Smitta > Diabetes

Årgång 33 nr 6/2008
Tidskriften för Sveriges Barnsjuksköterskor
Tema
• Smitta
• Diabetes
innehåll
LEDAREN..............................................................................................................4
SMITTA
smittspridning, slipsar och sprit!...........................................................7
bör vi vaccinera mot rotavirus?.............................................................8
strama kämpar mot antibiotikaresistens............................................. 13
smitta i förskolan – en kunskapsöversikt........................................... 15
DIABETES
hör oss, rör oss, stör oss! utbildning av ungdomar
med diabetes........................................................................................... 17
5
6
11
17
händer det något nytt inom barndiabetesvården?............................ 21
att vara 16 år och ha diabetes............................................................. 24
kampanj mot ketoacidos........................................................................ 26
egenvård är centralt för diabetesbehandlingen.
kan internet ge ökat stöd?.................................................................. 27
ÖVRIGT
utbildningsdagen om omsorgssvikt...................................................... 30
19
21
23
25
27
28
karies och kariesrelaterade faktorer hos barn och ungdomar....... 33
internetbaserad självrapportering av symtom
hos ungdomar med ­inflammatorisk tarmsjukdom (ibd)....................... 35
den goda pedagogiken lockar fram mer av barnet
bakom autismen – erfarenheter av en förskole­verksamhet
för barn med autism.............................................................................. 41
d-vitaminprofylax till barn................................................................. 44
barn har rätt till vård och behandling!............................................ 49
aktuell forskare
unga med diabetes är en sårbar grupp som behöver
integrerad vård..................................................................................... 47
29
medlemssidor............................................................................................50–54
kalendarium....................................................................................................53
b arnb lad e t # 6
2008
3
Bästa kollegor!
En del av innehållet i det här numret handlar om omsorgssvikt. Men vad är omsorgssvikt
egentligen? En del svar på den frågan fick vi av Karin Lundén som var en av föreläsarna
på den mycket uppskattade utbildningsdagen som RfB anordnade i Stockholm i
september. Några veckor före utbildningsdagen kom nyheter om att tillsats av melamim i
bröstmjölksersättning i Kina orsakade över 50 000 spädbarns insjuknande i bl a njursten
och miktionssvårigheter. I Göteborg har den senaste tiden debatten gått hög om de
romska barnen och deras föräldrar på Meros camping, som lever under omständigheter
som anses både hälsovådliga och ovärdiga. Detta lyfter upp begreppet omsorgssvikt
på en samhällsnivå. Hur kan ett samhälle skydda barn mot omsorgssvikt och hur kan
samhället garantera att barn får sina behov tillgodosedda?
Ett led i det arbetet är att stärka tillämpningen av Barnkonventionen på alla nivåer
i samhället som rör barn. UNICEF gav i oktober ut Handbok om barnkonventionen.
Handboken är tänkt att fungera som en vägledning för alla som ska omsätta
barnkonventionen i verklig handling. Förutom genomgång av barnkonventionens
samtliga artiklar innehåller handboken också en överblick av den lagstiftning och praxis
som gäller barns rättigheter i Sverige. För den som inte orkar med handbokens drygt
400 sidor finns ett särtryck som tar upp att barnets bästa skall komma i främsta rummet
(artikel 3), vår skyldighet att efterleva konventionen (artikel 4) och barnets rätt att komma
till tals i frågor som rör barnet (artikel 12). Både handboken och särtrycket finns att ladda
ner eller köpa på www.unicef.se
I och med detta nummer avslutar vi den artikelserie vi haft under 2008 där författarna
skrivit med utgångspunkt i just Barnkonventionens artikel 3 om ”barnets bästa”. Sist ut
är Åsa Landberg, psykolog på Rädda Barnen, som skriver om risken för att barn hindras
från att få den hjälp de behöver i och med att en förälder motsätter sig att barnet får
behandling. Och detta gäller även om det är just den föräldern som har åsamkat barnet
skadan/övergreppet.
Debatten om det privata barnsjukhuset Martina har gått hög under hösten. Det finns
de, som i likhet med barnläkaren Lars H Gustavsson, anser att ett privat barnsjukhus där
föräldrarna behöver ha en barnsjukvårdsförsäkring eller betala 1400/besök ökar klyftan
mellan de som har råd att betala och de som inte har det. Andra menar i stället att det
privata initiativet är bra eftersom det avlastar landstingssjukvården som dessutom mår bra
av konkurrens. Det är allmänt känt att det kan bli långa väntetider i landstingssjukvården,
vilket föräldrar och barn självfallet vill slippa om de kan. Minskar eller ökar ett privat
barnsjukhus risken för att sjuka barn utsätts för omsorgssvikt? Ja, det tål att tänka på…
Barnsjuksköterskedagarna 2009 arrangeras liksom tidigare som en del av Barnveckan
i samarbete med Barnläkarföreningen. Du har nog redan fått ett vykort om Barnveckan i
brevlådan. En ny påminnelse och mer information om Barnsjuksköterskedagarna 22–23
april i Uppsala får du i detta nummer av Barnbladet så att du redan nu kan boka in dessa
viktiga dagar i din almanacka.
Berit Finnström
vice ordförande
4
bar nbl a d et # 6
2008
roxenback.com
Synagis
– ett skydd mot RS-virus
När det gäller för tidigt födda barn och barn i andra högriskgrupper, kan de som uppvisar svåra
förkylningssymtom och allmänpåverkan i form av apnéer eller dålig syresättning (blå läppar)
kräva sjukvård omgående.
SWE/295/12.2006
Det finns idag ingen specifik behandling mot RS-virus, men det finns ett förebyggande läkemedel
– Synagis – ett så kallat immunoprofylax, ett läkemedel som innehåller antikroppar mot viruset.
Indikationer:
Prevention av allvarliga sjukhuskrävande nedre luftvägsinfektioner orsakade av respiratoriskt syncytialvirus (RSV) hos barn som
har ökad risk för RSV-sjukdom:
• Barn som är födda vecka 35 eller tidigare och yngre än 6 månader då RSV-säsongen börjar.
• Barn under 2 år som inom de senaste 6 månaderna behövt behandling för bronkopulmodell dysplasi.
• Barn under 2 år som har hemodynamiskt signifikant kongenital hjärtsjukdom.
Förpackningar: Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 50 mg och 100 mg.
Dosering: 15 mg/kg kroppsvikt. För ytterligare info se www.FASS.se
Abbott Scandinavia AB, Box 509, 169 29 Solna
Tel: 08-546 567 00, fax: 08-546 569 00, www.abbott.se
ABB_2274_Synagis_annons.indd 1
06-12-22 11.20.55
Foto: Juliana Wiklund, morethanwords.se
Magdroppar med
aktiv bakteriekultur
Människans matsmältningskanal är den naturliga
livsmiljön för Lactobacillus reuteri och denna probiotika
är därför unikt anpassad att leva och verka där.
Lactobacillus reuteri är väldokumenterad på små barn
och har visat sig både bra och säker.
Konsumentkontakt 020-62 20 00. www.semper.se
Tema: Smitta
Smittspridning,
slipsar och sprit!
Jag har varit på ett studiebesök på en barnhjärtavdelning i London! Det
borde inte ha blivit en chock – men det blev det. I detta nummer av
­Barnbladet har vi smittspridning som tema och det är precis vad jag tänker
skriva om. Upplevelsen av sjukhushygien och därmed även smittspridningsrisken på detta sjukhus i London blev ett minne som etsat sig fast. Troligen
kan detta sjukhus betraktas som vilket barnsjukhus som helst i London och
förmodligen hela England. Jag tror inte hygienrutinerna skiljer sig nämnvärt
åt inom landets gränser.
I
Ewa-Lena Bratt
Barnbladets redaktion
[email protected]
samband med en kongress i London fick jag
och mina kollegor möjlighet till ett studiebesök på en vårdavdelning och en intensivvårdsavdelning. Våra värdar var oerhört gästvänliga och visade oss runt på sjukhuset. De visade
oss bland annat en imponerande mr-utrustning
och ett hjärtkateteriserings-laboratorium. Så
snart vi skulle äntra vårdavdelningen så blev vi
alla uppmanade att noga sprita händerna innan
vi gick in genom dörren. Sagt och gjort, spriten
flödade och nyfikenheten var stor när vi stegade
in på avdelningen. Där möter oss ett myller av
människor, nästan alla klädda i privata kläder.
En och annan sjukhusklädd person kunde man
skymta men det största intrycket gjorde alla civilklädda läkare, med skjorta och slips och stetoskopet hängande runt halsen. Glöm inte att
sprita händerna, den frasen ekade genom mitt
huvud. Varför då? När slipsen dinglar ner i kuvösen? Jag blev minst sagt överraskad, även om jag
var lite förberedd på att deras hygienrutiner skiljer sig från våra. I de flesta rummen fanns sex patienter med sina föräldrar. In och ut sprang sjuksköterskor som i och för sig var sjukhusklädda,
tillsammans med kostymklädda manliga läkare
eller dräktförsedda kvinnliga läkare iförda höga
pumps, med det obligatoriska stetoskopet dinglande runt halsen. Glöm inte att sprita händerna!
Inte var det så att de vid nära kroppskontakt med
patienten, iförde sig någon form av skyddsrock.
Tanken att civilklädd personal doppar slipsen i
operationsområdet ­eller undersöker patienterna
med långa rödmålade naglar och fingrarna prydda med ringar blev nästan övermäktig. Jag blev
stum och mina kollegor blev stumma.
En kollega till mig fick veta att när man som
sjuksköterska kommit en bit upp på karriärste-
gen kunde man få utbilda sig till ecmo-sjuksköterska och när man kommit så ”långt upp” i
karriären så behövde man inte längre ha sjukhuskläder på sig. Så där stod de i sina privata kläder
och skötte ecmo-maskinen, med allt blod och
andra kroppsvätskor som möjligen kan skvätta
då man hanterar slangar och annat! Men de hade
säkert spritat händerna. Tänk att de vill gå hem
och sätta sig vid middagsbordet i dessa kläder!
Mycket märkligt.
Den viktigaste aspekten i allt detta är ju självklart smittspridningsrisken och hygienrutiner.
Vi måste ta det globala hotet om resistenta bakteriestammar på allvar. Dessa stammar kommer
till slut att drabba oss alla om vi inte kommer
överens om gemensamma åtgärdspaket. Detta
hot kan inte ignoreras och vi i Sverige får föra
vår kamp genom god sjukhushygien och ökad
kunskap. I kontakter med kollegor runt om i
världen, kan vi bidra med att så små frön och
sprida information om våra rutiner och mål vad
det gäller sjukhushygien och smittspridning. Vi
är inte bäst eller fulländade på något sätt, men
vi har en hel del kunskap att dela med oss av och
det är just detta som är så viktigt att göra. Ta
chansen att träffa kollegor från hela världen, vi
kan lära varandra! Vi delade med oss av de rutiner som vi har hos oss och möttes av stora ögon:
”Menar ni att det gäller även läkarna? Hur har
ni lyckats med det?”
Ett spännande och lärorikt möte var det i alla
fall och ett minne för livet. Det skulle vara intressant att komma tillbaka om några år för att
se om det skett några förändringar. Om de eliminerat slipsar och smycken. Länge leve sjukhussärken och handspriten!
b arnb lad e t # 6
2008
7
Tema: Smitta
Bör vi
vaccinera
mot rotavirus?
Rotavirus är den enskilt viktigaste orsaken till akut
gastroenterit hos barn i åldern 6–24 månader, såväl
nationellt som globalt. Varje år dör ca 600 000 barn
i världen på grund av diarrésjukdom som orsakas av
denna infektion. Rotavirus tillhör virusfamiljen Reoviridae
och ser på bild i mikroskop ut som ett hjul (latinets rota=hjul).
Baserat på två kapsidproteiner som inducerar neutraliserande
antikroppar, klassificeras rotavirus i olika G- och P-serotyper.
Den vanligaste virustypen i industriländerna är G1P8 men G9
har ökat kraftigt under de senaste åren.
8
bar nbl a d et # 6
2008
Therese Nord
Barnsjuksköterska
Barnmott, Falkenberg
Länssjukhuset Halmstad
[email protected]
Tema: Smitta
tarminfektioner och undernäring vilket i
sin tur kan leda till livshotande följdinfektioner. I Europa avlider ca 200 barn i
komplikationer till en rotavirusinfektion
varje år. I Sverige har vi endast tre kända
dödsfall av tidigare friska barn under den
senaste 10-årsperioden.
Det första tillgängliga vaccinet mot
rotavirus (Rotashield) lanserades i usa på
1990-talet. 1998 inkluderades det i det
amerikanska barnvaccinationsprogrammet. I juli 1999 drogs det dock tillbaka
då det kommit rapporter om en ökad risk
för tarminvagination hos de barn som
vaccinerats. Fortfarande är mekanismen
för detta inte klarlagd men risken för
tarminvagination var framförallt associerad till ålder. Det var främst de barn som
fått första dosen efter 90 dagars ålder som
drabbades.
Idag finns två nya vaccin som är godkända i Sverige sedan 2006. Vaccinerna
Rotarix och RotaTeq administreras oralt
och består av försvagat humant rotavirus. Rotarix är ett monovalent vaccin
som ges två gånger från sex veckors ålder
med minst fyra veckors mellanrum. Båda
doserna skall vara givna före 24 veckors
ålder. Rotateq är ett pentavalent vaccin
som ges tre gånger, från sex veckors ålder med minst fyra veckors mellanrum.
Samtliga tre doser skall vara givna före 26
veckors ålder. Både Rotarix och ­RotaTeq
kan ges samtidigt som andra förekommande vaccin i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Med tanke på tillbakadragandet av Rotashield har man särskilt
studerat de nya vaccinernas eventuella
risk för tarminvagination. Man har inte
kunna påvisa någon ökad risk med något
av de nya vaccinerna i säkerhetsanalyser
som gjorts av över 60 000 barn. Dessa
analyser är dock gjorda på barn under de
första tre levnadsmånaderna då risken för
tarminvagination är som lägst. En övre
åldersgräns för administrering av vaccinerna har angivits, för att undvika den åldersperiod med högst incidens av tarminvagination (fem till nio månader). De
båda vaccinerna tolereras väl. Rapporter
visar att feber, diarré och kräkning sågs
i något högre frekvens i RotaTeqvaccinationsgruppen jämfört med placebogruppen medan det för Rotarix vaccinationsoch placebogrupp inte skiljde sig något
Foto: Lisa Ernstsson
R
otavirus smittar lätt från person till person via fekal-oral
smittväg. Infektionsdosen är låg
(10–100 viruspartiklar). Utsöndringen
av virus i avföringen är dock mycket hög
109-11 viruspartiklar/mL. I sjövatten,
brunnsvatten och på kontaminerade objekt som t.ex. leksaker förblir virus infektiöst i veckor. Inkubationstiden är 2–4
dagar och sjukdomens duration är i regel
3–8 dagar. Ofta pågår virusutsöndringen
längre än så, då man har sett att 30 procent av barnen utsöndrar virus längre än
25 dagar. Viruset infekterar cellerna i
tunntarmen och utsöndrar ett toxin. Detta
gör att upptaget av glukos försämras och
utsöndringen av vätska ökar. Sjukdomsbilden karakteriseras av kräkningar som
efter några dagar återföljs av vattentunna
diarréer och måttlig feber. Återkommande rotavirusinfektioner förekommer men
blir ofta lindrigare än primärinfektionen.
Ju fler genomgångna rotavirusinfektioner
desto högre skyddseffekt. Korsskydd mellan g/p-serotyper tycks breddas genom
upprepade infektioner och sannolikt har
det lokala immunförsvaret i tarmen en
avgörande roll, varför orala vaccin har utvecklats.
Internationella studier visar att de flesta barn insjuknar i en rotavirusinfektion
före tre års ålder och många fall leder till
kontakt med sjukvården. Vätskeförlusterna kan vara potentiellt livshotande och
kräva medicinska insatser i form av intravenös dehydrering. I länder med sämre
sanitära förhållanden är den akuta sjukdomsbilden ofta väsentligt allvarligare,
då malnutrition är vanligt och adekvat
sjukvård en bristvara. Det är inte bara i
det akuta skedet som rotavirusinfektionen kan vara livshotande för dessa barn.
Den tarmepitelskada som rotavirusinfektionen medför kan leda till upprepade
i biverkningsfrekvens. De godkända vaccinerna som nu finns i Sverige anses vara
likvärdiga vad gäller skyddseffekt, säkerhet och immunogenicitet.
Varje år sjukhusvårdas 1500–3500 barn
i Sverige på grund av rotavirusinfektion.
Kan vi minska lidandet och sjukligheten
hos drabbade barn genom att införa rotavaccin i vårt barnvaccinationsprogram i
Sverige? usa och Australien har redan infört vaccinet i sina program liksom Österrike, Belgien och Luxemburg. I Finland
inkluderas rotavirusvaccin i barnvaccinationsprogrammet från och med första januari 2009 och flera andra länder är på
gång. Genom en allmän vaccination i
Sverige skulle vi sannolikt minska sjukligheten i rotavirusinfektion kraftigt och
på så sätt även minska lidandet för väldigt många barn och familjer. Vi skulle
b arnb lad e t # 6
2008
9
Tema: Smitta
”Bör man prioritera att vaccinera
mot ett virus som i vårt land ger
en kortvarig sjukdom i princip utan
risk för livet eller bestående men?”
Foto: Lisa Ernstsson
även spara det ovan nämnda antalet sjukhusinläggningar varje år samt minska
antalet dagar av förlorad arbetsinsats på
grund av vård av sjukt barn.
Å andra sidan är de båda rotavaccinen
dyra och många andra vaccin står också
på kö för att ingå i vårt barnvaccinationsprogram. Det finns även många andra angelägna områden inom sjukvården att allokera resurser till. Bör man prioritera att
vaccinera mot ett virus som i vårt land ger
en kortvarig sjukdom i princip utan risk
för livet eller bestående men? När man
inte påverkar mortalitet eller långvarig
morbiditet i nämnvärd grad bör man också fråga sig om det är rimligt att utsätta
barn för en sannolikt mycket liten men
ändå risk för potentiellt allvarliga biverk-
na, som inte innehåller alla serotyper, att
ge korsskydd mot även dessa?
Det är nog ställt utom allt tvivel att ett
vaccin mot rotavirus, till skillnad från i
Sverige, skulle kunna rädda tusentals liv
varje år i många u-länder, där barn till
följd av bristande hygieniska förhållanden och otillräcklig eller obefintlig hälsooch sjukvård löper stor risk att avlida i en
infektion som hos oss i de flesta fall är relativt lindrig. Ironiskt nog har majoriteten av dessa länder, där vaccinet verkligen
skulle göra stor nytta, inte råd att införa
det i sina vaccinationsprogram.
I och med de nya vaccinerna har vi sannolikt fått en möjlighet att minska sjukdomsbördan vad gäller diarrésjukdomar
hos barn. Om det är kostnadseffektivt ur
ett samhällsperspektiv behövs det emellertid ytterligare data kring. Svenska
studier pågår för att försöka närmare belysa de hälsoekonomiska effekterna av en
eventuell allmän vaccination i Sverige.
