forskning pågår – didaktik
advertisement
FORSKNING PÅGÅR – DIDAKTIK Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2011 Värt att notera Forskning pågår – didaktik ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning inom didaktikområdet som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren 20062010. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. I denna serie - Forskning pågår - kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, februari 2011 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén Innehållsförteckning Relationen mellan semiotiska redskap och ämneskompetens i naturvetenskap John Airey 1 "Skolan suger" ... eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö Eva Alerby 3 Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock Christer Bergsten 5 Forskarskola i yrkesdidaktik Kåre Bremer 7 Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, Gunilla Dahlberg läsande och skrivande 9 "Jag kan inte tänka abstrakt!" Genusperspektiv på hur F- Anna T. Danielsson 5 lärare konstruerar identiteter som lärare av naturvetenskap i spänningen mellan det "kvinnliga" lärarskapet och den "manliga" fysiken 11 Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i Per-Olof Erixon skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan 13 Nationella Forskarskolan för Hem- och konsumentkunskap Anders Hallberg 15 Social och individuell konstruktion av omtvistade begrepp i statsvetenskap Ola Halldén 16 Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Anita Hussénius 18 Nationell forskarskola i "Flerspråkighet, litteracitet och utbildning Kenneth Hyltenstam 20 Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i matematik – en empirisk studie av klassrumspraktik Eva Jablonka 22 Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longitudinell perspektiv Anders Jakobsson 23 Nätverket för re-analyser av storskaliga studier Anders Jakobsson 25 Idrott och hälsa - ett ämne för lärande? Håkan Larsson 26 Nätverk i svenska med didaktisk inriktning Caroline Liberg 28 Nätverk för pedagogisk bedömning Viveca Lindberg 30 Representationer och kunskapskonstruktion: Ämnesdiskurs som ett nyskapande perspektiv för att förstå naturvetenskaplig undervisning och lärande Cedric Linder 32 Konstruktioner av estetiskt lärande inom lärarutbildningen Monica Lindgren 33 Nationella matematikprov som katalysator för implementering av utbildningsreformer Johan Lithner 35 Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell betydelse för lärares undervisning och bedömning Eva Lundqvist 36 Effekter av likheter och skillnader mellan exempel valda Ference Marton för att främja lärande 38 Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Kenneth Nordgren 39 Bortom bokens begränsningar - ungdomars möten med fiktion på nätet Christina Olin-Scheller 41 Forskarskola: Pedagogisk bedömning (v2) Astrid Pettersson 43 En studie av rollen hos representationer och agerande inom interaktionsdesign: Skissande som en förkroppsligad praktik Robert Ramberg 45 Lärares gemensamma kunskapsproduktion (LKG). Hur lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar i gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund Ulla Runesson 47 Vad skall en matematiklärare kunna? Diskurser om matematiklärarkunskap på lärarutbildningen Andreas Ryve 48 VAD GÖR TESTANDET MED ELEVERNA En studie Gunnar Sjöberg kring nationella prov i matematik 49 Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning Geir Skeie av "livskunskap" i svenska skolor 51 Nationell forskarskola i Barndom, Lärande och Ämnesdidaktik (FoBa) 53 Ingegerd Tallberg Broman Visualiseringar som meningsskapande verktyg för Lena Tibell kommunikation av molekylär livsvetenskap – med fokus på kritiska aspekter och semiontik 55 Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan Tine Wedege 57 Stöd för lärares professionella utveckling och handlingsförmåga - fokus på högstadiets undervisning i naturvetenskap Per-Olof Wickman 59 Historiska lärdomar som bruk och missbruk. Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska lärdomarnas etik Martin Wiklund 61 Interaktioner mellan den lärande och lärandesituationen: Mikael Winberg effekter på affektiva upplevelser och lärandeutfall 63 Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för alla 65 Inger Wistedt Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten med förklarande bilder och modeller i skolans och förskolans NO- och matematikundervisning Lisbeth Åberg-Bengtsson 67 Implementering av utbildning för hållbar utveckling: relationen mellan normstödjande strukturer och studerandes moraliska lärande Johan Öhman 69 Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar utveckling Leif Östman 71 Nätverket för forskning om literacy practices Leif Östman 73 Undervisning och lärandeprocesser rörande Leif Östman argumentation inom kunskapsområdet hållbar utveckling 75 Relationen mellan semiotiska redskap och ämneskompetens i naturvetenskap Betydelsen av semiotiska resurser i förmedling av naturvetenskap. Studenter på väg mot ämneskompetens. Syftet med det här projektet är att skapa en djupare kunskap om de olika processer som pågår vid lärande av naturvetenskap och vilken roll läraren kan spela i dessa processer. Forskare använder i sitt dagliga arbete en mängd olika semiotiska resurser såsom specialiserade fackspråk (muntliga och skriftliga), matematik, grafer, diagram, bilder, laborationer, etc., för att kommunicera sin kunskap. En forskares ämneskompetens kommer till uttryck i förmågan att obehindrat förflytta sig mellan dessa olika resurser, samt genom att metodiskt formulera och förhandla fram nya kombinationer av resurser producera ny kunskap. I sin undervisning använder lärare till stor del samma semiotiska Huvudsökande John Airey Uppsala universitet Bidragsform Anställning som forskarassistent Period 2011 - 2012 resurser som forskarna för att förmedla kunskaper, som t.ex. olika naturvetenskapliga begrepp. Ibland använder läraren bara en av dessa resurser, men oftast en kombination. Problemet är att resurserna ofta är mycket specialiserade och ämnesbundna till sin karaktär - de förekommer sällan eller aldrig i den lärandes vardag utanför undervisningssituationen. För den lärande innebär detta att hon måste lära sig att behärska ett antal mer eller mindre nya resurser innan hon kan skapa en förståelse av det aktuella naturvetenskapliga begreppet. För läraren är det ännu mer komplicerat. Det är inte bara en fråga om att använda rätt resurs eller kombination av resurser för att lära ut de olika begreppen. Läraren bör även vägleda studenten i hennes arbete med att först tolka de olika semiotiska resurserna och sedan själv använda dem inom det aktuella fältet. Paradoxalt nog tyder forskning på att mycket av det lärande som sker i naturvetenskap äger rum utan tillgång till läraren, när studenter jobbar tillsammans i informella grupper med problemlösning. Några av de frågeställningar som fortfarande är helt eller delvis obesvarade inom detta område är: * Vilken kombination av ämnesspecifika semiotiska resurser är nödvändig för förståelse av ett visst naturvetenskapligt begrepp? * Hur kan man lära sig att hantera var och en av dessa nya ämnesspecifika resurser? ? Hur kan man lära sig att koordinera de olika resurserna? * Vilken roll har läraren i denna process? Projektet utgår från videoinspelningar, som samlas in där lärande pågår i form av grupparbete, och där gruppen tillsammans försöker lösa problem i tre olika miljöer: * Det naturvetenskapliga 1 laboratoriet (där det finns tillgång till läraren). * Informella samarbeten med problemlösning utan tillgång till läraren. * Lärarledda genomgångar av dessa problem. Inspelningarna analyseras med utgångspunkt från de olika ämnesspecifika semiotiska resurser som används och hur varje ny resurs, eller kombination av resurser, leder diskussionen vidare mot en lösning av det aktuella problemet. Målet för projektet är en fördjupad förståelse av de processer som leder till naturvetenskapligt lärande och lärarens roll i dessa. Arbetet kommer även att belysa relationerna mellan naturvetenskaplig kunskap och de resurser vi har tillhands för att förmedla denna kunskap. Trots sin karaktär av grundforskning har resultatet av detta projekt möjlighet att direkt påverka undervisningen i de studerade ämnena. Utöver forskningsresultatens bäring på naturvetenskaplig lärande på högskolenivå förväntas paralleller även kunna dras till andra ämnen och miljöer. Projektets relevans för utbildningsvetenskaplig kunskapsutveckling är således mycket hög. 2 "Skolan suger" ... eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö Rapporter och undersökningar om barns och ungdomars levnadsvillkor i Sverige visar att den psykosociala hälsan har försämrats under de senaste decennierna. Det finns ett tydligt samband mellan skolans förmåga att genomföra sitt huvuduppdrag och elevernas psykosociala hälsa. Trots den ofta förekommande negativa bilden av barns och ungdomars psykosociala hälsa och skolans svårigheter med att hantera detta, visar en nyligen publicerad undersökning av SIFO att 80% av de tillfrågade personerna har stort förtroende för lärarkåren. Bland de som själva har barn i skolan har 90% ganska stort eller stort förtroende för lärarna. Barnombudsmannens årsrapport visar att när elever fick skriva om vad de tycker är bra i skolan, placerades lärare och annan personal på första plats, följt av kompisar och skolämnen på andra plats. Alltså verkar det finnas positiva faktorer i skolan som följaktligen kontrasterar den många gånger negativa bilden av skolan. Det finns en omfattande mängd undersökningar och utredningar från myndigheter och andra organisationer som studerat barns psykosociala hälsa. Det råder dock brist på forskningsbaserade studier som belyser skolans psykosociala miljö sedd ur barns perspektiv, där barns och ungdomars egna erfarenheter och kunskaper tas tillvaras. Huvudsökande Eva Alerby Luleå Tekniska Universitet Medsökanden Åsa Gardelli Luleå Tekniska Universitet Krister Hertting Luleå Tekniska Universitet Catrine Kostenius Luleå Tekniska Universitet Kerstin Öhrling Luleå Tekniska Universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2009 - 2011 Denna studie har som övergripande syfte att synliggöra, problematisera och diskutera erfarenheter av psykosocial hälsa inom skolan. Mer specifikt är studiens syfte att belysa hur skolans psykosociala miljö upplevs och erfars av de barn och unga som vistas där, samt att studera arbetet med frågor som kan antas påverka den psykosociala miljön. För att besvara studiens övergripande syfte har följande frågeställningar identifierats: I) Hur upplever och erfar elever och lärare psykosocial hälsa i skolan? II) Vilka erfarenheter har elever av goda exempel när de upplevt psykosocial hälsa? III) Hur levs psykosocial hälsa i skolans vardag, d.v.s. hur agerar, reagerar och interagerar elever och lärare i olika situationer i anslutning till psykosociala aspekter? IV) Vilka faktorer utifrån elevers och lärares erfarenheter av psykosocial hälsa är viktiga förutsättningar för att skapa en god lärandemiljö? En studie av skolbarns levda erfarenheter visar att nära relationer i form av tillit och respekt påverkar deras hälsa och välmående positivt, och effekterna av lärande är beroende av såväl lärandemiljön som de erfarenheter som görs. En lärandesituation 3 som uppmuntrar samverkan och delaktighet bidrar sannolikt till ett positivt psykosocialt klimat och välmående hos både elever och lärare. Traditionellt sett, brukar problemlösning genom kartläggning av problem och försök att hitta lösningar på dessa problem, ses som en vanlig väg för utveckling i organisationer. Denna form av utveckling fokuserar på att försöka göra sig av med problem. I anslutning till diskussioner om elevers erfarenheter av psykosocial hälsa i skolan kan detta innebära att fokus ligger mot att hantera negativa aspekter av psyokosocial hälsa. I motsats till problemlösningsmodellen finns det uppskattande hälsoperspektivet som istället fokuserar positiva aspekter och friskfaktorer. Att utforska de positiva faktorerna då de gäller elevers psykosociala hälsa kan innebära en omtolkning av den ofta negativt rådande situation i skolan, för att hitta tänkbara möjligheter för fortsatt utveckling. Detta innebär att det finns ett behov av att utforska elevers egna erfarenheter av psykosocial hälsa, med fokus på positiva upplevelser och erfarenheter. För att nå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna avser vi att använda metoder inspirerade av narrative inquiry, vilket inom ramen för denna studie innebär; skriftliga reflekterande berättelser, observationer samt intervjuer i kombination med fotooch videodokumentation. Vi har för närvarande kontakt med två skolområden i Norrbotten som är intresserade av att delta i projektet. Skolområdena består tillsammans av sju rektorsområden och det sammanlagda elevunderlaget uppgår till ca 2800 elever samt 375 pedagoger. 4 Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock En nybörjarstudent vid ett universitet som väljer ett matematikintensivt program vill naturligtvis lyckas med sina studier och bli godkänd på kurserna. För att kunna uppnå detta är det nödvändigt att förstå hur framgång ?definieras? vid den aktuella institutionen. Innehåll och krav i kurserna kan vara helt olika dem som studenten mött i gymnasiet. Enligt en anekdot sa en föreläsare i matematik vid mötet med en ny student att ? Först måste du glömma allt du lärt dig i skolan. Nu ska vi syssla med matematik! Huvudsökande Christer Bergsten Linköpings universitet Medsökanden Eva Jablonka Luleå Tekniska Universitet Bidragsform Projektbidrag Undervisning och examination ser också annorlunda ut än i skolans matematikklassrum. Dessutom måste nybörjarstudenten hantera många andra organisatoriska och sociala omställningar. Den kulturkrock som han eller hon då kan uppleva utgör en del av Period 2010 - 2012 problemen i samband med övergången från gymnasiets till högskolans matematik. En viktig del av problematiken utgörs av dålig koppling mellan gymnasiets matematikkursplaner och högskolematematik. Trots att ?överbryggningskurser? används på många håll är genomströmningen på grundläggande matematikkurser lägre än i andra ämnen. I detta projekt kommer denna kulturkrock i samband med övergången från gymnasiets till högskolans matematik att studeras ur ett helhetsperspektiv, där betydelsen av matematiska, didaktiska och sociala dimensioner kommer att integreras. Sedan slutet av 1990-talet har också flera rapporter, såväl svenska som internationella, om allt svagare förkunskaper hos nybörjarstudenter och sjunkande studieresultat på högskolans matematikkurser pekat på stora problem för matematikämnet i samband med övergången gymnasium-högskola. Internationellt genomförde ICMI (International Commission on Mathematical Instruction) en studie om matematikutbildning på universitetsnivå där just denna problematik angavs som ett av motiven bakom studien. I Sverige har det uppmärksammats av Högskoleverket men trots att många universitet och högskolor genomfört olika åtgärder rapporteras det om en ökande problem. Debatten har dock handlat mest om policy- och antagningsfrågor, med inslag av ideologiska argument, och svensk forskning kring problematiken har hittills varit sporadisk. Det som gjorts visar tillsammans med internationella undersökningar på en mängd olika faktorer som beskriver avvikelser, problem och svårigheter i samband med övergången gymnasium-högskola. Dessa berör studieresultat, diskontinuitet vad gäller det matematiska innehållet, otydlig bild 5 av matematikens roll för yrkeskarriären, skillnader i undervisningsformer, studievanor och upplevelser av var man ?hör hemma?, samt skillnader mellan typer av lärarkompetens. Högskolors syn varierar och det är oklart exakt vad som förväntas av studenterna. Skillnaderna handlar mindre om matematikinnehåll än om att det är en annan typ av matematik som nybörjarstudenterna möter. Projektet syftar därför till att utveckla en integrerad bild av matematiska, didaktiska och mer generella sociala dimensioner av problematiken och kommer att fokusera på de studerandes medvetenhet om den nya typ av matematik de möter samt relatera deras erfarenheter av övergången gymnasium-högskola till studieresultaten under det första året. Följande frågor kommer att behandlas: Vilken typ av matematik kan identifieras i den institutionaliserade inledande högskolematematiken? Vilka likheter och skillnader finns gentemot gymnasiematematiken? ? Hur upplever de studerande likheter och skillnader mellan att studera matematik på gymnasium och högskola? Hur är deras uppfattningar relaterade till sociala dimensioner av övergången från skola till högskola, till deras tänkta yrkeskarriär och framgång i studierna? För att kunna genomföra en integrerad analys av dessa frågeställningar krävs ett generellt sociologiskt forskningsramverk kombinerat med en teoretisk modell för att integrera det specifikt matematiska. Forskarna kommer att bygga sina analyser på ett rikt empiriskt material genom att under ett år följa två grupper studenter under deras inledande matematikstudier vid två olika svenska universitet och observera föreläsningar, intervjua studenter och lärare och analysera undervisningsmaterial. Resultaten kommer att bli användbara för utbildningsplanering kopplad till övergången mellan gymnasium och högskola samt för teoribildning inom matematikdidaktik. 6 Forskarskola i yrkesdidaktik Nationell forskarskola i Yrkesdidaktik Den yrkesdidaktiska forskningen i Sverige behöver stärkas. Den nationella forskarskola som föreslås nedan ska ses som ett led i uppbyggnaden och samordningen av denna forskning som hittills bestått av i hög grad isolerade studier. I forskarskolan kan forskningsmiljöer vid de fyra medverkande lärosätena sammantagna erbjuda den bredd och kompetens som behövs för att skapa en kritisk massa av yrkesdidaktisk forskning. Yrkesutbildning är ett omfattande och mångfacetterat verksamhetsområde av stor samhällelig betydelse. Yrkesutbildning finns i gymnasieskolan (inkl lärlingsutbildningar), högskolan, yrkeshögskolan, folkhögskolan, vuxenutbildningen, men också integrerat i arbetslivet. Forskningen om yrkeskunnande och lärande i arbetslivet är relativt stark, men det är inte fallet avseende forskning om den skolbaserade yrkesutbildningen, dess organisering, uppläggning, innehåll, undervisning och lärande. Blivande yrkeslärare får idag utbildning i allmän pedagogik/didaktik, men inte yrkesspecifika didaktiska kunskaper, och yrkeslärarutbildningen är i alltför liten utsträckning forskningsgrundad. Utvecklingen av den yrkesdidaktiska forskningen är viktig för att förbättra kvaliteten i yrkesutbildningarna på olika nivåer och i skilda miljöer, ge underlag för hur yrkesutbildningar kan organiseras samt ge yrkeslärare en forskningsbaserad kunskapsbas. Huvudsökande Kåre Bremer Stockholms universitet Medsökanden Viveca Lindberg Stockholms universitet Lisbeth Lundahl Umeå universitet Jonas Olofsson Umeå universitet Staffan Larsson Linköpings universitet Bidragsform Forskarskolor Period 2011 - 2012 Behovet av disputerade yrkeslärarutbildare är stort, och det är osannolikt att de befintliga, begränsade forskningsmiljöerna var för sig ska kunna få fram tillräckligt med doktorander för att svara mot behovet. Vi utgår från att inrättandet av en nationell forskarskola, förutom att erbjuda en större forskningsmiljö för de olika lärosätenas fåtaliga doktorander, också verksamt stimulerar lärosätena att själva satsa på att utveckla den yrkesdidaktiska forskningen. De yrkesdidaktiska frågeställningarna rör sig från tämligen generella till de som är inriktade mot specifikt kunnande i bestämda yrken. Som exempel på de förra kan frågan om skolförlagd utbildning eller lärlingsutbildning ges. Exempel på de senare kan vara val av innehåll och process, när det gäller kunnandet om elektriska system i fordon. Ett annat viktigt område rör specifik yrkeskunskap å den ena sidan och allmänbildning å den andra samt relationen mellan dem. Den yrkesdidaktiska forskningen kan utgöra grund för såväl för lärare och handledare, kursplanläggare och för politiska ställningstaganden på yrkesutbildningens område. 