FORSKNING PÅGÅR – EFFEKTSTUDIER

FORSKNING PÅGÅR – EFFEKTSTUDIER
Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
2011
Värt att notera
Forskning pågår – effektstudier ger en överblick av utbildningsvetenskaplig
forskning inom området som har fått forskningsmedel från
utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet.
Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna
beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till
Vetenskapsrådet.
Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren 20062010.
Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög
vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning
och lärande.
I denna serie - Forskning pågår - kan du läsa om utbildningsvetenskaplig
forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta
del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av
utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i
Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma
namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst.
Stockholm, februari 2011
Elisabet Nihlfors
Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
Innehållsförteckning
Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan:
omfattning, former och effekter
Joanna Giota
1
Vem bryr sig och vem kan man lita på? Skolans
betydelse för ungdomars sociala tillit
Carina Gunnarsson
3
Lärarkompetens och ekonomiska resurser: bestämning
och betydelse för pedagogiska resultat
Jan-Eric Gustafsson
5
Effekter på pedagogiska resultat av lärartäthet och
lärarkompetens
Jan-Eric Gustafsson
7
Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av
lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande,
lärlingsprocesser och handledarskap
Glenn Hultman
9
Testet under lupp - Konstruktion av läsförståelse i
internationella läsundersökningar
Caroline Liberg
11
Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen
påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och
studieinriktning
Erik Mellander
13
Spelinterventioner i förskolan för att befrämja
Joakim Samuelsson
utveckling av grundläggande numeriska färdigheter och
tidig aritmetisk utveckling
15
Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En
Mara Westling Allodi
intervention på organisationsnivå i skolans
lärandemiljöer för en utveckling av skolans förmåga till
förändring och anpassning till elevernas behov
16
Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan:
omfattning, former och effekter
Utgångspunkten för den föreslagna studien är att Sverige
förväntas har ”en skola för alla”. Detta är de tydliga intentionerna
som framgår såväl av utbildningspolitiska beslut som av skolans
gällande dokument och för den framtida lärarutbildningen. Det
finns emellertid många indikationer på att intentionerna inte
genomförts som planerat. Alla elevers likvärdighet och rättighet
att få lära utifrån sina egna förutsättningar, erfarenheter och behov
möts inte i det pedagogiska vardagsarbetet. Anledningar till detta
finns att söka på skilda plan och inom olika delområden.
Huvudsökande
Joanna Giota
Göteborgs universitet
Medsökanden
Lisa Asp-Onsjö
Göteborgs universitet
Ingemar Emanuelsson
Göteborgs universitet
Karin Taube
Mittuniversitetet
Det övergripande syftet med det föreslagna projektet är att studera
vilka faktorer relaterade till specialpedagogiska stödåtgärder som
är viktigast för inkluderande och exkluderande processer samt
differentieringsbehov i skolans undervisning.
Studier visar att effekter av insatta specialpedagogiska
stödåtgärder påverkas av vilka modeller för resursfördelning som
har använts och hur särskilda behov har definierats och/eller
diagnostiserats. Då det är svårt att finna pedagogiska eller
organisatoriska särdrag som på ett enkelt och entydigt sätt skiljer
specialundervisning från vanlig undervisning, med eller utan
integrerade former av stöd, är det också svårt att finna pålitlig och
tillräckligt utförlig statistik över specialundervisningens
omfattning och kostnader. Detta gäller både nationellt och
internationellt.
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
De specifika syften med projektet är att: a) kartlägga omfattningen
av och former för specialpedagogiskt stöd liksom vilka elever som
får sådant; b) studera effekter av specialundervisning med särskilt
fokus på vilka effekter olika former av specialpedagogiskt stöd
har på måluppfyllelse i grundskolans år 9, val av
gymnasieprogram och fortsatta studier i gymnasieskolan, liksom
på elevers motivation, självuppfattning och attityder till skolan.
De planerade studierna kommer att genomföras inom ramen för
UGU-projektet (Utvärdering Genom Uppföljning) och baseras på
data som finns inom ”The Gothenburg Educational Database”
(GOLD) under vilken beteckning data från Individualstatistiken,
UGU-projektet och andra projektet förts samman. UGU är ett
longitudinellt projekt som bygger på nationella representativa
elevurval som sedan början av 1960-talet i samverkan med SCB
genomfört åtta uppföljningsundersökningar inom skolväsendet
med start i grundskolans år 3. I projektet kommer data från 5
1
årskullar av elever att användas (födda 1972, 1977, 1982, 1987
och 1992). Två årskullar har erfarenheter av det relativa
betygsystemet och formell differentiering i särskild- och allmän
kurs baserat på permanent nivågruppering. Tre andra har erfarit
det målrelaterade betygsystemet och de förändringar som
decentraliseringen av skolan i början av 1990-talet medförde.
Detta gör att förändringar vad gäller insatta specialpedagogiska
stödåtgärder och dess effekter över en tidsperiod av trettio år kan
studeras, vilket kan leda till ökade kunskaper om hur skolan kan
bli mer effektiv i att ge särskilt stöd till elever i behov av sådant.