Referenser
Bergman A, Young C, Miadi-Fargier H, Gothefors L. Sjukvård och samhälle
får betala högt pris för rotavirusinfektioner hos barn.
Läkartidningen 2008;105/16:1186-1191.
Bogdanovic G, Eriksson M, Bennet R, Linderkrantz E. Vacciner mot rotavirus är
inga livräddare. Läkartidningen 2008;105/16:1178-1180.
Gothefors L, Young Y, Bäckman M. Rotavirusinfektion hos barn – svenska data i
europeiskt perspektiv. Läkartidningen 2008;105/16:1181-1185.
Johansen K. Vaccin mot rotavirus, kan man minska sjukdomsbördan?
Läkartidningen 2008;105/16:1169.
Minnesanteckningar från SMI:s referensgrupp för vaccinationsfrågor-Refvac
den 10 april, 2007. Smittskyddsinstitutet.
http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/amnesomraden/refvac/refvac-070410med-ahorakop.pdf. (2008-09-29, kl:10.30)
Hrm? Ska lillasyster vaccineras?
ningar. Även om de båda i dag tillgängliga rotavirusvaccinen haft god säkerhetsprofil i studier, känner vi ju till exempel
på läkemedel där allvarliga biverkningar
inte upptäckts förrän de varit i kliniskt
bruk en längre tid. Dessutom vet vi inte
vad som händer med viruset om vi inför
allmän vaccination. Sannolikt kommer
prevalensen av de i nuläget dominerande
serotyperna att minska. Kommer andra
serotyper då att öka i det ekologiska tomrum som uppstår, och kommer vacciner-
10
b a r nbl a d et # 6
2008
Rota. Folkhälsoinstitutet Finland.
http://wwwktl.fi/portal/svenska/halsoteman/infektionssjukdomar/tarminfektioner/rota/
(2008-09-29, kl:10.15)
Rotarix. FASS. www.fass.se
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=20050111000011&Do
cTypeID=3&UserTypeID=0 (2008-09-28, kl:9)
Rotarix, Rotavirusvaccin (levande, oralt) Läkemedelsverket.
http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/MonographyPage____5538.aspx (2008-0929,kl:10)
RotaTeq, Rotavirusvaccin (levande, oralt) Läkemedelsverket.
http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/MonographyPage_5537.aspx (2008-09-29, kl:10)
Sammanfattning av Rotarix och RotaTeq Läkemedelsverket.
http://www.lakemedelsvarket.se/Tpl/NewsPage_5539.aspx (2008-09-29, kl:10)
Philips AVENTs första globala
amningspris 2009
i samarbete med den italienska föreningen för perinatalmedicin, SIMP.
Philips AVENT lanserar sitt första globala amningspris för vårdpersonal. Priserna presenteras på den
nionde världskongressen för perinatalmedicin i Berlin den 24–28 oktober 2009.
Omfattning och priser
Framstående forskning med fokus på att främja, skydda och
stödja amning kommer att belönas. Syftet är att prispengarna
ska gynna fortsatt forskning inom två nyckelområden:
r Forskning kring sociala och praktiska aspekter
av amning
r Klinisk forskning inom området amning (evidensbaserad)
Anm.: Alla inlämnade förslag till forskningsprojekt måste utgöras av artiklar
som publicerats eller godkänts för publicering under de senaste fem åren
räknat från tävlingens sista anmälningsdatum.
Vinnande bidrag inom båda områdena utses av en
internationell panel som består av ledande ämnesexperter
och kommer att tilldelas en prissumma på 15 000 euro.
Deltagarna i tävlingen väljer ett av angivna ämnen.
Kvalifikationer
Tävlingen är öppen för läkare, pediatriker, neonatalläkare,
gynekologer, obstetriker, barnmorskor, amningskonsulter och
sjuksköterskor.
Sista anmälningsdatum
För att delta i tävlingen måste all dokumentation ha lämnats in
senast den 30 juni 2009.
Mer information om anmälan kan fås per e-post från
[email protected]
För mer information besök www.philips.com/avent
Philips AVENT och SIMP förbehåller sig rätten att avbryta, skjuta upp eller ändra tävlingen efter eget godtycke.
dXZif^fc**,'#eXki`ldY`bXiYfeXk#eXki`ldbcfi`[#bXc`ldbcfi`[
EP9<?8E;C@E>M@;
={IJKFGGE@E>
ElÔeej€ekc`^\eDFM@:FCžAle`fi`\ejdXb]i`mXi`Xekk`cc^€e^c`^g‚Xgfk\b;\e_Xik`cc€^^jeXde\kE\lkiXc
fZ_€i^f[b€e[]iY\_Xe[c`e^Xm]ijkfgge`e^fZ_]\bXcfd_fjYXie%
<eepc`^\eglYc`Z\iX[*$d‚eX[\ijjkl[`\[€idXea€d]ikDFM@:FCžAle`fiE\lkiXcd\[cXbklcfjm`jX[\Xkk(1
DFM@:FCAle`fiE\lkiXc
›>\iÕ\ikXidkde`e^Xig\im\ZbXa€d]ikd\[cXbklcfj
›Kfc\i\iXjY€kki\€ecXbklcfj
K`ccjb`cceX[]i‚ecXbklcfjj‚Y\_m[\[\YXiejfdY\_Xe[cX[\j
d\[DFM@:FCžAle`fiE\lkiXc`e^\ebfdgc\kk\iXe[\d\[`Z`e%
;\‚k\iÔZb_\cc\i`ek\jpdkfd\ele[\ijkl[`\ejc€e^[%(
M€cbfdd\eXkk]ijbi`mXDFM@:FCAle`fiE\lkiXc
@e[`bXk`fe19\_Xe[c`e^Xmbife`jb]ijkfgge`e^_fjYXie]i‚e)‚ik`cc((‚i%=ilggcje`e^Xm
]\bXcfd_fjYXie]i‚e,‚i%=\bXcfd[\Ôe`\iXjjfdjm‚iY\_Xe[cX[]ijkfgge`e^d\[XejXdc`e^
Xm]X\Z\j`i\bkldfZ_&\cc\iZfcfe%=igXZbe`e^jjkfic\bXi1Glcm\ik`ccfiXccje`e^#[fjg‚j\#-#0^1
*'jk[fjg‚j\i\Z\gkY\cX^[$`e^‚i`]id‚e\e %DFM@:FC1DXbif^fc**,'-#-^#eXki`ldbcfi`[(.,#
+d^#eXki`ldY`bXiYfeXk/0#*d^#bXc`ldbcfi`[),#(d^%
(%:Xe[p\k%Xc#AG\[`Xki>Xjkif\ek\ifcElki)''-Alc2+*( -,$.'
Efi^`e\89#=ijle[Xm`bj8cc„(,#+ki#(-0.'JfceX#K\c'/$))*','
C€jd\ifdDFM@:FCžg‚nnn%]Xjj%j\
nnn%dfm`Zfc%j\
cj\i×dalbXilgg×]lbkXi×jk`dlc\iXi
Tema: Smitta
Strama kämpar mot
­antibiotika­resistens
– Föräldrar och förskolor är viktiga målgrupper
Resistenta bakterier är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Strama är ett
­nationellt nätverk som arbetar mot antibiotikaresistens. Nätverket bildades 1995 när det inte längre gick att blunda för alla larmrapporter om en
ökande resistensutveckling i Sverige. Och Sverige stramade upp sig och
samlade sina nationella resurser. Antibiotikaanvändningen minskade under
de följande 10 åren. Dessvärre ökar nu förskrivningen av antibiotika igen,
framförallt till barn. Småbarnsföräldrar och förskolepersonal är två mycket
viktiga grupper att nå för att vända trenden.
A
Karin Wahlberg
Projektkoordinator, Strama
[email protected]
ntibiotika, däribland penicillin, är en
av medicinens största upptäckter som
räddat miljontals liv. Fram till 70-talet
lanserades flera nya antibiotikapreparat, vilka användes frikostigt. Efter glädjeyran under 80-­talet
över de effektiva mirakelmedicinerna kom så bakslaget. I början av 90-talet kom rapporter om en
kraftig ökning av penicillinresistenta pneumokocker. Samtidigt blev det uppenbart att framtagningen av nya antibiotikapreparat avstannat.
Som ett svar på ett växande hot mot folkhälsan
bildades Strama – det nationella nätverket mot
antibiotikaresistens.
Nätverk med experter och myndigheter
Stramas övergripande mål är att bevara effektiva antibiotika för människor och djur. Varje år
övervakar och analyserar Strama hur antibiotikaförbrukningen ser ut i Sverige.
Nätverket är organiserat i två nivåer, nationellt och lokalt. Nationellt finns ett kansli som
finansieras av regeringen. I styrgruppen för nationella Strama ingår representanter från flera
myndigheter och expertorgan. På så vis finns ett
brett perspektiv på hur Strama ska lägga upp
det strategiska arbetet.
Lokala grupper motorn i maskineriet
I nästan varje län finns en lokal Strama-grupp
oftast under ledning av smittskyddsläkaren. I
grupperna ingår läkare från flera specialiteter
som exempelvis infektion, barn- och allmänmedicin samt mikrobiologi. Dessutom medverkar
apotekare och i en del grupper sjuksköterskor
från olika specialiteter.
Strama-grupperna bidrar till att antibiotika
används på ett korrekt sätt genom att informera
förskrivare i länet om den lokala användningen
av antibiotika. Återkoppling på hur det lokala
länet, eller vårdcentralen, ligger till i förhållande till övriga landet kan fungera som en väckarklocka om utvecklingen är på väg åt fel håll.
Grupperna upplyser också om nya behandlingsrekommendationer och bedriver många utbildningsprojekt riktade till vårdpersonal, patienter
och allmänhet.
b arnb lad e t # 6
2008
13
Tema: Smitta
Det starka engagemanget och den breda kunskapen i de lokala grupperna är
grunden till Stramas framgångsrika koncept.
Många barn får antibiotika i onödan
Hur ser då antibiotikaanvändningen ut
i Sverige?­ Efter en stadigt nedåtgående
trend under tio år har antibiotikaanvändningen återigen ökat de senaste tre åren.
Under 2007 förskrevs ungefär fyra miljoner antibiotikarecept i ­Sverige. Vart tredje barn under sex år fick antibiotika, oftast p.g.a. luftvägsinfektioner. Samtidigt
visar under­sökningar att antibiotikas
effekter vid luftvägsinfektioner är blygsamma, 80–90 procent blir friska inom
en vecka oavsett antibiotikabehandling
eller inte. Antibiotikaanvändningen varierar också över landet och kan inte förklaras av att barn är olika mycket sjuka i
olika delar av landet.
Detta visar att det finns ett stort behov
av flera åtgärder för att vända utvecklingen. Många frågor måste besvaras. Varför
finns det så stora regionala skillnader i
antibiotikaförskrivning till barn? Hur
kan vi minska smittspridning inom förskolan? Kan vi få en mer rationell anti-
14
ba r nbl a d et # 6
2008
biotikaförskrivning till barn genom att
utbilda föräldrarna via bvc?
Strama har genomfört och driver flera
spännande projekt som berör dessa frågor.
Här presenteras några av dem.
Hygienrutiner på förskolor
Katarina Hedin, distriktsläkare i Kronobergs län ledde under 2003–2004 ett
ambitiöst projekt som involverade 338
förskolor. Syftet var att ta reda på vilka
hygienrutiner som användes på förskolorna i samband med exempelvis blöjbyte
och handtvätt.
Studien visade att de flesta förskolorna hade riktlinjer för när barn ska tvätta händerna även om dessa inte alltid
var nedskrivna. Tvål användes på nästan
alla förskolor men en minoritet använde
kombinationen tvål och pappershanddukar, vilket är att föredra. Det fanns också
utrymme för förbättringar när det gällde
rengöring av blöjbytesplatsen då endast
sex procent av förskolorna rengjorde efter
varje blöjbyte.
29 procent av förskolorna hade regelbunden kontakt med bvc. En majoritet
av förskolepersonalen hade dock inte fått
någon utbildning om infektioner och
smittspridning de senaste två åren då studien genomfördes.
Handsprit på förskolor minskar
sjukfrånvaro
En stor studie av nästan 3 000 förskolebarn på 60 förskolor i Mellansverige visar
att användning av handdesinfektion med
etanolgel minskade sjukfrånvaron med
12 procent. Enligt beräkningar skulle
samhällets kostnader för vård av sjukt
barn kunna minska med 200 miljoner
kronor. Att minska sjuklighet bland barn
på förskolor skulle också kunna minska
behovet av antibiotika. Det skulle kosta
ungefär tio miljoner kronor att införa
handdesinfektion på förskolorna.
I studien delades förskolor in i par.
Den ena förskolan använde handdesinfektion med etanolgel efter handtvätt. Den
andra förskolan använde endast handtvätt
med tvål och vatten. Detta skedde efter
toalettbesök, innan mat och när man var
smutsig. Efteråt jämfördes sjukfrånvaron
mellan de olika förskolorna. Studien publicerades nyligen i Acta Pediatrica och
genomfördes av Smittskyddsenheten vid
landstinget i Örebro län i samarbete med
Strama och Smittskyddsinstitutet.
Tema: Smitta
Föräldrautbildning om antibiotika
på BVC
Småbarnsföräldrar är en viktig grupp att
nå med information om infektioner och
antibiotika. Mödra- och Barnavårdscentralen har uppgift att leda föräldrautbildning under barnets uppväxtår. bvc
når i princip alla landets föräldrar under
småbarnsåren. I dagsläget finns inget enhetligt föräldrautbildningsmaterial utan
bvc-sjuksköterskorna lägger själva upp
det som ska ingå i utbildningen.
Smittskyddssköterska Birgitta Jönsson och barnsjuksköterska Lisa Ernstsson
i Halland utvecklar tillsammans ett enkelt och översiktligt utbildningsmaterial
om barn, infektioner och antibiotika. Utbildningsprogrammet bygger på aktuell
forskning och på rekommendationer från
Smittskyddsinstitutet.
Materialet består av en PowerPointpresentation som kan användas av alla
sjuksköterskor på bvc under deras gruppträffar. En fördel är att det hela tiden är
möjligt att ha en diskussion kring bilder
och text. I en föräldragrupp på bvc är det
alltid liv och rörelse eftersom de små barnen är med. Därför är det mycket viktigt
att kunna fånga föräldrarnas uppmärksamhet genom att både erbjuda en visuell och muntlig presentation. Materialet
beräknas vara klart under våren 2009 och
kommer lanseras av Strama
Barnsjuksköterskor har en nyckelroll
Detta var ett axplock av några av de projekt som bedrivs inom Strama. På hemsidan www.strama.se kan ni läsa om fler
som exempelvis filmen ”Varför fick inte
Theo penicillin?” – en film om luftvägs-
infektioner hos barn som tagits fram av
läkarna Anita Bylander Groth och Ola
Svensson i Skåne län. Den som vill läsa
om senaste nytt om antibiotika och resistens kan också registrera sig på hemsidan
för att få Stramas nyhetsbrev.
Antibiotikaresistens är ett komplext
problem som måste bekämpas på flera nivåer. Politiker, ledare inom sjukvården,
vårdpersonal och allmänhet måste alla
engageras i kampen för att bevara våra
viktigaste vapen för att kunna behandla
svåra bakterieinfektioner som annars kan
ha dödlig utgång. Att ta antibiotika i
onödan är inte bara dåligt för den egna
kroppen utan inte minst även för kommande generationer.
Barnsjuksköterskor har en nyckelroll
när det gäller att nå ut till småbarnsföräldrar. Föräldrautbildningar som bedrivits
av mödra – och barnavårdscentraler har
haft stor betydelse för att öka kunskapen
om barns hälsa. Därför är vi mycket intresserade av att få tips och synpunkter
på hur vi kan stödja ert arbete. Kontakta
gärna oss eller din lokala Strama-grupp
för tips om lämpligt informations- och
utbildningsmaterial.
Smitta i förskolan – En kunskapsöversikt
Sammanfattning
Förskoleverksamhet riktar sig till barn
upp till fem års ålder och består av tre
huvudsakliga verksamheter: förskola, familjedaghem och öppen förskola. Från och
med augusti 1998 utgick beteckningarna
daghem och deltidsgrupp ur skollagen och
ersattes då med beteckningen förskola.
Förskolan, dvs. barngrupper som håller till i
speciella och anpassade lokaler, dominerar
som förskoleverksamhet i dagens Sverige.
Förskoleverksamheten är i dag en självklar del av många barnfamiljers vardag och
har sedan hösten 1998 en egen läroplan i
form av en förordning. Förskoleverksamheten omfattade år 2005 drygt 83 procent av
alla 1–5-åringar. Av dessa hörde 76 procent
till förskolan och 7 procent till familjedaghem. Det innebär att det finns över
400 000 barn i förskolan och på familjedaghem, på vilka det arbetar cirka 87 000
vuxna.
Kommunerna ansvarar för att erbjuda
alla barn i kommunen en förskoleverksam-
het. Det är alltså kommunens ansvar att se
till att denna verksamhet finns. Kommunerna ansvarar också för förskoleverksamhetens kvalitet.
Alla barn råkar ibland ut för infektioner.
Med kunskap om smittvägar och sätt att
bryta dessa kan man till viss del minska
risken för smittspridning inom en barngrupp i förskolan. Den första delen av
”Smitta i förskolan”, handlar övergripande
om olika förskoleverksamheter, smittsamma
sjukdomar och hur man kan gå tillväga
för att förhindra att smitta uppkommer i
en barngrupp. Denna del ger också en del
handfasta råd om t.ex. handhygien och hur
man kan göra barnen delaktiga i arbetet
med att förhindra smittspridning.
I den andra delen av skriften återfinns fakta om smittsamma sjukdomar i
förskoleåldern. Där beskrivs kort enskilda
infektionssjukdomar och sjukdomstillstånd,
och vad man bör tänka på när det gäller
barnets förskolevistelse.
Den avslutande tredje delen handlar
om lagstiftning som berör olika delar
av för­skoleverksamheter och infektions­
sjukdomar.
Skriften innehåller också en ordlista,
referenslista samt tips på internetadresser
där de som vill fördjupa sig i området kan
hämta mer information.
På Regeringskansliets webbsida om
förskoleverksamhet konstaterar man att
”En god omvårdnad är en förutsättning
för utveckling och inlärning samtidigt som
omvårdnaden i sig har ett pedagogiskt
innehåll”. Vår förhoppning med ”Smitta
i förskolan” är att den kan bidra till den
kompetenta omvårdnaden och att bl.a.
handhygienen blir en naturlig del av barnens dagliga aktiviteter under förskolevistelsen.
Rapporten kan köpas eller laddas ner på
Socialstyrelsens hemsida: http://www.socialstyrelsen.se/Publice rat/2008/10130/2008126-1.htm
Källa: Socialstyrelsen
b arnb lad e t # 6
2008
15
www.final.se
Aktuellt från Nestlé Infant Nutrition
VIKTIG INFORMATION: Bröstmjölk är den bästa maten för ett spädbarn under de första månaderna i livet och bör alltid vara det första valet när det är möjligt.
