FORSKNING PÅGÅR _ INdIVIdeNS läRaNde

FORSKNING PÅGÅR _ individens lärande
Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013
Värt att notera
I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning
som pågår just nu, och som har fått stöd av forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet.
Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av
hög vetenskaplig kvalitet, som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande.
Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman:
• didaktik
• effektstudier
• grupprocesser
• individens
lärande
• professioner
• utbildningshistoria
• utbildningssystem
• värdefrågor
Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren
2008-2012. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet.
Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av i rapporten Resultatdialog 2012 som publicerades i samband med konferensen med samma namn.
Rapporten går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst.
Stockholm, februari 2013
Elisabet Nihlfors
Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
Innehållsförteckning
Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad
utbildning för hälso- och sjukvårdens professioner
Madeleine Abrandt
Dahlgren
1
Demokratiska läroprocesser i folkbildande
organisationer
Erling Bjurström
3
Förskolan som barns språkmiljö
Eva Björck-Åkesson
4
Nyanlända och lärande - en tvärvetenskaplig studie om
nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska skolan
Nihad Bunar
6
Simulerade provokationer - Lärarstudenters strategier
för och utveckling av ledarskap
Gunnel Colnerud
8
Förarutbildning i praktiken En studie av lärande i
trafikförankrad interaktion
Jakob Cromdal
10
Kunskapens makt: Hur lärare möjliggör elevers
deltagande och kunskapande i NO- och teknikklassrum
Anna T. Danielsson
12
Storskaliga prov ur provtagarnas perspektiv: Samband Hanna Eklöf
mellan provtyp, provtagaregenskaper och provprestation
14
Kampen om texten - om lärarstudenters möten och
Per-Olof Erixon
förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på
vägen mot en godkänd uppsats
16
Läsinlärningens grunder: individuella differenser,
utveckling och träning
Jan-Eric Gustafsson
18
En skola för avvikare: En studie av
undervisningspraktiker och identitetsformering i
särskilda undervisningsgrupper
Eva Hjörne
20
Villkor och redskap för utveckling av aritmetiska
kompetenser
Ingemar Holgersson
22
Dubbla informationskällor - ökad eller minskad
förståelse? Läsförståelse med och utan hjälp av bilder.
Mona Holmqvist
24
Att lära om migration och mångfald: Skola och museum Christina Johansson
i samverkan
26
Att skriva för att lära i digitala miljöer
Ola Knutsson
28
Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla
barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga
Mats Myrberg
30
Kognitiva implikationer för matematiklärande hos yngre Mikaela Nyroos
personer
32
Dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning
Åke Olofsson
34
TV-spel som hälsofostran - om exergaming och
ungdomars lärande om kropp, fysisk aktivitet och hälsa
Mikael Quennerstedt
36
Mentaliseringsutveckling och lärande hos döva barn
med döva föräldrar – Barns strategier att uttrycka och
förstå egna och andras intention, i åldern 0-2 år
Carin Roos
38
Språkliggörande av dans
Birgitta Sandström
40
Effekter av engelskspråkig kurslitteratur på ordinlärning: Philip Shaw
lärdomar för svenska högskolor.
42
Literacitet i Sápmi: flerspråkighet, revitalisering och
literacitetsutveckling i ett globaliserat Norden
Kirk Sullivan
44
Språk- och ämnesintegrering i den svenska skolan
Liss Kerstin Sylvén
46
Ett utbildningspolitiskt dilemma: skolprestationer och
mångkulturell inkorporering
Mats Trondman
48
"Den lärande musikern". En studie om militärmusiker
och deras musikaliska utveckling under ett livslångt
musikerskap
Maria Westvall
50
Analys och modellering av svenska elevers prestationer i Marie Wiberg
TIMSS och PISA i ett internationellt perspektiv
52
Förståelse av barns lärandevägar från förskola till
särskola- Barn med utvecklingsstörning
54
Jenny Wilder
Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad
utbildning för hälso- och sjukvårdens professioner
Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad utbildning för
hälso- och sjukvårdens professioner Projektet syftar till att
utveckla kunskap om hur kompetenser för interprofessionellt
teamarbete kan utvecklas inom simuleringsbaserade
läarandemiljöer. Förändrade ekonomiska och demografiska
förutsättningar har under de senaste decennierna lett till ökande
krav på hälso- och sjukvården (WHO 2010) och behovet av att
förändra professionsutbildningarna inom vården har betonats
(Frenk et al 2010) . Varje år drabbas ett stort antal patienter av
allvarliga sjukdomar och skador orsakade av hälso- och
sjukvården (Kohn, 2000). Sett i ett omvärldsperspektiv betonas
samverkan över professionella yrkesgränser som viktigt för att
uppnå ökad säkerhet i vården.
Huvudsökande
Madeleine Abrandt Dahlgren
Linköpings universitet
Medsökanden
Hans Rystedt
Göteborgs universitet
Li Felländer-Tsai
Karolinska Institutet
Håkan Hult
Linköpings universitet
Period
2013 - 2016
Simulering har under ett antal år blivit ett allt vanligare inslag i
utbildning för och inom hälso- och sjukvård för att möjliggöra
träning av kommunikation och beslutsfattande i akuta situationer
under säkra förhållanden utan risk för patienters liv. Kliniska
träningscentra där studenter och personal har tillgång till
simuleringsträning finns idag vid alla medicinska fakulteter.
Forskningsöversikter om simulering (Issenberg et al, 2005;
McGaghie et al, 2010) visar att återkoppling är en mycket viktig
del vid medicinsk simulering och att teamträning och
kommunikation kan utvecklas och förbättras genom simulering.
Forskningsöversikterna pekar också på behovet av bättre
utfallsmått vid forskning om simulering, mer kunskap om hur
kunskaperna från simuleringsövningar kan överföras till
vårdpraktiken och hur återkopplingen (debriefing) efter
simuleringar kan förbättras, samt hur kunskapen om simulering
kan integreras i curricula.
Man konstaterar också att den praxis-orienterade forskningen, dvs.
hur lärande och interaktion mellan olika yrkesutövare sker i
simulerad sjukvårdspraktik är mycket begränsad (MacGaghie et
al. 2010). Det här föreslagna projektet avser att ta sig an just de
kunskapsluckor som forskningsöversikterna pekar på. För att
möjliggöra detta krävs samverkan mellan forskargrupper med
olika teoretisk och metodologisk expertis och erfarenhet. I
projektet kommer forskargrupper från Linköpings universitet,
Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att samarbeta kring
gemensamma forskningsfrågor om i) deltagandes lärande, ii)
design för simuleringsbaserad utbildning och iii) instruktörers
teknikanvändning och roll i planering, genomförande och
1
reflektion i simulering. De tre samverkande parterna i projektet
bidrar med ledande expertis i Sverige inom interprofessionellt
lärande, simuleringsbaserad utbildning och teknikmedierad
undervisning.
Projektet kommer att bestå av tre praxis-orienterade, empiriska
studier som tillsammans kommer att omfatta alla faser i
simuleringen (briefing, scenario och debriefing), men var och en
kommer att behandla frågor som är närmare relaterade till en av
faserna. Eftersom utbildningen på varje plats har olika målgrupper
inkluderar studierna studerande i olika stadier av sin
professionella utveckling, allt från utbildning av grupper av
nybörjare till expertteam. Syftet med detta är att möjliggöra
kontrasterande analyser och jämförande studier mellan olika
datamängder. För att möjliggöra jämförelser och samanvändning
av data kommer data att samlas in på ett standardiserat sätt med
hjälp av en metod för videoinspelning som utvecklas i en
pilotstudie av ett team vid Göteborgs universitet. Totalt 30
simuleringssessioner kommer att spelas in (10 på varje plats).
Videofilmerna kommer att omfatta alla faser av simuleringen, dvs
hur deltagarna förberedds för simuleringsscenariot hur de agerar
under genomförandet, och hur de reflekterar över sina erfarenheter
under återkopplingen. Dessutom kommer uppföljande intervjuer
att genomföras med lärare och deltagare direkt efter varje
simuleringsomgång för att utforska deras erfarenheter av
simuleringen. Även intervjuerna kommer att videofilmas.
Analyser av videofilmerna kommer att göras utifrån
praktikteoretiska perspektiv på professionell praktik som
synliggör kunskapsanvändning och relationer mellan
utbildningsarrangemang, kommunikation, ageranden och lärande.
Utöver enskilda analyser inom respektive team kommer samarbete
ske mellan de olika forskarlagen i syfte att integrera kunskaper
och iakttagelser i projektet som helhet och därmed bidra till den
samlade kunskapen i fältet.
2
Demokratiska läroprocesser i folkbildande
organisationer
Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer
Projektet undersöker formella och informella demokratiska
läroprocesserer i nutida folkbildningsorganisationer. Tre
folkbildningsorganisationer med olika inriktning och
medlemsanslutning studeras: Arbetarnas bildningsförbund (ABF),
Samarbetsorganet för etniska föreningar i Sverige (SIOS) och
Sveriges roll- och konfliktspelsförbund (Sverok). Projektet avsr
att fördjupa förståelsen av vilken betydelse ideella folkbildande
organisationer har för demokratin i dagens samhälle, samt hur
demokrati lärs in både på ett idémässigt och praktiskt plan.
Traditionellt och historiskt förankrade synsätt på bildning och
demokrati stäls i relation till det arbete med demokrati som pågår i
nutidens folkbildningsorganisationer och omsätts i olika typer av
läroprocesser i deras verksamheter.
Huvudsökande
Erling Bjurström
Linköpings universitet
Medsökanden
Carin Falkner
Högskolan i Jönköping
Tobias Harding
Linköpings universitet
Henrik Nordvall
Linköpings universitet
Bernt Gustavsson
Örebro universitet
Period
2009 - 2011
Såväl organisationernas interna som externa demokratiarbete
analyseras och ställs i relation till deras relationer och
förhållningssätt till externa aktörer med förankring inom staten
(inklusive landsting och kommuner), varumarknaden och det
civila samhället. Speciell tonvikt läggs vid de praktiker och
verksamheter inom organisationerna som har karaktär av
informella demokratiska läroprocesser och praktisk, snarare än
teoretisk, kunskapsinlärning. Ur denna synvinkel beaktas också
organisationernas användning av ny digital medie- och
informationsteknologi, samt vilken betydelse denna användning
har för det demokrati- och bildningsarbete som bedrivs.
Härigenom syftar projektet till att fördjupa förståelsen av vad
bildningstanken står för i samtiden och på vilket sätt den är
kopplad till arbetet med att fördjupa demokratin i den typ av
verksamhet som olika bildningsorganisationer bedriver.
3
Förskolan som barns språkmiljö
Få studier har gjorts kring förskolan som språkmiljö och själva
miljöns betydelse för den språkliga interaktionen och barnens
språkutveckling. I detta projekt ämnar vi studera förskolan som
språklig miljö och analysera dess fysiska och sociala språkmiljö i
relation till barns språkliga interaktion i förskolan. Syftet är att
studera gemensamma faktorer i förskoleavdelningarnas språkmiljö
och de variationerna som förekommer. Vidare vill vi studera hur
stabil språkmiljön är. Förutom den dagliga språkanvändningen i
samspelet mellan förskolans aktörer inbegriper den sociala miljön
personalens attityd till läsning och skrivning och deras verbala
språkbruk. Till den sociala miljön hör också att skapa möjligheter
för barnen att samtala och diskutera, t ex genom att ställa
tankeväckande frågor och dagligen samtala med varje barn, att
uppmuntra barnen att berätta, fantisera och låtsasläsa.
Huvudsökande
Eva Björck-Åkesson
Högskolan för lärande och
kommunikation
Medsökanden
Ann-Katrin Svensson
Högskolan i Jönköping
Anette Sandberg
Mälardalens Högskola
Polly Björk-Willén
Linköpings universitet
Period
2009 - 2011
Den sociala språkmiljön studeras genom observationer av det
verbala språket, personalens självskattning av språkmiljön samt
observation av samspelet mellan barn och personal. Detta
kompletteras med videoinspelningar av samspelet mellan barn.
Den fysiska miljön avser text och symboler som finns synliga i
rummen såsom tidskrifter, planscher, lappar med text och barnens
egna skrivförsök. Det gäller även hur böckerna är arrangerade och
hur tillgängliga de är för barnen, om skrivhörnan är variationsrik
och inbjudande, om det finns datorprogram som uppmuntrar till
samarbete och samtal, och att det går att sitta flera vid datorn. Den
fysiska skriftspråksmiljön kartläggs med hjälp av
observationsprotokoll och personalens självskattning av
avdelningens skriftspråkmiljö. I fokusgruppsintervjuer kommer
personalen att få kommentera sina egna skattningar samt resultatet
av kartläggningarna över tid.
Barn och personal på totalt 60 förskoleavdelningar i Jönköping,
Linköping och Västerås kommer att delta i studien. Vi kommer att
göra återkommande kartläggningar och observationer under två år
för att studera gemensamma faktorer och variationer i språkmiljön
samt för att utröna hur stabil språkmiljön är. Även enkäterna
kommer att delas ut vid flera tillfällen och fokusgruppsintervjuer
med personalen på avdelningar kommer att ske vid tre tillfällen
för att kunna studera utveckling över tid. För att studera
språkmiljön kommer data från de olika delarna av projektet att
integreras och hanteras med metoder som kan visa dimensioner
som framträder samt mönster av olika faktorer som är speciellt
betydelsefulla både i själva språkmiljön och såsom dessa
avspeglas i barns samspel. Projektet fördjupar kunskaperna om
4
den språkliga miljön i förskolan. Det är relevant för både studenter
i lärarutbildningen och verksamma pedagoger.
Studien har stor utbildningsvetenskaplig relevans då den avser att
ge kunskap om hur man tydligare kan stödja och utveckla barns
språkmiljö i förskolan och ge barn ökade möjligheter att utveckla
ett rikt språk och utnyttja hela sin språkliga potential. I studien
kommer kunskap om ur en optimal språkmiljö kan arrangeras och
systematiskt förbättras i förskolan, avseende social miljö, fysisk
miljö och samspel skapas. Vidare kommer studien att leda till
utveckling av undersökningsinstrument för språkliga faktorer i
förskolmiljön samt analys av samspel i förskolemiljö.
Instrumenten förväntas vara användbara både hos praktiker och
forskare samt på lärarutbildningen då den ger kunskaper om
tillvägagångssätt för att kartlägga språkmiljöer.
5
Nyanlända och lärande - en tvärvetenskaplig studie
om nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska
skolan
I fokus för detta forskningsprojekt står nyanlända elever i
grundskolans senare år. Med nyanlända avser vi elever som har
invandrat till Sverige, oavsett invandringsskälet och saknar
grundläggande kunskaper i svenska språket, oavsett skolbakgrund
i övrigt och kommer till grundskolan strax före sin skolstart eller
under sin skoltid, oavsett om de går i förberedelseklass eller är
från början fysiskt och pedagogiskt integrerade i ordinarie klasser.