Dessutom kan konsekvenser av hur sådant stöd ges, i mer eller
mindre integrerade former, studeras. Resultaten kan även
användas för att problematisera lärarutbildningen och
specialpedagogernas oklara roll.
I GOLD finns emellertid ingen preciserad information om vilka
modeller för resursfördelning som har använts vid
specialundervisningens utformning. Eftersom det är högst
angeläget att sådan information insamlas kommer en ny
enkätundersökning bland ett representativt urval av 35 kommuner
och 1300 skolor som deltar i UGU-projektets
uppföljningsundersökningar att äga rum. Information om bl.a.
tillgång till speciallärare, specialpedagoger eller resurspersonal
kan belysa frågan om vilka faktorer som ligger till grund för
besluten om hur särskilda grupper sätts samman.
2
Vem bryr sig och vem kan man lita på? Skolans
betydelse för ungdomars sociala tillit
Sverige är ett samhälle med hög social tillit. Från tidigare
forskning vet vi att sådan social tillit har en rad positiva effekter:
ekonomisk tillväxt, låg korruption, fungerande demokratiska
institutioner, ökad trygghet, mer ekonomisk jämlikhet, ökad
tolerans, bättre hälsa samt ökade möjligheter att lösa
samhällsproblem av olika slag. I det svenska fallet tros tilliten
också vara viktig för upprätthållandet av en generell
välfärdsmodell. Trots att den sociala tilliten haft en jämnt hög nivå
i Sverige visar undersökningar att ungdomar idag har lägre tillit än
andra åldersgrupper. Denna förändring är utgångspunkt för detta
projekt, vars syfte är att kartlägga och förklara varför svenska
ungdomar har lägre tillit än andra grupper.
Huvudsökande
Carina Gunnarsson
LINNÉUNIVERSITETET
Medsökanden
Katarina Barrling Hermansson
Linnéuniversitetet
Karl Loxbo
Linnéuniversitetet
Bidragsform
Projektbidrag
Syftet med projektet är att förklara denna förändring bland
Period
svenska högstadieungdomar genom att studera skolans inverkan
på deras tillit. Den första frågan projektet ställer är beskrivande: är
låg tillit en generell trend bland svenska skolungdomar eller
skiljer sig utvecklingen åt mellan olika skolor, samhällsgrupper
eller mellan elever av olika kön? Den andra forskningsfrågan är
förklarande: vad är det som gör att tillit byggs upp eller förstörs?
Här ställs två delfrågor: a) Är det skillnader i skolans organisering
och styrform som förklarar ungdomars tillit till andra människor?
b) Finns det ett samband mellan skolmiljö och graden av tillit hos
unga människor? Bakgrunden till den första delfrågan är att
skolan har genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren i
form av kommunalisering, övergång från regel- till målstyrning,
införande av skolpeng samt ett ökat inslag av friskolor. I den
första delfrågan undersöks därför om dessa förändringar kan ha
lett till minskad social tillit bland skolungdomarna. I den andra
delfrågan riktas intresset mot faktorer inom skolan och vi ställer
frågor till eleverna om hur de själva uppfattar skolmiljön, t.ex. om
de tycker att skolans lärare är rättvisa, tillgängliga eller
engagerade, samt hur de upplever umgänget eleverna emellan.
2011 - 2012
Trots att litteraturen på området är relativt enig om vad det är som
upprätthåller tillstånd av hög respektive låg tillit i olika samhällen
är kunskapen om förändring mer begränsad, d.v.s. varför tilliten
ökar eller minskar. Forskningen om socialt kapital visar att
fungerande, effektiva och rättvisa institutioner gör att tilliten i
samhället ökar men det är få studier som kombinerar indikatorer
på social tillit med undersökningar av skolans inre liv. Eftersom
skolan är en så viktig del i unga människors liv, är det rimligt att
anta att den mer än andra offentliga institutioner påverkar
3
ungdomars värderingar och sätt att se på tillvaron.
Projektet bryter ny mark genom att kombinera forskning om
skolan med den omfattande litteraturen om socialt kapital och
tillit. Forskningsfrågorna besvaras genom en kombination av
kvalitativ och kvantitativ metod, nämligen 1) en deskriptiv studie
av ungdomars tillit 2) en s.k. panelstudie där vi följer en grupp
ungdomar under deras högstadieår 3) en brevstudie, där vi ber ett
antal ungdomar att skriva om sina erfarenheter och sin syn på tillit
4) så kallade fokusgruppsintervjuer där vi låter ungdomar i grupp
diskutera frågor om tillit.
