FORSKNING PÅGÅR _ dIdaKtIK

FORSKNING PÅGÅR _ didaktik
Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013
Värt att notera
I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning
som pågår just nu, och som har fått stöd av forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet.
Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av
hög vetenskaplig kvalitet, som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande.
Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman:
• didaktik
• effektstudier
• grupprocesser
• individens
lärande
• professioner
• utbildningshistoria
• utbildningssystem
• värdefrågor
Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren
2008-2012. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet.
Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av i rapporten Resultatdialog 2012 som publicerades i samband med konferensen med samma namn.
Rapporten går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst.
Stockholm, februari 2013
Elisabet Nihlfors
Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
Innehållsförteckning
"Skolan suger" ... eller? Att ge röst åt barns och
ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin
lärandemiljö
Eva Alerby
1
Undervisningstraditioner och lärande.
Jonas Almqvist
3
Övergången från skolans till högskolans matematik: en
integrerad studie av en kulturkrock
Christer Bergsten
5
Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och
"techno-science" som en materiell diskursiv praktik
Jonte Bernhard
7
Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, Gunilla Dahlberg
läsande och skrivande
8
Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext
samspel
10
Anna Eckerdal
Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
Per-Olof Erixon
skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan
12
Studie av gymnasieskolors framgångsfaktorer i
undervisning för hållbar utveckling
14
Niklas Gericke
Modersmålsundervisningens roll för den lexikala
Christina Hedman
utvecklingen hos somalisk-svensktalande barn i skolans
tidigare år
16
Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och
genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande
naturvetenskap
Anita Hussénius
18
En studie av att utforska, utveckla och uttrycka
uppfattningar av tekniska system i olika sammanhang:
Att lära sig teknik i grundskolan
Åke Ingerman
20
Storskaliga studier och elevers prestationer i
naturvetenskap i ett longitudinell perspektiv
Anders Jakobsson
22
Idrott och hälsa - ett ämne för lärande?
Håkan Larsson
24
Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers
textskapande i tidiga skolår.
Caroline Liberg
26
Hur naturvetenskaplig allmänbildning skapas genom s.k. Mats Lindahl
Socioscientific Issues: En studie av elevers diskurser och
förmåga att argumentera
28
Representationer och kunskapskonstruktion:
Ämnesdiskurs som ett nyskapande perspektiv för att
förstå naturvetenskaplig undervisning och lärande.
Cedric Linder
30
Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell
betydelse för lärares undervisning och bedömning
Eva Lundqvist
31
Meningsfullt lärande genom samarbete i och utanför
klassrummet
Marcelo Milrad
33
Att utveckla experimentbaserad undervisning och
Per Nilsson
didaktik i sannolikhet: Inferentialism, kontextualisering
och variation i samverkan
35
Historieundervisningens processer i det mångkulturella
samhället
Kenneth Nordgren
37
Läsa mellan raderna. Att undervisa om och utveckla
avancerad läsförmåga i skolan.
Christina Olin-Scheller
39
En studie av rollen hos representationer och agerande
inom interaktionsdesign: Skissande som en
förkroppsligad praktik
Robert Ramberg
41
Lärares gemensamma kunskapsproduktion (lgk). Hur
lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar i
gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund.
Ulla Runesson
43
Immersiv Utbildning: Interaktivt Byggande och Lärande Konrad Schönborn
av Grundläggande Vetenskapliga Begrepp i Virtuella
Nanoteknikmiljöer
44
Representation, resurser och meningsskapande.
Medeltiden som kunskapsområde i olika lärmiljöer.
Staffan Selander
46
Vad gör testandet med eleverna - En studie kring
nationella prov i matematik
Gunnar Sjöberg
47
Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning Geir Skeie
av "livskunskap" i svenska skolor.
49
Visualiseringar som meningsskapande verktyg för
Lena Tibell
kommunikation av molekylär livsvetenskap – med fokus
på kritiska aspekter och semiontik
51
Att utmana livsvetenskapernas tröskelbegrepp underlättad förståelse av evolution via visualisering
Lena Tibell
53
Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan
Tine Wedege
55
Stöd för lärares professionella utveckling och
handlingsförmåga - fokus på högstadiets undervisning i
naturvetenskap
Per-Olof Wickman
57
Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten
med förklarande bilder och modeller i skolans och
förskolans NO- och matematikundervisning
Lisbeth Åberg-Bengtsson
59
Implementering av utbildning för hållbar utveckling:
relationen mellan normstödjande strukturer och
studerandes moraliska lärande
Johan Öhman
61
Undervisning och lärandeprocesser rörande
Leif Östman
argumentation inom kunskapsområdet hållbar utveckling
63
"Skolan suger" ... eller? Att ge röst åt barns och
ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin
lärandemiljö
Rapporter och undersökningar om barns och ungdomars
levnadsvillkor i Sverige visar att den psykosociala hälsan har
försämrats under de senaste decennierna. Det finns ett tydligt
samband mellan skolans förmåga att genomföra sitt huvuduppdrag
och elevernas psykosociala hälsa. Trots den ofta förekommande
negativa bilden av barns och ungdomars psykosociala hälsa och
skolans svårigheter med att hantera detta, visar en nyligen
publicerad undersökning av SIFO att 80% av de tillfrågade
personerna har stort förtroende för lärarkåren. Bland de som själva
har barn i skolan har 90% ganska stort eller stort förtroende för
lärarna. Barnombudsmannens årsrapport visar att när elever fick
skriva om vad de tycker är bra i skolan, placerades lärare och
annan personal på första plats, följt av kompisar och skolämnen på
andra plats. Alltså verkar det finnas positiva faktorer i skolan som
följaktligen kontrasterar den många gånger negativa bilden av
skolan.
Huvudsökande
Eva Alerby
Luleå Tekniska Universitet
Medsökanden
Åsa Gardelli
Luleå Tekniska Universitet
Krister Hertting
Luleå Tekniska Universitet
Catrine Kostenius
Luleå Tekniska Universitet
Kerstin Öhrling
Luleå Tekniska Universitet
Period
2009 - 2011
Det finns en omfattande mängd undersökningar och utredningar
från myndigheter och andra organisationer som studerat barns
psykosociala hälsa. Det råder dock brist på forskningsbaserade
studier som belyser skolans psykosociala miljö sedd ur barns
perspektiv, där barns och ungdomars egna erfarenheter och
kunskaper tas tillvaras. Denna studie har som övergripande syfte
att synliggöra, problematisera och diskutera erfarenheter av
psykosocial hälsa inom skolan. Mer specifikt är studiens syfte att
belysa hur skolans psykosociala miljö upplevs och erfars av de
barn och unga som vistas där, samt att studera arbetet med frågor
som kan antas påverka den psykosociala miljön. För att besvara
studiens övergripande syfte har följande frågeställningar
identifierats: I) Hur upplever och erfar elever och lärare
psykosocial hälsa i skolan? II) Vilka erfarenheter har elever av
goda exempel när de upplevt psykosocial hälsa? III) Hur levs
psykosocial hälsa i skolans vardag, d.v.s.
hur agerar, reagerar och interagerar elever och lärare i olika
situationer i anslutning till psykosociala aspekter? IV) Vilka
faktorer utifrån elevers och lärares erfarenheter av psykosocial
hälsa är viktiga förutsättningar för att skapa en god lärandemiljö?
En studie av skolbarns levda erfarenheter visar att nära relationer i
form av tillit och respekt påverkar deras hälsa och välmående
positivt, och effekterna av lärande är beroende av såväl
lärandemiljön som de erfarenheter som görs. En lärandesituation
1
som uppmuntrar samverkan och delaktighet bidrar sannolikt till
ett positivt psykosocialt klimat och välmående hos både elever
och lärare. Traditionellt sett, brukar problemlösning genom
kartläggning av problem och försök att hitta lösningar på dessa
problem, ses som en vanlig väg för utveckling i organisationer.
Denna form av utveckling fokuserar på att försöka göra sig av
med problem.
I anslutning till diskussioner om elevers erfarenheter av
psykosocial hälsa i skolan kan detta innebära att fokus ligger mot
att hantera negativa aspekter av psyokosocial hälsa. I motsats till
problemlösningsmodellen finns det uppskattande
hälsoperspektivet som istället fokuserar positiva aspekter och
friskfaktorer. Att utforska de positiva faktorerna då de gäller
elevers psykosociala hälsa kan innebära en omtolkning av den ofta
negativt rådande situation i skolan, för att hitta tänkbara
möjligheter för fortsatt utveckling. Detta innebär att det finns ett
behov av att utforska elevers egna erfarenheter av psykosocial
hälsa, med fokus på positiva upplevelser och erfarenheter. För att
nå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna avser vi att
använda metoder inspirerade av narrative inquiry, vilket inom
ramen för denna studie innebär; skriftliga reflekterande
berättelser, observationer samt intervjuer i kombination med fotooch videodokumentation.
Vi har för närvarande kontakt med två skolområden i Norrbotten
som är intresserade av att delta i projektet. Skolområdena består
tillsammans av sju rektorsområden och det sammanlagda
elevunderlaget uppgår till ca 2800 elever samt 375 pedagoger.
2
Undervisningstraditioner och lärande.
Lärare inom olika ämnestraditioner, ämnen och kontexter
undervisar på olika sätt. Trots att lärares sätt att undervisa har
visat sig ha stor betydelse för elevers lärande, och trots att mycket
pengar, tid och energi lagts på att reformera undervisning i olika
ämnen, har relationen mellan undervisningssätt och lärande
emellertid inte uppmärksammats i någon större utsträckning inom
didaktisk och annan utbildningsvetenskaplig forskning. Den
forskning som hittills bedrivits har ofta fokuserat på enskilda eller
ett fåtal lärare under korta perioder och den kunskap som skapats
har då i vissa fall blivit anekdotisk och omöjlig att generalisera. I
detta projekt studeras relationen mellan undervisningstraditioner det vill säga undervisningssätt som många lärare använder sig av inom No-ämnena och Idrott och hälsa i Sverige och elevers
lärande. Jämförelser görs också med liknande studier i Frankrike
och Schweiz.
Resultatet av forskningen används i projektet för att utprova och
producera material för lärare att använda i planering och utförande
av undervisning. 1. Projektet syftar för det första till att studera
lärandets institutionella villkor, det vill säga analysera vilken
effekt i termer av lärande som olika undervisningstraditioner har
inom de nämnda ämnena. 2. För det andra syftar projektet till att
använda forskningsresultaten i den första delen till att designa,
testa och slutligen producera fortbildningsmaterial. I projektet
utförs tre olika sorters undersökningar: (i) Studier av undervisning
i fyra olika ämnen - fysik, kemi, biologi och idrott och hälsa - på
grundskolan i Sverige, (ii) komparativa studier av undervisningen
i dessa ämnen i Sverige, Frankrike och Schweiz och (iii)
komparativa studier mellan ämnen och mellan länderna.
Huvudsökande
Jonas Almqvist
Uppsala universitet
Medsökanden
Karim Hamza
Stockholms universitet
Per-Olof Wickman
Stockholms universitet
Malena Lidar
Uppsala universitet
Eva Lundqvist
Uppsala universitet
Leif Östman
Uppsala universitet
Marie Öhman
Örebro universitet
Period
2013 - 2017
Lärare, som människor i allmänhet, är naturligtvis inte "kopior" av
eller totalt styrda av historiska traditioner, men de är inte heller
helt opåverkade av dem. En undervisningstradition karaktäriseras
av regelbundna mönster av undervisningssätt. Dessa mönster
utgörs av det urval av undervisningsinnehåll och arbetssätt som
görs och sätt att interagera med elever. Tidigare studier har visat
att lärare i sin undervisning följer vissa mönster, men också att det
finns viktiga skillnader mellan olika lärares undervisningssätt,
skillnader som gör att vi kan säga att de hör till den ena eller andra
undervisningstraditionen.
Till exempel har forskning om undervisning och lärande i
naturvetenskap visat att lärare i huvudsak kan orientera
undervisningen antingen mot att eleverna ska introduceras i det
3
naturvetenskapliga sättet att tänka och arbeta eller mot att eleverna
ska lära sig att använda sig av naturvetenskaplig kunskap och
tillämpa den på praktiska och/eller moraliska problem som de kan
ställas inför. I den förra av dessa riktningar ses ofta skolämnet
som en förenklad version av en universitetsdisciplin, medan
undervisningen i den senare på många sätt är mer autonom i
relation till disciplinerna. Framväxten av komparativ didaktik i
franskspråkiga länder startade under 1990-talet och är relaterad till
en liknande diskussion. Forskarna inom området undersöker de
institutionella gränserna för kunskap, undervisning och lärande.
Idag uppmärksammas detta område alltmer i övriga Europa.
Projektets medarbetare i Frankrike och Schweiz är ledande inom
området och bidrar i projektet med kunskap och ett rikt
jämförelsematerial. I sina teoretiska och metodologiska
utgångspunkter ligger de mycket nära de ansatser som projektets
svenska medarbetare utarbetat och kommer att använda sig av.
Sedan några år tillbaka samarbetar grupperna i de olika länderna
för att ytterligare utveckla dessa ansatser. Analyserna av det
empiriska materialet - som består av enkäter, intervjuer och
videoinspelningar - fokuserar på frågor om vilken betydelse
möten mellan lärare och elever har för lärande och för lärarens
reflektioner och efterföljande undervisningsinsatser. Särskilt
fokuseras relationen mellan olika undervisningssätt som delas av
många lärare och elevers lärande. Genom komparationer mellan
ämnen och länder klargörs dessa relationer och lärandets
institutionella/kulturella villkor.
Detta klargörande är en grund för att tillsammans med lärare
utveckla relevant och effektivt fortbildningsmaterial.
4
Övergången från skolans till högskolans matematik:
en integrerad studie av en kulturkrock
Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad
studie av en kulturkrock En nybörjarstudent vid ett universitet
som väljer ett matematikintensivt program vill naturligtvis lyckas
med sina studier och bli godkänd på kurserna. För att kunna uppnå
detta är det nödvändigt att förstå hur framgång ?definieras? vid
den aktuella institutionen. Innehåll och krav i kurserna kan vara
helt olika dem som studenten mött i gymnasiet. Enligt en anekdot
sa en föreläsare i matematik vid mötet med en ny student att
?Först måste du glömma allt du lärt dig i skolan. Nu ska vi syssla
med matematik!? Undervisning och examination ser också
annorlunda ut än i skolans matematikklassrum. Dessutom måste
nybörjarstudenten hantera många andra organisatoriska och
sociala omställningar. Den kulturkrock som han eller hon då kan
uppleva utgör en del av problemen i samband med övergången
Huvudsökande
Christer Bergsten
Linköpings universitet
Medsökanden
Eva Jablonka
Luleå Tekniska Universitet
Period
2010 - 2012
från gymnasiets till högskolans matematik.
En viktig del av problematiken utgörs av dålig koppling mellan
gymnasiets matematikkursplaner och högskolematematik. Trots
att ?överbryggningskurser? används på många håll är
genomströmningen på grundläggande matematikkurser lägre än i
andra ämnen. I detta projekt kommer denna kulturkrock i
samband med övergången från gymnasiets till högskolans
matematik att studeras ur ett helhetsperspektiv, där betydelsen av
matematiska, didaktiska och sociala dimensioner kommer att
integreras. Sedan slutet av 1990-talet har också flera rapporter,
såväl svenska som internationella, om allt svagare förkunskaper
hos nybörjarstudenter och sjunkande studieresultat på högskolans
matematikkurser pekat på stora problem för matematikämnet i
samband med övergången gymnasium-högskola. Internationellt
genomförde ICMI (International Commission on Mathematical
Instruction) en studie om matematikutbildning på universitetsnivå
där just denna problematik angavs som ett av motiven bakom
studien.
I Sverige har det uppmärksammats av Högskoleverket men trots
att många universitet och högskolor genomfört olika åtgärder
rapporteras det om en ökande problem. Debatten har dock handlat
mest om policy- och antagningsfrågor, med inslag av ideologiska
argument, och svensk forskning kring problematiken har hittills
varit sporadisk. Det som gjorts visar tillsammans med
internationella undersökningar på en mängd olika faktorer som
beskriver avvikelser, problem och svårigheter i samband med
övergången gymnasium-högskola. Dessa berör studieresultat,
5
diskontinuitet vad gäller det matematiska innehållet, otydlig bild
av matematikens roll för yrkeskarriären, skillnader i
undervisningsformer, studievanor och upplevelser av var man
?hör hemma?, samt skillnader mellan typer av lärarkompetens.
Högskolors syn varierar och det är oklart exakt vad som förväntas
av studenterna. Skillnaderna handlar mindre om
matematikinnehåll än om att det är en annan typ av matematik
som nybörjarstudenterna möter.
Projektet syftar därför till att utveckla en integrerad bild av
matematiska, didaktiska och mer generella sociala dimensioner av
problematiken och kommer att fokusera på de studerandes
medvetenhet om den nya typ av matematik de möter samt relatera
deras erfarenheter av övergången gymnasium-högskola till
studieresultaten under det första året. Följande frågor kommer att
behandlas: ? Vilken typ av matematik kan identifieras i den
institutionaliserade inledande högskolematematiken? Vilka
likheter och skillnader finns gentemot gymnasiematematiken? ?
Hur upplever de studerande likheter och skillnader mellan att
studera matematik på gymnasium och högskola? Hur är deras
uppfattningar relaterade till sociala dimensioner av övergången
från skola till högskola, till deras tänkta yrkeskarriär och
framgång i studierna?
För att kunna genomföra en integrerad analys av dessa
frågeställningar krävs ett generellt sociologiskt forskningsramverk
kombinerat med en teoretisk modell för att integrera det specifikt
matematiska. Forskarna kommer att bygga sina analyser på ett rikt
empiriskt material genom att under ett år följa två grupper
studenter under deras inledande matematikstudier vid två olika
svenska universitet och observera föreläsningar, intervjua
studenter och lärare och analysera undervisningsmaterial.