Studiens mål är att ta fram kunskaper om en relativt stor grupp
elever i den svenska skolan, om vars lärandevillkor vi vet väldigt
lite. Dessa kunskaper kan hjälpa oss att förstå vilka faktorer i och
omkring skolorna samt sättet att organisera och genomföra
undervisningen på ger de nyanlända största möjligheter till fortsatt
kunskapsutveckling, en god språkutveckling, skolframgång
genom användning av både modersmål och svenska som
andraspråk, identitetsutveckling samt integration i skolan och
samhället.
Huvudsökande
Nihad Bunar
Stockholms universitet
Medsökanden
Monica Axelsson
Stockholms universitet
Fredrik Hertzberg
Stockholms universitet
Jenny Nilsson
Stockholms universitet
Period
2011 - 2013
Syftet är att kartlägga, beskriva, analysera och diskutera hur
mottagande av nyanlända elever är upplagt, hur det fungerar i
praktiken och med vilka resultat i Stockholm, Södertälje och
Boxholm samt i en skola med erfarenhet av de nyanländas
mottagande i vardera kommunen. Våra huvudsakliga
frågeställningar är: Hur har de tre berörda kommunerna
organiserat mottagandet av nyanlända elever i grundskolan? Hur
fungerar mottagningen och integreringen av de nyanlända i
skolans sociala och pedagogiska sammanhang i praktiken i de tre
berörda skolorna? Hur påverkar de olika organisatoriska och
pedagogiska modellerna när de tillämpas i kommunerna och
skolorna elevernas sociala relationer, identitetsutveckling och
skolprestationer? Tidigare forskning om denna grupp elever är
kraftigt outvecklad och en rad forskare och myndigheter har
efterlyst mer vetenskapliga kunskaper om hur utbildningen och
undervisningen för de nyanlända anordnas, genomförs och med
vilka resultat.
Vi vet väldigt lite om vad som fungerar och varför. Det finns
enbart några enstaka studier som har undersökt de nyanländas
prestationer i ett långsiktigt perspektiv, identitetsutveckling,
språkutveckling i förberedelseklasser och samverkan mellan lärare
i förberedelseklasser och övriga lärare på skolan. Våra teoretiska
utgångspunkter är dels den franske sociologen Pierre Bourdieu
och hans teori om relationernas betydelse för individernas position
6
och möjligheter till utveckling samt hur relationer mellan olika
aktörer påverkas av deras tillgång till skilda maktmedel, vilka han
kallar för kapital. Vår andra teoretiska utgångspunkt är den
brittisk-australiensiske språkforskaren M.A.K. Hallidays
språkbaserade teori om lärande. Han menar att nya sätt att tänka
på ett fenomen kräver nya språkliga resurser; omvänt innebär nya
sätt att använda språket ett något annorlunda perspektiv på
världen.
Lärande i skolan innebär en viktig förändring i förhållande till det
spontana lärandet utanför skolan bl.a. eftersom det i hög
utsträckning baseras på skrift i stället för tal, och skriftens
konventioner och sätt att konstruera verkligheten skiljer sig från
talets. För en adekvat bedömning och effektiv undervisning för
andraspråkselever är det viktigt att kartlägga kännetecknen för
skolspråk, ämnesspråk och för det spontana språket som eleverna
lär sig utanför skolan. Vår främsta metod är kvalitativ och
datainsamlingsmetoder är bearbetningen av sekundär litteratur och
policydokument, intervjuer och deltagande observation. Vi
kommer att intervjua skolchefer och ansvariga för
flyktingmottagande i de tre undersökta kommunerna, rektorer och
lärare som jobbar i de tre berörda skolorna (de som direkt jobbar
med nyanlända liksom modersmålslärare och övriga ämneslärare
på skolan), de nyanlända och deras föräldrar, representanter för
elevhälsa, studie- och yrkesvägledare, fritidsledare.
Vidare kommer vi att bedriva deltagande observationer i klassrum
för att studera de använda pedagogiska modellerna,
kommunikationen och interaktioner mellan lärare och elever,
liksom mellan eleverna själva (både inom ramen för
förberedelseklassen och med övriga elever på skolan). Denna
studie ämnar således ta ett teoretiskt och empiriskt helhetsgrepp
på de nyanlända elevernas integration i skolan och samhället i tre
kommuner och tre skolor.
7
Simulerade provokationer - Lärarstudenters
strategier för och utveckling av ledarskap
Ett klassiskt och samtidigt aktuellt problem i lärarutbildningen är
att ge möjlighet för studenterna att utveckla sina strategier för leda
arbetet i klassrummet. I detta forskningsprojekt använder vi
virtuell simulering för att undersöka vilka spontana strategier
lärarstudenter använder sig av vid störningar i klassrummet och
hur nya erfarenheter i form av simulerade provokationer påverkar
utvecklingen av ledarskapet. Projektet utgör ett samarbete mellan
forskare inom utbildningsvetenskap och datavetenskap. Lärarens
förmåga att leda klassrumsarbetet är högst avgörande för
elevernas lärande i skolan. Läraren måste därför kunna leda
verksamheten så att störningar hindras och att grupprocesser,
arbetsformer, motivation och arbetsro möjliggör bästa tänkbara
lärande. Lärarstudenter får i sin utbildning begränsade möjligheter
att realistiskt träna, pröva och utveckla sin förmåga att leda en stor
Huvudsökande
Gunnel Colnerud
Linköpings universitet
Medsökanden
Mattias Arvola
Södertörns högskola
Eva Ragnemalm
Linköpings universitet
Marcus Samuelsson
Linköpings universitet
Period
2012 - 2014
grupp i en komplex verksamhet.
Verksamhetsförlagd utbildning erbjuder vissa erfarenheter av att
leda klassrummet, men under begränsad tid och i särskilda former.
Det vore inte etiskt försvarbart att låta studenter testa strategier på
verkliga elever. Föreliggande forskningsprojekt avser att
undersöka om simuleringsteknik för virtuell träning av det
ledarskap som inte kan tränas i den verkliga världen, kan utgöra
stöd för studentens utveckling av sin förmåga. Ledarskapet ses här
inte som en teknisk eller instrumentell färdighet, utan högst
beroende av att omdömesförmågan utvecklas, vilket sker genom
erfarenhet. I tidigare forskning konstateras att lärares ledarskap är
inriktat på att skapa arbetsro och förhindra inslag som kan vara
störande för lärande. Den vanligaste strategin för att uppnå detta
är att läraren visar ogillande. Vid störningar handlar läraren ofta
oöverlagt. Det tycks finnas ett tydligt utbildningsbehov och detta
behov är omfattande och komplext.
Utvecklade strategier, medvetenhet om sina egna reaktioner och
förståelse för elevernas behov och upplevelser samt förmåga att
skapa tillitsfulla relationer tycks vara viktiga element i
utbildningen. Projektet vilar på antagandet att lärande påverkas av
hur något uppfattas och att man behöver möta variation av ett
fenomen för att kunna urskilja olika viktiga aspekter. Vi utgår
också från att lärande av en komplex kompetens, såsom att leda
arbetet i klassrummet, bygger på samma principer som lärande av
mer avgränsade förmågor. Kompetens innefattar därmed
förmågan att se och handla i nya situationer på ett ändamålsenligt
sätt, vilket kommer av att man kan urskilja väsentliga aspekter och
8
beakta dem samtidigt i en viss situation. Sådan förmåga kommer
av att man har mött variationen i fenomenen.
I detta fall skapas variationen genom simulerade
klassrumssituationer, vilket erbjuder den lärande studenten att
experimentera med olika handlingar, pröva, reflektera och få feedback genom de virtuella elevernas responser. Studenterna kan ges
tillfälle att också se de egna strategierna misslyckas, eftersom
misslyckanden i denna mening är en positiv aspekt av lärande. I
denna första studie börjar vi med ett scenariobaserat spel och går
sedan stegvis vidare med att utveckla en dynamisk simulering.
Studenternas val av strategi registreras automatiskt under
försökstillfällena, vilket gör det möjligt att följa förändringar i
sättet att hantera ledarskapet. Vi spelar också in på video hur
studenten agerar i det virtuella klassrummet och samtalar om detta
(s.k. stimulated recall) för att ta del av hur studenten talar om och
reflekterar över sina erfarenheter.
9
Förarutbildning i praktiken En studie av lärande i
trafikförankrad interaktion
Hur blir man en god bilförare? Det föreslagna forskningsprojektet
anlägger ett kommunikations- och samtalsanalytiskt perspektiv på
förarutbildning, i syfte att närmare beskriva den process genom
vilken människor lär sig att köra bil av bilskollärare och andra
erfarna förare. Även om forskning om bilkörning idag är ett stort
forskningsfält, och även om relativt mycket forskning tidigare
gjorts om förarutbildning, har detaljerade och kvalitativa
videoanalyser av det trafikförankrade samspelet mellan
körskoleelev och lärare inte genomförts. Detta innebär att vi
börjar få betydande kunskap om exempelvis hur förare reagerar på
olika stimuli inne i fordonet eller i fordonets omgivning och om
hur attityder till bilkörning hänger ihop med olycksfrekvens.
Däremot finns det en tydlig brist på kunskap om hur
förarutbildning går till i praktiken. Idag finns endast enstaka
Huvudsökande
Jakob Cromdal
Linköpings universitet
Medsökanden
Lena Levin
Statens väg- och
transportinstitut, VTI
Mathias Broth
Linköpings universitet
Period
2013 - 2015
studier av körlektioner, där man etnografiskt återger olika
körlärares undervisningsstrategier och elevers lärstilar.
Med utgångspunkt i videobaserad interaktionsanalys kommer vi
att i detalj undersöka samspelet mellan instruktör och elev under
körlektioner i trafikskola såväl som i privat regi. Körlektionen
utgör ett särdeles lämpligt sammanhang för att studera de
grundläggande färdigheter som hos den vane föraren övergått i
tyst kunskap och rutinpräglat handlande, då dessa normalt
?osynliga? förmågor och färdigheter manifesteras och formuleras
under körlektionen som en naturlig del av utbildningen. Genom
att följa sex körskoleelever och två "privatister" från deras första
körlektion fram till godkänt körkortsprov bygger vi en omfångsrik
korpus av videoinspelningar om minst 400 timmars trafikförlagd
körträning samt en mindre korpus av teorilektioner på körskolan.
Skeendet i bilarna kommer att filmas med tre kameror, som
dokumenterar olika relevanta aspekter av såväl det som sker inne i
bilen som världen utanför bilen. Nyckelsekvenser kommer att
transkriberas och närstuderas med s.k.
multimodal videoanalys, en form av analys där hänsyn tas till
både tal och andra resurser som instruktörer och körelever kan
använda sig av för att utföra specifika handlingar. Olika fall som
liknar varandra kommer att samlas i grupper, för att visa hur olika
delaktiviteter i körundervisningen är sekventiellt uppbyggda tur
för tur mellan lärare och elev. Fall som avviker ifrån ett
dominerande mönster kommer att studeras ytterligare noggrant,
särskilt de avvikande fall som också leder till en potentiellt
trafikfarlig situation. Projektets mest konkreta kunskapstillskott
10
gäller körundervisning och övningskörning samt dessa aktiviteters
roll i formandet av unga trafikanter. Utifrån analyser om vad som
fungerar väl under körlektionerna kommer projektet även att
kunna identifiera effektiva arbetsmetoder som erfarna instruktörer
använder sig av. Denna kunskap kan sedan användas i utbildning
och fortbildning av trafiklärare och handledare.
Projektet väntas också fördjupa vår kunskap om förhållandet
mellan mobilitet genom en föränderlig omgivning och hur
människor använder språkets, kroppens och omgivningens olika
resurser i sitt sampel. Mer generellt kommer projektet även att
bidra med ny praktikförankrad kunskap om lärande så som det
manifesteras över tid i samspelet mellan elev och
instruktör/handledare.
11
Kunskapens makt: Hur lärare möjliggör elevers
deltagande och kunskapande i NO- och
teknikklassrum
Syftet med projektet är att bidra till kunskap om inkluderings- och
exkluderingsprocesser inom naturvetenskap och teknik (N&T).
Projektet inriktar sig mot två nyckelperioder för elevers relation
till dessa områden: högstadiet, då forskning visar att många elever
tappar sitt intresse för ämnena, och gymnasiet, då elever väljer om
de vill gå vidare till universitetstudier i ämnena. Genom att
analysera klassrumsprocesser i relation till hur elever ser på
naturvetenskap och teknik, och på sin egen roll i N&T-klassrum
hoppas vi bidra till en ökad förståelse för elevers val och bortval
av naturvetenskap och teknik samt att bidra till en mer
inkluderande N&T-undervisning. Centralt i projektet är att
utforska hur kunskapsutveckling och maktrelationer är
sammanlänkade i klassrummet, till exempel, vilka möjligheter till
meningsskapande och identitetsutveckling som lärares val av
undervisningsinnehåll och undervisningsform öppnar för olika
elever och grupper av elever.
Huvudsökande
Anna T. Danielsson
Uppsala universitet
Medsökanden
Åke Ingerman
Göteborgs universitet
Malena Lidar
Uppsala universitet
Leif Östman
Uppsala universitet
Maria Berge
Chalmers tekniska högskola
Period
2013 - 2015
Projektet består av tre delstudier. I den första delstudien utforskas
vilka lärandemöjligheter som skapas av lärarnas
klassrumshandlingar. Den andra delstudien undersöker vilka
klassrumspositioner och kunskapanden som möjliggörs för olika
studenter. Delstudie tre söker identifiera hur studenters
klassrumspositioner förändras och utvecklas samt relatera
delstudie två till studenternas egna upplevelser av vad de ser som
möjligt och intressant för dem inom naturvetenskap och teknik.
Olika typer av undervisningsmoment i fysik och teknik kommer
att observeras och videofilmas. Videomaterialet kommer även att
kompletteras med intervjuer med lärare och elever, för att få fatt i
hur de ser på t.ex. naturvetenskapens och teknikens roll i
samhället och uppfattar sina egna roller i klassrummet. I analysen
av videomaterialet och intervjuerna använder vi oss av två olika
analysverktyg: praktisk epistemologi och positionsteori.
I en praktisk epistemologisk analys studeras vad det är som får
handlingar eller samtal att ta vissa riktningar och fortsätta på vissa
sätt och hur individer värderar olika alternativ. I synnerhet
intresserar vi oss för hur lärares undervisningspraktiker är
relaterade till elevers meningsskapanden. Positionsteori ger oss
verktyg för att studera hur lärare och elever positionerar varandra,
och även naturvetenskapliga kunskaper och praktiker. Denna
analys fokuserar på så sätt hur individer likväl som praktiker och
kunskaper inkluderas och exkluderas i förhållande till N&T i
12
klassrumsprocesser. Att analysera processer kopplade till kunskap
och makt blir särskilt intressant i relation till högstatusämena fysik
och teknik, som tidigare forskning visar att många elever har svårt
att identifiera sig med.
