delområdena.
Huvudsökande
Cedric Linder
Uppsala universitet
Medsökanden
Susanne Wikman
Högskolan i Kalmar
Burkhard Priemer
Ruhr-Universität Bochum
Ellen Moons
Karlstads universitet
Margareta Enghag
Mälardalens Högskola
Bidragsform
För genomförande av sådan forskning behöver man kunna göra
videoinspelningar av undervisningen i lektionssalen så att den
interaktiva inlärningsprocessen fångas direkt när den äger rum.
Det är också nödvändigt att få lärare att reflektera över det de ser
på videofilmerna från sina egen undervisning och att efteråt
intervjua dem angående deras reflektioner. Jämförelser mellan
dessa två moment kan ge en antydan om vilka representationer
som är bäst lämpade för undervisningen.
Projektbidrag
Period
2009 - 2011
Resultaten kan analyseras genom utveckling av ett
uttolkningsschema, som tillåter indelning av resultaten i olika
välbestämda kategorier. Länkar mellan olika kategorier kan göras
med avseende på såväl undervisning som inlärning. Dessa länkar
används sedan för att uppnå en undervisning som för eleverna
uppfattas som bättre.
De delområden som avses undersökas i det föreslagna projektet är
atombeskrivningen och kvantiseringen i inledande kurser i kemi
och fysik på universitetsnivå.
32
Konstruktioner av estetiskt lärande inom
lärarutbildningen
Estetikens plats i skilda utbildningssammanhang har under de
senaste decennierna fått en ökad uppmärksamhet, inte minst i
samband med den senaste lärarutbildningsreformen, där den
estetiska kunskapen förs fram som ett angeläget område för alla
lärare - oavsett ämne och skolform. I relation till tidigare
utbildningspolitiska skrivningar kan detta ses som en förskjutning
mot såväl en vidgad målgrupp som en bredare tolkning av estetisk
verksamhet.
När det gäller grundskolans estetiska verksamhet har våra tidigare
studier visat att det estetiska området är starkt förknippat med
maktstrukturer i form av dominerande förhandsinställningar, vilka
sätter ramar för handlingsutrymmet för både lärare och elever.
Skolans estetiska verksamhet legitimeras främst utifrån sociala
och psykologiska aspekter av elevers utveckling snarare än mer
ämnesrelaterade aspekter på lärande. Det kan därmed sägas
existera ett stort behov av en ökad kritisk medvetenhet kring
frågor om kunskap och lärande inom det estetiska fältet.
Huvudsökande
Monica Lindgren
Göteborgs universitet
Medsökanden
Claes Ericsson
Högskolan i Halmstad
Göran Folkestad
Lunds universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
Mot bakgrund av ovanstående ser vi ett starkt behov av forskning
kring estetiskt lärande på lärarutbildningsnivå. Den forskning som
tidigare gjorts har företrädelsevis inriktats mot lärarstuderande vid
konstnärliga högskolor och deras syn på ett specifikt konstnärligt
ämne i relation till sin egen utbildning och det framtida yrket. Det
saknas kunskap om det estetiska lärandet inom lärarutbildningarna
utanför de konstnärliga högskolorna, vars inriktningar i högre
utsträckning är ämnesintegrerade och riktade mot en
yrkesverksamhet bland yngre barn i förskola eller grundskolans
tidigare åldrar.
Syftet med forskningsprojektet är att identifiera och kritiskt
granska rådande diskurser om estetiskt lärande inom
lärarutbildningen samt att problematisera dessa med avseende på
makt och styrning. Vilken typ av kunskap artikuleras här och hur
kan den förstås och problematiseras i relation till tidigare studier
inom området? Underlaget för analysen kommer att utgöras av
gruppsamtal med verksamma lärarutbildare och lärarstuderande
vid tre av landets lärarutbildningar. I syfte att få ett så brett
material som möjligt kommer urvalet att göras strategiskt utifrån
lärarutbildningarnas storlek och kursutbud inom det estetiska
området, lärarutbildarnas kön, utbildning och disciplintillhörighet
samt lärarstuderandes kön och utbildningsprofil. Utgångspunkten
för de löst strukturerade samtalen kommer att vara respektive
33
utbildningars kursplaner inom det estetiska området.
Undersökningen avser att besvara följande tre forskningsfrågor:
(1) Hur definieras och normaliseras kunskap inom
lärarutbildningens estetiska område? (2)Via vilka specifka
maktrelaterade aspekter styrs lärarutbildares och lärarstuderandes
syn på kunskapsbildning relaterat till estetiskt lärande? (3) Hur
konstrueras det lärande subjektet inom lärarutbildningens estetiska
praktik?
Att synliggöra och kritiskt granska dominerande föreställningar
om estetist lärande inom lärarutbildningen får ses som väsentligt.
Vilka maktsystem som lärarstuderande inordnas i när de ska lära
sig att tolka och leda estetiska läroprocesser i förskola och skola är
angeläget att studera. Den kunskap som genereras ur projektet
bidrar i förlängningen till utvecklingen av förskolans och skolans
estetiska verksamhet och därmed också till barns och ungas
möjligheter till estetiskt lärande.
Projektet kommer att redovisas och publiceras i bokform, där de
tänkta målgrupperna är forskare, lärare, lärarutbildare samt
lärarstuderande inom såväl det estetiska som det
allmänpedagogiska området.
34
Nationella matematikprov som katalysator för
implementering av utbildningsreformer
Ett av syftena med många nationella och delstatliga prov världen
över är att genom proven kunna påverka undervisningen så att
eleverna bättre ska nå önskade kunskapsmål. Det underliggande
antagandet är att nationella prov påverkar vad lärarna gör. Genom
att utforma proven så att de återspeglar viktiga kurs- och
läroplansmål kommer lärarna, om det behövs, ändra sin
undervisning så att den ligger i linje med proven. Men alla dessa
resurser som läggs på att utforma proven för att åstadkomma
dessa positiva konsekvenser (ofta på bekostnad av provens
reliabilitet och lärares arbetsbörda) baseras på detta antagande om
påverkan som har mycket lite vetenskapligt stöd. Detta gäller
såväl internationellt som i ett nationellt perspektiv.
Trots betydelsen av forskning på detta område är slutsatsen från
review-artiklar som belyser forskningen om konsekvenser av
storskaliga prov ideligen den samma: bristen på förståelse, och
vetenskapliga belägg, för effekter av storskaliga prov är betydande
och behovet av empiriska studier på området är mycket stort.
Huvudsökande
Johan Lithner
Umeå universitet
Medsökanden
Jesper Boesen
Göteborgs universitet
Ewa Bergqvist
Umeå universitet
Peter Nyström
Umeå universitet
Torulf Palm
Umeå universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
Målet med projektet är att utröna vilken roll de svenska nationella
matematikproven har i skolans försök att implementera
styrdokumentens kompetensmål. Införandet av dessa mål kan ses
som en omfattande reform men som visat sig svår att genomföra.
35
Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell
betydelse för lärares undervisning och bedömning
Nationella provs betydelse för no-lärares undervisning Från och
med läsåret 2009/10 skall elever i år 9 skriva nationella prov i
fysik, kemi och biologi. Proven är tänkta att vara ett stöd i lärarnas
arbete och för elevernas lärande och skall dessutom utveckla
verksamheten i riktning mot de nationella målen.
Genom införandet av nationella prov vill regeringen höja
resultaten i naturvetenskap, öka måluppfyllelsen genom att stärka
skolors uppföljning av elevers kunskaper och samtidigt skapa en
mer likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning av elever.
Allt detta beskrivs som nödvändigt då svenska elever når sämre
resultat i nationella mätningar (NU 03) än tidigare och presterar
sämre än tidigare relativt andra jämförbara länder i internationella
undersökningar (tex. TIMSS). Ett syfte med de nationella proven
är att verka förebildligt på bedömning, undervisning och lärande. I
detta projekt vill vi undersöka om och i så fall på vilket sätt
införandet av nationella prov i de naturorienterande ämnena
påverkar lärares uppfattningar om vad som utgör en god NOundervisning och hur proven påverkar lärares undervisnings- och
bedömningspraktik.
Huvudsökande
Eva Lundqvist
Uppsala universitet
Medsökanden
Jonas Almqvist
Uppsala universitet
Malena Lidar
Uppsala universitet
Leif Östman
Uppsala universitet
Per Sund
Mälardalens Högskola
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2012
Genom att göra en enkätundersökning identifieras selektiva
traditioner i undervisningsinnehållet. Den strategi som kommer att
användas bygger på forskning som visar att det finns ett antal
undervisningstraditioner representerade i den svenska NOlärarkåren. Enkätundersökningen skall generera ett urval lärare
som representerar de olika identifierade
undervisningstraditionerna. Dessa lärare kommer att intervjuas
och observeras i sin klassrumspraktik och analyser kommer att
utföras av vilka kunskapsemfaser och ämnesfokus som realiseras i
de olika NO-klassrummen samt om lärarnas resonemang om vad
som är viktig kunskap i fysik, kemi och biologi förändras över tid.
De nationella prov som utgör den eventuella förändringsagenten
kommer att analyseras med avseende på vilka ämnesfokus och
kunskapsemfaser som inkluderas respektive exkluderas.
Resultaten av undersökningarna kommer att diskuteras i relation
till varandra och till den nationella och internationella forskningen
om scientific literacy, vilket innebär olika visioner för vad som
skall utgöra medborgarkunskaper i naturorienterande
undervisning. Forskning om hur nationella prov påverkar lärares
undervisning och elevers lärande saknas i stor utsträckning,
särskilt observationsstudier av klassrumspraktiker.
36
Med detta projekt blir det möjligt att identifiera eventuella
systematiska skillnader (i uppfattningar och praktik) mellan lärare
tillhörande olika undervisningstraditioner genom införandet av
nationella prov. Om det finns sådana skillnader är det möjligt att
gå vidare och undersöka om resultaten är generaliserbara för NOlärarkåren i sin helhet. Resultaten skulle kunna utgöra en kritisk
ram för att diskutera provens effekter men också utgöra en viktig
kunskapsgrund för utveckling av proven samt vara ett stöd i
lärares yrkesutövning.
37
Effekter av likheter och skillnader mellan exempel
valda för att främja lärande
“Repetition är lärandets moder” är förmodligen den mest spridda
idén om hur vi lär. I synnerhet när vi skall komma ihåg en sekvens
av tecken ( bokstäver, siffror ) eller ord, vi upprepar sekvensen
gång på gång, på samma sätt. Men även när de lärande förväntas
att ta till sig begrepp, principer eller metoder för problemlösning,
de erbjuds olika exempel på samma begrepp, samma princip eller
samma lösningsmetod. När de väl har lärt sig att behärska
begreppet, principen eller lösningsmetoden ifråga, förväntas de
lärande att kunna tillämpa det som de har lärt sig, genom att känna
igen nya fall som instanser av samma begrepp, princip eller
problemtyp. Enligt denna tankegång sker lärande genom att
konfronteras med mer av samma.
Huvudsökande
Ference Marton
Göteborgs universitet
Medsökanden
Ming Fai Pang
University of Hong Kong, Hong
Kong SAR, China
Bidragsform
Projektbidrag
Period
Enligt den teori om som vi håller på med att utveckla, spelar
2008 - 2010
skillnader väl så stor roll för lärandet som likheter. För att kunna
se att två fall är instanser av samma sak, måste den lärande kunna
urskilja det som är samma och att urskilja något innebär just att
erfara skillnad. Vi blir nämligen medvetna om att två saker liknar
varandra genom att notera att de skiljer sig från andra saker. På
samma gång, kan skillnader bara erfaras mot bakgrund av sådant
som är samma. Upplevelserna av likheter och skillnader
förutsätter varandra ömsesidigt, med andra ord.
