Spår Fjärde samlingen Leva enklare Inledande bön Herre, du ger oss livet – från ögonblick till ögonblick. Vi bekänner att vi hart blivit till främlingar i din skapelse. Ge oss vördnad för allt som lever, för det spirande livet, för den vackra, myllrande mångfald som tillhör dig. Befria oss från jakten efter pengar, status och makt. Ge oss glädje och varma hjärtan. Herre, du ger oss livet: visa oss rikedomarna i det enkla, och gör oss starka i stillheten. Amen. 1 Spår Fjärde samlingen Leva enklare Bibelläsning Gör er inga bekymmer för morgondagen Jesus sa: Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta. Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga. Lukas 7:36-50 2 Spår Fjärde samlingen Leva enklare Vi tror på en Gud som har satt spår på jorden. En Gud som rör sig in i världen – för att ge liv, förnya och befria oss människor, tillsammans med hela skapelsen. En Gud som söker kontakt med oss, och ständigt ger sig till känna för oss. Då En gång samlade Jesus sina lärjungar kring sig på en liten höjd. Där – med utsikt över markerna runt omkring – började han berätta för dem om livet, om det goda liv som Gud önskar sina vänner. Livet i all enkelhet. Livet som en gåva från Gud. Livet som bara kan gripas om vi släpper taget om oss själva. Runt honom satt enkla människor, män och kvinnor som lämnat hem och familj för att följa honom. De visste inte var de skulle sova nästa natt eller äta nästa måltid. De levde ur hand i mun. På vandring genom vind och regn i trasiga kläder och slitna sandaler. Till dem säger han: ”Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna?” Det måsta ha låtit ganska märkligt i deras öron. De som var vana vid att kämpa för sin dagliga överlevnad. Som visste hur osäkert livet var. Hur lätt sjukdom kan drabba. Hur det känns att svälta. Och ändå pekade deras Mästare på fåglarna som kvittade omkring dem och blommorna som växte mellan dem – och sa att så skulle de leva. Fria från detta livets bekymmer. Fria att tjäna varandra. Vägen till det goda livet – går genom livets centrum. Nu Livet ser ganska annorlunda ut för oss idag jämfört med då. I vilket fall är våra bekymmer här i det rika Sverige inte desamma som lärjungarnas då. Men det betyder inte att bekymren har försvunnit. Tvärtom! De lever i högsta välmåga. De handlar om att uppleva så mycket som möjligt i livet: multi-tasking (för att använda ett modeord). Att ta in allt på en enda gång, att göra en massa saker samtidigt: pladdra i mobiles handsfree med en kompis, medan du väljer rätt låt på iPoden med den vänstra handen, rör i soppgrytan med den högra, använder den tredje handen till att leta efter vingummi i påsen med smågodis, samtidigt som du surfar på nätet och chattar på Facebook. Det handlar om att leva i alla riktningar, leva mångdubbelt, göra allt på en gång. Och bekymren handlar också om att skaffa sig så mycket som möjligt: ”Get rich, or die trying.” (för att citera rapparen 50 Cent). Men det handlar om så mycket mer än pengar, det är en livshållning, en livslögn: Livet är inte något du får i gåva. Det är något du själv tillskansar dig. 3 Skaparguden – det är du själv, och ingen annan. Du föds till världen med en tom varuvagn. Den som lyckas fylla den innan han eller hon dör, har vunnit. Jesus kallar denna livslögn för en avgud – ”Mammon”. Mammon är alla avgudars moder – den enda avgud som Jesus uttryckligen pekar ut som Guds rival. Och denna rival har en medarbetare inne i var och en av oss, något som vill det han vill. Rivalen Mammon fyller oss med missnöje (”hade jag bara den mobilen, den kroppen, den miljonen”), rädsla (”vad ska andra tänka om mig om jag…”) och girighet (mycket vill ha mer). Mammon förleder oss till att tro att det är vad vi äger som ger oss liv. Mammon tar det som från Guds sida var goda gåvor – och gör dem till gudar. Mammon säger: Livet finns i pengar, sex och makt. Detta är det absolut viktigaste. Om du inrättar ditt liv som en jakt på detta, så öppnar sig världens hela härlighet för dig; du får kontroll över livet; du får det bekvämt och orgasmiskt och blir lycklig. Och Mammon låter bli att nämna vem det är som betalar priset: fattiga i Peru och Nigeria offras på världsmarknaden för oljans skull. Flyktingar i Kongo offras för kobolt till våra datorer och mobiltelefoner. Flickor från Albanien och Ryssland offras på sexmarknaden i Sverige. Tjej- och killkroppar offras på attraktivitetens marknad. Planetens klimat offras på girighetens altare. För Mammon kräver hela tiden offer: oräkneliga människooffer och ett klot med andningssvårigheter. Stridslinjen mellan Jesus och Mammon går tvärs igenom oss. Det Gud har lagt ned i oss vill en sak. Det vi bär på efter syndafallet vill något annat. Mammons magnetfält är enormt kraftigt idag, kanske kraftigare än någon gång tidigare i historien. Ingen kan på egen hand slå sig fri från tillvarons näst mäktigaste kraft. Har du komplex för din kropp? Önskar du att du var någon annan? Orkar du inte vara ensam med dig själv? Behöver du underhållning? Skulle du gärna ha velat vara lyckligare? Trivs du inte med dina vänner eller din käresta? Då är du Mammons önskedröm… ”Ingen kan tjäna två herrar,” säger Jesus. ”Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” – Men är det inte just det vi försöker göra? Alltså