13
Storskaliga prov ur provtagarnas perspektiv:
Samband mellan provtyp, provtagaregenskaper
och provprestation
Storskaliga prov sedda ur provtagarnas perspektiv: Samband
mellan provtyp, provtagaregenskaper och provprestation
Provklimatet i Sverige har förändrats betydligt de senaste åren,
och vårt nationella provsystem har reformerats. Till exempel har
fler nationella prov i fler ämnen och fler årskurser än någonsin
tidigare införts, och man fäster stor vikt vid resultaten från
internationella jämförande studier av elevers kunskaper. Vårt
största antagningsprov till högre utbildning, Högskoleprovet, har
också reformerats med ett nytt upplägg och flera nya delprov.
Med tanke på alla dessa förändringar, och de förändrade
attityderna till mätning och bedömning från politiskt håll, framstår
det som ytterst relevant att studera a) hur de som faktiskt skriver
dessa prov uppfattar proven och uppför sig i provsituationen, nu
och över tid, och b) om olika grupper av provtagare reagerar och
agerar olika i olika provkontexter och om detta har betydelse för
gruppskillnader i provprestation.
Huvudsökande
Hanna Eklöf
Umeå universitet
Medsökanden
Per-Erik Lyrén
Umeå universitet
Period
2013 - 2016
Ett resultat på ett prov som avser mäta kunskaper eller förmågor
kan sällan antas vara ett rent mått på de avsedda kunskaperna eller
förmågorna. Hur den som tar provet upplever detta prov, hur
provtagaren reagerar och beter sig i provsituationen har också
visat sig ha betydelse för hur provtagaren faktiskt presterar.
Psykologiska variabler, såsom motivation, testängslan och
provstrategier kan spela in, och det kan även provets karaktär,
utformning och provsituationen som sådan. Fokus i
forskningsprojektet kommer att ligga på provtagarens perspektiv i
provsituationen, ett perspektiv som ofta ignoreras men som är helt
centralt då det är de som faktiskt skriver proven som genererar de
resultat som sedan används på olika sätt, och då det är provtagarna
som ofta drabbas av konsekvenserna av ett bra eller dåligt resultat.
Projektet syftar därför till att a) undersöka provtagares uppfattning
av storskaliga prov, och deras beteende i provsituationen.
Projektet kommer att studera hur variabler som motivation,
testängslan och strategier i själva provsituationen är kopplade till
provets egenskaper och till provprestation. Projektet syftar också
till att b) undersöka om sambanden ser olika ut för olika grupper
av provtagare (med avseende på exempelvis ålder och etnicitet).
Mer specifikt syftar projektet till att undersöka om dessa aspekter
i någon mån kan förklara gruppskillnader i provresultat,
exempelvis varför män tenderar att prestera bättre än kvinnor på
Högskoleprovet, medan detta inte gäller för de nationella proven.
14
Projektet kommer att använda sig av befintliga data men också
samla data via enkäter i tre skilda provsammanhang: nationella
prov, internationella studier som TIMSS och PISA och
Högskoleprovet. Projektet berör frågor som handlar om huruvida
proven är rättvisa, om resultaten är av god kvalitet och om hur
man kan tolka och förstå resultaten från dessa prov.
De förväntade resultaten kan vara betydelsefulla ur flera aspekter.
Dels kommer projektet att ge ökade kunskaper om hur våra största
prov uppfattas av provtagarna, vilket är viktigt att veta inte minst
med tanke på det förändrade provklimatet och med tanke på
provens centrala roll i utbildningssystemet. Dels kommer
projektet att kunna kartlägga hur olika typer av prov fungerar för
olika grupper av provtagare. Detta är relevant kunskap för alla
som tolkar och använder sig av provresultat i olika sammanhang.
Detta är också relevant kunskap ur ett provteori-perspektiv, då det
kommer att innebära en ökad förståelse av vad våra största prov
egentligen mäter.
15
Kampen om texten - om lärarstudenters möten och
förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner
på vägen mot en godkänd uppsats
Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar
med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd
uppsats. Projektet Kampen om texten - om lärarstudenters möten
och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen
mot en godkänd uppsats tar sin utgångspunkt i det faktum att den
skriftliga produkten sedan länge utgör den primära artefakten i ett
vetenskapligt forskningssammanhang; från det att Wilhelm von
Humbolt (1767-1835) utformade grunden för det första
forsknings¬universitetet, Humboldt-Universität zu Berlin, 1810,
till vår nutida förståelse av universiteten som en plats för skriftlig
kunskapsproduktion (Kruse, 2006). En annan utgångspunkt för det
här projektet är att universiteten inte utgörs av några enhetliga
språkmiljöer med gemensamma krav när det gäller vad som
utmärker en god vetenskaplig text och hur man tänker sig
förhållandet mellan den vetenskapliga verksamheten och
skrivandet. Olika discipliner eller ?tribes?
Huvudsökande
Per-Olof Erixon
Umeå universitet
Medsökanden
Mona Blåsjö
Stockholms universitet
Olle Josephson
Stockholms universitet
Inger Erixon Arreman
Umeå universitet
Tomas Englund
Örebro universitet
Eva Hagström
Örebro universitet
Period
2012 - 2015
som Becher (1994) liknar dem vid, har en uppsättning outtalade
antaganden eller doxa (Bourdieu, 1980) som definierar det man
tar för givet och som får betydelse för hur man ser på förhållandet
mellan den vetenskapliga verksamheten och skrivandet. Från ett
dialogiskt perspektiv är skrivna texter inte att betrakta som
statiska och avslutade objekt i sig själva, utan framväxande och
förhandlade i en social process (Bazerman & Prior, 2004, p. 1).
Studenternas väg fram till en färdig och meningsfull text är
dialogisk till naturen. Därför vill projektet närmare studera de
olika språk- och skriftvärldar, som möter en lärarstudent under
utbildningen och analysera de överväganden och förhandlingar
som kan uppstå på grund av olika disciplinära skrivtraditioner och
epistemologiska krav på vägen fram till en godkänd uppsats.
Skrivprocessen kommer även att studeras som en specifik
kommunikativ praktik genom att avtäcka sociala identiteter,
institutionsnormer och sätt på vilka dessa sociala formationer
etableras, förhandlas och examineras i en kommunikativ praktik
(Bakthin 1981). I analysen av de texter vi avser att insamla
kommer vi att utgå från, men också kritiskt pröva Graues (2006)
fyra identifierade och beskrivna skrivtraditioner inom akademin:
(1) skrivandet som rapportering, (2) skrivandet som tolkning, (3)
skrivandet som konstituering och (4) skrivandet som praxis. Dessa
skrivtraditioner, som presenteras i metodavsnittet, är teoretiska
konstruktioner i den meningen att de sällan existerar i sina rena
16
former i verkligheten, utan snarare i form av olika hybrider.
Projektet ska ses mot bakgrund av att den skriftliga produktionen i
form av uppsatser kommer att tillmätas en allt större tyngd i
universitetsutbildningarna och utgöra en viktig parameter i
kvalitetsmätningarna av lärosätena.
Inte sällan tenderar uppsatsarbetet i en utbildning att bli en
stötesten för många studenter. I det nya systemet för
kvalitetsgranskning (2011-2014) har Högskoleverket för avsikt att
undersöka hur väl utbildningen når de aktuella målen genom att
särskilt granska studenters självständiga arbeten, dvs.
examensarbeten (http://www.hsv.se/kvalitet/bedomningavutbildningarnasresultat/¬fragorochsvar.4.37953c3d1
2c3c38cb6c80007607.html). Därför har projektet relevans för alla
universitets¬utbildningar. Lärarutbildning är en bred
yrkesutbildning som kan spänna över flera fakultetsområden med
sina olika traditioner. De mer allmänna delarna i utbildningen,
som är riktade mot lärarkunskap, hämtar näring ur en
samhällsvetenskaplig forskningstradition med sina specifika
skrivtraditioner. De mer ämnesinriktade delarna kan vetta mot
såväl naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga som
humanistiska skrivtraditioner.
Till detta ska läggas det faktum att lärarutbildningen i form av en
yrkesutbildning avser att utgöra en tillämpning av
kunskapsinnehållet i utbildningen. Med den nya lärarutbildningen
knyts denna del i utbildningen närmare ämnena. I det
longitudinellt anlagda projektet vill vi undersöka och kritiskt
analysera (1) de språkvärldar och motstridiga epistemologiska och
skriftliga krav en lärarstudent möter under sin utbildning, (2) hur
studenterna ser på skrivandets plats och funktion i sin egen
utbildning, (3) hur lärarstudenterna förhåller sig till de (skilda)
krav de ställs inför i arbetet med sina skriftliga uppgifter, (4) om
och på vilka sätt dessa krav lämnar avtryck i uppsatserna samt (5)
hur och i vilken utsträckning studenternas genus har betydelse för
aspekterna 1-4.
17
Läsinlärningens grunder: individuella differenser,
utveckling och träning
I syfte att förstå vilka faktorer som främjar den tidiga
läsutvecklingen samt mekanismerna bakom utvecklingen av
kognitiva förmågor och akademisk prestation, utgår vi från två
olika forskningsområden. Det första området är forskning som
pekar mot att fonologisk medvetenhet, d.v.s. medvetenhet om
språkets ljudmässiga uppbyggnad, är en nödvändig förutsättning
för att kunna avkoda ord, och det andra området är forskning om
struktur och utveckling av kognitiva förmågor, i synnerhet ickeverbal problemlösningsförmåga. Dessa forskningsområden har
endast i mycket liten utsträckning sammankopplats i tidigare
forskning, och dessutom avser vi här att sammanföra dem på ett
nytt sätt. Det huvudsakliga syftet med projektet är att testa
hypoteser, som härrör från dessa områden. Mer specifikt har
projektet följande tre syften: 1. En mängd forskning visar, bland
Huvudsökande
Jan-Eric Gustafsson
Göteborgs universitet
Medsökanden
Ulrika Wolff
Göteborgs universitet
Period
2010 - 2012
annat genom preventionsforskning, att fonologisk medvetenhet är
av kritisk betydelse för den tidiga läsningen.
De studier som redovisats har företrädesvis gällt barn i
sexårsåldern, eller något yngre engelsktalande barn, vars formella
skriftspråksinlärning redan har påbörjats. Dock är det av teoretisk
betydelse att undersöka olika faktorers påverkan på den tidiga
utvecklingen av fonologisk medvetenhet, d.v.s. hos barn runt fyra
år. Föreliggande projekt syftar alltså till att studera effekterna av
strukturerad fonologisk träning på utvecklingen av fonologisk
medvetenhet och tidig läsning hos yngre barn. 2. Viss forskning
indikerar att små barns fonologiska medvetenhet har ett starkt
samband med deras icke-verbala induktiva förmåga (vanligen
kallad Gf). En hypotes är att induktiv förmåga är viktig för den
spontana utvecklingen av medvetenheten om språkets fonologiska
struktur. Om det kan påvisas att så är fallet, skulle det innebära ett
genombrott i vår förståelse för vilken roll Gf spelar för senare
individuella skillnader i utveckling och lärande i vid betydelse.
Ett andra syfte med projektet är därför att studera relationer
mellan Gf och fonologisk medvetenhet i tidig ålder samt
betydelsen av Gf för utvecklingen av fonologisk medvetenhet i
åldrarna mellan fyra och sex år. 3. Tidigare forskning har också
visat att det finns ett starkt samband mellan socioekonomisk status
(SES) och tidig läsförmåga. Detta är i sin tur troligen relaterat till
t.ex. ordförråd och läsvanor inom familjen. Dock är det inte känt, i
vilken utsträckning och på vilket sätt, fonologisk medvetenhet och
Gf modererar effekterna av skillnader i SES. Ytterligare ett syfte
är att undersöka dessa mekanismer. I studien kommer 250 barn att
18
följas från fyra års ålder upp till sju års ålder. Deras fonologiska
förmåga, mått relaterade till läsning samt deras icke-verbala
förmåga kommer att mätas två gånger per år, och information
kommer att samlas in genom enkäter till föräldrar och förskolor,
t.ex. gällande barnens språkliga miljö samt föräldrars
utbildningsbakgrund.
En grupp om 75 barn kommer att få sex veckors daglig fonologisk
träning under de år barnen är fyra respektive fem år gamla samt
nio månaders träning när de är sex år, och en kontrollgrupp om 75
barn kommer få annan träning än fonologisk under motsvarande
tid. Ytterligare en kontrollgrupp om 125 barn kommer att ingå,
men får ingen speciell träning. Träningen kommer att genomföras
av för detta utbildade förskollärare och träningen, liksom testerna,
kommer att utföras på ett för barnen lustfyllt och lekfullt sätt. Om
ovan beskrivna forskningsfrågor besvaras kan studien bidra till
bildandet av nya teorier om beskaffenheten av, och orsakerna till,
individuella skillnader när det gäller läsförmåga samt dennas, och
andra förmågors, inflytande på senare inlärning. Den kan också
komma att innebära ökad förståelse och bidra med praktiska
implikationer för hur man kan förbättra läsförmågan och hur man
kan förhindra lässvårigheter.
19
En skola för avvikare: En studie av
undervisningspraktiker och identitetsformering i
särskilda undervisningsgrupper
Projektet "en skola för avvikare" tar sin utgångspunkt i att det
finns ett behov av ökad kunskap om skolans organisering av
undervisningen för barn i särskilda undervisningsgrupper. Ett stort
antal elever når idag inte upp till kunskapsmålen i skolan.
Framförallt är det pojkar som inte lever upp till de förväntningar
som finns och som blir föremål för segregerande lösningar med
placering i särskild undervisningsgrupp som följd. På senare år
har särskiljande lösningar i form av särskilda
undervisningsgrupper etcetera ökat markant, inte bara i Sverige
utan även i flera andra västländer. För närvarande lanseras ofta
förklaringar till barns svårigheter i skolan i termer av en bred
uppsättning neuropsykiatriska funktionshinder/diagnoser, till
exempel AD/HD, Aspergers m fl. Exempelvis så har andelen barn
med diagnosen AD/HD har ökat dramatiskt, inte bara i Sverige
utan även i andra västländer. Segregerande lösningar är inget nytt
fenomen i skolan.