Om beslut om att använda modersmjölksersättning tas är det viktigt att ge information om att felaktig lagring, hantering, tillagning och matning kan riskera barnets hälsa.
Althéra är en komjölksproteinfri specialnäring som bör användas efter rekommendation från läkare, barnhälsovården eller dietist.
God
smak!
Hypoallergen specialnäring
för kostbehandling av
komjölksproteinoch sojaproteinallergi
1. Niggemann B,et al “Safety and efficacy of a new extensively hydrolyzed formula
for infants with cow’s milk protein allergy”. Pediatr Allergy Immunol. 2007;19.
Althéra är en hypoallergen, näringsmässigt komplett specialnäring
avsedd för behandling av komjölksproteinallergi. Althéra är baserad
på vassleprotein som är höggradigt hydrolyserat, och som uppfyller
kraven för hypoallergen specialnäring. Produkten har i en klinisk
studie visat sig vara lika säker som en aminosyrabaserad ersättning
vid behandling av komjölksproteinallergi1.
Produkten kan användas till barn med komjölksproteinallergi
men även vid sojaproteinallergi. Althéra innehåller renframställd
laktos som är helt fri från komjölksprotein. Laktos, som också är en
naturlig kolhydratkälla i bröstmjölk, ger god smak och främjar
bakteriefloran i tarmen.
Althéra är berikad med långkedjiga fleromättade fettsyror och
kan användas som enda näring i stället för en vanlig modersmjölksersättning upp till 6 månaders ålder, och därefter som en del av en
blandad kost.
Kontakta oss gärna för mer information.
NESTLÉ INFANT NUTRITION ±NESTLÉ SVERIGE AB.
BOX 7173, 250 07 HELSINGBORG. TFN 042-19 91 00. FAX 042-19 91 99. email: [email protected] www.nestle.se
Tema: Diabetes
Hör oss, rör oss, stör oss!
Utbildning av ungdomar
med diabetes.
Utbildning av ungdomar med diabetes är en nödvändig del av diabetesvården. Under puberteten ändras hormonbilden och insulindosen kan behöva
ökas kraftigt därför att kroppen blir okänslig för insulin. Under tonårstiden
skall ungdomar successivt frigöra sig från föräldrarna, och ta mer och mer
eget ansvar för sin diabetes.
T
Gunnel Viklund
Specialistsjuksköterska i diabetes.
Astrid Lindgrens B
­ arnsjukhus,
Karolinska Universitetssjukhuset,
Stockholm
[email protected]
yp 1 diabetes är en sjukdom som inom
några år efter debuten leder till total
avsaknad av insulin och också avsaknad
av det styrsystem som reglerade insulintillförseln. Det innebär att personer med typ 1 diabetes
själva måste lära sig att reglera insulintillförsel
med hänsyn till olika faktorer som mat, fysisk
aktivitet, olika hormoners påverkan på insulinbehovet och kroppens känslighet för insulin. Insulin reglerar metabolismen av både fett, protein
och kolhydrater, och en felaktig insulindosering
kan leda till antingen att blodsockret blir för
högt eller för lågt.
Olika modeller av patientutbildning för tonåringar med diabetes har prövats, men inga studier har kunnat förorda något speciellt program.
Effekten av patientutbildning har hitintills visat
sig vara låg till måttlig, med något större effekt
på psykosociala faktorer jämfört med ­metabol
kontroll.
I december kommer jag att försvara min avhandling vid Uppsala Universitet. I avhandlingen har jag i en randomiserad studie utvärderat en
empowermentutbildning i grupp för tonåringar,
12–17 år, med diabetes. Trettiotvå ungdomar
lottades till antingen en interventionsgrupp eller till en väntelistegrupp. Den senare fick ta del
av samma empowermentprogram sex månader
efter interventionsgruppen. Denna design innebär att man kan studera mellangruppsskillnader
(intervention/kontrollgrupp) före och sex månader efter interventionen, men man kan också
analysera olika parametrar på hela gruppen före
och efter interventionen (inomgruppsanalyser).
Empowerment är ett patientcentrerat förhållningssätt, vilket innebär att diskussioner och
b arnb lad e t # 6
2008
17
T
E
H
Y
N
Nutramigen AA
Nytt Alternativ vid Allergi
Det nya alternativet för barn med svår komjölksproteinallergi eller multipel födoämnseintolerans
En näringsmässigt komplett ersättning baserad på
fria aminosyror som är kliniskt dokumeterat hypoallergen och ger god tillväxt1
A (omega 3
DH
)
me
d
Berikad med LIPIL för att förbättra synsskärpan*, den
mentala utvecklingen* och stärka hälsotillståndet** 2-6
LIPIL är en unik blandning av DHA och ARA
*
i samma höga mängder
och proportioner som
i bröstmjölk och inom
det referensområde
som rekommenderas av
experter 7
oc
ga
6)
LIPI L
h A R A ( o me
Den trygga grunden
för fortsatt tillväxt
och utveckling av
allergiska barn
Viktigt: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen AA är ett livsmedel för speciella medicinska
ändamål och skall användas på inrådan av läkare eller dietist efter medicinsk rådgivning. Nutramigen AA
distribueras via apotek.
* Spädbarn som fått Enfamil Premium med LIPIL under 4 månader jämfört med spädbarn som fått modersmjölksersättning utan tillsatts.
** Denna undersökning utfördes på 357 centra och var inte blind eller randomiserad. Kontrollgruppen fick modersmjölksersättningar utan DHA/ARA tillgängliga på den Europeiska marknaden och några få spädbarn fick modersmjölksersättningar med lägre innehåll av DHA och ARA jämfört med LIPIL-gruppen. Det undersöktes inte om ersättning
med lägre nivåer eller annat ursprung av DHA och ARA hade gett samma resultat.
1. Burks, W et al. J Pediatr (in press). 2. Birch EE et al. Pediatr Res 1998; 44: 201-209. 3. Morale SE et al. Early Hum Dev 2005; 81: 197-203. 4. Birch EE et al. Am J Clin Nutr 2002;
75: 570-580. 5. Birch EE et al. Early Hum Dev 2007; 83: 274-284. 6. Pastor N et al. Clin Pediatr 2006; 45: 850-855. 7. Koletzo B, Lien E et al. J Perinat Med 2008; 36: 5-14.
Box 15200, 167 15 Bromma
Tel 08-704 71 00, Fax 08-704 89 50
www.meadjohnson.se
Tema: Diabetes
”För att kunna hantera sin diabetes
självständigt måste man vara mogen att
flera gånger dagligen kunna fatta beslut
som gäller behandlingen.”
reflektioner bygger på gruppdeltagarnas
egna erfarenheter. Målet är att gruppmedlemmarna skall bli medvetna om vad
de behöver förändra, kunna lägga upp en
handlingsplan och ta kontroll över sin
sjukdom. Varje träff inleddes med att ett
tema presenterades för gruppen. Dessa
var förutbestämda, och hade sin grund i
empowerment:
•Hur hantera stress
•Hur hantera känslor och diabetes
•Motivation
•Sätta egna mål
•Lyfta problem – problemlösning
•Socialt nätverk
När ämnet presenterats gjordes en ”brainstorming” kring temat och problem formulerades. Gruppdeltagarna fick själva
söka kunskap, om de ansåg att det behövdes. Dialoger och diskussioner hade som
mål att leda fram till en handlingsplan
för förändring.
Utbildningen gav vid jämförelse mellan interventionsgrupp (n=18) och kontrollgrupp (n=14) inte någon effekt på
den metabola kontrollen eller på någon
av de studerade empowermentfaktorerna.
Då vi studerade hela gruppen tillsammans ökade faktorn ”förändrings-benägenhet” men den metabola kontrollen
försämrades signifikant för tonåringar
över 14 år. Eftersom några grupper valde
att involvera sina föräldrar i programmet,
medan vissa valde att inte göra det, kunde
vi också visa att föräldramedverkan hade
viss positiv effekt på förändringen av den
metabola kontrollen.
För att kunna hantera sin diabetes självständigt måste man vara mogen att flera
gånger dagligen kunna fatta beslut som
gäller behandlingen. Följande historia är
ett exempel på hur ett par timmar kan te
sig för en tonåring med diabetes:
Det började redan på måndag morgon, när
jag försov mig och visste att jag skulle ha en
viktig examination första lektionen i skolan.
Jag hade inte tid att kolla mitt blodsocker, så
jag var tvungen att gissa vilken dos jag skulle ta till frukosten. Jag kan inte hoppa över
injektionen, för då måste jag gå på toa­letten
när jag sitter och gör examinationen. När jag
kommer till skolan kommer jag på att jag har
glömt mina druvsockertabletter och jag måste
antingen ta en chans eller försöka hitta någon frukt eller liknande. Jag valde det senare ­alternativet. Vid lunchen satt jag bredvid
några personer som jag inte känner och jag
ville inte att de skulle veta att jag har diabetes. Jag beslöt mig för att ta injektionen efter
lunch istället för före. Det är inte det bästa,
men ändå bättre än att hoppa över insulinet
helt och hållet. (Berättelse gjord av författaren under intervjuanalyserna)
Det finns stöd i litteraturen för att ungdomar inte har samma beslutskompetens
som vuxna. Ungdomarna från empowermentutbildningen intervjuades två veckor efter avslutad utbildning och intervjuerna analyserades avseende ungdomarnas
syn på faktorer som påverkar förmågan
att fatta beslut. Fem faktorer av betydelse
framkom (se figur 1). Ett övergripande
tema, efter tolkning av innehållet av intervjuerna, beskriver ungdomars syn på
förmågan att fatta beslut: Tonåringar förtjänar respekt och stöd under mognadsprocessen eftersom de har brister vad gäller beslutsförmåga.
Figur 1. Bild ur avhandlingen som visar hur fem olika
kategorier, beskrivna av tonåringarna, påverkar och
påverkas av deras brister vad gäller förmåga att fatta
beslut.
Ungdomarna gav en rik beskrivning av
föräldramedverkan, som kan vara både
konstruktiv, passivt destruktiv och aktivt
destruktiv.
Min pappa, han kan argumentera och
fråga vad jag tycker. Han vet en massa om
diabetes och därför är det roligt att diskutera med honom. Det känns som om han vet
vad jag klarar av och i vilken situation jag
fortfarande behöver hjälp. När han påminner mig, blir jag inte irriterad, vilket jag
blir när min mamma gör det, därför att hon
grälar på mig. (Berättelse gjord av författaren under intervjuanalyserna)
I en tredje tvärsnittsstudie studie utvärderades grupputbildning i diabetes i
samband med lägervistelse på en segelskuta. Nittio ungdomar mellan 14–17
år deltog i sex olika läger. Utvärderingen
visade att programmet inte hade någon
effekt på metabol kontroll, men intresset
för att byta från vanliga injektioner till
insulinpumpbehandling ökade. De ungdomar som valt att delta i lägret hade betydligt positivare attityder till sin sjukdom och till egenvård än de ungdomar
som valde att avstå från utbildningen.
Deltagarfrekvensen i de båda utbildningsprogrammen var 11 procent respektive 31 procent. Skillnaden förklaras av
att ungdomarna i lägerstudien fick upprepade möjligheter att delta, medan de
i empowermentutbildningen erbjöds en
gång.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att empowermentutbildningen troligen satte igång en empowermentprocess,
vilken de äldre ungdomarna inte klarade
av att hantera. Det kan bero på att ungdomarna under 15 år fortfarande fick stöd
från sina föräldrar, medan de äldre ungdomarna förmodades klara förändringen
på egen hand. Slutsatsen blir att framtida
empowermentutbildningar för tonåringar
bör inkludera föräldrar, som får diskutera
på vilket sätt de kan vara ett stöd för tonåringarnas förändringsarbete. Eftersom
det inte finns visat att grupputbildning
har bättre effekter än individuell utbildning, måste man erbjuda båda formerna
av patientutbildning för att nå ut till så
många ungdomar som möjligt. Utbildningen bör också integreras i den kliniska
verksamheten och ha lång uppföljning för
att nå bästa möjliga effekt.
Instrumentet ”Check your Health” är
ett enkelt, snabbt instrument som visat
sig vara stabilt och trovärdigt. Det kan
användas i olika kliniska situationer,
forskning eller för att utvärdera patientutbildning.
b arnb lad e t # 6
2008
19
Priorix fyller 10 år!
MPR-vaccinet som gör mindre ont att få.*
I Sverige har
man hittills givit
1,5 miljoner doser
av Priorix.
Priorix som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund, ges till barn enligt aktuellt vaccinationsprogram vid 18 månader och
7 alternativt 12 års ålder. *Priorix gör mindre ont att få jämfört med MMR-II.1, 2 Det gör vaccineringen enklare för alla inblandade;
barnet, föräldrar och den som ger vaccinet.
Stolta fakta om Priorix:
. Priorix är effektivt och välbeprövat. Priorix har funnits i Sverige
sedan 1998 och har i kliniska studier visat hög immunogenicitet.
. Priorix är mycket väl tolererat och har visat sig ge färre lokala reaktioner
som rodnad och svullnad än MMR-ll.
. Under 2007 så fick 85% av alla barn i Sverige Priorix när de vaccinerades
mot mässling-påssjuka-rödahund.
. Priorix har sålts i 1,5 miljoner doser i Sverige, fram till april 2008.
3, 4
w
20080507PRIO:103
Beställ Priorix, vaccinationskort och vaccinationstillstånd hos oss på
GlaxoSmithKline Vacciner, tel 020-714 714 eller email [email protected]
MPR vaccinet som gör mindre ont att få.
Referenser: 1. Gothefors E et al, Scand J Infect Dis. 2001;33:545-549. 2. www.fass.se. 3. Usonis V et al, Pediatr Infect Dis J. 1999;18:42-8. 4. Usonis V et al, 1998;26(4):222-6.
Priorix, Rx, EF. Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Per dos (0,5 ml): Mässlingvirus, stam Schwarz ≥103.0 CCID50, parotitvirus, stam RIT 4385 ≥103.7 CCID50, rubellavirus, stam
Wistar RA 27/3 ≥103.0 CCID50. J07BD52. Indikation: Priorix är indicerat för aktiv immunisering av barn från 12 månaders ålder, ungdomar och vuxna mot mässling, påssjuka och röda
hund. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och pris se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén 2008-04-07.
Tema: Diabetes
Händer det något nytt inom
barndiabetesvården?
Allt fler barn får insulinberoende diabetes och insjuknandeåldern sjunker. Årligen får ca 770 barn i Sverige i åldern 0–18 år diagnosen typ 1
­diabetes, en sjukdom som alltid kräver en omfattande egenvård i form av
daglig blodprovsprovtagning, många dagliga insulininjektioner, en reglerad
­mathållning och för de flesta föräldrar ständig oro för akuta och senare
uppkommande komplikationer.
D
Eva Örtqvist
Överläkare, Med.dr
Barndiabetesenheten
Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Stockholm
[email protected]
et finns ungefär 7 700 barn och ungdomar med insulinberoende diabetes
i Sverige och siffror från det Svenska
Barndiabetesregistret visar att antalet barn som
insjuknar (incidensen) har fördubblats sedan
10 –15 år tillbaka. Vi ser också att åldern för insjuknandet sjunkit, från en tidigare topp i åren
straxt före pubertetens inträdande med dess tillväxtsprut, till att nu vara lika vanlig i förskoleåldern. Ett barn med typ 1 diabetes kommer alltså
att finnas förr eller senare på de flesta förskolor
och skolor i Sverige.
Många barn och föräldrar vittnar om att de
får höra kommentarer som: ”Diabetes kan växa
bort”, ”Jag kan diabetes för min man har diabetes, men han behöver bara tabletter”, ”Har hon
ätit för mycket socker?”, ”Vi kan inte särbehandla ditt barn bara för att han fått diabetes”, ”Ta
inte insulinsprutan i matsalen, de andra tycker
det är äckligt” och många andra sårande uttalanden bottnade i okunskap och kanske rädsla.
Vi vet idag inte vad som orsakar typ 1 diabetes hos barn, inte vad som orsakar ökningen
hos barn eller förskjutningen nedåt i ålder och
kan inte bota sjukdomen. Behandlingen är tidskrävande och många gånger krånglig och goda
kunskaper om diabetes och förståelse för svårigheterna i olika åldrar måste finnas hos alla vuxna
som möter barnen i skolan och sjukvården.
Är läget då helt hopplöst? Nej, många studier
görs för att förstå varför utvecklingen ser ut som
den gör, behandlingsmetoderna förbättras, lik-
Foto: Diabetessköterska Anna-Lena Sandberg
Adam sitter i pappas
knä och håller i sin
insulinpump, som
nallen ”Pumpe” just
fått prova.
b arnb lad e t # 6
2008
21
Foto: Diabetessköterska Anna-Lena Sandberg
Tema: Diabetes
som möjligheterna att förbättra både
livskvalitén och de medicinska resultaten
och förebygga komplikationer från stora
och små kärl och nerver i framtiden. Några aktuella viktiga områden inom diabetesvården är ökad användning av insulinpump till barn i alla åldrar, användning
av kontinuerlig vävnadssockermätning,
kampanjer för att öka kunskaperna om
diabetes i skolan och viktiga studier om
hur man kan bevara den egna kvarvarande insulinproduktionen efter att diagnosen ställts.
Allt fler barn använder insulinpump
Målet med insulinbehandlingen vid typ
1 diabetes är att efterlikna kroppens egen
insulin-produktion så mycket som möjligt. Det kan åstadkommas med hjälp av
ett basinsulin (Insulatard®, Lantus® eller
Levemir®), injicerat en eller två gånger
dagligen, som täcker behovet av insulin
mellan måltiderna och på natten, tillsammans med direktverkande måltidsinsulin
(Novorapid®, Humalog® eller Apidra®)
givet med insulinpenna i samband med
varje måltid. Istället för insulinpennor
kan barnet använda en insulinpump.
Från det svenska barndiabeteskvalitetsregistret Swediabkids vet vi att ca 70
procent av barn i alla åldrar i Sverige behandlas med insulinpennor med i medeltal 4–5 injektionstillfällen/dag, där
två injektioner (bas och måltidsinsulin)
ges en eller två av dessa tillfällen. Om
insulinbehandlingen med pennor inte
fungerar och blodsockervärdena svänger
mycket, HbA1c-värdet är för högt eller
om de många sticken med pennkanylerna
upplevs smärtsamma startar man ofta insulinpumpbehandling, vilket används av
ca 30 procent av alla barn och ungdomar
och andelen ökar för varje år. På många
kliniker används insulinpump till alla
småbarn, där svängande blodsocker och
oregelbundna matvanor är mera regel än
undantag.