Vad som följer av detta är att i undervisningssammanhang är inte
den mest kraftfulla strategin att ge fler och fler exempel på samma
sak, utan att beakta relationerna mellan exemplen och inrikta sig
på det system av exempel som eleverna möter. Genom att
presentera exempel som är systematiskt lika i vissa avseenden och
skilda i andra, görs det möjligt för eleverna att urskilja skillnader
och upptäcka likheter.
Vi kommer att genomföra tre experiment med två
datorimplemeterade läroresurser i varje , identiska i all avseenden
utom vad beträffar likheter och skillnader mellan givna exempel.
Hur elevernas lärande påverkas av dessa – enligt vårt förmenande
kritiska- skillnader, kommer att prövas genom att i varje
experiment kommer två slumpmässigt valda grupper av elever att
använda de två läroresurserna under identiska betingelser.
38
Historieundervisningens processer i det
mångkulturella samhället
Den demografiska utvecklingen och samhällets interkulturella
ambitioner har förändrat kontexten för skolans historieämne.
Frågan är om ämnet anpassats till dessa samhällsförändringar.
Även om historieundervisningen sedan länge lämnat
nationalromantikens övertoner för mer källkritiska och
objektivistiska ideal har nationalstaten fortsatt att vara det bärande
elementet i den historiska berättelsen. Att studera
historieundervisningen kan liknas vid att studera samhällets
självförståelse. Eftersom historieberättarna inte endast beskriver
världen utan också påverkar den är det viktigt att förstå hur dagens
livsvillkor historiseras. I flera europeiska läroplaner finns idag en
strävan efter en undervisning som skall bejaka mångfalden och
samtidigt stärka en demokratisk, nationell identitet. Samtidens
mångkulturalitet problematiserar inte enbart det historiska
subjektets rumsliga förankring: att ställa eleven i centrum är att
öppna historien för berättelser från hela världen. Det sätter också
det historiska objektet ifråga: Vad skall egentligen historien
handla om? Finns det något gemensamt, något som kan hålla
samman berättelsen? Vilken självbild kan historieämnet spegla i
ett mångkulturellt, postmodernt samhälle?
Huvudsökande
Kenneth Nordgren
Karlstads universitet
Medsökanden
Per Eliasson
Malmö Högskola
Carina Rönnqvist
Umeå universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
Den historiedidaktiska forskningen har sedan 1980-talet
utvecklats teoretiskt och en rad avhandlingar har tillkommit.
Fokus har legat på historiebruk utanför skolan. Att utveckla en
interkulturell historiedidaktik uppfattar vi som ett sätt att utveckla
skolforskningen genom att bredda det ämnesdidaktiska
perspektivet. Projektet har också en läroplansteorisk förankring
som förbinder interaktionen mellan skolämne, lärare och elever
med ett historiskt sociokulturellt perspektiv på utbildning (men
ger utrymme för en komplexitet där undervisningen inte ses som
ett enkelt uttryck för en rationell läroplan). Ur ett
historiedidaktiskt perspektiv är historiekultur, historiemedvetande,
och historiebruk centrala begrepp. Historiekultur är ett uttryck för
olika manifestationer av gemensam kollektiv erinran av det
förflutna medan historiemedvetande är individens olika bruk av
historia för att tillfredställa ett behov av orientering i tiden.
Historiebruk uttrycker medvetna eller omedvetna motiv att
använda historia för att i historiekulturens former främja olika
intressen.
Syftet med forskningsprojektet är att undersöka skolämnet historia
i relation till det mångkulturella samhällets utmaningar genom att
studera processer där lärares och elevers uppfattningar om skolans
39
mål, samhällets krav och ämnets karaktär blir till
historieundervisning. Projektet delas in i tre sinsemellan
sammanhängande frågekomplex: 1) Ämnet ? Historiekultur och
kanon:: Forskningsobjektet är skolans historiekultur så som den
kommer till uttryck genom undervisningens urval, inriktning och
strukturering. 2) Läraren ? Historiebruk och
undervisningsstrategier: Forskningsobjektet är de
undervisningsstrategier lärare utvecklar utifrån sina tolkningar av
läroplanens mål och skolvardagens krav. 3) Eleven ?
Historiemedvetande och ämneskonception: Forskningsobjektet är
elevens historiemedvetande och interkulturella kompetens.
Projektets forskningsmaterial samlas in genom forskningscirklar
på grundskolor i Umeå, Karlstad och Malmö. Där möts aktiva
historielärare och forskare kring hur historieundervisningen kan
genomföras i det mångkulturella klassrummet. Intervjuer med
lärare och elever, undervisnings- och bedömningsmaterial samt
klassrumsobservationer utgör undersökningsmaterialet. En
nationell enkät genomförs också i samarbete med SCB för att ge
en representativ bild av historieundervisning kring interkulturella
frågor i svensk skola. Forskningsprojektet genomförs i samarbete
med internationella forskare samlade i en referensgrupp som följer
och analyserar projektets genomförande. Resultatet kommer att
presenteras internationellt och vara en grund för teori- och
metodutveckling kring undervisning för interkulturell historisk
kompetens hos elever.
40
Bortom bokens begränsningar - ungdomars möten
med fiktion på nätet
Berättelser i olika former spelar en viktig roll för unga människor
som söker sin egen identitet. Ett snabbt växande och föränderligt
fält där många frågor återstår att utforska är ungdomars läsning av
nätbaserade texter. Vilken roll dessa texter spelar för läsning i en
skolkontext är också det ett forskningsfält i sin linda.
Svenskundervisningen i såväl grund- som gymnasieskolan ska
idag utöver traditionell skönlitteratur också behandla andra former
av mediala texter och bilder. Mycket tyder dock på att böcker
fortfarande dominerar vid arbete med fiktionstext i klassrummet.
Till de texttyper som hålls utanför skolan hör en rad datorspel,
men också en mindre uppmärksammad genre som är projektets
fokus, nämligen fanfiction.
Fanfiction är berättelser baserade på karaktärer från redan kända
Huvudsökande
Christina Olin-Scheller
Karlstads universitet
Medsökanden
Patrik Wikström
Karlstads universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
verk. Genren skrivs av fansen själva, i många fall barn och
ungdomar, utan vinstsyfte och utan direkt tillåtelse från
ursprungsverkets författare. I fanfiction förflyttas förlagans
miljöer och karaktärer in i andra sammanhang där nya historier
skapas. Harry Potter, som är en av de mest populära karaktärerna
inom genren, kan i ungdomarnas litterära alster plötsligt befinna
sig på Gotland under medeltiden. Vanligt är också att fanfiction
utvecklar relationer mellan karaktärer från olika ursprungsverk.
Detta gör det exempelvis möjligt för Hamlet att inleda ett
passionerat kärleksförhållande med Luke Skywalker i George
Lucas science-fictionserie Star Wars. Författarna av fanfiction gör
sina texter tillgängliga på olika nätsajter där läsare över hela
världen i interaktion med skribenterna kan kommentera och
påverka historierna.
Fanfiction har visserligen en historia som är längre än den digitala
medietekniken, men formen har fått en kraftig stimulans av
tillgången till digital medieteknik under slutet av 1900-talet. Detta
gäller dock inte bara fanfiction. Den karta som beskriver barns
och ungdomars möten med texter och berättelser av olika slag
håller på att ritas om och digitala medier tycks stå för en stor del
av det som idag lockar unga människor till läsning och
kommunikation. För skolan och för lärare är det angeläget att dels
ha kunskap om elevers textvärldar för att knyta an till deras
erfarenheter och förkunskaper, dels att hitta verksamma redskap
för att iscensätta en för eleverna meningsfull undervisning.
Syftet med projektet är utforska fanfiction med särskilt fokus på
skolmiljön. Projektets huvudfrågeställning är hur fanfiction kan
41
användas i klassrummet för att stimulera och utveckla pojkars
respektive flickors läsande och skrivande. För att studera genrens
utbredning och karaktär i Sverige kommer vi inledningsvis göra
en generell kartläggning av den nationella marknaden. Med
utgångspunkt i några verk kommer vi att genomföra analyser av
ett begränsat antal fanfiction-berättelser. Dessutom kommer vi att
utveckla en modell som förklarar det nya samspelet mellan
författaren och förläggaren å ena sidan och den unga publiken å
den andra.
Avsikten är att inleda kartläggningen och genomföra
textanalyserna under 2008 för att få en plattform att arbeta vidare
från. Det följande året domineras dels av delprojektet med fokus
på skolmiljön och av delprojektet med fokus på det nya samspelet
mellan producenten och publiken. Projektets resultat kommer
kontinuerligt att sammanställas och presenteras i form av
rapporter och seminarier samt specifika återkopplingsseminarier
till de berörda fälten.
Projektet förväntas generera kunskap med relevans för
ämnesteoretiska fält inom litteratur-, medie- och
utbildningsvetenskaperna. De planerade resultaten av projektet
beskriver digitala fiktionstexters karaktär och utbredning i dagens
mediala landskap, dels flickor och pojkars respektive
förhållningssätt till och strategier vid möten med fiktionstext.
Projektet förväntas också innebära såväl ämnes- som didaktisk
fortbildning för deltagande lärare, ett ökat lärande för deltagande
elever samt utveckling av ett ämnesdidaktiskt forskningsfält av
stor betydelse för lärarutbildningen.
42
Forskarskola: Pedagogisk bedömning (v2)
Bakgrund & behov: Pedagogiska bedömningar genomförs på flera
olika sätt, för olika syften och är sedan ca 20 år ett av de mest
expansiva områdena inom internationell utbildningsvetenskap.
Fältet är vitt och omfattar både bedömning i syfte att främja
individers lärande och kunskapsbedömning avsedd att informera
om resultat på olika nivåer i samhället. Kunskapsbedömningar
som underlag för internationella jämförelser har även fått
utbildningspolitiska konsekvenser. I Sverige har både
lärarutbildning och myndigheter kritiserats för sitt bristande stöd
till skolorna vid införandet av (det nya) bedömningssystemet.
Skolverkets utvärderingar visar att lärarna tolkar och använder
systemet på så olika sätt att likvärdigheten kan riskeras. En
bidragande orsak kan ha varit bristande bredd i svensk
forskningsbaserad litteratur. Den befintliga svenska forskningen
har i huvudsak belyst frågor relaterade till bedömning av elever i
grundskolans senare år i nationella och internationella
sammanhang. När det gäller yngre och äldre elever och studenter
och bedömning i andra utbildningssammanhang (ex. högskola,
vuxenutbildning) finns det mycket lite forskning, likaså om lärares
bedömningsarbete. Denna brist har lämnat fältet öppet för
ogrundade antaganden och ideologiskt baserade
ställningstaganden.
Huvudsökande
Astrid Pettersson
Stockholms universitet
Medsökanden
Jan-Eric Gustafsson
Göteborgs universitet
Viveca Lindberg
Lärarhögskolan i Stockholm
Lars Lindström
Lärarhögskolan i Stockholm
Gunilla Svingby
Malmö Högskola
Peter Nyström
Umeå universitet
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2007 - 2010
Dagens svenska bedömningssystem innebär att förutsättningarna
för lärares bedömning har förändrats. Tidigare skulle centralt
utarbetade prov i engelska, matematik och svenska styra lärarens
betygsättning. I det nuvarande systemet ska nationella prov både
stödja lärares bedömning och betygsättning och garantera
likvärdighet. Sverige tillhör de få länder där läraren är ensam om
att bedöma och betygsätta elevers kunskap, vi har varken censorer
eller examensprov. Det ställer höga krav på lärarens
professionalitet, eftersom den enskilde eleven är utlämnad till
lärarens bedömning. Internationellt har intresset förskjutits från
bedömning av inlärning till bedömning för lärande och mot nya
typer av bedömningsmetoder. Delvis gäller detta även i Sverige.