Huvudsökande
Eva Hjörne
Göteborgs universitet
Medsökanden
Marie Wrethander
Göteborgs universitet
Ann-Carita Evaldsson
Uppsala universitet
Johanna Svahn
Uppsala universitet
Claes Nilholm
Högskolan i Jönköping
Period
2012 - 2014
Sedan 60-talet har vi haft t ex hjälpklasser och obs-klasser men
andra lösningar har också förekommit. En viktig fråga för
projektet är hur många undervisningsgrupper finns det idag, hur
många barn går där samt hur planeras och organiseras
undervisningen för barn med diagnosen AD/HD inom ramen för
dessa arrangemang? Vilka ämnen läser de? Vilka
lärarförväntningar finns det? Vilka kamrateffekter och
kamratrelationer kan urskiljas och hur påverkar det elevernas
resultat? Vilka konsekvenser får det för elevers
identitetsformering? Det sökta projektet skiljer sig från tidigare
specialpedagogisk forskning genom att dels ta reda på
omfattningen av denna verksamhet dels fokusera relationen
undervisning, lärande och identitet hos dessa elever. Trots att vi
idag har information om att elever och särskilt pojkar riskerar att
utsorteras ur skolans reguljära verksamhet saknas grundforskning
med avseende på skolans konkreta verksamhet i särskilda
undervisningsgrupper.
Det sökta projektet baseras på en enkätstudie samt deltagande
observation, intervjuer och videoinspelningar i särskilda
undervisningsgrupper för elever med diagnos AD/HD. Lokala
skolplaner och nationella styrdokument kommer också att studeras
med utgångspunkt i ett genus, klass och etnicitetsperspektiv i
relation till elever i problematiska skolsituationer. Projektet
innehåller dels en surveyundersökning om hur stor omfattningen
20
är av denna verksamhet dels en etnografisk undersökning av den
konkreta verksamheten i särskilda undervisningsgrupper.
Projektets grundforskningskaraktär tillsammans med dess fokus
på elever i behov av särskilt stöd gör att de subtila mekanismer
som ligger till grund för skolans hanterande av problembarn
uppmärksammas. Dessutom är en del av projektet evidensbaserad
forskning genom en omfattande enkätstudie. Vidare skapas ny
kunskap om ett område som inte uppmärksammas ordentligt och
grundforskning initieras inom ett område där forskning i stort sett
saknas.
Projektet löper i tre år och kommer att avrapporteras framförallt i
internationella och nationella tidskrifter samt i en antologi på
svenska, vilken utgör en sammanfattning av hela projektet.
Relevansen för lärarutbildningen/specialpedagogutbildningen och
den pedagogiska utbildningsverksamheten är påtaglig, vilket inte
minst märks i efterfrågan på kunskap om skolproblem och varför
barn inte når mål i skolan. Vi kommer förutom vetenskaplig
publicering att kommunicera våra resultat för relevanta
målgrupper (lärare, övrig elevhälsopersonal som t ex psykolog,
kurator, för föräldrar och kommuner) genom att erbjuda föredrag
och utbildningsdagar samt att publicera populärvetenskapliga
artiklar i t ex facktidskrifter.
21
Villkor och redskap för utveckling av aritmetiska
kompetenser
Inom reformprogram världen över betonas idag ?mathematical
literacy? som en sammanfattande benämning för grundläggande
kompetenser som är nödvändiga för oss som samhällsmedborgare.
Att vara ?matematiskt litterat? innebär både att ha grundläggande
kunskaper och färdigheter och att kunna använda dessa kunskaper
och färdigheter i olika situationer. Att kunna addera och
subtrahera hela tal är en grundläggande form av ?mathematical
literacy?, centralt framskriven i läroplanen för förskolan och
skolan. Brister när det gäller grundläggande matematiska
färdigheter är ett stort problem för den enskilde individen. Det
påverkar möjligheterna till lärande i många av skolans ämnen, inte
enbart i matematik. Forskning kring utveckling av grundläggande
kompetens i matematik, utförd inom skilda teoretiska ramverk,
pekar på att det finns förmågor som är grundläggande för den
Huvudsökande
Ingemar Holgersson
Högskolan i Kristianstad
Medsökanden
Torgny Ottosson
Högskolan i Kristianstad
Jonas Emanuelsson
Göteborgs universitet
Berner Lindström
Göteborgs universitet
Period
2010 - 2012
vidare utvecklingen av aritmetiska färdigheter, bl.a. att behärska
grundläggande talbegrepp.
Studier av barn med svårigheter i matematik pekar också på att de
inte behärskar grundläggande talbegrepp. En central aspekt av att
behärska grundläggande talbegrepp är att förstå tal som strukturer
av del-helhetsrelationer (exempelvis 7=6+1=5+2=?.) och att ha
tillgång till strategier för att hantera dessa. Utveckling av de mest
grundläggande talbegreppen (talen 1-10) sker i stor utsträckning
innan barnen deltar i didaktiskt organiserade lärprocesser, i sociala
aktiviteter och socialt samspel som erbjuder ?matematiserande?.
Vad som konkret erbjuds av aktiviteter och redskap (bl.a. spel,
ibland i datoriserad form) i barns vardagsmiljö ger viktiga
förutsättningar och villkor för utveckling av aritmetiska. Ett
viktigt redskap i barns matematiserande, som särskilt kommer att
uppmärksammas, är deras fingrar och användning av fingertal.
Projektet tar sin utgångspunkt i socio-kulturell teoribildning och
metodologi, där vi kommer att studera barns aktiviteter i en
?mikromiljö?
för matematiserande. Denna mikromiljö är byggd kring ett
datorspel där vi kan kontrollera och variera de matematiska
situationer barnen ställs inför och de redskap de har tillgång till,
men inkluderar också situationer av mer vardaglig karaktär.
Studierna kommer att bedrivas i förskola/lågstadium och i barns
hemmiljöer. Projektet syftar till: ? Att studera hur utveckling av
grundläggande talbegrepp och aritmetisk kompetens sker i
interaktion mellan barn, mellan barn och vuxna samt mellan barn
och olika typer av artefakter och att beskriva denna utveckling i
22
termer av ?learning trajectories? ?
23
Dubbla informationskällor - ökad eller minskad
förståelse? Läsförståelse med och utan hjälp av
bilder.
Att läsa och skriva ses som en självklarhet i vår kultur och vårt
samhälle är byggt på att dess medborgare har en förmåga att läsa
och skriva för att kunna leva ett självständigt liv. I takt med att
samhället i allt högre grad kräver god läsförmåga har
problematiken kring svårigheter inom området blivit mer
komplicerade för individer som upplever en nedsatt förmåga att
läsa. Trots individers upplevelser av problematik inom läs- och
skrivområdet finns det motstridiga åsikter om huruvida denna
problematik är reell eller en produkt av att vi har ett behov av att
förklara skolsvårigheter, det vill säga att problematiken inte är
faktiska svårigheter utan svårigheter som uppkommer på grund av
att skolan inte kan möta alla elevers unika behov. På sätt och vis
ser vi detta resonemang som intressant, men samtidigt finns det en
fara i att vi inte visar de individer som upplever en reell svårighet
med att läsa den ödmjukhet och respekt som dessa personer
förtjänar.
Huvudsökande
Mona Holmqvist
Göteborgs universitet
Medsökanden
Eva Wennås Brante
Högskolan i Kristianstad
Marcus Nyström
Lunds universitet
Period
2011 - 2013
Eftersom personer med dessa svårigheter framför allt har problem
med att klara sin vardag finns det en felaktig uppfattning att
problematiken skulle vara ett resultat av en skolideologi som inte
kan bemöta olikheter. Den ideologi som finns inom skolväsendet
idag har varit välvilligt välkomnande och välmenande grundad i
tanken att alla elever ska platsa i en skola för alla. Samtidigt har
viss problematik lagts helt utanför individen och tolkats som ett
miljörelaterat problem, det vill säga att läs- och skrivsvårigheter
uppkommer på grund av skolan och inte på grund av
neuropsykiatriska skillnader. I de fall individen upplever sin
problematik oavsett hur väl man försöker tillrättalägga miljön,
men inte får hjälp med sina speciella sätt att förstå
undervisningsinnehållet möter han eller hon inte en
undervisningssituation som gör att lärandet utvecklas.
Genom att inte bejaka dessa skillnader blir eleven inte sedd som
den är, utan något som vi andra är eller på det sätt som vi ser
varandra som inte upplever samma skillnader i lärandesituationer.
Samtidigt som detta synsätt utvecklats har specialundervisningen i
skolan förändras från att vara mer individuellt inriktad till att vara
mer övergripande och handledande. Genom att eleverna inte
möter specialpedagoger i samma utsträckning förväntas de
ordinarie lärarna klara av att möta alla behov i klassrummet. Detta
har i sin tur resulterat att kraven på segregerade grupper, där
personer med olika typer av neuropsykiatrisk problematik får
24
undervisning som vänder sig till deras speciella sätt att lära, och
en skola för alla har luckrats upp. I vår studie fokuseras de
skillnader i lärande som finns mellan personer med och utan läsoch skrivsvårigheter.
Genom att synliggöra de olika sätt lärande utvecklas kan vi på ett
bättre sätt ta tillvara och utveckla lärandesituationer för gruppen
med läs- och skrivproblematik så att den inte behöver söka sig till
segregerande skolmiljöer får att bli sedd och få sin problematik
erkänd. Genom att skillnader i sätt att lära tydliggörs kan också
vissa för givna antaganden vi har om lärande i normalfallet
ifrågasättas. Ett sådant antagande är att vi förstår innehållet i
skriftlig information bättre om det finns en kombination av bild
och text. Detta möter vi i tidskrifter, böcker, Internet, tv och andra
former av skriftlig information. Trots att det är så vanligt
förekommande finns det ännu inte någon studie som visar om
denna typ av information, det vill säga text i kombination av bild,
är ett hinder eller en hjälp för individer med läs- och
skrivproblematik.
Därför vill vi undersöka på vilket sätt läsförståelsen ökar eller
minskar då text kombineras med bild, både för läsare med och
utan läs-problematik. Detta kommer vi att studera genom att
kombinera eye-tracking, det vill säga hur vi använder ögonen för
att läsa, och intervjuer för att förstå vad den läsande har uppfattat
av texten. Resultaten kommer att visa på vilket sätt läsning skiljer
sig åt respektive är samma i de båda grupperna (med och utan läsproblematik) samt om förståelsen av det man läser ökar eller
minskar när bilder kombineras med texten. Resultaten kan i sin tur
ge underlag för hur vi kan förstå vad som utvecklar läsförståelsen
generellt genom att vi i detalj kommer att kunna beskriva vad som
faktiskt sker när vi läser och vad som tycks saknas i de fall det
finns läs-problematik. Eftersom vi samarbetar med forskare vid
Hong Kongs Universitet inom områdena dyslexi och läsförståelse
möjliggörs internationella jämförelser.
25
Att lära om migration och mångfald: Skola och
museum i samverkan
Populärvetenskaplig beskrivning Sedan 1700-talet har museerna
spelat en viktig roll i utbildningssammanhang och gör så än idag.
Statistiska uppgifter tyder på att så mycket som runt fyrtio procent
av den publika verksamheten på Sveriges museer riktas till
skolelever (Ljung 2009). Det finns dessutom anledning att anta att
denna redan höga siffra framöver kommer att öka till följd av att
Sveriges regering sedan några år tillbaka har gjort barns och ungas
rätt till kultur till en prioriterad kulturpolitisk satsning, vilket
direkt avspeglar sig i statens regleringsbrev till museerna. Museet
är en viktig kulturinstitution som inte endast speglar samhället
utan också betraktas som en viktig medaktör i samtida
samhällsprocesser där det skapas föreställningar om dåtid, nutid
och framtid. Det finns därför anledning att anta att museets
representationer påverkar den yngre och i många avseenden
Huvudsökande
Christina Johansson
Malmö Högskola
Period
2013 - 2015
formbara generationens föreställningar om och attityder till olika
utställningsämnen.
Med tanke på att museerna i allt högre grad har börjat anordna
utställningar, programverksamhet och seminarier om migrationsoch mångfaldsfrågor har museerna blivit en allt viktigare plats för
lärande om just dessa frågor och en viktig aktör när det gäller vad
som förmedlas och på vilket sätt. Denna studie syftar dels till att
undersöka hur museer som av tradition varit starkt
sammankopplade med det nationella, regionala och lokala
hanterar utmaningen att handha frågor om migration och
mångfald, dels till att undersöka hur museer och skola samarbetar
för att elever skall ta till sig av budskapet i utställningarna och vad
det faktiska resultatet av samarbetet blir, d.v.s. hur eleverna
uppfattar och tolkar representationerna. Eilean Hooper-Greenhill
påpekade i början av 1990-talet att forskning om hur kunskap
skapas och konsumeras på museerna då var i sin linda. Sedan dess
har fler studier utförts.
Tony Bennetts undersökning "The Birth of the Museum", där han
utifrån teoretisk inspiration från Gramsci, Bourdieu, Foucault och
Habermas undersöker tillkomsten av museer i England, Australien
och Nordamerika bör nämnas i detta sammanhang (Bennet 1995).
När det gäller forskning som direkt berör museers arbete med
migrationsfrågor förtjänar den relativt nyutgivna boken "Die
Musealisierung der Migration" av Joachim Baur en central plats.
Baur menar att intresset för frågor om migration, mångfald och
integration på museer runt om i Europa är på uppåtgående. Inom
ramen för Malmö högskolas samarbete med "Ludvig Boltzmann
26
Institute for European History and Public Spheres" i Wien
publicerades år 2010 antologin "Migration and Memory" till
vilken jag själv är såväl medredaktör som medförfattare, där både
skolböcker och museiutställningar undersöks.
Cecilia Axelssons har lämnat ett viktigt bidrag till forskningen om
interaktionen mellan skola och museer genom sin avhandling, där
hon följer lärares och elevers besök på museer och utställningar
och analyserar deras uppfattningar av dessa besök (Axelsson
2009). Några forskare på Växjö universitet har intresserat sig för
ämnet: lärande av historia på museer? (Aronsson, Gerrevall och
Larsson 2000; Aronsson & Larsson 2002). Även om forskningen
om kunskapsproduktionen på museerna har kommit en bit på
vägen de senaste tjugo åren är det relativt få studier som explicit
intresserar sig för hur museers representationer av migration och
mångfald gestaltar sig och uppfattas. Liknade omständigheter
gäller för forskning om samarbete mellan skola och museer.
Studien som föreslås är kvalitativ och baserar sig på dels
intervjuer med lärare, elever och museiintendenter, dels
observationer av pågående utställningar och dokumentstudier.
Min egen forskning visar att det ofta ligger en välvilja bakom
museers framställningar av migrations- och mångfaldsfrågor, men
ger vid handen att det finns anledning att undersöka om museets
representationer verkligen uppnår sitt syfte, eller om de istället
möjligen snarare bidrar till att fördomar upprätthålls eller kanske
till och med förstärks? Denna fråga kan endast besvaras om
studiet av museets representationer kombineras med, som föreslås
i denna ansökan, empiriska undersökningar av hur elever också
uppfattar och tolkar dem.