Resultaten kommer att bli användbara för utbildningsplanering
kopplad till övergången mellan gymnasium och högskola samt för
teoribildning inom matematikdidaktik.
6
Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och
"techno-science" som en materiell diskursiv praktik
Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och "techno-science"
som en materiell diskursiv praktik Syftet med detta projekt är
undersöka några aspekter av lärande i praktiken och blivande
civilingenjörers och fysikstudenters användande av
representationer, symboliska och fysiska artefakter som diskursiva
redskap. Inom såväl ingenjörs- som naturvetenskap är
experimentell verksamhet central och olika instrumentella
tekniker såsom oscilloskop, mikroskop, röntgenapparater och
andra sensorer används som medierande verktyg för att erfara
världen med. Laborationer ses vanligtvis som ett viktigt och
centralt inslag i natur- och ingenjörsvetenskaplig undervisning
inom såväl skol- som högskoleväsendet. Ett viktigt inslag i en
laboration är experimentet och den instrumentering som används.
Emellertid saknas det i stor utsträckning forskning kring den roll
Huvudsökande
Jonte Bernhard
Linköpings universitet
Period
2012 - 2014
som instrumentering och andra teknologier har som medierande
redskap i laborativt lärande.
Det beror på att dessa teknologier har ansetts sakna kognitivt
värde i vissa traditionella vetenskapsteoretiska synsätt. I
preliminära studier har det visats att tvärtom så har teknologin en
central roll och dess roll måste förstås för att förklara skillnader i
lärandet mellan olika upplägg av laborationer. Instrumentering
och andra teknologier är inte neutrala tekniker, utan påverkar
relationen mellan människan och världen och t ex vad som är
möjligt att erfara, vad som träder in förgrunden i det fokala
medvetandet och vad som tonas ner. Det innebär att olika
teknologier har olika meningserbjudanden. Det betyder att
lärandet under en laboration måste analyseras med hänsyn till
såväl de fysiska verktyg (artefakter) såsom olika mätinstrument,
mätsystem och system för bearbetning och visualisering av
experimentella data som de symboliska verktyg i form av
modeller, begrepp och representationer som studenter använder.
Med andra ord som måste studenters lärande analyseras som en
materiell-diskursiv-praktik och detta är det föreslagna projektets
syfte.
7
Det Magiska Språket - Små barns relationer till
språket, läsande och skrivande
Vi lever idag i ett samhälle starkt präglat av förändring, vilket gör
både lärandet, undervisandet, bedömandet och utvärderandet av
språk, läsande och skrivande mer komplext. I globaliseringens och
informationsteknologins tid är vare sig människan eller kunskapen
några beständiga självklarheter. Människor rör sig över
nationsgränser och de mångkulturella mötena bli fler. Kunskap
produceras, omvärderas och byts ut i allt högre takt. Språkets,
läsandets och skrivandets roll och funktion får härmed förändrade
villkor. Exempelvis vet vi inte idag vilken roll och funktion det
talade, lästa och skrivna språket kommer att ha i framtiden i
förhållande till det visuella språket och bilden. Däremot vet vi att
mycket små barn tidigt deltar i en mångfald av mångkulturella
möten och ingår i ett samhälle som karaktäriseras av en allt
snabbare produktion av utbytbar kunskap och ett
Huvudsökande
Gunilla Dahlberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Liselott Olsson
Stockholms universitet
Period
2010 - 2012
informationsteknologiskt flöde som går genom visuella språk och
kommunikationskanaler.
Hur dessa förändringar faktiskt påverkar små barns språk, läs och
skrivinlärning vet vi dock förhållandevis lite om. Samtidigt finns
det ett stort didaktiskt tomrum i relation till detta specifika
ämnesinnehåll då det inom förskolefältet inte finns några
etablerade pedagogiska metoder för undervisning, bedömning och
utvärdering, som tar rådande förändringar i beaktande. Det finns
således ett behov av grundforskning på detta område. Syftet med
det föreslagna projektet är att utforska förskolebarns lärande och
förskolans undervisande, bedömande och utvärderande av språk,
läsande och skrivande i ett globaliserat samhälle präglat av en
förändrad kunskapsproduktion, mångkulturella möten och ett allt
mer framträdande visuellt språk.
De specifika målen för det föreslagna projektet är: "att i samarbete
mellan forskning och praktik skapa kunskap om hur det globala
samhället präglat av en förändrad kunskapsproduktion, ökande
mångkulturella möten och visuella språk, påverkar små barns
språk, läs och skrivinlärning i förskolan. "att i samarbete mellan
forskning och praktik skapa kunskap om relationen mellan ett
globaliserat samhälles effekter på förskolebarns språk, läsande
och skrivande som kunskapsinnehåll och eventuella didaktiska
konsekvenser för undervisning, bedömning och utvärdering i
förskolan. Ett pilotprojekt har bedrivits och de första resultaten
ger indikationer på att det, i ljuset av en förändrad
kunskapsproduktion, fler mångkulturella möten och en ökad
kommunikation via bilden, skett stora förändringar i små barns
8
språk, läs och skrivinlärning. I det empiriska materialet finns
exempel på hur redan mycket små barn surfar på nätet och
kommunicerar via mail och sms.
Små barn verkar ligga nära den förändrade kunskapsproduktion
som pågår i ett globaliserat samhälle. Resultaten indikerar också
att små barn växer upp som mångkulturella medborgare. Inte bara
genom det faktum att fler kulturer finns representerade i förskolan
utan också på det sätt förskolebarn via informationsteknologin och
populärkultur får tillgång till många olika kulturer och
språkformer. I pilotprojektet visar de initiala resultaten på att barn
lever i en bildvärld. Barnen känner till logotyper, skyltar,
hemsidor och personer som frekvent förekommer i bild i mycket
stor omfattning. Bilden är således en viktig del av små barns
kommunikation. De preliminära resultaten i pilotprojektet visar
också på att de didaktiska verktygen som nyligen har utvecklats
på fältet måste undersökas vidare och på djupet.
Dessa verktyg består av transdisciplinära projektarbeten där man
försöker arbeta med språk, läsande och skrivande tillsammans
med andra språkformer såsom kroppsspråk och skapande i två och
tre dimensionella former och pedagogisk dokumentation där man
via observationer, foton, filmer och artefakter från barns
läroprocesser arbetar med kontinuerlig undervisning, bedömning
och utvärdering av lärprocesser. Föreliggande projekt kommer att
undersöka små barns relationer till språket och möjliga didaktiska
konsekvenser för läs- och skrivfältet genom att följa, observera
och intervjua barn i 3 förskolor under en längre tid. Arbetet
kommer att äga rum i ett nationellt såväl som internationellt
sammanhang och samarbete med andra yrkeskategorier såsom
konstnärer och dansare kommer också att genomföras.
9
Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext
samspel
Många ämnesområden i skolan så väl som på universitet har både
praktiska och teoretiska lärandemål. Teori och praktik är ofta
intimt sammanlänkade, det är svårt att lära det ena utan det andra,
och de båda kan ömsesidigt stödja, men även hindra varandra. De
kan upplevas som lika svåra att lära, men teorin och praktiken
måste kopplas ihop för att uppnå ett tillfredsställande
läranderesultat. Projektet Teori och praktik i laborativt lärande ett komplext samspel syftar till att belysa hur lärandet av teori och
lärandet av praktik beror av och samspelar med varandra i ett
laborativt ämne. Laborationer är komplexa lärandemiljöer.
Tidigare forskning visar att eleven/studenten inte nödvändigtvis
fokuserar på det som läraren avsett med laborationen, och ofta
uppnås varken laborationens teoretiska eller praktiska lärandemål
på ett tillfredsställande sätt. Vikten av medveten reflektion under
lärandet har även påvisats.
Huvudsökande
Anna Eckerdal
Uppsala universitet
Medsökanden
Lennart Rolandsson
Stockholms universitet
Inga-Britt Skogh
Stockholms universitet
Anders Berglund
Uppsala universitet
Michael Thuné
Uppsala universitet
Period
2012 - 2014
Men om eleven/studenten inte "ser" vad som är meningen med
laborationen, eller fokuserar på något annat än det som var
lärarens intention, så uppnås kanske inte det avsedda lärandet.
Tidigare forskning har antingen fokuserat på lärandet av teori eller
lärandet av praktik i laboratoriet. Samtidigt har man pekat på det
komplexa samspelet och starka beroendet mellan teoretiskt och
praktiskt lärande. Det har efterfrågats forskning om hur praktik
och teori relaterar till varandra i elevers/studenters lärande.
Projektet syftar till att fylla den kunskapsluckan.
Datorprogrammering som är ett laborativt ämne med både
teoretiska och praktiska lärandemål är valt som fallstudie.
Programmering är ett av få ämnen som ges som nybörjarämne
både på gymnasie- och universitetsnivå. Projektet kommer att
studera elevers/studenters lärande på båda nivåerna. Dessutom
kommer projektet att studera hur programmeringslärare förstår sin
egen lärarpraktik och hur den förståelsen utvecklas under
projektet.
En grupp lärare kommer att följas under projekttiden.
Lärargruppen skall vid ett flertal tillfällen mötas för att delges
resultat från projektet. Lärarna kommer då att få möjlighet att
reflektera över vilka implikationer resultaten kan ha för deras
lärarpraktik. Lärargruppen kommer att möjliggöra studier av hur
lärares förståelse av den egna lärarpraktiken förändras genom
aktivt deltagande och reflekterande under projektets gång.
Laborationer som tar upp motsvarande lärandemoment för
gymnasieelever och universitetsstudenter kommer att videofilmas.
10
Såväl lärare som elever/studenter kommer att intervjuas efter
videofilmningen. Forskarna väljer utdrag ur videofilmerna som
relaterar till forskningsfrågorna som de intervjuade får se som ett
stöd för att erinra sig sina upplevelser under laborationen (s k
"stimulated recall").
Projektet avser att studera sambanden mellan a) det av läraren
avsedda lärandeobjektet, b) det lärande som laborationen öppnar
och möjliggör och c) det av eleven/studenten upplevda
lärandeobjektet. Exempel på frågor som kommer att belysas är:
Hur utövar lärarna sin lärarpraktik så att teori och praktik kopplas
ihop i elevens/studentens lärande? Hur relaterar lärandet av
praktik och lärandet av teori till varandra? Den senare frågan är
möjlig att diskutera utifrån empiriska data med hjälp av det
teoretiska ramverket projektet använder. Projektet Teori och
praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel kan skapa
förutsättningar för förbättrad undervisning och lärande i
laborationer i programmering genom att öka förståelsen för det
komplexa samspelet mellan teori och praktik.
Medlemmar i projektet har ett stort nationellt och internationellt
kontaktnät i universitetsvärlden med lärare som undervisar både
datavetenskap och även ingenjörsutbildningar där programmering
är vanligt och ofta ett problematiskt ämne för studenter. En av
medlemmar i projektgruppen har startat och leder ett unikt
nationellt nätverk för gymnasielärare i programmering vilket
möjliggör att projektet kan bidra till att lärare får utveckla sin
lärarpraktik i nära samarbete med forskare.
11
Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
skärmkulturen - bild, musik och svenska under
påverkan
Projektet "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
skärmkulturen" tar sin utgångspunkt i det faktum att
undervisningen i skolan i allt högre grad står under inflytande av
en digital medie- och skärmkultur. En annan utgångspunkt är att
olika skolämnen är olika mycket inbäddade ("embedded")
(Sutherland et al, 2004) i den nya medieteknologin. I projektet står
de tre skolämnena bild, musik och svenska i fokus. Det
utmärkande för dessa skolämnen är bland annat att de på olika sätt
står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen (Scheid,
2009) och på så sätt representerar olika kompetenser eller
literacies som krävs i ett digitalt mediesamhälle (Skåréus, 2008)
som att skriva texter, använda och förhålla sig till bilder och
musik av olika slag samt naturligtvis att kombinera och bygga
samman dessa i olika multimodala konfigurationer. Projektet
avser att studera hur ny teknik och nya medier påverkar
innebörden i respektive ämne ur ett kunskapsteoretisktperspektiv,
dvs.
ämnets paradigm (Baggot et al, 2004) och vad detta får för
konkreta konsekvenser för hur ämnet formeras i undervisningen,
dvs. ämnets undervisnings¬praktik. Sådana aspekter har hittills i
allt väsentligt varit försummade i forskningen. Det empiriska
materialet hämtas från högstadieskolor i Helsingborg, Sävsjö,
Orsa, Umeå, Piteå, Luleå och Kalix, som alla under 2008 deltagit i
en kvantitativ enkätundersökning ställd till cirka 2000 elever kring
elevernas bruk av och attityder till medier. I projektet vill vi
undersöka och kritiskt analysera (a) vilka faktiska förändringar
man kan urskilja i de tre skolämnenas paradigm och
undervisnings¬praktik när ny teknik och nya medier integreras,
(b) hur lärare och elever förhåller sig till integrering av ny teknik
och nya medier i de olika ämnena. En delfråga är här: vilka elever
och vilka lärare attraheras av och inkluderas i en sådan
utveckling? Vilka elever och lärare exkluderas?
Huvudsökande
Per-Olof Erixon
Umeå universitet
Medsökanden
Mikael Alexandersson
Göteborgs universitet
Bengt Olsson
Göteborgs universitet
Johan Elmfeldt
Malmö Högskola
Anders Marner
Umeå universitet
Manfred Scheid
Umeå universitet
Hans Örtegren
Umeå universitet
Period
2010 - 2012
, (c) på vilka avgörande sätt utvecklingen inom de olika ämnena är
likartad och på vilka avgörande sätt den skiljer sig åt och slutligen
(d) i vilken mån aspekterna a-c är relaterade till kön. I likhet med
många andra länder har Sverige satsat stora resurser på att ny
teknik och nya medier (här använder vi IKT som akronym) ska bli
en naturlig och vik¬tig del i skolans undervisning. Ett utvecklat
IKT-bruk antas leda till en pedagogisk förändring och bätt¬re
undervisning (SOU 1994:118; Prop. 1995/96:125) Att sådana
12
förväntningar inte infriats visas i en rad svenska och
internationella studier (Skolverket, 2005a; 2005b; 2005c;
Hennesy, 2005; Jedeskog, 2005; Alexandersson & Limberg, 2003;
Alexandersson & Limberg, 2005; Alexandersson et al, 2005;
Alexandersson & Runesson, 2006; Alexandersson et al, 2006;
Limberg et al, 2008a; Limberg et al, 2008b). Man har också funnit
att införlivandet av IKT ser olika ut i de olika skolämnena
(Hennesy, 2005).
För att förstå den varia¬tion som finns när det gäller
integra¬tionen av IKT i undervisningen räcker det därför inte att
fokusera den enskilde läraren. Varje skolämnes särart måste även
beaktas. Skoläm¬nena har sina ?universella och karakteristiska?
strukturer, som får stor betydelse för hur IKT kan integreras
(McEachron, 2003). De är i olika hög grad och på skilda sätt
förenliga med IKT (Goodson et al, 2002). Teoretiskt tar projektet
bland annat sin utgångspunkt från några av Bernsteins (2000)
teoretiska ramverk. Enligt Bernstein kan skolämnen komma i
konflikt med mer generella pedagogiska frågor, som har en
tendens att "funk¬tionalisera" utbildning. Skilda rationaler inom
ämnet står i motsättning till varandra. Bernsteins koncept "the
sacred and the profane", hämtat från Durkheim, kan användas för
att analysera de sätt på vilka olika skolämnen står i förhållande till
IKT (John, 2005).
Det "heliga" rör det specifika i ett ämne som skiljer det från alla
andra ämnen liksom de socialt diskursiva krav detta ställer på
ämnet. Det profana förhåller sig till de kontextuella krav och
tvång som ekonomiska kontexter påtvingar det heliga.
13
Studie av gymnasieskolors framgångsfaktorer i
undervisning för hållbar utveckling
FN har utropat åren 2005-2014, den så kallade Dekaden, som ett
årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Ett särskilt fokus
riktas mot lärare och skolor vars verksamhet skall främja hållbar
utveckling, vilket även betonas i den svenska skolans läroplan.
Synen på hållbar utveckling och hur den skall undervisas varierar,
men ett naturvetenskapligt angreppssätt baserat på
miljöundervisning dominerar. Forskning har dock visat för att ett
helhetsperspektiv inkluderande ekonomiska, ekologiska och
sociala dimensioner är att föredra i undervisningen om man vill
uppnå ett förändrat synsätt. En viktig fråga att undersöka blir då
hur skolans organisation och arbetsmetoder kan ordnas för att
främja en helhetsförståelse av hållbar utveckling. I vår studie
kommer vi att utforska vilka bakomliggande faktorer i
organisation och arbetssätt som gör det möjligt för
gymnasieskolor att framgångsrikt arbeta med ett helhetsperspektiv
på undervisning för hållbar utveckling.
Huvudsökande
Niklas Gericke
Karlstads universitet
Medsökanden
Tzuchau Chang
Shu-Nu Chang
Karlstads universitet
Solveig Hägglund
Karlstads universitet
Hans-Åke Scherp
Karlstads universitet
Period
2012 - 2014
Vår studie bygger vidare på en riksomfattande undersökning, som
över 3000 gymnasielärare deltagit i. I den riksomfattande studien
kartlade vi med hjälp av en enkät lärares förståelse för och
attityder till begreppet hållbar utveckling samt deras
arbetsmetoder i undervisning för hållbar utveckling. Våra resultat
visar att många lärare saknar ett helhetsperspektiv och att
förståelsen för begreppet varierar beroende på vilket ämne de
undervisar i. Undersökningen visar också att lärare har problem
men att inkludera hållbar utveckling i sin undervisning. Av de
över 200 skolor som deltog i studien fanns det dock några skolor
som markant skiljde sig från de övriga genom att en majoritet av
lärarna hade ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling. På dessa
skolor beaktas den ekologiska såväl som den ekonomiska och
sociala dimensionen och lärarna har ett arbetssätt som går i linje
med hållbar utveckling. I det här projektet vill vi besvara två
frågeställningar.
