LANDSTINGET I VÄRMLAND
2009-06-08
1
Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division
allmänmedicin och division psykiatri beträffande patienter med psykiatrisk
problematik
Psykoorganiska tillstånd
Diagnos
Handläggning inom Handläggning
allmänmedicin
inom somatik
Handläggning inom
psykiatri
Återremiss till
allmänmedicin
Konfusion
Primär utredning för att
utesluta somatisk genes.
Behov av somatisk
slutenvård/geriatrisk vård.
Beroende på konfusionsorsak
Demens
Basal utredning och
handläggning.
Narkotika
Upptäcka och remittera till
psykiatrisk öppenvård.
Primärprevention –
Förebyggande arbete
(information)
Avancerad utredning –
remiss till psykogeriatriska
enheten.
Vid behov av somatiskt
omhändertagande.
Svår berusning
Vid substans-/drogrelaterad
konfusion. Efter utesluten
somatisk genes.
Vid psykos i samband med
demenssjukdom.
Alkohol
Hänvisning till överenskommelse
mellan verksamheterna allmänmedicin, psykiatri, internmedicin
och akutmottagningarna gällande
patienter med alkoholproblem
Sekundärprevention –
Diagnostik och behandling
med aversionsbehandling och
andra mediciner mot
alkoholmissbruk.
Somatiska bedömningar,
LVM (lagen om vård av
missbrukare), läkarbedömning av patienten om denne
somatiskt klarar avgiftning.
Hög promille (3,0 promille
eller mer) i utandningsluften
är en intoxikation och kräver
medicinskt omhändertagande. Avgiftning där det föreligger risk för delirium och
abstinenskramper.
Utredning och eventuell
substitutionsbehandling.
Svår abstinens och komplikationer vid missbruk.
Missbruk i kombination med
allvarlig psykisk sjukdom
hanteras vid psykiatrisk
öppen- eller slutenvård.
Avgiftning där det föreligger
risk för delirium, abstinenskramper och suicid.
När behov av annan specialist
ej längre krävs.
För somatisk uppföljning vid
behov och för aversionsbehandling.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Tablettberoende
Principen är att den vårdgivare
som startar en medicinering också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna.
2009-06-08
Upptäcker och tar ställning
till möjlighet av eventuell poliklinisk nedtrappning.
Vid behov somatiskt omhändertagande.
2
Utredning och ställningstagande till avgiftning.
Respektive kommuns socialtjänst
Socialtjänsten behandlar och handlägger missbruk.
Hänvisning till Beroendecentrum i Kristinehamn via respektive kommuns socialtjänst
Psykotiska tillstånd
Diagnos
Handläggning inom Handläggning
allmänmedicin
inom somatik
Schizofreni
Psykotiskt syndrom orsakat
av somatisk genes
Kortvarig psykos
Substansbetingad (kemisk)
psykos
Psykotiska syndrom UNS
Lätta symptom
Somatisk utredning om patienten har lätta symtom som
klaras inom allmänmedicin.
Omgående remiss till psykiatrin vid svårare symptom
Omgående remiss till
psykiatrin
Handläggning inom
psykiatri
Alla med misstänkt schizofreni ska remitteras till psykiatrin
omgående.
Svåra symptom
Bedömning och behandling
Bedömning och behandling
Återremiss till
allmänmedicin
Efter lång stabil period med
välinställd medicinering.
Eventuellt kan psykiater ta direktkontakt med resp familjeläkare angående övertagande
av behandlingsansvar efter
lång stabil period med välinställd medicinering.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2009-06-08
3
Affektiva störningar
Diagnos
Handläggning inom Handläggning
allmänmedicin
inom somatik
Handläggning inom
psykiatri
Manisk episod
Alltid remiss till psykiatrin
Bedömning och behandling
Depression
Lindriga till medelsvåra
depressioner ska skötas av
allmänmedicin.
Svåra depressioner
med och utan psykotiska
depressionssymptom, med
grav hämning, suicidrisk, utebliven medicineffekt, vid
recidiverande form.
Behandling samt ansvar för
litiumbehandling.
Bedömning och behandling
Efter stabil period med välinställd medicinering.
Bedömning av suicidrisk.
Bipolära syndrom
Cykloid psykos
Remitteras alltid till
psykiatrin
Vid misstanke alltid remiss
till psykiatrin.
Återremiss till
allmänmedicin
Efter längre tids stabil
period utan behov av litium.
Efter längre tids stabil
period.
Ångesttillstånd
Diagnos
Handläggning inom Handläggning
allmänmedicin
inom somatik
Handläggning inom
psykiatri
Återremiss till
allmänmedicin
Paniksyndrom
Agorafobi
Specifik fobi
Social fobi
Lätta till medelsvåra
Antidepressiv medicinering i
första hand. I andra hand
eventuellt ångestdämpande
korttidsterapi. Eventuellt
remiss till privat psykoterapeut.
Svåra symptom
Vid behov av ångestdämpande
medicinering under längre tid.
Vid behov av psykoterapi.
Vid invalidiserande symptom
eller terapiresistens.
När vård inom psykiatrin inte
längre behövs.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Tvångssyndrom
Kriser och posttraumatiskt
stressyndrom
Somatoforma syndrom
Katastrofer och stora
olyckor
Lätta
Enklare former kan skötas av
allmänmedicin. Antidepressiv
medicinering i första hand.
Eventuellt remiss till privat
psykoterapeut.
Lätta och medelsvåra
Enskilda kriser behandlas
inom allmänmedicin.
Bedömning av suicidrisk.
2009-06-08
Medelsvåra till svåra symptom
Bedömning och behandling.
Svåra kriser
Patologiska kriser
Kriser med suicidrisk
Kriser i kombination med
psykisk sjukdom kan eventuellt behöva behandling inom
psykiatrin.
Svåra symptom
Bedömning och behandling.
När vård inom psykiatrin inte
längre behövs.
När vård inom psykiatrin inte
längre behövs.
Lätta till medelsvåra psykoNär vård inom psykiatrin inte
somatiska besvär
Remitteras till psykiatrin vid
längre behövs.
svårare symptom.
Handläggs inom särskild organisation – kommunernas POSOM-grupper och PKL-organisationen inom psykiatrin.
Diagnos
Handläggning inom Handläggning
allmänmedicin
inom
somatik
Handläggning inom
psykiatri
Ätstörningar
Lätta symptom
Somatisk undersökning och
utredning. Remiss till
psykiatrin vid medelsvåra till
svåra symptom.
Utredning, bedömning via
allmänläkare. Råd, information samt eventuell medicinering. Remiss till psykiatrin
vid invalidiserande symptom
då behandling ej hjälpt.
Medelsvåra till svåra
symptom
Bedömning och behandling
Sömnstörningar
4
Invalidiserande symptom –
speciellt i samband med annan
psykiatrisk störning
Bedömning och behandling
Remiss till sömnlab?
Återremiss till
allmänmedicin
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2009-06-08
Personlighetsstörningar
(borderline)
Vid svårare symptom och när
behov av diagnostik föreligger, remiss till psykiatrin.
Bedömning och behandling.
Neuropsykiatriska funktionshinder
Vid lättare besvär kan patientärendet lyftas till FINSAM’s handläggargrupp enligt gällande riktlinjer. Annan
aktör kan också köpa utredning av psykologenheten. Vid
svårare problematik remiss
till psykiatrin.
Bedömning och ev utredning
av patienter med psykiatriska
besvär eller behov av behandling med läkemedel.
5
Om man avser att frångå dessa riktlinjer ska direkt kontakt tas mellan läkare för diskussion.