27
Att skriva för att lära i digitala miljöer
Att skriva för att lära i det digitala klassrummet Skrivandet och
läsandet som bas för lärande har radikalt förändrats för elever och
studenter i den digitala tidsåldern. Nya publiceringskanaler,
skrivsamarbetsverktyg, sociala verktyg och flera nya textbaserade
kommunikationsmedel förändrar verkligheten, inte minst för unga
människor som snabbt tar till sig ny teknik. De verktyg som har
utvecklats har haft ett stort genomslag genom sin enkelhet och
tillgänglighet via en vanlig webbläsare, slående exempel är
Facebook, bloggar och Wikipedia. I kontrast till denna
tillgänglighet, och gränslöshet mellan fritid, arbete och utbildning
finns det digitala miljöer som har ett uttalat syfte att gynna
lärandet, och mer eller mindre bli ett digitalt klassrum. Mondo,
Bilda och Moodle är några exempel som används i svenska skolor
och universitet. I detta projekt kommer vi att utforska dessa två
världar, och identifiera hur designen av web 2.
0-verktyg kan bidra till designen av lärplattformar samt mer
generellt undersöka hur skriftspråket används som
kommuniktationsverktyg när seminarier och diskussioner blir
digitala, och hur de förändrar lärprocesserna och språk- och
undervisningssituationen för elever och studenter. Denna
utveckling av ökad öppenhet, men också av slutenhet och
komplexitet påverkar den pedagogiska vardagen i skolan. Att
behärska och utveckla sitt skrivande och läsande för att delta i
lärandeaktiviteter påverkas alltmer av de digitala verktygen. Text
skrivs och läses både i mer specifika genrer (t.ex. forum) och
framställs i gränssnitt som till synes verkar sakna specifika
genremarkörer. Utan kunskapen om hur tekniken används, och
vad den gör med innehållet blir inte teknologin enbart något som
erbjuder dess användare stora möjligheter utan utgör också hinder
för användning och lärande.
Huvudsökande
Ola Knutsson
Kungl Tekniska
Högskolan/Stockholms
universitet
Medsökanden
Mona Blåsjö
Stockholms universitet
Teresa Cerratto-Pargman
Stockholms universitet
Stina Hållsten
Stockholms universitet
Petter Karlström
Stockholms universitet/KTH
Period
2010 - 2012
Projektet ägnar sig åt detta område genom att utforska tre
forskningsfrågor med målgrupper bestående av sistaårsstudenter
på gymnasiet och förstaårsstudenter på universitet. Den första
frågan handlar om att studera hur de digitala verktygen medierar
unga vuxnas skrivande genom att studera praktiskt hur verktygen
används, och vilket språk som används när elever skriver i dessa
miljöer. Den andra frågan handlar om att ta reda på hur elever och
studenter använder digitala verktyg för att utveckla vokabulär,
grammatik, idiomatiska uttryck och argumentationsstrategier. Den
sista forskningsfrågan handlar om hur framtidens digitala verktyg
för användning i skolan och på universitet skall utformas för att
stödja elevernas progressiva utveckling både när det gäller språk,
28
ämneskunskaper, argumentation och berättande med hjälp av text,
samt hur en mer ändamålsenlig design av verktygen kan öka
förståelsen av själva verktygen.
Projektets mål svarar mot de tre forskningsfrågorna genom att: 1)
bidra till en ökad förståelse av hur digitala verktyg påverkar
elevers läs- och skrivutveckling när de skriver texter i och utanför
skolan. 2) bidra till en förbättrad framtida design av de
skriftspråkligt orienterade verktyg som används i skolan . 3) bidra
till att minska klyftan mellan elevers och studenters idag
omfattande användning av digitala verktyg och hur de integreras i
dagens skolarbete och pedagogiska verksamhet. Projektets
teoretiska perspektiv är en kombination av sociokulturella
perspektiv och genreorienterad perspektiv på lärande, språk,
skrivande och verktygsdesign. De designstudier som kommer att
genomföras utgår ifrån aktivitetsteorin, och innebär att
utgångspunkterna för nya designförslag utgår ifrån användarna
själva, och de olika aktiviteter som de deltar i.
Fältstudier kommer vara fem till antalet och utgör ett mycket
betydande inslag i projektet, och metoderna kommer att bestå av
insamling och analys av dialoger (elev-lärare, elev-elev),
textanalys av såväl färdiga uppsatser som uppsatser under
bearbetning. Projektet kommer också att använda enkäter,
intervjuer, retrospektiv analys av verktygsanvändning, och
workshops med lärare och elever för att bredda förståelsen för
området. Förutom den rent undersökande delen har projektet
också designorienterade mål som dels handlar om att anpassa och
utveckla de de lärplattformar som finns, dels integrera de socialt
tilltalade mekanismerna som finns web 2.0-teknologin i dessa.
Fokus i designstudierna kommer att ligga på en användardriven
process som bygger på att fånga upp elevernas behov, idéer och
vanor, och utveckla hur dessa kan motsvaras i en design av
verktygen.
29
Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla
barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga
Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns
ordförråd och senare läs- och skrivförmåga Under de senaste tio
åren har forskning kring barns språktillägnande och
språkutveckling tagit avgörande steg mot en förståelse av hur små
barn utvecklar språkliga förmågor. Inte minst har nordisk
forskning inom lingvistik och utvecklingspsykologi visat på
inverkan av den språkliga vardagsmiljön på språkutvecklingen för
de minsta barnen. Uppföljningsstudier genom förskoleåren fram
till skolstart har också visat på samband mellan denna tidiga
språkutveckling och läs- och skrivinlärningsförloppet. Tidigt
etablerade språkliga förmågor får alltså effekter på skolframgång.
Medan ett antal barn missgynnas i detta förlopp får andra en
språkutvecklingsstart som pekar fram emot en lyckosam
skolkarriär. Det är dock på grundval av hittillsvarande forskning
svårt att säkert uttala sig om orsakssamband mellan tidig
språkutvecklingsmiljö och senare språk- och läsutveckling.
Huvudsökande
Mats Myrberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Karin Dahlin
Stockholms universitet
Francisco Lacerda
Stockholms universitet
Iris-Corinna Schwarz
Stockholms universitet
Ulla Sundberg
Stockholms universitet
Period
2009 - 2011
Genetiska faktorer spelar stor roll för vissa aspekter av
språkutveckling som i sin tur har stor betydelse för senare läs- och
skrivutveckling. Projektförslaget syftar till att med experimentell
metod studera hur ett program för att påverka språkliga
interaktionsmönster i familjen inverkar på barnets språkutveckling
och senare läs- och skrivutveckling. Föräldrar till barn som mellan
12 och 18 månaders ålder kan konstateras ligga efter i sin
språkutveckling erbjuds delta i ett program med coachstöd och en
serie DVD-inspelningar av modellsituationer för gynnsam
språkutveckling. Vidare kommer samspelseffekter på barns språkoch läsutveckling av den språkliga hemmiljön i samverkan med
språkutvecklingsmiljö i förskolan att studeras. Flera
forskningsprojekt har visat på samband mellan
förskolekarakäristika (såväl i den fysiska miljön som i personalens
kunskaper om barns språkutveckling och i språkutvecklande
egenskaper i den tillämpade pedagogiken) och skolframgång.
Förskolepersonalen som deltar i projektet kommer att få del av
samma DVD-inspelningarna med modellsituationer som
föräldrarna får, och dessutom möjligheter att delta i föreläsningar
som beskriver modern forskning om barns språkutveckling.
Studien planeras genomföras i Sverige med Vetenskapsrådets
stöd, och i Portugal, Australien, Finland och USA med annan
finansiering. Det rör sig alltså om länder som i viktiga avseende
skiljer sig från varandra, såväl vad gäller uppbyggnaden av
förskola och skola, som av utvecklingsnivå när det gäller läs- och
30
skrivförmåga och läs- och skrivvanor bland barn och föräldrar.
Projektupplägg inklusive design och DVD-programutformning
kommer dock att vara detsamma i samtliga deltagande länder.
Genom detta skapas också möjligheter att studera skillnader i
språkutvecklingsförlopp och inverkan av programmet i olika
länder med olika skolsystem och olika språkliga och kulturella
betingelser för barns språkutveckling.
31
Kognitiva implikationer för matematiklärande hos
yngre personer
Detta forskningsprojekt "Kognitiva implikationer för
matematiklärande hos yngre elever" springer ur den svenska
regeringens beslut att införa obligatoriska nationella prov för åk 3
i syfte att generellt förbättra svenska elevers prestation. Det
politiska beslutet grundar sig på svenska elevers försämrade
skolprestationer internationellt och nationellt. I flertalet år har de
svenska eleverna fortsatt att dala i olika internationella rankingar
för utbildning (t e x PISA, TIMSS). Antalet elever som inte når
utbildningsmålen i särskilt matematik är fortsatt också högt. De
svenska nationella proven karakteriseras för att vara formativa,
dvs. proven skall vara för lärande och inte av lärande, och således
vara till en hjälp för utbildare vid upplägg av undervisning och
metoder som matchar varje individuell elev. Att införa
standardiserade och nationella prov har dock en avigsida.
Huvudsökande
Mikaela Nyroos
Umeå universitet
Period
2012 - 2014
Forskning har visat att flertalet elevgrupper kan uppleva stark
provängslan, vilket gör att dessa underpresterar och att deras
resultat blir missvisande. Detta i sin tur kan få framtida negativa
konsekvenser med ogillande av skolan och även försämrade
chanser att söka vidare efter avslutad utbildning. En annan aspekt
av lärande och prestation som ofta ignoreras i skolan är elevers
kognitiva förmåga, särskilt elevers arbetsminne. För att
understödja och maximera att elever lär sig, och i förlängningen
det som t ex skall testas, är det mycket viktigt att
arbetsminneskapaciteten beaktas. Arbetsminnet är ett kognitivt
koncept som har en central plats i lärande och prestation i skolan.
Arbetsminneskapaciteten har visat sig ha starka samband med
skolprestation i flertalet ämnen. I arbetsminnet processeras, lagras
och bearbetas både verbalt och visuellt inkommande information.
Denna kapacitet är dock begränsad och begränsas allt mer om
eleven upplever t ex ängslan, eller om allt för ensidig information
används i undervisningen t ex bara lärares muntliga instruktioner.
Forskningsprojektet fokuserar de nationella provens betydelse för
de lägre årskurserna. Provens formativa och lärandeintention och
eventuella negativa konsekvenser med upplevd provängslan
studeras med hjälp av två teoretiska ramverk: ett för arbetsminnet
och ett för provängslan. Med hjälp av ett arbetsminnesbatteri
innehållande tre deltester för att mäta elevens kapacitet i att
behandla olika inkommande information, ett standardiserat test för
att mäta provängslan hos barn, och resultaten på de nationella
proven för åk 3 i matematik, analyseras de olika
påverkansfaktorerna för lärande av matematik. Förekomsten av
32
provängslan hos svenska elever är ett negligerat
forskningsområde, särskilt för de yngre årskurserna.
Tidigare studier har även visat att nationella prov inte når upp till
det formativa ändamålet och ger lärarna kunskap om områden
eleverna bör fokusera på. Det finns därför ett skyndsamt behov av
att studera effekterna av standardiserade och nationella prov för
lågstadiet i en klassrummiljö.
33
Dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning
Dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning. Kan man ha
dyslexi och studera på universitetet? Universitetsstuderande med
dyslexi innebär en utmaning för högskolans undervisning. Mycket
tyder på att det på senare år blivit allt vanligare med specifika
svårigheter med läsning och skrivning hos studenter på universitet
och högskola. Ökningen kan ha ett samband med att allt fler väljer
att studera vidare efter gymnasiet. Det saknas nästan helt svensk
forskning inom detta område. I andra länder i västvärlden har
dock problemet uppmärksammats på senare tid. Resultaten tyder
på att det bland universitetsstudenterna finns några procent som
har mycket stora och specifika svårigheter med läsande och
skrivande. Bland dessa studenter finns både sådana som har fått
hjälp och stöd under sin tidigare skoltid, men också sådana som
inte tidigare har upptäckts av skolsystemet och därför aldrig fått
hjälp och stöd med sina studier.
Huvudsökande
Åke Olofsson
Umeå universitet
Medsökanden
Astrid Ahl
Umeå universitet
Karin Taube
Umeå universitet
Period
2009 - 2011
När studenter som har svårt att läsa och skriva kommer till
högskolan möter de en omfattande kurslitteratur som ställer stora
krav på både läsförståelse och läshastighet. Många av dessa
studerande har på grund av sin tidigare skolerfarenhet utvecklat ett
dåligt självförtroende och de kan vara ovilliga att ge sig tillkänna
och be om hjälp. Men många av dem, kanske största delen, har
också under åren lärt sig att kompensera för sina svårigheter. De
har blivit duktiga på att lära sig utan att behöva läsa mycket eller
läsa fort. Ett vanligt sätt att kompensera är helt enkelt att läsa
sakta och noga. Andra sätt är att fråga, att låna anteckningar av
kompisar, att skaffa alternativa böcker till sådana som man tycker
är för svåra. De flesta kompensationsstrategier liknar sådana
studietekniker och metoder som alla studenter använder. Men det
finns idag väldigt lite samlad kunskap om hur gruppen
högskolestudenter med läs- och skrivsvårigheter egentligen gör
för att klara sina studier.
Gör man på samma sätt eller finns det stora skillnader mellan
olika personer? Finns det någon systematik bland sådana
skillnader? Hur ser deras tidigare skolgång och erfarenheter ut?
Vilken hjälp vill de studerande ha och vilken hjälp erbjuds de?
Hur organiseras information och hjälp på svenska högskolor? Vad
gör lärarna för dessa studenter? Vad tycker studenterna, deras
kompisar och vad tycker universitetslärarna om dessa problem?
Syftet med detta projekt är att försöka få svar på dessa frågor.
Undersökningen kommer att ske inom två stora och vanliga
utbildningsprogram, lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning,
vid två universitet och en högskola. Studenter med läs och
34
skrivproblem identifieras via studievägledare och lärare och följs
under nästan två års tid. Upplysningar samlas in med hjälp av
samtal, intervjuer, frågescheman, självskattning och läs- och
skrivdiagnoser. Information samlas in både från studerande och
från lärare och planerare vid de aktuella utbildningarna.
Resultaten väntas få stor betydelse för hur högskoleutbildningar
bäst ska utformas för att underlätta för studenter med dyslektiska
problem. Projektet förväntas vidare ta fram ny kunskap om
personer med dyslexi som under sin skoltid inte identifierats och
inte fått hjälp med sina problem. Denna kunskap är värdefull för
att få en bättre förståelse av hur svårigheter med läsning och
skrivning ser ut, hur sådana kan förklaras, vilka konsekvenser de
får och vilka frågor som är viktiga att forska vidare om.