Först vill vi med en enkätstudie undersöka om elevernas synsätt
på hållbar utveckling på dessa skolor går i linje med lärarnas,
d.v.s. ett helhetsperspektiv, och om deras synsätt avviker från
elevers synsätt på andra skolor. Vår hypotes är att så borde vara
fallet utifrån våra tidigare resultat och annan forskning. Data från
enkäterna kommer att analyseras statistiskt. Vår andra
frågeställning syftar till att undersöka vilka bakomliggande
faktorer som möjliggör att dessa skolor så framgångsrikt arbetar
utifrån ett helhetsperspektiv med hållbar utveckling i sin
14
undervisning. De bakomliggande generella framgångsfaktorer
som en skola behöver ta hänsyn till för att vara lyckosam med att
förmedla ett specifikt innehåll finns identifierat i skolforskning
sedan tidigare och inkluderar skolans organisation, skolans
samverkansformer, lokala mål, rektors påverkan, lärares
arbetsmetoder och undervisningsmaterial.
Genom att identifiera och kartlägga vad dessa skolor har
gemensamt i sin organisation och arbetssätt relaterat till hållbar
utveckling hoppas vi kunna förstå hur andra skolor kan förändra
sitt sätt att arbeta för att mer framgångsrikt undervisa om hållbar
utveckling. Vi kommer att genomföra semi-strukturerande
intervjuer med begreppskartor med såväl lärare som rektorer samt
textanalyser av dokument och undervisningsmaterial för att
besvara frågeställningen. Då undervisning för hållbarutveckling är
en global fråga, och är ett innehåll som integreras i
undervisningen världen över, genomför vi inom projektet även en
jämförande studie med s.k. Green schools i Taiwan för att se om
de bakomliggande framgångsfaktorerna är generella eller om det
finns kulturellt betingade skillnader. Green schools är certifierade
för undervisning för hållbarutveckling.
Denna studie kommer att ge ett betydande bidrag till forskningen
med hög grad av generaliserbarhet genom att studien bygger på
omfattande kvantitativa undersökningar, och dessutom innehåller
en jämförande design mellan två länder.
15
Modersmålsundervisningens roll för den lexikala
utvecklingen hos somalisk-svensktalande barn i
skolans tidigare år
Det aktuella projektet undersöker modersmålsundervisningens
betydelse för tvåspråkiga elevers ordförrådsutveckling i såväl
modersmålet som andraspråket och exemplifierar vad det kan
innebära att utveckla ett skolrelaterat språk parallellt i två språk.
Dessutom undersöks sambandet mellan elevers
ordförrådsutveckling och deras utveckling av läsförståelse på två
språk, vilket inbegriper ett fokus på sambandet mellan
utvecklingen av morfologisk medvetenhet och läsförståelse. I
studien undersöks modersmålsundervisningens roll för den
lexikala utvecklingen i skolans tidigare år, genom att vi jämför
utvecklingen i svenska och somaliska för en grupp somalisksvensktalande elever som deltar i skolans
modersmålsundervisning med den hos en grupp somalisksvensktalande elever som inte deltar i skolans
modersmålsundervisning. Vi följer en grupp elever från årskurs 12 och en grupp från årskurs 4-5.
Huvudsökande
Christina Hedman
Stockholms universitet
Medsökanden
Natalia Ganuza
Stockholms universitet
Period
2013 - 2015
Vår målsättning är att (1) jämföra gruppernas resultat på en rad
tester som mäter bredden och djupet på elevernas ordförråd, både i
modersmålet somaliska och i andraspråket svenska, (2) diskutera
sambandet mellan elevernas ordförrådsutveckling och deras tidiga
läsinlärning i båda språken, vilket undersöks med hjälp av en rad
tester som mäter elevernas ordavkodningsförmåga och
läsförståelse på båda språken, och (3) jämföra gruppernas
språkutveckling över tid. Den kvantitativa delen av studien
kompletteras med en kvalitativ undersökning av hur man i
modersmålsundervisningen i somaliska och i undervisningen i
svenska som andraspråk arbetar med tidig läs- och skrivinlärning
och med elevernas utvidgning av ordförrådet. Detta undersöks
genom deltagande observationer av modersmålsundervisningen i
somaliska och undervisningen i svenska som andraspråk, som
genomförs kontinuerligt under ett år.
I samtal med lärarna diskuteras hur de ser på sin undervisning,
vilka arbetsmetoder och läromedel de använder och på vilket sätt
de anser att undervisningen kan bidra till elevernas
språkutveckling. Lärarna kommer att ombedes kommentera
videoinspelade sekvenser av undervisningen. En motivering till
valet av modersmålsundervisning i somaliska är att förhållandena
för den somaliska minoritetsgruppen i Sverige är ringa utforskade,
i synnerhet i skolsammanhang, trots att somaliska idag är ett av de
tio vanligaste modersmålen i svensk grundskola, enligt aktuell
16
statistik från Skolverket. Trots att man idag vet att ordförrådet är
en högst central komponent för elevers kunskapstillägnande finns
inga tidigare studier som har undersökt vilken roll
modersmålsundervisningen har för denna, så som den är
organiserad i Sverige idag. Alltför få tidigare studier fokuserar
sambandet mellan tvåspråkiga elevers ordförrådsutveckling och
deras utveckling av läsförståelse.
Dessutom fokuserar många tidigare studier av tvåspråkiga barns
ordförrådsutveckling alltför ensidigt på endast en aspekt av
barnens ordförrådsutveckling, t.ex. endast på hur många ord de
kan eller endast på det ena av barnens språk (oftast
majoritetsspråket/skolspråket). På så sätt missar de möjligheten att
få ett helhetsperspektiv på elevernas lexikala kompetens och se
hur utvecklingen fortskrider parallellt i elevernas två språk. I den
aktuella studien inkluderar vi därför flera olika mått av elevernas
lexikala bredd och djup som vi kopplar till deras resultat på flera
mått av läsförståelse. Samtliga tester utförs både på elevernas
förstaspråk somaliska och på deras andraspråk svenska. I studien
utgör morfologisk medvetenhet ett mått (av flera) av elevernas
lexikala djup, eftersom man utifrån studier av enspråkiga barn har
kunnat se att morfologisk medvetenhet har stor betydelse såväl för
utvecklingen av den tekniska sidan av läsningen som av
läsförståelsen.
Slutligen kan det aktuella projektet bidra med fördjupade
kunskaper om modersmålsundervisningens utformning och
innehåll, vilket saknas i den svenska kontexten.
17
Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och
genusmedvetenhet i samspel för en mer
inkluderande naturvetenskap
Naturvetenskap för vem? Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i
samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Det är ett faktum
att det fortfarande är färre kvinnor än män som väljer
naturvetenskapliga karriärer och en mängd forskning har ägnat sig
åt att försöka förstå och förklara varför. Olika områden inom det
naturvetenskapliga fältet är mer eller mindre öppna för kvinnor. I
Sverige finns det till exempel relativt många kvinnliga biologer
och kemister, framförallt på lägre nivåer, men färre fysiker,
matematiker och maskiningenjörer. De senare är yrken med
maskulina förtecken. En förklaring till den ojämna
könsfördelningen är att ämnesområden som matematik, teknik och
naturvetenskap är starkt förknippade med ett manligt
symbolspråk, som många flickor/kvinnor har svårt att identifiera
sig med.
I grundskolans tidigare år undervisar lärare som har begränsade
kunskaper inom naturvetenskap/teknik och som uppger att de har
ett dåligt självförtroende vid undervisning i kemi, fysik och
teknik. Lärarnas osäkerhet får därför konsekvenser för elevernas
intresse och lärande i dessa ämnen. En nyligen publicerad studie
från USA visar att flickor med kvinnliga lärare som är osäkra i
matematik, presterar sämre och får ett lägre självförtroende i
ämnet. Forskning visar också att lärare har olika förväntningar på
flickor och pojkar i naturvetenskap/teknik och att lärares
förväntningar har betydelse för hur väl elever presterar i ämnena.
Lärarutbildningen är därför av central betydelse om man vill
åstadkomma förändringar vad gäller kunskaper och attityder till
naturvetenskap hos lärarna och i förlängningen hos eleverna. Att
lära sig naturvetenskap handlar dock inte enbart om att förstå
ämnesbegreppen utan innebär också att få kunskaper om
naturvetenskap som en social och kulturell verksamhet.
Huvudsökande
Anita Hussénius
Uppsala universitet
Medsökanden
Kathryn Scantlebury
University of Delaware
Minna Salminen-Karlsson
Uppsala universitet
Anna T. Danielsson
University of Cambridge
Kristina Andersson
Högskolan i Gävle
Annica Gullberg
Högskolan i Gävle
Period
2011 - 2013
I vårt forskningsprojekt är vi intresserade av att undersöka hur en
ökad genusmedvetenhet kan åstadkommas hos blivande lärare
inriktade mot grundskolans tidigare år och om det i förlängningen
kan leda till en förändring av undervisningen i naturvetenskapliga
ämnen, både med avseende på innehåll och på utförande. I
projektet utforskas lärarstudenters relation till lärande och
undervisning i naturvetenskap från ett genusperspektiv: Hur
förändras deras syn på naturvetenskap när såväl ämnesinnehåll
som undervisning i ämnet belyses med ett kritiskt
genusperspektiv? Hur stärks studenten i sin roll som blivande No18
lärare av en sådan vidgning av ämnesundervisningen eller på
vilket sätt uttrycks ett motstånd mot att beakta sådana aspekter?
Hur skapas identiteter som lärare i naturvetenskap och hur
påverkas detta identitetsskapande av ämnesdidaktiska kunskaper
och genus(o)medvetenhet? Inom projektet följs en årskull
lärarstudenter inriktade mot naturvetenskap.
I utbildningen kommer undervisningsmoment att integreras som
behandlar kritiska perspektiv på genus i relation till
naturvetenskap och som lyfter fram naturvetenskapen som kultur.
Lärarstudenternas deltagande i dessa moment kommer att
dokumenteras, kompletteras med intervjuer samt analyseras.
Projektet bedrivs i skärningspunkten mellan utbildnings- och
genusvetenskap och kommer att genomföras vid Centrum för
Genusvetenskap vid Uppsala i samarbete med Högskolan i Gävle.
Forskargruppen består av natur- och samhällsvetare från dessa två
lärosäten samt internationella samarbetspartners. Målet med
projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av genus och
naturvetenskapligt lärande. Detta är viktigt både som ett teoretiskt
bidrag till forskning inom naturvetenskapernas didaktik och för att
i förlängningen kunna bidra till en mer inkluderande
naturvetenskaplig undervisning.
19
En studie av att utforska, utveckla och uttrycka
uppfattningar av tekniska system i olika
sammanhang: Att lära sig teknik i grundskolan
Tekniska system i grundskolan: Om lärandemöjlighter i stunden
och sammanhanget Ämnet teknik i grundskolan syftar till att
eleverna ska kunna orientera sig i dagens tekniktäta värld, förstå
samband av teknik-människa-natur-samhälle och kunna agera
praktiskt och intellektuellt i förhållande till teknik de möter. Att
kunna urskilja olika händelser och tekniska ting som delar av ett
socio-tekniskt system är en viktig del av detta. Det kan gälla bilar
som en del av ett transportsystem, kärnkraft som en del av ett
energisystem eller mobiltelefonsamtal som en del av ett
kommunikationssystem. Tekniska systems struktur med
komponenter, relationer mellan dem och specifik funktion är
mångfacetterat i hur de visar sig i olika sammanhang och
samtidigt abstrakt och ibland undflyende som begrepp. Det här
projektet syftar till att förstå hur undervisning och lärande om
tekniska system formas i teknikklassrummet av lärare och elever
gemensamt.
Huvudsökande
Åke Ingerman
Göteborgs universitet
Medsökanden
Shirley Booth
Göteborgs universitet
Jonas Emanuelsson
Göteborgs universitet
Maria Svensson
Göteborgs universitet
Anders Berglund
Uppsala universitet
Period
2012 - 2014
Den centrala forskningsfrågan som projektet försöker belysa är:
Vad krävs för lärande av, och vad innebär det att undervisa för
lärande av, tekniska system, dess väsentliga komponenter och
relationerna mellan dem när systemen är delar av olika
sammanhang och eleverna möter dem inom ramen för olika
pedagogiska strukturer? I ett samarbete mellan forskarna och en
grupp lärare i år 7-9 kommer en gemensam förståelse kring
tekniska system och hur det passar in i teknikområdet att arbetas
fram - inte en självklarhet så som teknikundervisningen ser ut på
fältet - liksom en gemensam plan för hur "effektiv" undervisning
kan organiseras, baserad på en teori om lärande som utgår från
variationens väsentlighet. Data i projektet kommer sedan att
samlas in i anslutning till gemenförandet av denna plan, som kan
sträcka sig över ett antal lektioner med olika pedagogisk karaktär,
i upp till fem olika klassrum.
Vi kommer både att intervjua ett urval av elever vid olika
tidpunkter (för, efter och under undervisningen) om hur de
uppfattar olika sidor av tekniska system och att göra detaljerade
videoinspelningar av vad som händer i klassrummet.
Intervjumaterialet kommer att analyseras i termer av kvalitativa
skillnader av uppfattningar. Videomaterialet kommer att
analyseras efter kritiska skeenden, där väsentliga delar av tekniska
system hamnar i fokus för uppmärksamheten och hur de
framträder i samtal och interaktion i relation till viktig variation.
20
Sådana kritiska skeenden kan samlas till "lärandetrådar" som visar
hur lärandemöjligheter växer från den specifika stunden och i det
specifika sammanhanget till en helhet och till kraftfulla sätt att
uppfatta tekniska system i dess olika uttryck, konkreta såväl som
abstrakta, som representationer såväl som muntligt och skriftligt,
och vilka relationer det har till varierande pedagogisk organisation
?
lärarcentrerat, diskussionscentrerat, problemlösningsorienterat,
eller fokuserat på praktiskt arbete. Projektet kommer att bidra
avsevärt till den utbildningsvetenskapliga grunden för utveckling
av lärande och undervisning inom teknik i grundskolan. Det
kommer också att utveckla metoder för att analysera lärande i ett
kontinuerligt skeende av samspel mellan lärare och elever, med
lärandets innehåll i fokus.
21
Storskaliga studier och elevers prestationer i
naturvetenskap i ett longitudinell perspektiv
Ända sedan 1970-talet har det genomförts ett antal storskaliga,
internationella undersökningar om grundskoleelevers kunskaper i
och attityder till naturvetenskap. Två exempel på denna typ av
studier är Program for International Student Assessment (PISA)
och Trends in Mathematics and Science Study (TIMSS). Dessa
undersökningar brukar genomföras med intervaller på ca 3-4 år
och ungefär 50-70 länder från olika delar i världen brukar delta.
Både Sverige och Danmark har under senare år varit frekventa
deltagare i dessa studier. Resultaten från undersökningarna har
ofta en stor genomslagskraft när det gäller medial uppmärksamhet
och på en politisk nivå. Inom dessa områden betraktas
undersökningarna ofta som ett verktyg för en nationell kontroll
när det gäller elevers kunskaper i naturvetenskap och utgör ofta ett
viktigt underlag för politiskt beslutsfattande om nya skolreformer.
I ett svenskt perspektiv har tidigare studier indikerat goda eller till
och med mycket goda resultat när det gäller svenska elevers
kunskaper i naturvetenskap. Emellertid har de senare studierna
(1995-2006) visat en signifikant nedåtgående trend både i TIMSSoch PISA-undersökningarna. Flera av dessa resultat tyder på att
elevernas prestationer har försämrats både när det gäller de
konceptuella såväl som de kontextuella kunskaperna i
naturvetenskap. Trots att det existerar likheter mellan de svenska
och de danska resultaten finns inte motsvarande nedåtgående
trend i Danmark. De danska eleverna visar istället en signifikant
förbättring under denna tidsperiod. Däremot visar de danska
resultaten på relativt stora genusskillnader då de danska pojkarna
presterar signifikant bättre än flickorna. Denna trend existerar inte
i den svenska resultatbeskrivningen. Vad beror dessa skillnader på
och vilka andra trender och tendenser kan finnas i materialen i ett
longitudinellt perspektiv?
Huvudsökande
Anders Jakobsson
Malmö Högskola
Medsökanden
Niels Egelund
Danmarks Pædagogiske
Universitetsskole
Helene Sörensen
Danmarks Pædagogiske
Universitetsskole
Karl Göran Karlsson
Mittuniversitetet
Eva Davidsson
Malmö Högskola
Period
2009 - 2011
Inom den internationella utbildningsvetenskapliga forskningen
existerar samtidigt en kritik mot denna typ av storskaliga studier.
Exempelvis har PISA-undersökningarna blivit kritiserade för att
utvärdera elevernas läsförmåga snarare än deras kunskaper i och
om naturvetenskap. Även TIMSS-undersökningarnas har
kritiserats för att endast undersöka elevernas kunskaper utifrån
dekontextualiserade frågeställningar. En mer övergripande fråga
är om denna typ av undersökningar faktiskt kan tillhandahålla en
valid och heltäckande bild av elevers naturvetenskapliga
allmänbildning och deras problemlösande förmåga. Vilka risker är
förenade med att dra slutsatser om elevers förståelse endast genom
22
att utgå från dessa undersökningar? Syftet med detta
forskningsprojekt är därför att undersöka likheter och skillnader,
att analysera och beskriva svenska och danska trender och
tendenser i resultaten.