För att genomföra den första delundersökningen av projektet utgår
vi från redan insamlade data från den internationella studien
International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) från
2009. ICCS-studien omfattar sammanlagt tre enkäter, som delats
ut till ett representativt urval elever, lärare och rektorer i 169
svenska skolor. I panelstudien samlas egna data in från ett tiotal
skolor. Av praktiska skäl inriktas panelstudien på ett urval av
skolor i storstockholmsområdet. Brevstudien och
fokusgruppsintervjuerna genomförs med ett mindre antal
ungdomar från dessa skolor.
4
Lärarkompetens och ekonomiska resurser:
bestämning och betydelse för pedagogiska resultat
Det är en allmänt utbredd uppfattning bland dem som är
involverade i skolans verksamhet, t ex lärare, elever och föräldrar,
att resurser har betydelse för de resultat som uppnås. En mindre
klass betraktas sålunda ofta som en bättre miljö för lärande än en
större klass, liksom en lärare som genomgått lärarutbildning
förväntas kunna skapa bättre förutsättningar för lärande och
utveckling än en lärare utan utbildning. Dessa allmänt utbredda
uppfattningar till trots hade den pedagogiska och ekonomiska
forskningen vid 1990-talets början kommit fram till slutsatsen att
resurser saknar betydelse för pedagogiska resultat. Under de 15 år
som förflutit sedan dess har emellertid en hel del nya resultat
erhållits i framförallt amerikanska undersökningar som utnyttjat
mer kraftfull metodik (t ex experiment och sofistikerad statistisk
analys), vilka pekar på att klasstorlek och lärartäthet har betydelse,
Huvudsökande
Jan-Eric Gustafsson
Göteborgs universitet
Medsökanden
Eva Myrberg
Göteborgs universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
liksom att lärarkompetensen är av stor betydelse.
Den svenska forskningen kring resursers betydelse för
pedagogiska resultat är av relativt blygsam omfattning, och
resultatbilden framstår som splittrad och oklar, både vad gäller
lärarkompetensens och de ekonomiska resursernas betydelse.
Detta kan bero på oklarheter i bestämningen av de olika
resursvariablerna, och det kan också ha sin grund i problem att
göra rättvisande jämförelser mellan behöriga och obehöriga lärare.
Inom projektet utnyttjas två mycket omfattande longitudinella
datamaterial för att komma tillrätta med dessa metodproblem, och
för att analysera relationer mellan resurser och resultat. Det ena
materialet är Lärarregistret, som innehåller årligen insamlade
uppgifter om landets lärare, och det andra är en individdatabas
som innehåller en stor mängd uppgifter, framförallt kring
utbildning, men även kring yrkesverksamhet för samtliga personer
födda 1972 – 1987.
Dessa uppgifter kommer att användas för att åstadkomma en mer
preciserad och differentierad beskrivning av lärarkompetens, och
då framförallt genom att skilja mellan ämnesmässig och
pedagogisk utbildning, och genom att ta hänsyn till påbörjade men
inte avslutade utbildningar. Eftersom de lärare som är verksamma
i dagens skola har genomgått flera olika lärarutbildningar är det
också angeläget att skilja mellan dessa. Med hjälp av dessa mer
finfördelade variabler kommer vi att studera skillnader i
lärarkompetens mellan skolor och kommuner.
Inom projektet kommer också innebörden i jämförelser mellan
5
behöriga och obehöriga lärare att undersökas närmare. Enligt
Skollagen får en obehörig lärare inte ges tillsvidareanställning
utan prövning avseende både ämnesmässig kompetens och
förmåga att undervisa. Ett sätt att skaffa kunskap om läraryrket för
en obehörig lärare är genom visstidsanställningar, som kan ge
underlag både för personens beslut om fortsatt verksamhet som
lärare, och för kommunens beslut om eventuell
tillsvidareanställning. Projektet kommer därför att undersöka de
olika vägarna till läraryrket för behöriga och obehöriga lärare, och
se i vilka avseenden det finns likheter och skillnader mellan de två
kategorierna.
Inom projektet kommer även kostnader för skolans verksamhet att
analyseras, vilket kommer att göras på kommunnivå. Kostnader
för undervisning utgör den största kostnadsposten, och vi kommer
att undersöka hur undervisningskostnaden för lärare påverkas av
lärarkompetens och lärartäthet, och av andra faktorer, som
exempelvis demografiska variabler, tätortsgrad och andel elever i
fristående skolor.
En huvuduppgift för projektet är slutligen att undersöka
betydelsen av lärarkompetens och ekonomiska resurser å ena
sidan, och elevernas resultat å den andra. Detta kommer att göras
med nationella provdata från åk 5, betyg i enskilda ämnen och
meritvärde från åk 9, och betyg i enskilda kurser och jämförelsetal
från gymnasieskolan.
De sammantagna resultaten från projektet kan förväntas få
betydelse bland annat för förståelsen av innebörden i
lärarkompetens och för förståelsen av relationen mellan
undervisningskostnader och lärartäthet/lärarkompetens. Projektet
kommer också att bidra till insikter om vilken betydelse olika
resursfaktorer i skolan har.