Insulinpumpen, i storlek som en liten
mobiltelefon, bärs i en liten väska eller
ligger i byxfickan och har en ampull fylld
med enbart direktverkande insulin, en
plastslang och en tunn stål- eller plast-
22
ba r nbl a d et # 6
2008
Emil visar sin insulinpump.
nål (infusionsset) placerad i underhudfettet på magen, låret eller skinkan. Infusionsetet byts ca var 3:e dag av patienten
i hemmet. Infusionstakten per timme
ställs in i ett program i pumpen beroende
på barnets ålder och storlek och ersätter
kontinuerligt kroppens behov av basinsulin. Via programmet i pumpen och den
lilla motorsprutan sköter sig denna tillförsel ”helt själv” under dygnets 24 timmar, men kan förstås programmeras om
av pumpbäraren beroende på ökat eller
minskat behov av basinsulin vid tex. infektioner (som ökar behovet av insulin)
eller fysisk aktivitet (som ofta minskar
behovet av insulin). Insulinpumpar har
använts sedan 1970-talet, men de moderna insulinpumparna av flera olika fabrikat har många nya funktioner som kan
var till stor nytta för bäraren.
Man kan beskriva pumpbehandling
som att man kan både gasa och bromsa
med pumpen, d v s få en snabbt ökad eller minskad insulineffekt, beroende på att
direktverkande insulin används kontinuerligt istället för injicerat ”segare” långtidsverkande insulin. Insulin givet med
penna ”kan ju inte tänka” och anpassa sig
efter intagen mat eller utförd fysisk aktivitet utan kommer att ”göra sitt jobb”
oavsett yttre faktorer som påverkar blod-
sockret. Man kan också ställa in tillfälliga procentuella förändringar i basprofilen i pumpen för en angiven tidsperiod,
tex en 25-procentig sänkning natten efter
en idrottsdag. Måltidernas blodsockerhöjande effekt möts av en insulindos given
med en knapptryckning på pumpen när
man börjar äta. Hos småbarn med osäkert matintag kan en deldos ges vid starten av måltiden och resten ges när man
ser att barnet tänker äta upp. Det är en
stor trygghet för både föräldrar och personal på förskolan för att undvika hypoglykemier efter maten, om insulinet och
maten inte matchar varandra. I pumpen
finns idag också program som ger förslag
på lämplig måltidsdos om bäraren, eller
en vuxen person, matar in antalet gram
kolhydrater som måltiden innehåller och
aktuellt blodsockervärde. Pumpen tar då
hänsyn till eventuellt kvarvarande insulin
i kroppen sedan den förra måltidsdosen.
Många drömmer förstås om den dag då
insulinpumpen kan styras automatiskt av
sockernivåerna i blodet eller vävnaderna.
Den tekniken finns inte ännu men nu utvecklas nya tekniska hjälpmedel som är
ett steg på vägen mot den konstgjorda
bukspottskörteln.
Kontinuerlig vävnadsockermätning
Via en liten instucken plastnål (sensor)
i underhudsfettet på buken, armen eller
skinkan mäts vävnadsockret ca var 5–20:e
sekund och ett genomsnittsvärde skickas
tätt till en monitor (separat eller integrerad i en insulinpump). Vävnadssockervärdet visas som ett aktuellt värde, sk real
time, men också som kurvor några eller
24 timmar bakåt. Vävnadsockervärdet
som visas kommer att ha en viss fördröjning jämfört med ett kapillärt blodsocker
och speciellt vid snabbt svängande värden
tex vid fysisk aktivitet behöver man också
kontrollera med ”stick i fingret”. Dessutom måste man kalibrera sensormätaren
med ett vanlig kapillärt blodsocker flera
gånger.
Metoden kallas cgm, Continous Glucose Monitoring och i Sverige finns två
system Guardian® och Navigator® på
marknaden. Dessa kan användas kortare
Tema: Diabetes
eller längre perioder när man inte förstår
hur sockret svänger, om HbA1c-värdet
är alldeles för högt eller som ”vakt” för
låga och höga sockernivåer, eftersom man
kan ställa in individuella larmgränser.
Sensornålen byts hemma var 3–6:e dag.
Sensorerna ingår inte i de kostnadsfria
hjälpmedel för diabetesegenvård som kan
förskrivas till patienten med diabetes,
utan varje diabetesklinik avgör när den
skall användas och betalar kostnaden för
sensorerna, vilken är betydligt högre än
för vanlig blodsockermätning kapillärt.
En sensor kostar idag ca 400 kronor för
3–6 dagars användning. Erfarenheterna
av cgm börjar öka både på barn- och vuxendiabetesklinikerna och vetenskapligt
och säkerligen kommer cgm att bli ett
mycket användbart hjälpmedel för många
barn och föräldrar.
Diabetes i skolan
Skolverket angav 2007 i ett pm riktlinjer
för egenvård av olika tillstånd i förskola/
skola vilket finns att läsa på Skolverkets
hemsida under ”egenvård”.
Med egenvård menas att vården kan
utföras av exempelvis en förälder, en personlig assistent, skolpersonal eller av barnet själv efter instruktion. Om ett barn
är i behov av egenvård under skoldagen,
t ex. provtagning av blodsocker, justering
av insulindoser, speciell mat eller behandling av låga blodsocker och inte själv
kan utföra den uppgiften åligger det skolan att den utförs på ett betryggande och
säkert sätt. Även om barnet självt utför
egenvården har kommunen det yttersta
ansvaret för barnens välbefinnande under
skolpliktig tid. Dessa riktlinjer innebär
ett betydande arbete för personalen i skolan och många gånger får man tillskapa
extra resurser för att klara av diabetesvården och den tid som den nödvändiga, ofta
dagliga, kommunikationen med föräldrarna tar. Från kvalitetsregistret Swediabkids kan man utläsa att medel-HbA1c
stiger i åldrarna redan från första skolstarten, dvs långt innan de hormonella
och psykosociala faktorerna som medför
försämrad blodsockerkontroll i puberteten inträtt. (Se figur till höger). Många
barn och föräldrar kan vittna om oförståelse och okunskap om diabetessjukdomens vård och konsekvenser i skolan.
Med bättre kunskaper hos skolans personal och mera praktiskt stöd högre upp i
åldrarna kanske denna tidiga försämring
kan undvikas.
World Diabetes Day den 14 november 2008 hade fokus diabetes i skolan
och i början av november publicerades en
svensk enkätundersökning angående hur
barn och föräldrar upplever situationen
för barn med diabetes i skolan. Även om
många pedagoger och skolsköterskor redan idag utför ett jättefint arbete för att
hjälpa de allt fler och allt yngre barnen
med diabetes i skolan kan mycket förbättras!
Bot av diabetes hos barn?
Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom
där immunsystemet reagerar som om de
insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln vore främlingar för kroppen och skall förstöras. De aggressiva vita
blodkropparna som förstör betacellerna
(de borde ägna sig åt andra för kroppen
skadliga fiender som virus och bakterier
istället) reagerar på vissa ämnen, som kallas antigen, från betacellerna som tex.
gad. I forskningsstudier på vuxna och
ungdomar har man försökt att ”vaccinera” mot förstörelsen genom att spruta
in ämnet gad vid några tillfällen efter
typ 1 diabetesdiagnosen och på så sätt få
immunsystemet att ändra sitt beteende
och stoppa förstörelseattacken. Om man
injicerar gad-ämnet (kallas Diamyd®)
tidigt efter diagnosen (i studien inom
första halvåret) har man sett att minskningen av den egna kvarvarande insulinproduktionen går långsammare, även om
ingen av ungdomarna kunde sluta med
insulinbehandlingen och det inte påverkade blodsockerkontrollen. Att ha kvar
en egenproduktion av insulin kan göra
att blodsockernivåerna håller sig jämnare
och kan också påverka prognosen på sikt
när det gäller komplikationer. Glädjande
nog visade behandlingen med gad inga
svåra biverkningar och nya större studier
pågår nu på flera barnkliniker i Sverige
och utomlands för att säkerställa effekten.
Först om några år efter att dessa studier
är klara vet vi om ”gad-vaccin” kan bli
en behandling för många fler barn med
nydiagnosticerad typ 1 diabetes.
Att vara förälder till ett barn som just
fått diagnosen typ 1 diabetes är mycket
tungt, att vara tonåring med diabetes
­likaså. Nya hjälpmedel, som insulinpumpar och sensorer, och ny forskning är
självfallet till stor hjälp i det dagliga livet och inger hopp om lindring och kanske bot. Men viktigast av allt är nog att
kunskaperna om diabetes hos barn ökar
radikalt hos dem som möter barnen i förskolan, i skolan och på idrottsklubbar.
Låt oss hjälpas åt att sprida kunskaperna
i samhället!
Källa: SWEDIABKIDS
b arnb lad e t # 6
2008
23
Tema: Diabetes
Att vara 16 år
och ha diabetes
För Christoffer Fjelldal är diabetessjukdomen en
del av livet och han tänker inte så mycket på den i
vardagen. Han tycker att han har bra koll på läget och
med ­insulinpumpens hjälp lever han det liv han vill
leva med kompisar och fritidsaktiviteter. Det viktiga är
ett regelbundet liv med lagom dos av rätt kost, rätt
insulindos och motion.
24
ba r nbl a d et # 6
2008
Berit Finnström
Barnsjuksköterska,
Barnbladets redaktion,
[email protected]
Tema: Diabetes
C
hristoffer fick diabetes när han
var sju år. Han minns att han, på
en resa till Åland, var törstig hela
tiden och kissade mycket. Christoffers
mamma Elisabeth Björk-Brämberg är själv
sjuksköterska och upptäckte symtomen i
ett tidigt skede, vilket gjorde att Christoffer var i ganska bra skick när han kom till
sjukhuset. Av den första tiden på sjukhuset
minns Christoffer inte så mycket.
– Mest minns jag att det fanns ett lekrum och massor med lego som vi byggde
med. Både på lekterapin och på avdelningen fanns det många leksaker. Sedan
kommer jag ihåg att det var jobbigt att
ta sprutorna.
Nu har Christoffer Humalog® i en insulinpump, men pump har han bara haft
de sista fyra åren. Innan han fick insulinpumpen var det en jobbig period då han
fick ta sju sprutor per dag med olika insulinsorter och ändå låg inte blodsockret
bra. Trots att Christoffer är inne på fjärde
pumpen, eftersom de andra krånglat en
del, så tycker både han och Elisabeth att
det känns tryggt och oroar sig inte för nya
för pumpstopp.
– Nej, jag oroar mig inte. Jag har ju
upptäckt stoppet innan jag har blivit dålig så det har inte hänt något. Oftast har
pumpen larmat.
Men för ett halvår sedan så slocknade
pumpen utan att larma. Som tur var så
hände detta på dagen och Christoffer
upptäckte det i ett tidigt skede. Christoffer trivs bra med sin pump.
– Pumpen är ju inte större än en mobil,
säger Christoffer. Att jag tar upp pumpen
är ungefär som att andra tar upp mobilen
och skickar sms. Den väcker inget uppseende.
Idag är diabetes en vanlig sjukdom
bland både barn och vuxna. Nästa alla
känner någon som har sjukdomen. Christoffer tycker inte att den utgör något hinder när han ska umgås med kompisarna.
Han behöver tänka på vad han äter och ha
med sig Dextrosol. Han kontrollerar sitt
blodsocker sex gånger om dagen, även om
det ligger stabilt, och sedan tar han insulin i relation till blodsockervärdet och
mängden mat. Christoffer känner när han
går ner i blodsocker, men själva känslan
är lite svår att beskriva.
– Jag känner mig lite småvirrig och
kan liksom känna mig lite kall här i ena
armen. Det är svårt att förklara. Jag blir
oftast hungrig, men det är lite olika. Häromdagen hade jag 2.8 men då kände jag
inte det. I allmänhet är det lättare att
känna när blodsockret ligger lågt än när
det ligger högt. Det höga blodsockret
känner jag först när jag får ketoner.
Hur det blir i framtiden, med uteliv och festande, det har Christoffer inte
tänkt så mycket på än så länge. Det är
viktigt att lära sig hur alkohol påverkar
blodsockret. Det kan vara svårt att beräkna insulindosen i relation till alkoholintag. Detta är nog än så länge mer ett
bekymmer för Elisabeth.
– Känns det oroligt?
– Ja, och det gör det nog för alla. Vi
måste ju prata igenom det här noga och
tänka på vad som kan hända. Så har vi
egentligen gjort hela tiden, till exempel
med godis. Det gäller att lägga upp en
bra strategi. Det är klart att Christoffer
kommer att komma i kontakt med alkohol och då måste han ha en strategi för
hur han ska hantera situationen och kompisarna måste veta att han har diabetes.
Det har hänt mycket inom diabetesvården. Det Elisabeth fick lära mig om diabetes när Christoffer blev sjuk 1999 var
något helt annat än det hon fick med sig
i utbildningen. Hela tänkandet med täta
blodsockerkontroller och att själv analysera varje värde i relation till mat, fysisk
aktivitet och insulindos var nytt. Både
föräldrar och barn måste förstå de komplexa mekanismer som orsakar höga och
låga blodsockervärden. Det var mycket
nytt att lära sig.
– Vi försökte verkligen att efterleva alla
råd. Vi gjorde lussekatter med grahamsmjöl och paj med sötningsmedel som
smakade blä, och bakade osötade pepparkakor! Efter ett tag så sa vi att vi struntar
i det. Poängen är att röra på sig, ha koll
på blodsockret och äta det som är gott ibland. Vi har slutat med lightglass som gör
att blodsockret går upp och sedan ner på
grund av de snabba kolhydraterna i stället för fett. Då är det är lättare att kompensera fett och socker i vanlig glass med
insulin. Vi äter aldrig chips, men godis
kan vi äta då och då.
– Det är nåt magiskt med godis! Jag
gillar riktig choklad och lite smågodis
ibland. Det kompenserar jag med insulin
och man lär man sig efter ett tag hur man
gör det, säger Christoffer.
– Hur är det att vara sjuksköterska och
mamma till en diabetiker?
– Är jag på akuten brukar jag inte säga
att jag är sjuksköterska, men på diabetesmottagningen så känner dom till att jag
är det. Ibland har vi förstås nytta av att
jag har yrkeskunskaper. Jag kan ju visa
Christoffer vad som är viktigt och vad
som är mindre viktigt. Och visst, jag vet
hur man ska säga och vad man kan göra
för att komma till i vården om det kniper.
Jag kan ju det medicinska språket.
Det har funnits lägen då Elisabeth har
fått ta i för att få igenom olika saker och
då känner hon att det har varit bra att ha
en yrkesbakgrund i sjukvården.
– Tidigare, innan Christoffer fick pump,
hade han ett väldigt svängigt blodsocker
och vi kände att han behövde en pump
för att komma tillrätta med det. Då fick
jag faktiskt kräva att han skulle få pröva!
Som sjuksköterska vet man att man har
rätt att kräva och vågar gå emot auktoriteter.
Vad vill Elisabeth och Christoffer
skicka med för budskap till sjukvården?
– Det kommer ju mycket ny teknik,
säger Christoffer. I stället för att vänta
och se vad andra tycker om det – så kör
på i stället! Allting är ju testat innan det
kommer ut till allmänheten så låt patienterna prova! Jag är inte främmande
för att prova ny teknik, t ex pumpar med
nya funktioner. Fråga gärna: Vill ni testa?
Sånt har vi ofta fått efterfråga själv.
Elisabeth vill trycka på att det är viktigt
att bli tagen på allvar om man söker akut.
– Söker vi akut så är det för att vi verkligen inte vet mer hur vi ska göra och behöver hjälp eftersom vi redan har provat
allt hemma. Både barn och föräldrar kan
mycket om diabetes, så när man väl känner att man måste söka akut hjälp så vill
man bli tagen på allvar.
Att ha diabetes är som att leva ett vanligt liv men med mer eftertanke. Man
måste planera och ha strategier för det
oväntade. När Elisabeth och Christoffer
åker utomland så måste de tänka på att
hålla insulinet i lagom temperatur De behöver också ha ett intyg från doktorn om
att man behöver ha med sig flytande vätskor och sprutor i handbagaget på flyget.
– Vi har alltid två saker av allting i
handbagaget: dubbelt upp av insulin och
en lånepump eller extra sprutor. Vi har
varsin uppsättning för säkerhets skull. Så
det blir mycket packning!
b arnb lad e t # 6
2008
25
Tema: Diabetes
Kampanj mot ketoacidos
D
et är tyvärr inte ovanligt att diabetesdiagnosen fördröjts pga att man inte
uppfattat allvaret i situationen eller feltolkat symtomen. Kräkningar utan diarré hos ett
barn som dricker bra, eller små barn med andningssvårigheter utan tecken på astma (= s.k.
Kussmaul-andning p g a acidos) är typiska situationer när det kan vara lätt att ställa fel diagnos.
Om det går för lång tid så får barnet ketoacidos, som kan vara ett livshotande tillstånd. Barn
har dött i ketoacidos i Sverige och detta är ett
problem över hela världen. I ett internationellt
perspektiv har vi en låg siffra på andelen nyinjuknade med ketoacidos, ca 16 procent, men
den kan gå ner mot noll. Det visar erfarenheterna från professor Vanellis kampanj i Italien där
man gick från 78 procent dka till 0 procent på
några år. ispad (International Society for Pediatric Diabetes) och idf (International Diabetes
Federation) har tagit upp frågan på bred front
och Barnläkarföreningens sektion för Endokrinologi och Diabetes går nu ut med en kampanj i
Sverige i samband med världsdiabetesdagen den
14:e november.
Tanken är att sätta upp postern på så många
ställen som möjligt: skolor, vårdcentraler, barnmottagningar, bvc, bibliotek m m.
world diabe
tes day
14 November
HUR VET MA
N ATT ETT BA
RN
Kissar mycke
t
Dricker mycke
t
FÅTT DIABET
ES?
Trött, ingen
ene
rgi
Går ner i vikt
Om ett barn
bör man om visar något av dessa sy
mto
edelbart kont
akta sjukvård m
en!
Barn
Obehandlad i alla åldrar kan få dia
be
diabetes kan
snabbt bli livtes.
Ett barn me
shotande!!
d fö
måste bedö rhöjt blodsocker eller
mas av barn
ur
läkare samm insocker
a dag!
www.worldd
iabetesday.o
rg/dka
Sätt upp affischen så att den syns tydligt­och
informera dina kollegor och alla på din
arbets­plats. Fler affischer kan fås av
Novo­Nordisk (Rolf­Danielsson, 0706-38 89 98,
[email protected]) eller­laddas ner
från Barnläkarföreningens sektion­för
Endokrinologi och Diabetes hemsida
www.blf.net/endodiab/dka.htm
Riksföreningen för barnssjuksköterskor i samarbete med
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor , MIA
inbjuder till utbildningsdagar
AĴ möta adoptivbarn inom barnhälsovården
Utbildningen riktar sig till all personal inom barnhälsovården
• Måndagen den 2 februari i Stockholm, Finlandshuset
• Onsdagen den 4 februari i Halmstad, Högskolan, Kårhuset
Medverkande: Lovisa Kim och Marie Alm, MIA
Barnsjuksköterskor Kerstin Bergmark och Lisa Ernstsson
Leg psykolog Carolina Laine
Journalist och adoptivmamma Anna Mannheimer
Barnöverläkare Thomas Almström
Logoped Christina Lagergren.