Resultaten kommer att leda till praktiskt användbar kunskap för
undervisande lärare och för studievägledarfunktionen inom hela
utbildningssystemet.
35
TV-spel som hälsofostran - om exergaming och
ungdomars lärande om kropp, fysisk aktivitet och
hälsa
Det sägs att man blir fysiskt inaktiv och överviktig av att man
spelar för mycket dator- och TV-spel. I denna debatt framhålls
särskilt ungdomars datorspelande i termer av stillasittande och för
lite tid utomhus som problematisk. Nästan dagligen visas inslag i
media om att datorspelande, TV tittande, färre ungdomar i
idrottsrörelsen och minskad tid till fysisk aktivitet i skolan leder
till ohälsa och övervikt i samhället ? vilket mörker. Det är således
en dyster bild som framträder i såväl media som i
folkhälsovetenskaplig forskning, och vikten av att begränsa
ungdomars tid framför datorn framhålls. Samtidigt är datorer en
viktig källa till kunskap, och IT-kompetens ses som nödvändig i
framtiden, där vana datoranvändare kommer att ha stora fördelar i
samhället. Mitt i denna paradox kommer ett nytt sorts datorspel
där kroppsrörelse, den egna rörelsen, utgör det centrala inslaget,
och inte enbart stillasittande framför en skärm. Dessa spel, så
kallade ?exergames?
Huvudsökande
Mikael Quennerstedt
Örebro universitet
Medsökanden
Jonas Almqvist
Uppsala universitet
Marie Öhman
Örebro universitet
Jane Meckbach
Gymnastik- och
idrottshögskolan (GIH)
Period
2011 - 2013
är spel där motion och kroppsrörelse ingår genom användandet av
balansplattor, ?step-up bänkar?, motionscyklar, dansmattor eller
att fjärrkontrollen används som racket vid t ex tennisspelande.
Exergames lyfts nu i allt större utsträckning fram i flera länder
som intressanta redskap att använda i skolan, bl a för att i
utbildning stimulera barns och ungas vilja att vara fysiskt aktiva,
samt för att tackla överviktsfrågor. Inte minst har de lyfts fram
som del i framtidens skolämne idrott och hälsa. De problem som
lyfts fram i debatten med användandet av exergames i skolan är
främst av teknisk eller ekonomisk art, dvs att det är dyrt att köpa
in eller att teknik lätt går sönder. På intet sätt syns en debatt om
vad införande av exergames i skolan innebär för elevers
kunskaper och lärande avseende exempelvis hälsa, utan de
framhålls istället som ett modernt sätt att motionera.
Frågan om användandet av exergaming i undervisningen görs
därmed främst till en fysiologisk fråga om energiförbrukning
(energi in respektive energi ut) snarare än en fråga om utbildning,
kunskaper och lärande. Projektet består av tre tätt sammanvävda
delstudier och syftet med projektet är att undersöka det lärande
avseende kropp, fysisk aktivitet och hälsa som sker i ungdomars
spelande av exergames. I projektet kommer vi för det första att
kartlägga dels om lärare använder TV-spel i undervisningen i
idrott och hälsa, dels vilka argument det kan finnas för detta. För
det andra kommer projektet undersöka vilket innehåll avseende
36
kropp, fysisk aktivitet och hälsa som erbjuds i själva spelet i
termer av vad man förväntas göra när man spelar. I delstudien
kommer dels manualerna till spelen att undersökas, dels innehållet
i själva spelen.
Frågor som ställs är; vilken bild av den "goda kroppen" som finns
inbyggd i tv-spelen, samt om, och i så fall på viket sätt,
föreställningar om hälsa framträder i TV-spelets innehåll. För det
tredje riktas blicken mot vad ungdomarna lär sig när de spelar TVspelen samt hur detta lärande sker. I delstudien har vi som
ambition att undersöka samspelet mellan ungdomars erfarenheter,
de sociala relationerna mellan deltagarna samt mellan deltagarna
och det innehåll som spelet erbjuder. Studien är tänkt att
genomföras genom videofilmning av ungdomar som i grupper om
tre (pojkar, respektive flickor) spelar Wii fit respektive Wii sport
en gång i veckan under 10 veckor. Varje spelpass förväntas pågå
cirka en timme och kommer att ta plats i skolmiljö. Projektet avser
att bidra till att fördjupa den vetenskapliga kunskapsbasen om vad
ungdomar lär sig när de spelar TV-spel.
TV-spelande kan ses som en viktig del av dagens ungdomskultur
som både kritiserats i termer av stillasittande livsstil, och lyfts
fram som viktig kompetens för framtiden. Men en viss typ av TVspel, exergames, lyfts nu fram som intressanta redskap i skolan
eftersom de kombinerar IT teknik och fysisk aktivitet. Inte minst
har de lyfts fram i skolans hälsoundervisning och undervisning i
idrott och hälsa som ett sätt att stimulera till fysisk aktivitet, att
främja hälsa samt att stävja övervikt bland unga.
37
Mentaliseringsutveckling och lärande hos döva
barn med döva föräldrar – Barns strategier att
uttrycka och förstå egna och andras intention, i
åldern 0-2 år
Syftet med projektet är att ur ett longitudinellt perspektiv studera
den tidiga kommunikativa och sociala interaktionen hos döva barn
i samspel med sina döva föräldrar under de två första levnadsåren.
Studien har sitt fokus på den tidiga sociala kognitionen med
utgångspunkt i barnets kommunikativa strategier och dess
betydelse för barnets lärande. Grundläggande för att meningsfull
kommunikation ska kunna komma till stånd är förmågan att förstå
att man själv och andra har tanke och känsloliv som styr
beteendet. Vi kallar detta mentaliseringsförmåga. Tidigare
forskning på området visar en försenad utveckling av förmågan i
gruppen döva barn med hörande föräldrar. En möjlig förklaring
till detta kan vara en brist i den tidiga kommunikativa
utvecklingen hos barnen som kan vara orsaken till denna
försening. Svenska förhållanden är unika då döva barn, relativt
sett, får teckenspråk tidigt och har uppvisat mindre kraftig
försening än de barn som inte fått teckenspråk tidigt.
Huvudsökande
Carin Roos
Stockholms
universitet/Karlstadsuniversitet
Medsökanden
Kerstin Watson Falkman
Göteborgs universitet
Period
2009 - 2011
Forskning gjord framförallt i övriga Europa och Australien visar
att döva barn till döva föräldrar, dvs. barn som från födseln har ett
språk gemensamt med sina föräldrar däremot inte uppvisar någon
försenad mentaliseringsutveckling. När det gäller svenska
förhållanden saknas denna forskning. Döva barn till döva föräldrar
kan förväntas ha en naturlig och mycket tidig teckenspråkig
kommunikation med sina föräldrar. Internationellt saknas
forskning med fokus på hur den allra tidigaste interaktionen ser ut
med fokus på social kognition. I de tidiga program som den
pedagogiska hörselvården erbjuder familjer som just fått veta att
deras barn har en dövhet eller hörselnedsättning försöker de att i
så stor utsträckning som möjligt tillämpa de forskningsresultat
som finns. När det gäller den tidigaste interaktionens betydelse för
dessa barn finns däremot ytterst lite forskning.
Vi anser därför att denna studie kan ha stor betydelse för
utformning av dessa program särskilt som barnen numera
upptäcks mycket tidigt, i samband med hörselscreening redan
under första levnadsveckorna. Hörselscreening är nu sedan 2007
fullt utbyggd i alla landsting (HRF, 2007). Detta är ett också
exempel på att teknik ofta utvecklas snabbare än tillämpning och
metoder för pedagogiskt bemötande hinner utvecklas. Vi har i
Sverige idag ännu ingen utbyggd beredskap för detta mycket
tidiga pedagogiska stöd. Insatserna för dessa familjer är oftast
38
medicinsk och teknisk support, vilket är otillfredsställande (HRF,
2007). Studien tar utgångspunkt i barnets kommunikation och
visade intentioner och kommer att studeras i form av
videoobservationer av naturliga såväl som mer strukturerade
samspelssituationer där Early Social Communication Scale, ESCS
(Mundy, Delgado, Block, Venezia, Hogan & Seibert, 2003)
kommer att användas.
39
Språkliggörande av dans
I verksamheter och utbildningar som representerar en
praktikgrundad kunskap har företrädarna ofta svårt, eller har inte
varit vana vid, att sätta ord på ?verksamhetens kärna? och de
förmågor som framstår som centrala. Dans och dansutbildning,
som det här projektet avser, är en sådan verksamhet. När det gäller
dansutbildning är de muskulära och tekniska sidorna i stor
utsträckning beskrivna inom olika dansgenrer. Även centrala
processer som har att göra med uttryck och tolkning finns
beskrivna i någon mån, särskilt då i internationella sammanhang.
Men en mer ingående studie av vilka språkligheter som
förekommer i ett svenskt sammanhang saknas. En vanlig
uppfattning är att dansens uttryck är universella, vilket i sin
förlängning skulle innebära att begrepp och uttrycksätt kan
översättas från ett sammanhang och språk till ett annat. Forskning
visar dock att så inte är fallet: uttryck och tolkning vilar på
underliggande kulturbundna föreställningar och låter sig inte
enkelt översättas.
Huvudsökande
Birgitta Sandström
Dans- och Cirkushögskolan
Medsökanden
Boel Englund
Stockholms universitet
Lena Hammergren
Stockholms universitet
Cecilia Roos
Dans och Cirkushögskolan
Period
2012 - 2014
I forskningsprojektet utforskar vi kommunikation kopplad till
lärande i dans med fokus på det stadium där det muskulärttekniska arbetet förenas med ett uttryck. Vi utforskar olika former
inom danspraktiker, analyserar och jämför sätten att kommunicera
för att bidra till att i större utsträckning språkliggöra dem.
Projektet består av tre delstudier där medarbetarna har sin
hemhörighet inom scenkonstnärlig dansverksamhet, utbildning av
professionellt verksamma dansare, utbildning av danspedagoger
samt inom pedagogisk och dansvetenskaplig forskning.
Samarbetet mellan forskare från olika områden är ett viktigt inslag
i projektet och en förutsättning för dess genomförande. Studien
avser olika utbildningsnivåer och skilda sammanhang.
De olika nivåerna är utbildning till danspedagog/danslärare och
dansare vid Dans och Cirkushögskolan, som allt sedan 1960-talet
utbildat danspedagoger, elever på gymnasieskolans estetiska
program samt den rörelseinstudering som sker med dansare i
scenkonstnärliga sammanhang. Den gemensamma nämnaren är att
man tillägnar sig nytt och vidareutvecklar redan inlärt
rörelsematerial. Undervisningstillfällen dokumenteras, bl a i form
av deltagande observation, fältanteckningar, filmning, inspelade
intervjuer och samtal. Materialet utgör ett gemensamt empiriskt
underlag som analyseras utifrån skilda angreppssätt. Syfte med
projektet är att kartlägga, kritiskt granska och jämföra den
kommunikation som förekommer kring dans som uttryck och
bidra till att i större utsträckning formulera ett gemensamt verbalt
40
språk. Grundläggande frågeställningar är: -Hur förmedlas
kunskaper, insikter och förmågor som rör rörelsen och dess
uttryck i danspedagogiska och scenkonstnärliga sammanhang?
- Vad kännetecknar dessa kommunikationssätt (t ex ord, ljud,
beröring)? - Finns det gemensamma nämnare i olika
kommunikativa praktiker? Vilka? - Vilken roll spelar kontexten, i
form av utbildningsnivå, utbildningens ramar, pedagogens
bakgrund och erfarenhet samt dansgenre? Den slutliga analysen
avser hur olika praktiker språkligt sammanfaller och skiljer sig åt.
Projektet förväntas ge grunderna för ett mer gemensamt språk att
använda för att kommunicera, kritiskt granska och värdera
lärprocesser i dansundervisning. Det kommer också att ge en
fördjupad förståelse för skilda kunskapsrepresentationer. Därmed
kommer det också att bidra till att fylla ett behov av
kompetensutveckling för lärare inom de konstnärliga
högskoleutbildningarna. I bästa fall kan det bidra till en utveckling
där likartade problem angrips inom utbildningar av likande
karaktär.
41
Effekter av engelskspråkig kurslitteratur på
ordinlärning: lärdomar för svenska högskolor.
I Sverige lär sig studenter ofta parallellspråkligt, d.v.s. de läser
engelskspråkiga läroböcker, men får undervisning på svenska och
skriver själva på svenska. Studenterna antas lära sig engelska
termer och uttryck genom så kallad "incidental learning", d.v.s. de
lär sig orden omedvetet samtidigt som de lär sig innehållet. Men
detta sker inte alltid, särskilt inte bland dem som redan upplever
svårigheter med språkinlärning. Därutöver blir orden ofta inte
aktivt tillgängliga. Samma problem uppstår också, om än i mindre
allvarlig grad, när studenter med andra modersmål än engelska
studerar på lärosäten där engelska är huvudspråket. Enligt de
senaste rönen inom andraspråksinlärningsteori kan det bero på att
läsare inte fokuserar på själva orden de läser, utan tar en "genväg"
direkt till betydelsen – De läser ju primärt för att förstå innehållet
och "kastar bort" ordformerna så snart de förstår. Men det finns
Huvudsökande
Philip Shaw
Stockholms universitet
Medsökanden
Aileen Irvine
The University of Edinburgh
Hans Malmström
Kungliga Tekniska Högskolan
Diane Pecorari
Mälardalens Högskola
Period
2009 - 2011
bevis för att man behöver fokusera på ordet.
Nyare forskning tenderar till att betona vikten av kognitiv
bearbetning av de ord/termer som ska läras in. Om man bara ser
ett ord ett par gånger, förstår ordet och sedan går vidare, kommer
man inte att behålla ordet i minnet under särskilt lång tid. Om man
däremot träffar på ordet flera gånger över en längre period, tänker
på det, och använder det på olika sätt, d. v. s. aktivt
uppmärksammar det, så är sannolikheten för att ordet "behålls"
mycket högre. Nyckelordet är uppmärksamhet på formen. Men
hur kan denna uppmärksamhet uppnås inom den vanliga
ämnesundervisningen? Vilka knep kan den som undervisar på
svenska, men ändå vill att studenterna ska lära sig de engelska
uttrycken de läser, använda sig av? Är uppmärksamhet av detta
slag lättare att uppnå när all undervisning och inlärarmiljön är
engelskspråkig? Och vilka praktiska råd kan man ge till studenter
i denna situation för att de ska optimera sin inlärning (med
avseende både på innehåll och ordet som sådant)?