Detta innebär att beskriva förändringar av elevers prestationer i ett
15-årigt perspektiv och relatera resultaten till andra
forskningsstudier inom internationell utbildningsvetenskaplig
forskning. Målet är att fördjupa förståelsen för elevers kunskaper i
och om naturvetenskap från olika perspektiv. Projektet är ett
samarbete mellan svenska och danska lärosäten och universitet
som har varit ansvariga för flera av undersökningarna på nationell
nivå. Resultaten av projektet kommer att publiceras i såväl
Sverige och Danmark samt internationellt, både i vetenskapliga
tidskrifter/böcker och mer populärvetenskapliga sammanhang
med speciell inriktning mot lärare och lärarutbildning.
Målsättningen är också att projektdeltagarna ska kunna delta i en
medial diskussion hur resultaten från dessa typer av
undersökningar kan tolkas.
23
Idrott och hälsa - ett ämne för lärande?
Idrott och hälsa har funnits i den svenska skolan under hela det
moderna skolsystemets historia. Såväl motiv som
undervisningsinnehåll har dock varierat. Motiven har varit
hälsomässiga, militära och fostransmässiga (fysisk fostran).
Innehållet har dominerats av Linggymnastik och idrott, med
friluftsliv, dans och lekar som kompletterande inslag. Ämnet har i
huvudsak uppfattats som ett "praktiskt" ämne ? som ett av de så
kallade praktiskt-estetiska ämnena. Som sådant har det präglats av
en tydlig dualism mellan kropp (som ska tränas) och själ (som ska
fostras/disciplineras). Poängen med undervisningen har, inte minst
på senare tid, i stor utsträckning varit att eleverna ska vara fysiskt
aktiva, och i mindre utsträckning att de ska lära sig något i, av, om
eller genom fysisk aktivitet. I samband med införandet av Lpo 94
togs uppdelningen i "teoretiska" och "praktiskt-estetiska" ämnen
bort. Skolan blev målstyrd och alla ämnen ska numera bidra till
elevernas kunskapsmässiga utveckling.
I idrott och hälsa har detta tankesätt visat sig vara svårt att
implementera. I internationella sammanhang har motsvarande
diskussion handlat om skolämnets pedagogiska uppdrag. Syftet
med projektet är att undersöka kunskapsbildning, undervisning
och lärande i skolämnet idrott och hälsa. Projektets syfte
preciseras med följande problemställningar: 1. Vilken kunskap
framstår som relevant i ämnet, och hur gestaltas denna kunskap i
ämnets praktik? 2. Vilket lärande främjas mot bakgrund av olika
typer av undervisning, och hur kan detta lärande beskrivas?
Projektet har en teoriutvecklande ansats, vilket innebär att vi i de
empiriska studierna dels kommer att beskriva och analysera vilket
lärande som främjas i idrott och hälsa, dels sträva efter att
bearbeta och utveckla nya begrepp som möjliggör fördjupade
analyser av den specifika lärandesituation som undervisningen i
ämnet utgör.
Huvudsökande
Håkan Larsson
Gymnastik & Idrottshögskolan
Medsökanden
Claes Annerstedt
Göteborgs universitet
Inger Karlefors
Umeå universitet
Eva Olofsson
Umeå universitet
Mikael Quennerstedt
Örebro universitet
Marie Öhman
Örebro universitet
Karin Redelius
Gymnastik- och
idrottshögskolan (GIH)
Period
2011 - 2013
Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot hur man kan
benämna, observera och bedöma kompetens med hänsyftning på
kropp och rörelse. I projektet finns en ambition att sätta ett
sociokulturellt synsätt på kroppsligt lärande och kroppslig
kompetens i ämnet i omlopp. Den teoretiska referensramen utgörs
således av sociokulturell lärandeteori, med ett särskilt fokus på
triaden eleven, läraren och undervisningssituationen. Centralt för
denna ansats är elevers delaktighet i undervisningens aktiviteter
samt de föreställningar, värderingar, normer och synsätt som
dominerar undervisningen. I anslutning till det sociokulturella
lärandeperspektivet prövas ett antal begrepp - kroppslig
24
kompetens, rörelsekompetens, fysisk bildning (eng. physical
literacy) - som kan utgöra alternativ till den naturvetenskapligt,
och därmed dualistiskt, präglade terminologi som idag dominerar i
ämnet.
De empiriska studierna bygger i huvudsak på en kvalitativ ansats
och kommer att genomföras i grundskolans år 6-9 samt i
gymnasieskolan. Studiedesignen bygger på erfarenheter från två
tidigare svenska observationsstudier av undervisning i idrott och
hälsa där forskare i föreliggande projekt medverkat.
Datainsamling kommer att genomföras i två klasser på var och en
av de fyra orter där forskarna i projektet är verksamma, dvs. totalt
åtta klasser. Detta möjliggör en geografisk spridning över landet.
Urvalet av klasser kommer att göras strategiskt med avseende på
stadium, profil (allmän profil, idrottsprofil, hälsoprofil) samt
sådana klasser som på andra sätt signalerar skilda synsätt på eller
skilda undervisningspraktiker av idrott och hälsa. Strävan i urvalet
är att försöka fånga variationen i undervisningspraktiker.
Det insamlade materialet kommer att utgöras av a) lokala
styrdokument från var och en av de åtta skolor där klasserna finns,
b) intervjuer av lärare och elever (ett urval om ca fyra elever i
varje klass, inalles 32 elever) samt av observationer (sex
videoinspelade lektioner med skilt innehåll i var och en av de åtta
klasserna, inalles 48 lektioner). Intervjuerna med lärare och elever
kommer att genomföras direkt före och direkt efter de lektioner
som videoinspelas. Som en del i kvalitetssäkringen av studien
kommer en internationell vetenskaplig referensgrupp att kopplas
till arbetet. Denna består av ett antal välrenommerade forskare
som visat ett uttryckligt intresse för denna typ av studie.
25
Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers
textskapande i tidiga skolår.
Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i
tidiga skolår. Forskning om barns tidiga läs- och skrivinlärning
har ofta fokuserat på läsinlärning och formaspekter av läs- och
skrivinlärningen, själva knäckandet av skriftspråkskoden. Detta
har också påverkat hur man arbetar ute i skolorna och hur
skolornas styrdokument reglerar läs- och skrivinlärningen. Frågor
som varför färdigheter i skrivande är viktigt och hur skrivande kan
förmedla innehåll och budskap har hamnat i skymundan.
Begränsningar i kunskapen bidrar till att man lätt underskattar en
persons skriftspråkliga förmåga och i värsta fall helt och håller
missbedömer den. En större bredd i bedömningsgrunden för
skriftspråklig förmåga behövs för att stödja de yngsta elevernas
språkutveckling. Forskning har nu börjat komma i en större
utsträckning om barns tidiga skrivande, ritande och illustrerande i
Huvudsökande
Caroline Liberg
Uppsala universitet
Medsökanden
Åsa af Geijerstam
Uppsala universitet
Anna Nordlund
Uppsala universitet
Jenny Wiksten Folkeryd
Uppsala universitet
Period
2013 - 2016
kombination med skrivande. Skrivandet utgör således en del av ett
textskapande.
En del av dessa studier avser också barns textskapande på dator.
Det intressanta med datoranvändningen är att det motoriska
hantverket och formaspekter i mindre utsträckning än i skrivande
för hand tenderar att stå i vägen för innehållet som skribenten vill
få fram. Få studier har emellertid ännu gjorts på innehållet i
elevers textskapande i tidiga skolår. Det finns ett behov att vidga
sättet att se på elevers textskapande och skrivande i tidiga skolår
där innehållet i texterna fokuseras och hur innehållet samspelar
med textskapandets funktion och former. Det är också centralt att
vidga nuvarande skolpraktik till att omfatta ett bredare perspektiv
på elevers textskapande och skrivande i tidiga år. Projektet består
av två delstudier. I den första delstudien följs elever i två klasser
från årskurs ett till tre och dryga 700 elevtexter samlas in.
Med utgångspunkt i dessa elevtexter utvecklas en modell för att
beskriva elevers textskapande och skrivande på dator med
utgångspunkt i innehållsliga dimensioner sammanlänkade med
textskapandets funktion och former. Sätt som eleverna använder
för att utöka sin repertoar av textskapande behandlas också.
Samtidigt utvecklas ett metaspråk för att tala om textskapande i
tidiga skolår. Den andra delstudien innebär att pröva hur ett sådant
metaspråk kan användas av lärare för att berika deras sätt att se på
och bedöma elevers textskapande och skrivande i olika
utvecklingsfaser. Fokusgrupper med lärare ombeds diskutera och
bedöma elevtexter före och efter det att de fått en genomgång av
resultat från den första delstudien och övningar i att diskutera och
26
bedöma elevtexter i ett vidgat perspektiv. Det grundläggande
teoretiska perspektivet för studien är socialsemiotiskt och innebär
att mening skapas i ett socialt rum där olika former av
teckensystem uppstår, utvecklas och även försvinner.
Människan är en teckenskapande / meningsskapande varelse. Det
socialsemiotiska perspektivet inbegriper en välutvecklad teoretisk
ram för att närstudera texter, såväl talade som skrivna utifrån ett
multimodalt sammanhang. På så sätt ges möjlighet att fördjupa
bilden av de innehållsliga aspekterna i förhållande till hur barn
möter de dominerande ideologier eller ?sanningar? om mänskliga
relationer och lär sig om de ord och uttryck som finns tillgängliga
i en specifik situation för en skribent av en viss ålder, kön, klass,
etnicitet, religion osv. Detta övergripande teoretiska perspektiv
kombineras med ytterligare textanalytiska perspektiv hämtade
från ämnesdidaktiken, stilistiken och berättarteori, i syfte att
ytterligare fördjupa analyserna av innehållsliga aspekter i texter.
Projektet avser således bidra med ny kunskap om hur man kan
studera innehållsliga aspekter i textskapande i tidig ålder inom
ramen för skolverksamhet och hur lärare diskuterar och bedömer
elevers textskapande i två olika situationer: före och efter att de
informerats om hur man kan vidga perspektivet på textskapande.
Projektets resultat är alltså centralt för att förfina och fördjupa
diskussionen om textskapande och skrivande i tidiga skolår. Att
lära sig skriva med hjälp av dator är något som blir allt vanligare i
skolan. Resultaten från detta projekt kan också bidra med ny
kunskap om detta mediums betydelse för olika aspekter av
textskapande.
27
Hur naturvetenskaplig allmänbildning skapas
genom s.k. Socioscientific Issues: En studie av
elevers diskurser och förmåga att argumentera
Utveckling av naturvetenskaplig allmänbildning genom arbete
med dilemman. Kunskapens användande i samhället ger den olika
innebörder. Undervisningen påverkas av detta och kommer därför
att innehålla en blandning av moral, värden och vad vi ofta kallar
faktakunskaper. Lärare och klasskamrater liksom
undervisningsmaterial, som t.ex. kurslitteratur, har betydelse för
innehållet i undervisningen och därmed hur eleven kommer att
utveckla "Scientific Literacy" (~naturvetenskaplig
allmänbildning). En viktig uppgift för skolan kan sägas vara att
överföra samhällets värden, men detta kan också ifrågasättas: ska
samhället reproduceras med hjälp av de bestämda kunskaper och
normer som medborgarna förväntas skaffa sig eller ska
medborgarna istället ges verktyg för att aktivt delta i en förändring
av ett gemensamt samhälle? När det gäller Scientific Literacy har
dess beskrivning förändrats/vidgats genom åren till att alltmer
kunna beskrivas som naturvetenskaplig allmänbildning.
Huvudsökande
Mats Lindahl
LINNÉUNIVERSITETET
Medsökanden
Cedric Linder
Uppsala universitet
Dana Zeidler
University of Southern Florida
Period
2012 - 2014
Detta utan att vara helt klart definierad. Den naturvetenskapliga
undervisningen i ungdomsskolan kan beskrivas ha en stor palett
vad gäller nyanserna av Scientific Literacy. Området är
betydelsefullt att både utveckla och att undersöka om
demokratimålen i ungdomsskolans styrdokument ska kunna anses
ha hög prioritet. Naturvetenskapen berör stora delar av kunskapen
en utveckling av teknologi i samhället. Naturvetenskaplig
allmänbildning gör det möjligt att förstå denna utveckling. Här
finns ett stort utrymme för utbyte av åsikter och faktakunskaper
som kan stödja deltagande i beslut om framtiden. Förmågan att
argumentera är betydelsefull att utveckla för ett deltagande i
samhällsdebatten. Detta gäller t.ex. resursanvändning, livsstil och
hälsorelaterade frågor där faktakunskap och värden möts på ett
intressant sätt och som gör att naturvetenskap också kan ses som
en subjektiv vetenskap.
Naturvetenskaplig undervisning lämnar plats för att subjektiva
värden följer med som om det vore objektiv kunskap, vilket
behöver medvetandegöras för att reducera riskerna att de på ett
obemärkt sätt påverkar elevernas synsätt. Eleverna möter även
värden och kunskap om naturvetenskap i massmedia liksom i
samvaron med familj och vänner. Dessa diskurser behöver de
hantera och göra till sin egen förståelse där värden och moral
utvecklas utifrån individens person och livssituation, detta för att
individen skall kunna delta i demokratiska processer som en
28
person och inte som en funktion. "Socioscientific Issues" (SSI) är
en rörelse som sedan en tid varit under utveckling med målet att
möjliggöra en sådan utveckling. Undervisning med hjälp av SSI
innebär att återkommande skapa undervisningssituationer där
värden och moraliska dilemman står i centrum.
Föreliggande projekt ämnar undersöka om och i så fall hur
elevernas sätt att resonera om naturvetenskap och teknik påverkas
av klassrumsdiskussionen både vad gäller teknikanvändning i
samhället och vad gäller uppfattningen om sitt eget deltagande i
diskussioner om dessa frågor. Det är i spänningsfältet mellan
anpassning till deltagandet i ett socialt sammanhang, och de
premisser som råder där, och uppfattningen av den egna sociala
identiteten, och möjligheten att delta utifrån sina personliga
erfarenheter, som projektet har som undersökningsområde. Här
kommer elevernas naturvetenskapliga allmänbildning att kunna
utvecklas i relation till de diskurser de möter och deltar i, och det
är denna naturvetenskapliga allmänbildning och dess möjliga
bidrag till deltagande i såväl klassrummets diskurser som andra
diskurser som projektet är riktat mot.
Genom intervjustudier undersöks hur elevernas sätt att resonera
om användningen av teknik och naturvetenskaplig kunskap i
samhället förändras över tid och vad som kan betraktas som
komtextualiserat resp. dekontextualiserat. Det är hur eleverna talar
om kunskap, moral, värden och maktförhållanden kring s.k.
"Socioscientific issues" utanför klassrummet som belyses, men
med klassrumsdiskurser och kurslitteratur som bakgrund. Detta
för att förstå relationen mellan aspekter i klassrumsdiskurserna
och elevernas egna diskursmodeller, och hur dessa kan göra sig
gällande efter deras deltagande i undervisning. Kunskap kring
dessa frågor har stort värde för utveckling av de berörda läranas
praktik liksom för lärarfortbildning och lärarutbildning generellt.
Resultaten kommer att presenteras i internationella tidskrifter och
i tidskrifter riktade mot skolan, samt vid internationella och
nationella konferenser.
29
Representationer och kunskapskonstruktion:
Ämnesdiskurs som ett nyskapande perspektiv för
att förstå naturvetenskaplig undervisning och
lärande.
En vetenskaplig disciplin utvecklas och vidmakthålls under en
tidsperiod av många individer tillsammans. Kunskapen delas på
många sätt; via samtal och skrifter, genom matematiska
formuleringar, diagram, skisser, gester, demonstrationsexperiment
och laborationer etc. Vart och ett av dessa sätt kan betraktas som
en form. Ur lärares och elevers synvinklar är en undersökning
gällande “vad", “hur" och “varför" vissa bestämda
representationer används av lärare inom olika områden av deras
undervisning av intresse. Om kunskaper om orsakssamband
relateras till hur studenter i en lärares egna grupper uppfattar
inlärningen med avseende på de representationer läraren använder
kan man göra förbättrade modeller för hur undervisningen bör
genomföras inom de olika delområdena. För genomförande av
sådan forskning behöver man kunna göra videoinspelningar av
undervisningen i lektionssalen så att den interaktiva
inlärningsprocessen fångas direkt när den äger rum.
Huvudsökande
Cedric Linder
Uppsala universitet
Medsökanden
Susanne Wikman
Högskolan i Kalmar
Burkhard Priemer
Ruhr-Universität Bochum
Margareta Enghag
Karlstads universitet
Ellen Moons
Karlstads universitet
Period
2009 - 2011
Det är också nödvändigt att få lärare att reflektera över det de ser
på videofilmerna från sina egen undervisning och att efteråt
intervjua dem angående deras reflektioner. Jämförelser mellan
dessa två moment kan ge en antydan om vilka representationer
som är bäst lämpade för undervisningen. Resultaten kan
analyseras genom utveckling av ett uttolkningsschema, som
tillåter indelning av resultaten i olika välbestämda kategorier.
Länkar mellan olika kategorier kan göras med avseende på såväl
undervisning som inlärning. Dessa länkar används sedan för att
uppnå en undervisning som för eleverna uppfattas som bättre. De
delområden som avses undersökas i det föreslagna projektet är
atombeskrivningen och kvantiseringen i inledande kurser i kemi
och fysik på universitetsnivå.