Det handlar bl.a. om att utveckla bedömningsmetoder som ger
underlag för att förbättra undervisningen.
Forskning om bedömning omfattar vitt skilda frågor: vilka
underlag används för att bedöma individer i olika sammanhang?
Hur är underlagen konstruerade och strukturerade? Hur
sammanfattas bedömningar av enskilda individer och av grupper
till meningsfulla resultat? Hur sammanfattas resultaten över tid,
för enskilda/flera ämnen? Bedömning av elevers kunskaper och
43
färdigheter har många olika funktioner och effekter, avsiktliga och
oavsiktliga. Dessa behöver explicitgöras i relation till lärande i
olika pedagogiska sammanhang, till vidare samhälleliga
sammanhang och till olika gruppers intressen. Forskarskolan och
dess verksamhet: Forskarskolan organiseras i samverkan mellan
Göteborgs universitet, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS),
Malmö högskola och Umeå universitet, med LHS som
samordnare. En styrgrupp inrättas med representanter för de fyra
lärosätena, avnämare och doktorander. Även ett vetenskapligt råd
inrättas med nationella och internationella forskare. Forskarskolan
ska fungera som nationellt forum för doktorander med olika
finansiering, vilkas avhandlingsarbeten är relaterade till området.
Varje medverkande lärosäte erbjuder kurser nationellt. Även
nordiska kurser ingår. En årlig doktorandkonferens genomförs
med fokus på doktorandernas avhandlingsarbeten. Forskare inom
området inbjuds. Till forskarskolan knyts gästforskare via
lärosätenas kontakter.
Resultat och nytta: Inrättandet av en forskarskola i pedagogisk
bedömning förväntas kunna lämna väsentliga bidrag till
utbildningsvetenskaplig kunskap och till svenskt skolväsende.
Den förväntas bidra till att förstärka gruppen av
bedömningsexperter på olika nivåer i landet: t.ex. på nationell
nivå i samband med utveckling av nationella prov och
utvärderingar och analys av internationella jämförelser; på
kommunal nivå för utveckling och uppföljning av skolornas
bedömningspraktiker. Det behövs också expertkunskap inom
andra delar av utbildningssystemet, bl.a. högskola och
vuxenutbildning. Kommunikationsplan: I styrgruppen påbörjas
kommunikationen med avnämarna (bl.a. kommuner, skolor,
högskolor) redan vid starten. Avhandlingarnas inriktning bidrar
till vad, hur och med vem kommunikationen sker. Texter
produceras i samverkan mellan forskare och doktorander, riktas
till olika avnämare och beräknas kunna produceras redan tidigt.
44
En studie av rollen hos representationer och
agerande inom interaktionsdesign: Skissande som
en förkroppsligad praktik
Målet med projektet är att studera hur designers av interaktiva
system (interaktionsdesigners) skapar representationer av
interaktion och dynamik när de skissar. Hur olika typer av
representationer kan användas för att stödja olika uppgifter är väl
utforskat inom området datorstött lärande i samarbete (CSCL). Vi
vet däremot betydligt mindre om hur representationer skapas och
vilken roll olika verktyg och material som används har i denna
process.
Frågan om hur designrepresentationer skapas har blivit alltmer
viktig inom området interaktionsdesign eftersom de har en mycket
central roll både i det praktiska arbetet och i utkomsten av det. En
central och viktig aktivitet inom området är skissande som bygger
på användandet, förfinandet och skapandet av representationer. En
designskiss kan allmänt betraktas som en icke helt
färdigspecificerad, preliminär beskrivning av ett system eller en
produkt. Skisser kan ha många olika roller men en nyckelroll är
som en representation av den planerade färdiga produkten. Häri
ligger ett stort problem eftersom det är särskilt svårt för
interaktionsdesigners att fånga designförslag i statiska
representationer. Skälet till varför detta är särskilt besvärligt inom
just detta område har att göra med de unika egenskaperna hos
designmaterialet; man ska inte bara utforma en statisk produkt
utan samspelet med produkten. Interaktionen har dels temporala
aspekter genom att vara utsträckt i tid och dels dynamiska tex
genom att systemets beteende är en funktion av hur användare
agerar. Trots detta används ofta skisser som framställs med papper
och penna, post-it lappar och whiteboards. Dessa verktyg kan vara
kraftfulla men har begränsade möjligheter att representera det som
utmärker vad interaktionsdesigners fokuserar på, nämligen
interaktionen i sig med dess temporala och dynamisk egenskaper.
Designers verkar istället använda sig av andra medel för att
uttrycka dessa aspekter, som att prata, peka på och gestikulera. Att
designers i stor utsträckning måste förlita sig på sådana medel i
designarbete har på senare år i högre grad uppmärksammats. Detta
betyder att utbildningsprogram i design måste fokusera också
detta, inte enbart skissandet som i dagsläget oftast är fallet.
Huvudsökande
Robert Ramberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Teresa Cerratto-Pargman
Stockholms universitet
Klas Karlgren
Karolinska Institutet
Jakob Tholander
Södertörns högskola
Henrik Artman
Kungl Tekniska Högskolan
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
För att designers ska kunna utveckla en känsla för designkvalitet
och för att kunna uttycka sina tankar och idéer behöver man
utveckla en begreppsapparat och ett designspråk. Häri ligger ett
annat problem. Interaktionsdesign är ett relativt nytt område och
45
därför saknas till stora delar ett sådant designspråk. De begrepp,
konventioner, metoder och verktyg som finns är inte lika
väletablerade som inom andra designområden. Interaktionsdesign
handlar dessutom ofta om att föreslå nya idéer om en framtida
interaktion vilket förutsätter en kontinuerlig diskussion och
förhandling under designarbetet och som inte sällan riskerar att
leda till missförstånd som skulle ha varit lättare att klara upp om
ett etablerat designspråk hade funnits.
Mot bakgrund av dessa problem vill vi studera skissarbete hos
interaktionsdesigners och den roll som olika verktyg har vid
skapandet av dessa skisser. Vi vill också närmare studera vilka
typer av problem och missförstånd som designers ställs inför och
hur de kommer till rätta med dessa.
Det finns ett gap mellan å ena sidan
interaktionsdesignutbildningar och å andra sidan yrkespraktiken
inom området. Utbildning inom området är starkt inriktade på
teori medan yrkespraktiken med sina arbetsmetoder tenderar att ha
svaga kopplingar till teori. En sannolik förklaring är att området är
ungt och begreppsligt svagt etablerat. I stället är yrkespraktiken
mer praktiskt inriktad i betydelsen att designarbete är starkare
knutet till de specifika verktyg som används och de produkter som
designas. En diskussion om på vilket sätt olika designlösningar
bidrar till utformandet av interaktion på en mer generell nivå
saknas däremot i allmänhet.
Hur interaktionsdesigners planerar framtida interaktion med
interaktiva system är en komplicerad process som inte är väl
utforskad och ligger inte heller i fokus för utbildningar inom
området. Mer kunskap om detta bidrar därför till undervisning
inom området som kan bidra till att överbrygga detta gap.
Fördjupade kunskaper om sådana processer kanske inte
omedelbart leder till ett etablerat designspråk men medvetenhet
om processerna kan vara mycket användbar i designpraktiken och
kan i förlängningen också ligga till grund för olika former av stöd
för densamma.
46
Lärares gemensamma kunskapsproduktion (LKG).
Hur lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar
i gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund
Forskning har visat att lärarens kompetens är av avgörande
betydelse för elevernas skolresultat. Lärarkompetens inkluderar
både ämneskunskaper, pedagogiska förmågor och utgör ett
samspel mellan dessa delar. Många frågor är ännu obesvarade om
vad lärarkompetens egentligen består av och hur den kan
utvecklas.
Detta forskningsprojekt syftar till att besvara några av dessa
frågor. Bakgrunden till projektet är tidigare genomförda studier
utifrån ett arrangemang kallat ?Learning study?. I denna utvecklar
lärare (oftast tillsammans med forskare) kunskaper om vad som är
kritiskt för att eleverna skall lära sig ett specifikt ämnesinnehåll.
Tidigare genomförda studier av detta slag har visat på kraftigt
förbättrade resultat hos eleverna, inte bara för det specifika
innehållet i Learning studyn utan i ämnet som helhet. En tänkbar
slutsats är därför att lärarnas kompetens att undervisa har
utvecklats när de deltagit i denna process så att eleverna lär sig
även på sikt. Därför vill forskarna i detta projekt nu gå vidare och
närmare studera beskaffenheten i den kunskap som lärare
utvecklar när de deltar i en Learning study. Denna gång är det
alltså inte elevernas, utan lärarnas lärande som är i fokus. Tre
learning studies ska genomföras under tre terminer tillsammans
med fyra lärargrupper i skolår 7 och 8 och inom ämnesområdena
matematik och NO. Samtidigt som lärarna genom Learning
studies utvecklar sin undervisning, skall forskarna genom
intervjuer och videofilmning samla olika typer av data under hela
processen och analysera lärarnas lärande och den kompetens de
utvecklar.
Huvudsökande
Ulla Runesson
Högskolan för lärande och
kommunikation
Medsökanden
Johan Häggström
Göteborgs universitet
Ference Marton
Göteborgs universitet
Pernilla Nilsson
Högskolan i Halmstad
Anna Vikström
Luleå Tekniska Universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
Projektet har stor relevans för skolan och lärarutbildningen, inte
minst mot bakgrund av hur just lärarkompetensen lyfts fram i
förslaget till ny lärarutbildning.
47
Vad skall en matematiklärare kunna? Diskurser om
matematiklärarkunskap på lärarutbildningen
Det sägs att många elever har dåliga kunskaper i matematik. Men
vad innebär det egentligen att kunna matematik och vilken
kunskap behöver lärarna för att kunna hjälp eleverna? Är
matematik bara räkning och hur mycket mer behöver än lärare
kunna än en elev? Och vad innebär det egentligen att kunna något
mer?
I detta projekt är jag intresserad av att se hur lärarutildningen i
Sverige, och delvis Finland, ser på vad en blivande
matematiklärare skall kunna. Jag skall inte bara fråga
studierektorer och lärarutbildare om detta utan också studera
kursstrukturer och kursinnehåll samt diskutera med blivande
matematiklärare hur de ser på vad de behöver inför sin framtida
yrkesroll.
Huvudsökande
Andreas Ryve
Stockholms universitet
Bidragsform
Anställning som
forskarassistent
Period
2008 - 2011
Det finns flera anledningar till varför detta projekt är viktigt. Ett,
det finns mycket lite forskning om den svenska
matematiklärarutbildningen och projektet kan ses som en viktig
del i att stärka den vetenskapliga utvecklingen av
lärarutbildningen. Två, lärarutbildningarna i Sverige ser väldigt
olika ut och projektet kan belysa hur dessa olika strukturer tar sig
uttryck i utbildningen av matematiklärare i Sverige. Tre, projektet
kan bilda underlag för vidare diskussioner på
matematiklärarutbildninngar om vilken kunskap matematiklärare
behöver och hur den skall relateras till förändringar i t ex skolans
läro- och kursplaner.
I förlängningen hoppas jag att projeket skall teoretiska ramverk
som både lärare och lärarutbildare kan använda för att reflektera
och utveckla sin undervisningen och därigenom stärka elevers
matematikkunskaper.
48
VAD GÖR TESTANDET MED ELEVERNA En
studie kring nationella prov i matematik
ELEVEN I MATEMATIKPROBLEM På vilka sätt påverkar de
nationella proven matematkinlärningen?