6
Effekter på pedagogiska resultat av lärartäthet och
lärarkompetens
Effekter på pedagogiska resultat av lärattäthet och lärarkompetens
Det är en allmänt utbredd uppfattning bland dem som är
involverade i skolans verksamhet, t ex lärare, elever och föräldrar,
att resurser har betydelse för de resultat som uppnås. En mindre
klass betraktas sålunda ofta som en bättre miljö för lärande än en
större klass, liksom en lärare som genomgått lärarutbildning
förväntas kunna skapa bättre förutsättningar för lärande och
utveckling än en lärare utan utbildning. Dessa allmänt utbredda
uppfattningar till trots hade den pedagogiska och ekonomiska
forskningen vid 1990-talets början kommit fram till slutsatsen att
resurser saknar betydelse för pedagogiska resultat. De senaste två
decenniernas forskning i pedagogik och nationalekonomi har
emellertid inneburit betydande framsteg när det gäller att kunna
bestämma betydelsen av olika resursfaktorer. Mer kraftfull
Huvudsökande
Jan-Eric Gustafsson
Göteborgs universitet
Medsökanden
Eva Myrberg
Göteborgs universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2012
metodik i form av till exempel experiment och sofistikerad
statistisk analys har utvecklats. Detta har fått till följd att
klasstorlek, lärartäthet och lärarkompetens framstår som viktiga
faktorer för elevers framgångsrika lärande, även om resultatbilden
på många punkter fortfarande är oklar. Den svenska forskningen
på området är också av relativt blygsam karaktär och resultaten
har varit motstridiga. Det finns därför ett stort behov av att
fördjupa kunskapen om olika resursfaktorers betydelse.
Projektet bygger vidare på det arbete som utförts i ett tidigare
projekt där databaser har byggts upp utifrån uppgifter i flera olika
register, däribland Årskurs 9 registret, Lärarregistret och Skoloch elevregistret, och där metodutveckling skett för analys av
longitudinella databaser på skol- och kommunnivå. Syftet är att
göra fördjupade analyser på flera områden som berör sambanden
mellan resurser och resultat.
Elever i de tidiga skolåren behöver ägna stor kraft och energi åt att
lära sig behärska skriftspråket. Lärares insatser kan vara av central
betydelse för resultatet av elevernas ansträngningar. Läsförmågan
utgör sedan en avgörande grund för den fortsatta framgången i
skolan. Kunskapsläget när det gäller lärartäthetens betydelse pekar
på att ökad lärartäthet under de första skolåren har en mer
gynnsam effekt på elevers skolresultat än en ökad lärartäthet
under senare skolår. Denna hypotes kommer att undersökas och
studien omfattar alla elever som började årskurs 1 under läsåren
1987/88 till 1999/2000. Grundskollärarutbildningen infördes
1988/89. Den ersatte den tidigare klasslärarutbildningen som hade
en lågstadielärarlinje och en mellanstadielärarlinje och där
7
huvudfokus för lågstadielärarlinjen låg på språk och på läs- och
skrivinlärning. Grundskollärarlinjen som fick en bredare
spännvidd och erbjöd inriktning mot årskurserna 1-7 eller 4-9,
vilket innebar en lägre grad av fokusering på den tidiga läs- och
skrivundervisningen än som varit fallet tidigare för lärare med
inriktning mot de tidiga skolåren. Effekten av den förändrade
lärarutbildningen på elevernas betyg i årskurs 9 kommer att
undersökas. Samtliga elever som började årskurs 1 under läsåren
1987/88 till 1999/2000 kommer att ingå i studien. I en tredje
delstudie ligger fokus på att utveckla metoder för analyser av
effekter av resurser med aggregerade data. I Sverige finns en
riklig mängd registerdata men forskningen står inför stora
metodmässiga utmaningar när det gäller att kunna utnyttja denna
information. Framför allt gäller det de svårigheter som är
förknippade med att hantera data som ligger på aggregerad nivå,
såsom exempelvis information som finns på skol- och
kommunnivå.
Inom projektet kommer olika metoder för tidsserieanalys av
aggregerade longitudinella data att prövas. Projektets resultat kan
förväntas få betydelse för förståelse av innebörden i olika
resursfaktorer, för bestämning av olika effekter av lärartäthet för
olika åldersgrupper, och för förståelse av effekter av
lärarutbildning på elevers resultat. Vidare kommer projektet att
bidra med kunskap om metoder för att analysera effekter av
resursfaktorer på elevresultat med hjälp av longitudinella
aggregerade data.
8
Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av
lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande,
lärlingsprocesser och handledarskap
Projektansökan tar sin utgångspunkt i, och utgör en fortsättning
av, ett tidigare UVK-finansierat projekt: Vad händer om man
tänker tvärtom…? (Dnr. 2004-922) där huvudfokus utgjordes av
frågor kring praktiskt yrkeskunnande och möjligheten att förflytta
kunskap mellan lärarutbildningens olika delar.