7 Yrkesdidaktiken är ett område under utveckling som behöver förstärkas. Renodlade didaktiska studier är sällsynta. Däremot finns det betydande forskning inom en rad näraliggande forskningsområden, som t.ex. forskning om yrkeskunskaper och yrkeskulturer samt förändring av dessa, forskning om skolaarbetsliv, forskning om lärande i arbetslivet, forskning om bedömning och valiering av kompetens Forskarskolan har till uppgift att skapa en gemensam god forskarutbildningsmiljö där de fyra medverkande lärosätenas skilda forskningsinriktningar kompletterar varandra och där man samarbetar i fråga om kurser och forskarhandledning och samutnyttjar sina olika internationella samarbetspartners och nätverk. Doktorandernas inlemmande i internationella forskarnätverk skall också underlättas genom deltagande i internationella konferenser, vistelser i nyckelmiljöer och inbjudna gästforskare. En forskarskola i yrkesdidaktik förväntas sålunda fylla en mycket viktig funktion för svensk forskning om yrkesutbildning och yrkesdidaktik och för försörjningen av forskarutbildade inom detta fält genom att samordna forskning och forskarutbildning i de idag fåtaliga och spridda miljöerna. Genom att forskarskolan kommer att knytas till internationella nätverk och involvera internationella forskare kommer den att förstärka kontakterna med och inflytandet från den internationella forskningen. Genom Den förväntas vidare bidra till en nödvändig förstärkning av yrkeslärarutbildningens vetenskapliga kunskapsbas. 8 Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, läsande och skrivande Vi lever idag i ett samhälle starkt präglat av förändring, vilket gör både lärandet, undervisandet, bedömandet och utvärderandet av språk, läsande och skrivande mer komplext. I globaliseringens och informationsteknologins tid är vare sig människan eller kunskapen några beständiga självklarheter. Människor rör sig över nationsgränser och de mångkulturella mötena bli fler. Kunskap produceras, omvärderas och byts ut i allt högre takt. Språkets, läsandets och skrivandets roll och funktion får härmed förändrade villkor. Exempelvis vet vi inte idag vilken roll och funktion det talade, lästa och skrivna språket kommer att ha i framtiden i förhållande till det visuella språket och bilden. Däremot vet vi att mycket små barn tidigt deltar i en mångfald av mångkulturella möten och ingår i ett samhälle som karaktäriseras av en allt snabbare produktion av utbytbar kunskap och ett Huvudsökande Gunilla Dahlberg Stockholms universitet Medsökanden Liselott Olsson Stockholms universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2010 - 2012 informationsteknologiskt flöde som går genom visuella språk och kommunikationskanaler. Hur dessa förändringar faktiskt påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning vet vi dock förhållandevis lite om. Samtidigt finns det ett stort didaktiskt tomrum i relation till detta specifika ämnesinnehåll då det inom förskolefältet inte finns några etablerade pedagogiska metoder för undervisning, bedömning och utvärdering, som tar rådande förändringar i beaktande. Det finns således ett behov av grundforskning på detta område. Syftet med det föreslagna projektet är att utforska förskolebarns lärande och förskolans undervisande, bedömande och utvärderande av språk, läsande och skrivande i ett globaliserat samhälle präglat av en förändrad kunskapsproduktion, mångkulturella möten och ett allt mer framträdande visuellt språk. De specifika målen för det föreslagna projektet är: *att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om hur det globala samhället präglat av en förändrad kunskapsproduktion, ökande mångkulturella möten och visuella språk, påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning i förskolan. *att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om relationen mellan ett globaliserat samhälles effekter på förskolebarns språk, läsande och skrivande som kunskapsinnehåll och eventuella didaktiska konsekvenser för undervisning, bedömning och utvärdering i förskolan. Ett pilotprojekt har bedrivits och de första resultaten ger indikationer på att det, i ljuset av en förändrad 9 kunskapsproduktion, fler mångkulturella möten och en ökad kommunikation via bilden, skett stora förändringar i små barns språk, läs och skrivinlärning. I det empiriska materialet finns exempel på hur redan mycket små barn surfar på nätet och kommunicerar via mail och sms. Små barn verkar ligga nära den förändrade kunskapsproduktion som pågår i ett globaliserat samhälle. Resultaten indikerar också att små barn växer upp som mångkulturella medborgare. Inte bara genom det faktum att fler kulturer finns representerade i förskolan utan också på det sätt förskolebarn via informationsteknologin och populärkultur får tillgång till många olika kulturer och språkformer. I pilotprojektet visar de initiala resultaten på att barn lever i en bildvärld. Barnen känner till logotyper, skyltar, hemsidor och personer som frekvent förekommer i bild i mycket stor omfattning. Bilden är således en viktig del av små barns kommunikation. De preliminära resultaten i pilotprojektet visar också på att de didaktiska verktygen som nyligen har utvecklats på fältet måste undersökas vidare och på djupet. Dessa verktyg består av transdisciplinära projektarbeten där man försöker arbeta med språk, läsande och skrivande tillsammans med andra språkformer såsom kroppsspråk och skapande i två och tre dimensionella former och pedagogisk dokumentation där man via observationer, foton, filmer och artefakter från barns läroprocesser arbetar med kontinuerlig undervisning, bedömning och utvärdering av lärprocesser. Föreliggande projekt kommer att undersöka små barns relationer till språket och möjliga didaktiska konsekvenser för läs- och skrivfältet genom att följa, observera och intervjua barn i 3 förskolor under en längre tid. Arbetet kommer att äga rum i ett nationellt såväl som internationellt sammanhang och samarbete med andra yrkeskategorier såsom konstnärer och dansare kommer också att genomföras. 10 "Jag kan inte tänka abstrakt!" Genusperspektiv på hur F-5 lärare konstruerar identiteter som lärare av naturvetenskap i spänningen mellan det "kvinnliga" lärarskapet och den "manliga" fysiken "Jag kan inte tänka abstrakt!" Detta är ett av många tydliga avståndstaganden från fysikämnet jag mött i min undervisning av lärarstudenter inriktade mot grundskolans tidigare år. Min erfarenhet från undervisning av lärarstudenter i fysik är att många av dem tydligt distanserar sig från fysikämnet och dessutom upplever det som svårt och irrelevant för sitt framtida yrkesutövande. Forskning har visat att lärare i grundskolans tidigare år känner sig osäkra på att undervisa i naturvetenskap, till följd av bristande kunskaper i ämnet. Men lärande av ett ämne handlar om mer än om den rena ämneskunskapen inhämtas eller inte, det handlar om att på olika sätt förhålla sig till en ämneskultur och skapa en egen identitet som är förenlig med ämnets normer och förväntningar. Ett sådant synsätt på lärande som ett identitetsskapande menar jag att kan ge nya och viktiga insikter i hur lärarstudenter hanterar både sitt eget och sina framtida elevers lärande av naturvetenskap. Ser de naturvetenskapen, dess kunskapssyn och världsbild som något som är förenligt med vilka de ser sig själva som och vilka de vill vara? Huvudsökande Anna T. Danielsson Vetenskapsrådet Bidragsform Postdoktorsstipendium Period 2010 - 2011 Detta projekt utforskar hur lärarstudenter, inriktade på grundskolans tidigare år, skapar sig identiteter som lärare av naturvetenskap. I synnerhet fokuseras på mötet mellan de två starkt könskodade verksamheterna "fysik" och "lärare för yngre barn". I projektet undersöks hur lärarstudenterna ser på de naturvetenskapliga ämnena och vilket deltagande i naturvetenskap de ser som möjligt för sig själva och för sina framtida elever. Till exempel, hur de hanterar att vara auktoriteter på naturvetenskap i klassrummet, samtidigt som de själva är marginaliserade deltagare i naturvetenskapen som helhet. Vilka faktiska klassrumskonsekvenser får deras syn på naturvetenskap och på genus? Jag menar vidare att kunskap om hur dessa lärare, från sin marginaliserade position, på olika sätt förstår, deltar i och gör motstånd mot naturvetenskap kan ge viktiga insikter i naturvetenskapernas ämneskulturer. Teoretiskt tar projektet sin utgångspunkt i en förståelse av lärande som ett identitetsskapande och en förståelse av genus som något som görs, i förhållande till de ramar som sätts av bland annat kropp och samhälle. Detta dubbla teoretiska angreppssätt tillåter 11 mig att analysera hur görande av genus, naturvetenskap och undervisning av yngre barn på olika sätt kopplas samman i lärarstudenternas förhandlingar av vad det innebär att undervisa i naturvetenskap. I analysen fokuseras vidare frågeställningar kring makt, auktoritet och status. Datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och klassrumsobservationer, där jag observerar lärarstudenterna i undervisningsaktiviteter associerade med både fysik, kemi och biologi. Detta är särskilt betydelsefullt då tidigare forskning om naturvetenskapligt lärande i grundskolan ofta behandlat naturvetenskapen som en enhet. Vid klassrumsobservationerna kommer jag att föra fältanteckningar (och spela in mindre sekvenser) och dessa kommer sedan att ligga till grund för mer detaljerade intervjuer där jag låter lärarna reflektera kring specifika klassrumssituationer. Målet med projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande, samt av hur lärare för yngre barn förhåller sig till naturvetenskap. Båda dessa komponenter är viktiga för en naturvetenskaplig utbildning för blivande lärare som utvecklar inte bara deras kunskap i ämnet, utan också om ämnet. Det senare är i synnerhet viktigt för deras möjligheter att kritiskt kunna analysera naturvetenskapen och den egna positionen i relation till naturvetenskapen. Detta är kopplat till läroplanens mål beträffande kunskapens användning, men också till att ge lärarstudenterna ökade möjligheter att analysera sitt eget och sina elevers deltagande i, och kanske även motstånd mot, naturvetenskap. I förlängningen kan en fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande vidare bidra till att utveckla en mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning, för lärarstudenter likväl som för skolelever. Projektet ger även teoretiska och empiriska bidrag till forskningsfältet kritiska studier av naturvetenskap, lärande och genus. 12 Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan Projektet "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen" tar sin utgångspunkt i det faktum att undervisningen i skolan i allt högre grad står under inflytande av en digital medie- och skärmkultur. En annan utgångspunkt är att olika skolämnen är olika mycket inbäddade ("embedded") (Sutherland et al, 2004) i den nya medieteknologin. I projektet står de tre skolämnena bild, musik och svenska i fokus. Det utmärkande för dessa skolämnen är bland annat att de på olika sätt står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen (Scheid, 2009) och på så sätt representerar olika kompetenser eller literacies som krävs i ett digitalt mediesamhälle (Skåréus, 2008) som att skriva texter, använda och förhålla sig till bilder och musik av olika slag samt naturligtvis att kombinera och bygga samman dessa i olika multimodala konfigurationer. Huvudsökande Per-Olof Erixon Umeå universitet Medsökanden Mikael Alexandersson Göteborgs universitet Bengt Olsson Göteborgs universitet Johan Elmfeldt Malmö Högskola Anders Marner Umeå universitet Manfred Scheid Umeå universitet Hans Örtegren Umeå universitet Projektet avser att studera hur ny teknik och nya medier påverkar innebörden i respektive ämne ur ett kunskapsteoretisktperspektiv, dvs. ämnets paradigm (Baggot et al, 2004) och vad detta får för konkreta konsekvenser för hur ämnet formeras i undervisningen, dvs. ämnets undervisnings¬praktik. Sådana aspekter har hittills i allt väsentligt varit försummade i forskningen. Bidragsform Projektbidrag Period 2010 - 2012 Det empiriska materialet hämtas från högstadieskolor i Helsingborg, Sävsjö, Orsa, Umeå, Piteå, Luleå och Kalix, som alla under 2008 deltagit i en kvantitativ enkätundersökning ställd till cirka 2000 elever kring elevernas bruk av och attityder till medier. I projektet vill vi undersöka och kritiskt analysera (a) vilka faktiska förändringar man kan urskilja i de tre skolämnenas paradigm och undervisnings¬praktik när ny teknik och nya medier integreras, (b) hur lärare och elever förhåller sig till integrering av ny teknik och nya medier i de olika ämnena. En delfråga är här: vilka elever och vilka lärare attraheras av och inkluderas i en sådan utveckling? Vilka elever och lärare exkluderas?, (c) på vilka avgörande sätt utvecklingen inom de olika ämnena är likartad och på vilka avgörande sätt den skiljer sig åt och slutligen (d) i vilken mån aspekterna a-c är relaterade till kön. I likhet med många andra länder har Sverige satsat stora resurser på att ny teknik och nya medier (här använder vi IKT som akronym) ska bli en naturlig och vik¬tig del i skolans undervisning. Ett utvecklat IKT-bruk antas leda till en pedagogisk förändring och bätt¬re undervisning (SOU 1994:118; Prop. 1995/96:125) Att sådana förväntningar inte 13 infriats visas i en rad svenska och internationella studier (Skolverket, 2005a; 2005b; 2005c; Hennesy, 2005; Jedeskog, 2005; Alexandersson & Limberg, 2003; Alexandersson & Limberg, 2005; Alexandersson et al, 2005; Alexandersson & Runesson, 2006; Alexandersson et al, 2006; Limberg et al, 2008a; Limberg et al, 2008b). Man har också funnit att införlivandet av IKT ser olika ut i de olika skolämnena (Hennesy, 2005). För att förstå den varia¬tion som finns när det gäller integra¬tionen av IKT i undervisningen räcker det därför inte att fokusera den enskilde läraren. Varje skolämnes särart måste även beaktas. Skoläm¬nena har sina ?universella och karakteristiska? strukturer, som får stor betydelse för hur IKT kan integreras (McEachron, 2003). De är i olika hög grad och på skilda sätt förenliga med IKT (Goodson et al, 2002). Teoretiskt tar projektet bland annat sin utgångspunkt från några av Bernsteins (2000) teoretiska ramverk. Enligt Bernstein kan skolämnen komma i konflikt med mer generella pedagogiska frågor, som har en tendens att "funk¬tionalisera" utbildning. Skilda rationaler inom ämnet står i motsättning till varandra. Bernsteins koncept "the sacred and the profane", hämtat från Durkheim, kan användas för att analysera de sätt på vilka olika skolämnen står i förhållande till IKT (John, 2005). Det "heliga" rör det specifika i ett ämne som skiljer det från alla andra ämnen liksom de socialt diskursiva krav detta ställer på ämnet. Det profana förhåller sig till de kontextuella krav och tvång som ekonomiska kontexter påtvingar det heliga. 14 Nationella Forskarskolan för Hem- och konsumentkunskap Syftet är att etablera en Nationell forskarskola för hem- och konsumentkunskap. Hem och konsumentkunskap (HK-ämnet) ger kunskaper och förutsättningar både för individens hälsa och resurshushållning i det dagliga livet och för folkhälsan och en hållbar utveckling ur ett samhällsperspektiv. Sambandet mellan mat och hälsa är stark och otvetydig, likaså att matvanor grundläggs vid tidig ålder, vilket medför att skolans undervisning på området är viktig. Det finns dock mycket lite forskning i ämnet presenterad i form av avhandlingar i Sverige, Norden eller på den internationella vetenskapsarenan, och specifikt avseende lärande och undervisning om mat, måltider och hälsa. Med andra ord saknas forskning kring hur hälsosamma matvanor, baserade på informerade val kring bl.a. ekonomi och hållbar utveckling, faktiskt kan läras i skolan. Det saknas också forskning kring hur den enskilde läraren kan hantera och ta ställning till de många olika vetenskapliga fakta och paradigm som finns i relation till mat och hälsa. Liksom om och hur den enskilde läraren kan ha ett medvetet och kritiskt förhållningssätt till rådande normer i samhället och olika trender kring matvanor och konsumtion och stödja eleverna i deras lärande. Implicit i dessa frågeställningar finns även frågan om genus och etnicitet ? vem söker sig till kunskapsområdet mat och måltider som lärare och vem blir en förebild i kunskapsinhämtningen om mat och måltider? Har dessa aspekter betydelse för kunskapsområdet som sådant, och för hälsoutvecklingen? En nationell forskarskola ökar antalet forskarutbildade lärare inom ämnet vilket i sin tur får återverkningar på hela utbildningssystemet och samhället i övrigt. Huvudsökande Anders Hallberg Uppsala universitet Medsökanden Hanna Sepp Högskolan i Kristianstad Christina Fjellström Uppsala universitet Karin Hjälmeskog Uppsala universitet Agneta Hörnell Umeå universitet Bidragsform Forskarskolor Period 2011 - 2012 Forskarskolan kommer att involvera alla institutioner vid svenska universitet och högskolor (5st) som utbildar hem- och konsumentkunskapslärare och administreras av en programdirektör vid Uppsala universitet. De presumtiva doktoranderna (5st) kommer att ha gemensamma forskarutbildningskurser, deltaga i gemensamma internat med handledningsmöten och vetenskapliga diskussioner och i övrigt ha nära kontakt genom både fysiska och virtuella möten. 15 Social och individuell konstruktion av omtvistade begrepp i statsvetenskap Detta forskningsprojekt handlar om hur människor förstår olika begrepp och om hur begreppens innebörd och mening kan förändras. Vi är intresserade av begreppsförändring och meningsskapande både på individuell och på social nivå. Vår utgångspunkt är att hur någon förstår ett visst begrepp – till exempel ’stat’ – också handlar om hur man i den omgivande samhälleliga diskursen begripliggör och pratar om detta begrepp. Huvudsökande Ola Halldén Stockholms universitet Medsökanden Liza Haglund Stockholms universitet Maria Jansson Stockholms universitet Maria Wendt Höjer Stockholms universitet Rent konkret kommer vi att undersöka hur universitetsstudenter som studerar statsvetenskap förstår tre olika begrepp − ’stat’, ’nation’ och ’genus’ − och hur deras sätt att förstå dessa begrepp förändras under studiernas gång. Att läsa statsvetenskap handlar om att få kunskap om politiska processer och system, men också om att problematisera begrepp som ofta tas för givna. Medan ’stat’ är mycket etablerat som studieobjekt inom statsvetenskap uppfattas de två andra begreppen, ’nation’ och ’genus’, ofta som att de handlar om sådant som är ”naturligt” och som befinner sig bortom det politiska. Det finns dock mycket forskning som visar att just detta slags naturaliserade begrepp bär på olika typer av maktordningar, till exempel med avseende på kön, klass och etnicitet, och just därför framstår de som särskilt viktiga att undersöka. Cecilia Åse Stockholms universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2008 - 2010 I projektet kommer vi att söka svar på frågor som: Vilka föreställningar om stat, nation och genus har studenter som påbörjar studier i statsvetenskap? Hur skiljer sig föreställningarna åt mellan de olika begreppen och hur förändras de under studierna? Hur förhandlas gemensamma innebörder i begreppen fram under studiernas gång? På vilka sätt kan studenternas individuella begreppsförändringsprocesser relateras till dessa gemensamma innebörder? Vad betyder begreppens värdeladdning för begreppsförändringen? För att kunna besvara dessa frågor kommer vi att samla in material från olika kurser i statsvetenskap och samhällskunskap, som är det ämne som blivande lärare läser. Vi kommer att intervjua studenter och spela in gruppdiskussioner. Vi kommer också att samla in olika typer av skriftligt material, till exempel inlämningsuppgifter. Deltagande i projektet kommer att vara helt frivilligt och studenterna kommer när som helst att kunna ta tillbaka ett medgivande om att vara med. Den undervisande 16 läraren kommer heller inte att ha kunskap om vilka studenter som givit sitt medgivande till att delta i undersökningen. Eftersom detta projekt är ett samarbete mellan pedagoger och statsvetare kommer vi att använda oss av teorier som är hämtade från båda ämnena. De pedagogiska teorierna handlar om individuell och social begreppsförändring och om relationen mellan kognitiva strukturer och diskursiva praktiker. Inom pedagogisk forskning saknas i princip studier som fokuserar vuxnas begeppsbildningsprocesser och de studier som finns handlar om naturvetenskapliga begrepp som exempelvis kraft och energi. För pedagogisk teoribildning ligger projektets största värde i de resultat som kan nås när det gäller förståelsen av individens konstruktion av mening och hur denna förhåller sig till social konstruktion av mening. De statsvetenskapliga teorierna utgår i detta projekt från ett genusperspektiv. Det betyder att innebörden i de begrepp som vi studerar också ses som del av olika samhälleliga maktstrukturer. Tidigare forskning har visat att studier av vad som händer när människor utmanas och omprövar exempelvis sin förståelse av ’genus’ är ett fruktbart sätt att undersöka genusordningen och hur denna är sammanvävd med föreställningar om stat och nation. I detta avseende bygger vi vidare på befintlig teoribildning kring genus, maktordningar och lärande. Projektet kommer att generera kunskap om begreppsbildning och lärande, om hur känslomässiga faktorer influerar lärande och om hur personlig kunskap förhåller sig till det som uppfattas som vetenskaplig kunskap. Det ger också kunskap som kan ligga till grund för en förbättring av blivande lärares ämnesutbildning, främst genom att de begrepp som studeras är nära knutna till värdegrundsfrågor. Projektet har också betydelse för kunskap om hur studenter förstår ämnet statsvetenskap/samhällskunskap och ger en inblick i vilka specifika problem begreppsbildningen inom detta ämne innebär. Ur ett samhällsperspektiv belyser projektet frågor om demokrati, jämlikhet och emancipation. 