AMARANTHUS
– NY INDUSTRIGRÖDA
AV ANNIKA JOHANSSON OCH LENA WALLSTRÖM,
HÖGSKOLAN I KALMAR BOX 905, 391 29 KALMAR
Amarant
– en framtidsgröda
För tredje året försöksodlades Amaranthus på Torslunda försöksstation. Odlingen
har visat sig fungera bra vid öländska klimat- och jordförhållanden. Goda skördar av de små fröna har erhållits och en anledning till att man vill odla
Amaranthus är att dess frön är mycket näringsriktiga och glutenfria. Arbetet
med nya livsmedelsprodukter har också fortskridit.
Sortprovning av Amaranthus på Torslunda har pågått sedan 1996.
örsöksodlingen på Torslunda har haft två mål. Det ena målet är att hitta sorFvarav
ter som passar att odla på Öland. Det finns flera tusen sorter av Amaranthus
flera har visat sig fungera bra. De har gett goda fröskördar runt 2 000
kg/ha under goda klimatförhållanden 1999. 1997 uppgick skördarna till 2 500
kg/ha. Den regniga och kalla sommaren 1998 blev skördarna lägre, 800 kg/ha,
men det visar att amaranten klarar av att ge frön även under sämre klimat.
Det andra målet är att hitta en bra gödslingsnivå. Amaranten är inte särskilt
kväveberoende även då skördarna ökar om extra kväve ges. (Utförligare information finns i årsrapporten 1998.) Amaranthus har odlats under moderna förhållanden relativt kort tid och har därför inte utsatts för så stort förädlingstryck. Detta gör att det genetiska utgångsmaterialet är enormt stort för framtida förädling. Det finns därför stora möjligheter att förädla fram sorter som
ger goda skördar utan extrem tillsättning av kväve vilket gör att det finns goda
möjligheter att använda amaranten i ekologisk odling.
AMARANT – Amaranthus
Amaranthus är en sk pseudo-cereal dvs fröna kommer från en tvåhjärtbladig
växt till skillnad från cerealer som kommer från enhjärtbladiga, t ex vete och
råg. Amaranten kommer ursprungligen från Central- och Sydamerika där den
odlades av Inka- och Aztek-indianerna redan för 6000 år sedan.
ÅRSrapport • 1999/Torslunda försöksstation, SLU
55
Fröna används där till pasta, platta bröd (chappatti), godis m.m. och bladen
äts som sallad. Fröna innehåller en högre halt protein än andra sädesslag, och
då också med en högre halt av den livsnödvändiga aminosyran lysin.
Lysinhalten i amarant är mer än dubbelt så hög jämfört med majs, vete och
durra. Vidare har amaranten också en högre halt näringsrikt fett och då med
den livsnödvändiga fettsyran linolsyra.
Vid Ölands skördefest i början av oktober höll Torslunda försöksstation öppet. Annika
Johansson och Lena Wallström bjöd på poppad amarant och kavar gjord på amarantfrö.
Julgodis av poppad amarant och amarantskorpor.
PRODUKTUTVECKLING
Tidigare har en kaviarliknande produkt utvecklats vilken är gjord på kokta
amarantfrön, dill, olja, salt, tomatpuré och rökarom. Nästa steg i kaviarutvecklingen är uppskalning, pastörisering samt näringsinnehållanalys och detta
kommer troligtvis att ske nästa år.
56
ÅRSrapport • 1999/Torslunda försöksstation, SLU
Poppning av amarantfrön har provats på Vårgårda Kvarn där man bl a gör
Vårgårda ris. Poppningen gick över förväntan, de blev mycket bra. Små spröda och goda popcorn. Användningsområdet av dessa popcorn är stort, i utlandet används de bl a i müsli, godis, sallad, pajer, riskakor m.m.
Hittills har amaranten använts mest inom hälsokostbranchen men den har nu
gjort intåg i massproducerade flermjöls-produkter för att göra mjölprodukterna mer närinsriktiga.
Vidare har även amarant-bladen provats som sallad och spenat. Som sallad
skall man skörda bladen när de är späda, fem till sex veckor gamla. Smaken är
lik vanlig sallad men smakrikare. Att koka unga spröda amarantblad och göra
en stuvning på dem är mycket gott. Smaken påminner om spenat.
Att baka av amarantmjöl är inte så lätt eftersom den inte innehåller något gluten. Det är gluten som bygger upp ett bröd och gör det fluffigt. Däremot går
det bra att steka chappatti (platta bröd) och baka skorpor. Mjölet ger en karakteristisk och speciell smak. Vid jultider är det gott att göra julgodis av poppad
amarant t ex chokladbollar och ”amarantbräck”.
TACK
Detta projekt ingår i ett samarbetsprojekt om nya industrigrödor mellan
Regionsförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län, det lokala näringslivet,
Högskolan i Kalmar samt Torslunda försöksstation och SLU Balsgård.
Projektet delfinansieras med medel från EU:s regionala utvecklingsfond.
REFERENSER
Carlsson, R. 1996. Nya industrigrödor på jordbruksmark, Årsrapport
Torslunda försöksstation, SLU. s. 43-44.
Wallström, L. och Johansson, A. 1997. Amaranthus och Chenopodium – nya
grödor för livsmedel, Årsrapport Torslunda försöksstation, SLU.
s. 38-39
Johansson, A. 1998. Amaranthus – ny gröda för livsmedelsproduktion Årsrapport Torslunda försöksstation, SLU. s. 49-50.
ÅRSrapport • 1999/Torslunda försöksstation, SLU
57