30
Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell
betydelse för lärares undervisning och bedömning
Nationella provs betydelse för no-lärares undervisning Från och
med läsåret 2009/10 skall elever i år 9 skriva nationella prov i
fysik, kemi och biologi. Proven är tänkta att vara ett stöd i lärarnas
arbete och för elevernas lärande och skall dessutom utveckla
verksamheten i riktning mot de nationella målen. Genom
införandet av nationella prov vill regeringen höja resultaten i
naturvetenskap, öka måluppfyllelsen genom att stärka skolors
uppföljning av elevers kunskaper och samtidigt skapa en mer
likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning av elever. Allt
detta beskrivs som nödvändigt då svenska elever når sämre
resultat i nationella mätningar (NU 03) än tidigare och presterar
sämre än tidigare relativt andra jämförbara länder i internationella
undersökningar (tex. TIMSS). Ett syfte med de nationella proven
är att verka förebildligt på bedömning, undervisning och lärande.
Huvudsökande
Eva Lundqvist
Uppsala universitet
Medsökanden
Jonas Almqvist
Uppsala universitet
Malena Lidar
Uppsala universitet
Leif Östman
Uppsala universitet
Per Sund
Mälardalens Högskola
Period
2011 - 2013
I detta projekt vill vi undersöka om och i så fall på vilket sätt
införandet av nationella prov i de naturorienterande ämnena
påverkar lärares uppfattningar om vad som utgör en god NOundervisning och hur proven påverkar lärares undervisnings- och
bedömningspraktik. Genom att göra en enkätundersökning
identifieras selektiva traditioner i undervisningsinnehållet. Den
strategi som kommer att användas bygger på forskning som visar
att det finns ett antal undervisningstraditioner representerade i den
svenska NO-lärarkåren. Enkätundersökningen skall generera ett
urval lärare som representerar de olika identifierade
undervisningstraditionerna. Dessa lärare kommer att intervjuas
och observeras i sin klassrumspraktik och analyser kommer att
utföras av vilka kunskapsemfaser och ämnesfokus som realiseras i
de olika NO-klassrummen samt om lärarnas resonemang om vad
som är viktig kunskap i fysik, kemi och biologi förändras över tid.
De nationella prov som utgör den eventuella förändringsagenten
kommer att analyseras med avseende på vilka ämnesfokus och
kunskapsemfaser som inkluderas respektive exkluderas.
Resultaten av undersökningarna kommer att diskuteras i relation
till varandra och till den nationella och internationella forskningen
om scientific literacy, vilket innebär olika visioner för vad som
skall utgöra medborgarkunskaper i naturorienterande
undervisning. Forskning om hur nationella prov påverkar lärares
undervisning och elevers lärande saknas i stor utsträckning,
särskilt observationsstudier av klassrumspraktiker. Med detta
projekt blir det möjligt att identifiera eventuella systematiska
skillnader (i uppfattningar och praktik) mellan lärare tillhörande
31
olika undervisningstraditioner genom införandet av nationella
prov. Om det finns sådana skillnader är det möjligt att gå vidare
och undersöka om resultaten är generaliserbara för NO-lärarkåren
i sin helhet.
Resultaten skulle kunna utgöra en kritisk ram för att diskutera
provens effekter men också utgöra en viktig kunskapsgrund för
utveckling av proven samt vara ett stöd i lärares yrkesutövning.
32
Meningsfullt lärande genom samarbete i och
utanför klassrummet
Meningsskapande och lärande genom samarbete i och utanför
klassrummet Den senast utvecklingen inom informations- och
kommunikationsteknologin (IKT) förändrar hur människor
kommunicerar, samarbetar och lär sig. Den mobila tekniken, i
synnerhet, är speciell med dess möjligheter att ha ständig tillgång
till information. Detta påverkar villkoren för lärande. Kunskaper
om hur man använder de digitala verktygen och hur man agerar
socialt i de internetbaserade nätverken ses av många forskare som
mycket väsentligt i dagens samhälle, och långt viktigare än att lära
sig en mängd saker utantill. Trots denna utveckling visar flera
studier att användningen av IKT inte påverkat pedagogisk
utveckling i skolan i någon nämnvärd omfattning. Problemet är
långt ifrån trivialt eftersom kommunikation i de digitala nätverken
inte längre är separerat från barns vardagsliv.
På detta sätt utmanas skolorna genom att de konfronteras med
frågor som: Vilken typ av färdigheter och strategier utvecklar
eleverna utanför skolorna? Vilka möjligheter till lärande erbjuder
egentligen de digitala verktygen? Hur kopplar skolorna sin
verksamhet till de egenskaper som ges företräde genom de digitala
verktygens utformning? På ett annat plan påverkar den digitala
mobila tekniken hur vi tänker och ser på lärande; tekniken
transformerar lärandets praktiker. Med mobil teknik avses
användningen av mobiltelefoner, surf- och läsplattor och mindre
bärbara datorer med mobilt bredband. Den mobila tekniken
påverkar och ställer också frågan var, i vilka miljöer, som skolan
skall bedriva undervisning i. Finns det till exempel starka
argument att förlägga mer undervisning utanför klassrummet på
grund av att flera av de verktyg som tidigare varit
klassrumsbundna enkelt kan tas med utanför?
Huvudsökande
Marcelo Milrad
LINNÉUNIVERSITETET
Medsökanden
Teresa Cerratto-Pargman
Stockholms universitet
Ola Knutsson
Stockholms universitet
Robert Ramberg
Stockholms universitet
Nuno Otero
Linnéuniversitetet
Daniel Spikol
Linnéuniversitetet
Period
2013 - 2015
Ett syfte med projektet PLACES är att öka förståelsen för hur den
mobila tekniken kan passa ihop med läro- och kursplaner, och
med vedertagna undervisningspraktiker. Det andra syftet med
PLACES är att analysera hur den mobila tekniken förändrar och
transformerar lärandet om tekniken börjar användas i större
utsträckning. Vårt motiv att undersöka mobila tekniker är att de i
stor utsträckning finns med i barns vardag, och att de på ett enkelt
sätt gör att man kan flytta lärverktygen mellan olika kontexter.
Projektet kommer att fokusera på barn i åldrarna tio till tolv år.
Projektet har valt ut två av skolans kärnämnen: matematik och
svenska för de studier som skall bedrivas. Ämnena passar bra att
för att röra sig mellan olika rum. Språket utvecklas vid besök i
33
specifika domäner och där kan den mobila tekniken bidra till att
dels få språklig hjälp på plats, dels att ta med språkliga
observationer hem till klassrummet.
Matematiken i sin tur kan göras mer konkret, och bli något som
man upplever genom att röra sig utanför klassrummet genom att
använda matematiken för lösa vardagsproblem och för att uppleva
matematiken genom konkret problemlösning utanför
klassrummet. I projektet PLACES vill vi undersöka tre
forskningsfrågor som rör spänningsfältet mellan ute och inne, och
på vilket sätt den mobila tekniken kan användas för att stödja
elevernas rörelser mellan dessa kontexter. Frågorna kopplar
tillbaka till målet med projektet genom att försöka besvara: 1. Hur
kan skolor använda mobil teknik för matematik och
språkinlärning? Och vilka pedagogiska utgångspunkter är
egentligen lämpliga för detta? 2. Hur transformerar användningen
av mobil teknik klassrumspraktiken, och hur påverkar tekniken
lärandet inom matematik och svenska? 3. Vilka olika hinder finns
det för en ökad användning av mobil teknik i svenska skolor?
Projektet kommer konkret att bidra till fältet datorstött lärande,
genom att utforska den ofta ifrågasatta och motsägelsefulla
användningen av teknik i skolan. När tekniken väl användas blir
det ofta ett för stort teknikfokus, och när tekniken inte används
höjs alltfler röster för att den måste användas mer. Projektet
kommer att använda teori och metod från det sociokulturella
perspektivet och fransk kognitiv ergonomi, med speciellt
avseende på hur de mobila verktygen omformas genom
meningsfull och praktisk användning. Projektet kommer också att
luta sig mot praktiknära design-baserade forskningsmetoder där
didaktiska praktiker och digitala produkter utforskas iterativt
tillsammans med lärare och elever. Dessa metoder bygger på ett
stort deltagande från lärare och elever, vilket innebär att deras roll
stärks i de resultat som kommer fram från projektet.
34
Att utveckla experimentbaserad undervisning och
didaktik i sannolikhet: Inferentialism,
kontextualisering och variation i samverkan
I nya läroplanen pekas sannolikhet och statistik ut som ett av sex
centrala områden i matematik. Men, sannolikhet och statistik är
område som i skolan inte fått den uppmärksamhet det förtjänar. Vi
har delat ut flera enkäter bland lärare i grundskolas alla stadier i
syfte att motivera och förbereda det aktuella projektet. Bilden
enkäterna ger är att lärare på alla grundskolans nivåer finner
sannolikhet svårt. De finner det svårt att själva förstå begrepp och
principer i sannolikhet och att tillämpa begreppen i lösning av
uppgifter. för sin egen skull. Detta ska ställas i relation till den
extra komplexitet det innebär att inte bara förstå ett matematiskt
innehåll själv utan att kunna förklara det för någon som inte
förstår det. Här betonar våra preliminära resultat vikten av att gå
ännu mer noggrant in på hur sannolikhet undervisas i den svenska
skolan, vad lärare väljer att lyfta fram och vilka förmågor de
behöver utveckla för att undervisningen ska nå god kvalitet.
Huvudsökande
Per Nilsson
LINNÉUNIVERSITETET
Medsökanden
Jan Derry
University of London
Dave Pratt
University of London
Torsten Lindström
Linnéuniversitetet
Period
2013 - 2016
Till stor del har forskning och undervisning i sannolikheten följt
en representationell syn på kunskap, där begrepp anses ha en
relativt oförmedlad relation till en fysisk eller ideal verklighet. En
syn på kunskap som handlar om att förvärva en uppsättning
representationer implicerar en undervisning där begrepp och
beräkningsmetoder lärs atomistiskt. Kunskap betraktas som en
linjär process där lärare först måste definiera några grundläggande
begrepp som de sedan successivt kan bygga vidare på. Vår
hypotes är att undervisning och lärande av sannolikhet skulle
gynnas av att omtolka synen på kunskap inom ramen för
inferentialism. I stället för att betrakta begrepp som kopplade till
deras representationsformer, som är fallet i läroplaner och
läroböcker, föreslås att kunskapsbildning i grunden handlar om att
ge och efterfråga skäl. En sådan syn på kunskap förringar inte
representationer.
Men, begrepp och begrepps representationsformer ska förstås i
termer av deras roll i ett resonemang, dvs i termer av de villkor
under vilka man finner rätt att använda begrepp och är medveten
om konsekvenserna av att acceptera begreppen. Det aktuella
projektet kommer att studera hur vi kan utveckla en pedagogik i
sannolikhet som betonar vikten av att eleverna själva får
producera och experimentera med slump, sannolikhet och data.
Pedagogiken tar avstamp i en inferentialistisk kunskapssyn där
ocskå vikt kommer att läggas på hur elever tolkar och skapar egna
meningssammanhang åt sitt sätt att utveckla inferentiella
35
resonemang. Vi kommer att ta hjälp av variationsteoretiska
principer i syfte att stimulera elever till att urskilja centrala
aspekter av sannolikhet när de interagerar med olika
slumpfenomen.
Genom klassrumsobservationer och gruppintervjuer med lärare
kommer vi att inledningsvis fördjupa vår insikt om hur
sannolikhet undervisas, vilken syn på sannolikhetsundervisning
lärare uttrycker och vilka ämneskunskaper i sannolikhet en lärare
behöver för att utveckla en god undervisning i sannolikhet.
Baserat på dessa observationer och intervjuer kommer vi sedan
att, tillsammans med lärare, planera, genomföra och analysera
undervisningsförsök som bygger på att elever själva ska producera
och experimentera med slump och sannolikhet. Utifrån dessa
insatser syftar projektet till att bidra med ny kunskaper om 1)
Vilka principer kan stödja lärare att utforma aktiviteter som
främjar inferentiellt lärande i sannolikhet? och 2) Vilka
ämneskunskaper i sannolikhet behöver lärare utveckla för att
främja elevers inferentiella lärande i sannolikhet?
36
Historieundervisningens processer i det
mångkulturella samhället
Den demografiska utvecklingen och samhällets interkulturella
ambitioner har förändrat kontexten för skolans historieämne.
Frågan är om ämnet anpassats till dessa samhällsförändringar.
Även om historieundervisningen sedan länge lämnat
nationalromantikens övertoner för mer källkritiska och
objektivistiska ideal har nationalstaten fortsatt att vara det bärande
elementet i den historiska berättelsen. Att studera
historieundervisningen kan liknas vid att studera samhällets
självförståelse. Eftersom historieberättarna inte endast beskriver
världen utan också påverkar den är det viktigt att förstå hur dagens
livsvillkor historiseras. I flera europeiska läroplaner finns idag en
strävan efter en undervisning som skall bejaka mångfalden och
samtidigt stärka en demokratisk, nationell identitet. Samtidens
mångkulturalitet problematiserar inte enbart det historiska
Huvudsökande
Kenneth Nordgren
Karlstads universitet
Medsökanden
Per Eliasson
Malmö Högskola
Carina Rönnqvist
Umeå universitet
Period
2010 - 2012
subjektets rumsliga förankring: att ställa eleven i centrum är att
öppna historien för berättelser från hela världen.
Det sätter också det historiska objektet ifråga: Vad skall
egentligen historien handla om? Finns det något gemensamt,
något som kan hålla samman berättelsen? Vilken självbild kan
historieämnet spegla i ett mångkulturellt, postmodernt samhälle?
Den historiedidaktiska forskningen har sedan 1980-talet
utvecklats teoretiskt och en rad avhandlingar har tillkommit.
Fokus har legat på historiebruk utanför skolan. Att utveckla en
interkulturell historiedidaktik uppfattar vi som ett sätt att utveckla
skolforskningen genom att bredda det ämnesdidaktiska
perspektivet. Projektet har också en läroplansteorisk förankring
som förbinder interaktionen mellan skolämne, lärare och elever
med ett historiskt sociokulturellt perspektiv på utbildning (men
ger utrymme för en komplexitet där undervisningen inte ses som
ett enkelt uttryck för en rationell läroplan). Ur ett
historiedidaktiskt perspektiv är historiekultur, historiemedvetande,
och historiebruk centrala begrepp.
Historiekultur är ett uttryck för olika manifestationer av
gemensam kollektiv erinran av det förflutna medan
historiemedvetande är individens olika bruk av historia för att
tillfredställa ett behov av orientering i tiden. Historiebruk
uttrycker medvetna eller omedvetna motiv att använda historia för
att i historiekulturens former främja olika intressen. Syftet med
forskningsprojektet är att undersöka skolämnet historia i relation
till det mångkulturella samhällets utmaningar genom att studera
processer där lärares och elevers uppfattningar om skolans mål,
37
samhällets krav och ämnets karaktär blir till historieundervisning.
Projektet delas in i tre sinsemellan sammanhängande
frågekomplex: 1) Ämnet ? Historiekultur och kanon::
Forskningsobjektet är skolans historiekultur så som den kommer
till uttryck genom undervisningens urval, inriktning och
strukturering. 2) Läraren ?
Historiebruk och undervisningsstrategier: Forskningsobjektet är
de undervisningsstrategier lärare utvecklar utifrån sina tolkningar
av läroplanens mål och skolvardagens krav. 3) Eleven ?
Historiemedvetande och ämneskonception: Forskningsobjektet är
elevens historiemedvetande och interkulturella kompetens.
Projektets forskningsmaterial samlas in genom forskningscirklar
på grundskolor i Umeå, Karlstad och Malmö. Där möts aktiva
historielärare och forskare kring hur historieundervisningen kan
genomföras i det mångkulturella klassrummet. Intervjuer med
lärare och elever, undervisnings- och bedömningsmaterial samt
klassrumsobservationer utgör undersökningsmaterialet. En
nationell enkät genomförs också i samarbete med SCB för att ge
en representativ bild av historieundervisning kring interkulturella
frågor i svensk skola. Forskningsprojektet genomförs i samarbete
med internationella forskare samlade i en referensgrupp som följer
och analyserar projektets genomförande.
Resultatet kommer att presenteras internationellt och vara en
grund för teori- och metodutveckling kring undervisning för
interkulturell historisk kompetens hos elever.
38
Läsa mellan raderna. Att undervisa om och
utveckla avancerad läsförmåga i skolan.
Det finns idag relativt mycket forskning om barns tidiga
läsutveckling. Kunskapen om hur barn och unga fortsatt utvecklar
en mer avancerad läsförmåga är dock mer bristfällig och det
saknas studier som relaterar skolans undervisning om läsande till
vilka effekter den ger. I projektet Läsa mellan raderna vill vi sätta
fokus på just detta område. De senaste åren har resultaten från ett
flertal läsundersökningar och studier av skolans läsundervisning
gett rubriker om att skolan misslyckats i sitt uppdrag att ge
eleverna tillräckliga kunskaper. Visserligen pekar internationella
jämförelser på att i stort sett alla svenska 10-åringar uppnår en
grundläggande läsförmåga. Samtidigt är trenden nedåtgående och
det är allt färre elever som klarar av mer avancerade läsuppgifter.
Förmågan att läsa långa texter har försämrats liksom förmågan att
läsa texter inom olika genrer.
Huvudsökande
Christina Olin-Scheller
Karlstads universitet
Medsökanden
Michael Tengberg
Karlstads universitet
Period
2012 - 2014
Undervisning om tolkande läsning och sådana lässtrategier som
man vet kännetecknar goda läsare, har också visat sig vara en
bristvara i svensk skola. En diskussion om vilka typer av
stödstrukturer som undervisningen kan tillhandahålla för att hjälpa
elever vidare i sin fortsatta läsutveckling blir därför viktig.