I det föreslagna projektet förflyttas fokus från möjligheter till
integration mellan delarna mot studenternas lärande i ett av dessa,
den verksamhetsförlagda delen (VFU). Den övergripande
forskningsfrågan är om man kan öka kvaliteten i VFU och
effektivisera studenternas yrkeslärande i riktning mot skicklighet
och professionell integritet genom att förse deras handledare med
en skärpt förmåga att uppmärksamma, artikulera och diskutera sitt
eget praktiska yrkeskunnande.
Huvudsökande
Glenn Hultman
Linköpings universitet
Medsökanden
Per Lindqvist
Högskolan i Kalmar
Ulla Karin Nordänger
Högskolan i Kalmar
Jan Schoultz
Linköpings universitet
Ann-Sofi Wedin
Linköpings universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Vi använder ofta begreppen teori och praktik som om de vore två
helt skilda företeelser. Frågan om förhållandet mellan teori och
praktik är dock mer komplex än så. Lärarutbildningen kan inte ses
som uppdelad i ”praktikdel” (t.ex. VFU) respektive ”teoridel”,
eller som EN praktik, utan som många, och praktikerna finns
såväl ute i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen som på
campus. Effekten av att man slutar tala om lärarutbildningens
olika avsnitt i termer av teori och praktik borde bli att den
eftersträvade sammankopplingen mellan dessa inte med
nödvändighet innebär att de behöver integreras på ett konkret
plan, t.ex. genom att studenterna måste bära med sig uppgifter
från de högskoleförlagda delarna som ska genomföras i de
verksamhetsförlagda, eller tvärtom. Man kan också eftersträva en
kvalitetsförstärkning av de olika delarna, var för sig, och att man
börjar betrakta studenten som den viktiga länken i integrationen
mellan lärarutbildningens olika praktiker.
Period
2009 - 2011
Resultat i det tidigare projektet pekar på att centrala aspekter av
kunskap som förflyttas mellan de skilda praktikerna riskerar att
förloras i själva översättningsprocessen men också på att det finns
broar mellan personlig kunskap och en mera generell
lärarkunskap. Metaforer och exempel verkar vara framkomliga
redskap för yrkesverksamma lärare att kollektivt formulera och
utveckla det egna yrkeskunnandet. Vad vi fortfarande vet
förhållandevis lite om är ifall utveckling och användning av dessa
redskap också leder till att de erfarna lärarna på ett mera effektivt
sätt förmår medverka till utveckling av praktiskt yrkeskunnande
9
hos noviser eller utveckling av gemensamma och formulerbara
standards för att bedöma deras kompetens. Att utveckla sin egen
praktik och att utveckla sin förmåga till handledar- eller
mentorskap behöver inte med nödvändighet förstås som identiska
processer.
I delstudier inom ”Tvärtom-projektet” visar resultaten att svenska
lärarutbildningars kunskapsmål för VFU är vagt formulerade och
att de kännetecknas av ett ”mischmasch” av teoretiska och
praktiska kunskapsformer, de visar dessutom på den förvirring
som kännetecknar bedömningssamtal i anslutning till den
verksamhetsförlagda utbildningen. En relevant fråga blir därför
om en utvecklad förståelse för yrkeskunnandet också ger de
yrkesverksamma verktyg att formulera standards för vad som kan
anses vara en godtagbar utveckling under VFU, vad som
kännetecknar ett godkänt resultat och hur man kan bedöma
processkunskap.
I projektet kommer vi att utföra ett s.k. design-experiment. Steg 1
blir en avancerad handledarutbildning med utgångspunkt i
praktiskt kunnande, där metoder och analysredskap som utprövats
i det tidigare projektet kommer att utgöra grund. Steg 2 innebär att
vi utifrån denna designar en VFU-period och prövar
handledningsmodeller i avsikt att effektivisera studenternas
yrkeslärande. I anslutning till detta kommer vi att studera
bedömningen av VFU i mötet mellan företrädare för högskolan
och yrkesfältet. Utfallet kommer att studeras utifrån tre fokus:
1. Mot de yrkesverksamma och uppfattningar av
kvalitetsförändring i handledningen. 2. Mot studenterna och
förändring av effektivitet i deras yrkeslärande. 3. Mot
bedömningssamtalen och förändring av kvalitet i dessa.
Våra erfarenheter, liksom ett flertal internationella studier, visar
att yrkesfältets roll och position i lärarutbildningen är långt ifrån
självklar. Att tydliggöra det praktiska kunnandet och studera hur
det kan utvecklas och bedömas under verksamhetsförlagd
utbildning framstår därför som synnerligen viktigt, liksom att
tydliggöra lärarutbildningens olika praktiker och deras uppgifter.