17 Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Naturvetenskap för vem? Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Det är ett faktum att det fortfarande är färre kvinnor än män som väljer naturvetenskapliga karriärer och en mängd forskning har ägnat sig åt att försöka förstå och förklara varför. Olika områden inom det naturvetenskapliga fältet är mer eller mindre öppna för kvinnor. I Sverige finns det till exempel relativt många kvinnliga biologer och kemister, framförallt på lägre nivåer, men färre fysiker, matematiker och maskiningenjörer. De senare är yrken med maskulina förtecken. En förklaring till den ojämna könsfördelningen är att ämnesområden som matematik, teknik och naturvetenskap är starkt förknippade med ett manligt symbolspråk, som många flickor/kvinnor har svårt att identifiera sig med. I grundskolans tidigare år undervisar lärare som har begränsade kunskaper inom naturvetenskap/teknik och som uppger att de har ett dåligt självförtroende vid undervisning i kemi, fysik och teknik. Lärarnas osäkerhet får därför konsekvenser för elevernas intresse och lärande i dessa ämnen. Huvudsökande Anita Hussénius Uppsala universitet Medsökanden Kathryn Scantlebury University of Delaware Minna Salminen-Karlsson Uppsala universitet Anna T. Danielsson University of Cambridge Kristina Andersson Högskolan i Gävle Annica Gullberg Högskolan i Gävle Bidragsform Projektbidrag Period 2011 - 2012 En nyligen publicerad studie från USA visar att flickor med kvinnliga lärare som är osäkra i matematik, presterar sämre och får ett lägre självförtroende i ämnet. Forskning visar också att lärare har olika förväntningar på flickor och pojkar i naturvetenskap/teknik och att lärares förväntningar har betydelse för hur väl elever presterar i ämnena. Lärarutbildningen är därför av central betydelse om man vill åstadkomma förändringar vad gäller kunskaper och attityder till naturvetenskap hos lärarna och i förlängningen hos eleverna. Att lära sig naturvetenskap handlar dock inte enbart om att förstå ämnesbegreppen utan innebär också att få kunskaper om naturvetenskap som en social och kulturell verksamhet. I vårt forskningsprojekt är vi intresserade av att undersöka hur en ökad genusmedvetenhet kan åstadkommas hos blivande lärare inriktade mot grundskolans tidigare år och om det i förlängningen kan leda till en förändring av undervisningen i naturvetenskapliga ämnen, både med avseende på innehåll och på utförande. I projektet utforskas lärarstudenters relation till lärande och undervisning i naturvetenskap från ett genusperspektiv: Hur förändras deras syn på naturvetenskap när såväl ämnesinnehåll som undervisning i ämnet belyses med ett kritiskt 18 genusperspektiv? Hur stärks studenten i sin roll som blivande Nolärare av en sådan vidgning av ämnesundervisningen eller på vilket sätt uttrycks ett motstånd mot att beakta sådana aspekter? Hur skapas identiteter som lärare i naturvetenskap och hur påverkas detta identitetsskapande av ämnesdidaktiska kunskaper och genus(o)medvetenhet? Inom projektet följs en årskull lärarstudenter inriktade mot naturvetenskap. I utbildningen kommer undervisningsmoment att integreras som behandlar kritiska perspektiv på genus i relation till naturvetenskap och som lyfter fram naturvetenskapen som kultur. Lärarstudenternas deltagande i dessa moment kommer att dokumenteras, kompletteras med intervjuer samt analyseras. Projektet bedrivs i skärningspunkten mellan utbildnings- och genusvetenskap och kommer att genomföras vid Centrum för Genusvetenskap vid Uppsala i samarbete med Högskolan i Gävle. Forskargruppen består av natur- och samhällsvetare från dessa två lärosäten samt internationella samarbetspartners. Målet med projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande. Detta är viktigt både som ett teoretiskt bidrag till forskning inom naturvetenskapernas didaktik och för att i förlängningen kunna bidra till en mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning. 19 Nationell forskarskola i "Flerspråkighet, litteracitet och utbildning Den forskarskola som här skisseras syftar till att utveckla läraryrkets kunskapsbas och didaktiska kompetens i frågor kring litteracitet eller snarare literacies och lärande utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Med ordet ”literacies” i pluralis avses förekomsten av många olika sätt att läsa och skriva knutna till varierande sociala praktiker, processer, domäner och roller i samhälls- och vardagsliv. Härigenom fokuseras den mångfald av läs- och skrivpraktiker som ingår i olika individers och gruppers sätt att kommunicera. Forskarskolan uppmärksammar även olika syn på kunskap och lärande ur ett mångfaldsperspektiv. Det handlar då också om identitet och självbild – om meningsskapande och interaktion liksom om makt och dominansförhållandena relaterade till kategorier som kön, klass och etnicitet. En särskilt skarp belysning av problematiken omkring litteracitet, utbildning och flerspråkighet ges av förhållanden i utvecklingsländer. I majoriteten av världens fattiga länder förekommer en komplex språksituation, ofta med en mångfald av inhemska språk som talas som modersmål av befolkningarna och med ett dominerande europeiskt språk som används för officiella samhälleliga funktioner inklusive för huvuddelen av utbildningssektorn. Forskarskolan vänder sig i första hand till lärare i svenska, svenska som andraspråk och modersmål men är också av stor relevans för andra forskande lärare då den inriktas på fördjupad kunskap om språkets/språkens avgörande roll för lärande och integration med avseende på såväl lärandets innehåll som dess organisation ur olika aspekter. Utbildningen är mångvetenskaplig och fokuserar olika teoretiska och metodiska perspektiv inom forskning kring litteracitet och lärande utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder används som verktyg i empiriska studier som spänner över barn och unga till vuxenutbildning. Forskarskolan kan härigenom bidra till att stärka undervisningens kvalitet och öka måluppfyllelsen i skola och vuxenutbildning på ett mer övergripande plan. Forskarskolan bygger på ett samarbete mellan Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet och sju andra forskningsmiljöer och bygger på en bred mångvetenskaplig kompetens. Kunskaper om flerspråkighet, litteracitet och lärande är en av flera viktiga förutsättningar för att man ska kunna fullfölja sitt uppdrag som lärare/lärarutbildare i det mångkulturella samhället. Utvecklingen av en språkutvecklande, inkluderande och bekräftande pedagogik som kan lyfta fram och tillvarata de värden som en kulturell, social och språklig mångfald erbjuder är också viktig. Behovet av lärare som kan initiera och Huvudsökande Kenneth Hyltenstam Stockholms universitet Medsökanden Marie Carlson Göteborgs universitet Inger Lindberg Göteborgs universitet Donald Broady Uppsala universitet Mats Myrberg Lärarhögskolan i Stockholm Christopher John Stroud University of the Western Cape Elisabet Öhrn Högskolan i Borås Bidragsform Forskarskolor Period 2008 - 2011 20 leda skolutveckling och medverka i verksamhetsnära forskning kring dessa frågor är därför angeläget. Spetskompetens i form av forskarutbildade lärare med fördjupade kunskaper inom detta område utgör ett betydelsefullt bidrag till kunskapsutveckling inom några av läraryrkets kärnfrågor i det mångkulturella samhället. Forskning och forskarutbildning som kan främja utvecklingen av den didaktiska kompetensen i relation till flerspråkighet och litteracitet saknas i stor utsträckning i Sverige. En kontinuerlig utveckling och fördjupning av lärares kunskap kring dessa frågor i förhållande till den egna pedagogiska verksamheten är av avgörande betydelse för dagens mångkulturella Sverige, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. 21 Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i matematik – en empirisk studie av klassrumspraktik Ganska snabbt kan lärare och elever ”förutse” vilka elever som presterar bra och vilka som presterar mindre bra i matematik. Till exempel på gymnasienivå visar det sig ofta inom en kort tidsperiod att betygen fördelar sig enligt en normalfördelningskurva. Fenomenet förekommer oberoende av om skolsystemet använder sig av nivågruppering eller inte och på alla skolnivåer. Att skillnader i prestation visas så tidigt kan verka vara ”naturligt” eftersom den ”naturliga förmågan” är en del av teorierna om hur barn lär sig matematik. Men detta kan inte förklara varför andelen lågpresterande elever varierar avsevärt mellan länder eller varför i vissa länder klyftan mellan de lågpresterande och medelpresterande eleverna är större än i andra länder. Matematisk förmåga som visar sig i klassrummet är kanske snarare ett tecken på framgång i att förstå de sociala Huvudsökande Eva Jablonka Luleå Tekniska Universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2008 - 2010 reglerna än att förstå matematiken. Det är därför viktigt att studera hur skillnader uppstår från ett klassrumsperspektiv eftersom det är där lärare och elever erfar dem. I projektet studeras matematikklasser med elever som börjar i en ny skola i Sverige, Tyskland och Kanada. Analysmaterialet består av videoinspelade lektioner och intervjuer av elever och deras lärare. Genom att jämföra klassrum från olika skolsystem kan orsaker till likheter och skillnader när det gäller spridning av förmåga identifieras. Resultaten från det föreslagna projektet vidgar vår förståelse om hur klassificering av prestation i matematik uppkommer eller motarbetas i klassrummet. Kunskapen är nödvändig för matematiklärares professionella utveckling i syfte att höja den genomsnittliga prestationen och samtidigt minska klyftan mellan den mest och minst lyckade eleven. 22 Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longitudinell perspektiv Ända sedan 1970-talet har det genomförts ett antal storskaliga, internationella undersökningar om grundskoleelevers kunskaper i och attityder till naturvetenskap. Två exempel på denna typ av studier är Program for International Student Assessment (PISA) och Trends in Mathematics and Science Study (TIMSS). Dessa undersökningar brukar genomföras med intervaller på ca 3-4 år och ungefär 50-70 länder från olika delar i världen brukar delta. Både Sverige och Danmark har under senare år varit frekventa deltagare i dessa studier. Resultaten från undersökningarna har ofta en stor genomslagskraft när det gäller medial uppmärksamhet och på en politisk nivå. Inom dessa områden betraktas undersökningarna ofta som ett verktyg för en nationell kontroll när det gäller elevers kunskaper i naturvetenskap och utgör ofta ett viktigt underlag för politiskt beslutsfattande om nya skolreformer. I ett svenskt perspektiv har tidigare studier indikerat goda eller till och med mycket goda resultat när det gäller svenska elevers kunskaper i naturvetenskap. Emellertid har de senare studierna (1995-2006) visat en signifikant nedåtgående trend både i TIMSSoch PISA-undersökningarna. Flera av dessa resultat tyder på att elevernas prestationer har försämrats både när det gäller de konceptuella såväl som de kontextuella kunskaperna i naturvetenskap. Trots att det existerar likheter mellan de svenska och de danska resultaten finns inte motsvarande nedåtgående trend i Danmark. De danska eleverna visar istället en signifikant förbättring under denna tidsperiod. Däremot visar de danska resultaten på relativt stora genusskillnader då de danska pojkarna presterar signifikant bättre än flickorna. Denna trend existerar inte i den svenska resultatbeskrivningen. Vad beror dessa skillnader på och vilka andra trender och tendenser kan finnas i materialen i ett longitudinellt perspektiv? Huvudsökande Anders Jakobsson Malmö Högskola Medsökanden Eva Davidsson Danmarks Pædagogiske Universitet Niels Egelund Danmarks Pædagogiske Universitet Helene Sörensen Danmarks Pædagogiske Universitet Karl Göran Karlsson Mittuniversitetet Bidragsform Projektbidrag Period 2009 - 2011 Inom den internationella utbildningsvetenskapliga forskningen existerar samtidigt en kritik mot denna typ av storskaliga studier. Exempelvis har PISA-undersökningarna blivit kritiserade för att utvärdera elevernas läsförmåga snarare än deras kunskaper i och om naturvetenskap. Även TIMSS-undersökningarnas har kritiserats för att endast undersöka elevernas kunskaper utifrån dekontextualiserade frågeställningar. En mer övergripande fråga är om denna typ av undersökningar faktiskt kan tillhandahålla en valid och heltäckande bild av elevers naturvetenskapliga allmänbildning och deras problemlösande förmåga. Vilka risker är förenade med att dra slutsatser om elevers förståelse endast genom 23 att utgå från dessa undersökningar? Syftet med detta forskningsprojekt är därför att undersöka likheter och skillnader, att analysera och beskriva svenska och danska trender och tendenser i resultaten. Detta innebär att beskriva förändringar av elevers prestationer i ett 15-årigt perspektiv och relatera resultaten till andra forskningsstudier inom internationell utbildningsvetenskaplig forskning. Målet är att fördjupa förståelsen för elevers kunskaper i och om naturvetenskap från olika perspektiv. Projektet är ett samarbete mellan svenska och danska lärosäten och universitet som har varit ansvariga för flera av undersökningarna på nationell nivå. Resultaten av projektet kommer att publiceras i såväl Sverige och Danmark samt internationellt, både i vetenskapliga tidskrifter/böcker och mer populärvetenskapliga sammanhang med speciell inriktning mot lärare och lärarutbildning. Målsättningen är också att projektdeltagarna ska kunna delta i en medial diskussion hur resultaten från dessa typer av undersökningar kan tolkas. 24 Nätverket för re-analyser av storskaliga studier Syftet med ansökan är att inrätta ett nationellt nätverk för forskning på temat re-analyser av elevers prestationer inom det naturvetenskapliga ämnesområdet genom att använda data från tidigare PISA och TIMSS studier . Detta inkluderar även forskning som har till avsikt att komplettera de storskaliga studierna med kvalitativa datainsamlingar. Nätverket avser att fungera som en mötesplats där forskning och avhandlingsarbeten inom utbildningsvetenskap granskas och blir en nationell verksamhet där seniora forskare och doktorander träffas regelbundet för att diskutera och analysera pågående arbeten. Samtliga de grupper som ingår har ett intresse för forskning inom området. De forskare/grupper som förklarat sig villiga att ingå representerar fyra universitet och högskolor med utbildningsvetenskaplig forskning och som på olika sätt ansvarar för PISA och TIMSS studierna i Sverige. Dessutom ingår representanter för Skolverket som ansvarar för de skriftliga rapporter som avser kommunicera resultaten med den svenska lärarkåren. Huvudsökande Anders Jakobsson Malmö Högskola Medsökanden Niels Egelund Danmarks Pædagogiske Universitet Karl Göran Karlsson Mittuniversitetet Anita Walin Skolverket Marie Wiberg Umeå universitet Bidragsform Nätverk Period 2011 - 2012 Målsättningen är att ungefär hälften av nätverkets medlemmar skall vara doktorander. Nätverket kommer att omfatta ungefär 15 deltagare och skall träffas 2-3 gånger per år. Vid dessa möten skall pågående forskning presenteras och diskuteras. Dessutom genomförs så kallade datasessioner med material från pågående forskningsprojekt. Ett ytterligare inslag är föreläsningar från särskilt inbjudna internationella gäster. Vid varje tillfälle kan forskare presentera sina arbeten och få dem kommenterade av utsedda kommentatorer och av seminariegruppen i sin helhet. Detta moment ger också doktoranderna en praktisk inskolning i den akademiska kultur de kommer att möta på internationella symposier. 25 Idrott och hälsa - ett ämne för lärande? Idrott och hälsa har funnits i den svenska skolan under hela det moderna skolsystemets historia. Såväl motiv som undervisningsinnehåll har dock varierat. Motiven har varit hälsomässiga, militära och fostransmässiga (fysisk fostran). Innehållet har dominerats av Linggymnastik och idrott, med friluftsliv, dans och lekar som kompletterande inslag. Ämnet har i huvudsak uppfattats som ett *praktiskt* ämne ? som ett av de så kallade praktiskt-estetiska ämnena. Som sådant har det präglats av en tydlig dualism mellan kropp (som ska tränas) och själ (som ska fostras/disciplineras). Poängen med undervisningen har, inte minst på senare tid, i stor utsträckning varit att eleverna ska vara fysiskt aktiva, och i mindre utsträckning att de ska lära sig något i, av, om eller genom fysisk aktivitet. I samband med införandet av Lpo 94 togs uppdelningen i *teoretiska* och *praktiskt-estetiska* ämnen bort. Skolan blev målstyrd och alla ämnen ska numera bidra till elevernas kunskapsmässiga utveckling. I idrott och hälsa har detta tankesätt visat sig vara svårt att implementera. I internationella sammanhang har motsvarande diskussion handlat om skolämnets pedagogiska uppdrag. Syftet med projektet är att undersöka kunskapsbildning, undervisning och lärande i skolämnet idrott och hälsa. Projektets syfte preciseras med följande problemställningar: 1. Vilken kunskap framstår som relevant i ämnet, och hur gestaltas denna kunskap i ämnets praktik? 2. Vilket lärande främjas mot bakgrund av olika typer av undervisning, och hur kan detta lärande beskrivas? Huvudsökande Håkan Larsson Gymnastik & Idrottshögskolan Medsökanden Claes Annerstedt Göteborgs universitet Karin Redelius Gymnastik och Idrottshögskolan GIH Inger Karlefors Umeå universitet Eva Olofsson Umeå universitet Mikael Quennerstedt Örebro universitet Marie Öhman Örebro universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2011 - 2012 Projektet har en teoriutvecklande ansats, vilket innebär att vi i de empiriska studierna dels kommer att beskriva och analysera vilket lärande som främjas i idrott och hälsa, dels sträva efter att bearbeta och utveckla nya begrepp som möjliggör fördjupade analyser av den specifika lärandesituation som undervisningen i ämnet utgör. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot hur man kan benämna, observera och bedöma kompetens med hänsyftning på kropp och rörelse. I projektet finns en ambition att sätta ett sociokulturellt synsätt på kroppsligt lärande och kroppslig kompetens i ämnet i omlopp. Den teoretiska referensramen utgörs således av sociokulturell lärandeteori, med ett särskilt fokus på triaden eleven, läraren och undervisningssituationen. Centralt för denna ansats är elevers delaktighet i undervisningens aktiviteter samt de föreställningar, värderingar, normer och synsätt som dominerar undervisningen. I anslutning till det sociokulturella lärandeperspektivet prövas ett antal begrepp - kroppslig 26 kompetens, rörelsekompetens, fysisk bildning (eng. physical literacy) - som kan utgöra alternativ till den naturvetenskapligt, och därmed dualistiskt, präglade terminologi som idag dominerar i ämnet. De empiriska studierna bygger i huvudsak på en kvalitativ ansats och kommer att genomföras i grundskolans år 6-9 samt i gymnasieskolan. Studiedesignen bygger på erfarenheter från två tidigare svenska observationsstudier av undervisning i idrott och hälsa där forskare i föreliggande projekt medverkat. Datainsamling kommer att genomföras i två klasser på var och en av de fyra orter där forskarna i projektet är verksamma, dvs. totalt åtta klasser. Detta möjliggör en geografisk spridning över landet. Urvalet av klasser kommer att göras strategiskt med avseende på stadium, profil (allmän profil, idrottsprofil, hälsoprofil) samt sådana klasser som på andra sätt signalerar skilda synsätt på eller skilda undervisningspraktiker av idrott och hälsa. Strävan i urvalet är att försöka fånga variationen i undervisningspraktiker. Det insamlade materialet kommer att utgöras av a) lokala styrdokument från var och en av de åtta skolor där klasserna finns, b) intervjuer av lärare och elever (ett urval om ca fyra elever i varje klass, inalles 32 elever) samt av observationer (sex videoinspelade lektioner med skilt innehåll i var och en av de åtta klasserna, inalles 48 lektioner). Intervjuerna med lärare och elever kommer att genomföras direkt före och direkt efter de lektioner som videoinspelas. Som en del i kvalitetssäkringen av studien kommer en internationell vetenskaplig referensgrupp att kopplas till arbetet. Denna består av ett antal välrenommerade forskare som visat ett uttryckligt intresse för denna typ av studie. 