Samtidigt finns det anledning till varsamhet med resultat av det
slag som presenteras i de stora, internationella testerna. Mätbarhet
och internationellt jämförbara uppgifter är på sätt och vis en
chimär, dels eftersom texter och läsares betydelseskapande inte
kan frigöras från sociala och kulturella sammanhang, dels
eftersom idén om en hierarkisk ordning av texters och
läsuppgifters svårighetsgrad är förenklad. Också den svenska
ämnesdidaktiska forskningen pekar på en rad problem med
läsundervisningen i skolan.
Den generella trenden inom skolan har inneburit en ökad
differentiering och individualisering av arbetet i klassrummet och
under snart två decennier har forskare understrukit bristen på
kollektiva läroprocesser i svenskämnesundervisningen. Detta
gäller särskilt för undervisningen om litteratur och läsning.
Forskarna presenterar ofta visioner om hur undervisningen skulle
kunna vitaliseras och möta de problem man identifierat. Några av
dessa lösningar handlar just om kollektiva läroprocesser, om en
utmanande och utvecklande läs- och skrivundervisning som
bygger på samspel mellan elever, och om längre
sammanhängande uppgifter framför kortsvarsuppgifter och
recensionsskrivande. Problemet är att kunskap saknas om hur
dessa lösningar fungerar i praktiken, eftersom det inte är
39
lösningarna som forskningen har studerat. I projektet Läsa mellan
raderna vill vi därför lyfta dessa frågor och fokusera på
undervisning om läsning och lässtrategier.
Det övergripande syftet med projektet är att med hjälp av en serie
experimentstudier, pröva hur undervisningen i svenska kan
utveckla elevers avancerade läsförmåga och tolkningsförmåga.
Målet är att tillsammans med verksamma svensklärare planera och
iscensätta undervisning som skapar goda förutsättningar för att
utveckla en avancerad läsförmåga hos eleverna. Därmed hoppas vi
att på god empirisk grund, och med tillförlitliga metoder, kunna
visa på vilket sätt svensklärare och svenskundervisning kan bidra
till att vända den negativa trend som de senaste årens mätningar
av svenska elevers läsförmåga vittnar om. Vi vill dessutom
undersöka och beskriva elevers faktiska lärande utifrån olika
undervisningsupplägg. Avsikten med projektet är också att bidra
till utvecklingen av skolans undervisning om olika texter såsom
skönlitteratur, film och sakprosa.
Vi tror att detta kräver en annorlunda forskningsmetodik än den
som varit gängse inom den befintliga ämnesdidaktiska
forskningen om läsundervisning i skolan. Framför allt strävar vi
efter större möjlighet till generaliserbarhet av de uppnådda
resultaten. Av det skälet använder vi oss av en experimentell
forskningsdesign och utvärderar resultaten omsorgsfullt med både
kvalitativa och kvantitativa analysmetoder.
40
En studie av rollen hos representationer och
agerande inom interaktionsdesign: Skissande som
en förkroppsligad praktik
Målet med projektet är att studera hur designers av interaktiva
system (interaktionsdesigners) skapar representationer av
interaktion och dynamik när de skissar. Hur olika typer av
representationer kan användas för att stödja olika uppgifter är väl
utforskat inom området datorstött lärande i samarbete (CSCL). Vi
vet däremot betydligt mindre om hur representationer skapas och
vilken roll olika verktyg och material som används har i denna
process. Frågan om hur designrepresentationer skapas har blivit
alltmer viktig inom området interaktionsdesign eftersom de har en
mycket central roll både i det praktiska arbetet och i utkomsten av
det. En central och viktig aktivitet inom området är skissande som
bygger på användandet, förfinandet och skapandet av
representationer. En designskiss kan allmänt betraktas som en icke
helt färdigspecificerad, preliminär beskrivning av ett system eller
en produkt.
Huvudsökande
Robert Ramberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Teresa Cerratto-Pargman
Stockholms universitet
Klas Karlgren
Karolinska Institutet
Jakob Tholander
Södertörns högskola
Henrik Artman
Kungliga Tekniska Högskolan
Period
2010 - 2012
Skisser kan ha många olika roller men en nyckelroll är som en
representation av den planerade färdiga produkten. Häri ligger ett
stort problem eftersom det är särskilt svårt för
interaktionsdesigners att fånga designförslag i statiska
representationer. Skälet till varför detta är särskilt besvärligt inom
just detta område har att göra med de unika egenskaperna hos
designmaterialet; man ska inte bara utforma en statisk produkt
utan samspelet med produkten. Interaktionen har dels temporala
aspekter genom att vara utsträckt i tid och dels dynamiska tex
genom att systemets beteende är en funktion av hur användare
agerar. Trots detta används ofta skisser som framställs med papper
och penna, post-it lappar och whiteboards. Dessa verktyg kan vara
kraftfulla men har begränsade möjligheter att representera det som
utmärker vad interaktionsdesigners fokuserar på, nämligen
interaktionen i sig med dess temporala och dynamisk egenskaper.
Designers verkar istället använda sig av andra medel för att
uttrycka dessa aspekter, som att prata, peka på och gestikulera. Att
designers i stor utsträckning måste förlita sig på sådana medel i
designarbete har på senare år i högre grad uppmärksammats. Detta
betyder att utbildningsprogram i design måste fokusera också
detta, inte enbart skissandet som i dagsläget oftast är fallet. För att
designers ska kunna utveckla en känsla för designkvalitet och för
att kunna uttycka sina tankar och idéer behöver man utveckla en
begreppsapparat och ett designspråk. Häri ligger ett annat
problem. Interaktionsdesign är ett relativt nytt område och därför
41
saknas till stora delar ett sådant designspråk. De begrepp,
konventioner, metoder och verktyg som finns är inte lika
väletablerade som inom andra designområden.
Interaktionsdesign handlar dessutom ofta om att föreslå nya idéer
om en framtida interaktion vilket förutsätter en kontinuerlig
diskussion och förhandling under designarbetet och som inte
sällan riskerar att leda till missförstånd som skulle ha varit lättare
att klara upp om ett etablerat designspråk hade funnits. Mot
bakgrund av dessa problem vill vi studera skissarbete hos
interaktionsdesigners och den roll som olika verktyg har vid
skapandet av dessa skisser. Vi vill också närmare studera vilka
typer av problem och missförstånd som designers ställs inför och
hur de kommer till rätta med dessa. Det finns ett gap mellan å ena
sidan interaktionsdesignutbildningar och å andra sidan
yrkespraktiken inom området. Utbildning inom området är starkt
inriktade på teori medan yrkespraktiken med sina arbetsmetoder
tenderar att ha svaga kopplingar till teori. En sannolik förklaring
är att området är ungt och begreppsligt svagt etablerat.
I stället är yrkespraktiken mer praktiskt inriktad i betydelsen att
designarbete är starkare knutet till de specifika verktyg som
används och de produkter som designas. En diskussion om på
vilket sätt olika designlösningar bidrar till utformandet av
interaktion på en mer generell nivå saknas däremot i allmänhet.
Hur interaktionsdesigners planerar framtida interaktion med
interaktiva system är en komplicerad process som inte är väl
utforskad och ligger inte heller i fokus för utbildningar inom
området. Mer kunskap om detta bidrar därför till undervisning
inom området som kan bidra till att överbrygga detta gap.
Fördjupade kunskaper om sådana processer kanske inte
omedelbart leder till ett etablerat designspråk men medvetenhet
om processerna kan vara mycket användbar i designpraktiken och
kan i förlängningen också ligga till grund för olika former av stöd
för densamma.
42
Lärares gemensamma kunskapsproduktion (lgk).
Hur lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar
i gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund.
Forskning har visat att lärarens kompetens är av avgörande
betydelse för elevernas skolresultat. Lärarkompetens inkluderar
både ämneskunskaper, pedagogiska förmågor och utgör ett
samspel mellan dessa delar. Många frågor är ännu obesvarade om
vad lärarkompetens egentligen består av och hur den kan
utvecklas. Detta forskningsprojekt syftar till att besvara några av
dessa frågor. Bakgrunden till projektet är tidigare genomförda
studier utifrån ett arrangemang kallat ?Learning study?. I denna
utvecklar lärare (oftast tillsammans med forskare) kunskaper om
vad som är kritiskt för att eleverna skall lära sig ett specifikt
ämnesinnehåll. Tidigare genomförda studier av detta slag har visat
på kraftigt förbättrade resultat hos eleverna, inte bara för det
specifika innehållet i Learning studyn utan i ämnet som helhet. En
tänkbar slutsats är därför att lärarnas kompetens att undervisa har
utvecklats när de deltagit i denna process så att eleverna lär sig
även på sikt.
Huvudsökande
Ulla Runesson
Högskolan för lärande och
kommunikation
Medsökanden
Johan Häggström
Göteborgs universitet
Ference Marton
Göteborgs universitet
Pernilla Nilsson
Högskolan i Halmstad
Anna Vikström
Luleå Tekniska Universitet
Period
2010 - 2012
Därför vill forskarna i detta projekt nu gå vidare och närmare
studera beskaffenheten i den kunskap som lärare utvecklar när de
deltar i en Learning study. Denna gång är det alltså inte elevernas,
utan lärarnas lärande som är i fokus. Tre learning studies ska
genomföras under tre terminer tillsammans med fyra lärargrupper
i skolår 7 och 8 och inom ämnesområdena matematik och NO.
Samtidigt som lärarna genom Learning studies utvecklar sin
undervisning, skall forskarna genom intervjuer och videofilmning
samla olika typer av data under hela processen och analysera
lärarnas lärande och den kompetens de utvecklar. Projektet har
stor relevans för skolan och lärarutbildningen, inte minst mot
bakgrund av hur just lärarkompetensen lyfts fram i förslaget till ny
lärarutbildning.
43
Immersiv Utbildning: Interaktivt Byggande och
Lärande av Grundläggande Vetenskapliga Begrepp
i Virtuella Nanoteknikmiljöer
Immersiv Utbildning: Interaktivt Byggande och Lärande av
Grundläggande Vetenskapliga Begrepp i Virtuella
Nanoteknikmiljöer Nanoteknik kommer på gott och ont att få en
allt större inverkan på framtidens samhälle, och det är viktigt att
såväl elever som en bredare allmänhet får möjlighet att öka sin
förståelse inom området. Stora förhoppningar är knutna till
nanomaterial med nya egenskaper och medicinska tillämpningar
som utnyttjar nanotekniska principer. Samtidigt finns farhågor
kring nanoteknikens risker. Nanoteknik kännetecknas av att den
behandlar objekt och material på nanometerskala, vilket i princip
innebär att strukturer skapas med atomprecision. Nano-objekten
kan vara allt ifrån enstaka molekyler till molekylära komplex
bestående av ett stort antal molekyler. Jämfört med den synliga
världen uppvisar nanovärlden egenskaper som kan vara
kontraintuitiva och svåra att föreställa sig. Vissa fenomen som
dominerar i den synliga världen får mindre betydelse för
nanometerstora objekt.
Huvudsökande
Konrad Schönborn
Linköpings universitet
Medsökanden
Gunnar Höst
Linköpings universitet
Karljohan Lundin Palmerius
Linköpings universitet
Period
2012 - 2014
Omvänt så får andra fenomen stor betydelse i nanovärlden, som
kanske inte ens märks i vardagen. Trots sådana skillnader är det
viktigt att poängtera att en förståelse av nanoteknikens principer
involverar ett stort antal centrala vetenskapliga begrepp.
Nanoteknik utgör därför en ram inom vilken många viktiga
begrepp i kemi och fysik kan konstrueras och integreras.
Begreppen som är viktiga att behärska rör fenomen som till
exempel förändringar i relativ betydelse mellan olika typer av
krafter. Gravitationen dominerar vår vardagliga upplevelse av
världen, medan attraktiva och repulsiva krafter mellan ytor
dominerar för nano-objekt. En oväntad konsekvens av detta är att
alla objekt på nanonivå är "klibbiga". Trots att sådana attraktiva
krafter uppstår mellan alla ytor märks de nästan inte alls i
vardagen, eftersom objekt som är tillräckligt stora för att synas har
en relativt liten yta jämfört med volymen.
Krafter mellan komplementära nanoytor leder till en väldigt
specifik interaktion, vilket möjliggör ?molekylär igenkänning?.
En annan viktig aspekt är att objekt på nano-nivån är i konstant
slumpmässig rörelse, eftersom de hela tiden utsätts för ?knuffar?
då de kolliderar med andra nano-partiklar och molekyler. Det
föreslagna projektet, som består av tre faser, utgår från att en
djupare förståelse kring nanoteknik och underliggande
vetenskapliga begrepp kan uppnås om individer får en direkt
44
kroppslig upplevelse av nanovärlden. I första fasen utvecklas en
virtuell lärandemiljö där användaren kan interagera virtuellt med
nano-världen. Fas två innebär ämnesdidaktisk forskning kring hur
elevers och studenters interaktion med den virtuella miljön
påverkar förståelsen för fundamentala aspekter av nanovärlden.
Elevers användande av modellen undersöks först explorativt,
varefter forskningen inriktas mot en mer strukturerad
undersökning baserad på lärdomarna av den inledande studien.
I den tredje fasen appliceras och studeras den virtuella miljön i
autentiska kontexter, dels i klassrumsmiljö och dels i en ?science
centre?-miljö. I den senare kontexten kommer förutom
begreppslig förståelse även uppfattningar och attityder hos
allmänheten till nanoteknik att undersökas. Utvärdering av de
lärandes interaktion och utveckling av förståelse för nanovärldens
egenskaper kommer att utföras med såväl kvalitativa som
kvantitativa metoder. Datainsamling kommer att ske bl.a. via
skriftliga tester, intervjuer och loggning av interaktionsdata. Den
virtuella lärandemiljön kommer att baseras på mjukvara uppbyggd
i moduler, vilket gör systemet användbart på olika tekniska nivåer
beroende på syfte och tillgänglig hårdvara. Exempel på funktioner
är stereoskopisk 3D som ger användaren djupseende,
kraftåtermatning vilket möjliggör för användaren att via haptisk
teknik direkt känna krafterna mellan objekt i den virtuella miljön,
samt ljud.
Två exempel på aktuell nanoteknik kommer att inkluderas. Det
ena handlar om den önskvärda möjligheten att behandla cancer
med hjälp av ?målinriktade? guldnanopartiklar, medan det andra
behandlar risken att kolnanorör och kan leda till asbest-liknande
reaktioner om de kommer i kontakt med lungvävnad. Projektet
kommer att ha direkta praktiska implikationer för lärande och
lärare, men också ge ett möjligt bidrag till grundforskningen inom
naturvetenskaplig didaktik. Projektet är mångdisciplinärt, och
involverar personer med specialiserad kompetens inom
naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning, molekylär bioteknik
och medieteknik.
45
Representation, resurser och meningsskapande.
Medeltiden som kunskapsområde i olika lärmiljöer.
Projektet syftar till att undersöka hur Medeltiden representeras
med hjälp av olika resurser i olika miljöer, innanför och utanför
skolan. I en tid av ökat informationsflöde, ökad användning av
(on-line) spel och ökade möjligheter att digitalt producera och
sprida information, påverkas lärandet i skolan av verksamheter
som pågår utanför skolan. Vi vill här undersöka olika slags
representationer av medeltiden, vad som i olika lärmiljöer
uppfattas som kunskap om medeltiden och hur olika resurser
används för att designa en egen förståelse ? vad som uppfattas
som centrala aspekter ? av denna epok. Den teoretiska
utgångspunkten är ett design-teoretiskt, multimodalt perspektiv på
lärande som meningsskapande och teckenskapande aktivitet i ett
kommunikativt sammanhang. Vi avser att empiriskt studera
centrala aspekter av hur historia representeras och tar gestalt i tre
Huvudsökande
Staffan Selander
Stockholms universitet
Medsökanden
Eva Insulander
Stockholms universitet
Fredrik Lindstrand
Högskolan i Gävle
Period
2012 - 2014
olika miljöer: i förskolan, i grundskolan och i gymnasieskolan.
Genom studien bidrar vi till kunskaper inom didaktikområdet, där
vi undersöker lärande och undervisning i relation till ett specifikt
kunskapsområde, i det här fallet historia/medeltiden. Ett annat
viktigt bidrag är att vi genom empiriska delstudier också utforskar
lärprocesser som meningsfullt handlande i en specifik miljö då de
äger rum (dvs. inte via intervjuer, hågkomster och
efterhandskonstruktioner). Samtliga moment i undervisningen
kring medeltiden kommer att dokumenteras med videokamera, i
ett urval av grupper och klasser inom de olika
utbildningsinstanserna. Vi kommer här noggrant att följa VR:s
regler för forskningsetik. Våra arbeten kommer att publiceras
enligt kraven på ?open access?.
Projektet kommer att bidra med ny kunskap vad gäller a) hur
medeltiden blir ett kunskaps¬område; b) vilken roll olika resurser
har för meningsskapande; c) hur lärprocesser går till; d) samt hur
ett kunskapsområde, som återkommer under olika förskole- och
skolstadier (eventuellt) utvecklas (ämnesprogression).
46
Vad gör testandet med eleverna - En studie kring
nationella prov i matematik
Eleven i matematikproblem, på vilka sätt påverkar de nationella
proven matematkinlärningen? Föreliggande forskningsprojekt har
som syfte att utveckla fördjupade kunskaper om hur traditionella
matematikprov och nationella prov i matematik påverkar
matematikinlärningen för elever i grundskolan. Uppmärksamheten
riktas särskilt mot de elever som har problem att uppnå en
godkänd kunskapsnivå i ämnet. Att projektets fokus riktas mot
just denna elevgrupp beror bland annat på att det saknas forskning
som studerat varför lågpresterande elvers inlärningssituation inte
förbättrats trots att stora resurser satsats på denna grupp. Andelen
elver som har matematikproblem tycks vara konstant.