Mer info om programmet nns på www.mia.eu
Utbildningsdagen kostar 700 kronor plus moms. I priset ingår lunch och kaěe samt boken Adopterade får barn av Anna von Melen.
Anmäl Dig senast den 12 januari 2009 på www.mia.eu under ”Aktuellt”.
För yĴerligare information kontakta Marie Alm, MIA, tel.: 08-54 55 56 85, e-post: [email protected] eller
Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska, tel.: 035-172 801, e-post: [email protected]
26
ba r nbl a d et # 6
2008
Tema: Diabetes
w.diabit.se ”Akuta
Webbportalen ww
situationer”
Webbportalen www.diabit.se ”Team
Linköping
Egenvård är centralt för diabetesbehandlingen.
Kan Internet ge ökat stöd?
Diabetesbehandlingen bygger till stor del på egenvård. För det krävs
kunskap hos barnet/ungdomen och dess föräldrar samt stöd från ett
vårdteam. Internet ger möjligheter till stöd genom information och
kommunikation. I ett projekt, där användare (tonåringar, föräldrar,
medlemmar i diabetesteam) deltagit i processen, har en webbportal
utvecklats vid barn- och ungdomsklinikerna i Jönköping och Linköping.
D
Lena Hanberger
Diabetessjuksköterska, doktorand
Barnmottagningen/
Avd. för Pediatrik
Universitetssjukhuset i Linköping
[email protected]
iabetes typ 1 hos barn och ungdomar
är en av de vanligaste allvarliga sjukdomarna bland barn och ungdomar,
som trots intensiv behandling leder till komplikationer både akut och på lång sikt. Årligen
insjuknar ca 700 barn mellan 0–18 år i Sverige
och det finns nu ca 7 000 barn med typ 1 diabetes. Sjukdomen – som innebär injektioner och
stick för blodsockerkontroll flera gånger dagligen - har stor påverkan på det dagliga livet. Planering av kost och fysisk aktivitet (vad, när, hur
mycket) krävs också. Ständigt behöver man bära
med sig insulinpenna och blodsockerapparat. Vi
vet att en god blodsockerbalans minskar risken
för komplikationer senare i livet. Men det är
inte alltid så lätt att hålla en bra glukosnivå och
särskilt besvärligt kan det vara under puberteten både p.g.a. fysiologiska faktorer som gör att
insulinbehovet ökar och inte minst psykologiska
faktorer (t.ex. viljan att vara som andra, frigörelse från föräldrar).
Vi såg i en studie att det finns skillnader i behandlingsresultat mellan enheterna (1). Studien,
som utgår från data från Nationellt Register för
barn- och ungdomsdiabetes swediabkids, visade också att endast 35 procent av landets barn
och ungdomar med diabetes når behandlingsmålen. Sextiofem procent gör det alltså inte och
har därmed en ökad risk att få komplikationer
senare i livet. Vi kunde inte se att skillnaderna
berodde på skillnader mellan insulindos, ålder
eller sjukdomsduration. Det indikerar att andra
variabler, kanske patientutbildning, psykologiskt omhändertagande, hur teamet arbetar, nog
har betydelse.
Vården, som till största delen bygger på egenvård, är inriktad mot att stödja barnet/ungdomen
och familjen för att ge förutsättningar för att ta
eget ansvar och fatta egna självständiga beslut
(empowerment). En viktig roll för diabetesteamet är att utbilda, motivera och stödja. Stora insatser från diabetesteamet läggs på att informera
b arnb lad e t # 6
2008
27
Tema: Diabetes
och utbilda barnet/ungdomen och dess familj, både vid insjuknandet och under de
uppföljande besöken på mottagningen. I
en studie bland barn/ungdomar och föräldrar om hur de uppfattade vårdens kvalitet kunde vi se att trots insatserna var information om egenvård ett av de områden
där det fanns behov av förbättring (2).
För att på bästa sätt kunna motivera
och ge individualiserad kunskap till barn/
ungdomar och föräldrar behövs verktyg
för information och kommunikation. Patientutbildningen har traditionellt ofta
inneburit att i samtal ge information och
bygger ofta på lokala traditioner. Det
finns också exempel på utveckling av pedagogiska hjälpmedel som givit god effekt (3) och lägerverksamhet för barn och
ungdomar med diabetes (4). Modern informationsteknologi (it) som ju har utvecklats snabbt det senaste decenniet, ger
nya möjligheter i patientutbildningen.
Studier har gjorts där man kommunicerat via telefon (fast eller mobil) och överfört data t.ex. blodglukosvärden och också givit feedback. Trots att patienterna
ofta tyckt att systemen varit bra har man
inte funnit att HbA1c har påverkats (5).
(HbA1c är ett långtidsmått för glukosnivån i blodet, som avspeglar hur blodsockret varit under omkring tre månader och
främst under de senaste 6–8 veckorna.
HbA1c är ett mått på den metabola kontrollen.) I en annan studie har man skickat påminnelser via mobiltelefon t.ex. om
att det är dags att ta insulin men inte
heller här kunde man visa effekt på den
metabola kontrollen (6). Det finns många
webbsidor med information om diabetes.
Företag, myndigheter, patientföreningar,
enskilda personer och forskningsfonder
står bakom sidorna. Det kan vara svårt
att hitta rätt, specifik och relevant information och att kunna värdera kvaliteten.
Klinisk utvärdering på nationell och internationell nivå saknas också.
Internet har utvecklats till att bygga
på interaktivitet och användarna, varav
många är ungdomar, deltar i att skapa
och utveckla innehållet, exempelvis bloggar och wikis (en webbplats där alla besökare kan hjälpas åt att skriva en text).
Vi vet att ungdomar är vana att använda
Internet för olika ändamål. I en rapport
från Barnombudsmannen 2007 kan man
läsa att 90 procent av Sveriges ungdomar
28
ba r nbl a d et # 6
2008
Tema: Diabetes
12–15 år använder Internet varje dag, de
flesta 1–2 timmar/dag (7).
Mot bakgrund av detta har vi i nära
samarbete med olika fakulteter inom Linköpings universitet utvecklat en interak-
”Internet har utvecklats
till att bygga på interak­
tivitet och användarna,
varav många är ung­
domar, deltar i att skapa
och utveckla innehållet,
­exempelvis bloggar och
­wikis (en webbplats där
alla besökare kan hjälpas
åt att skriva en text).”
tiv patientportal, www.diabit.se, riktad
till ungdomar och föräldrar, vårdpersonal,
skolsköterskor och andra betydelsefulla
personer i omgivningen. Barn- och ungdomsklinikerna i Linköping och Jönköping ingår i projektet. Portalen innehåller information, kommunikationsverktyg
(t.ex. diskussionsforum för föräldrar resp.
tonåringar) och interaktiva pedagogiska
verktyg, exempelvis en nyutvecklad diabetessimulator (8). Ungdomar och föräldrar har från början aktivt deltagit genom
att specificera vad sidan bör innehålla,
testa delar av och hela sidan. Diabetesteamen på barn- och ungdomsklinikerna
i Linköping och Jönköping har sedan gemensamt arbetat med textinnehållet. Det
ger teamen möjlighet att ha full kontroll
över innehållet.
En kontrollerad studie har pågått
2006–2008 i sluten miljö, dvs. med krav
på login för varje besök. Vi vill se om den
metabola kontrollen förbättras genom
användning av portalen och om det kan
bidra till att öka livskvaliteten hos barn/
ungdomar med diabetes. Samtidigt kan
vi studera hur design och funktionalitet
utvecklas, hur säkerhetsfrågor kan lösas,
om sidan underlättar för vårdpersonalen.
Eftersom skolsköterskor har inbjudits
och fått lägga sin egen information på sidan vill vi studera om systemet kan bidra
till ökad trygghet i skolmiljön.
I studien deltog ca 450 familjer från
barnklinikerna i Linköping och Jönköping. Under första året fick hälften av familjerna (slumpmässigt utvalda) tillgång
till webportalen, efter ytterligare ett år
fick samtliga tillgång till den. Nu har två
år gått och vi är inne i utvärderingsfasen.
Den görs både med kvantitativa mått
(HbA1c, akuta komplikationer, akutvård, validerade frågeformulär avseende
livskvalitet, användares självskattningar
av attityder, kunskap och beteende), samt
kvalitativ metodik (intervjuer). Hur man
använt portalen studerar vi med hjälp av
loggprogram för att se vilka sidor som använts, hur mycket och av vilka grupper.
De mest besökta sidorna på portalen det
första året var de sidor där det finns möjlighet till kommunikation med andra som
blog, diskussionsforum och den sida där
man kan skriva en berättelse. Därefter kom
de två teamens egna sidor och den biomedicinska simulatorn. Vi har ännu inte analyserat användningen det andra året.
Det vi hittills sett genom intervjuer
med personalen i de båda teamen 2006,
just innan portalen öppnades var att man
var positivt inställd till en webbsida som
stöd i det kliniska arbetet som komplement till mottagningsbesök och annan
personlig kontakt. Uppföljande intervjuer är gjorda i augusti 2008 och analys av
resultaten pågår.
Vi tror att ett hinder att använda sidan
har varit login-kravet. Efter att man under två år behövt login för att nå webbportalen Diabit lägger vi den nu öppen
på Internet utan krav på login. Vår förhoppning är att den ökade tillgängligheten ökar nyttan. De två diabetesteamen
kommer att uppdatera innehållet ett par
gånger om året vid gemensamma arbetsmöten och forskargruppen kommer att
fortsätta studera användning och effekter.
Användare bjuds också in att ge synpunkter och påverka innehåll och funktion.
Diabit är internationellt sett unikt som
kliniskt experiment med öppen version
av portalen som erbjuder alla runt barnet
en samlad ingång till icke-kommersiell
- sjukdomsspecifik hälsoinformation
kvalitetssäkrad av lokala vårdteam
- information från tredje part via online
nätverk från patienter till patienter
- kvalitetssäkrad behandlingsinformation till skolsköterskor, för ökad
trygghet omkring diabetesbarnet i
skolan
- online pedagogiska hjälpmedel
- online boknings- och recept service
- en rad andra relevanta webbtjänster
länkade
Välkommen att titta själv på
www.diabit.se !
Referenser
1.Hanberger L., Samuelsson U., Lindblad B., Ludvigsson J. A1C in children and
adolescents with diabetes in relation to certain clinical parameters: the Swedish Childhood
Diabetes Registry SWEDIABKIDS. Diabetes Care. 2008 May;31(5):927-9
2.Hanberger L., Ludvigsson J., Nordfeldt S., Quality of care from the patient’s
­perspective in pediatric diabetes care. Diabetes Res Clin Pract. 2006 May;72(2):197-205
3.Nordfeldt S., Johansson C., Carlsson E., Hammersjö JA. Prevention of severe
­hypoglycaemia in type I diabetes: a randomised controlled population study.
Arch Dis Child. 2003 Mar;88(3):240-5
4.Tumini S., Anzellotti MT., Chiarelli F. Camps for children with T1DM. Acta Biomed.
2003;74 Suppl 1:32
5.Farmer AJ., Gibson O., Tarassenko L., Neil HAW. A systematic review of ­telemedicine
interventions to support blood glucose self-monitoring in diabetes. Diabet Med. 2005
Oct;22(10):1372-8
6.Franklin VL., Waller A., Pagliari C., Greene SA. A randomized controlled trial of Sweet
Talk, a text-messaging system to support young people with diabetes. Diabet Med. 2006
Dec;23(12):1332-8
7.Barnombudsmannen, Statistiska centralbyrån. Barnombudsmannen rapporterar
BR 2007:14. Upp till 18 – fakta om barn och ungdom.
8.Nordfeldt S., Hanberger L., Malm F., Ludvigsson J. Development of a PC-based
­diabetes simulator in collaboration with teenagers with type 1 diabetes. Diabetes Technol
Ther. 2007 Feb;9(1):17-25.
b arnb lad e t # 6
2008
29
Referat från utbildningsdagen
Att våga se och agera vid omsorgssvikt
– hur samtalar vi med det utsatta barnet?
Torsdagen den 26 september arrangerade
Riksföreningen en uppskattad
utbildningsdag i Stockholm på temat
omsorgssvikt. Här följer ett k­ ortfattat
referat från ­utbildningsdagens fyra
föreläsningar.
Ulrika Borlin och
Annika Ruisniemi från­
Sönderbyns sjukhus titta
r på
Barnets bok från barnkli
niken på
Linköping Universitetssju
khus
Katarina Karlsson från Borås
­inspekterar utbudet av nya böcker.
Stort tack till våra utställare
och ett speciellt tack till
­Pampers och Proctor and
­Gamble som sponsrade
lokalen.
Berit Finnström och Eva Gärdsmo Pettersson
30
ba r nbl a d et # 6
2008
Att identifiera omsorgssvikt
Karin Lundén, socionom, leg psykoterapeut,
fil.dr i psykologi, Göteborgs universitet
Omsorgssvikt innebär att föräldrarna eller de som har omsorgen om barnet, skadar det fysiskt och/eller psykiskt eller
försummar det så att barnets hälsa och
utveckling är i fara. Begreppet omsorgssvikt innefattar, enlig Karin Lundén, alla
former av bristande omsorg av barnet;
misshandel, vanvård men också försummelse och oförmåga att förstå och tillgodose barnets fysiska och psykiska behov
(bristande känslomässighet).
Anknytningsprocessen mellan förälder
och barn har stor betydelse vid omsorgssvikt. Barn vars föräldrar inte har förmågan att knyta an till sitt barn, blir ofta
provocerade av sina barns signaler om
behov av närhet. Karin Lundéns forskning visar att de vanligaste tecknen på
omsorgssvikt är fysisk vanvård, följt av
känslomässig otillgänglighet i föräldrabarnrelationen och försummelse. Fysisk
misshandel m m, förekommer relativt
sällan.
Vad säger lagen?
Eva Tornberg, socialsekreterare, Stockholm.
Eva Tornberg inledde med att beskriva
att inledd eller avslutad utredning är sekretessbelagd, vilket innebär att Socialtjänsten inte kan berätta om utredning
till BVC eller annan vårdgivare om inte
föräldern ger sitt medgivande. Återkoppling brukar ändå gå bra eftersom de flesta
föräldrar ger sitt medgivande. Socialtjänsten har rätt att ringa myndigheter/
befattningshavare och begära in uppgif-
ter om barnet under utredning eller då
insatser pågår men kan alltså själv inte
alltid ge information tillbaka.
Föräldrabalken råder över SOL (Socialtjänstlagen). Föräldrar kan neka insatser för barnet om det inte handlar om
tvångsinsatser. Barnsjuksköterskor är
skyldiga att anmäla. Anmälan av yrkesverksam skall/bör inte vara anonym. En
anonym anmälan har lägre dignitet än en
icke anonym. Om man anmält men socialtjänsten inte funnit skäl att utreda eller vidta åtgärd ska man anmäla igen om
man tycker att det finns nya skäl för det,
rådde Eva Tornberg.
Eva Tornberg rätade ut många frågetecken och förklarade samtidigt vad SOL
och Sekretesslagen säger och innebörden och konsekvensen av lagtexten. Hon
gjorde också en bra genomgång av handläggningen av ett anmält ärende inom socialtjänsten.
en med samtalet, utan att berätta eller påstå något själv. Det är också viktigt förklara de tre grundreglerna; att barnet ska
säga ifrån om det inte förstår, att barnet
ska säga att det inte vet om det inte har
svar på frågan samt att barnet ska rätta
intervjuare om den säger något som är fel.
Ställ i övrigt öppna, inviterande frågor, t
ex ”vet du hur det kommer sig att du ska
prata med mig?”
Barnsjukvårdens möte med det
­utsatta barnet.
Björn Tingberg, specialistsjuksköterska barn,
fil mag, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset
Hur samtalar vi med det
utsatta barnet?
Ann-Christin Cederborg, leg psykoterapeut,­
docent, universitetslektor i psykologi,
­Linköpings universitet
Ann-Christin Cederborg berättade att utsatta barn är mer kompetenta att berätta
om vad de varit med om än vad man tidigare trott, givet rätt samtalsförutsättningar. Förmågan att berätta påverkas
av barnet ålder och utvecklingsnivå, intervjuare, intervjumiljö och typ av frågor som ställs. Intervjuaren ska ge socialt stöd i form av ögonkontakt, leenden,
avkopplat kroppsspråk, undvika kroppskontakt och använda ett språk som barnet förstår, etc. Rummet ska vara barnanpassat, utan bord mellan intervjuare och
barn och samtalet ska inte skrivas ned
utan föras just som ett samtal. När barnet
är runt fyra år kan det svara på öppna frågor som var, hur, vem. Frågan varför bör
dock konsekvent undvikas. Risken ökar
för felaktig information om styrande frågor ställs.
Cederborg betonade vikten av att i
början av intervjun förklara målsättning-
Björn Tingberg från MIO-gruppen i
Stockholm, gav ett sjukhusperspektiv på
mötet med det utsatta barnet och dess
familj. Björn berättade om några fall av
våld och övergrepp på barn som kommit
till Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Han menar att man inom barnsjukvården inte är så bra på att anmäla misstänkt
omsorgssvikt. Det beror enligt honom
bland annat på sjukvårdens hierarkiska
system; om inte läkaren tycker det skall
anmälas gör inte sjuksköterskan det heller. Uppgiften på sjukhuset är i första
hand att diagnostisera och behandla. Ofta
tänker personal: ”vad jobbigt för föräldern om vi har fel” i stället för att tänka
”vad bra för barnet om vi har rätt och anmäler”.
Till Astrid Lindgrens Barnsjukhus
akutmottagning kommer drygt 50 000
barn/år och av dessa anmäls 100. Troligen
alldeles för lite. 900 barn söker årligen för
”fall från skötbord”. Ev. är flera av dem
utsatta för misshandel.
Det är bra att vara två som skriver under en anmälan, anser Björn Tingberg och
verksamhetschefen bör stå bakom som
stöd. Det är bra med en pärm på avdelningen om hur anmälan skall göras och
vad som gäller i en sådan situation. Den
bör också innehålla kontaktuppgifter,
förlaga för anmälan och annan praktisk
material.
b arnb lad e t # 6
2008
31
Vi bidrar till
folkhälsan
Sanofi Pasteur MSD
Vi är det enda företag i Europa som
helt och hållet arbetar med att
Vi är
vacciner
Sanofi Pasteur MSD är det företag i
Europa som har störst kunskap om och
erfarenhet av vacciner.
Vårt utbud består av ett omfattande
sortiment för barn, ungdomar och vuxna.
För att vaccination ska fungera som ett
bra skydd för hela befolkningen måste
SE-191-01
det vara ett tryggt alternativ för alla.
Därför är det viktigt för oss att erbjuda
vacciner som har så lång verkningstid
och så få biverkningar som möjligt.
Tel. 08-564 888 60
www.spmsd.se
utveckla och sälja vacciner.