27 Nätverk i svenska med didaktisk inriktning Nätverket för svenska med didaktisk inriktning ska verka för utbyte och information av ämnesdidaktisk forskning liksom för samverkan mellan lärosäten och mellan grundutbildning, forskarutbildning, forskning och skola. Nätverket har sedan 2002 beviljats bidrag från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. I denna ansökan söks medel för ytterligare en treårsperiod. En rad svenska universitet är anslutna till nätverket. Nätverket har fungerat och fungerar som samlande forum för ett flertal doktorander och forskare inom svenska med didaktisk inriktning. Årliga konferenser har anordnats och i samband med dessa har också nätverksträffar ägt rum, då såväl lärosätesgemensamma forskningsprojekt som lärarutbildningens examensarbeten har diskuterats. Huvudsökande Caroline Liberg Uppsala universitet Medsökanden Åsa af Geijerstam Uppsala universitet Barbro Hagberg-Persson Uppsala universitet Anne Palmér Uppsala universitet Jenny Wiksten Folkeryd Uppsala universitet Bidragsform Många argument finns för att främja forskningsområdet. För det första har språkutveckling och språkets betydelse för lärandet fått stor uppmärksamhet under senare år. Studier av språkutveckling och ämnesspråk är viktiga forskningsområden med tanke på både skola och lärarutbildning. I lärarutbildningen kan nätverket i svenska med didaktisk inriktning stödja såväl det vetenskapliga förhållningssättet i studiet av språkligt lärande i alla ämnen som förståelsen för svenskämnets helhet. För det andra finns svenska med didaktisk inriktning numera som forskarutbildningsämne på flera lärosäten, men ämnet är fortfarande i ett uppbyggnadsskede och behöver alltjämt ett tydligt stöd. Det arbete som nätverket i svenska med didaktisk inriktning redan har genomfört bör också tas tillvara och fördjupas. Ett exempel är det nordiska nätverket för modersmålsdidaktisk forskning, NNMF, ett samarbetsprojekt mellan SMDI och nätverk i Finland, Norge, Danmark och Island. Detta värdefulla samarbete bör utvecklas vidare. Nätverk Period 2010 - 2012 Verksamheten inom nätverket ska bestå av skapandet av olika former av mötesplatser (virtuella och reella) för forskare, doktorander och andra verksamma inom ämnesområdet. Som gemensam virtuell knutpunkt och arena finns en hemsida, för tillfället under adressen: www.educ.umu.se/forskning/smdi/. Den innehåller information om forskning och forskningsverksamhet inom ämnesområdet, samt annonsering av nätverkets verksamheter. Vidare planeras att fortsätta med de årliga konferenser som hittills lockat många deltagare, även från de nordiska grannländerna, och som har varit öppna för verksamma lärare. I samband med konferenserna ordnas också nationella nätverksmöten för diskussion och utbyte av information om planerad, pågående och avslutad forskning. Såväl konferens som 28 nätverksträffar utgör goda mötesplatser för initiering av lärosätesgemensamma aktiviteter, exempelvis forskningsprojekt eller nätverk för handledare inom examensarbeten och avhandlingsarbeten. Den operativa ledningen vid Uppsala universitet av nätverket sköts av Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser, Jenny W Folkeryd, FD i lingvistik, Åsa af Geijerstam, FD. i lingvistik, Barbro Hagberg Persson, FD i nordiska språk och Anne Palmér, FD i nordiska språk. Till den operativa ledningen knyts en referensgrupp med representanter från andra universitet och ämnesinriktningar som litteraturvetenskap och retorik. Nätverket för forskning och forskarutbildning i svenska med didaktisk inriktning syftar till att utveckla och befästa ett i ett samhällsperspektiv centralt forskningsområde. Verksamheten främjar också en fortsatt kvalitetshöjning inom forskning, forskarutbildning och grundutbildning. För lärare i skolan erbjuder nätverket en inblick i ett forskningsfält som är under utveckling. Genom sin mångvetenskapliga karaktär och förankring i disciplinerna ämnesdidaktik, litteraturvetenskap, språkvetenskap och pedagogik förstärker nätverket också den allmänna utvecklingen av forskning med inriktning mot lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Nätverkets verksamhet är väl etablerad och spelar en viktig roll i den allmänna utvecklingen av forskningsområdet Utbildningsvetenskap. 29 Nätverk för pedagogisk bedömning Den här nätverkansökan avser en fortsättning på det arbete som påbörjades med Nationella forskarskolan i pedagogisk bedömning (VR 2006-2534). Genom forskarskolan såg vi en möjlighet att kunna lämna väsentliga bidrag till den vetenskapliga kunskapen på bedömningsområdet både till det svenska skolväsendet och till den utbildningsvetenskapliga forskningen. En treårsperiod är dock för kort för att göra en väsentlig skillnad vi ser därför ett behov, nu när tiden för forskarskolan tar slut, att omforma forskarskolan till ett mer långsiktigt arbetande nätverk. Genom inrättandet av forskarskolan har vi kunnat bidra till att ge forskarutbildningsmöjligheter och skapat miljöer för kunskapsutbyte för seniora forskare. Detta arbete vill vi fortsätta genom nätverket. Pedagogisk bedömning är sedan ett par decennier ett av de mest expansiva områdena inom den internationella utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Detta fält är vitt och omfattar bedömning avsedd att främja lärandet på individnivå och kunskapsbedömning avsedd att informera om resultat på olika nivåer, t ex individnivå, skolnivå och nationell nivå. Även i högskolan har förändringar avseende bedömning genomförts. I och med högskolereformen 2007 ingår Sverige i den europeiska samordningen av högre utbildning i Bolognaprocessen. Kort sagt bidrar fokuseringen på läranderesultat med explicita examensmål till att även bedömningen av studenterna (vad som utgör grunden för bedömning och hur bedömningarna genomförs) kommer i fokus. Då ansökan om forskarskola skrevs hade lärarutbildningarna fått kritik för att de ej tagit sig an frågor som gäller bedömning och betygssättning på ett systematiskt sätt. Nu står vi återigen inför en reformering av lärarutbildningen och återigen utgör lärarnas bedömningsarbete en av de centrala aspekterna i den reformen. Trots att det svenska forskningsläget delvis förändrats under den period forskarskolan verkat (20072010) är tiden dock alltför kort för att radikala förändringar ska hunnit ske. I den meningen är således forskningsläget ungefär detsamma som 2006 då vi skrev vår ansökan. Nätverkets övergripande syfte är att upprätthålla och utveckla den samverkan som påbörjats och delvis etablerats genom forskarskolan, men också att stegvis vidga samarbetet såväl nationellt som nordiskt. Huvudsökande Viveca Lindberg Stockholms universitet Medsökanden Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Anders Jönsson Malmö Högskola Peter Nyström Umeå universitet Bidragsform Nätverk Period 2011 - 2012 Nätverket ska 1) skapa förutsättningar för utveckling av forskningen inom området, genom att skapa mötesplatser, synergier och ny kompetens; 2) stödja den fortsatta utvecklingen av nya nationella forskningsmiljöer relaterade till pedagogisk 30 bedömning genom samverkan; 3) successivt vidga nätverket nationellt och nordiskt; 4) skapa gemensamma forskningsprojekt (nationellt, nordiskt och internationellt). Kortsiktigt är vår strategi för att genomföra detta att skapa/vidareutveckla mötesplatser ? både fysiska t ex i form av seminarier, konferenser, gemensamma forskarutbildningskurser och virtuella t ex i form av en interaktiv hemsida ? mellan doktorander och forskare från olika lärosäten för mångsidig samverkan kring forskning. Långsiktigt avser vi att arbeta för att etablera nordiska och internationella nätverk inom fler specialområden relaterade till pedagogisk bedömning. Nätverket pedagogisk bedömning organiseras initialt i samverkan mellan de fyra lärosäten: Göteborgs universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet och Umeå universitet som startade forskarskolan. Den styrgrupp som inrättades för forskarskolan med representanter för de fyra lärosätena, avnämare och doktorander kommer i fortsättningen att samordna de verksamheter som nätverket organiserar. Samordningsansvaret fortsätter initialt vid Stockholms universitet, men kan rotera inom styrgruppen. Ansvaret omfattar administration och koordinering av de konkreta verksamheterna inom nätverket. Nätverket innebär samordning och förstärkning av den svenska bedömningsforskningen som påbörjats. Nätverket förstärker också gruppen av bedömningsexperter i landet. Forskningsbehoven (och därmed betydelsen) inom området bedömning är inte bara stora utan också varierande. Dels finns behov av grundläggande forskning av såväl kvalitativ som kvantitativ art ? dels finns behov av praxisnära forskning i nära samverkan med de pedagogiska verksamheterna. Det arbete som påbörjades inom forskarskolan kan dock inte ses som avslutat utan snarare som ett nyligen påbörjat långsiktigt arbete, där nätverket har en avgörande betydelse. 31 Representationer och kunskapskonstruktion: Ämnesdiskurs som ett nyskapande perspektiv för att förstå naturvetenskaplig undervisning och lärande En vetenskaplig disciplin utvecklas och vidmakthålls under en tidsperiod av många individer tillsammans. Kunskapen delas på många sätt; via samtal och skrifter, genom matematiska formuleringar, diagram, skisser, gester, demonstrationsexperiment och laborationer etc. Vart och ett av dessa sätt kan betraktas som en form. Ur lärares och elevers synvinklar är en undersökning gällande “vad”, “hur” och “varför” vissa bestämda representationer används av lärare inom olika områden av deras undervisning av intresse. Om kunskaper om orsakssamband relateras till hur studenter i en lärares egna grupper uppfattar inlärningen med avseende på de representationer läraren använder kan man göra förbättrade modeller för hur undervisningen bör genomföras inom de olika delområdena. Huvudsökande Cedric Linder Uppsala universitet Medsökanden Susanne Wikman Högskolan i Kalmar Burkhard Priemer Ruhr-Universität Bochum Ellen Moons Karlstads universitet Margareta Enghag Mälardalens Högskola Bidragsform För genomförande av sådan forskning behöver man kunna göra videoinspelningar av undervisningen i lektionssalen så att den interaktiva inlärningsprocessen fångas direkt när den äger rum. Det är också nödvändigt att få lärare att reflektera över det de ser på videofilmerna från sina egen undervisning och att efteråt intervjua dem angående deras reflektioner. Jämförelser mellan dessa två moment kan ge en antydan om vilka representationer som är bäst lämpade för undervisningen. Projektbidrag Period 2009 - 2011 Resultaten kan analyseras genom utveckling av ett uttolkningsschema, som tillåter indelning av resultaten i olika välbestämda kategorier. Länkar mellan olika kategorier kan göras med avseende på såväl undervisning som inlärning. Dessa länkar används sedan för att uppnå en undervisning som för eleverna uppfattas som bättre. De delområden som avses undersökas i det föreslagna projektet är atombeskrivningen och kvantiseringen i inledande kurser i kemi och fysik på universitetsnivå. 32 Konstruktioner av estetiskt lärande inom lärarutbildningen Estetikens plats i skilda utbildningssammanhang har under de senaste decennierna fått en ökad uppmärksamhet, inte minst i samband med den senaste lärarutbildningsreformen, där den estetiska kunskapen förs fram som ett angeläget område för alla lärare - oavsett ämne och skolform. I relation till tidigare utbildningspolitiska skrivningar kan detta ses som en förskjutning mot såväl en vidgad målgrupp som en bredare tolkning av estetisk verksamhet. När det gäller grundskolans estetiska verksamhet har våra tidigare studier visat att det estetiska området är starkt förknippat med maktstrukturer i form av dominerande förhandsinställningar, vilka sätter ramar för handlingsutrymmet för både lärare och elever. Skolans estetiska verksamhet legitimeras främst utifrån sociala och psykologiska aspekter av elevers utveckling snarare än mer ämnesrelaterade aspekter på lärande. Det kan därmed sägas existera ett stort behov av en ökad kritisk medvetenhet kring frågor om kunskap och lärande inom det estetiska fältet. Huvudsökande Monica Lindgren Göteborgs universitet Medsökanden Claes Ericsson Högskolan i Halmstad Göran Folkestad Lunds universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2008 - 2010 Mot bakgrund av ovanstående ser vi ett starkt behov av forskning kring estetiskt lärande på lärarutbildningsnivå. Den forskning som tidigare gjorts har företrädelsevis inriktats mot lärarstuderande vid konstnärliga högskolor och deras syn på ett specifikt konstnärligt ämne i relation till sin egen utbildning och det framtida yrket. Det saknas kunskap om det estetiska lärandet inom lärarutbildningarna utanför de konstnärliga högskolorna, vars inriktningar i högre utsträckning är ämnesintegrerade och riktade mot en yrkesverksamhet bland yngre barn i förskola eller grundskolans tidigare åldrar. Syftet med forskningsprojektet är att identifiera och kritiskt granska rådande diskurser om estetiskt lärande inom lärarutbildningen samt att problematisera dessa med avseende på makt och styrning. Vilken typ av kunskap artikuleras här och hur kan den förstås och problematiseras i relation till tidigare studier inom området? Underlaget för analysen kommer att utgöras av gruppsamtal med verksamma lärarutbildare och lärarstuderande vid tre av landets lärarutbildningar. I syfte att få ett så brett material som möjligt kommer urvalet att göras strategiskt utifrån lärarutbildningarnas storlek och kursutbud inom det estetiska området, lärarutbildarnas kön, utbildning och disciplintillhörighet samt lärarstuderandes kön och utbildningsprofil. Utgångspunkten för de löst strukturerade samtalen kommer att vara respektive 33 utbildningars kursplaner inom det estetiska området. Undersökningen avser att besvara följande tre forskningsfrågor: (1) Hur definieras och normaliseras kunskap inom lärarutbildningens estetiska område? (2)Via vilka specifka maktrelaterade aspekter styrs lärarutbildares och lärarstuderandes syn på kunskapsbildning relaterat till estetiskt lärande? (3) Hur konstrueras det lärande subjektet inom lärarutbildningens estetiska praktik? Att synliggöra och kritiskt granska dominerande föreställningar om estetist lärande inom lärarutbildningen får ses som väsentligt. Vilka maktsystem som lärarstuderande inordnas i när de ska lära sig att tolka och leda estetiska läroprocesser i förskola och skola är angeläget att studera. Den kunskap som genereras ur projektet bidrar i förlängningen till utvecklingen av förskolans och skolans estetiska verksamhet och därmed också till barns och ungas möjligheter till estetiskt lärande. Projektet kommer att redovisas och publiceras i bokform, där de tänkta målgrupperna är forskare, lärare, lärarutbildare samt lärarstuderande inom såväl det estetiska som det allmänpedagogiska området. 34 Nationella matematikprov som katalysator för implementering av utbildningsreformer Ett av syftena med många nationella och delstatliga prov världen över är att genom proven kunna påverka undervisningen så att eleverna bättre ska nå önskade kunskapsmål. Det underliggande antagandet är att nationella prov påverkar vad lärarna gör. Genom att utforma proven så att de återspeglar viktiga kurs- och läroplansmål kommer lärarna, om det behövs, ändra sin undervisning så att den ligger i linje med proven. Men alla dessa resurser som läggs på att utforma proven för att åstadkomma dessa positiva konsekvenser (ofta på bekostnad av provens reliabilitet och lärares arbetsbörda) baseras på detta antagande om påverkan som har mycket lite vetenskapligt stöd. Detta gäller såväl internationellt som i ett nationellt perspektiv. Trots betydelsen av forskning på detta område är slutsatsen från review-artiklar som belyser forskningen om konsekvenser av storskaliga prov ideligen den samma: bristen på förståelse, och vetenskapliga belägg, för effekter av storskaliga prov är betydande och behovet av empiriska studier på området är mycket stort. Huvudsökande Johan Lithner Umeå universitet Medsökanden Jesper Boesen Göteborgs universitet Ewa Bergqvist Umeå universitet Peter Nyström Umeå universitet Torulf Palm Umeå universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2008 - 2010 Målet med projektet är att utröna vilken roll de svenska nationella matematikproven har i skolans försök att implementera styrdokumentens kompetensmål. Införandet av dessa mål kan ses som en omfattande reform men som visat sig svår att genomföra. 35 Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell betydelse för lärares undervisning och bedömning Nationella provs betydelse för no-lärares undervisning Från och med läsåret 2009/10 skall elever i år 9 skriva nationella prov i fysik, kemi och biologi. Proven är tänkta att vara ett stöd i lärarnas arbete och för elevernas lärande och skall dessutom utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. Genom införandet av nationella prov vill regeringen höja resultaten i naturvetenskap, öka måluppfyllelsen genom att stärka skolors uppföljning av elevers kunskaper och samtidigt skapa en mer likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning av elever. Allt detta beskrivs som nödvändigt då svenska elever når sämre resultat i nationella mätningar (NU 03) än tidigare och presterar sämre än tidigare relativt andra jämförbara länder i internationella undersökningar (tex. TIMSS). Ett syfte med de nationella proven är att verka förebildligt på bedömning, undervisning och lärande. I detta projekt vill vi undersöka om och i så fall på vilket sätt införandet av nationella prov i de naturorienterande ämnena påverkar lärares uppfattningar om vad som utgör en god NOundervisning och hur proven påverkar lärares undervisnings- och bedömningspraktik. Huvudsökande Eva Lundqvist Uppsala universitet Medsökanden Jonas Almqvist Uppsala universitet Malena Lidar Uppsala universitet Leif Östman Uppsala universitet Per Sund Mälardalens Högskola Bidragsform Projektbidrag Period 2011 - 2012 Genom att göra en enkätundersökning identifieras selektiva traditioner i undervisningsinnehållet. Den strategi som kommer att användas bygger på forskning som visar att det finns ett antal undervisningstraditioner representerade i den svenska NOlärarkåren. Enkätundersökningen skall generera ett urval lärare som representerar de olika identifierade undervisningstraditionerna. Dessa lärare kommer att intervjuas och observeras i sin klassrumspraktik och analyser kommer att utföras av vilka kunskapsemfaser och ämnesfokus som realiseras i de olika NO-klassrummen samt om lärarnas resonemang om vad som är viktig kunskap i fysik, kemi och biologi förändras över tid. De nationella prov som utgör den eventuella förändringsagenten kommer att analyseras med avseende på vilka ämnesfokus och kunskapsemfaser som inkluderas respektive exkluderas. Resultaten av undersökningarna kommer att diskuteras i relation till varandra och till den nationella och internationella forskningen om scientific literacy, vilket innebär olika visioner för vad som skall utgöra medborgarkunskaper i naturorienterande undervisning. Forskning om hur nationella prov påverkar lärares undervisning och elevers lärande saknas i stor utsträckning, särskilt observationsstudier av klassrumspraktiker. 