Problemområdet har också rönt stor uppmärksamhet och flitigt
debatterats, inte bara bland pedagoger och skolpolitiker, utan
också bland allmänheten.
Huvudsökande
Gunnar Sjöberg
Umeå universitet
Medsökanden
Mikaela Nyroos
Umeå universitet
Eva Nyström
Umeå universitet
Period
2009 - 2011
Den trend av utökade antal testtillfällen och tidigarelagda
nationella prov som nu föreslås understryker också vikten av
fördjupad kunskap på området för att inte de goda intentioner som
finns med de nationella proven skall förfelas. Såväl nationell som
internationell forskning på området pekar på en komplex
inlärningssituation i prov- och bedömningssituationer, speciellt för
de elever som har svårt att klara målen i matematik. Stress och
oro, ibland till och med ängslan, förefaller i relativt stor
omfattning drabba just dessa elever. Eleverna menar också att de
underpresterar i matematik, att de blir allt mer negativa till
skolmatematiken och att proven t.o.m. skulle kunna vara en viktig
förklaring till att de misslyckas i ämnet. Projektets ambition är att
bidra med kunskap på området ur flera olika aspekter. Förutom att
ge en bakgrund och förståelse till de nationella provens framväxt
historiskt, så är ambitionen också att lyfta fram elev- och
lärarperspektivet på provsituationerna.
Projektet kommer att kartlägga de befintliga proven i årskurs 5
men samt följa införandet av de nya nationella proven i årskurs 3.
Projektet genomförsdels som en dokumentstudie samt som en
fallstudier. De 12 skolor som kommer att ingå i studien är belägna
i två städer som har olika socioekonomisk struktur.
Datainsamlingen kommer att ske med hjälp av videoinspelade
klassrumsobservationer, återkommande enkäter samt intervjuer
med elever, lärare och föräldrar. Själva provsituationen ligger här
i fokus men för att få en övergripande bild av hela
problemområdet skall även reguljära matematiklektioner studeras.
Intervjuerna med eleverna tar sin utgångspunkt i deras skolkontext
47
och primärt i matematikundervisningen med fokus på frågor om
bedömning. Men i linje med forskning som betonar vikten av livet
utanför skolan för ungdomars utveckling kommer även elevernas
livserfarenheter att lyftas fram i projektet.
Projektet förväntas kunna bidra med viktig kunskap om de cirka
10 procent av eleverna i grundskolan som har svårt att klara
kunskapsmålen i matematik. Primärt kommer projektet att kunna
bidra med kunskap om dessa elevers upplevelser av
bedömningsoch provsituationer. Projektet förväntas också ge en
ingående beskrivning och analys av genomförandet av de nya
nationella proven i årskurs 3. Projektets övergripande
målsättningen är en ökad förståelse för just denna utsatta
elevgrupp. Kunskapstillskottet skall på sikt leda till en förbättrad
inlärningssituation i matematik för dessa elever. Förhoppningsvis
kommer också de nationella proven att kunna anpassas och
användas på ett optimalt sätt för att kunna hjälpa denna elevgrupp
i den svenska grundskolan.
48
Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En
undersökning av "livskunskap" i svenska skolor.
Forskningsprojektet undersöker livskunskap, ett nytt ämne som
har uppstått inom svensk skola. Under de senaste tio åren har en
rad skolar börjat undervisa i detta ämne, utan stöd i nationella
kursplaner och på eget initiativ. Många elever och lärare ger
uttryck för att detta är ett viktigt och spännande ämne medan
andra är mera osäkra. Ämnet behandlar både personliga och
sociala frågor, framför allt knutna till olika värdegrundfrågor.
Teman som identitet, hälsa, medborgarskap nämns också i
sammanhanget. Det är troligt att ämnet avspeglar några behov
som skolorna har och som de inte kan ta hand om inom de
ordinarie skolämnena. Samtidigt underlättas denna utveckling
även av maktdecentralisering inom skolan och olika privata
aktörer inom fortbildningensmarknaden. På nationell nivå är det
knappast möjligt att finna forskningsförankrat kunskap om ämnet
livskunskap. Det mesta av informationen är knutna till lokala
skolors och kommuners Internetsidor.
Huvudsökande
Geir Skeie
Stockholms universitet
Medsökanden
Kirsten Grönlien Zetterqvist
Stockholms universitet
Sara Irisdotter
Stockholms universitet
Igor Potapenko
Stockholms universitet
Robert Jackson
University of Warwick, UK
Period
2010 - 2012
Ändå har det kommit in förslag till Riksdagen om att ämnet bör
bli ett riktigt skolämne. Någon etablerad lärarutbildning som
kvalificerar för arbete i ämnet finns inte. Till trots för detta dyker
det upp platsannonser för lärartjänster där man frågar efter
kvalifikationer (erfarenheter) i livskunskap. I en skola som på
många sätt fokuserar mera än tidigare på ämneskunskap och på
mätbar kunskap är det intressant att närmare studera framväxten
av livskunskap. Man kan fråga sig om ämnet är en reaktion på
aktuella utbildningspolitiska tendenser eller på praktiska behov i
skolvardagen som utbildningspolitiken inte har tagit notis av i
kursplanerna. Vi har formulerat tre frågor för vårt
forskningsprojekt: 1) Vad är livskunskap egentligen? 2) Varför
har ämnet uppstått inom svensk skola? 3) Vilka utmaningar och
möjligheter ligger i livskunskapsämnet för skolan och för
lärarutbildningen?
För att kunna svara på dessa frågor undersöker vi ämnet på två
plan: Först genomför vi en nationell klartläggning över hur utbrett
ämnet är och hur det lokalt organiseras. Efter det genomför vi
huvuddelen av forskningsarbetet, nämligen en grundig
undersökning av hur livskunskap blir praktiserat i två kommuner,
en storstadskommun och en landsortskommun. Här vill vi särskilt
undersöka två skolor inom varje kommun, en grundskola och en
gymnasieskola. Vi vill observera undervisning, intervjua lärare
och elever, samt skolledare, föräldrar och andra som spelar en roll
i förhållande till ämnet i skolan. Sammantagit vill detta ge ett rikt
49
datamaterial som gör det möjligt att svara på forskningsfrågorna.
Medan andra ämnen kan stödja sig på långa traditioner, etablerad
lärarutbildning och akademins forskningsämnen fattas en
ämnesteoretisk röst i diskussionen om livskunskap.
Vi menar att en mera genomarbetat kunskapsgrund vill kunna
bidra till att förbättra beslut både lokalt och centralt och till en
praktikutveckling i skolans undervisning.
50
Visualiseringar som meningsskapande verktyg för
kommunikation av molekylär livsvetenskap – med
fokus på kritiska aspekter och semiontik
Barn utforskar världen genom sina sinnen, de känner, smakar,
luktar. Dessa erfarenheter gör omgivningen begriplig och blir
grunden för hur de senare kommer att lära och förstå sin omvärld.
Men hur hanterar man kunskaper som inte kan erfaras direkt med
våra sinnen? Hur känns en atom? Är de hårda eller mjuka? Hur
luktar ett virus? Vilken färg har insulin? Hur ser ett elektronspinn
ut? Dessa frågor saknar egentligen mening eftersom
insulinmolekylen är mindre än de våglängder vi kan uppfatta med
våra ögon och motståndet från en enskild atom är för litet för att vi
skulle kunna känna det, ja, signalerna är helt enkelt på en annan
skala än vad människan kan uppfatta. Hur kan man då förstå
denna värld, detta mikrokosmos, som i själva verket är vår värld?
Hur skall man förstå det man ser med "förlängda sinnen" som
mikroskop, röntgenkameran och andra apparater, det som man får
berättat men inte kan relatera till?
Huvudsökande
Lena Tibell
Linköpings universitet
Medsökanden
Jan Anward
Linköpings universitet
Richard Hirsch
Linköpings universitet
Bengt-Harald Jonsson
Linköpings universitet
Anders Ynnerman
Linköpings universitet
Period
2009 - 2012
Kanske är det delvis här förklaringen finns till att naturvetenskap
upplevs som svår att förstå. Ja, själva språkbruket antyder detta då
innehållet som beskrivs som "svårgripbart" och behöver
"synliggöras" eller "levandegöras" för att man skall kunna "skapa
sig en bild av..." etc. Den strategi som ofta används för att göra
abstrakta samband och molekylära processer förståbara är att
beskriva dem i termer av exempelvis viljeyttringar, eller med
hjälp av liknelser och metaforer och till detta en bred flora av
bilder, animationer, modeller och andra typer av visualiseringar.
Ofta lägger man dock inte så stor vikt vid att tala om att dessa i
själva verket representerar endast vissa aspeker av de fenomen de
gestaltar, att de är pedagogiska knep som används för att
underlätta tanken, men inte fullständigt beskriver fenomenen. Inte
så sällen kan de därför även att utgöra hinder och tankefällor för
förståelse.
I det föreslagna projektet fokuserar vi på hur livsprocesser på
molekylnivå beskrivs med visualiseringar och hur dessa tolkas. De
visualiseringar vi valt att undersöka är tänkta att kommunicera
centrala händelser och förlopp i cellen. Eftersom i stort sett alla
processer i cellen involverar proteiner och samverkan mellan
proteiner är det också proteiners struktur, egenskaper och funktion
som står i centrum i visualiseringarna. De valda visualiseringarna
representerar olika typer av visualiseringar, tvådimensionella
diagram, animeringar, en fysisk modell och en datorgenererad
virtuell modell. De båda senare visualiseringarna är dessutom
51
interaktiva och stimulerar flera sinnen samtidigt. I en första del av
analysen identifierar vi de kritiska aspekterna av den kunskap som
visualiseringarna söker förmedla. Genom att undersöka de
lärandes meningsskapande kring visualiseringarna kan vi
analysera hur visualiseringarna tolkats.
Till sist försöker vi identifiera vilka aspekter av visualiseringarna
som varit avgörande för tolkningarna, alltså de egenskaper och
uttryck i visualiseringar som bäst förmedlar olika typer av abstrakt
kunskap. Målet är att få kunskap som kan användas för att
underlätta kommunikation av den här typen av förståelse till
allmänhet , elever och studenter. Projektet är uppdelat i tre
delprojekt som undersöker tre olika typer av visualiseringar, en
fysisk modell av ett virus, två animationer och en interaktiv
datorgenererad virtuell proteinmodell. Vi vill undersöka hur dessa
tre typer av visualiseringar påverkar förståelse av begrepp och
processer, såsom krafter mellan molekyler, molekylär dynamik,
uppkomst av högst välordnade strukturer genom slumpmässiga
processer, och sammankoppling av dynamiska processer med
kemiska reaktioner. Alla dessa är fundamentala för förståelse av
hur proteiner samverkar och utför sina olika funktioner.
Projektet samverkar dels med universitetsutbildningarna
(inklusive lärarutbildningen) och med Norrköpings
visualiseringscenter och Citilab. En ömsesidighet kan därmed
uppnås eftersom projektets behov av olika kontexter att studera
meningsskapande kring visualiseringar i uppfylls, samtidigt som
visualiseringarna och våra forskningsrön kring hur dessa tolkas
kommer studenter, lärare och allmänhet till del.
52
Att utmana livsvetenskapernas tröskelbegrepp underlättad förståelse av evolution via visualisering
Hur ska vi hantera problemet med antibiotikaresistens? Varför har
människan en blindtarm? Hur uppkommer nya arter? De
vetenskapliga svaren kräver en förståelse av evolutionen.
Evolutionsteorin är en av de mest centrala förklaringsmodellerna
inom biologin, och innehåller grundläggande begrepp som är
gemensamma med andra områden inom livsvetenskaperna. Det är
även ett område som visat sig svårt att lära. Projektet syftar till att
undersöka om det går att underlätta lärande av så kallade
tröskelbegrepp genom att göra dem greppbara via visualiseringar,
med evolutionsteorin som ämnesmässig kontext. Ett
tröskelbegrepp är ett begrepp som är svårt men så pass viktigt att
det medför en omvälvande förändring när den lärande väl förstår
det. Vi kommer att studera betydelsen av hur visualiseringar och
tillhörande undervisningsstöd utformas för lärandeprocessen.
Forskningen är strukturerad i fem arbetspaket. Det första paketet
analyserar existerande animeringar om evolution.
Ett urval av dessa används sedan i två parallella arbetspaket, som
studerar lärande med animeringarna respektive utformning av
undervisningsstöd. Det fjärde arbetspaketet utnyttjar resultaten
från de tre första paketen för att ta fram ett forskningsverktyg i
form av ett visualiseringssystem som integrerar animeringar och
undervisningsstöd med en flexibel berättelsestruktur. I det femte
arbetspaketet fördjupar vi studierna av vilken betydelse
utformningen av visualiseringar och undervisningsstöd har för
lärande av tröskelbegrepp inom evolution genom att variera
relevanta parametrar i visualiseringen. Projektet utgår från en
analys av det begreppsliga innehållet i evolutionsteorin. Evolution
är ett exempel på ett komplext begrepp som i sig innefattar en
mängd andra begrepp. De ingående processerna pågår på flera
nivåer, från gener och proteiner på den molekylära nivån till
populationer av djur som kan migrera mellan kontinenter.
Huvudsökande
Lena Tibell
Linköpings universitet
Medsökanden
Mark Eckhardt
Universität Kiel
Ute Harms
Universität Kiel
Jan Anward
Linköpings universitet
Gunnar Höst
Linköpings universitet
Bengt-Harald Jonsson
Linköpings universitet
Timo Ropinski
Linköpings universitet
Period
2013 - 2017
Projektet specificerar fem begrepp som potentiella tröskelbegrepp
för förståelse av evolution, nämligen slumpmässighet,
sannolikhet, tidsskala, rumsskala, och komplexitet. Arbetspaketen
kommer att speciellt inrikta sig på dessa begrepp, och hypotesen
att de utgör tröskelbegrepp kommer att testas. Komplexa
biologiska fenomen är svåra att kommunicera utan någon form av
visualisering. Projektet kommer att fokusera lärande med
animeringar. Forskning har visat att animeringar kan underlätta
lärande av vetenskapliga begrepp, bland annat eftersom de kan
åskådliggöra dynamiska processer. Samtidigt finns det stora
53
utmaningar kring hur animeringar ska utformas, och projektet
kommer att studera vilka principer som styr animeringars
effektivitet som hjälpmedel för lärande. En viktig faktor är att
animeringen kompletteras med relevant undervisningsstöd.
Forskning har visat att undervisningsstöd i form av återkoppling
och stöd under lärprocessen kan ha en positiv effekt på lärande
med datorbaserade miljöer. Det grundläggande kravet på
återkoppling är att det ska hjälpa de lärande att svara på vart de är
på väg i lärandet, hur väl de klarar sig, samt vart de ska gå härnäst.
Projektet kommer att studera tolkningsstöd under användningen
av animeringarna, samt reflektionsstöd som bland annat inriktar
sig på de lärandes metakognition. Forskning har även visat att
lärande gynnas av att ge användaren interaktiv kontroll över
animeringen. Den utvecklade visualiseringen kommer att utnyttja
icke-linjärt berättande, vilket innebär att de ingående
animeringarna länkas samman i en berättelsestruktur som
användaren interaktivt får navigera. Projektet kommer att använda
en mängd olika metoder, såväl kvalitativa som kvantitativa, där
metodval anpassats till vart och ett av arbetspaketen.
Datainsamling kommer att ske bland annat via skriftliga tester,
intervjuer och loggning av interaktionsdata. Analyser kommer att
ske utifrån ett flertal perspektiv, däribland ämnesinnehåll, språk,
semiotik, design och interaktion. Deltagare på olika
utbildningsnivåer från högstadie- till universitetsnivå, men även
en bredare allmänhet, kommer att ingå i studierna. Det
mångdisciplinära projektet involverar specialister med
forskningskompetens inom naturvetenskaplig ämnesdidaktik,
biovetenskap, lingvistik och medieteknik. Projektet har
implikationer dels för direkt utbildningsverksamhet inom
evolution, och dels genom att generera riktlinjer för utveckling av
undervisningsanimeringar.
54
Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan
Skolkunskaper kontra vardagskunskaper är en grundläggande
fråga i all matematikutbildning. I såväl forskning som i politisk
argumentation riktas ofta intresset mot människors kompetens att
använda formell skolmatematik i vardagen, men i detta
forskningsprojekt går intresset i den andra riktningen. Syftet är att
beskriva, analysera och förstå vuxnas informella
matematikkompetens, inklusive sociala, etniska och
känslorelaterade aspekter, i arbetet i relation till den formella
matematiska kvalifikation som krävs i gymnasieskolans
yrkesförberedande program. "Transfern" av den matematik som
elever förväntas lära i skolan till den matematik som används på
arbetsplatser - och vice versa - är komplicerade processer.
Matematiken är integrerad i arbetslivet och är ofta dold i maskiner
och teknik, arbetsorganisering och kompetenser. Ett annat sätt att
beskriva detta är att matematiska begrepp och processer är
närvarande i och kommunicerade genom rutiner, texter, symboler,
verktyg etc.
Huvudsökande
Tine Wedege
Malmö Högskola
Medsökanden
Gail E. FitzSimons
Monash University
Lisa Björklund
Stockholms universitet
Inge Henningsen
University of Copenhagen
Period
2011 - 2013
samtidigt som de är mycket kontextberoende. Den matematik som
används är integrerad med professionell expertis på alla
yrkesmässiga nivåer och beslut fattas på såväl kvalitativ som
kvantitativ grund. Till skillnad från eleverna i de flesta
traditionella matematikklassrum, kan yrkesutövare i allmänhet ha
ett visst mått av kontroll över problemlösningsprocessen, om än
inom ramen för det förväntade resultatet av uppgiften, normala
procedurer och tillgängliga redskap och tekniker. Eftersom fokus
där ligger på att genomföra uppgifter inom vissa begränsningar
(t.ex. tid, pengar), kan matematisk korrekthet eller precision
slutligen vara förhandlingsbar, i enlighet med den aktuella
situationen. For att undersöka dynamiken i vuxnas matematik i
arbetet och för skolan kombinerar vi två forskningsstrategier: å
ena sidan börjar vi med generella krav från arbetsmarknaden och
skolans matematik och å andra sidan börjar vi med individernas
behov och kompetenser i arbetet.