Vacciner
för olika
situationer!
Karies och
­kariesrelaterade
faktorer hos barn
och ungdomar
Anita Alm försvarade sin avhandling ”On dental caries and caries-related
factors in children and teenagers” vid Göteborgs universitet (Sahlgrenska
akademin, odontologiska institutionen, avdelningen för cariologi)
den 12 juni 2008.
Tidigare publicerad i tidningen Hälsan i Centrum, nr. 3, 2008
Studie 1
Anita Alm
Leg tandläkare,
pedodontist, Odont. Dr.
Barn och- ungdomstandvården,
Kärnsjukhuset, 541 85 Skövde,
telefon: 0500-43 29 00,
e-post: [email protected].
Det finns idag begränsad kunskap om mjölktandskaries i växelbettet. I den officiella statistiken redovisas karies i de primära tänderna t.o.m.
sex års ålder, därefter redovisas enbart karies i de
permanenta tänderna. Detta innebär att många
barn från sju års ålder kan registreras som kariesfria även om de har karies i sina primära tänder.
Officiell statistik ger alltså en skev bild av verkligheten. Det finns få publicerade studier inom
detta ämnesområde
Syftet med den första studien var att beskriva vård som utförs i det primära bettet mellan
7–12 års ålder och att relatera denna vård till
kariesförekomsten i det primära bettet vid sex
års ålder.
Studie 1, som är retrospektiv baseras på status- och journaluppgifter på ett slumpmässigt
urval av 381 barn födda 1987 i Jönköpings län
och som regelbundet hade behandlats på folktandvården i länet mellan 6–12 års ålder. I det
primära bettet utfördes i medeltal 2,5 behandlingsåtgärder i åldersintervallet 7–12 år. De
flesta åtgärderna (75 procent) utfördes mellan
7–9 års ålder. Omgörningar var allmänt förekommande, av samtliga utförda fyllningar var
31 procent omgörningar. Resultatet tyder på
att det utförs mer vård i det primära bettet efter
sex års ålder än före. Det var med andra ord ett
omfattande vårdbehov i det primära bettet även
efter sex års ålder. Studien visar vidare att barn
med tidigare karieserfarenhet i genomsnitt fick
3,5 ggr så många behandlingsåtgärder utförda
jämfört med kariesfria barn. Majoriteten, 87
procent av barnen som hade tidigare karieserfarenhet fick åtgärder utförda jämfört med 34
procent för de barn som var kariesfria vid sex
års ålder.
Resultatet visar behov av epidemiologisk redovisning i det primära bettet även efter sex års
ålder. Det är svårt att bedöma vårdbehov och
planera barntandvård om vi inte redovisar karies i det sena primära bettet. Den höga omgörningsfrekvensen visar att det är svårt att göra
bra fyllningar i mjölktänder. Målet bör vara att
förebygga kariesskador istället för att åtgärda
med lagningar. Studien betonar också vikten av
tidig prevention för att förhindra fortsatt kariesutveckling.
Studie 2
Det övergripande syftet med den andra studien
var att följa kariesutvecklingen hos en grupp
15-åringar som tidigare ingick i ingick i projektet ”Tidig identifiering av småbarn med kariesrisk” som genomfördes vid Odontologiska
Institutionen i Jönköping mellan åren 1988 och
1993. Cirka 630 barn födda 1987 i Jönköpings
b arnb lad e t # 6
2008
33
kommun undersöktes odontologiskt vid
ett, tre och sex års ålder. Föräldrarna intervjuades om barnens kost- och munhygienvanor m.m. när barnen var ett, och
tre år. I samband med den kliniska undersökningen av barnen vid ett års ålder
fick båda föräldrarna fylla i var sin enkät
angående psykosociala faktorer. Projektet
resulterade 1995 i Lill-Kari Wendts doktorsavhandling ”On oral health in infants
and toddlers”.
De specifika syftena var att studera:
•Approximal karies hos 15-åringar i relation till karies under förskoleåldern
•Faktorer från tidig barndom, som kan
relateras till approximal karieserfarenhet vid 15 års ålder
•Om det finns samband mellan ”åldersrelaterat Body Mass Index” (isoBMI)
och approximal karieserfarenhet hos
tonåringar
Den nu aktuella studien är en röntgenstudie, där bitewing-röntgen från 568
ungdomar har granskats avseende approximala kariesskador och fyllningar.
Registrering av karies innefattade alla approxiamla kariesskador på premolarer och
molarer. I denna registrering ingick också
initialkaries, som normalt inte redovisas i
officiell statistik.
Två tredjedelar (67 procent) av
15-åringarna hade approximal karieserfarenhet (initialkaries inkluderat), medan
22 procent hade manifest karieserfarenhet. Medelvärde för antalet karierade och
fyllda approximalytor var 3,2 och av dessa
var 86 procent initiala. Studien visar att
approximalkaries är undervärderad och
bör ingå i kariesregistrering och i Socialstyrelsens officiella statistik för att visa
den ”sanna tandhälsan” i befolkningen.
Resultaten visar ett starkt samband
mellan tidig karieserfarenhet (barn som
har utvecklat kariesskador redan vid tre
års ålder) och karies vid 15 års ålder. Vidare hade barn med manifest karies vid
tre års ålder mer karies vid 15 år än de
barn som utvecklade karies senare under
förskoleåldern. Medan barn som var kariesfria under förskoleåldern uppvisade den
bästa tandhälsan vid 15 års ålder.
Ett flertal psykosociala faktorer från
tidig barndom påverkar tandhälsan i ett
längre tidsperspektiv. Detta avspeglas
i att barn som uteblev från undersökning vid 1 års ålder i genomsnitt hade
mer än dubbelt så mycket karies vid 15
år jämfört med barn som kom till dessa
undersökningar. Andra faktorer från ti-
34
ba r nbl a d et # 6
2008
dig barndom som påverkar tandhälsan
negativt hos tonåringar var om mamman
uppgav att hon själv skötte sina tänder
mindre bra och om pappan var missnöjd
med sin sociala situation. Det är viktigt
att vi utnyttjar denna kunskap och stöttar
föräldrar som har en komplicerad social
situation. Målet måste vara att förebygga
karies hos alla barn från tidig ålder.
Studien visar också att kost- och munhygienvanor under tidiga barnaår också
påverkar tandhälsan i ett längre perspektiv. Barn med hög sötsakskonsumtion, det
vill säga barn som åt godis mer än en gång
i veckan eller barn som mer än tre gånger
i veckan konsumerade kariesriskprodukter som läsk, saft, nyponsoppa, kakor och
glass m.m. hade mer karies i tonåren än
jämfört med barn som sällan eller aldrig
åt sötsaker. Vidare fann studien att tidigt
etablerade goda munhygienvanor, d.v.s.
tandborstning två gånger per dag med fluortandkräm, har stor betydelse för att uppnå en god tandhälsa även senare i livet.
Kariessituationen vid 15 års ålder relaterades också till isoBMI (åldersrelaterat
Body Mass Index) vid samma ålder. Ungdomarna delades in i grupper avseende
isoBMI. Av dessa ungdomar hade 84 procent normalvikt/undervikt (isoBMI < 25),
12 procent hade övervikt (isoBMI 25–
29,9) och fyra procent hade fetma (isoBMI >
– 30). Resultatet visar att ungdomar
med övervikt och fetma hade signifikant
fler kariesskador än de med normalvikt.
Både karies och fetma är multifaktoriella
sjukdomar som bland annat kan relateras
till matvanor. Multiprofessionellt samarbete bör utnyttjas för att förebygga såväl
karies som fetma.
Konklusioner
•Barn med karieserfarenhet vid sex års
ålder fick signifikant mer vård utförd i
det primära bettet mellan 7 och 12 års
ålder jämfört med kariesfria barn (Delarbete I)
•Approximal karies hos tonåringar
är undervärderad i officiell statistik.
15-åringar har en betydande andel initiala kariesskador approximalt (Delarbete II)
•Studien visar samband mellan karieserfarenhet i det tidiga primära bettet och
approximal karies i det permanenta
bettet hos 15-åringar (Delarbete II)
•Bra munhygienvanor inklusive borstning med fluortandkräm etablerad vid
tidig ålder utgör en bra grund för god
tandhälsa (Delarbete III)
•Föräldrarnas psykosociala situation och
attityd påverkar tandhälsan även i ett
längre perspektiv (Delarbete III)
•Ungdomar med övervikt och fetma har
signifikant mer approximal karies än
normalviktiga ungdomar (Delarbete
IV)
Avhandlingen visar att förebyggande behandling bör sättas in mycket tidigt, speciellt för barn som uteblir från tandundersökningar och för barn som har utvecklat
kariesskador redan under förskoleperioden. För att uppnå bättre tandhälsa hos
våra barn och tonåringar är det viktigt att
samarbetet mellan tandvården och mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården utvecklas och förbättras.
För ytterligare information hänvisas till
författaren leg. tandläkare Anita Alm.
”On Dental Caries and Caries-Related Factors in Children and Teenagers”
Ingående delarbeten:
I. Alm A, Wendt LK, Koch G: Dental treatment of the primary dentition in 7–12
­year-old Swedish children in relation to caries experience at 6 years of age.
Swed Dent J 2004;28:61–66.
II. Alm A, Wendt LK, Koch G, Birkhed D: Prevalence of approximal caries in posterior
teeth in 15-year-old Swedish teenagers in relation to their caries experience at
3 years of age. Caries Res 2007;41:392–398.
III.Alm A, Wendt LK, Koch G, Birkhed D: Oral hygiene and parent-related factors
during early childhood in relation to approximal caries at 15 years of age.
Caries Res 2008;42:28–36.
IV.Alm A, Fåhraeus C, Wendt LK, Koch G, Andersson-Gäre B, Birkhed D: Body
adiposity status in teenagers and snacking habits in early childhood in relation to
approximal caries at 15 years of age. Int J Pediatr Dent 2008;18:189–196.
Materialet till avhandlingen kommer från två olika studier. Den första studien har
resulterat i delarbete I. Den andra delstudien, som utgör tyngdpunkten i avhandlingen
har resulterat i delarbete II, III och IV.
Åsa Lindblad, RfB-stipendiat 2007.
Internetbaserad självrapportering
av symtom hos ungdomar med
­inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
Åsa Lindblad
Leg barnsjuksköterska
Sektionen för Barngastroenterologi
och Nutrition
Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Karolinska Universitetssjukhuset,
Solna
[email protected]
Sammanfattning
Studien presenterar dels en utvärdering av reliabiliteten av symtompoäng hos ungdomar
med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom
(ibd) via ett nytt dataprogram, Asagram© jämfört med symtompoäng via papper och ­penna
och dels sambandet mellan symtompoäng
via Asagram© och resultatet av calprotectin i
­avföringen, vilket är ett kliniskt mätvärde på
inflammation i tjocktarmen.
19 ungdomar med ibd deltog. Resultaten visar att det var god reliabilitet mellan registre­
Bakgrund
ibd utgörs av diagnoserna Crohn´s sjukdom
(cd), ulcerös kolit (uc) samt obestämbar kolit (ic). Dessa sjukdomar har stor inverkan på
drabbade barn och ungdomars liv med daglig
medicinering och regelbundna sjukhuskontakter under hela uppväxten. Incidensen av kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar hos barn
och ungdomar har ökat de senaste decennierna i
västvärlden. I en rikstäckande svensk studie som
omfattade barn under 16 år under åren 1984–
95, påvisades en ökning av antalet nya fall av uc
och antalet nyinsjuknade i uc var något högre än
antalet nyinsjuknade i cd (Lindberg, Lindquist,
Holmquist, & Hildebrand, 2000). En senare
studie från norra Stockholm av barn och ungdomar under 16 år ålder visade däremot en markant ökning av antalet nya fall av cd under åren
1990–2001 och en klar dominans av nya fall av
cd i förhållande till nya fall av uc. Incidensen
av cd för barn under 16 år var 4,9 per 100 000
(Hildebrand, Finkel, Grahnquist, Lindholm,
Ekbom, & Askling, 2003). I en aktuell studie
på vuxna patienter i Stockholms län var incidensen av cd 8,3 per 100 000. Detta innebär att ca
0,2 procent av befolkningen för närvarande har
cd (Lapidus, 2006).Vid cd kan inflammationen
vara utbredd från munnen och genom hela magtarmkanalen, medan vid uc kan inflammationen
vara utbredd från rektum och omfatta delar av
eller hela kolon. Sjukdomssymtomen hos barn
ring av symtompoäng via dataprogrammet
Asagram© jämfört med registreringen via papper och penna, men inget samband mellan resultat av fekalt calprotectin och symtompoäng
via Asagram©.
Slutsatsen av studien blev att användningen
av Asagram© via Internet är möjligt för ungdomar med ibd.
Framtida studier ska fokusera på att utvärdera symtomfrågorna i programmet som kommer att anpassas till diagnoserna Ulcerös kolit
respektive Crohn’s sjukdom.
är ofta smygande och kan ibland pågå under flera år innan man söker hjälp för besvären. Vid
cd förkommer diffusa buksmärtor, viktnedgång
och avstannad längdtillväxt med en försenad pubertet som följd. Kroniska munsår samt perianala abscesser kan också förekomma och är ibland
de enda symtomen på cd. Vid UC är de vanligaste symtomen frekventa diarréer som ofta är
blodtillblandade. Båda sjukdomarna har varierande förlopp med omväxlande sjukdomsaktiva
perioder och kortare eller längre perioder med
avsaknad av sjukdomsaktivitet s.k. remission
(espghan 2005).
Behandling
Målsättningen med behandlingen är att uppnå
symtomfrihet – d v s remission, en normal tillväxt och pubertetsutveckling, en god livskvalitet samt utläkning av den inflammerade slemhinnan.
Behandlingen omfattar läkemedel, nutrition
och/eller kirurgisk behandling.
Livskvalitet och IBD
ibd i barn- och ungdomsåren är förenat med stora psykosociala påfrestningar och barn med ibd
är den grupp kroniskt sjuka barn som skattar sig
lägre vid undersökningar om livskvalitet jämfört med andra kroniska sjukdomsgrupper t.ex.
ungdomar med diabetes. Anledningen till detta kan bl.a vara att symtomen vid ibd är något
b arnb lad e t # 6
2008
35
man ogärna pratar om. Symtom som t.ex
ljud och lukt från magen kan vara genant
och svårt att prata om för tonåringar och
kan uppfattas som ”socialt degraderande”
(Engström, 1992; Engström & Lindquist,
1991). Även behandlingen kan vara påfrestande och leder ofta till begränsningar
av olika aktiviteter. Eftersom sjukdomsförloppet är oförutsägbart och går i skov,
gör det att fritidsaktiviteter och skolgång
kan vara svåra att planera.
Sjukdomsaktivitet vid IBD
Sjukdomsaktivitet mäts både objektivt
och subjektivt. Objektivt genom bl.a.
blod- och avföringsprov och subjektivt
genom att patienterna får självskatta välbefinnande, symtom och livskvalitetsaspekter.
Det finns inget kemiskt eller immunologiskt test idag som ensamt kan användas för att bedöma sjukdomsaktivitet vid
ibd (Fagerberg, 2007). Studier har visat
att objektiv sjukdomsaktivitet och subjektiv uppfattning om välbefinnande inte
överensstämmer (Loonen et al., 2002).
Calprotectin
Calprotectin är ett protein som finns i
en typ av vita blodkroppar som ingår i
kroppens immunförsvar. Detta protein,
calprotectin, är mätbart i blod och i avföring. Calprotectin i avföring är en enkel och tillförlitlig markör för att uppskatta pågående slemhinneinflammation
i tjocktarmen vid känd ibd. (Fagerberg,
Lööf, Merzoug, Hansson, & Finkel, 2003;
Fagerberg, Lööf, Myrdal, Hansson, &
Finkel, 2005; Fagerberg, 2007).
PCDAI
För att kunna bedöma sjukdomsaktivitet
hos ungdomar med cd utvecklades under
1990-talet en skattningsskala, Pediatric
Crohn Activity Index (pcdai), (Hyams et
al., 1991), som tog hänsyn till symtom
som kunde sättas i samband med aktivitet i tarminflammationen.
Två studier har gjorts då man har mätt
om ett mindre omfattande pcdai kan ge
samma information som det ursprungliga. Original – pcdai validerades mot
de två förkortade versionerna av pcdai.
Båda studierna gav samma resultat d.v.s
36
ba r nbl a d et # 6
2008
att den förkortade PCDAI har samma
kliniska betydelse (Loonen, Griffiths,
Merkus& Derkx, 2002; Shepanski, Markowitz, Mamula, Hurd & Baldassano,
2004). Utifrån dessa studier har ibd-dagboken tagits fram på sektionen för Barngastroenterologi och Nutrition på Astrid
Lindgrens Barnsjukhus (alb), Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.
Självrapportering
För att kunna styra behandlingen och
anpassa medicinering och annan behandling behövs adekvata indikatorer på
sjukdomsaktivitet. För ibd hos barn och
ungdomar har man i många år förlitat
monitoreringen av sjukdomsaktivitet på
självrapportering av symtomen från barn
och ungdomar, föräldrarnas uppgifter om
sjukdomstecken, resultat av laboratorieprov samt mätning av kroppsvikt och
kroppslängd. Dessa uppgifter har legat
till grund för att styra behandlingen (Hyams et al., 1991).
Syfte
Att utvärdera reliabiliteten av v-dagbokens poängmätning via dataprogrammet
Asagram© hos ungdomar med ibd samt
att studera sambandet mellan ibd-dagbokens poängmätning via Asagram© och
resultatet av analys av calprotectin i avföring.
Metod
munikation mellan patient och sjuksköterska på sektionen för Barngastroenterologi och Nutrition på alb. Programmet
består av ibd-dagbokens frågor som patienten svarar på en gång per vecka.
Programmet har utarbetats tillsammans med Enheten för Informationsteknik på Karolinska Universitetssjukhuset,
Solna. För att skydda patientens identitet
använder han/ hon aldrig sitt personnummer för att logga in.
Patienter
En förfrågan om att delta i studien gick
ut till alla ungdomar i åldern 13–18 år
med ibd som fanns registrerade på barngastro- och nutritionsenheten på alb i januari 2007, och som fått diagnosen ibd
mer än sex månader tidigare. Totalt tillfrågades 121 patienter, 71 pojkar och 50
flickor. Sextioen ungdomar (50 procent)
svarade på inbjudan, 32/61 (52 procent)
svarade att de ville delta, 27/61 (44 procent) tackade nej, i två svar (tre procent)
fanns varken besked om ja/nej. Fyra svar
i ja-gruppen saknade avsändare. Av dem
som var villiga att delta var 18 (64 procent) pojkar och 10 (36 procent) flickor
och av de 27 som inte ville delta var 18
pojkar (67 procent) och nio flickor (33
procent). De 28 ungdomar som svarade ja
inbjöds att komma till sjukhuset för att
genomföra studien. Tjugofem av 28 (89
procent) meddelade att de skulle delta,
men tre uteblev.