Vår grupp innehåller medlemmar från tre svenska lärosäten med
delvis olika förutsättningar och kulturer, och ett brittiskt lärosäte.
Detta betyder att vi kan jämföra studenter och lärare som arbetar
under olika förhållanden och kulturella förutsättningar (i vid
bemärkelse) och det ger oss dessutom möjligheten att dra mer
allmängiltiga slutsatser. Vi föreslår ett projekt som ska undersöka
hur inlärarprocesser av detta slag försiggår, hitta bra exempel, och
tillämpa språkinlärningsteori för att föreslå nyttiga
rekommendationer. Den internationella forskningen i området
fokuserar på experimentella studier av inlärning av vardagsord
42
från nöjesläsning, och inte på problematiken med inlärning av
termer från studieläsning. Forskningen är också ofta psykologiskt
inriktad och tar inte hänsyn till sociala faktorer.
Däremot börjar den internationella forskningen att arbeta fram
principer för effektiv implicit inlärning och en teori för
språkinlärning som passar in med vad som kan ses på MRI-bilder
o.s.v., d.v.s. matchar det som fysiskt pågår i hjärnan. Projektets
målsättning är därför att göra en tredelad undersökning: (1) en
observation av personliga och sociala praxis under läsning och
föreläsning, vilka problem som uppstår, och vilka åtgärder
högskolelärare vidtar (i Stockholm/Västerås och Edinburgh); (2)
efter en jämförelse med teorins tolkningar av denna observation,
kvasiexperimentella undersökningar av hur olika läraråtgärder
påverkar inlärningen av terminologi i den normala
undervisningssituationen; (3) efter en utvärdering av resultaten, ett
eller flera experiment som ska visa att åtgärderna faktiskt
fungerar. I Sverige ska vi undersöka båda studenter med svenska
som modersmål, och studenter med ett annat modersmål men där
alla studenter befinner sig i en svenskspråkig studiemiljö.
I Skottland ska vi undersöka båda studenter med engelska som
modersmål och studenter med ett annat modersmål än engelska
men där alla studenter befinner sig i en engelskspråkig
studiemiljö. Även om många inom bägge grupper säkerligen
upplever samma problem med inlärning finns det också särskilda
problem för var och en av dem.
43
Literacitet i Sápmi: flerspråkighet, revitalisering och
literacitetsutveckling i ett globaliserat Norden
Literacitet i Sápmi: flerspråkighet, revitalisering och
literacitetsutveckling i ett globaliserat Norden. Literacitet, dvs. att
kunna läsa och skriva, är i sig en mycket viktig rättighet i, men
kunskapen är också viktig som redskap för att uppnå andra
mänskliga rättigheter och för att kunna delta i samhället. FN:s
rapportör för ursprungsbefolkningar har rekommenderat de
nordiska länderna att tillsammans med sametingen förstärka
insatserna för att revitalisera de samiska språken och stärka
undervisningen i samiska språk och samiska kultur. I projektet
Literacitet i Sápmi kommer vi att studera nordsamiska elevers
skrivande i skolan. Syftet är att undersöka den institutionella och
samhälleliga kontexten för dessa elevers literacitetsutveckling.
Eleverna, som är mellan 9 och 18 år, skriver i skolan på tre språk:
nordsamiska, det nationella språket, dvs. finska, norska eller
svenska, samt på engelska. I projektet kommer vi att studera
elevernas skrivande på samtliga språk.
Huvudsökande
Kirk Sullivan
Umeå universitet
Medsökanden
Per-Olof Erixon
Umeå universitet
Christine Hudson
Umeå universitet
Eva Lindgren
Umeå universitet
Monica Reichenberg
Umeå universitet
Asbjorg Westum
Umeå universitet
Period
2012 - 2014
Den mest centrala uppgiften är att undersöka vilken betydelse som
språkliga och kulturella faktorer har för nordsamiska elevers
skrivande på de tre aktuella språken. Vi vill också studera hur
elevernas literacitetsutveckling påverkas av globaliseringen och
av den nationella skolpolitik som förs i respektive land. Ett annat
intressant tema rör skolans och undervisningens kulturella
relevans samt hur denna eventuellt påverkas av nationell
skolpolitik och en tilltagande globalisering. Nordsamiska
skolelevers språkliga miljö är komplex. För det första måste de
förhålla sig till de dominerande nationella språken; för det andra
exponeras de för ett flertal samiska språk och dialekter; för det
tredje lever de i ett globalt mediesamhälle som till stor del
domineras av engelska.
Viktigt i sammanhanget är också att den officiella nordsamiska
ortografi som fungerar i samtliga länder godkändes av Nordiska
samekonferensen så sent som 1979; det är alltså fråga om en
standardnorm som har etablerats för bara några decennier sedan.
Självfallet påverkas varje individs literacitetsutveckling också av
hemmiljön, av kamrater och av skolan. I projektet tar vi därför
hänsyn till både samhälleliga och individuella processer, och de
teoretiska utgångspunkterna finns i såväl modern
flerspråkighetsteori som i sociokulturella och kognitiva
perspektiv. Globalisering och skolpolitik är som nämnts två
viktiga nyckelord för undersökningen. Som en del i projektet
kommer vi därför att genomföra intervjuer utifrån dessa teman
44
med ansvariga ministrar i respektive land samt med representanter
för de nationella sametingen.
För att få en internationell blick på den nordiska situationen
kommer vi också att intervjua representanter för Europarådets
minoritetsspråkskommitté samt FN:s särskilda rapportör för
urfolksrättigheter. Våra forskningsresultat kommer att presenteras
på flera olika sätt: på språkkonferenser, på utbildningskonferenser
och konferenser med fokus på minoritetsspråk och
ursprungsbefolkningar. Resultaten kommer också att publiceras i
internationella tidskrifter samt i en monografi. Självfallet kommer
vi också att lägga fram våra resultat vid sammankomster med
samiska föreningar och organisationer.
45
Språk- och ämnesintegrering i den svenska skolan
Språk- och ämnesintegrerad undervisning (SPRINT) är en
undervisningsform som är utbredd i den svenska skolan där man
använder ett annat språk än elevernas (och oftast även lärarnas)
modersmål som undervisningsspråk. Det vanligaste är att engelska
används, och det är också SPRINT på engelska som vi intresserar
oss för. Trots att många elever är berörda av SPRINT är det en
undervisningsform som är otillräckligt utforskad i den svenska
kontexten. Vi är intresserade av att öka kunskapen om SPRINTs
effekter på utvecklingen av såväl svenska som engelska med
avseende på skolrelaterat, akademiskt skriftspråk och
ämnesspecifik begreppsbehärskning hos såväl svenskspråkiga
elever som elever med svenska som andraspråk.
Våra huvudsakliga syften är att kartlägga och undersöka hur
gymnasieelever med svenska som modersmål samt elever med
svenska som andraspråk i SPRINT-undervisning jämfört med
vanlig undervisning, receptivt och produktivt utvecklar sitt
akademiska skriftspråk i såväl engelska som svenska, samt att
studera eventuella skillnader i fråga om hur väl eleverna behärskar
ämnesspecifika begrepp och termer i historia respektive biologi på
svenska och engelska. Vidare avser vi att studera eventuella
genusskillnader samt genom internationella jämförelser utforska
undervisningskontextens betydelse för undervisning på ett annat
språk. Vi kommer att följa gymnasieelever vid två skolor under
deras gymnasietid. Skolorna representerar olika typer av SPRINTpraktik och även vanlig undervisning, där alltså
undervisningsspråket är svenska och engelska studeras som
separat ämne. Vi kommer att samla in olika typer av
elevproducerad text i historia och biologi, på svenska och
engelska.
Huvudsökande
Liss Kerstin Sylvén
Göteborgs universitet
Medsökanden
Maria Lim Falk
Stockholms universitet
Inger Lindberg
Stockholms universitet
Britt Marie Apelgren
Göteborgs universitet
Per Holmberg
Göteborgs universitet
Sölve Ohlander
Göteborgs universitet
Tore Otterup
Göteborgs universitet
Period
2011 - 2014
Vi kommer även att genomföra vissa rent språkligt inriktade test
där bl a ordförståelse och textbindningsförmåga fokuseras. För att
underlätta analysarbetet av våra data kommer vi att samarbeta
med Svensk Nationell Datatjänst, där en korpus baserad på de
insamlade texterna byggs upp. Forskning har visat att
bakgrundsfaktorer är viktiga för skolresultat, och vi kommer
därför att genomföra omfattande enkätstudier och intervjuer bland
eleverna för att få ett grepp om dessa faktorer i samband med
SPRINT. För att få förståelse för hur SPRINT fungerar i praktiken
kommer vi att genomföra klassrumsobservationer. Såväl i ett
nationellt som ett internationellt perspektiv är ingående studier av
språkpraktiken i SPRINT relativt sällsynta. De flesta studier som
finns tenderar att fokusera det talade språket. Detta är förståeligt
46
då den dominerande språkinlärningssynen ofta betonar värdet av
muntlig kommunikativ kompetens.
Utgångspunkten för vår planerade studie är att det inte räcker med
att eleverna utvecklar sitt talade språk inför fortsatta studier. Vid
högskoleutbildningar är litteraturen ofta på engelska och i många
fall förväntas studenterna skriva uppsatser, rapporter mm på
engelska. Därför är det viktigt att studera effekterna av SPRINT
på elevernas skriftliga produktion i sådana texttyper som är
relevanta i olika utbildningssammanhang. Academic language är
ett område som under senare tid har rönt stort intresse i
forskarvärlden och det är också detta slags språk som står i fokus i
vår studie. Academic language kännetecknas av att det är ett
skriftsspråksrelaterat kontextoberoende och tankemässigt mer
krävande språk än det informella samtalsspråk som barn och
ungdomar utvecklar i vardagslivet.
Den senaste större undersökningen av SPRINT i Sverige belyser
gymnasieelevers språkbruk i olika skolämnen och synliggör bland
annat språkets betydelse i undervisningspraktiken, inte minst
betydelsen av ett adekvat ämnesrelaterat skriftspråk. SPRINT är
även internationellt en mycket utbredd undervisningsform, och det
är av intresse att jämföra olika nationella undervisningskontexter.
Vi kommer därför att samarbeta med Hong Kong, där
undervisningen ofta sker på engelska, och göra jämförande
studier. Vår studie kan framförallt ge viktiga bidrag till
kopplingen mellan språk och lärande. Utgångspunkten är
användningen av ett annat språk än elevernas modersmål som
undervisningsspråk. Inte minst har det i den språk- och
utbildningspolitiska debatten påpekats hur viktigt
undervisningsspråket är.
Då vi avser att genom primärt lingvistiska analysmetoder belägga
påverkan på såväl språk- som ämneskunskaper i samband med
SPRINT kommer vår studie att ge förutsättningar för en bredare
politisk diskussion bl a om engelskans roll i det svenska
utbildningsssystemet.
47
Ett utbildningspolitiskt dilemma: skolprestationer
och mångkulturell inkorporering
Vi står inför ett skolpolitiskt dilemma. Nationella och
internationella studier visar på en generellt försämrad
kunskapsutveckling, skolresultat och måluppfyllelse.
Bostadssegregationen ökar samtidigt som skolvalet har skapat en
ökad skolsegregation, vilket har lett till en försämrad likvärdighet
mellan olika skolor. Sammantaget ser vi ett ökat prestationsgap
mellan elever med olika bakgrund och i olika skolor. Till de mest
drabbade hör främst elever med invandrarbakgrund, födda
utomlands eller i Sverige, som bor i invandrartäta områden och
går på skolor som inte kan erbjuda likvärdig utbildning. Här råder
en dubbel utsatthet: försämrade skolresultat och ökad segregation.
Vi står inför en utveckling i vilken utbildningens individuella och
sociala måluppfyllelse ? dess samhälleliga förutsättningar och
faktiska utfall ? på en och samma gång försämras. Segregationen
Huvudsökande
Mats Trondman
LINNÉUNIVERSITETET
Medsökanden
Anna Lund
Växjö universitet
Stefan Lund
Växjö universitet
Anna-Maria Sarstrand
Växjö universitet
Mimmi Barmark
Lunds universitet
Laid Bouakaz
Dammhagskolan
ökar. Skolprestationerna sjunker.
Period
Vad kan utbildningsvetenskaplig forskning bidra med i avsikt att
utmana det utbildningspolitiska dilemmat? Projektet vägleds av
följande grundfråga: vilka förutsättningar möjliggör en
mångkulturell inkorporering av elever som också genom skolans
inre arbete sammanfaller med förbättrade skolprestationer? Eller:
Hur överskrids det utbildningspolitiska dilemmat så att den
?dubbla utsattheten? blir till ?dubbel möjlighet?? Det vill säga
uppfyllelse av sociala mål ? demokrati, integration och
medborgarskap ? och individuella mål ? förbättrade skolresultat?
Projektets grundfråga rymmer därmed två viktiga betoningar: dels
det samhälleliga möjliggörandet av mångkulturella skolmiljöer ?
hur ser de processer ut som möjliggör existensen av sådana
miljöer? ? dels det pedagogiska förverkligandet av mångkulturella
skol- och undervisningsmiljöer som genom sitt sätt att verka i
praktiken förmår generera förbättrade skolprestationer ?
2010 - 2012
särskilt så för de mest utsatta eleverna från invandrartäta och
segregerade förorter. Projektets frågor kommer att besvaras
genom fem fallstudier och en riksrepresentativ enkätstudie.
Samtliga fallstudier avser att på olika designstrategiska sätt och
med olika metodval (etnografi, intervju, enkät) bidra till att ge
korsbefruktande svar på projektets grundfråga och syfte: vilka
förutsättningar möjliggör en mångkulturell inkorporering av
elever som också genom det inre skolarbetets försorg
sammanfaller med förbättrade skolprestationer. Samtliga
fallstudier genomförs i samma kommun. I de tre första
fallstudierna kommer vi att analysera två grund- och en
48
gymnasieskola som på olika sätt har hanterat det skolpolitiska
dilemmat. Det vill säga, fall där skolprestationer och
mångkulturell inkorporering möts. Den fjärde fallstudien avser
studera den omfattande framväxten av ?supplementary schools?.
Det vill säga skolor som invandrarföräldrar i egen regi startar på
sin fritid i avsikt att stärka sina barns skolprestationer och
kulturella tillhörighet. I den femte fallstudien görs jämförelser
mellan elevers slutbetyg i grundskolan och gymnasieskolan.
Syftet är att kunna ge en bred och djup analys av alla tänkbara
förklaringar av skolprestationers stigande, fallande och
reproduktiva banor. Därmed kan övriga fallstudier placeras in i ett
mer generellt och övergripande mönster av utfall. Projektets
utbildningsvetenskapliga relevans kan sammanfattas i fyra
argument: För det första rör projektet utbildningsvetenskapens
kärna om skolframgång och demokrati samt utbildningens
betydelse för individ och samhälle.