Föreliggande forskningsprojekt har som syfte att utveckla
fördjupade kunskaper om hur traditionella matematikprov och
nationella prov i matematik påverkar matematikinlärningen för
elever i grundskolan. Uppmärksamheten riktas särskilt mot de
elever som har problem att uppnå en godkänd kunskapsnivå i
ämnet. Att projektets fokus riktas mot just denna elevgrupp beror
bland annat på att det saknas forskning som studerat varför
lågpresterande elvers inlärningssituation inte förbättrats trots att
stora resurser satsats på denna grupp. Andelen elver som har
matematikproblem tycks vara konstant. Problemområdet har
också rönt stor uppmärksamhet och flitigt debatterats, inte bara
bland pedagoger och skolpolitiker, utan också bland allmänheten.
Den trend av utökade antal testtillfällen och tidigarelagda
nationella prov som nu föreslås understryker också vikten av
fördjupad kunskap på området för att inte de goda intentioner som
finns med de nationella proven skall förfelas. Såväl nationell som
internationell forskning på området pekar på en komplex
inlärningssituation i prov- och bedömningssituationer, speciellt för
de elever som har svårt att klara målen i matematik. Stress och
oro, ibland till och med ängslan, förefaller i relativt stor
omfattning drabba just dessa elever. Eleverna menar också att de
underpresterar i matematik, att de blir allt mer negativa till
skolmatematiken och att proven t.o.m. skulle kunna vara en viktig
förklaring till att de misslyckas i ämnet.
Huvudsökande
Gunnar Sjöberg
Umeå universitet
Medsökanden
Mikaela Nyroos
Umeå universitet
Eva Nyström
Umeå universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2009 - 2011
Projektets ambition är att bidra med kunskap på området ur flera
olika aspekter. Förutom att ge en bakgrund och förståelse till de
nationella provens framväxt historiskt, så är ambitionen också att
lyfta fram elev- och lärarperspektivet på provsituationerna.
Projektet kommer att kartlägga de befintliga proven i årskurs 5
men samt följa införandet av de nya nationella proven i årskurs 3.
Projektet genomförsdels som en dokumentstudie samt som en
fallstudier. De 12 skolor som kommer att ingå i studien är belägna
i två städer som har olika socioekonomisk struktur.
Datainsamlingen kommer att ske med hjälp av videoinspelade
klassrumsobservationer, återkommande enkäter samt intervjuer
med elever, lärare och föräldrar. Själva provsituationen ligger här
i fokus men för att få en övergripande bild av hela
problemområdet skall även reguljära matematiklektioner studeras.
Intervjuerna med eleverna tar sin utgångspunkt i deras skolkontext
49
och primärt i matematikundervisningen med fokus på frågor om
bedömning. Men i linje med forskning som betonar vikten av livet
utanför skolan för ungdomars utveckling kommer även elevernas
livserfarenheter att lyftas fram i projektet.
Projektet förväntas kunna bidra med viktig kunskap om de cirka
10 procent av eleverna i grundskolan som har svårt att klara
kunskapsmålen i matematik. Primärt kommer projektet att kunna
bidra med kunskap om dessa elevers upplevelser av
bedömningsoch provsituationer. Projektet förväntas också ge en
ingående beskrivning och analys av genomförandet av de nya
nationella proven i årskurs 3.
Projektets övergripande målsättningen är en ökad förståelse för
just denna utsatta elevgrupp. Kunskapstillskottet skall på sikt leda
till en förbättrad inlärningssituation i matematik för dessa elever.
Förhoppningsvis kommer också de nationella proven att kunna
anpassas och användas på ett optimalt sätt för att kunna hjälpa
denna elevgrupp i den svenska grundskolan.
50
Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En
undersökning av "livskunskap" i svenska skolor
Forskningsprojektet undersöker livskunskap, ett nytt ämne som
har uppstått inom svensk skola. Under de senaste tio åren har en
rad skolar börjat undervisa i detta ämne, utan stöd i nationella
kursplaner och på eget initiativ. Många elever och lärare ger
uttryck för att detta är ett viktigt och spännande ämne medan
andra är mera osäkra. Ämnet behandlar både personliga och
sociala frågor, framför allt knutna till olika värdegrundfrågor.
Teman som identitet, hälsa, medborgarskap nämns också i
sammanhanget. Det är troligt att ämnet avspeglar några behov
som skolorna har och som de inte kan ta hand om inom de
ordinarie skolämnena. Samtidigt underlättas denna utveckling
även av maktdecentralisering inom skolan och olika privata
aktörer inom fortbildningensmarknaden.
Huvudsökande
Geir Skeie
Stockholms universitet
Medsökanden
Kirsten Grönlien Zetterqvist
Stockholms universitet
Sara Irisdotter
Stockholms universitet
Igor Potapenko
Stockholms universitet
Robert Jackson
University of Warwick, UK
Bidragsform
På nationell nivå är det knappast möjligt att finna
forskningsförankrat kunskap om ämnet livskunskap. Det mesta av
informationen är knutna till lokala skolors och kommuners
Internetsidor. Ändå har det kommit in förslag till Riksdagen om
att ämnet bör bli ett riktigt skolämne. Någon etablerad
lärarutbildning som kvalificerar för arbete i ämnet finns inte. Till
trots för detta dyker det upp platsannonser för lärartjänster där
man frågar efter kvalifikationer (erfarenheter) i livskunskap. I en
skola som på många sätt fokuserar mera än tidigare på
ämneskunskap och på mätbar kunskap är det intressant att
närmare studera framväxten av livskunskap. Man kan fråga sig
om ämnet är en reaktion på aktuella utbildningspolitiska tendenser
eller på praktiska behov i skolvardagen som utbildningspolitiken
inte har tagit notis av i kursplanerna.
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
Vi har formulerat tre frågor för vårt forskningsprojekt: 1) Vad är
livskunskap egentligen? 2) Varför har ämnet uppstått inom svensk
skola? 3) Vilka utmaningar och möjligheter ligger i
livskunskapsämnet för skolan och för lärarutbildningen? För att
kunna svara på dessa frågor undersöker vi ämnet på två plan:
Först genomför vi en nationell klartläggning över hur utbrett
ämnet är och hur det lokalt organiseras. Efter det genomför vi
huvuddelen av forskningsarbetet, nämligen en grundig
undersökning av hur livskunskap blir praktiserat i två kommuner,
en storstadskommun och en landsortskommun. Här vill vi särskilt
undersöka två skolor inom varje kommun, en grundskola och en
gymnasieskola. Vi vill observera undervisning, intervjua lärare
och elever, samt skolledare, föräldrar och andra som spelar en roll
i förhållande till ämnet i skolan.
51
Sammantagit vill detta ge ett rikt datamaterial som gör det möjligt
att svara på forskningsfrågorna. Medan andra ämnen kan stödja
sig på långa traditioner, etablerad lärarutbildning och akademins
forskningsämnen fattas en ämnesteoretisk röst i diskussionen om
livskunskap. Vi menar att en mera genomarbetat kunskapsgrund
vill kunna bidra till att förbättra beslut både lokalt och centralt och
till en praktikutveckling i skolans undervisning.
52
Nationell forskarskola i Barndom, Lärande och
Ämnesdidaktik (FoBa)
Forskarskolan i Barndom, lärande och ämnesdidaktik har fokus på
kunskapsutveckling relaterad till förskolan och grundskolans
tidigare år. Den syftar till att utveckla ämnesdidaktik relaterad till
de yngre åldrarna, och tar sin utgångspunkt i samhälleliga
förändringar och samtidens mångkontextuella barndom.
Forskarskolan baseras på ett nationellt samarbete mellan fem
högskolor/universitet och mellan forskare som representerar
pedagogik-ämnesteori och ämnesdidaktik och ett flervetenskapligt
närmande till temat Barndom-Lärande-Ämnesdidaktik. Den har en
stark förankring i lärarutbildning med inriktning på förskola och
grundskolans tidigare år, vilket återfinns vid samtliga ingående
lärosäten och representeras av de sökande. De fem högskolornas
forskningsmiljöer ger forskarskolans generella inriktning - att
utveckla ett tema inriktat på de yngre åldrarna - sina specifika
uttryck. Detta formuleras genom de specifika inriktningarna för de
fem doktorandtjänsterna och genom olika valbara kurser.
Forskarskolans inriktning uttrycks också genom det obligatoriska
kursutbudet om 45 hp, där fördjupade barndomsstudier utgör
ingång till temat.
Temat har tre bärande begrepp. Med benämningen Barndom
markeras att vi ser barn och unga som integrerade i sociala och
kulturella sammanhang. Det är temats första led och det område
som utgör forskarskolans utgångspunkt. En starkt förändrad
barndom ställer krav på utveckling av förskolans och skolans
innehåll, på lärarprofessionerna och på de ämnesdidaktiska valen.
Begreppet riktar fokus på barns livsvillkor och vardagskulturer i
ett historiskt och nutida perspektiv. Vi tänker oss att ämnet och
barns och ungas lärande behandlas som integrerade didaktiserade
delar. Vi menar att lärande alltid behöver relateras till
(ämnes)innehåll och till barndom som levd erfarenhet.
Ämnesdidaktik presenteras och diskuteras i forskarskolan utifrån
problematisering av barndomen, och skolans och lärarens roll i
denna. Didaktiken behandlas i relation till ämnesöverskridande
tematiskt och vardagligt innehåll samt innehåll med utgångspunkt
i barns frågor och meningsskapande i olika kontexter.
Forskarskolan skall bidra till en förstärkning av den
utbildningsvetenskapliga forskningen med fokus på barndom,
lärande och ämnesdidaktik i olika sociala rum, såsom förskola,
skola, fritidsverksamhet, media och digitala rum. Den ställer
frågor om barns meningsskapande och de yngre barnens intresse
för begynnande skriftspråkande, för grundläggande matematik,
Huvudsökande
Ingegerd Tallberg Broman
Malmö Högskola
Medsökanden
Claes-Göran Wenestam
Högskolan i Kristianstad
Ingrid Pramling Samuelsson
Göteborgs universitet
Ann Zetterqvist
Göteborgs universitet
Maria Sundkvist
Malmö Högskola
Jörgen Nissen
Linköpings universitet
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2008 - 2011
53
naturvetenskap eller estetik utifrån ett intersektionellt perspektiv
(genus, klass, etnicitet, generation och plats). Den formulerar
frågor som: Hur förhåller sig barn till ämnesinnehåll av olika
slag? Hur använder barn litteratur? På vilka sätt ingår matematik i
barns vardagsaktiviteter? Hur skapar barn sin historia? Var finns
naturvetenskap i barnens omgivning? Hur kan förskolans
inriktningar och specialiseringar problematiseras i ett historiskt
och intersektionellt (genus- klass-, etnicitets-, generations- och
plats-) perspektiv?
Den nationella forskarskolans flervetenskapliga forskargrupp och
närmande till temat, utgör en förutsättning för den
kunskapsproduktion som åsyftas, vilken idag har få
organisatoriska och tillämpade uttryck. En viktig del i vårt
program är att bidra till utvecklingen av forskningsområdet
ämnesdidaktik som i dagsläget framför allt fokuserar på
verksamhet som gäller äldre barn och elever.
54
Visualiseringar som meningsskapande verktyg för
kommunikation av molekylär livsvetenskap – med
fokus på kritiska aspekter och semiontik
Barn utforskar världen genom sina sinnen, de känner, smakar,
luktar. Dessa erfarenheter gör omgivningen begriplig och blir
grunden för hur de senare kommer att lära och förstå sin omvärld.