10
Testet under lupp - Konstruktion av läsförståelse i
internationella läsundersökningar
Under senare år har storskaliga internationella studier av elevers
prestationer fått allt större uppmärksamhet. I olika massmedier
rapporteras om hur de svenska eleverna klarar sig i förhållande till
elever i andra länder. Bland annat har internationella studier visat
att svenska elever läser sämre i dag än för tio år sedan, och att
pojkar och invandrarelever är starkt överrepresenterade i den
grupp som klarar sig sämst. En naturlig fråga blir då vad detta
beror på. En förklaring som nämnts är de stora förändringar som
ägt rum i skolsystemet under de senaste 10-15 åren, däremot har
man inte i någon större utsträckning diskuterat de test som
används. Det tas för givet att dessa tester ger en god och
rättvisande bild av elevers läsförmåga.
Vi menar att det är mycket väsentligt att studera vad man menar
Huvudsökande
Caroline Liberg
Uppsala universitet
Medsökanden
Jenny Wiksten Folkeryd
Uppsala universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2008 - 2010
med läsförmåga i dessa sammanhang och vad man därmed testar.
I fokus för denna studie står PIRLS 2006 (Progress in
International Reading Literacy), ett internationellt lästest som
genomförs av elever i skolår fyra i 41 länder över hela världen.
Vår studie undersöker såväl testet som den lässituation som
eleverna ingår i när de genomför testet. Vi vill också jämföra
testets lässituation med riktlinjerna för läsning i skolan och de
lässituationer som eleverna utvecklar i klassrummet och i hemmet.
Det material som kommer att utgöra grunden för undersökningen
är i första hand de olika delar som ingår i testet, dvs texter,
textfrågor, bedömningsmall, elevsvar och enkäter till föräldrar,
lärare, elever och skolledare.
Med hjälp av olika textanalytiska metoder vill vi undersöka de
kulturella drag som gestaltas genom texterna, hur texterna är
uppbyggda, vilken innehållslig struktur de har och hur de
engagerar en läsare. Tidigare forskning visar att texternas
innehåll, både hur man uttrycker sig och vad texten handlar om,
påverkar hur man förstår den. Textanalysen ligger sedan till grund
för att utveckla en förståelse av vad i texten som fokuseras genom
textfrågorna och de elevsvar som bedöms som korrekta. Av
särskilt intresse är att närmare studera de svar som enligt
bedömningsguiden klassificeras som ”ingen förståelse” och
därmed får noll poäng. Här kommer vi att kunna göra en
differentiering av vad ”ingen förståelse” kan innebära enligt
bedömningsguiden, dvs vilken typ av läsning av texten som anses
viktig och rätt och vilken typ av läsning som inte anses uppfylla
förståelsekraven. Med utgångspunkt i såväl godkända som
underkända elevsvar kommer vi att ytterligare nyansera
11
diskussionen av olika elevers sätt att närma sig en text. Till
exempel kan vissa elever ta fasta på enskilda uppgifter i en text
och andra se hela textens budskap och associera till egen
erfarenhet.
Med hjälp av bakgrundsvariabler som samlas in i enkäter till
elever, lärare och föräldrar kan ett stort antal statistiska
jämförelser göras. Av särskilt intresse för denna studie är att
kartlägga vad som karakteriserar en elev som lyckas eller
misslyckas på detta lästest med avseende på sådant som språklig
och sociokulturell bakgrund samt kön.
Projektet väntas bidra både teoretiskt och praktiskt till en mer
tydlig och klar diskussion om vad som menas med begrepp som
läsning och läsförmåga. På så sätt kan resultaten också bidra till
hur man kan tolka resultaten från internationella lästest.
Förhoppningsvis kan studien också leda till vidare diskussioner
om de pedagogiska konsekvenser som en nyanserad bild av
läsning kan få. Resultaten från projektet är därför relevanta för
flera olika kategorier av pedagogiskt intresserade; forskare,
pedagogiskt verksam personal, lärarutbildare, skolledare och
politiker. Presentationer av projektets resultat kommer att ske i
akademiska sammanhang på konferenser och i relevanta
tidskrifter. Presentationer kommer även att ske i samband med
vidareutbildning av lärare och skolledare.
12
Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen
påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och
studieinriktning
I början på 1990-talet var det överskott på förskollärare. Samtidigt
var det brist på lärare med naturvetenskaplig utbildning. Vid
Umeå universitet åtgärdade man dessa båda problem genom att
man 1998 omvandlade 30 av de 90 platserna på den 3-åriga
förskollärarutbildningen till ett naturvetenskapligt inriktad
program, för förskollärare. Åren 1999 och 2000 antog man 30
elever vardera på det naturvetenskapligt inriktade programmet och
det traditionella förskollärarprogrammet. Tre årskullar av
naturvetenskapligt inriktade förskollärare kom därigenom att
utbildas parallellt med ?vanliga? förskollärare. I detta projekt
undersöker vi två tänkbara effekter av försöket.
Den första effekten har att göra med lärarstudenternas kunskaper.
Fick studenterna på den nya utbildningen mera kunskaper i
naturvetenskap än studenterna på den traditionella utbildningen?
Skedde detta i så fall på bekostnad av andra ämnen? Fanns det
några skillnader mellan grupperna ifråga om andelen studenter
som fullföljde utbildningen?