För det andra har projektet också relevansen för prioriterade
teman som utbildningsreformer, utbildningsarrangemang, lärande
i olika sammanhang och med olika innehåll och undervisning,
lärares yrkesutövning och professionalism, pedagogiska praktiker,
informellt lärande utanför skolan, och studieverksamhet på
fritiden. Härvidlag finns också fokus på betydelsen av boende
klass, kön, etnicitet och ålder i och utanför skolan. För det tredje
för projektet samman forskningsområden som nästan aldrig förs
samman, nämligen skolprestationer och mångkulturell
inkorporering, det vill säga skolans kunskapsmål och mål om
demokrati, tillhörighet och delaktighet. Det innebär för det fjärde
att ny kunskap kan produceras med stort värde för
samhällsplanering och skolans inre arbete.
49
"Den lärande musikern". En studie om
militärmusiker och deras musikaliska utveckling
under ett livslångt musikerskap
Den militärmusikergeneration som föddes under 1920-1930-talen
har genomgått en betydande professionell och musikalisk
transformation. De flesta började som musikelever vid
regementena i sina hemstäder som yngre tonåringar, dock sällan
med det huvudsakliga syftet att utvecklas musikaliskt. En
anställning som musikelev innebar en viktig försörjningsmöjlighet
för dessa pojkar, som ofta kom från hem med en ansträngd
ekonomi. Inga musikaliska förkunskaper krävdes för en
musikelevanställning, och erfarenheterna av tidigare musicerande
hos dessa ungdomar var ofta ringa eller helt obeprövade. Att vara
musikelev betraktades som ett möjligt arbetstillfälle, jämförbart
med att vara cykelbud eller "springpojke" vid någon av ortens
affärer eller verkstäder, och musikeleverna "lärdes upp" till
musiker i en stark mästare-lärlingtradition.
Huvudsökande
Maria Westvall
Örebro universitet
Period
2012 - 2014
Befattningen som musikelev, och så småningom som
militärmusiker, hade således initialt ett bytesvärde för dessa
informanter (arbete som genererade inkomst) men kom successivt
att övergå till ett betydande livsvärde. Under sin yrkesverksamma
tid kom dessa musiker att bli inflytelserika musikpedagoger,
framför allt genom den kommunala musikskolans uppbyggnad
och expansion. Genom närvaron i det lokala musiklivet hade de
även en betydande folkbildande funktion. Syftet med denna studie
är att undersöka och identifiera de ofta livslånga musikaliska
lärandeprocesserna som pågått hos de militärmusiker som
påbörjade sin utbildning som musikelever vid landets regementen
under 1940-talet. Dessa musiker är idag i åttioårsåldern och tillhör
en intressant generation musiker som kom att utgöra stommen i
dagens mångfacetterade musikliv i Sverige både på regional och
på nationell nivå.
Dessa personers utbildning till musiker och den sedan livslånga
utbildningsprocess de har genomgått, har en unik karaktär. För
pedagoger och musiker idag är det av ett stort värde att identifiera
såväl de musikaliska som de pedagogiska faktorer som har
bidragit till ett livslångt musikintresse och en hållbart
professionellt musikerskap. 1901 blev militärmusiken en statlig
angelägenhet och varje förband hade en egen musikkår. De
professionella militärmusikkårerna lades successivt ned efter
första världskriget, och detta hade till följd att yrkesgruppen
militärmusiker avskaffades 1971. Militärmusikerna omplacerades
då och blev musiker inom den civila myndigheten
50
Regionmusiken. 1988 bildades sedan länsmusikstiftelser under
landstingen och vid denna tidpunkt hade de flesta
musikavdelningar upphört med militära spelningar.
Undersökningen kommer att baseras på djupintervjuer med fyra
informanter och genom deras livsberättelser eftersträvas att
identifiera vilka faktorer som har påverkat ett livslångt intresse för
musicerande och musikaliskt lärande, både på ett professionellt
och på ett personligt plan. Urvalet av informanter sker med
ambitonen att få geografisk spriding. Detta för att närmare
undersöka militärmusikerns olika rollidentiteter som musiker,
musikpedagog och militär i det lokala sammanhanget. Projektet
inriktas på hur värderingar kring musikalisk praxis och
förändringar i det personliga och i det samhälleliga livet har
framträtt under informanternas långa yrkesliv. I samhället idag
fokuseras ofta individens personliga intresse av musik, och
deltagandet i ett mer offentligt musicerande i samhällslivet
kopplas ofta till musikalisk talang eller specialintresse. Hos den
grupp informanter som denna undersökning gäller gestaltades
även andra funktioner som betydelsefulla.
Denna studie speglar ett specifikt, avgränsat sammanhang där
informanterna ombeds att blicka tillbaka och i efterhand ge en bild
av en lång musikalisk och pedagogisk utvecklingsprocess som
pågått under ett helt yrkesliv. En central fråga i detta sammanhang
är om musikintresset och den musikaliska kunskapen växte i
samband med de utmaningar och upplevelser av musiken som
individen enskilt och som del i ett kollektiv (i musikkåren)
ställdes inför genom sitt utövande. Studiens frågeställningar har
relevans för förståelsen av de villkor som musiken, den
musicerande människan och musikundervisning står inför i dagens
samhälle, och kan därför bidra till att öka insikten kring dessa
fenomen.
51
Analys och modellering av svenska elevers
prestationer i TIMSS och PISA i ett internationellt
perspektiv
Analys och modellering av svenska elevers prestationer i TIMSS
och PISA i ett internationellt perspektiv TIMSS (Trends in
International Mathematics and Science Study) och PISA
(Programme for International Student Assessment) är
internationella kunskapsmätningar som genomförs regelbundet för
att beskriva, jämföra och förstå elevers prestationer inom och
mellan länder. TIMSS och PISA är sofistikerade och omfattande
studier, men det gör dem även komplexa och svårtolkade. Det är
angeläget att analyser från dessa studier genomförs på ett bra sätt
så att slutsatser och utgångspunkter för åtgärder inom skolområdet
blir välgrundade. Det föreslagna forskningsprojektet syftar till att
utveckla analysmetoder och modeller för internationella
komparativa studier. Vidare att utifrån relevanta metoder och
modeller diskutera förklaringsfaktorer till elevers
resultatprestation i TIMSS och PISA i jämförelse med andra
länder samt över tid utifrån ett pedagogiskt perspektiv.
Huvudsökande
Marie Wiberg
Umeå universitet
Medsökanden
Peter Nyström
Umeå universitet
Period
2009 - 2011
I samband med TIMSS och PISA studierna görs en internationell
och en nationell resultatredovisning som framförallt består av
enkla analysverktyg samt beskrivande statistik. En brist med dessa
typer av resultatredovisningar är att data i TIMSS och PISA är
hierarkiskt ordnade, dvs. informationen är ordnade utifrån skola,
klass och elev. Elever som går i samma klass eller skola kommer
från samma geografiska område och har samma lärare vilket leder
till ett beroende mellan dem. Detta skapar problem om man
använder modeller och analysverktyg som ignorerar beroendet
mellan elever vilket i sin tur kan leda till felaktiga resultat och
missvisande slutsatser. Vidare, för att undvika att vissa grupper
blir överrepresenterade tilldelas varje skola, klass och elev en
stickprovsvikt som bör användas i analyser av materialet.
Problemet är att dessa vikter inte alltid används vid sofistikerade
analyser av data vilket kan leda till felaktiga och missvisande
resultat och slutsatser av elevers prestationer. En komplicerande
faktor är att alla elever inte besvarar alla uppgifter som finns i
TIMSS och PISA eftersom detta skulle leda till långa prov samt
en risk att uppgifterna blir kända, vilket i sin tur kan leda till
problem med provens tillförlitlighet. En lösning på detta är att
utifrån elevernas bakgrund samt svar på tilldelade uppgifter
uppskatta ett totalresultat på provet, dvs. man skapar nya
resultatmått (s.k. plausible values). Dessa värden kan användas på
olika sätt i analyser men användandet av dem är delvis begränsat
52
trots att de har ett högt informativt värde. För att göra djuplodande
analyser av data i PISA och TIMSS vilka möjliggör trovärdiga
pedagogiska analyser bör därför tre områden tas hänsyn till: (1)
användandet av de s.k.
plausible values, (2) hierarkiska datastrukturen, samt (3)
stickprovsvikterna. Det övergripande syftet med projektet att
skapa effektivare analysverktyg för att kunna utnyttja TIMSS och
PISA studier och förstå deras resultat bättre i Sverige. Första
delsyftet är att undersöka relevansen i analysverktygen och de
statistiska modeller som används idag för att analysera TIMSS
och PISA (inkl. användandet av stickprovsvikterna och plausible
values). Det andra delsyftet är att modellera TIMSS och PISA
data med statistiska modeller (ex. flernivåanalys och strukturella
ekvationsmodeller), som tar hänsyn till den hierarkiska
datastrukturen, för att erhålla en mer nyanserad och effektivare
mätning. Det tredje delsyftet är att utifrån ett pedagogiskt
perspektiv diskutera faktorer för att förklara svenska elevers
prestationer i jämförelse med andra länder. Det fjärde delsyftet är
att analysera trender över tid i TIMSS och PISA utifrån ett
pedagogiskt perspektiv.
Projektet planeras fortgå under tre år och förväntas bidra med nya
analysverktyg som kan användas vid stora internationella
kunskapsmätningar med hierarkiskt ordnat data samt öka
kunskapen om svenska elevers prestationer i ett internationellt
perspektiv. Att få en mer nyanserad bild av svenska elevers
prestationer inom matematik, naturvetenskap och läsning är
värdefullt för såväl forskare, som utbildare samt beslutsfattare.
Genom att generera värdefull kunskap om vilka analysverktyg
samt användandet av dem vid stora internationella
kunskapsmätningar så kan Sverige erhålla mer nyanserad
information från dessa mätningar. Resultaten från projektet
planeras att presenteras i vetenskapliga tidskrifter, på nationella
samt internationella konferenser samt i tidskrifter riktade till
skolan.
53
Förståelse av barns lärandevägar från förskola till
särskola- Barn med utvecklingsstörning
Små barn med utvecklingsstörning spenderar de tidiga åren
tillsammans med andra barn i förskolemiljöer, men då övergången
från förskola till förskoleklass vanligtvis sker, övergår en del barn
med utvecklingsstörning till grundsärskolan. Sedan 1998 är 96%
av landets sexåringar inskrivna i förskoleklass, vars viktigaste
funktion har beskrivits som en passage, eller bro med avsikt att
underlätta övergången till det obligatoriska skolväsendet. Trots att
verksamheten förskoleklass även omfattar särskolan, finns det
indikationer om att barn med utvecklingsstörning går direkt från
förskola till särskola och vid behov ibland istället tillbringar två år
i särskolans första år. Särskola är en skolform för de barn med
diagnosen utvecklingsstörning som bedöms inte kunna nå upp till
grundskolans kunskapsmål. Trots växande forskningsintresse
kring övergångar gällande de tidiga åren, finns ingen
Huvudsökande
Jenny Wilder
Mälardalens Högskola
Medsökanden
Anders Garpelin
Mälardalens Högskola
Anne Lillvist
Mälardalens Högskola
Period
2013 - 2016
dokumenterad forskning kring barns övergång från förskola till
särskola.
Ordet övergång markerar en förflyttning, eller en förändring, och
övergångar mellan olika pedagogiska miljöer kan betraktas ur
olika nivåer och perspektiv. Övergången kan få betydelsen av en
kritisk händelse, en naturlig del av barnens uppväxt, eller som en
förflyttning som kännetecknas av en identitetsförändring och
förändringar av relationer. Hur man än väljer att se på övergångar
påverkar övergångar alltså inte enbart barnet utan också hela
familjen. Tidigare forskning har visat betydelsen av god
kommunikation och hög grad av samverkan mellan föräldrar,
lärare och rektorer vid barns övergångar mellan olika pedagogiska
verksamheter. För barn med utvecklingsstörning är detta med all
sannolikhet än viktigare.
Det finns därför ett behov av att fördjupa kunskapen om vad som
karakteriserar barns lärandevägar från förskola till särskola, och
hur samverkan mellan föräldrar, lärare och rektorer tar sig uttryck
före, under och efter övergången, när det gäller barnets lärande,
kommunikation och samspel, dagliga fungerande och behov av
vård och omsorg för barn med utvecklingsstörning. Under
projektets första år kommer en enkät med fokus på speciallärares
och rektorers erfarenheter av samverkan med föräldrar,
kommunikation och rutiner att distribueras till ca 400 slumpvis
utvalda inom dessa yrkeskategorier i särskola. I projektets
följande två år kommer dessutom 6-8 övergångar att följas över
tid, och övergången från förskola till särskola kommer att
betraktas som fallstudier, där föräldra- lärar och rektors perspektiv
54
beaktas.
Projektet kommer att ha en tolkande ansats där begrepp som
lärandeväg, samverkan och kommunikation kommer att tolkas vid
ett flertal tidpunkter och från olika aktörers perspektiv. I de 6-8
fallstudierna intervjuas föräldrar i slutet av barnets tid på
förskolan, och sedan vid ytterligare tre tidpunkter under barnets
första år i särskolan, då övergången till särskola har ägt rum.
Barnens förskollärare och rektorer intervjuas vid ett tillfälle om
deras ansvar, förberedelse och samverkan med föräldrar och
särskola/förskola. Motsvarande intervjuer kommer att äga rum
med barnens speciallärare och rektorer från särskolan. Den
teoretiska referensramen för projektet omfattar Dewey?s
transaktionella perspektiv av meningsskapande (Dewey,
1938/1997), Peters (2010) teori om övergångar som gränsland och
lärandevägar.
Samverkan kommer att studeras utifrån Danermarks begrepp om
regelverk, organisation och synsätt (Danermark & Germundsson,
2011), samt utifrån det utvecklingsekologiska perspektivet
utvecklat av Bronfenbrenner (1999). Projektet är kopplat till det
internationella nätverket POET (Pedagogies of Educational
Transitions), och utgör en kompletterande del till ett redan
påbörjat projekt om barns övergångar från förskolan till skolan.
Projektet bidrar med värdefull kunskap om hur barns övergångar
från förskola till särskola tar sig uttryck över tid och hur de
pedagogiska verksamheterna hanterar övergången tillsammans
med barnets föräldrar. En bild av förutsättningarna för barnens
lärandevägar genom övergången mellan dessa två verksamheter
kommer att utkristalliseras. På sikt innebär detta viktig kunskap
för alla som arbetar i förskola och särskola med barn med
utvecklingsstörning och deras familjer.
Kunskap genererat genom projektet kommer också kunna bidra i
den samhällssatsningen på speciallärarutbildningen som nu sker i
Sverige.
55