Problemställningen kommer att studeras genom empiriska
undersökningar (enkät, observationer och intervjuer på
arbetsplatser samt analyser av kursplaner för de aktuella
programmen: Vård och omsorg samt Fordon och transport) i
samspel med en utveckling av det teoretiska ramverket. Idén om
livslångt lärande förutsätter att lärande sker i alla livsområden
(skola, samhälle, fritid, arbete). Detta projekt syftar till att vända
perspektivet från skolans kunskap till arbetsplatsens kunskap.
Detta gör det möjligt att lära av vuxnas matematik i arbetet vilka
55
aspekter av matematisk kunskap som kan vara angelägna för
yrkesutbildningen och presentera en grund för hur
matematikundervisningen kan struktureras för att de vuxnas
matematik och fortsatta kompetensutveckling ska erkännas. Inom
ramen för sina individuella livshistorier och sociala erfarenheter,
kan vuxna människor besluta att lära sig nya färdigheter och
samtidigt motstå eller försumma andra.
Detta är avgörande när det gäller matematiskt lärande, eftersom
många vuxna på alla nivåer har upplevt den institutionella
kulturen i formell matematikundervisning som alienerande och
också upplevt liten eller ingen identifiering med uppgifter och
texter, t.ex. i läroböcker. Genom en forskningsbaserad grund för
struktur och innehåll i matematikundervisningen har
forskningsprojektet på längre sikt potential att hjälpa vuxna att
övervinna kognitiva och känslomässiga hinder och att förebygga
barriärer mot matematik hos framtidens vuxna. Detta om de i
högre utsträckning kan uppleva sin egen verklighet återspeglas i
den officiella matematiken inom den allmänna skolgången och
yrkesutbildningen.
56
Stöd för lärares professionella utveckling och
handlingsförmåga - fokus på högstadiets
undervisning i naturvetenskap
. Det finns idag många studier som visar att det är möjligt att
studera lärande som synliga processer i klassrummet. Trots dessa
forskningsresultat har undervisningspraxis inte påverkats
nämnvärt och i den senaste Handbook of Research in Science
Education belyses det faktum att det krävs ytterligare forskning
om lärares lärande som del av undervisningen för att omforma
forskningsresultat om elevers lärande till fungerande
undervisning. Ambitionen är att undersöka hur möten med
forskare och reflektion leder till förändrad praktik där lärare ges
ökad handlingsförmåga i klassrummet för att stödja elevers
lärande och medverkan. Detta sker genom att lärarna ges
möjlighet att omskapa teorier och modeller utifrån sin egen
praktik. Denna arbetsmodell har också potential till en förändring
av det sätt som dessa teorier och modeller förstås inom
utbildningsvetenskaplig forskning. De specifika
forskningsfrågorna är: ?
Hur utvecklar lärare, med hjälp av forskningsresultat sammanhang
mellan planering-undervisning-utvärdering för ett specifikt
undervisningsområde? ? Hur utvecklar lärare, med hjälp av
forskningsresultat sammanhang mellan olika
undervisningsområden? ? På vilka sätt behöver forskningsresultat
förändras i verksamheten för att vara en hjälp för lärare som vill
stötta elevers lärande och medverkan? Det teoretiska ramverk vi
avser att använda tillsammans med lärarna består av två delar.
Den första delen handlar om hur man väljer komponenter för
undervisningen, medan den andra delen handlar om att undersöka
vad som blir resultatet i klassrummet. Avgörande är att aktivt
lärande sker som del av aktiviteter där det finns syften och där det
sker kommunikation med hjälp av materiella redskap och
representationer (som t ex diagram, bilder eller tredimensionella
modeller). Det är väsentligt att välja artefakter och
representationer utifrån hur de passar syften och aktiviteter.
Huvudsökande
Per-Olof Wickman
Stockholms universitet
Medsökanden
Karim Hamza
Stockholms universitet
Piqueras Jesús
Stockholms universitet
Katarina Abrahamsson
Göteborgs universitet
Åke Ingerman
Göteborgs universitet
Anette Ohlin
Göteborgs universitet
Clas Olander
Göteborgs universitet
Period
2011 - 2013
Här kommer också avgöranden kring utvecklingszonen mellan
elevernas livsvärld och naturvetenskapens in. Här sätts ramar av
institutionella sammanhang som redan finns, där kommunikation
sker med vissa representationer och artefakter. Samtidigt måste
dessa representationer förhandlas och förändras utifrån elevernas
och klassrummets förutsättningar. Här kommer vi att arbeta med
de tre olika språktyper, nämligen vardagspråk, ett mellanspråk och
ett naturvetenskapligt språk. I den andra delen använder vi en
57
tidigare utvecklad begreppsapparat som hjälper lärarna att urskilja
hur lärandet och elevernas engagemang i klassrummet faktiskt
stöds av komponenterna från den första delen. Projektet
genomförs i samarbete med två lärarlag på högstadiet som
undervisar i kemi i Stockholm och biologi i Göteborg. Valet att
fokusera högstadiet grundar sig på forskningsresultat som visar att
det är i högstadieåldern som många elever tappar intresse för
skolans naturvetenskap.
Detta är också ett av skälen till att vi inkluderar analyser av
elevernas engagemang. Under en första termin utvecklar vi
tillsammans med lärarna de grundläggande teorierna och idéerna
för projektet, gör en övergripande planering för ett helt läsår och
förbereder i detalj det första undervisningsområdet. Vi avser att
arbeta i cykler av planering-undervisning-utvärdering under ett
läsår. Alla delar videofilmas. I planeringsfasen och
utvärderingsfasen arbetar forskare och lärare gemensamt.
Undervisningen planeras utifrån tidigare nämnda komponenter.
Utvärderingen sker utifrån resultaten från videofilmerna av
undervisningen. I utvärderingen omsätts sedan dessa reflektioner
till planering av ett annat undervisningsområde som genomförs
och utvärderas på liknande sätt. Efter avslutad undervisning sker
sammanställning av data och analyser av våra forskningsfrågor.
Avsikten är att först reda ut de två första forskningsfrågorna
angående hur lärarna skapade sammanhang i reflektion och
handlande med hjälp av de redskap från forskningen som vi
introducerat. Därefter kommer huvudintresset att riktas mot den
tredje forskningsfrågan, det vill säga hur de introducerade
forskningsresultaten förändras för att bli användbara i
klassrumspraktiken. Det är först då som de introducerade
komponenterna och begreppen kan anses validerade i praktiken.
Förutom vårt forskningsintresse, avser vi också använda resultaten
inom lärarutbildningen för att producera material och kurser som
stöd för lärares kompetensutveckling.
58
Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers
möten med förklarande bilder och modeller i
skolans och förskolans NO- och
matematikundervisning
Vad säger tillrättalagda illustrationer egentligen våra yngre
elever? Studier av förståelse av förklarande bilder och modeller i
skolans och förskolans NO- och matematikundervisning Bilder
och modeller för att underlätta lärande är sedan lång tid tillbaka en
del av skolans vardag. Skolplanscher från förra seklets början är
idag kuriosa, som säljs på auktioner. Äldre mekaniska modeller
från skolornas materialrum, till exempel av jorden i sin
omloppsbana runt solen och med månen kretsande runt jorden,
visas upp som historiska museiföremål. I dagens undervisning
förekommer moderna varianter på i grunden samma pedagogiska
idé -- att underlätta lärande med stöttande, visuella och interaktiva
hjälpmedel. Utrymmet i tryckta läromedel upptas i allt större
utsträckning av alltmer påkostade, förklarande illustrationer (som
sprängskisser, tidslinjer och näringskedjor).
Elektroniska multimedieverktyg erbjuder nya möjligheter att visa
rörelser, förlopp och flöden samt till att genomföra simuleringar
över tid av exempelvis ekologiska skeenden. Förvånansvärt få
studier är gjorda om hur elever i yngre åldrar förstår de
illustrationer som används i undervisningen. Ändå är det just i
grundskolans lägre årskurser och i förskoleklasser som
förklarande bilder och modeller av olika slag intar en särskilt
framträdande roll, samtidigt som det torde vara här som risken är
störst för att sådana bilder och modeller inte tolkas på avsett sätt.
Den forskning som föreligger inom näraliggande områden såsom
"visual literacy" (dvs. förmågan att läsa av bilder i allmänhet),
som främst undersökts i samband med läskunnighet som sådan,
eller "graphicacy" (förmågan att hantera t.ex. kartor, grafer och
diagram) pekar mot att förståelse av illustrationer av olika slag på
intet sätt kan tas för självklar.
Huvudsökande
Lisbeth Åberg-Bengtsson
Högskolan i Borås
Medsökanden
Agneta Ljung-Djärf
Högskolan i Kristianstad
Torgny Ottosson
Högskolan i Kristianstad
Karl Göran Karlsson
Mittuniversitetet
Per Åhag
Mittuniversitetet
Dennis Beach
Högskolan i Borås
Period
2010 - 2012
Det föreslagna projektet syftar till att ge ny kunskap om hur elever
skapar mening då de möter illustrationer av olika slag i
undervisningssammanhang. Det kan röra sig om förklarande
bilder i tryckta läromedel, bilder och animationer i digitala medier
eller tredimensionella modeller, som kan men inte behöver vara
interaktiva. Främst kommer sekvenser från områden inom skolans
och förskolans naturorienterande ämnen och
matematikundervisning att studeras. Forskningsfrågorna
behandlar: (1) hur illustrationer används som stöttande redskap i
undervisningssituationer i förskolan och grundskolans år 1-5, (2)
59
hur eleverna hanterar dessa illustrationer och vilken mening de
skapar runt det som ska läras samt (3) vilka problem och
svårigheter de stöter på. Andra frågor rör (4) vad i bilderna och
modellerna som utgör viktiga element för en adekvat förståelse
sam (5) vad lärarna avser att illustrationerna ska kommunicera och
hur detta står i samklang med elevernas hanterande och
meningsskapande.
Projektet genomförs i ett antal delstudier med observationer av
undervisningssituationer i grundskolans årskurs 1-5 samt i
förskolan och av arbete med problemlösning i smågrupper.
Intervjuer görs med lärare i de ingående klasserna. Observationer
av elever på besök i ett så kallat "science center" kommer även att
ingå. Analyserna sker inom ramen för ett sociokulturellt teoretiskt
perspektiv. Resultaten bör kunna väcka intresse inom en rad
forskningsfält såsom förståelse av representationer av olika slag,
multimedieforskning samt forskning om grundläggande
undervisning i naturvetenskap (inkl. miljökunskap) och matematik
utifrån pedagogiska och didaktiska utgångspunkter. Projektet
förväntas bidra till teoriutveckling inom lärandeforskningen samt
vara till nytta för ett brett spektrum av avnämare, exempelvis
lärare på klassrumsgolvet, läromedelsförfattare och
styrdokumentansvariga.
Resultaten torde rimligtvis även få stor betydelse vid konstruktion
av diagnosmaterial och prov för årskurserna 1-6 inom
naturvetenskap och matematik. Projektet genomförs i samverkan
mellan Högskolan i Borås, Mittuniversitetet och Högskolan
Kristianstad. Forskarguppen är till stor del sammansatt med tanke
på de olika erfarenheter som behövs för projektets genomförande.
Såväl ämnesdidaktisk som åldersdidaktisk kompetens finns
representerad. Gruppen har tidigare erfarenheter av studier av de
aktuella åldersgrupperna och av forskning såväl om IKT i
undervisningen som om visuella representationer, som ligger nära
bilder och modeller (t.ex. grafer, diagram och kartor), och har
både bred och djup metodkompetens.
60
Implementering av utbildning för hållbar utveckling:
relationen mellan normstödjande strukturer och
studerandes moraliska lärande
Detta projekt syftar till att genom fördjupade kunskaper bidra till
arbetet med dels införandet av utbildning för hållbar utveckling i
den svenska skolan, dels stödet för lärare och skolledning vad
gäller utmärkelsen för hållbar utveckling. Arbetet med utbildning
för hållbar utveckling anges av ett flertal internationella
policydokument som en av skolans viktigaste uppgifter. Även den
svenska läroplanen anger sedan lång tid tillbaka vikten av att på
demokratiska grunder skapa förutsättningar för en hållbar
utveckling. Detta har resulterat i en rad utmaningar för skolans
verksamhet, inte minst när det gäller frågor om vad som ska göras
och hur det ska ske. Detta projekt avser att bidra med nya
vetenskapliga kunskaper som kan vara behjälpliga i detta arbete.
Studien består av två delprojekt.
Huvudsökande
Johan Öhman
Örebro universitet
Medsökanden
Leif Östman
Uppsala universitet
Håkan Hydén
Lunds universitet
Per Wickenberg
Lunds universitet
Marie Öhman
Örebro universitet
Period
Det första delprojektet handlar om att undersöka de strukturer
inom skolan som anger riktningen för vad som bör göras, det vill
säga vad som framstår som önskvärt innehåll i frågor som rör
hållbar utveckling. Detta sker genom intervjuer med lärare och
rektorer samt analyser av lokala styrdokument för att på så sätt
kunna beskriva och kategorisera normstödjande strukturer som
utvecklats på skolorna. Det andra delprojektet handlar om
analyser av det som görs i den konkreta undervisningspraktiken
med avseende på etiska och moraliska lärandeprocesser. Detta
sker genom ljud- och videoupptagningar av lärares handlingar och
elevers lärandeprocesser i pågående undervisningssituationer. Ett
angreppssätt för att studera vad som sker i klassrum har redan
utarbetats. Dessa utarbetade metoder möjliggör analyser av såväl
lärandets individuella som institutionella dimensioner i pågående
utbildningspraktiker.
2009 - 2011
Även analyser av hur eleverna vägleds i en specifik riktning i
undervisningspraktiken möjliggörs och därmed kan
handlingsmöjligheter och handlingsbegränsningar i verksamheten
synliggöras. Ett centralt syfte med projektet är att relatera de båda
delstudiernas resultat till varandra för att kunna diskutera och
vidareutveckla organisatoriska strukturers betydelser för elevers
etiska och moraliska lärande. Med andra ord; hur ser relationen ut
mellan det som bör göras och det som görs? Studierna kommer att
ske genom ett urval av de skolor där arbetet med frågor som rör
utbildning för hållbar utveckling redan är långt fortskridet, särskilt
kommer skolor som arbetar med utmärkelsen skola för hållbar
utveckling att studeras.
61
62
Undervisning och lärandeprocesser rörande
argumentation inom kunskapsområdet hållbar
utveckling
Syftet med projektet är att, inom kunskapsområdet hållbar
utveckling, skapa kunskap dels om elevers lärande rörande
argumentation som inbegriper både kunskaper och etiska värden,
dels om hur lärare agerar för att möjliggöra detta lärande. Arbetet
med utbildning för hållbar utveckling anges av ett flertal
internationella policydokument som en av skolans viktigaste
uppgifter. De svenska läroplanerna anger sedan lång tid tillbaka
vikten av att på demokratiska grunder skapa förutsättningar för en
hållbar utveckling. Detta har resulterat i en rad utmaningar för
skolans verksamhet, inte minst när det gäller frågor om vad som
ska göras och hur det ska ske. Trots att argumentation i
undervisningen bör vara av central betydelse med hänsyn till
policy- och styrdokumentens framskrivning av både demokratiska
och etiska perspektiv i utbildning för hållbar utveckling, saknas
forskning härvidlag. Projektet avser därför att bidra med
vetenskapliga kunskaper som kan vara behjälpliga inom området.
Huvudsökande
Leif Östman
Uppsala universitet
Medsökanden
Karin Rudsberg
Uppsala universitet
Johan Öhman
Örebro universitet
Period
2011 - 2013
Undervisning kommer att videofilmas i tre gymnasieklasser på
utvalda skolor, vilka kan beskrivas som avancerad praktik
gällande kunskapsområdet hållbar utveckling och där lärare
medvetet använder elevdiskussioner kring "hållbarhetsfrågor" i
sin undervisning. De tre utvalda klasserna kommer att följas under
2,5 år. Projektet består av två delstudier, i vilka beprövade
analysmetoder kommer att användas. Båda delstudierna handlar
om analyser av det som görs i den konkreta
undervisningspraktiken. I den första delstudien analyseras elevers
lärande rörande argumentation i termer av förändrad kvalitet i
argumentationen. Denna förändring undersöks i olika tidsperioder;
inom en lektion, mellan lektioner och över hela
undervisningsperioder. Vidare handlar den första delstudien om
att studera betydelsen av dels elevers tidigare erfarenheter och
dels möten med andra elever, lärare och artefakter.
Centralt är hur samspelet mellan dessa dimensioner kan förstås i
relation till elevers lärandeprocesser rörande argumentation. Den
andra delstudien handlar om att skapa kunskap om lärares roll för
elevers lärande. Fokus ligger på samspelet mellan lärare och
elever, på lärares instruktioner och feedback under diskussioner i
undervisningssituationer. Det centrala här är sambandet mellan
kvalitativa aspekter i lärarens undervisning och de effekter dessa
får gällande elevernas lärande. Ett centralt syfte med projektet är
att relatera de båda delstudiernas resultat till varandra. Genom de
63
metoder som används kommer projektet att bidra med ny kunskap
kring undervisning och lärandeprocesser som rör argumentation.
Denna nya kunskap kan bland annat ge lärare svar på centrala
frågor för undervisning rörande hållbar utveckling.
64