36 Med detta projekt blir det möjligt att identifiera eventuella systematiska skillnader (i uppfattningar och praktik) mellan lärare tillhörande olika undervisningstraditioner genom införandet av nationella prov. Om det finns sådana skillnader är det möjligt att gå vidare och undersöka om resultaten är generaliserbara för NOlärarkåren i sin helhet. Resultaten skulle kunna utgöra en kritisk ram för att diskutera provens effekter men också utgöra en viktig kunskapsgrund för utveckling av proven samt vara ett stöd i lärares yrkesutövning. 37 Effekter av likheter och skillnader mellan exempel valda för att främja lärande “Repetition är lärandets moder” är förmodligen den mest spridda idén om hur vi lär. I synnerhet när vi skall komma ihåg en sekvens av tecken ( bokstäver, siffror ) eller ord, vi upprepar sekvensen gång på gång, på samma sätt. Men även när de lärande förväntas att ta till sig begrepp, principer eller metoder för problemlösning, de erbjuds olika exempel på samma begrepp, samma princip eller samma lösningsmetod. När de väl har lärt sig att behärska begreppet, principen eller lösningsmetoden ifråga, förväntas de lärande att kunna tillämpa det som de har lärt sig, genom att känna igen nya fall som instanser av samma begrepp, princip eller problemtyp. Enligt denna tankegång sker lärande genom att konfronteras med mer av samma. Huvudsökande Ference Marton Göteborgs universitet Medsökanden Ming Fai Pang University of Hong Kong, Hong Kong SAR, China Bidragsform Projektbidrag Period Enligt den teori om som vi håller på med att utveckla, spelar 2008 - 2010 skillnader väl så stor roll för lärandet som likheter. För att kunna se att två fall är instanser av samma sak, måste den lärande kunna urskilja det som är samma och att urskilja något innebär just att erfara skillnad. Vi blir nämligen medvetna om att två saker liknar varandra genom att notera att de skiljer sig från andra saker. På samma gång, kan skillnader bara erfaras mot bakgrund av sådant som är samma. Upplevelserna av likheter och skillnader förutsätter varandra ömsesidigt, med andra ord. Vad som följer av detta är att i undervisningssammanhang är inte den mest kraftfulla strategin att ge fler och fler exempel på samma sak, utan att beakta relationerna mellan exemplen och inrikta sig på det system av exempel som eleverna möter. Genom att presentera exempel som är systematiskt lika i vissa avseenden och skilda i andra, görs det möjligt för eleverna att urskilja skillnader och upptäcka likheter. Vi kommer att genomföra tre experiment med två datorimplemeterade läroresurser i varje , identiska i all avseenden utom vad beträffar likheter och skillnader mellan givna exempel. Hur elevernas lärande påverkas av dessa – enligt vårt förmenande kritiska- skillnader, kommer att prövas genom att i varje experiment kommer två slumpmässigt valda grupper av elever att använda de två läroresurserna under identiska betingelser. 38 Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Den demografiska utvecklingen och samhällets interkulturella ambitioner har förändrat kontexten för skolans historieämne. Frågan är om ämnet anpassats till dessa samhällsförändringar. Även om historieundervisningen sedan länge lämnat nationalromantikens övertoner för mer källkritiska och objektivistiska ideal har nationalstaten fortsatt att vara det bärande elementet i den historiska berättelsen. Att studera historieundervisningen kan liknas vid att studera samhällets självförståelse. Eftersom historieberättarna inte endast beskriver världen utan också påverkar den är det viktigt att förstå hur dagens livsvillkor historiseras. I flera europeiska läroplaner finns idag en strävan efter en undervisning som skall bejaka mångfalden och samtidigt stärka en demokratisk, nationell identitet. Samtidens mångkulturalitet problematiserar inte enbart det historiska subjektets rumsliga förankring: att ställa eleven i centrum är att öppna historien för berättelser från hela världen. Det sätter också det historiska objektet ifråga: Vad skall egentligen historien handla om? Finns det något gemensamt, något som kan hålla samman berättelsen? Vilken självbild kan historieämnet spegla i ett mångkulturellt, postmodernt samhälle? Huvudsökande Kenneth Nordgren Karlstads universitet Medsökanden Per Eliasson Malmö Högskola Carina Rönnqvist Umeå universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2010 - 2012 Den historiedidaktiska forskningen har sedan 1980-talet utvecklats teoretiskt och en rad avhandlingar har tillkommit. Fokus har legat på historiebruk utanför skolan. Att utveckla en interkulturell historiedidaktik uppfattar vi som ett sätt att utveckla skolforskningen genom att bredda det ämnesdidaktiska perspektivet. Projektet har också en läroplansteorisk förankring som förbinder interaktionen mellan skolämne, lärare och elever med ett historiskt sociokulturellt perspektiv på utbildning (men ger utrymme för en komplexitet där undervisningen inte ses som ett enkelt uttryck för en rationell läroplan). Ur ett historiedidaktiskt perspektiv är historiekultur, historiemedvetande, och historiebruk centrala begrepp. Historiekultur är ett uttryck för olika manifestationer av gemensam kollektiv erinran av det förflutna medan historiemedvetande är individens olika bruk av historia för att tillfredställa ett behov av orientering i tiden. Historiebruk uttrycker medvetna eller omedvetna motiv att använda historia för att i historiekulturens former främja olika intressen. Syftet med forskningsprojektet är att undersöka skolämnet historia i relation till det mångkulturella samhällets utmaningar genom att studera processer där lärares och elevers uppfattningar om skolans 39 mål, samhällets krav och ämnets karaktär blir till historieundervisning. Projektet delas in i tre sinsemellan sammanhängande frågekomplex: 1) Ämnet ? Historiekultur och kanon:: Forskningsobjektet är skolans historiekultur så som den kommer till uttryck genom undervisningens urval, inriktning och strukturering. 2) Läraren ? Historiebruk och undervisningsstrategier: Forskningsobjektet är de undervisningsstrategier lärare utvecklar utifrån sina tolkningar av läroplanens mål och skolvardagens krav. 3) Eleven ? Historiemedvetande och ämneskonception: Forskningsobjektet är elevens historiemedvetande och interkulturella kompetens. Projektets forskningsmaterial samlas in genom forskningscirklar på grundskolor i Umeå, Karlstad och Malmö. Där möts aktiva historielärare och forskare kring hur historieundervisningen kan genomföras i det mångkulturella klassrummet. Intervjuer med lärare och elever, undervisnings- och bedömningsmaterial samt klassrumsobservationer utgör undersökningsmaterialet. En nationell enkät genomförs också i samarbete med SCB för att ge en representativ bild av historieundervisning kring interkulturella frågor i svensk skola. Forskningsprojektet genomförs i samarbete med internationella forskare samlade i en referensgrupp som följer och analyserar projektets genomförande. Resultatet kommer att presenteras internationellt och vara en grund för teori- och metodutveckling kring undervisning för interkulturell historisk kompetens hos elever. 40 Bortom bokens begränsningar - ungdomars möten med fiktion på nätet Berättelser i olika former spelar en viktig roll för unga människor som söker sin egen identitet. Ett snabbt växande och föränderligt fält där många frågor återstår att utforska är ungdomars läsning av nätbaserade texter. Vilken roll dessa texter spelar för läsning i en skolkontext är också det ett forskningsfält i sin linda. Svenskundervisningen i såväl grund- som gymnasieskolan ska idag utöver traditionell skönlitteratur också behandla andra former av mediala texter och bilder. Mycket tyder dock på att böcker fortfarande dominerar vid arbete med fiktionstext i klassrummet. Till de texttyper som hålls utanför skolan hör en rad datorspel, men också en mindre uppmärksammad genre som är projektets fokus, nämligen fanfiction. Fanfiction är berättelser baserade på karaktärer från redan kända Huvudsökande Christina Olin-Scheller Karlstads universitet Medsökanden Patrik Wikström Karlstads universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2008 - 2010 verk. Genren skrivs av fansen själva, i många fall barn och ungdomar, utan vinstsyfte och utan direkt tillåtelse från ursprungsverkets författare. I fanfiction förflyttas förlagans miljöer och karaktärer in i andra sammanhang där nya historier skapas. Harry Potter, som är en av de mest populära karaktärerna inom genren, kan i ungdomarnas litterära alster plötsligt befinna sig på Gotland under medeltiden. Vanligt är också att fanfiction utvecklar relationer mellan karaktärer från olika ursprungsverk. Detta gör det exempelvis möjligt för Hamlet att inleda ett passionerat kärleksförhållande med Luke Skywalker i George Lucas science-fictionserie Star Wars. Författarna av fanfiction gör sina texter tillgängliga på olika nätsajter där läsare över hela världen i interaktion med skribenterna kan kommentera och påverka historierna. Fanfiction har visserligen en historia som är längre än den digitala medietekniken, men formen har fått en kraftig stimulans av tillgången till digital medieteknik under slutet av 1900-talet. Detta gäller dock inte bara fanfiction. Den karta som beskriver barns och ungdomars möten med texter och berättelser av olika slag håller på att ritas om och digitala medier tycks stå för en stor del av det som idag lockar unga människor till läsning och kommunikation. För skolan och för lärare är det angeläget att dels ha kunskap om elevers textvärldar för att knyta an till deras erfarenheter och förkunskaper, dels att hitta verksamma redskap för att iscensätta en för eleverna meningsfull undervisning. Syftet med projektet är utforska fanfiction med särskilt fokus på skolmiljön. Projektets huvudfrågeställning är hur fanfiction kan 41 användas i klassrummet för att stimulera och utveckla pojkars respektive flickors läsande och skrivande. För att studera genrens utbredning och karaktär i Sverige kommer vi inledningsvis göra en generell kartläggning av den nationella marknaden. Med utgångspunkt i några verk kommer vi att genomföra analyser av ett begränsat antal fanfiction-berättelser. Dessutom kommer vi att utveckla en modell som förklarar det nya samspelet mellan författaren och förläggaren å ena sidan och den unga publiken å den andra. Avsikten är att inleda kartläggningen och genomföra textanalyserna under 2008 för att få en plattform att arbeta vidare från. Det följande året domineras dels av delprojektet med fokus på skolmiljön och av delprojektet med fokus på det nya samspelet mellan producenten och publiken. Projektets resultat kommer kontinuerligt att sammanställas och presenteras i form av rapporter och seminarier samt specifika återkopplingsseminarier till de berörda fälten. Projektet förväntas generera kunskap med relevans för ämnesteoretiska fält inom litteratur-, medie- och utbildningsvetenskaperna. De planerade resultaten av projektet beskriver digitala fiktionstexters karaktär och utbredning i dagens mediala landskap, dels flickor och pojkars respektive förhållningssätt till och strategier vid möten med fiktionstext. Projektet förväntas också innebära såväl ämnes- som didaktisk fortbildning för deltagande lärare, ett ökat lärande för deltagande elever samt utveckling av ett ämnesdidaktiskt forskningsfält av stor betydelse för lärarutbildningen. 42 Forskarskola: Pedagogisk bedömning (v2) Bakgrund & behov: Pedagogiska bedömningar genomförs på flera olika sätt, för olika syften och är sedan ca 20 år ett av de mest expansiva områdena inom internationell utbildningsvetenskap. Fältet är vitt och omfattar både bedömning i syfte att främja individers lärande och kunskapsbedömning avsedd att informera om resultat på olika nivåer i samhället. Kunskapsbedömningar som underlag för internationella jämförelser har även fått utbildningspolitiska konsekvenser. I Sverige har både lärarutbildning och myndigheter kritiserats för sitt bristande stöd till skolorna vid införandet av (det nya) bedömningssystemet. Skolverkets utvärderingar visar att lärarna tolkar och använder systemet på så olika sätt att likvärdigheten kan riskeras. En bidragande orsak kan ha varit bristande bredd i svensk forskningsbaserad litteratur. Den befintliga svenska forskningen har i huvudsak belyst frågor relaterade till bedömning av elever i grundskolans senare år i nationella och internationella sammanhang. När det gäller yngre och äldre elever och studenter och bedömning i andra utbildningssammanhang (ex. högskola, vuxenutbildning) finns det mycket lite forskning, likaså om lärares bedömningsarbete. Denna brist har lämnat fältet öppet för ogrundade antaganden och ideologiskt baserade ställningstaganden. Huvudsökande Astrid Pettersson Stockholms universitet Medsökanden Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Viveca Lindberg Lärarhögskolan i Stockholm Lars Lindström Lärarhögskolan i Stockholm Gunilla Svingby Malmö Högskola Peter Nyström Umeå universitet Bidragsform Forskarskolor Period 2007 - 2010 Dagens svenska bedömningssystem innebär att förutsättningarna för lärares bedömning har förändrats. Tidigare skulle centralt utarbetade prov i engelska, matematik och svenska styra lärarens betygsättning. I det nuvarande systemet ska nationella prov både stödja lärares bedömning och betygsättning och garantera likvärdighet. Sverige tillhör de få länder där läraren är ensam om att bedöma och betygsätta elevers kunskap, vi har varken censorer eller examensprov. Det ställer höga krav på lärarens professionalitet, eftersom den enskilde eleven är utlämnad till lärarens bedömning. Internationellt har intresset förskjutits från bedömning av inlärning till bedömning för lärande och mot nya typer av bedömningsmetoder. Delvis gäller detta även i Sverige. Det handlar bl.a. om att utveckla bedömningsmetoder som ger underlag för att förbättra undervisningen. Forskning om bedömning omfattar vitt skilda frågor: vilka underlag används för att bedöma individer i olika sammanhang? Hur är underlagen konstruerade och strukturerade? Hur sammanfattas bedömningar av enskilda individer och av grupper till meningsfulla resultat? Hur sammanfattas resultaten över tid, för enskilda/flera ämnen? Bedömning av elevers kunskaper och 43 färdigheter har många olika funktioner och effekter, avsiktliga och oavsiktliga. Dessa behöver explicitgöras i relation till lärande i olika pedagogiska sammanhang, till vidare samhälleliga sammanhang och till olika gruppers intressen. Forskarskolan och dess verksamhet: Forskarskolan organiseras i samverkan mellan Göteborgs universitet, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Malmö högskola och Umeå universitet, med LHS som samordnare. En styrgrupp inrättas med representanter för de fyra lärosätena, avnämare och doktorander. Även ett vetenskapligt råd inrättas med nationella och internationella forskare. Forskarskolan ska fungera som nationellt forum för doktorander med olika finansiering, vilkas avhandlingsarbeten är relaterade till området. Varje medverkande lärosäte erbjuder kurser nationellt. Även nordiska kurser ingår. En årlig doktorandkonferens genomförs med fokus på doktorandernas avhandlingsarbeten. Forskare inom området inbjuds. Till forskarskolan knyts gästforskare via lärosätenas kontakter. Resultat och nytta: Inrättandet av en forskarskola i pedagogisk bedömning förväntas kunna lämna väsentliga bidrag till utbildningsvetenskaplig kunskap och till svenskt skolväsende. Den förväntas bidra till att förstärka gruppen av bedömningsexperter på olika nivåer i landet: t.ex. på nationell nivå i samband med utveckling av nationella prov och utvärderingar och analys av internationella jämförelser; på kommunal nivå för utveckling och uppföljning av skolornas bedömningspraktiker. Det behövs också expertkunskap inom andra delar av utbildningssystemet, bl.a. högskola och vuxenutbildning. Kommunikationsplan: I styrgruppen påbörjas kommunikationen med avnämarna (bl.a. kommuner, skolor, högskolor) redan vid starten. Avhandlingarnas inriktning bidrar till vad, hur och med vem kommunikationen sker. Texter produceras i samverkan mellan forskare och doktorander, riktas till olika avnämare och beräknas kunna produceras redan tidigt. 44 En studie av rollen hos representationer och agerande inom interaktionsdesign: Skissande som en förkroppsligad praktik Målet med projektet är att studera hur designers av interaktiva system (interaktionsdesigners) skapar representationer av interaktion och dynamik när de skissar. Hur olika typer av representationer kan användas för att stödja olika uppgifter är väl utforskat inom området datorstött lärande i samarbete (CSCL). Vi vet däremot betydligt mindre om hur representationer skapas och vilken roll olika verktyg och material som används har i denna process. Frågan om hur designrepresentationer skapas har blivit alltmer viktig inom området interaktionsdesign eftersom de har en mycket central roll både i det praktiska arbetet och i utkomsten av det. En central och viktig aktivitet inom området är skissande som bygger på användandet, förfinandet och skapandet av representationer. En designskiss kan allmänt betraktas som en icke helt färdigspecificerad, preliminär beskrivning av ett system eller en produkt. Skisser kan ha många olika roller men en nyckelroll är som en representation av den planerade färdiga produkten. Häri ligger ett stort problem eftersom det är särskilt svårt för interaktionsdesigners att fånga designförslag i statiska representationer. Skälet till varför detta är särskilt besvärligt inom just detta område har att göra med de unika egenskaperna hos designmaterialet; man ska inte bara utforma en statisk produkt utan samspelet med produkten. Interaktionen har dels temporala aspekter genom att vara utsträckt i tid och dels dynamiska tex genom att systemets beteende är en funktion av hur användare agerar. Trots detta används ofta skisser som framställs med papper och penna, post-it lappar och whiteboards. Dessa verktyg kan vara kraftfulla men har begränsade möjligheter att representera det som utmärker vad interaktionsdesigners fokuserar på, nämligen interaktionen i sig med dess temporala och dynamisk egenskaper. Designers verkar istället använda sig av andra medel för att uttrycka dessa aspekter, som att prata, peka på och gestikulera. Att designers i stor utsträckning måste förlita sig på sådana medel i designarbete har på senare år i högre grad uppmärksammats. Detta betyder att utbildningsprogram i design måste fokusera också detta, inte enbart skissandet som i dagsläget oftast är fallet. Huvudsökande Robert Ramberg Stockholms universitet Medsökanden Teresa Cerratto-Pargman Stockholms universitet Klas Karlgren Karolinska Institutet Jakob Tholander Södertörns högskola Henrik Artman Kungl Tekniska Högskolan Bidragsform Projektbidrag Period 2010 - 2012 För att designers ska kunna utveckla en känsla för designkvalitet och för att kunna uttycka sina tankar och idéer behöver man utveckla en begreppsapparat och ett designspråk. Häri ligger ett annat problem. Interaktionsdesign är ett relativt nytt område och 45 därför saknas till stora delar ett sådant designspråk. De begrepp, konventioner, metoder och verktyg som finns är inte lika väletablerade som inom andra designområden. Interaktionsdesign handlar dessutom ofta om att föreslå nya idéer om en framtida interaktion vilket förutsätter en kontinuerlig diskussion och förhandling under designarbetet och som inte sällan riskerar att leda till missförstånd som skulle ha varit lättare att klara upp om ett etablerat designspråk hade funnits. Mot bakgrund av dessa problem vill vi studera skissarbete hos interaktionsdesigners och den roll som olika verktyg har vid skapandet av dessa skisser. Vi vill också närmare studera vilka typer av problem och missförstånd som designers ställs inför och hur de kommer till rätta med dessa. Det finns ett gap mellan å ena sidan interaktionsdesignutbildningar och å andra sidan yrkespraktiken inom området. Utbildning inom området är starkt inriktade på teori medan yrkespraktiken med sina arbetsmetoder tenderar att ha svaga kopplingar till teori. En sannolik förklaring är att området är ungt och begreppsligt svagt etablerat. I stället är yrkespraktiken mer praktiskt inriktad i betydelsen att designarbete är starkare knutet till de specifika verktyg som används och de produkter som designas. En diskussion om på vilket sätt olika designlösningar bidrar till utformandet av interaktion på en mer generell nivå saknas däremot i allmänhet. Hur interaktionsdesigners planerar framtida interaktion med interaktiva system är en komplicerad process som inte är väl utforskad och ligger inte heller i fokus för utbildningar inom området. Mer kunskap om detta bidrar därför till undervisning inom området som kan bidra till att överbrygga detta gap. Fördjupade kunskaper om sådana processer kanske inte omedelbart leder till ett etablerat designspråk men medvetenhet om processerna kan vara mycket användbar i designpraktiken och kan i förlängningen också ligga till grund för olika former av stöd för densamma. 