Men hur hanterar man kunskaper som inte kan erfaras direkt med
våra sinnen? Hur känns en atom? Är de hårda eller mjuka? Hur
luktar ett virus? Vilken färg har insulin? Hur ser ett elektronspinn
ut? Dessa frågor saknar egentligen mening eftersom
insulinmolekylen är mindre än de våglängder vi kan uppfatta med
våra ögon och motståndet från en enskild atom är för litet för att vi
skulle kunna känna det, ja, signalerna är helt enkelt på en annan
skala än vad människan kan uppfatta. Hur kan man då förstå
denna värld, detta mikrokosmos, som i själva verket är vår värld?
Hur skall man förstå det man ser med ”förlängda sinnen” som
mikroskop, röntgenkameran och andra apparater, det som man får
berättat men inte kan relatera till? Kanske är det delvis här
förklaringen finns till att naturvetenskap upplevs som svår att
förstå. Ja, själva språkbruket antyder detta då innehållet som
beskrivs som ”svårgripbart” och behöver ”synliggöras” eller
”levandegöras” för att man skall kunna ”skapa sig en bild av...”
etc.
Huvudsökande
Lena Tibell
Linköpings universitet
Medsökanden
Jan Anward
Linköpings universitet
Richard Hirsch
Linköpings universitet
Bengt-Harald Jonsson
Linköpings universitet
Anders Ynnerman
Linköpings universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2009 - 2012
Den strategi som ofta används för att göra abstrakta samband och
molekylära processer förståbara är att beskriva dem i termer av
exempelvis viljeyttringar, eller med hjälp av liknelser och
metaforer och till detta en bred flora av bilder, animationer,
modeller och andra typer av visualiseringar. Ofta lägger man dock
inte så stor vikt vid att tala om att dessa i själva verket
representerar endast vissa aspeker av de fenomen de gestaltar, att
de är pedagogiska knep som används för att underlätta tanken,
men inte fullständigt beskriver fenomenen. Inte så sällen kan de
därför även att utgöra hinder och tankefällor för förståelse. I det
föreslagna projektet fokuserar vi på hur livsprocesser på
molekylnivå beskrivs med visualiseringar och hur dessa tolkas.
De visualiseringar vi valt att undersöka är tänkta att kommunicera
centrala händelser och förlopp i cellen. Eftersom i stort sett alla
processer i cellen involverar proteiner och samverkan mellan
proteiner är det också proteiners struktur, egenskaper och funktion
som står i centrum i visualiseringarna. De valda visualiseringarna
representerar olika typer av visualiseringar, tvådimensionella
diagram, animeringar, en fysisk modell och en datorgenererad
virtuell modell. De båda senare visualiseringarna är dessutom
55
interaktiva och stimulerar flera sinnen samtidigt. I en första del av
analysen identifierar vi de kritiska aspekterna av den kunskap som
visualiseringarna söker förmedla. Genom att undersöka de
lärandes meningsskapande kring visualiseringarna kan vi
analysera hur visualiseringarna tolkats. Till sist försöker vi
identifiera vilka aspekter av visualiseringarna som varit avgörande
för tolkningarna, alltså de egenskaper och uttryck i visualiseringar
som bäst förmedlar olika typer av abstrakt kunskap. Målet är att få
kunskap som kan användas för att underlätta kommunikation av
den här typen av förståelse till allmänhet, elever och studenter.
Projektet är uppdelat i tre delprojekt som undersöker tre olika
typer av visualiseringar, en fysisk modell av ett virus, två
animationer och en interaktiv datorgenererad virtuell
proteinmodell. Vi vill undersöka hur dessa tre typer av
visualiseringar påverkar förståelse av begrepp och processer,
såsom krafter mellan molekyler, molekylär dynamik, uppkomst av
högst välordnade strukturer genom slumpmässiga processer, och
sammankoppling av dynamiska processer med kemiska
reaktioner. Alla dessa är fundamentala för förståelse av hur
proteiner samverkar och utför sina olika funktioner.
Projektet samverkar dels med universitetsutbildningarna
(inklusive lärarutbildningen) och med Norrköpings
visualiseringscenter och Citilab. En ömsesidighet kan därmed
uppnås eftersom projektets behov av olika kontexter att studera
meningsskapande kring visualiseringar i uppfylls, samtidigt som
visualiseringarna och våra forskningsrön kring hur dessa tolkas
kommer studenter, lärare och allmänhet till del.
56
Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan
Skolkunskaper kontra vardagskunskaper är en grundläggande
fråga i all matematikutbildning. I såväl forskning som i politisk
argumentation riktas ofta intresset mot människors kompetens att
använda formell skolmatematik i vardagen, men i detta
forskningsprojekt går intresset i den andra riktningen. Syftet är att
beskriva, analysera och förstå vuxnas informella
matematikkompetens, inklusive sociala, etniska och
känslorelaterade aspekter, i arbetet i relation till den formella
matematiska kvalifikation som krävs i gymnasieskolans
yrkesförberedande program. *Transfern* av den matematik som
elever förväntas lära i skolan till den matematik som används på
arbetsplatser - och vice versa - är komplicerade processer.
Matematiken är integrerad i arbetslivet och är ofta dold i maskiner
och teknik, arbetsorganisering och kompetenser. Ett annat sätt att
beskriva detta är att matematiska begrepp och processer är
närvarande i och kommunicerade genom rutiner, texter, symboler,
verktyg etc. samtidigt som de är mycket kontextberoende. Den
matematik som används är integrerad med professionell expertis
på alla yrkesmässiga nivåer och beslut fattas på såväl kvalitativ
som kvantitativ grund. Till skillnad från eleverna i de flesta
traditionella matematikklassrum, kan yrkesutövare i allmänhet ha
ett visst mått av kontroll över problemlösningsprocessen, om än
inom ramen för det förväntade resultatet av uppgiften, normala
procedurer och tillgängliga redskap och tekniker. Eftersom fokus
där ligger på att genomföra uppgifter inom vissa begränsningar
(t.ex. tid, pengar), kan matematisk korrekthet eller precision
slutligen vara förhandlingsbar, i enlighet med den aktuella
situationen.
Huvudsökande
Tine Wedege
Malmö Högskola
Medsökanden
Gail E. FitzSimons
Monash University
Lisa Björklund
Stockholms universitet
Inge Henningsen
University of Copenhagen
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2012
For att undersöka dynamiken i vuxnas matematik i arbetet och för
skolan kombinerar vi två forskningsstrategier: å ena sidan börjar
vi med generella krav från arbetsmarknaden och skolans
matematik och å andra sidan börjar vi med individernas behov och
kompetenser i arbetet. Problemställningen kommer att studeras
genom empiriska undersökningar (enkät, observationer och
intervjuer på arbetsplatser samt analyser av kursplaner för de
aktuella programmen: Vård och omsorg samt Fordon och
transport) i samspel med en utveckling av det teoretiska
ramverket. Idén om livslångt lärande förutsätter att lärande sker i
alla livsområden (skola, samhälle, fritid, arbete).
Detta projekt syftar till att vända perspektivet från skolans
kunskap till arbetsplatsens kunskap. Detta gör det möjligt att lära
av vuxnas matematik i arbetet vilka aspekter av matematisk
57
kunskap som kan vara angelägna för yrkesutbildningen och
presentera en grund för hur matematikundervisningen kan
struktureras för att de vuxnas matematik och fortsatta
kompetensutveckling ska erkännas. Inom ramen för sina
individuella livshistorier och sociala erfarenheter, kan vuxna
människor besluta att lära sig nya färdigheter och samtidigt motstå
eller försumma andra. Detta är avgörande när det gäller
matematiskt lärande, eftersom många vuxna på alla nivåer har
upplevt den institutionella kulturen i formell
matematikundervisning som alienerande och också upplevt liten
eller ingen identifiering med uppgifter och texter, t.ex. i
läroböcker.
Genom en forskningsbaserad grund för struktur och innehåll i
matematikundervisningen har forskningsprojektet på längre sikt
potential att hjälpa vuxna att övervinna kognitiva och
känslomässiga hinder och att förebygga barriärer mot matematik
hos framtidens vuxna. Detta om de i högre utsträckning kan
uppleva sin egen verklighet återspeglas i den officiella
matematiken inom den allmänna skolgången och
yrkesutbildningen.
58
Stöd för lärares professionella utveckling och
handlingsförmåga - fokus på högstadiets
undervisning i naturvetenskap
Det finns idag många studier som visar att det är möjligt att
studera lärande som synliga processer i klassrummet. Trots dessa
forskningsresultat har undervisningspraxis inte påverkats
nämnvärt och i den senaste Handbook of Research in Science
Education belyses det faktum att det krävs ytterligare forskning
om lärares lärande som del av undervisningen för att omforma
forskningsresultat om elevers lärande till fungerande
undervisning. Ambitionen är att undersöka hur möten med
forskare och reflektion leder till förändrad praktik där lärare ges
ökad handlingsförmåga i klassrummet för att stödja elevers
lärande och medverkan. Detta sker genom att lärarna ges
möjlighet att omskapa teorier och modeller utifrån sin egen
praktik. Denna arbetsmodell har också potential till en förändring
av det sätt som dessa teorier och modeller förstås inom
utbildningsvetenskaplig forskning. De specifika
forskningsfrågorna är: ? Hur utvecklar lärare, med hjälp av
forskningsresultat sammanhang mellan planering-undervisningutvärdering för ett specifikt undervisningsområde? ? Hur
utvecklar lärare, med hjälp av forskningsresultat sammanhang
mellan olika undervisningsområden? ? På vilka sätt behöver
forskningsresultat förändras i verksamheten för att vara en hjälp
för lärare som vill stötta elevers lärande och medverkan?
Huvudsökande
Per-Olof Wickman
Stockholms universitet
Medsökanden
Karim Hamza
Stockholms universitet
Piqueras Jesús
Stockholms universitet
Katarina Abrahamsson
Göteborgs universitet
Åke Ingerman
Göteborgs universitet
Anette Ohlin
Göteborgs universitet
Clas Olander
Göteborgs universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2012
Det teoretiska ramverk vi avser att använda tillsammans med
lärarna består av två delar. Den första delen handlar om hur man
väljer komponenter för undervisningen, medan den andra delen
handlar om att undersöka vad som blir resultatet i klassrummet.
Avgörande är att aktivt lärande sker som del av aktiviteter där det
finns syften och där det sker kommunikation med hjälp av
materiella redskap och representationer (som t ex diagram, bilder
eller tredimensionella modeller). Det är väsentligt att välja
artefakter och representationer utifrån hur de passar syften och
aktiviteter. Här kommer också avgöranden kring utvecklingszonen
mellan elevernas livsvärld och naturvetenskapens in. Här sätts
ramar av institutionella sammanhang som redan finns, där
kommunikation sker med vissa representationer och artefakter.
Samtidigt måste dessa representationer förhandlas och förändras
utifrån elevernas och klassrummets förutsättningar. Här kommer
vi att arbeta med de tre olika språktyper, nämligen vardagspråk,
ett mellanspråk och ett naturvetenskapligt språk. I den andra delen
använder vi en tidigare utvecklad begreppsapparat som hjälper
lärarna att urskilja hur lärandet och elevernas engagemang i
59
klassrummet faktiskt stöds av komponenterna från den första
delen.
Projektet genomförs i samarbete med två lärarlag på högstadiet
som undervisar i kemi i Stockholm och biologi i Göteborg. Valet
att fokusera högstadiet grundar sig på forskningsresultat som visar
att det är i högstadieåldern som många elever tappar intresse för
skolans naturvetenskap. Detta är också ett av skälen till att vi
inkluderar analyser av elevernas engagemang. Under en första
termin utvecklar vi tillsammans med lärarna de grundläggande
teorierna och idéerna för projektet, gör en övergripande planering
för ett helt läsår och förbereder i detalj det första
undervisningsområdet.