IBD-dagboken
Dagboken innehåller fem frågor som
ställs till barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom vid de flesta
sjukvårdskontakter. Hur mår du? Har du
ont i magen? Hur ofta bajsar du? Finns
det blod i bajset? Hur brukar bajset se ut?
Varje fråga har fyra svarsalternativ och
maximalt poäng för ibd-dagboken är 15
poäng. Dagboken visar patientens upplevelse om hur han/hon mår, och behöver
kompletteras med avföringsprov och/eller
blodprover för att ge en fullständig information om sjukdomens grad. ibd-dagboken är inte utvärderad avseende reliabilitet eller validitet.
Asagram©
Asagram© är ett dataprogram för kom-
Genomförande
Förfrågan om att delta skickades hem per
post, dels i form av en föräldrainformation
och dels en patientinformation som båda
skulle skrivas under och skickas tillbaka.
I samma utskick medföljde ett frankerat
kuvert för att returnera svaren. När svaren
hade kommit in, skickades en inbjudan
hem till dem som tackat ja. Man fick då
välja en av två kvällar för att komma till
sjukhuset för information och genomförande av studien. Ungdomarna informerades om studiens syfte. Informationen avslutades med att ungdomarna fick en kort
skriftlig instruktion om hur de skulle logga in i dataprogrammet, Asagram©, och
därefter delades ibd-dagboken (på papper,
dag 1) ut. Ungdomarna fyllde i detta pap-
per direkt och lämnade tillbaka det till
författaren. Därefter fick ungdomarna sätta sig vid var sin dator och logga in via Internet på hemsidan www.asagram.se, för
att svara på de fem frågorna via Asagram©.
När de lämnade sjukhuset fick de med sig
ett frankerat och adresserat kuvert. I kuvertet fanns en provtagningsburk för avföringsprov (calprotectin) samt ytterligare
en ibd-dagbok i pappersformat (papper
dag 2) att fylla i hemma. Svaren fylldes
i dagen därpå, och skickades tillsammans
med avföringsprovet tillbaka till författaren. Avföringsprovet skickades därefter
till Klinisk kemi på Karolinska universitetssjukhuset Solna, för analys.
Etikansökan
Studien är godkänd av regionala etikprövningsnämnden vid Karolinska Institutet, Stockholm, januari 2007.
Resultat
Totalt deltog 22 ungdomar, varav tolv
pojkar, och tio flickor. Uppgifter från tre
ungdomar som deltog i studien kunde
inte inkluderas p.g.a. ofullständiga uppgifter. Hos två pojkar registrerades inte
inmatningen av poäng via Internet och
en flicka skickade in sitt avföringsprov
för sent. För statistisk analys användes resultat från 19 ungdomar (tio pojkar och
nio flickor). Medianåldern var 16 år för
pojkarna och 14 år för flickorna.
Den individuella totalpoängen på frågorna ifyllda på papper på sjukhuset redovisas
i Figur 1. Sex deltagare hade noll poäng,
d.v.s. ingen subjektiv sjukdomsaktivitet.
Övriga deltagares totalpoäng varierade
mellan ett och fyra poäng av maximalt
femton. Medianvärdet för calprotectin
var 54 mg/g feces samt medelvärdet för
calprotectin var 493 mg/g feces.
Referensvärdet för calprotectin är < 50
mg/g feces (Fagerberg, Lööf, Merzoug,
Hansson, & Finkel, 2003; Fagerberg,
Lööf, Myrdal, Hansson, & Finkel, 2005;
Fagerberg, 2007).
Förhållandet mellan fekalt calprotectin
och totalpoängen för ibd-dagbokens frågor i Asagram© för respektive deltagare,
återges i Fig. 2.
Resultat av utvärdering av reliabiliteten mellan ibd-dagbokens frågor på papper och Asagram© presenteras i Tabell 1.
Den interna homogeniteten mellan
de fem frågorna i ibd-dagboken var låg,
Cronbach’s alpha bör ligga över 0,70 och
i denna studie var Cronbach’s alpha för
papperssvaren dag 1 och dag 2 0.44, och
för datorsvaren 0.46.
Spearman´s r-värden för korrelation
mellan svarspoängen från frågorna papper
dag 1, papper dag 2 respektive Asagram
och analysresultat av fekalt calprotectin
redovisas i Tabell 2.
Papper
Asagram©
6
5
4
3
1
0p
1p
2p
3p
4p
Deltagarnas
respektive
totalpoäng i
Deltagarnas
respektive
totalpoäng
IBD-dagboken på papper och registrerat
i IBD-dagboken
på
papper
och
på sjukhuset.
registrerat på sjukhuset.
Figur 2.
Totalsumma poäng IBD-dagbok,
och fekalt calprotectin mg/g i feces
Värden för fekalt calprotectin och total­
poängen för IBD-dagbokens frågor i Asagram©
(Internetsvar dag 1), för respektive deltagare.
Spearman’s r
medel median
range
medel
Fråga 1
Hur mår du?
0.26
0
0-1
0.26
0
0-1
1.0 (p<0,001)
Fråga 2
Har Du ont i magen?
0.31 0.5
0-1
0.31
0.5
0-1
1.0 (p<0,001)
Fråga 3
Hur ofta bajsar du?
0.10
0
0-1
0.05
0
0-1
0.69 (p=0,001)
Fråga 4
Finns det blod i bajset?
0.26
0
0-2
0.26
0
0-2
0.72 (p=0,001)
Fråga 5
Hur brukar bajset se ut? 0.68 0.5
0-2
0.63
0.5
0-2
0.91 (p<0,001)
Totalsumma
0-4
1.51
1.0
0-4
0.88 (p<0,001)
1.61 1.0
Antal deltagare, totalpoäng
Tabell 2: Korrelationen mellan svarspoängen och
fekalt calprotectinvärde
Tabell 1. Korrelation mellan papperssvar och Asagram©, IBD-dagboken
Figur 1.
median range
Papper dag 1
Papper dag 2
Asagram
Fråga 1 0,018(NS)
0,065(NS)
0,065(NS)
Fråga 2 0,331(NS)
0,264(NS)
0,414(NS)
Fråga 3 0,472(NS)
0,520(NS)
0,387(NS)
Fråga 4 -0,108(NS)
-0,068(NS) -0,027(NS)
Fråga 5 0,182(NS)
0,586(NS)
0,257(NS)
Total summa fråga 1–5
0,271(NS)
0,497(NS)
0,310(NS)
b arnb lad e t # 6
2008
37
t
e
h
Ny
100% mjölkfri
Äntligen ett mjölkfritt kosttillägg för barn
Finns i svartvinbärs- och neutral smak.
Neocate Active, tillsammans med den mjölkfria mat barnet kan äta, ger alla de näringsämnen barnet behöver för att växa och frodas på lika villkor som icke allergiska barn.
Med 6 dl (2 påsar) Neocate Active per dag får barnet rekommenderad mängd av kalcium,
fosfat och järn för att täcka sitt behov. Samtidigt tillgodoser man barnets behov av energi
och protein för en god tillväxt.
Med Neocate Active behövs inga extra vitamin- eller mineraltillskott.
Nutricia Nordica AB, Tel: 08-24 15 30
E-post: [email protected] š www.nutricia.se
Diskussion
Dataprogrammet Asagram©, har utarbetats för kommunikation mellan barn/
ungdomar med ibd och mottagningspersonal. Studien har visat att reliabilitet
för svarspoäng på frågorna via Asagram©
jämfört med svarspoäng via pappersformulär var god vilket stämmer väl med
tidigare undersökningar som gjorts mellan papper och ”skärm” (Vallejo, Jordan,
Diaz, Comeche, & Ortega, 2007).
Resultaten visar att ibd-dagboken inte
uppfyllde de psykometriska krav som
förväntades och att den inte kan ersätta
avföringsprov för fekalt calprotectin för
att bedöma inflammatorisk aktivitet hos
ungdomar med ibd. Ingen korrelation
mellan svaren på frågorna i ibd-dagboken och resultatet av fekalt calprotectinvärden påvisades i den aktuella studien.
En orsak kan vara att fekalt calprotectin och klinisk mätning av symtom mäter olika saker.
Fekalt calprotectin mäter inflammation
i tarmslemhinnan. Pågående inflammation kan förekomma utan att patienten
har kliniska symtom från tarmen. T.ex
kan tillväxtretardation vara enda symtomet vid cd, trots påvisad inflammation
i tarmen (Motil et al., 1993). Navas et
al. (2007) undersökte ungdomar med cd,
avseende fekalt calprotectin och pcdai
under pågående näringsbehandling. Man
kontrollerade fekalt calprotectin och pcdai före och efter fyra och åtta veckor,
efter påbörjad behandling med enbart
sondnäring under sex veckor. pcdai sjönk efter fyra veckor och var kvar på låg
nivå efter åtta veckor men fekalt calprotectin låg kvar på en hög nivå. Slutsatsen
var att trots att patienten uppnått klinisk
remission, sjönk inte calprotectin under
samma tid.
En annan orsak kan vara att ungdomar
med ibd kanske underskattar sina symtom.
I en studie studerades effekten av två
olika näringsbehandlingar i en prospektiv randomiserad studie. Det var en signifikant skillnad mellan gruppernas utfall,
mätt med laboratorieanalyser, men ingen
skillnad mellan grupperna beträffande gradering av välbefinnandekänsla vid slutet av
studieperioden (Johnson et al., 2006).
I framtiden kommer frågorna i ­Asagram©
att ersättas med den validerade och förkortade versionen av pcdai för patienter med
cd (Loonen et al., 2002; Shepanski et al.,
2004) och dessutom kommer ett motsvarande instrument för patienter med UC att
läggas till programmet.
Referensförteckning
Engström, I. (1992). Mental health and psychological functioning in children and
­adolescents with inflammatory bowel disease: a comparison with children having other
chronic illnesses and with healthy children. J Child Psychol Psychiatry, 33, 563-582.
Engström, I., & Lindquist, B. L. (1991). Inflammatory bowel disease in children and
adolescents: a somatic and psychiatric investigation. Acta Paediatr Scand, 80, 640-647.
ESPGHAN 2005. Inflammatory bowel disease in children and adolescents:
­recommendations for diagnosis-the Porto criteria
Fagerberg, U. L., Lööf, L., Merzoug, R. D., Hansson, L. O., & Finkel, Y. (2003).
Fecal calprotectin levels in healthy children studied with an improved assay. J Pediatr
Gastroenterol Nutr, 37, 468-472.
Fagerberg, U. L., Lööf, L., Myrdal, U., Hansson, L. O., & Finkel, Y. (2005).
Colorectal inflammation is well predicted by fecal calprotectin in children with
­gastrointestinal symptoms. J Pediatr Gastroenterol Nutr, 40, 450-455.
Fagerberg, U. L. 2007. Fecal Calprotectin in Children with Special Reference to
­Inflammatory Bowel Disease. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Institutionen för
kvinnors och barns hälsa.
Hildebrand, H., Finkel, Y., Grahnquist, L., Lindholm, J., Ekbom, A., & Askling,
J. (2003). Changing pattern of paediatric inflammatory bowel disease in northern
­Stockholm 1990-2001. Gut, 52, 1432-1434.
Hyams, J. S., Ferry, G. D., Mandel, F. S., Gryboski, J. D., Kibort, P. M., Kirschner,
B. S., et al. (1991). Development and validation of a pediatric Crohn’s disease activity
index. J Pediatr Gastroenterol Nutr, 12, 439-447.
Johnson, T., Macdonald, S., Hill, S. M., Thomas, A., & Murphy, M. S. (2006).
Treatment of active Crohn’s disease in children using partial enteral nutrition with liquid
formula: a randomised controlled trial. Gut, 55, 356-361.
Lapidus, A. (2006). Crohn’s disease in Stockholm County during 1990-2001:
an epidemiological update. World J Gastroenterol, 12, 75-81.
Lindberg, E., Lindquist, B., Holmquist, L., & Hildebrand, H. (2000). Inflammatory
bowel disease in children and adolescents in Sweden, 1984-1995. J Pediatr Gastroenterol
Nutr, 30, 259-264.
Loonen, H. J., Derkx, B. H., & Griffiths, A. M. (2002). Pediatricians overestimate
importance of physical symptoms upon children’s health concerns.
Med Care, 40, 996-1001.
Loonen, H. J., Derkx, B. H., Koopman, H. M., & Heymans, H. S. (2002). Are parents
able to rate the symptoms and quality of life of their offspring with IBD? Inflamm Bowel
Dis, 8, 270-276.
Loonen, H.J., Griffiths, A.M., Merkus, M.P., Derkx, H.H.F. (2002).
A Critical ­Assessment of Items on the Pediatric Crohn´s Disease Activity Index.
J Pediatr ­Gastroenterol Nutr,36, 90-95.
Motil, K. J., Grand, R. J., Davis-Kraft, L., Ferlic, L. L., & Smith, E. O. (1993).
Growth failure in children with inflammatory bowel disease: a prospective study.
­Gastroenterology, 105, 681-691.
Navas,V., Blasco,J. Sierra, C. Barco, A. Vicioso, I. (2007). Faecal calprotectin remains
high with the primary therapy nutritional in CD. J Pediatr Gastroenterol Nutr, 44, e257.
Orem, D. E. (1997). Views of human beings specific to nursing. Nurs Sci Q, 10, 26-31.
Shepanski, M.A., Markowitz, J.E., Mamula, P., Hurd, L.B., Baldassano, R.N. (2004).
Is an Abbreviated Pediatric Crohn´s Disease Activity Index Better Than the Original? J
Pediatr Gastroenterol Nutr,39, 68-72.
Vallejo, M. A., Jordan, C. M., Diaz, M. I., Comeche, M. I., & Ortega, J. (2007).
­Psychological assessment via the internet: a reliability and validity study of online
(vs paper-and-pencil) versions of the General Health Questionnaire-28 (GHQ-28) and the
Symptoms Check-List-90-Revised (SCL-90-R). J Med Internet Res, 9. Jan–Mar; 9(1): e2.
b arnb lad e t # 6
2008
39
Barnförbjuden!
Fri från konstgödsel och besprutningar. Ekologiskt odlad,
KRAV-märkt, med en naturlig sötma, saftig och god. Men
det räcker inte. Vi på HiPP kräver mer än så av en morot. För
att vi ska godkänna en råvara i vår barnmat kontrollerar vi
den 260 gånger. Den ska innehålla rätt mängd av nyttiga
ämnen; inte för mycket järn, inte för lite järn, inte för mycket
mineraler, inte för lite mineraler – allt ska stämma in till
minsta lilla vitamin. Precis lika viktigt är det att en råvara
inte innehåller några skadliga ämnen, lika viktigt är det
att den innehåller de ämnen som faktiskt ska finnas där.
Men de flesta väljer ändå HiPP för den goda smakens skull.
Recepten på våra rätter är hemliga. Men som varje duktig
kock vet beror den goda smaken just på den höga kvaliteten
på råvarorna. God ekologisk måltid!
läs mer om hipp på vår hemsida www.hippbarnmat.se
Pernilla Garmy, Pampersstipendiat
Den goda pedagogiken lockar fram mer av
barnet bakom autismen – erfarenheter av en
förskole­verksamhet för barn med autism
Våren 2003 planerades det för en speciell förskoleverksamhet för barn
med autism som skulle starta till hösten i området där jag arbetade som
skolsköterska. Eftersom jag har ett särskilt intresse för detta, ansökte jag
om Pampers stipendium genom Riksföreningen för barnsjuksköterskor för
att utvärdera denna nya verksamhet. Det resulterade i en fallstudie som
presenteras nedan. Ur intervjumaterialet med föräldrar och pedagoger
utkristalliserades tre huvudkategorier: Pedagogik, Miljö samt Utveckling.
Det kan ses som ett flöde, att pedagogik i samverkan med miljö ledde till
utveckling. Personal och föräldrar berättade om hur nöjda de var med verksamheten, men av organisatoriska orsaker lades den ändå ner efter två år.
Bakgrund
Pernilla Garmy
Barnsjuksköterska
[email protected]
Under två år (2003–2005) erbjöds en specialenhet för barn med autism inom den kommunala
förskolan i en medelstor kommun i södra Sverige. Autismspektrumstörning är en genomgripande störning i utvecklingen som innefattar
svårigheter med social interaktion, kommunikation och rigiditet i tankesätt och beteende (1).
Tre barn med autism och utvecklingsstörning
gick i denna specialenhet. Barnen var tidigare
placerade på olika förskolor och var beroende av
en assistent under hela vistelsen på förskolan. På
vissa förskolor fanns det utrymme anpassat för
individualiserat arbete, medan andra förskolor
använde rum som tillfälligtvis var lediga. Enligt
skolområdeschefen var det i princip kostnadsneutralt om förskoleverksamheten för barn med
autism var samlade på samma förskola, eller om
barnen var utspridda på olika förskolor med assistent. Den nystartade förskoleverksamheten
förlades på en kommunal förskola, där miljön
och pedagogiken anpassades för barn med autism. All personal på förskolan gavs en grundutbildning i funktionshindret autism, och den
personal som direkt arbetade med barn med
autism fick en fördjupad utbildning i teacch,
Treatment and Education of Autistic and related Communication-handicapped CHildren.
Två barnskötare och en specialpedagog arbetade direkt med barnen med autism och de hade
tillgång till regelbunden handledning. På förskolan iordningställdes två rum för barnen med
autism, den så kallade hemvisten. Här fanns individuella arbetsplatser för barnen där de kunde
sitta tillsammans med en vuxen. Verksamheten
var integrerad på så vis att varje barn tillhörde
en avdelning och deltog i den dagliga verksamheten där utifrån sina behov. Barnen med autism
hade dessutom tillgång till hemvisten och kunde dra sig tillbaka där när det uppkom behov
av ett strukturerat arbetssätt i lugn och ro (2).
Höstterminen 2005 var barnen sju år och började i kommunens särskola för barn med autism,
och specialenheten för barn med autism i förskolan lades ned.
Tidig upptäckt och intervention för barn med
störningar i utvecklingen och/eller autismspektrumstörningar är av stor betydelse för barnens
framtida funktionsnivå och livskvalitet (3). I
förskoleåldern har barn med autism stor potential till utveckling, om inlärningsmiljön runt
barnet är god (4). Ändå är det vanligt att det
tar flera år innan dessa barn får anpassat stöd,
och då har värdefull tid gått förlorad (5). Barn
med autismspektrumstörningar kan gå i många
olika former av förskoleverksamhet, men dess
påverkan på barnen är lite utforskat. Studier
om integrering och inkludering i förskolan för
barn med autism kan tillföra viktig kunskap till
professionella, beslutsfattare och anhöriga (6).
Denna studie har därför som syfte att belysa en
specialenhet för barn med autism i förskolan.
Metod och material
För att öka kunskapen om förskoleverksamhet
för barn med autism valdes att göra en fallstudie
(7). I november 2003 besöktes förskolan och pedagogerna (en specialpedagog och två barnskötare) intervjuades. I oktober 2005 genomfördes
uppföljande intervjuer med personalen. Föräldrarna till de tre barn som gått på förskoleverksamheten för barn med autism tillfrågades om
b arnb lad e t # 6
2008
41
Resultat
Tre barn med autism fick i augusti 2003
börja i en inkluderande förskoleverksamhet för barn med autism. Tidigare hade
barnen varit integrerade i de ordinarie
barngrupperna på tre olika förskolor.