46 Lärares gemensamma kunskapsproduktion (LKG). Hur lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar i gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund Forskning har visat att lärarens kompetens är av avgörande betydelse för elevernas skolresultat. Lärarkompetens inkluderar både ämneskunskaper, pedagogiska förmågor och utgör ett samspel mellan dessa delar. Många frågor är ännu obesvarade om vad lärarkompetens egentligen består av och hur den kan utvecklas. Detta forskningsprojekt syftar till att besvara några av dessa frågor. Bakgrunden till projektet är tidigare genomförda studier utifrån ett arrangemang kallat ?Learning study?. I denna utvecklar lärare (oftast tillsammans med forskare) kunskaper om vad som är kritiskt för att eleverna skall lära sig ett specifikt ämnesinnehåll. Tidigare genomförda studier av detta slag har visat på kraftigt förbättrade resultat hos eleverna, inte bara för det specifika innehållet i Learning studyn utan i ämnet som helhet. En tänkbar slutsats är därför att lärarnas kompetens att undervisa har utvecklats när de deltagit i denna process så att eleverna lär sig även på sikt. Därför vill forskarna i detta projekt nu gå vidare och närmare studera beskaffenheten i den kunskap som lärare utvecklar när de deltar i en Learning study. Denna gång är det alltså inte elevernas, utan lärarnas lärande som är i fokus. Tre learning studies ska genomföras under tre terminer tillsammans med fyra lärargrupper i skolår 7 och 8 och inom ämnesområdena matematik och NO. Samtidigt som lärarna genom Learning studies utvecklar sin undervisning, skall forskarna genom intervjuer och videofilmning samla olika typer av data under hela processen och analysera lärarnas lärande och den kompetens de utvecklar. Huvudsökande Ulla Runesson Högskolan för lärande och kommunikation Medsökanden Johan Häggström Göteborgs universitet Ference Marton Göteborgs universitet Pernilla Nilsson Högskolan i Halmstad Anna Vikström Luleå Tekniska Universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2010 - 2012 Projektet har stor relevans för skolan och lärarutbildningen, inte minst mot bakgrund av hur just lärarkompetensen lyfts fram i förslaget till ny lärarutbildning. 47 Vad skall en matematiklärare kunna? Diskurser om matematiklärarkunskap på lärarutbildningen Det sägs att många elever har dåliga kunskaper i matematik. Men vad innebär det egentligen att kunna matematik och vilken kunskap behöver lärarna för att kunna hjälp eleverna? Är matematik bara räkning och hur mycket mer behöver än lärare kunna än en elev? Och vad innebär det egentligen att kunna något mer? I detta projekt är jag intresserad av att se hur lärarutildningen i Sverige, och delvis Finland, ser på vad en blivande matematiklärare skall kunna. Jag skall inte bara fråga studierektorer och lärarutbildare om detta utan också studera kursstrukturer och kursinnehåll samt diskutera med blivande matematiklärare hur de ser på vad de behöver inför sin framtida yrkesroll. Huvudsökande Andreas Ryve Stockholms universitet Bidragsform Anställning som forskarassistent Period 2008 - 2011 Det finns flera anledningar till varför detta projekt är viktigt. Ett, det finns mycket lite forskning om den svenska matematiklärarutbildningen och projektet kan ses som en viktig del i att stärka den vetenskapliga utvecklingen av lärarutbildningen. Två, lärarutbildningarna i Sverige ser väldigt olika ut och projektet kan belysa hur dessa olika strukturer tar sig uttryck i utbildningen av matematiklärare i Sverige. Tre, projektet kan bilda underlag för vidare diskussioner på matematiklärarutbildninngar om vilken kunskap matematiklärare behöver och hur den skall relateras till förändringar i t ex skolans läro- och kursplaner. I förlängningen hoppas jag att projeket skall teoretiska ramverk som både lärare och lärarutbildare kan använda för att reflektera och utveckla sin undervisningen och därigenom stärka elevers matematikkunskaper. 48 VAD GÖR TESTANDET MED ELEVERNA En studie kring nationella prov i matematik ELEVEN I MATEMATIKPROBLEM På vilka sätt påverkar de nationella proven matematkinlärningen? Föreliggande forskningsprojekt har som syfte att utveckla fördjupade kunskaper om hur traditionella matematikprov och nationella prov i matematik påverkar matematikinlärningen för elever i grundskolan. Uppmärksamheten riktas särskilt mot de elever som har problem att uppnå en godkänd kunskapsnivå i ämnet. Att projektets fokus riktas mot just denna elevgrupp beror bland annat på att det saknas forskning som studerat varför lågpresterande elvers inlärningssituation inte förbättrats trots att stora resurser satsats på denna grupp. Andelen elver som har matematikproblem tycks vara konstant. Problemområdet har också rönt stor uppmärksamhet och flitigt debatterats, inte bara bland pedagoger och skolpolitiker, utan också bland allmänheten. Den trend av utökade antal testtillfällen och tidigarelagda nationella prov som nu föreslås understryker också vikten av fördjupad kunskap på området för att inte de goda intentioner som finns med de nationella proven skall förfelas. Såväl nationell som internationell forskning på området pekar på en komplex inlärningssituation i prov- och bedömningssituationer, speciellt för de elever som har svårt att klara målen i matematik. Stress och oro, ibland till och med ängslan, förefaller i relativt stor omfattning drabba just dessa elever. Eleverna menar också att de underpresterar i matematik, att de blir allt mer negativa till skolmatematiken och att proven t.o.m. skulle kunna vara en viktig förklaring till att de misslyckas i ämnet. Huvudsökande Gunnar Sjöberg Umeå universitet Medsökanden Mikaela Nyroos Umeå universitet Eva Nyström Umeå universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2009 - 2011 Projektets ambition är att bidra med kunskap på området ur flera olika aspekter. Förutom att ge en bakgrund och förståelse till de nationella provens framväxt historiskt, så är ambitionen också att lyfta fram elev- och lärarperspektivet på provsituationerna. Projektet kommer att kartlägga de befintliga proven i årskurs 5 men samt följa införandet av de nya nationella proven i årskurs 3. Projektet genomförsdels som en dokumentstudie samt som en fallstudier. De 12 skolor som kommer att ingå i studien är belägna i två städer som har olika socioekonomisk struktur. Datainsamlingen kommer att ske med hjälp av videoinspelade klassrumsobservationer, återkommande enkäter samt intervjuer med elever, lärare och föräldrar. Själva provsituationen ligger här i fokus men för att få en övergripande bild av hela problemområdet skall även reguljära matematiklektioner studeras. Intervjuerna med eleverna tar sin utgångspunkt i deras skolkontext 49 och primärt i matematikundervisningen med fokus på frågor om bedömning. Men i linje med forskning som betonar vikten av livet utanför skolan för ungdomars utveckling kommer även elevernas livserfarenheter att lyftas fram i projektet. Projektet förväntas kunna bidra med viktig kunskap om de cirka 10 procent av eleverna i grundskolan som har svårt att klara kunskapsmålen i matematik. Primärt kommer projektet att kunna bidra med kunskap om dessa elevers upplevelser av bedömningsoch provsituationer. Projektet förväntas också ge en ingående beskrivning och analys av genomförandet av de nya nationella proven i årskurs 3. Projektets övergripande målsättningen är en ökad förståelse för just denna utsatta elevgrupp. Kunskapstillskottet skall på sikt leda till en förbättrad inlärningssituation i matematik för dessa elever. Förhoppningsvis kommer också de nationella proven att kunna anpassas och användas på ett optimalt sätt för att kunna hjälpa denna elevgrupp i den svenska grundskolan. 50 Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning av "livskunskap" i svenska skolor Forskningsprojektet undersöker livskunskap, ett nytt ämne som har uppstått inom svensk skola. Under de senaste tio åren har en rad skolar börjat undervisa i detta ämne, utan stöd i nationella kursplaner och på eget initiativ. Många elever och lärare ger uttryck för att detta är ett viktigt och spännande ämne medan andra är mera osäkra. Ämnet behandlar både personliga och sociala frågor, framför allt knutna till olika värdegrundfrågor. Teman som identitet, hälsa, medborgarskap nämns också i sammanhanget. Det är troligt att ämnet avspeglar några behov som skolorna har och som de inte kan ta hand om inom de ordinarie skolämnena. Samtidigt underlättas denna utveckling även av maktdecentralisering inom skolan och olika privata aktörer inom fortbildningensmarknaden. Huvudsökande Geir Skeie Stockholms universitet Medsökanden Kirsten Grönlien Zetterqvist Stockholms universitet Sara Irisdotter Stockholms universitet Igor Potapenko Stockholms universitet Robert Jackson University of Warwick, UK Bidragsform På nationell nivå är det knappast möjligt att finna forskningsförankrat kunskap om ämnet livskunskap. Det mesta av informationen är knutna till lokala skolors och kommuners Internetsidor. Ändå har det kommit in förslag till Riksdagen om att ämnet bör bli ett riktigt skolämne. Någon etablerad lärarutbildning som kvalificerar för arbete i ämnet finns inte. Till trots för detta dyker det upp platsannonser för lärartjänster där man frågar efter kvalifikationer (erfarenheter) i livskunskap. I en skola som på många sätt fokuserar mera än tidigare på ämneskunskap och på mätbar kunskap är det intressant att närmare studera framväxten av livskunskap. Man kan fråga sig om ämnet är en reaktion på aktuella utbildningspolitiska tendenser eller på praktiska behov i skolvardagen som utbildningspolitiken inte har tagit notis av i kursplanerna. Projektbidrag Period 2010 - 2012 Vi har formulerat tre frågor för vårt forskningsprojekt: 1) Vad är livskunskap egentligen? 2) Varför har ämnet uppstått inom svensk skola? 3) Vilka utmaningar och möjligheter ligger i livskunskapsämnet för skolan och för lärarutbildningen? För att kunna svara på dessa frågor undersöker vi ämnet på två plan: Först genomför vi en nationell klartläggning över hur utbrett ämnet är och hur det lokalt organiseras. Efter det genomför vi huvuddelen av forskningsarbetet, nämligen en grundig undersökning av hur livskunskap blir praktiserat i två kommuner, en storstadskommun och en landsortskommun. Här vill vi särskilt undersöka två skolor inom varje kommun, en grundskola och en gymnasieskola. Vi vill observera undervisning, intervjua lärare och elever, samt skolledare, föräldrar och andra som spelar en roll i förhållande till ämnet i skolan. 51 Sammantagit vill detta ge ett rikt datamaterial som gör det möjligt att svara på forskningsfrågorna. Medan andra ämnen kan stödja sig på långa traditioner, etablerad lärarutbildning och akademins forskningsämnen fattas en ämnesteoretisk röst i diskussionen om livskunskap. Vi menar att en mera genomarbetat kunskapsgrund vill kunna bidra till att förbättra beslut både lokalt och centralt och till en praktikutveckling i skolans undervisning. 52 Nationell forskarskola i Barndom, Lärande och Ämnesdidaktik (FoBa) Forskarskolan i Barndom, lärande och ämnesdidaktik har fokus på kunskapsutveckling relaterad till förskolan och grundskolans tidigare år. Den syftar till att utveckla ämnesdidaktik relaterad till de yngre åldrarna, och tar sin utgångspunkt i samhälleliga förändringar och samtidens mångkontextuella barndom. Forskarskolan baseras på ett nationellt samarbete mellan fem högskolor/universitet och mellan forskare som representerar pedagogik-ämnesteori och ämnesdidaktik och ett flervetenskapligt närmande till temat Barndom-Lärande-Ämnesdidaktik. Den har en stark förankring i lärarutbildning med inriktning på förskola och grundskolans tidigare år, vilket återfinns vid samtliga ingående lärosäten och representeras av de sökande. De fem högskolornas forskningsmiljöer ger forskarskolans generella inriktning - att utveckla ett tema inriktat på de yngre åldrarna - sina specifika uttryck. Detta formuleras genom de specifika inriktningarna för de fem doktorandtjänsterna och genom olika valbara kurser. Forskarskolans inriktning uttrycks också genom det obligatoriska kursutbudet om 45 hp, där fördjupade barndomsstudier utgör ingång till temat. Temat har tre bärande begrepp. Med benämningen Barndom markeras att vi ser barn och unga som integrerade i sociala och kulturella sammanhang. Det är temats första led och det område som utgör forskarskolans utgångspunkt. En starkt förändrad barndom ställer krav på utveckling av förskolans och skolans innehåll, på lärarprofessionerna och på de ämnesdidaktiska valen. Begreppet riktar fokus på barns livsvillkor och vardagskulturer i ett historiskt och nutida perspektiv. Vi tänker oss att ämnet och barns och ungas lärande behandlas som integrerade didaktiserade delar. Vi menar att lärande alltid behöver relateras till (ämnes)innehåll och till barndom som levd erfarenhet. Ämnesdidaktik presenteras och diskuteras i forskarskolan utifrån problematisering av barndomen, och skolans och lärarens roll i denna. Didaktiken behandlas i relation till ämnesöverskridande tematiskt och vardagligt innehåll samt innehåll med utgångspunkt i barns frågor och meningsskapande i olika kontexter. Forskarskolan skall bidra till en förstärkning av den utbildningsvetenskapliga forskningen med fokus på barndom, lärande och ämnesdidaktik i olika sociala rum, såsom förskola, skola, fritidsverksamhet, media och digitala rum. Den ställer frågor om barns meningsskapande och de yngre barnens intresse för begynnande skriftspråkande, för grundläggande matematik, Huvudsökande Ingegerd Tallberg Broman Malmö Högskola Medsökanden Claes-Göran Wenestam Högskolan i Kristianstad Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet Ann Zetterqvist Göteborgs universitet Maria Sundkvist Malmö Högskola Jörgen Nissen Linköpings universitet Bidragsform Forskarskolor Period 2008 - 2011 53 naturvetenskap eller estetik utifrån ett intersektionellt perspektiv (genus, klass, etnicitet, generation och plats). Den formulerar frågor som: Hur förhåller sig barn till ämnesinnehåll av olika slag? Hur använder barn litteratur? På vilka sätt ingår matematik i barns vardagsaktiviteter? Hur skapar barn sin historia? Var finns naturvetenskap i barnens omgivning? Hur kan förskolans inriktningar och specialiseringar problematiseras i ett historiskt och intersektionellt (genus- klass-, etnicitets-, generations- och plats-) perspektiv? Den nationella forskarskolans flervetenskapliga forskargrupp och närmande till temat, utgör en förutsättning för den kunskapsproduktion som åsyftas, vilken idag har få organisatoriska och tillämpade uttryck. En viktig del i vårt program är att bidra till utvecklingen av forskningsområdet ämnesdidaktik som i dagsläget framför allt fokuserar på verksamhet som gäller äldre barn och elever. 54 Visualiseringar som meningsskapande verktyg för kommunikation av molekylär livsvetenskap – med fokus på kritiska aspekter och semiontik Barn utforskar världen genom sina sinnen, de känner, smakar, luktar. Dessa erfarenheter gör omgivningen begriplig och blir grunden för hur de senare kommer att lära och förstå sin omvärld. Men hur hanterar man kunskaper som inte kan erfaras direkt med våra sinnen? Hur känns en atom? Är de hårda eller mjuka? Hur luktar ett virus? Vilken färg har insulin? Hur ser ett elektronspinn ut? Dessa frågor saknar egentligen mening eftersom insulinmolekylen är mindre än de våglängder vi kan uppfatta med våra ögon och motståndet från en enskild atom är för litet för att vi skulle kunna känna det, ja, signalerna är helt enkelt på en annan skala än vad människan kan uppfatta. Hur kan man då förstå denna värld, detta mikrokosmos, som i själva verket är vår värld? Hur skall man förstå det man ser med ”förlängda sinnen” som mikroskop, röntgenkameran och andra apparater, det som man får berättat men inte kan relatera till? Kanske är det delvis här förklaringen finns till att naturvetenskap upplevs som svår att förstå. Ja, själva språkbruket antyder detta då innehållet som beskrivs som ”svårgripbart” och behöver ”synliggöras” eller ”levandegöras” för att man skall kunna ”skapa sig en bild av...” etc. Huvudsökande Lena Tibell Linköpings universitet Medsökanden Jan Anward Linköpings universitet Richard Hirsch Linköpings universitet Bengt-Harald Jonsson Linköpings universitet Anders Ynnerman Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2009 - 2012 Den strategi som ofta används för att göra abstrakta samband och molekylära processer förståbara är att beskriva dem i termer av exempelvis viljeyttringar, eller med hjälp av liknelser och metaforer och till detta en bred flora av bilder, animationer, modeller och andra typer av visualiseringar. Ofta lägger man dock inte så stor vikt vid att tala om att dessa i själva verket representerar endast vissa aspeker av de fenomen de gestaltar, att de är pedagogiska knep som används för att underlätta tanken, men inte fullständigt beskriver fenomenen. Inte så sällen kan de därför även att utgöra hinder och tankefällor för förståelse. I det föreslagna projektet fokuserar vi på hur livsprocesser på molekylnivå beskrivs med visualiseringar och hur dessa tolkas. De visualiseringar vi valt att undersöka är tänkta att kommunicera centrala händelser och förlopp i cellen. Eftersom i stort sett alla processer i cellen involverar proteiner och samverkan mellan proteiner är det också proteiners struktur, egenskaper och funktion som står i centrum i visualiseringarna. De valda visualiseringarna representerar olika typer av visualiseringar, tvådimensionella diagram, animeringar, en fysisk modell och en datorgenererad virtuell modell. De båda senare visualiseringarna är dessutom 55 interaktiva och stimulerar flera sinnen samtidigt. I en första del av analysen identifierar vi de kritiska aspekterna av den kunskap som visualiseringarna söker förmedla. Genom att undersöka de lärandes meningsskapande kring visualiseringarna kan vi analysera hur visualiseringarna tolkats. Till sist försöker vi identifiera vilka aspekter av visualiseringarna som varit avgörande för tolkningarna, alltså de egenskaper och uttryck i visualiseringar som bäst förmedlar olika typer av abstrakt kunskap. Målet är att få kunskap som kan användas för att underlätta kommunikation av den här typen av förståelse till allmänhet, elever och studenter. Projektet är uppdelat i tre delprojekt som undersöker tre olika typer av visualiseringar, en fysisk modell av ett virus, två animationer och en interaktiv datorgenererad virtuell proteinmodell. Vi vill undersöka hur dessa tre typer av visualiseringar påverkar förståelse av begrepp och processer, såsom krafter mellan molekyler, molekylär dynamik, uppkomst av högst välordnade strukturer genom slumpmässiga processer, och sammankoppling av dynamiska processer med kemiska reaktioner. Alla dessa är fundamentala för förståelse av hur proteiner samverkar och utför sina olika funktioner. Projektet samverkar dels med universitetsutbildningarna (inklusive lärarutbildningen) och med Norrköpings visualiseringscenter och Citilab. En ömsesidighet kan därmed uppnås eftersom projektets behov av olika kontexter att studera meningsskapande kring visualiseringar i uppfylls, samtidigt som visualiseringarna och våra forskningsrön kring hur dessa tolkas kommer studenter, lärare och allmänhet till del. 56 Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan Skolkunskaper kontra vardagskunskaper är en grundläggande fråga i all matematikutbildning. I såväl forskning som i politisk argumentation riktas ofta intresset mot människors kompetens att använda formell skolmatematik i vardagen, men i detta forskningsprojekt går intresset i den andra riktningen. Syftet är att beskriva, analysera och förstå vuxnas informella matematikkompetens, inklusive sociala, etniska och känslorelaterade aspekter, i arbetet