Vi avser att arbeta i cykler av planering-undervisning-utvärdering
under ett läsår. Alla delar videofilmas. I planeringsfasen och
utvärderingsfasen arbetar forskare och lärare gemensamt.
Undervisningen planeras utifrån tidigare nämnda komponenter.
Utvärderingen sker utifrån resultaten från videofilmerna av
undervisningen. I utvärderingen omsätts sedan dessa reflektioner
till planering av ett annat undervisningsområde som genomförs
och utvärderas på liknande sätt. Efter avslutad undervisning sker
sammanställning av data och analyser av våra forskningsfrågor.
Avsikten är att först reda ut de två första forskningsfrågorna
angående hur lärarna skapade sammanhang i reflektion och
handlande med hjälp av de redskap från forskningen som vi
introducerat. Därefter kommer huvudintresset att riktas mot den
tredje forskningsfrågan, det vill säga hur de introducerade
forskningsresultaten förändras för att bli användbara i
klassrumspraktiken. Det är först då som de introducerade
komponenterna och begreppen kan anses validerade i praktiken.
Förutom vårt forskningsintresse, avser vi också använda resultaten
inom lärarutbildningen för att producera material och kurser som
stöd för lärares kompetensutveckling.
60
Historiska lärdomar som bruk och missbruk.
Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska
lärdomarnas etik
Historia används ständigt för att motivera lärdomar i lärdomar i
historieundervisning, statliga informationskampanjer och offentlig
debatt. Trots att frågan om historiska lärdomar är avgörande för
hur historia fungerar och används i samhället är den teoretiska
kunskapen om hur sådana lärdomar kan och bör dras mycket
begränsad. Det är därför angeläget att vidga och fördjupa
förståelsen av historiska lärdomar och att undersöka hur historiker
kritiskt kan granska historiska lärdomar som formuleras i
samhället och på ett konstruktivt och ansvarsfullt sätt bidra till att
främja mer rimliga lärdomar. Sådana historiedidaktiska frågor är
av stor relevans såväl för historielärare och lärarutbildare som för
historiker och andra historiebrukare i samhället.
Huvudsökande
Martin Wiklund
Göteborgs universitet
Bidragsform
Anställning som
forskarassistent
Period
2010 - 2012
Det är ont om systematiska studier om historiska lärdomar, även
om de har berörts i olika sammanhang i tidigare forskning. Ofta
behandlas någon särskild typ av historiska lärdomar, medan andra
typer ignoreras. Andra studier inriktar sig antingen på teori eller
på empiriska undersökningar. I denna studie analyseras och
jämförs istället olika typer av historiska lärdomar systematiskt och
behandlas grundläggande frågor om historiska lärdomar i relation
till empiri.
I projektets första del analyseras och jämförs vad som
karaktäriserar olika typer om historiska lärdomar. Vad innebär
historiska lärdomar? Här avses slutsatser som dras av förflutna
(inte om det förflutna), oberoende av om dessa slutsatser och de
historiska tolkningar som de åberopar är rimliga eller ej. Förutom
att lärdomar kan ha olika innehåll, kan de också ha olika form,
t.ex. lärdomar om vilka strategier som är framgångsrika för att
uppnå ett visst mål eller lärdomar om vilka mål som är önskvärda.
Lärdomarnas kunskapstyp avgör vad de kan och inte kan
användas till och medför olika sorters risker för missbruk. Det kan
till exempel handla om att välja missvisande historiska analogier
som förebilder eller om att skapa en förvriden självförståelse. Hur
skiljer sig de olika formerna av historiska lärdomar åt och vad
karaktäriserar dem vad gäller kunskapsintresse, kunskapsbegrepp,
användningsområde och risker för missbruk?
Under 1990-talet och kring sekelskiftet 2000 utkom en mängd
böcker om 1900-talets historia. Med hjälp av de teoretiska
begreppen från projektets första del analyseras i del 2 hur
lärdomar av 1900-talets historia dras och underbyggs i
61
historieskrivning. Vilka historiska lärdomar av 1900-talets historia
uttrycks i böckerna? Vilken typ av historiska lärdomar utgör de?
Finns det former av lärdomar som inte ryms bland de
lärdomsformer som identifierats? För att synliggöra olika
lärdomar har böcker valts som representerar olika perspektiv,
tematik och genrer och böcker från olika historiografiska
traditioner och språkområden.
En viktig invändning mot att dra lärdomar av det förflutna är att
ett sådant perspektiv instrumentaliserar och förvanskar tolkningen
av det förflutna för att passa de lärdomar som ska formuleras. Hur
kan denna kritik bemötas? Hur står sig de olika sätten att dra
lärdomar av historien som analyserats i del 1 och de lärdomar som
analyserats i del 2 mot denna kritik? Dessa frågor behandlas i
projektets tredje del. Som ett möjligt alternativ till
instrumentaliseringen av det förflutna prövas idén om att göra
öppna frågor om historisk orientering till utgångspunkt för
sökandet efter historisk mening, så att det förflutna kan "tala" till
nutiden istället för att avtvingas färdigformulerade lärdomar.
En annan invändning mot historiska lärdomar är att de är
godtyckliga. Att det förflutna inte ensamt avgör vilka lärdomar
som bör dras väcker frågor om historikerns etiska ansvar för
lärdomars utformning. Vilka etiskt ansvar har historikern
gentemot berörda parter i det förflutna, nutid och framtid? Vems
erfarenheter tar lärdomarna hänsyn till? Vilken framtida relation
mellan inblandade parter anger lärdomen? Hur kan
godtyckligheten hanteras? Kan historiskt rättfärdigande av
lärdomar utgöra ett alternativ såväl till förment objektivt givna
lärdomar som till rent godtyckliga lärdomar? Dessa frågor
behandlas i den fjärde delen.
Projektet bidrar sammantaget till en större medvetenhet om hur
historiska lärdomar kan underbyggas och kritiseras och till att
utveckla sätt att formulera mer rimliga lärdomar på ett
konstruktivt och ansvarsfullt sätt, vilket har stor relevans för
historiedidaktisk forskning, historieundervisning och offentligt
historiebruk.
62
Interaktioner mellan den lärande och
lärandesituationen: effekter på affektiva
upplevelser och lärandeutfall
Attityder till, och lärande i, naturvetenskap och matematik: vilken
roll spelar elevens upplevelser av lärandet och hur kan vi påverka
dessa?
Universitet och högskolor runt om i Sverige upplever sedan flera
år en stark nedgång i antalet sökande till utbildningar inom
naturvetenskap och matematik. Undersökningar visar att eleverna
i grundskolan tycker att naturvetenskap och matematik är viktigt
och - åtminstone när det gäller naturvetenskapen - intressant. När
dessa ämnen undervisas i skolan upplevs däremot innehållet ofta
som irrelevant samtidigt som undervisningens upplägg inte
inbjuder till personligt engagemang. Denna avspeglas även i
skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2004 där det
framgår att dessa ämnen hör till dem som eleverna lägger ned
minst ansträngning i. Denna inställning leder till att även elever
med goda resultat i naturvetenskapliga ämnen och matematik
undviker dessa i sina fortsatta studier. Flera studier har visat att
en individs inställning till en aktivitet, i detta fall studier i
matematik och naturvetenskap, påverkas starkt av tidigare
känslomässiga upplevelser i samband med denna aktivitet.
Forskning pekar på att de känslomässiga upplevelserna under
lärandet avspeglar hur väl situationens krav matchar individens
förkunskaper, kunskapssyn och vilken typ av motivation som
driver individen att engagera sig i uppgiften. Samtliga dessa
faktorer har visat sig hänga ihop med kvaliteten på lärandet, i
termer av både investerad mental ansträngning och utfall. Flera
forskare menar därför att observationer av individers
känslomässiga upplevelser i en lärandesituation kan ge värdefull
information om dess effektivitet i termer av att åstadkomma en
motivation för meningsfullt lärande på både kort och lång sikt.
Huvudsökande
Mikael Winberg
Umeå universitet
Medsökanden
Maria Rosberg
Högskolan i Kristianstad
Madelen Bodin
Umeå universitet
Torulf Palm
Umeå universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
I dagens situation, med svikande söksiffror till högre utbildningar
inom naturvetenskap och matematik, framstår det därför som
minst sagt angeläget att undersöka hur olika
undervisningssituationer inom dessa ämnen påverkar våra elever
ur ett känslomässigt perspektiv. Tidigare forskning har till stor del
ignorerat hur individens karakteristika samverkar med faktorer i
lärandesituationen i formandet av de känslomässiga
upplevelserna. I de fall detta gjorts har beskrivningarna varit
univariata, dvs. betraktat ett fåtal variabler åt gången, vilket har
kritiserats för att inte ge en tillräckligt fullständig bild för att
kunna förklara elevers beteenden och resultat i skolsituationer. I
63
denna studie vill vi därför undersöka hur elever med olika
förkunskaper och kunskapssyn upplever olika typer av
lärandesituationer, vilka situationskarakteristika som är mest
betydelsefulla för att generera dessa upplevelser för olika typer av
elever och hur upplevelserna hänger ihop med kvaliteten på det
lärda.
I ett första steg kommer intervjuer och observationer användas
som bas för utvecklandet av instrument för att kvantitativt kunna
mäta och beskriva elevers kunskapssyn, känslomässiga
upplevelser under lärandet och lärandesituationernas
karakteristika. Undersökningar kommer att genomföras i
årskurserna 7-9 i grundskolan och på universitetsnivå. Detta ger
dels ett större urval av lärandesituationer att studera men
möjliggör också en jämförelse av affektiva upplevelser mellan
universitetsstudenter som valt att läsa just dessa ämnen och den,
med avseende på intresse för ämnet, mer heterogena gruppen
grundskoleelever. I steg två genomförs, med hjälp av tidigare
nämnda instrument och i befintliga lärandesituationer, en nationell
enkätundersökning av hur affektiva upplevelser påverkas av olika
situationsfaktorer mot bakgrund av elevernas kunskapssyn och
förkunskaper. För att modellera dessa samband kommer
multivariata projektionsmetoder att användas. Dessa ger en
samtidig bild av hur samtliga variabler korrelerar med varandra
och vilka av dessa som är mest betydelsefulla för att beskriva
orsaker till variationen bland olika elevers upplevelser och
lärandeutfall. I steg tre designas nya lärandesituationer utifrån
resultaten i föregående steg. Intervjuer, observationer,
enkätundersökningar och kunskapstester både före och efter
aktiviteterna genomförs i ett begränsat urval nya individer för att
pröva modellernas validitet och för att undersöka kausalsamband.
Vår förhoppning är att projektet ska bidra med kunskaper om hur
vi kan skapa lärandesituationer för att åstadkomma ett
meningsfullt lärande för alla våra elever och därmed åstadkomma
positiva attityder till vidare studier i naturvetenskap och
matematik.
64
Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för
matematik i en skola för alla
Under senare år har en rad internationella studier visat på brister i
svensk matematikundervisning. Elevernas kunskaper i och
intresse för matematik visar en negativ trend. En dyster bild av
dagens matematikundervisning visas fram, med fokus på elevers
svårigheter och lärares tillkortakommanden.
I ett pågående projekt, Pedagogik för elever med förmåga och
fallenhet för matematik (VR/UVK 2005-2007), det första i sitt
slag i Sverige och Norden, har vi vänt på perspektivet. Visst är det
viktigt att uppmärksamma elevers matematiksvårigheter, men om
bristperspektivet blir för dominerande påverkas både vår syn på de
lärande och på ämnet. Vi har istället valt att fokusera elevers
matematiska förmågor med särskilt fokus på elever med fallenhet
för ämnet. Över 2000 lärare som vi mött inom projektet har
välkomnat perspektivväxlingen.