Huvudsökande
Erik Mellander
Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering
Medsökanden
Anders Berg
Umeå universitet
Mikael Winberg
Umeå universitet
Lena Tibell
Linköpings universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
Den andra effekten handlar om förskolebarnen. Blev de
förskolebarn som fick naturvetenskapligt inriktade lärare mer
intresserade av naturvetenskap än de barn som fick vanliga lärare?
Kan man se några skillnader mellan hur barnen senare klarade
naturämnen i grundskolan och ifråga om val av naturvetenskaplig
linje på gymnasiet?
Det finns internationell forskning som tyder på naturvetenskaplig
pedagogik i förskolan kan ha positiva effekter. I flera studier har
man funnit att förskolebarn visat sig vara intresserade av
naturvetenskapliga fenomen och också har goda förutsättningar att
förstå dem. Naturvetenskapligt inriktad förskolepedagogik kan
därför vara en möjlighet att tidigt påverka barnens attityder till
naturvetenskap i positiv riktning och att påbörja inlärningen av
naturvetenskapliga begrepp och tänkesätt redan innan
grundskolan.
Det har tidigare genomförts studier i Sverige som visar att barn
som har gått på förskola presterar bättre i grundskolan och oftare
väljer teoretisk linje på gymnasiet än barn som inte har gått på
förskola. Detta är dock den första svenska studien som utvärderar
av effekterna av naturvetenskaplig pedagogik i förskolan.
13
Projektet pågår under fyra år. Under år 2010 genomförs
utvärderingen av effekterna på lärarstudenterna. Som underlag
används information om de båda utbildningsprogrammen, en
enkät till studenterna samt uppgifter om kursbetyg. Dessutom
identifieras förskolor där de tidigare studenterna har arbetat och de
barn som då gick på förskolorna. Under 2011 studeras genomförs
en enkätundersökning där barnen och deras föräldrar anonymt får
besvara frågor om förskoletiden. På basis av dess frågor
undersöks skillnader i attityder till naturvetenskap mellan de barn
som hade naturvetenskapligt inriktade förskollärare och de som
inte hade det. Vidare jämförs de två barngruppernas resultat på
nationella prov matematik, engelska och svenska i årskurs 5
De första barn som kom i kontakt med de förskollärare som ingick
i försöket vid Umeå universitet kommer att gå ut grundskolan år
2011. Det innebär att data för utvärderingen av effekterna på
barnens prestationer i grundskolan samt deras gymnasieval kan
börja sammanställas först under år 2012. Utvärderingen baseras på
avidentifierade registerutdrag om barnens betyg och resultat på
nationella prov i åk 9 samt val av gymnasieprogram. Analysen
slutförs under det fjärde året, år 2013.
Förhoppningen är att projektet ska bidra med ett underlag till
diskussionen om hur man kan vända trenden att svenska elever
under 2000-talet hävdar sig allt sämre i internationella
undersökningar av kunskaperna i naturvetenskapliga ämnen.
Studien har också en direkt koppling till utformandet av den EUstrategi för innovativa metoder i naturvetenskapsundervisningen
som påbörjades under 2007, där man särskilt har intresserat sig för
förskolan.
14
Spelinterventioner i förskolan för att befrämja
utveckling av grundläggande numeriska färdigheter
och tidig aritmetisk utveckling
Informella kunskaper i matematik och läsning samt barns förmåga
till uppmärksamhet i förskolan har starka samband med den
senare kunskapsutvecklingen i matematik och läsning. Forskare
visar att hög kvalitet i förskoleverksamheten och undervisning
under tidiga år kombinerat med en stimulerande hemmiljö har stor
betydelse för senare prestationer i matematik. Länder som vill
höja kunskapsnivån bland befolkningen bör satsa på att utveckla
förskoleverksamhet av hög kvalitet.
Huvudsökande
Joakim Samuelsson
Linköpings universitet
Medsökanden
Ulf Andersson
Linköpings universitet
Bidragsform
Trots att Sverige förmodligen har en av världens bästa
förskoleverksamheter presterar svenska elever allt sämre inom
matematikens område vid internationella jämförelser. Om det är
brister i förskolan vad gäller matematik vet vi idag inget om.
Projektbidrag
Period
2011 - 2012
Det vi vet från internationella studier är att barn i den fria leken i
förskolan utövar matematik i många olika former. Andra forskare
visade att 88 procent av alla barn på en förskola är involverade i
någon matematisk aktivitet dagligen. Barnen ägnade sig åt
matematiska områden som mönster och form (21%), storlek
(13%), räkning (12%), förändring (5%), spatiala relationer (4%)
samt klassificering(2%). Äldre barn engagerade sig något oftare
än yngre barn i matematiska aktiviteter. Samtidigt har andra
forskare visat att vissa barn inte spontant uppmärksammar antal
och räknar och att det finns ett ömsesidigt samband mellan den
spontana uppmärksamheten av antal och senare förmåga att räkna.