i relation till den formella matematiska kvalifikation som krävs i gymnasieskolans yrkesförberedande program. *Transfern* av den matematik som elever förväntas lära i skolan till den matematik som används på arbetsplatser - och vice versa - är komplicerade processer. Matematiken är integrerad i arbetslivet och är ofta dold i maskiner och teknik, arbetsorganisering och kompetenser. Ett annat sätt att beskriva detta är att matematiska begrepp och processer är närvarande i och kommunicerade genom rutiner, texter, symboler, verktyg etc. samtidigt som de är mycket kontextberoende. Den matematik som används är integrerad med professionell expertis på alla yrkesmässiga nivåer och beslut fattas på såväl kvalitativ som kvantitativ grund. Till skillnad från eleverna i de flesta traditionella matematikklassrum, kan yrkesutövare i allmänhet ha ett visst mått av kontroll över problemlösningsprocessen, om än inom ramen för det förväntade resultatet av uppgiften, normala procedurer och tillgängliga redskap och tekniker. Eftersom fokus där ligger på att genomföra uppgifter inom vissa begränsningar (t.ex. tid, pengar), kan matematisk korrekthet eller precision slutligen vara förhandlingsbar, i enlighet med den aktuella situationen. Huvudsökande Tine Wedege Malmö Högskola Medsökanden Gail E. FitzSimons Monash University Lisa Björklund Stockholms universitet Inge Henningsen University of Copenhagen Bidragsform Projektbidrag Period 2011 - 2012 For att undersöka dynamiken i vuxnas matematik i arbetet och för skolan kombinerar vi två forskningsstrategier: å ena sidan börjar vi med generella krav från arbetsmarknaden och skolans matematik och å andra sidan börjar vi med individernas behov och kompetenser i arbetet. Problemställningen kommer att studeras genom empiriska undersökningar (enkät, observationer och intervjuer på arbetsplatser samt analyser av kursplaner för de aktuella programmen: Vård och omsorg samt Fordon och transport) i samspel med en utveckling av det teoretiska ramverket. Idén om livslångt lärande förutsätter att lärande sker i alla livsområden (skola, samhälle, fritid, arbete). Detta projekt syftar till att vända perspektivet från skolans kunskap till arbetsplatsens kunskap. Detta gör det möjligt att lära av vuxnas matematik i arbetet vilka aspekter av matematisk 57 kunskap som kan vara angelägna för yrkesutbildningen och presentera en grund för hur matematikundervisningen kan struktureras för att de vuxnas matematik och fortsatta kompetensutveckling ska erkännas. Inom ramen för sina individuella livshistorier och sociala erfarenheter, kan vuxna människor besluta att lära sig nya färdigheter och samtidigt motstå eller försumma andra. Detta är avgörande när det gäller matematiskt lärande, eftersom många vuxna på alla nivåer har upplevt den institutionella kulturen i formell matematikundervisning som alienerande och också upplevt liten eller ingen identifiering med uppgifter och texter, t.ex. i läroböcker. Genom en forskningsbaserad grund för struktur och innehåll i matematikundervisningen har forskningsprojektet på längre sikt potential att hjälpa vuxna att övervinna kognitiva och känslomässiga hinder och att förebygga barriärer mot matematik hos framtidens vuxna. Detta om de i högre utsträckning kan uppleva sin egen verklighet återspeglas i den officiella matematiken inom den allmänna skolgången och yrkesutbildningen. 58 Stöd för lärares professionella utveckling och handlingsförmåga - fokus på högstadiets undervisning i naturvetenskap Det finns idag många studier som visar att det är möjligt att studera lärande som synliga processer i klassrummet. Trots dessa forskningsresultat har undervisningspraxis inte påverkats nämnvärt och i den senaste Handbook of Research in Science Education belyses det faktum att det krävs ytterligare forskning om lärares lärande som del av undervisningen för att omforma forskningsresultat om elevers lärande till fungerande undervisning. Ambitionen är att undersöka hur möten med forskare och reflektion leder till förändrad praktik där lärare ges ökad handlingsförmåga i klassrummet för att stödja elevers lärande och medverkan. Detta sker genom att lärarna ges möjlighet att omskapa teorier och modeller utifrån sin egen praktik. Denna arbetsmodell har också potential till en förändring av det sätt som dessa teorier och modeller förstås inom utbildningsvetenskaplig forskning. De specifika forskningsfrågorna är: ? Hur utvecklar lärare, med hjälp av forskningsresultat sammanhang mellan planering-undervisningutvärdering för ett specifikt undervisningsområde? ? Hur utvecklar lärare, med hjälp av forskningsresultat sammanhang mellan olika undervisningsområden? ? På vilka sätt behöver forskningsresultat förändras i verksamheten för att vara en hjälp för lärare som vill stötta elevers lärande och medverkan? Huvudsökande Per-Olof Wickman Stockholms universitet Medsökanden Karim Hamza Stockholms universitet Piqueras Jesús Stockholms universitet Katarina Abrahamsson Göteborgs universitet Åke Ingerman Göteborgs universitet Anette Ohlin Göteborgs universitet Clas Olander Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2011 - 2012 Det teoretiska ramverk vi avser att använda tillsammans med lärarna består av två delar. Den första delen handlar om hur man väljer komponenter för undervisningen, medan den andra delen handlar om att undersöka vad som blir resultatet i klassrummet. Avgörande är att aktivt lärande sker som del av aktiviteter där det finns syften och där det sker kommunikation med hjälp av materiella redskap och representationer (som t ex diagram, bilder eller tredimensionella modeller). Det är väsentligt att välja artefakter och representationer utifrån hur de passar syften och aktiviteter. Här kommer också avgöranden kring utvecklingszonen mellan elevernas livsvärld och naturvetenskapens in. Här sätts ramar av institutionella sammanhang som redan finns, där kommunikation sker med vissa representationer och artefakter. Samtidigt måste dessa representationer förhandlas och förändras utifrån elevernas och klassrummets förutsättningar. Här kommer vi att arbeta med de tre olika språktyper, nämligen vardagspråk, ett mellanspråk och ett naturvetenskapligt språk. I den andra delen använder vi en tidigare utvecklad begreppsapparat som hjälper lärarna att urskilja hur lärandet och elevernas engagemang i 59 klassrummet faktiskt stöds av komponenterna från den första delen. Projektet genomförs i samarbete med två lärarlag på högstadiet som undervisar i kemi i Stockholm och biologi i Göteborg. Valet att fokusera högstadiet grundar sig på forskningsresultat som visar att det är i högstadieåldern som många elever tappar intresse för skolans naturvetenskap. Detta är också ett av skälen till att vi inkluderar analyser av elevernas engagemang. Under en första termin utvecklar vi tillsammans med lärarna de grundläggande teorierna och idéerna för projektet, gör en övergripande planering för ett helt läsår och förbereder i detalj det första undervisningsområdet. Vi avser att arbeta i cykler av planering-undervisning-utvärdering under ett läsår. Alla delar videofilmas. I planeringsfasen och utvärderingsfasen arbetar forskare och lärare gemensamt. Undervisningen planeras utifrån tidigare nämnda komponenter. Utvärderingen sker utifrån resultaten från videofilmerna av undervisningen. I utvärderingen omsätts sedan dessa reflektioner till planering av ett annat undervisningsområde som genomförs och utvärderas på liknande sätt. Efter avslutad undervisning sker sammanställning av data och analyser av våra forskningsfrågor. Avsikten är att först reda ut de två första forskningsfrågorna angående hur lärarna skapade sammanhang i reflektion och handlande med hjälp av de redskap från forskningen som vi introducerat. Därefter kommer huvudintresset att riktas mot den tredje forskningsfrågan, det vill säga hur de introducerade forskningsresultaten förändras för att bli användbara i klassrumspraktiken. Det är först då som de introducerade komponenterna och begreppen kan anses validerade i praktiken. Förutom vårt forskningsintresse, avser vi också använda resultaten inom lärarutbildningen för att producera material och kurser som stöd för lärares kompetensutveckling. 60 Historiska lärdomar som bruk och missbruk. Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska lärdomarnas etik Historia används ständigt för att motivera lärdomar i lärdomar i historieundervisning, statliga informationskampanjer och offentlig debatt. Trots att frågan om historiska lärdomar är avgörande för hur historia fungerar och används i samhället är den teoretiska kunskapen om hur sådana lärdomar kan och bör dras mycket begränsad. Det är därför angeläget att vidga och fördjupa förståelsen av historiska lärdomar och att undersöka hur historiker kritiskt kan granska historiska lärdomar som formuleras i samhället och på ett konstruktivt och ansvarsfullt sätt bidra till att främja mer rimliga lärdomar. Sådana historiedidaktiska frågor är av stor relevans såväl för historielärare och lärarutbildare som för historiker och andra historiebrukare i samhället. Huvudsökande Martin Wiklund Göteborgs universitet Bidragsform Anställning som forskarassistent Period 2010 - 2012 Det är ont om systematiska studier om historiska lärdomar, även om de har berörts i olika sammanhang i tidigare forskning. Ofta behandlas någon särskild typ av historiska lärdomar, medan andra typer ignoreras. Andra studier inriktar sig antingen på teori eller på empiriska undersökningar. I denna studie analyseras och jämförs istället olika typer av historiska lärdomar systematiskt och behandlas grundläggande frågor om historiska lärdomar i relation till empiri. I projektets första del analyseras och jämförs vad som karaktäriserar olika typer om historiska lärdomar. Vad innebär historiska lärdomar? Här avses slutsatser som dras av förflutna (inte om det förflutna), oberoende av om dessa slutsatser och de historiska tolkningar som de åberopar är rimliga eller ej. Förutom att lärdomar kan ha olika innehåll, kan de också ha olika form, t.ex. lärdomar om vilka strategier som är framgångsrika för att uppnå ett visst mål eller lärdomar om vilka mål som är önskvärda. Lärdomarnas kunskapstyp avgör vad de kan och inte kan användas till och medför olika sorters risker för missbruk. Det kan till exempel handla om att välja missvisande historiska analogier som förebilder eller om att skapa en förvriden självförståelse. Hur skiljer sig de olika formerna av historiska lärdomar åt och vad karaktäriserar dem vad gäller kunskapsintresse, kunskapsbegrepp, användningsområde och risker för missbruk? Under 1990-talet och kring sekelskiftet 2000 utkom en mängd böcker om 1900-talets historia. Med hjälp av de teoretiska begreppen från projektets första del analyseras i del 2 hur lärdomar av 1900-talets historia dras och underbyggs i 61 historieskrivning. Vilka historiska lärdomar av 1900-talets historia uttrycks i böckerna? Vilken typ av historiska lärdomar utgör de? Finns det former av lärdomar som inte ryms bland de lärdomsformer som identifierats? För att synliggöra olika lärdomar har böcker valts som representerar olika perspektiv, tematik och genrer och böcker från olika historiografiska traditioner och språkområden. En viktig invändning mot att dra lärdomar av det förflutna är att ett sådant perspektiv instrumentaliserar och förvanskar tolkningen av det förflutna för att passa de lärdomar som ska formuleras. Hur kan denna kritik bemötas? Hur står sig de olika sätten att dra lärdomar av historien som analyserats i del 1 och de lärdomar som analyserats i del 2 mot denna kritik? Dessa frågor behandlas i projektets tredje del. Som ett möjligt alternativ till instrumentaliseringen av det förflutna prövas idén om att göra öppna frågor om historisk orientering till utgångspunkt för sökandet efter historisk mening, så att det förflutna kan "tala" till nutiden istället för att avtvingas färdigformulerade lärdomar. En annan invändning mot historiska lärdomar är att de är godtyckliga. Att det förflutna inte ensamt avgör vilka lärdomar som bör dras väcker frågor om historikerns etiska ansvar för lärdomars utformning. Vilka etiskt ansvar har historikern gentemot berörda parter i det förflutna, nutid och framtid? Vems erfarenheter tar lärdomarna hänsyn till? Vilken framtida relation mellan inblandade parter anger lärdomen? Hur kan godtyckligheten hanteras? Kan historiskt rättfärdigande av lärdomar utgöra ett alternativ såväl till förment objektivt givna lärdomar som till rent godtyckliga lärdomar? Dessa frågor behandlas i den fjärde delen. Projektet bidrar sammantaget till en större medvetenhet om hur historiska lärdomar kan underbyggas och kritiseras och till att utveckla sätt att formulera mer rimliga lärdomar på ett konstruktivt och ansvarsfullt sätt, vilket har stor relevans för historiedidaktisk forskning, historieundervisning och offentligt historiebruk. 62 Interaktioner mellan den lärande och lärandesituationen: effekter på affektiva upplevelser och lärandeutfall Attityder till, och lärande i, naturvetenskap och matematik: vilken roll spelar elevens upplevelser av lärandet och hur kan vi påverka dessa? Universitet och högskolor runt om i Sverige upplever sedan flera år en stark nedgång i antalet sökande till utbildningar inom naturvetenskap och matematik. Undersökningar visar att eleverna i grundskolan tycker att naturvetenskap och matematik är viktigt och - åtminstone när det gäller naturvetenskapen - intressant. När dessa ämnen undervisas i skolan upplevs däremot innehållet ofta som irrelevant samtidigt som undervisningens upplägg inte inbjuder till personligt engagemang. Denna avspeglas även i skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2004 där det framgår att dessa ämnen hör till dem som eleverna lägger ned minst ansträngning i. Denna inställning leder till att även elever med goda resultat i naturvetenskapliga ämnen och matematik undviker dessa i sina fortsatta studier. Flera studier har visat att en individs inställning till en aktivitet, i detta fall studier i matematik och naturvetenskap, påverkas starkt av tidigare känslomässiga upplevelser i samband med denna aktivitet. Forskning pekar på att de känslomässiga upplevelserna under lärandet avspeglar hur väl situationens krav matchar individens förkunskaper, kunskapssyn och vilken typ av motivation som driver individen att engagera sig i uppgiften. Samtliga dessa faktorer har visat sig hänga ihop med kvaliteten på lärandet, i termer av både investerad mental ansträngning och utfall. Flera forskare menar därför att observationer av individers känslomässiga upplevelser i en lärandesituation kan ge värdefull information om dess effektivitet i termer av att åstadkomma en motivation för meningsfullt lärande på både kort och lång sikt. Huvudsökande Mikael Winberg Umeå universitet Medsökanden Maria Rosberg Högskolan i Kristianstad Madelen Bodin Umeå universitet Torulf Palm Umeå universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2008 - 2010 I dagens situation, med svikande söksiffror till högre utbildningar inom naturvetenskap och matematik, framstår det därför som minst sagt angeläget att undersöka hur olika undervisningssituationer inom dessa ämnen påverkar våra elever ur ett känslomässigt perspektiv. Tidigare forskning har till stor del ignorerat hur individens karakteristika samverkar med faktorer i lärandesituationen i formandet av de känslomässiga upplevelserna. I de fall detta gjorts har beskrivningarna varit univariata, dvs. betraktat ett fåtal variabler åt gången, vilket har kritiserats för att inte ge en tillräckligt fullständig bild för att kunna förklara elevers beteenden och resultat i skolsituationer. I 63 denna studie vill vi därför undersöka hur elever med olika förkunskaper och kunskapssyn upplever olika typer av lärandesituationer, vilka situationskarakteristika som är mest betydelsefulla för att generera dessa upplevelser för olika typer av elever och hur upplevelserna hänger ihop med kvaliteten på det lärda. I ett första steg kommer intervjuer och observationer användas som bas för utvecklandet av instrument för att kvantitativt kunna mäta och beskriva elevers kunskapssyn, känslomässiga upplevelser under lärandet och lärandesituationernas karakteristika. Undersökningar kommer att genomföras i årskurserna 7-9 i grundskolan och på universitetsnivå. Detta ger dels ett större urval av lärandesituationer att studera men möjliggör också en jämförelse av affektiva upplevelser mellan universitetsstudenter som valt att läsa just dessa ämnen och den, med avseende på intresse för ämnet, mer heterogena gruppen grundskoleelever. I steg två genomförs, med hjälp av tidigare nämnda instrument och i befintliga lärandesituationer, en nationell enkätundersökning av hur affektiva upplevelser påverkas av olika situationsfaktorer mot bakgrund av elevernas kunskapssyn och förkunskaper. För att modellera dessa samband kommer multivariata projektionsmetoder att användas. Dessa ger en samtidig bild av hur samtliga variabler korrelerar med varandra och vilka av dessa som är mest betydelsefulla för att beskriva orsaker till variationen bland olika elevers upplevelser och lärandeutfall. I steg tre designas nya lärandesituationer utifrån resultaten i föregående steg. Intervjuer, observationer, enkätundersökningar och kunskapstester både före och efter aktiviteterna genomförs i ett begränsat urval nya individer för att pröva modellernas validitet och för att undersöka kausalsamband. Vår förhoppning är att projektet ska bidra med kunskaper om hur vi kan skapa lärandesituationer för att åstadkomma ett meningsfullt lärande för alla våra elever och därmed åstadkomma positiva attityder till vidare studier i naturvetenskap och matematik. 64 Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för alla Under senare år har en rad internationella studier visat på brister i svensk matematikundervisning. Elevernas kunskaper i och intresse för matematik visar en negativ trend. En dyster bild av dagens matematikundervisning visas fram, med fokus på elevers svårigheter och lärares tillkortakommanden. I ett pågående projekt, Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik (VR/UVK 2005-2007), det första i sitt slag i Sverige och Norden, har vi vänt på perspektivet. Visst är det viktigt att uppmärksamma elevers matematiksvårigheter, men om bristperspektivet blir för dominerande påverkas både vår syn på de lärande och på ämnet. Vi har istället valt att fokusera elevers matematiska förmågor med särskilt fokus på elever med fallenhet för ämnet. Över 2000 lärare som vi mött inom projektet har välkomnat perspektivväxlingen. Det tar emellertid tid att vända på ett perspektiv som dominerat forskning och debatt om matematikämnet under decennier. Föreställningarna om matematisk förmåga är också bemängda av myter som leder tanken till elitsatsningar för de redan välbeställda. Många menar att elever med matematisk talang klarar sig på egen hand. Så vidmakthålls segregeringen i den svenska skolan. Hemmets resurser blir avgörande för om en individ ges möjlighet att utvecklas efter sin förmåga, något som de enligt svensk lag har rätt till. För vissa räcker inte ens hemmets stöd. Den pågående studien visar hur elever tråkas ut av skolans matematikundervisning. Det är alltså inte bara så att stödet uteblir. Bristen på stimulans och utmaningar får en direkt negativ effekt på ett tidigt väckt intresse. Huvudsökande Inger Wistedt Växjö universitet Medsökanden Eva Pettersson Blekinge Tekniska Högskola Thomas Biro Växjö universitet Robert Lagergren Växjö universitet Marcelo Milrad Växjö universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2008 - 2010 Mänskliga kulturyttringar lever och vidmakthålls i kommunikation och social gemenskap. Den som ägnar sig åt en matematisk verksamhet gör det i dialog med en social omgivning och med andra människor. Men elever med särskild matematisk förmåga är inte så sällan intellektuellt och socialt isolerade i skolan; våra resultat visar hur de lämnas ensamma att räkna vidare i läroboken som inte ger dem tillräcklig stimulans, och läroböcker dominerar svensk matematikundervisningen till 80% enligt internationella studier, något som också framgår av vår studie. Vi vill föra in matematiken i dagens kunskapssamhälle och i vår tids kulturformer för kommunikation. I projektet "Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för alla" samverkar vi med forskare som utvecklar och utvärderar 65 miljöer där vår tids informations- och kommunikationstekniker används för att stödja kreativ, samarbetsinriktad problemlösning. I samverkan med KK-projektet Ung kommunikation (www.ungkommunikation,se) vill vi undersöka hur skolundervisningen kan berikas med alternativa övningar där syftet är att lyfta fram och utveckla matematiska förmågor hos eleverna och ge dem möjligheter till sociala kontakter, något som många av dem behöver. I projektet planerar vi översiktsstudier av verksamheter i svensk skola särskilt riktade mot elever med fallenhet för matematik. Vi genomför även enkätstudier med lärare om hur de identifierar och stöttar elever med matematisk förmåga. I fallstudier följer vi elever med stor matematisk förmåga genom skolåren och studerar vilka resurser skolan erbjuder dem och hur eleverna utvecklas kunskapsmässigt och socialt. Vi utarbetar metoder för att samla och analysera data från elevers möten med matematiken i lärsituationer där vår tids tekniker för kommunikation nyttjas och där vi studerar elevernas gemensamma lärprojekt. Vad betyder dessa möten över ett matematiskt innehåll för elevers matematiska förkovran och för deras sociala utveckling? Verksamma lärare och lärarstuderande deltar i forskningsprocessens alla steg i samverkan med forskare som borgar för kvaliteten i arbetet. En distanskurs vid Växjö universitet är knuten till projektet som hittills lockat ett hundratal lärare från olika orter i landet. Projektets värde ligger dels i möjligheten att åstadkomma perspektivskiften på matematikämnet i skolan och på lärande i matematik, dels i möjligheten att finna innovativa vägar till ämnet som kan erbjudas lärare och elever som komplement i undervisningen. Projektets praxisnära uppläggning ger också möjligheter till utveckling och utprövning av samverkansmodeller för forskningsanknytning av lärarutbildning och praktiskt lärararbete. 