Det tar emellertid tid att vända på ett perspektiv som dominerat
forskning och debatt om matematikämnet under decennier.
Föreställningarna om matematisk förmåga är också bemängda av
myter som leder tanken till elitsatsningar för de redan
välbeställda. Många menar att elever med matematisk talang
klarar sig på egen hand. Så vidmakthålls segregeringen i den
svenska skolan. Hemmets resurser blir avgörande för om en
individ ges möjlighet att utvecklas efter sin förmåga, något som de
enligt svensk lag har rätt till. För vissa räcker inte ens hemmets
stöd. Den pågående studien visar hur elever tråkas ut av skolans
matematikundervisning. Det är alltså inte bara så att stödet uteblir.
Bristen på stimulans och utmaningar får en direkt negativ effekt
på ett tidigt väckt intresse.
Huvudsökande
Inger Wistedt
Växjö universitet
Medsökanden
Eva Pettersson
Blekinge Tekniska Högskola
Thomas Biro
Växjö universitet
Robert Lagergren
Växjö universitet
Marcelo Milrad
Växjö universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
Mänskliga kulturyttringar lever och vidmakthålls i
kommunikation och social gemenskap. Den som ägnar sig åt en
matematisk verksamhet gör det i dialog med en social omgivning
och med andra människor. Men elever med särskild matematisk
förmåga är inte så sällan intellektuellt och socialt isolerade i
skolan; våra resultat visar hur de lämnas ensamma att räkna vidare
i läroboken som inte ger dem tillräcklig stimulans, och läroböcker
dominerar svensk matematikundervisningen till 80% enligt
internationella studier, något som också framgår av vår studie. Vi
vill föra in matematiken i dagens kunskapssamhälle och i vår tids
kulturformer för kommunikation. I projektet "Pedagogik för
elever med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för
alla" samverkar vi med forskare som utvecklar och utvärderar
65
miljöer där vår tids informations- och kommunikationstekniker
används för att stödja kreativ, samarbetsinriktad problemlösning. I
samverkan med KK-projektet Ung kommunikation
(www.ungkommunikation,se) vill vi undersöka hur
skolundervisningen kan berikas med alternativa övningar där
syftet är att lyfta fram och utveckla matematiska förmågor hos
eleverna och ge dem möjligheter till sociala kontakter, något som
många av dem behöver.
I projektet planerar vi översiktsstudier av verksamheter i svensk
skola särskilt riktade mot elever med fallenhet för matematik. Vi
genomför även enkätstudier med lärare om hur de identifierar och
stöttar elever med matematisk förmåga. I fallstudier följer vi
elever med stor matematisk förmåga genom skolåren och studerar
vilka resurser skolan erbjuder dem och hur eleverna utvecklas
kunskapsmässigt och socialt. Vi utarbetar metoder för att samla
och analysera data från elevers möten med matematiken i
lärsituationer där vår tids tekniker för kommunikation nyttjas och
där vi studerar elevernas gemensamma lärprojekt. Vad betyder
dessa möten över ett matematiskt innehåll för elevers matematiska
förkovran och för deras sociala utveckling? Verksamma lärare
och lärarstuderande deltar i forskningsprocessens alla steg i
samverkan med forskare som borgar för kvaliteten i arbetet. En
distanskurs vid Växjö universitet är knuten till projektet som
hittills lockat ett hundratal lärare från olika orter i landet.
Projektets värde ligger dels i möjligheten att åstadkomma
perspektivskiften på matematikämnet i skolan och på lärande i
matematik, dels i möjligheten att finna innovativa vägar till ämnet
som kan erbjudas lärare och elever som komplement i
undervisningen. Projektets praxisnära uppläggning ger också
möjligheter till utveckling och utprövning av samverkansmodeller
för forskningsanknytning av lärarutbildning och praktiskt
lärararbete.
66
Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers
möten med förklarande bilder och modeller i
skolans och förskolans NO- och
matematikundervisning
Vad säger tillrättalagda illustrationer egentligen våra yngre
elever? Studier av förståelse av förklarande bilder och modeller i
skolans och förskolans NO- och matematikundervisning
Bilder och modeller för att underlätta lärande är sedan lång tid
tillbaka en del av skolans vardag. Skolplanscher från förra seklets
början är idag kuriosa, som säljs på auktioner. Äldre mekaniska
modeller från skolornas materialrum, till exempel av jorden i sin
omloppsbana runt solen och med månen kretsande runt jorden,
visas upp som historiska museiföremål. I dagens undervisning
förekommer moderna varianter på i grunden samma pedagogiska
idé -- att underlätta lärande med stöttande, visuella och interaktiva
hjälpmedel. Utrymmet i tryckta läromedel upptas i allt större
utsträckning av alltmer påkostade, förklarande illustrationer (som
sprängskisser, tidslinjer och näringskedjor). Elektroniska
multimedieverktyg erbjuder nya möjligheter att visa rörelser,
förlopp och flöden samt till att genomföra simuleringar över tid av
exempelvis ekologiska skeenden.
Huvudsökande
Lisbeth Åberg-Bengtsson
Högskolan i Borås
Medsökanden
Agneta Ljung-Djärf
Högskolan i Kristianstad
Torgny Ottosson
Högskolan i Kristianstad
Karl Göran Karlsson
Mittuniversitetet
Per Åhag
Mittuniversitetet
Dennis Beach
Högskolan i Borås
Bidragsform
Projektbidrag
Period
Förvånansvärt få studier är gjorda om hur elever i yngre åldrar
förstår de illustrationer som används i undervisningen. Ändå är
det just i grundskolans lägre årskurser och i förskoleklasser som
förklarande bilder och modeller av olika slag intar en särskilt
framträdande roll, samtidigt som det torde vara här som risken är
störst för att sådana bilder och modeller inte tolkas på avsett sätt.
Den forskning som föreligger inom näraliggande områden såsom
"visual literacy" (dvs. förmågan att läsa av bilder i allmänhet),
som främst undersökts i samband med läskunnighet som sådan,
eller "graphicacy" (förmågan att hantera t.ex. kartor, grafer och
diagram) pekar mot att förståelse av illustrationer av olika slag på
intet sätt kan tas för självklar.
2010 - 2012
Det föreslagna projektet syftar till att ge ny kunskap om hur elever
skapar mening då de möter illustrationer av olika slag i
undervisningssammanhang. Det kan röra sig om förklarande
bilder i tryckta läromedel, bilder och animationer i digitala medier
eller tredimensionella modeller, som kan men inte behöver vara
interaktiva. Främst kommer sekvenser från områden inom skolans
och förskolans naturorienterande ämnen och
matematikundervisning att studeras. Forskningsfrågorna
behandlar: (1) hur illustrationer används som stöttande redskap i
67
undervisningssituationer i förskolan och grundskolans år 1-5, (2)
hur eleverna hanterar dessa illustrationer och vilken mening de
skapar runt det som ska läras samt (3) vilka problem och
svårigheter de stöter på. Andra frågor rör (4) vad i bilderna och
modellerna som utgör viktiga element för en adekvat förståelse
sam (5) vad lärarna avser att illustrationerna ska kommunicera och
hur detta står i samklang med elevernas hanterande och
meningsskapande.
Projektet genomförs i ett antal delstudier med observationer av
undervisningssituationer i grundskolans årskurs 1-5 samt i
förskolan och av arbete med problemlösning i smågrupper.
Intervjuer görs med lärare i de ingående klasserna. Observationer
av elever på besök i ett så kallat "science center" kommer även att
ingå. Analyserna sker inom ramen för ett sociokulturellt teoretiskt
perspektiv.
Resultaten bör kunna väcka intresse inom en rad forskningsfält
såsom förståelse av representationer av olika slag,
multimedieforskning samt forskning om grundläggande
undervisning i naturvetenskap (inkl. miljökunskap) och matematik
utifrån pedagogiska och didaktiska utgångspunkter. Projektet
förväntas bidra till teoriutveckling inom lärandeforskningen samt
vara till nytta för ett brett spektrum av avnämare, exempelvis
lärare på klassrumsgolvet, läromedelsförfattare och
styrdokumentansvariga. Resultaten torde rimligtvis även få stor
betydelse vid konstruktion av diagnosmaterial och prov för
årskurserna 1-6 inom naturvetenskap och matematik.
Projektet genomförs i samverkan mellan Högskolan i Borås,
Mittuniversitetet och Högskolan Kristianstad. Forskarguppen är
till stor del sammansatt med tanke på de olika erfarenheter som
behövs för projektets genomförande. Såväl ämnesdidaktisk som
åldersdidaktisk kompetens finns representerad. Gruppen har
tidigare erfarenheter av studier av de aktuella åldersgrupperna och
av forskning såväl om IKT i undervisningen som om visuella
representationer, som ligger nära bilder och modeller (t.ex. grafer,
diagram och kartor), och har både bred och djup metodkompetens.
68
Implementering av utbildning för hållbar utveckling:
relationen mellan normstödjande strukturer och
studerandes moraliska lärande
Detta projekt syftar till att genom fördjupade kunskaper bidra till
arbetet med dels införandet av utbildning för hållbar utveckling i
den svenska skolan, dels stödet för lärare och skolledning vad
gäller utmärkelsen för hållbar utveckling. Arbetet med utbildning
för hållbar utveckling anges av ett flertal internationella
policydokument som en av skolans viktigaste uppgifter. Även den
svenska läroplanen anger sedan lång tid tillbaka vikten av att på
demokratiska grunder skapa förutsättningar för en hållbar
utveckling. Detta har resulterat i en rad utmaningar för skolans
verksamhet, inte minst när det gäller frågor om vad som ska göras
och hur det ska ske. Detta projekt avser att bidra med nya
vetenskapliga kunskaper som kan vara behjälpliga i detta arbete.
Studien består av två delprojekt. Det första delprojektet handlar
om att undersöka de strukturer inom skolan som anger riktningen
för vad som bör göras, det vill säga vad som framstår som
önskvärt innehåll i frågor som rör hållbar utveckling. Detta sker
genom intervjuer med lärare och rektorer samt analyser av lokala
styrdokument för att på så sätt kunna beskriva och kategorisera
normstödjande strukturer som utvecklats på skolorna.
Huvudsökande
Johan Öhman
Örebro universitet
Medsökanden
Leif Östman
Uppsala universitet
Håkan Hydén
Lunds universitet
Per Wickenberg
Lunds universitet
Marie Öhman
Örebro universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2009 - 2011
Det andra delprojektet handlar om analyser av det som görs i den
konkreta undervisningspraktiken med avseende på etiska och
moraliska lärandeprocesser. Detta sker genom ljud- och
videoupptagningar av lärares handlingar och elevers
lärandeprocesser i pågående undervisningssituationer. Ett
angreppssätt för att studera vad som sker i klassrum har redan
utarbetats. Dessa utarbetade metoder möjliggör analyser av såväl
lärandets individuella som institutionella dimensioner i pågående
utbildningspraktiker. Även analyser av hur eleverna vägleds i en
specifik riktning i undervisningspraktiken möjliggörs och därmed
kan handlingsmöjligheter och handlingsbegränsningar i
verksamheten synliggöras.
Ett centralt syfte med projektet är att relatera de båda
delstudiernas resultat till varandra för att kunna diskutera och
vidareutveckla organisatoriska strukturers betydelser för elevers
etiska och moraliska lärande. Med andra ord; hur ser relationen ut
mellan det som bör göras och det som görs?