Forskare hävdar därför att det är viktigt att stötta barns tidiga
spontana uppmärksamhet mot tal och räkning.
Syftet med följande projekt är att studera hur olika typer av
didaktiska metoder i förskolan kan befrämja barns utveckling av
grundläggande numeriska färdigheter/förmågor och tidiga
aritmetiska utveckling.
15
Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En
intervention på organisationsnivå i skolans
lärandemiljöer för en utveckling av skolans förmåga
till förändring och anpassning till elevernas behov
Projektet grundar sig på teorier om processer mellan människan
och dess sociala miljö i lärande situationer. Miljöer som upplevs
av eleverna som bekräftande, positiva och tillfredsställande är
relaterade till högre elevresultat. Elevernas lärande påverkas av
lärarnas förmedlade förväntningar. Positiva förväntningar är
relaterade till en optimal utveckling av potentialer, medan de
elever som möts av låga förväntningar presterar under sin
potential. Lärarnas självförtroende och förmåga att kommunicera
med eleverna är också viktiga faktorer, särskilt för ungdomar från
familjer utan studietraditioner.
Skolprocesser, skolans sociala klimat och organisation har en stor
betydelse för att öka välbefinnande samt förebygga psykisk ohälsa
och även våld, missbruk och annat anti-socialt beteende. Dessa
samband är inte enbart ett sammanträffande, utan speglar ett reellt
kausalt samband. Dessa effekter är beståndiga eftersom de
introducerar ungdomarna på olika livsbanor: de omedelbara
effekterna av skolklimat bidrar därmed till att öppna eller stänga
möjligheter i framtiden.
Huvudsökande
Mara Westling Allodi
Stockholms universitet
Medsökanden
Siv Fischbein
Stockholms universitet
Rolf Helldin
Stockholms universitet
Per-Anders Rydelius
Karolinska Institutet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2009 - 2012
Begreppet delaktighet har studerats i forskning relaterad till
funktionshinder och definieras som relaterat till graden av
interaktion med miljön, men också till upplevelsen av tillhörighet
och autonomi. Alla elever som kan uppfattas som tillhörande en
minoritet kan uppleva ett utanförskap i en organisation som utgår
från majoriteten, normen eller genomsnittet. Tematiken av
inkludering innebär en målsättning om att skapa en skolmiljö som
kan bemöta och välkomna alla elever, garanterar deras delaktighet
och rätten till en god utbildning. Det svenska utbildningssystemet
har gjort stora insatser i detta avseende, men har målsättningen att
bli ännu mindre segregerande. Under de senare åren har
förekomsten av differentierade grupper dock ökat igen i många
kommuner, och andelen elever i särskolan har ökat dramatiskt.
Arbetet med skolans pedagogiska målsättningar och värderingar
är centralt för att skapa inkluderande skolor, skolor som kan möta
olikheter utan att segregera. Utbildningssystemets arbete för att
uppnå viktiga sociala målsättningar är därmed viktigt men kan
upplevas som svårare för skolans personal att strukturera. Större
grupper av barn och ungdomar uppvisar problem relaterade till
psykisk ohälsa, samtidigt som många elever lämnar skolan med
skadat självförtroende. Det är av stor vikt att hitta metoder som
16
kan stödja skolorna i strävan att skapa hälsosamma sociala
miljöer, där barn och ungdomar utvecklar en positiv identitet och
upplever tillhörighet. Demokratins innebörd måste läras av varje
generation om och om igen genom att vara delaktig i sociala
miljöer som är utformade efter demokratiska principer.
Demokratiska värderingar i skolan visar sig i behandlingen av
elever som riskerar att missgynnas. Det är viktigt att skolan
utvecklar icke-diskriminerande och rättvisa strategier som
förebygger skolmisslyckanden och inte förstärker effekterna av
elevernas bakgrund.
Den teoretiska modellen över skolklimat och värderingar i denna
studie är ett originellt bidrag som bygger på beprövade teorier och
har utvecklats utifrån de specifika erfarenheterna av svenska
elever. Genom denna studie vill vi pröva den på fältet, för att se
om den kan användas för att stödja en utveckling av
verksamheten. Forskningsprogrammet består av en intervention i
skolan för att förändra det sociala klimatet öka elevernas
delaktighet och bidra till bättre elevresultat. Skolorganisationen
genomgår en långsiktig förändringsprocess som utgår från den
egna situation, kultur och resurser. Skolans situation utvärderas
med hjälp av olika metoder och resultaten presenteras för skolans
personal. En projektgrupp bildas som utvecklar strategier, planerar
och genomför insatser, vilka integreras i skolans arbetsplan.
Insatserna innebär en anpassning av forskningsprogrammet till
den lokala situationen, men de utgår från en gemensam grund
bestående av relevanta teorier och empirisk forskning om
skolklimat och delaktighet. Förändringsprocessen följs upp
kontinuerligt och dokumenteras med hjälp av olika metoder och
instrument.
17