Hur är det möjligt att bli fri från Mammons giriga grepp? Hur är det möjligt för oss idag att hitta tillbaka till det goda liv som Jesus visade sina vänner? Också för oss går vägen till det goda livet – genom livets centrum. Det är vad ”att leva enklare” djupast sett handlar om. Det handlar inte om livsförnekelse. Tvärtom. Det handlar om att hitta tillbaka till Honom som är livets centrum, och låta allt annat vara. Vi kallas att släppa taget om våra små tryggheter – för att finna den stora, om det ytliga – för det som består (jfr. röda boken Vägvisare). Jesus säger: ”Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” En sådan livsorientering kommer inte av sig själv: Långt före det att jag söker honom, söker Jesus mig, och vill öppna mitt liv för en stor glädje. Han ser att vi nöjer oss med för lite, att vi försöker fylla våra liv med det som inte kan mätta, med tröstpriser. Han vet att vi inte finner ro, inte finner vårt sanna jag, förrän vi lägger våra liv i hans händer. Augustinus skrev: ”Vårt hjärta 4 är oroligt tills dess det finner vila i dig, min Gud.” Att söka Jesus i bön och stillhet kan vara början på att lära oss urskiljningens konst. Vi behöver öva upp vår urskiljningsförmåga, den som är nödvändig om vi ska kunna skilja mellan västentligt och oväsentligt, mellan vad jag måste släppa och vad jag ska hålla fast vid, skilja mellan Guds röst och hans rivalers röst. I bönens rum kan jag långsamt hitta tillbaka till mig själv, och bli närvarande i mitt eget liv. Gud är ju alltid närvarande, det handlar om att bli lyhörd för denna närvaro. Och då kan Gud få sänka ned en ny mittpunkt i mitt liv: Guds rike, något som växer sig starkare, och allt tydligare får definiera vad som är centrum och vad som är periferi i mitt livsprojekt. Finn Bjørseth säger det så här: stillhet är inte en tillvaro utan ljud ett rum utan fönster och barn ett liv utan tankar eller smärta stillhet är att din röst når in genom allt som är sådant det brukar vara och förvandlas till ett varsamt kärlekstecken i mitt bröst En annan enkel, men verksam medicin mot girighet och missnöje är tacksamhet. Att upptäcka sanningen om livet: att livet inte är något jag själv skapar, utan något jag mottar ur Skaparens hand. Psalmisten skriver: ”Herren är min herde, ingenting skall fattas mig.” (Ps 23:1). Herre, med dig vid min sida saknar jag ingenting: jag är nöjd. Jag har fått en gåva – Gud själv – och ingenting kan komma i närheten av det. Att öva sig i tacksamhet är att upptäcka det ovärderliga som redan omger dig. Den okända och outforskade kontinent som är din make eller maka, dina barn, din vän, din kollega. Det myllrar av småkryp på din bakgård. Känslan av att fånga en snöflinga på tungan. Ofta betraktar vi bordsbön som lite av en andra rangens bön. Nästan ett slags halvbön, för det handlar ju inte om frälsning. I själva verket är bordsbönen – detta att tacka Gud för maten och för livet – en av dessa saker som verkligen ger vårt liv en riktning. Det finns mycket mer att säga om att leva enklare. Det handlar också om att avstå från något av allt detta jag kan förbruka, för att mina syskon i denna värld ska kunna få vad de behöver. Om att sänka kraven på levnadsstandard, så att vårt klot kan få hämta andan. Det handlar om att acceptera mina begränsningar. Det handlar om livsfokus, prioriteringar, uthållighet. Det handlar om mod att välja och att välja bort. Det handlar om att mista sitt liv, men den som mister sitt liv för Jesu skull skall finna det! (Matt 10:39). [text: Olav Trømborg & Asle Finnseth] 5 Spår Fjärde samlingen Leva enklare Samtal i grupper 1. Vad bekymrar du dig för? Vad tynger ner dig? 2. Vad är viktigt för dig? Vad ger dig glädje i livet? Har tron på Jesus något med dessa sidor av livet att göra? 3. ”Leva enklare” – vilka reaktioner utlöser det hos dig? Hopp, förväntan, press, skuld, rädsla, modlöshet? 4. Vilka är Guds goda gåvor till dig? 6 Spår Fjärde samlingen Leva enklare Ledd meditation Se framför dig en samling människor som vilar på en blomstrande äng. Över dem värmer solen från en blå himmel. Vita moln seglar stilla, burna av en sval vind. I fjärran glimmar sjön. Känn på stämningen av vila och frid. Var finns du själv? Är du tillsammans med de andra? Det är en som talar. Rösten är varm och nära. Han talar till alla. Han talar till dig. Känner du igen rösten? Lyssna till Jesus när han säger: ”Gör er inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss?” ”Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” Vad gör hans ord med dig? Vilka känslor utlöser de? Känn efter vad du bekymrar dig för. Tänker du mycket på det? Är det tungt att bära? Jesus erbjuder dig att lägga detta ifrån dig. Lägga det hos honom. Så att han kan ta hand om dig. Tar du emot hans inbjudan? 7 Spår Fjärde samlingen Leva enklare Övning fram till nästa samling Öva tacksamhet Försök att varje dag hitta något att vara tacksam för. Ta dig lite extra tid, gärna varje kväll, och tänk tillbaka på dagen som gått. Ge dig tid att känna på känslorna och minnena från dagen. Sök efter det som var gott för dig. Det kan vara stora saker och det kan vara små. Du vet bäst själv. Skriv ner det du är tacksam över, och ta med till nästa samling. Om du vill kan du dela det där. Tacka Gud för det han har gett dig. 8