Studierna kommer att ske genom ett urval av de skolor där arbetet
med frågor som rör utbildning för hållbar utveckling redan är
69
långt fortskridet, särskilt kommer skolor som arbetar med
utmärkelsen skola för hållbar utveckling att studeras.
70
Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar
utveckling
Den nationella forskarskolan kring miljö och miljöförändring är
tänkt att vara en fortsättning på den svenska forskningen kring
miljöundervisning utvecklats genom nätverket Utbildning &
Hållbar utveckling, finansierat av Vetenskapsrådet sedan 2002.
Därmed garanteras en kumulativ tillväxt inom det forskningsfält
som fortfarande är relativt nytt. Forskarskolan erbjuder 30
obligatoriska högskolepoäng om elevers lärande i miljö och
hållbar utveckling. Eftersom frågorna involverar såväl
sociala/kulturella, ekonomiska som ekologiska dimensioner blir
studierna mångvetenskapliga. 2001 gjordes en kartläggning av
svensk miljöundervisning. Av den framgick att många lärare var
osäkra på hur man skulle utforma en integrerad utbildning kring
miljö och hållbar utveckling. Trots att mycket stora resurser
satsats på utbildningsreformer och skolutvecklingsprojekt menade
lärarna att deras utbildning i hantera denna integrering var
begränsad, såväl vad gäller ämneskunskaper, pedagogik, som
didaktik. Av den anledningen inriktas forskarskolan på att
förstärka ett vetenskapligt underlag för skolans och förskolans
praktiker.
Ett övergripande syfte med forskarskolan kan därför sägas vara att
skapa ett vetenskapligt underlag för att utveckla denna kompetens
till integrerad undervisning. I enlighet med detta, det vidgade och
integrerade synsättet, kommer forskarskolan att benämnas
Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar utveckling. En
ambition med forskarskolan är också att visa på frågornas bredd
och fältets utveckling. På 70-talet dominerades de positiviska
ansatserna, främst inriktade på att mäta effekter av undervisningen
så att den skulle kunna göras effektivare. Under 80-talet växte en
tolkande/kvalitativ tradition fram, inriktad på att undersöka
elevers uppfattning och förståelse av miljöfrågor. Under 90-talet
utvecklades en kritisk forskningstradition, där
miljöundervisningens moraliska, politiska och maktdimensioner
fokuserades. Internationellt har de kritiska perspektiven skapat en
debatt där undervisningen kritiserats för att den syftar till att
förändra elevers beteende i en speciell riktning. På många håll
förespråkar man istället ett pluralistiskt förhållningssätt, där
studerande tillåts att själva aktivt ta ställning. I Sverige etableras
den miljödidaktiska forskningen relativt sent. Den första svenska
avhandlingen med miljödidaktiskt innehåll kom först 1995. Sedan
dess har fältet vuxit avsevärt. Ett tiotal avhandlingar har
publicerats under de senaste 4 åren. Genom bredden i det nätverk
som redan etableras kommer forskarskolans studerande att
Huvudsökande
Leif Östman
Uppsala universitet
Medsökanden
Per-Olof Wickman
Stockholms universitet
Christina Kärrqvist
Göteborgs universitet
Tomas Kroksmark
Högskolan i Jönköping
Karin Sporre
Umeå universitet
Carl Anders Säfström
Mälardalens Högskola
Tomas Englund
Örebro universitet
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2008 - 2011
71
tillförsäkras en bred kompetens inom forskningen på området.
Forskarskolan organiseras enligt nätverksmodell där Uppsala
universitet är värd med det övergripande ansvaret att bedriva den i
enlighet med högskoleförordningen. I förslaget ingår en
ledningsgrupp och en styrelse bestående av representanter från
följande utbildningar; Uppsala universitet, Göteborgs Universitet,
Jönköpings högskola, Malmöhögskola, Mälardalens högskola,
Stockholms universitet, Umeå universitet, Örebro universitet.
Dessutom knyts forskarskolan till ett internationellt råd. Detta
syftar till att kvalitetssäkra forskningen ur ett internationellt
perspektiv. Utlysningen av doktorandtjänsterna sker nationellt.
Lärarutbildning, erfarenhet av pedagogiskt arbete, samt förmåga
att genomgå forskarutbildning blir avgörande vid bedömningen.
Förutom de 9 doktorandtjänsterna kommer forskarskolan även:
a) Erbjuda landets lärosäten att knyta det s.k. lärarlyftet till
forskarskolan. En förhoppning är att ett 10-tal licentiater kommer
att knytas till forskarskolans verksamhet. b) Anordna regelbundna
seminarier för forskare, handledare och doktorander (nationellt
och internationellt). c) Bygga vidare på de omfattande
internationella kontakter som redan skapats. Dessa skall fördjupas
och vidgas mot nya länder. En ambition är att doktoranderna skall
pre-sentera sin forskning vid internationella konferenser minst 2
gånger.
En viktig uppgift är också att kontinuerligt informera det övriga
utbildningsväsendet om nationell och internationell forskningen
på området. En betydelsefull aktör i denna tredje uppgift Lär ut,
det nätverk av lärarutbildare, från alla landets lärarutbildningar.
För att bredda kompetensen samarbetar forskarskolan även med
två mångvetenskapliga miljöer CEMUS (Uppsala) och Stockholm
Resilience Centre.
72
Nätverket för forskning om literacy practices
Syftet med föreliggande ansökan är att inrätta ett nationellt
nätverk för forskning och forskarutbildning på temat Literacy
practices. Nätverkets skall utgöra en kontinuerlig mötesplats för
kunskapsutbyte vad gäller såväl forskningsresultat som teori och
metodutveckling.
Grunden för nätverkets tema är tanken att lärande av kunskap är
knutet till lärande av specifika diskurser eller språkanvändningar,
vilket innebär att det inte räcker med att lära sig läsa och skriva
t.ex. historia, utan det handlar om att med hjälp av bla. en språklig
praktik bli delaktig i en verksamhet. De frågor som ställs och
beforskas rör såväl klassrumspraktiker som livet utanför
utbildningsverksamheten, dvs den literacy som utvecklas som en
del av t.ex. ungas kulturella praktiker och bland vuxna på
arbetsplatser.
Ett viktigt fokus för kunskapsutbytet och kunskapsuppbyggnaden
utgörs av kopplingen mellan dels förväntningar (styrdokument,
prov, etc), utbildningsverksamheten och livet utanför själva
utbildningspraktiken (arbetsplats, ungdomskulturer, medborgare,
konsument, etc), dels över olika åldrar över åldrar. Det sistnämnda
innebär att vi i princip ser utvecklandet av literacy som aktuell för
alla åldrar. En viktig aspekt av denna kunskapsuppbyggnaden är
utröna vad som utgör en funktionell kunskap inom en specifik
praktik och hur den kan göras tillgänglig. De forskare/grupper
som kommer att ingå i nätverket är ansvariga eller deltagare i
större forskningsinitiativ – forskarskolor, större forskningsprojekt,
institut och internationella forskningssamarbeten – med
inriktningar relevanta för literacy. Dessa forskningsinitiativ,
initierade under de senaste åren, har olika tematiska inriktningar
såsom digital literacy, utbildning för hållbar utveckling, scientific
literacy och ungas literacy praktiker.
Huvudsökande
Leif Östman
Uppsala universitet
Medsökanden
Per-Olof Wickman
Stockholms universitet
Roger Säljö
Göteborgs universitet
Ann-Carita Evaldsson
Uppsala universitet
Caroline Liberg
Uppsala universitet
Cedric Linder
Uppsala universitet
Sangeeta Bagga-Gupta
Örebro universitet
Bidragsform
Nätverk
Period
2009 - 2011
Syftet med det nationella nätverket är att skapa en arena för
forskningssamarbete över dessa teman/forskningsinitiativ. I detta
utbyte och samarbete ingår seniora och juniora forskare. Ledare
för framstående internationella forskningsmiljöer kommer att
inbjudas att delta i nätverksträffarna. Nätverket kommer att
arrangera träffar två gånger per år. Varje symposium kommer att
vara 2-3 dagar. Seminarierna kommer att innehålla moment av
olika karaktär. Pågående forskning, teoretiska och metodologiska
genomgångar och forskningsöversikter kommer att presenteras
och diskuteras. Därtill kommer datasessioner att genomföras för
att illustrera såväl teoretiska och metodologiska ingångar och de
73
resultat som blir följden. Vidare kommer träffarna att innehålla
workshop där specifika frågor, problem etc. bearbetas. Nätverket
beräknas rymma ungefär 30 deltagare som representerar
åtminstone 8 lärosäten med lärarutbildning och
utbildningsvetenskaplig forskning.
74
Undervisning och lärandeprocesser rörande
argumentation inom kunskapsområdet hållbar
utveckling
Syftet med projektet är att, inom kunskapsområdet hållbar
utveckling, skapa kunskap dels om elevers lärande rörande
argumentation som inbegriper både kunskaper och etiska värden,
dels om hur lärare agerar för att möjliggöra detta lärande.
Arbetet med utbildning för hållbar utveckling anges av ett flertal
internationella policydokument som en av skolans viktigaste
uppgifter. De svenska läroplanerna anger sedan lång tid tillbaka
vikten av att på demokratiska grunder skapa förutsättningar för en
hållbar utveckling. Detta har resulterat i en rad utmaningar för
skolans verksamhet, inte minst när det gäller frågor om vad som
ska göras och hur det ska ske. Trots att argumentation i
undervisningen bör vara av central betydelse med hänsyn till
policy- och styrdokumentens framskrivning av både demokratiska
och etiska perspektiv i utbildning för hållbar utveckling, saknas
forskning härvidlag. Projektet avser därför att bidra med
vetenskapliga kunskaper som kan vara behjälpliga inom området.
Undervisning kommer att videofilmas i tre gymnasieklasser på
utvalda skolor, vilka kan beskrivas som avancerad praktik
gällande kunskapsområdet hållbar utveckling och där lärare
medvetet använder elevdiskussioner kring *hållbarhetsfrågor* i
sin undervisning. De tre utvalda klasserna kommer att följas under
2,5 år.
Huvudsökande
Leif Östman
Uppsala universitet
Medsökanden
Karin Rudsberg
Uppsala universitet
Johan Öhman
Örebro universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2012
Projektet består av två delstudier, i vilka beprövade analysmetoder
kommer att användas. Båda delstudierna handlar om analyser av
det som görs i den konkreta undervisningspraktiken. I den första
delstudien analyseras elevers lärande rörande argumentation i
termer av förändrad kvalitet i argumentationen. Denna förändring
undersöks i olika tidsperioder; inom en lektion, mellan lektioner
och över hela undervisningsperioder. Vidare handlar den första
delstudien om att studera betydelsen av dels elevers tidigare
erfarenheter och dels möten med andra elever, lärare och
artefakter. Centralt är hur samspelet mellan dessa dimensioner kan
förstås i relation till elevers lärandeprocesser rörande
argumentation. Den andra delstudien handlar om att skapa
kunskap om lärares roll för elevers lärande. Fokus ligger på
samspelet mellan lärare och elever, på lärares instruktioner och
feedback under diskussioner i undervisningssituationer. Det
centrala här är sambandet mellan kvalitativa aspekter i lärarens
undervisning och de effekter dessa får gällande elevernas lärande.
75
Ett centralt syfte med projektet är att relatera de båda
delstudiernas resultat till varandra. Genom de metoder som
används kommer projektet att bidra med ny kunskap kring
undervisning och lärandeprocesser som rör argumentation. Denna
nya kunskap kan bland annat ge lärare svar på centrala frågor för
undervisning rörande hållbar utveckling.
76