66 Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten med förklarande bilder och modeller i skolans och förskolans NO- och matematikundervisning Vad säger tillrättalagda illustrationer egentligen våra yngre elever? Studier av förståelse av förklarande bilder och modeller i skolans och förskolans NO- och matematikundervisning Bilder och modeller för att underlätta lärande är sedan lång tid tillbaka en del av skolans vardag. Skolplanscher från förra seklets början är idag kuriosa, som säljs på auktioner. Äldre mekaniska modeller från skolornas materialrum, till exempel av jorden i sin omloppsbana runt solen och med månen kretsande runt jorden, visas upp som historiska museiföremål. I dagens undervisning förekommer moderna varianter på i grunden samma pedagogiska idé -- att underlätta lärande med stöttande, visuella och interaktiva hjälpmedel. Utrymmet i tryckta läromedel upptas i allt större utsträckning av alltmer påkostade, förklarande illustrationer (som sprängskisser, tidslinjer och näringskedjor). Elektroniska multimedieverktyg erbjuder nya möjligheter att visa rörelser, förlopp och flöden samt till att genomföra simuleringar över tid av exempelvis ekologiska skeenden. Huvudsökande Lisbeth Åberg-Bengtsson Högskolan i Borås Medsökanden Agneta Ljung-Djärf Högskolan i Kristianstad Torgny Ottosson Högskolan i Kristianstad Karl Göran Karlsson Mittuniversitetet Per Åhag Mittuniversitetet Dennis Beach Högskolan i Borås Bidragsform Projektbidrag Period Förvånansvärt få studier är gjorda om hur elever i yngre åldrar förstår de illustrationer som används i undervisningen. Ändå är det just i grundskolans lägre årskurser och i förskoleklasser som förklarande bilder och modeller av olika slag intar en särskilt framträdande roll, samtidigt som det torde vara här som risken är störst för att sådana bilder och modeller inte tolkas på avsett sätt. Den forskning som föreligger inom näraliggande områden såsom "visual literacy" (dvs. förmågan att läsa av bilder i allmänhet), som främst undersökts i samband med läskunnighet som sådan, eller "graphicacy" (förmågan att hantera t.ex. kartor, grafer och diagram) pekar mot att förståelse av illustrationer av olika slag på intet sätt kan tas för självklar. 2010 - 2012 Det föreslagna projektet syftar till att ge ny kunskap om hur elever skapar mening då de möter illustrationer av olika slag i undervisningssammanhang. Det kan röra sig om förklarande bilder i tryckta läromedel, bilder och animationer i digitala medier eller tredimensionella modeller, som kan men inte behöver vara interaktiva. Främst kommer sekvenser från områden inom skolans och förskolans naturorienterande ämnen och matematikundervisning att studeras. Forskningsfrågorna behandlar: (1) hur illustrationer används som stöttande redskap i 67 undervisningssituationer i förskolan och grundskolans år 1-5, (2) hur eleverna hanterar dessa illustrationer och vilken mening de skapar runt det som ska läras samt (3) vilka problem och svårigheter de stöter på. Andra frågor rör (4) vad i bilderna och modellerna som utgör viktiga element för en adekvat förståelse sam (5) vad lärarna avser att illustrationerna ska kommunicera och hur detta står i samklang med elevernas hanterande och meningsskapande. Projektet genomförs i ett antal delstudier med observationer av undervisningssituationer i grundskolans årskurs 1-5 samt i förskolan och av arbete med problemlösning i smågrupper. Intervjuer görs med lärare i de ingående klasserna. Observationer av elever på besök i ett så kallat "science center" kommer även att ingå. Analyserna sker inom ramen för ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultaten bör kunna väcka intresse inom en rad forskningsfält såsom förståelse av representationer av olika slag, multimedieforskning samt forskning om grundläggande undervisning i naturvetenskap (inkl. miljökunskap) och matematik utifrån pedagogiska och didaktiska utgångspunkter. Projektet förväntas bidra till teoriutveckling inom lärandeforskningen samt vara till nytta för ett brett spektrum av avnämare, exempelvis lärare på klassrumsgolvet, läromedelsförfattare och styrdokumentansvariga. Resultaten torde rimligtvis även få stor betydelse vid konstruktion av diagnosmaterial och prov för årskurserna 1-6 inom naturvetenskap och matematik. Projektet genomförs i samverkan mellan Högskolan i Borås, Mittuniversitetet och Högskolan Kristianstad. Forskarguppen är till stor del sammansatt med tanke på de olika erfarenheter som behövs för projektets genomförande. Såväl ämnesdidaktisk som åldersdidaktisk kompetens finns representerad. Gruppen har tidigare erfarenheter av studier av de aktuella åldersgrupperna och av forskning såväl om IKT i undervisningen som om visuella representationer, som ligger nära bilder och modeller (t.ex. grafer, diagram och kartor), och har både bred och djup metodkompetens. 68 Implementering av utbildning för hållbar utveckling: relationen mellan normstödjande strukturer och studerandes moraliska lärande Detta projekt syftar till att genom fördjupade kunskaper bidra till arbetet med dels införandet av utbildning för hållbar utveckling i den svenska skolan, dels stödet för lärare och skolledning vad gäller utmärkelsen för hållbar utveckling. Arbetet med utbildning för hållbar utveckling anges av ett flertal internationella policydokument som en av skolans viktigaste uppgifter. Även den svenska läroplanen anger sedan lång tid tillbaka vikten av att på demokratiska grunder skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Detta har resulterat i en rad utmaningar för skolans verksamhet, inte minst när det gäller frågor om vad som ska göras och hur det ska ske. Detta projekt avser att bidra med nya vetenskapliga kunskaper som kan vara behjälpliga i detta arbete. Studien består av två delprojekt. Det första delprojektet handlar om att undersöka de strukturer inom skolan som anger riktningen för vad som bör göras, det vill säga vad som framstår som önskvärt innehåll i frågor som rör hållbar utveckling. Detta sker genom intervjuer med lärare och rektorer samt analyser av lokala styrdokument för att på så sätt kunna beskriva och kategorisera normstödjande strukturer som utvecklats på skolorna. Huvudsökande Johan Öhman Örebro universitet Medsökanden Leif Östman Uppsala universitet Håkan Hydén Lunds universitet Per Wickenberg Lunds universitet Marie Öhman Örebro universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2009 - 2011 Det andra delprojektet handlar om analyser av det som görs i den konkreta undervisningspraktiken med avseende på etiska och moraliska lärandeprocesser. Detta sker genom ljud- och videoupptagningar av lärares handlingar och elevers lärandeprocesser i pågående undervisningssituationer. Ett angreppssätt för att studera vad som sker i klassrum har redan utarbetats. Dessa utarbetade metoder möjliggör analyser av såväl lärandets individuella som institutionella dimensioner i pågående utbildningspraktiker. Även analyser av hur eleverna vägleds i en specifik riktning i undervisningspraktiken möjliggörs och därmed kan handlingsmöjligheter och handlingsbegränsningar i verksamheten synliggöras. Ett centralt syfte med projektet är att relatera de båda delstudiernas resultat till varandra för att kunna diskutera och vidareutveckla organisatoriska strukturers betydelser för elevers etiska och moraliska lärande. Med andra ord; hur ser relationen ut mellan det som bör göras och det som görs? Studierna kommer att ske genom ett urval av de skolor där arbetet med frågor som rör utbildning för hållbar utveckling redan är 69 långt fortskridet, särskilt kommer skolor som arbetar med utmärkelsen skola för hållbar utveckling att studeras. 70 Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar utveckling Den nationella forskarskolan kring miljö och miljöförändring är tänkt att vara en fortsättning på den svenska forskningen kring miljöundervisning utvecklats genom nätverket Utbildning & Hållbar utveckling, finansierat av Vetenskapsrådet sedan 2002. Därmed garanteras en kumulativ tillväxt inom det forskningsfält som fortfarande är relativt nytt. Forskarskolan erbjuder 30 obligatoriska högskolepoäng om elevers lärande i miljö och hållbar utveckling. Eftersom frågorna involverar såväl sociala/kulturella, ekonomiska som ekologiska dimensioner blir studierna mångvetenskapliga. 2001 gjordes en kartläggning av svensk miljöundervisning. Av den framgick att många lärare var osäkra på hur man skulle utforma en integrerad utbildning kring miljö och hållbar utveckling. Trots att mycket stora resurser satsats på utbildningsreformer och skolutvecklingsprojekt menade lärarna att deras utbildning i hantera denna integrering var begränsad, såväl vad gäller ämneskunskaper, pedagogik, som didaktik. Av den anledningen inriktas forskarskolan på att förstärka ett vetenskapligt underlag för skolans och förskolans praktiker. Ett övergripande syfte med forskarskolan kan därför sägas vara att skapa ett vetenskapligt underlag för att utveckla denna kompetens till integrerad undervisning. I enlighet med detta, det vidgade och integrerade synsättet, kommer forskarskolan att benämnas Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar utveckling. En ambition med forskarskolan är också att visa på frågornas bredd och fältets utveckling. På 70-talet dominerades de positiviska ansatserna, främst inriktade på att mäta effekter av undervisningen så att den skulle kunna göras effektivare. Under 80-talet växte en tolkande/kvalitativ tradition fram, inriktad på att undersöka elevers uppfattning och förståelse av miljöfrågor. Under 90-talet utvecklades en kritisk forskningstradition, där miljöundervisningens moraliska, politiska och maktdimensioner fokuserades. Internationellt har de kritiska perspektiven skapat en debatt där undervisningen kritiserats för att den syftar till att förändra elevers beteende i en speciell riktning. På många håll förespråkar man istället ett pluralistiskt förhållningssätt, där studerande tillåts att själva aktivt ta ställning. I Sverige etableras den miljödidaktiska forskningen relativt sent. Den första svenska avhandlingen med miljödidaktiskt innehåll kom först 1995. Sedan dess har fältet vuxit avsevärt. Ett tiotal avhandlingar har publicerats under de senaste 4 åren. Genom bredden i det nätverk som redan etableras kommer forskarskolans studerande att Huvudsökande Leif Östman Uppsala universitet Medsökanden Per-Olof Wickman Stockholms universitet Christina Kärrqvist Göteborgs universitet Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping Karin Sporre Umeå universitet Carl Anders Säfström Mälardalens Högskola Tomas Englund Örebro universitet Bidragsform Forskarskolor Period 2008 - 2011 71 tillförsäkras en bred kompetens inom forskningen på området. Forskarskolan organiseras enligt nätverksmodell där Uppsala universitet är värd med det övergripande ansvaret att bedriva den i enlighet med högskoleförordningen. I förslaget ingår en ledningsgrupp och en styrelse bestående av representanter från följande utbildningar; Uppsala universitet, Göteborgs Universitet, Jönköpings högskola, Malmöhögskola, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet, Örebro universitet. Dessutom knyts forskarskolan till ett internationellt råd. Detta syftar till att kvalitetssäkra forskningen ur ett internationellt perspektiv. Utlysningen av doktorandtjänsterna sker nationellt. Lärarutbildning, erfarenhet av pedagogiskt arbete, samt förmåga att genomgå forskarutbildning blir avgörande vid bedömningen. Förutom de 9 doktorandtjänsterna kommer forskarskolan även: a) Erbjuda landets lärosäten att knyta det s.k. lärarlyftet till forskarskolan. En förhoppning är att ett 10-tal licentiater kommer att knytas till forskarskolans verksamhet. b) Anordna regelbundna seminarier för forskare, handledare och doktorander (nationellt och internationellt). c) Bygga vidare på de omfattande internationella kontakter som redan skapats. Dessa skall fördjupas och vidgas mot nya länder. En ambition är att doktoranderna skall pre-sentera sin forskning vid internationella konferenser minst 2 gånger. En viktig uppgift är också att kontinuerligt informera det övriga utbildningsväsendet om nationell och internationell forskningen på området. En betydelsefull aktör i denna tredje uppgift Lär ut, det nätverk av lärarutbildare, från alla landets lärarutbildningar. För att bredda kompetensen samarbetar forskarskolan även med två mångvetenskapliga miljöer CEMUS (Uppsala) och Stockholm Resilience Centre. 72 Nätverket för forskning om literacy practices Syftet med föreliggande ansökan är att inrätta ett nationellt nätverk för forskning och forskarutbildning på temat Literacy practices. Nätverkets skall utgöra en kontinuerlig mötesplats för kunskapsutbyte vad gäller såväl forskningsresultat som teori och metodutveckling. Grunden för nätverkets tema är tanken att lärande av kunskap är knutet till lärande av specifika diskurser eller språkanvändningar, vilket innebär att det inte räcker med att lära sig läsa och skriva t.ex. historia, utan det handlar om att med hjälp av bla. en språklig praktik bli delaktig i en verksamhet. De frågor som ställs och beforskas rör såväl klassrumspraktiker som livet utanför utbildningsverksamheten, dvs den literacy som utvecklas som en del av t.ex. ungas kulturella praktiker och bland vuxna på arbetsplatser. Ett viktigt fokus för kunskapsutbytet och kunskapsuppbyggnaden utgörs av kopplingen mellan dels förväntningar (styrdokument, prov, etc), utbildningsverksamheten och livet utanför själva utbildningspraktiken (arbetsplats, ungdomskulturer, medborgare, konsument, etc), dels över olika åldrar över åldrar. Det sistnämnda innebär att vi i princip ser utvecklandet av literacy som aktuell för alla åldrar. En viktig aspekt av denna kunskapsuppbyggnaden är utröna vad som utgör en funktionell kunskap inom en specifik praktik och hur den kan göras tillgänglig. De forskare/grupper som kommer att ingå i nätverket är ansvariga eller deltagare i större forskningsinitiativ – forskarskolor, större forskningsprojekt, institut och internationella forskningssamarbeten – med inriktningar relevanta för literacy. Dessa forskningsinitiativ, initierade under de senaste åren, har olika tematiska inriktningar såsom digital literacy, utbildning för hållbar utveckling, scientific literacy och ungas literacy praktiker. Huvudsökande Leif Östman Uppsala universitet Medsökanden Per-Olof Wickman Stockholms universitet Roger Säljö Göteborgs universitet Ann-Carita Evaldsson Uppsala universitet Caroline Liberg Uppsala universitet Cedric Linder Uppsala universitet Sangeeta Bagga-Gupta Örebro universitet Bidragsform Nätverk Period 2009 - 2011 Syftet med det nationella nätverket är att skapa en arena för forskningssamarbete över dessa teman/forskningsinitiativ. I detta utbyte och samarbete ingår seniora och juniora forskare. Ledare för framstående internationella forskningsmiljöer kommer att inbjudas att delta i nätverksträffarna. Nätverket kommer att arrangera träffar två gånger per år. Varje symposium kommer att vara 2-3 dagar. Seminarierna kommer att innehålla moment av olika karaktär. Pågående forskning, teoretiska och metodologiska genomgångar och forskningsöversikter kommer att presenteras och diskuteras. Därtill kommer datasessioner att genomföras för att illustrera såväl teoretiska och metodologiska ingångar och de 73 resultat som blir följden. Vidare kommer träffarna att innehålla workshop där specifika frågor, problem etc. bearbetas. Nätverket beräknas rymma ungefär 30 deltagare som representerar åtminstone 8 lärosäten med lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning. 74 Undervisning och lärandeprocesser rörande argumentation inom kunskapsområdet hållbar utveckling Syftet med projektet är att, inom kunskapsområdet hållbar utveckling, skapa kunskap dels om elevers lärande rörande argumentation som inbegriper både kunskaper och etiska värden, dels om hur lärare agerar för att möjliggöra detta lärande. Arbetet med utbildning för hållbar utveckling anges av ett flertal internationella policydokument som en av skolans viktigaste uppgifter. De svenska läroplanerna anger sedan lång tid tillbaka vikten av att på demokratiska grunder skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Detta har resulterat i en rad utmaningar för skolans verksamhet, inte minst när det gäller frågor om vad som ska göras och hur det ska ske. Trots att argumentation i undervisningen bör vara av central betydelse med hänsyn till policy- och styrdokumentens framskrivning av både demokratiska och etiska perspektiv i utbildning för hållbar utveckling, saknas forskning härvidlag. Projektet avser därför att bidra med vetenskapliga kunskaper som kan vara behjälpliga inom området. Undervisning kommer att videofilmas i tre gymnasieklasser på utvalda skolor, vilka kan beskrivas som avancerad praktik gällande kunskapsområdet hållbar utveckling och där lärare medvetet använder elevdiskussioner kring *hållbarhetsfrågor* i sin undervisning. De tre utvalda klasserna kommer att följas under 2,5 år. Huvudsökande Leif Östman Uppsala universitet Medsökanden Karin Rudsberg Uppsala universitet Johan Öhman Örebro universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2011 - 2012 Projektet består av två delstudier, i vilka beprövade analysmetoder kommer att användas. Båda delstudierna handlar om analyser av det som görs i den konkreta undervisningspraktiken. I den första delstudien analyseras elevers lärande rörande argumentation i termer av förändrad kvalitet i argumentationen. Denna förändring undersöks i olika tidsperioder; inom en lektion, mellan lektioner och över hela undervisningsperioder. Vidare handlar den första delstudien om att studera betydelsen av dels elevers tidigare erfarenheter och dels möten med andra elever, lärare och artefakter. Centralt är hur samspelet mellan dessa dimensioner kan förstås i relation till elevers lärandeprocesser rörande argumentation. Den andra delstudien handlar om att skapa kunskap om lärares roll för elevers lärande. Fokus ligger på samspelet mellan lärare och elever, på lärares instruktioner och feedback under diskussioner i undervisningssituationer. Det centrala här är sambandet mellan kvalitativa aspekter i lärarens undervisning och de effekter dessa får gällande elevernas lärande. 75 Ett centralt syfte med projektet är att relatera de båda delstudiernas resultat till varandra. Genom de metoder som används kommer projektet att bidra med ny kunskap kring undervisning och lärandeprocesser som rör argumentation. Denna nya kunskap kan bland annat ge lärare svar på centrala frågor för undervisning rörande hållbar utveckling. 76