Ur intervjumaterialet med föräldrar och
pedagoger utkristalliserades tre huvudkategorier: Pedagogik, Miljö samt Utveckling. Det kan ses som ett flöde, att
pedagogik i samverkan med miljö ledde
till utveckling.
Proceduren att gå på toaletten. Barnet (eller den vuxne)
med autism guidas fram
bild för bild i varje moment.
Människor med autism
har ofta svårt med muntlig
kommunikation. Då är det
stor hjälp att istället peka
på en bild på ett vattenglas
när man är törstig, istället
för att säga det.
Pedagogik
de ville ställa upp på en intervju under
oktober-november 2005. Föräldrar och
pedagoger fick information om att det var
frivilligt att delta. Verksamheten hade
vid intervjutillfället med föräldrarna redan lagts ned, och barnen gick då på en
kommunal särskola för barn med autism,
där forskaren arbetade som skolsköterska.
Intervjun sammanföll med hälsosamtalet
som genomförs i årskurs 1 och förlades i
ett fall på barnens skola och i två fall på
en annan skola. Föräldrarna fick välja tid
och plats för intervjun. I ett fall kom båda
föräldrarna, och i två fall kom barnens
mammor. Intervjuerna varade i omkring
en timmes tid vardera. Under intervjuerna med pedagoger och föräldrar fördes
anteckningar, som skrevs rent direkt efter intervjutillfället. Intervjuerna var semistrukturerade (8) och bestod av öppna
frågor, t.ex. ”Berätta om dina upplevelser
av förskoleverksamheten”. Under intervjuerna tillfrågades respondenterna vid
flera tillfällen ”har jag uppfattat det här
rätt” och så lästes det nyligen antecknade
upp. Samtliga citat från intervjuerna som
presenteras i föreliggande studie är har
blivit upplästa och godkända av respektive respondent. Intervjuanteckningarna
analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys, vilket innebär att forskaren
söker efter ord, fraser, beskrivningar och
termer i anteckningarna som är viktiga
för sammanhanget (9). Anteckningarna
lästes igenom i sin helhet flera gånger. Se-
42
ba r nbl a d et # 6
2008
dan gjordes en sammanställning utifrån
föräldrarnas respektive personalens perspektiv. Även denna text lästes noggrant
igenom flera gånger. Tio undergrupper
identifierade och markerades i texten
med hjälp av färgpennor. Texten klipptes
ut och samlades i respektive undergrupp.
I nästa steg ordnades de ursprungliga tio
undergrupperna i fem rubriker. Ur de
fem rubrikerna identifierades därefter tre
huvudgrupper: Pedagogik, Miljö samt
Utveckling. Texten lästes igenom flera
gånger för att få en känsla över helheten
och för att få fram essentiella innebörder.
Specialpedagogen och en av föräldrarna
tillfrågades i november 2006 om riktigheten i kategorisystemet genom att få anteckningarna från intervjuerna upplästa
och sedan svara på frågan ”Passar dessa
citat in i denna kategori?” o.s.v. Båda
respondenterna godkände kategorisystemet. Vid detta samtal framkom kompletterande upplysningar som införlivades i
studien.
Etiska överväganden
Informerat samtycke inhämtades från
personal och föräldrar. Alla tillfrågade
ställde upp på att bli intervjuade. Studien medförde inte någon extra påverkan
på barnen. Området är lite utforskat och
det är angeläget att förskoleverksamheter
för barn med autism utvärderas för att
kunna skapa goda miljöer för andra barn
i framtiden.
Föräldrarna var genomgående positiva
till förskoleverksamheten för barn med
autism. De uppskattade att det fanns tillgång till välutbildad personal som visste
hur man kunde arbeta målinriktat och
strukturerat med barn med autism.
Nu ser vi mer och mer av vår dotters
personlighet. Den goda pedagogiken
plockar fram mer och mer av barnet bakom autismen. Det är underbart.
Barnen hade alla gått i vanliga förskolor tidigare och haft assistent. Föräldrarna berättar hur svårt det var för deras
barn att fungera i storgrupp. Barnen var
utlämnade till den assistent som hade
hand om barnet för tillfället. Om det var
en assistent som var lyhörd och tog till
sig av handledningen som gavs från habiliteringen så fungerade det bättre, men
assistenterna byttes ofta ut och det blev
ingen kontinuitet i pedagogiken. Föräldrarna berättade hur personal som inte
hade tillräcklig kunskap om autism försökte uppfostra barnen genom att skälla
på dem och anklaga föräldrarna för bristande uppfostran.
Här fanns det välutbildad personal som
var öppna för att prova på nya saker. De
behövde inte vänta en månad på att habiliteringen skulle komma ut och ge instruktioner, utan de kunde prova direkt.
Barnen fick en individuellt anpassad
pedagogik och en strukturerad miljö.
Varje dag arbetade personalen med individuell inlärning. Med struktur och schema ökades självständigheten hos barnen
och det innebar att det minskade barnens
frustration och oro.
Barnen med autism träffade ofta barnen
på den övriga förskolan. Mötena skedde
naturligtvis utomhus när de lekte på gården och när det gjordes utflykter. Barnen
deltog också regelbundet på samlingarna
med de andra barnen. Föräldrarna var
också mycket positiva till att barnen i
den stora barngruppen bjöds in till hemvisten, en handfull åt gången, för att t.ex.
spela spel.
Personalen frågade barnen i den stora
barngruppen ”vem vill spela spel på Galaxen”? och det var alltid barn som anmälde sig. Det var positivt, de friska barnen fick mer vuxenkontakt och kände sig
utvalda, och vårt barn fick umgås med
friska barn att ha som modeller.
Miljö
Föräldrarna talade alla om hur bra det
var med de specialanpassade lokalerna
för barnen. Barnen hade en plats som var
deras egen där de kunde dra sig tillbaka
när det blev för stökigt och de inte orkade vara med i den stora barngruppen.
Specialpedagogen framhäver att det är
bra med integrationen, att förskoleverksamheten för barn med autism inte är för
avskild från de andra avdelningarna, men
att de ändå mår gott av att ha en hemvist
att dra sig tillbaka till. En av barnskötarna berättade att barnen träffades i lek
på gården, eller ibland på morgonsamlingarna, eller så bjöds de friska barnen
in till hemvisten. Det visade sig att det
var det bästa för barnen med autism att
de fick vara i sin trygga miljö när de träffade andra barn. Mötena var till gagn för
barnen med autism, men barnskötaren är
övertygad om att även de friska barnen
hade stor nytta av detta. Drygt ett år efter
nedläggningen berättar specialpedagogen att hon nu arbetar som konsult till
förskolor där barn med autism är placerade. Hon känner att hon inte kan ge lika
mycket som hon kunde när hon arbetade
direkt med barnen. Det är svårt när barnen är placerade i storgrupp, eftersom det
är svårt att hitta utrymmen för barnen att
dra sig undan.
I förra veckan t.ex. var det ett stort evenemang på en av förskolorna, som naturligtvis var jätteroligt för de andra barnen,
men för barnet med autism blev det en
katastrof. Han visste inte vart han skulle
ta vägen. Till slut tillbringade han och
assistenten mycket tid i det utrymme
som pojken i vanliga fall använder för
strukturerat arbete. Denna dag fick han
leka där istället, vilket gjorde att han inte
ville arbeta där nästa dag utan bara leka.
Varje plats har ju sin funktion, och det
blir svårt för barnen när det blandas.
Utveckling
Föräldrarna berättade med glädje och
stolthet över hur deras barn utvecklades
på förskolan. De berättar om att barnen
fick ett lugnare beteende och fick lättare
att kommunicera. Pedagogiken och miljön gav resultat i barnens utveckling.
Här mådde hon bra och blev en kommunicerbar tjej. Hon fick lära sig att använda schema. Hon fick hjälp med att
hitta strukturen och sig själv. Det stärkte
henne enormt mycket.
Han var alltid glad där. Han var med
de andra barnen på den stora avdelningen, men när det blev för jobbigt kunde
han dra sig tillbaka till hemvisten. När
han började på här gick han fram mycket
i utvecklingen.
Det första målet för personalen var att
göra dagen begriplig för barnen, så att de
skulle få kontroll över sin tillvaro. Stressnivån sänktes hos barnen, vilket gav
omedelbara effekter i såväl beteende som
förmåga till inlärning. Detta, menar pedagogerna, kan aldrig uppnås om barnen
är heltidsplacerade i en stor barngrupp.
Diskussion
Intervjuerna med föräldrarna skedde ett
par månader efter avslutad förskoleverksamhet, vilket kan ses som en fördel eftersom föräldrarna inte stod i någon beroendeställning till verksamheten som
de yttrade sig om. Bandspelare användes
inte, men trovärdigheten stärks av att
samtliga respondenter har godkänt intervjuanteckningarna.
Barn med funktionshinder som t.ex.
autism gynnas av att vara i en inkluderande miljö tillsammans med barn utan
funktionshinder eftersom det ger en positiv påverkan både på inlärning och på
b arnb lad e t # 6
2008
43
sociala relationer (10). Det ger dessutom
positiva effekter även för barn utan funktionshinder (11). Förskoleverksamheten
som är beskriven i föreliggande studie
var förlagd på en kommunal förskola,
där miljön och pedagogiken anpassades
för barn med autism. Föräldrar och personal talade mycket positivt om denna
verksamhet eftersom de menade att pedagogiken och miljön gav tydliga framsteg
hos barnen. Enligt skolområdeschefen är
det i princip kostnadsneutralt om förskoleverksamheten för barn med autism
är samlad på ett ställe, eller om barnen
är utspridda på olika förskolor med assistent. Det hade därför varit önskvärt
om en sådan specialenhet hade kunnat få
fortsätta sin välfungerande verksamhet.
Det tar tid att återigen samla och utbilda
kompetent personal och att få fram ett effektivt och funktionellt arbetssätt.
Tack
Stort tack riktas till medverkande familjer och pedagoger. Studien har kunnat
genomföras tack vare ett stipendium från
Procter & Gamble genom Riksföreningen för Barnsjuksköterskor.
Referenser
1. Wing, L. (1989) The diagnosis of autism i Gillberg, C (red). Diagnosis and Treatment
of Autism. New York: Plenum Press
2. Polvall, Å., Andersson E., Carlström M., Havinder L. (2003) Förskoleverksamhet
för barn med autism. Arbetsgruppen för Förskoleverksamhet för barn med autism
BSN Söder, Barn- och Ungdomsteam, Lund
3.Flanagan O, Nuallain SO. A study looking at the effectiveness of developmental
screening in identifying learning disabilities in early childhood. Irish Medical Journal.
2001 May; 94 (5): 148-50
4. Peeters, T, Jordan, R.R. (1999) ”What makes a good practitioner in the field of
autism?” in Good Autism Practice. Volume 1, Issue 1,
5. Persson B, Nordström B, Petersson K, Edwinson Månsson M, Sivberg B.
Screening and Intervention for Infants with Developmental Dysfunctions or Autism.
Lunds Universitet, 2004
6. Jordan, R, Jones, G, and Murray, D. (1998) Educational interventions for children
with autism: A literature review of recent and current research. Research report 77:
Department for Education and Employment.
7. Yin RK. (2003) Case study research. Design and methods. 3rd ed. London: Sage
8.Kvale S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
9.Field PA, Morse JM. (1998) Nursing research: the application of qualitative
­approaches 2nd ed. Cheltenham: S.Thornes
10. Simmons, K.L. (2000) ”Parents, legislation and inclusion” in Daniels, H. (2000)
Special education reformed. Beyond rhetoric? London: Falmer Press.
11. Kennedy, C. H., Shukla, S. and Fryxell, D. (1997) ”Comparing the effects of
­educational placement on the social relationships of intermediate school students
with severe disabilities”. Exceptional children. No 64. pp 31-48
D-vitaminprofylax till barn
Livsmedelsverket rekommenderar att alla barn får d-/ad-droppar de första två åren (från
cirka fyra veckors ålder). Barnet ska ges d-/ad-droppar hela året, det vill säga inget uppehåll görs under sommarmånaderna.
Det rekommenderade intaget av vitamin d för spädbarn är 10 mikrogram/dag. Detta
intag täcks som regel inte genom kosten, utan ett extra tillskott måste tillföras. Alla barn
bör därför få tillskott av d-vitamin i form av fem d-/ad-droppar dagligen. Det innebär
10 mikrogram d-vitamin.
För barn som får d-vitaminberikade matfetter (i praktiken alla margariner), berikad
mjölk (mini-, lätt- och ­mellanmjölk) och brukar vara ute i solen är d-/ad-droppar efter
två års ålder inte lika viktigt.
Barn som däremot inte får berikade produkter och inte vistas utomhus tillräckligt kan
behöva få d-/ad-droppar ända upp i femårsåldern, i synnerhet om de har mörk hudfärg.
Pigmentet hindrar nämligen till viss del bildningen av vitamin d. Detsamma gäller om
barnet även på sommaren har kläder som täcker ansikte, armar och ben när det är utomhus.
A-vitamin ingår i ad-droppar främst av tillverkningsskäl och kommer att tas bort.
Källa: Livsmedelsverket 2008-10-22
44
ba r nbl a d et # 6
2008
(ÌRDMOTLÚSS
nMJUKMOTBARN
s%FFEKTIVTOCHVÊLDOKUMENTERAT
MEDELMOTHUVUDLÚSS
s,UKTFRITTOCHSKONSAMTMOTHUDOCHHÌR
– Kan användas av gravida, ammande, astmatiker och
barn från 6 månader.
s)NGENRISKFÚRRESISTENS
– Innehåller ej insektsgift eller allergiframkallande eteriska oljor
– Verksam substans: dimetikon.
s&INNSPÌ!POTEKET
,ÊSMERPÌWWWHEDRINSE
Referenser:
1. Burgess et al., British Medical Journal, 18. juni 2005; 330: 1423-1425;
2. Ian F. Burgess et al, Randonised, Controlled, Assessor Blind Trial Comparing
4% Dimeticone Lotion with 0.5% Malathion Liquid for Head Louse Infestation,
PLoS ONE, November 2007 / Issue 11 / e1127
3. Ian Burgess; ”Expert Report, Acitivity of 4% Dimeticone lotion against head lice
and their eggs, 29. May 2007
4. Data on file, June 2008
Mundipharma AB • Mölndalsvägen 26 • 412 63 Göteborg • Tel. 031 773 75 30
[email protected] • www.mundipharma.se
www.final.se
Aktuellt från Nestlé Infant Nutrition
Nestlé sinlac Specialgröt – fri från komjölksprotein, gluten och laktos. Järn och vitaminberikad. 650 g. Från 4 månader. Apotekets varunr 200523
Nu också
garanterat
glutenfri
Till barn med
komjölksproteinallergi,
celiaki och/
eller laktosintolerans.
Nestlé sinlac Specialgröt är en komplett barngröt fri från
komjölksprotein, gluten och laktos. Gröten är baserad på ris
och fruktkärnmjöl från Johannesbrödträdet.
Kan användas till barn med komjölksproteinallergi,
celiaki och även till barn med laktosintolerans efter rekommendation från läkare, dietist eller Barnhälsovården.
Nestlé sinlac Specialgröt är berikad med järn, kalcium
och vitaminer enligt Livsmedelsverkets föreskrifter för
cerealieprodukter avsedda för barn under tre år. Gröten har
en god proteinkvalitet och uppfyller Livsmedelsverkets krav
på proteininnehåll.
Kontakta oss
gärna för mer information.
NESTLÉ INFANT NUTRITION ±NESTLÉ SVERIGE AB.
BOX 7173, 250 07 HELSINGBORG. TFN 042-19 91 00. FAX 042-19 91 99. email: [email protected] www.nestle.se
Ungdomar och unga vuxna med typ 1 diabetes har som grupp sämre
sjukdomskontroll än under någon annan period i livet. De gör färre besök
på diabetesmottagningen efter övergången till vuxenvård och känner
sig inte sedda och bekräftade av de nya vårdgivarna. De som har sämst
kontroll gör flest besök efter övergången till vuxenvård vilket talar för att
resurserna prioriteras till dem med störst behov.
E
Carina Sparud Lundin.
Barnsjuksköterska, Fil.dr.
Institutionen för
vårdvetenskap och hälsa,
Sahlgrenska akademin vid
Göteborgs universitet
[email protected]
n allmän debatt om hur vården skall organiseras för ungdomar med kroniska sjukdomar pågår och framförallt vårdgivare
i barnsjukvården känner oro för att lämna över
patienter utan särskilda strategier. Det ökade
antalet patienter som insjuknar i diabetes under
barn- och ungdomsåren har ökat belastningen
inom barn diabetesvården. I mitt avhandlingsarbete har jag fokuserat på ungdomar som insjuknat i typ 1 diabetes under barn- och ungdomsåren och därmed har erfarenheter av vård
inom både barn- och vuxenmedicinsk diabetesvård. Studien omfattar deltagande observationer
av patientbesök i både barn och vuxenmedicinsk
diabetes vård och intervjuer med vårdgivare
angående ungdomarnas särskilda behov under
denna tidsperiod. Dessutom har intervjuer med
ungdomar, ca två år efter övergången och deras
föräldrar samt chat- kommunikation på en nationell hemsida för unga med diabetes analyserats.
En grupp med 104 ungdomar följdes också via
medicinska journaler avseende sjukdomskontroll
och utnyttjande av diabetesvård under tidsperioden 18–24 års ålder.
Generellt dålig sjukdomskontroll bland
­ungdomar och unga vuxna med diabetes
I gruppen av ungdomar som följdes mellan 18–
24 år var sjukdomskontrollen mycket otillfredsställande. I Figur 1 redovisas medelvärde för
HbA1c för kvinnor och män mellan 18–24 år
(dcct-värden vilket är ungefär en procent högre än svenska Mono-S värden). Referensvärde
för ålders-gruppen är enligt American Diabetes Association (ada) < sju procent (dcct) och
Svenska Diabetologföreningen < sex procent
(Mono-S), men det är väl känt runt om i världen
att denna åldersgrupp har svårt att uppnå dessa
rekommendationer. I vår grupp var det endast
kvinnornas glykemiska kontroll som förbättra-
des signifikant under perioden och då pga den
större skillnaden i HbA1c vid 18 års ålder. Utvecklingen av den mildaste formen av ögonförändring vid diabetes ökade från fem procent vid
18 års ålder till närmare 30 procent vid 24 år.
Fig. 1. Mean Hba1c/year in males and females
with diabetes type 1 between 18–24 years of age.
Både likheter och skillnader i barn- och
­vuxenmedicinsk diabetesvård
Vid de deltagande observationerna och intervjuerna med vårdgivarna framkom att den barnmedicinska diabetesvården erbjuder ett multidimensionellt stöd med bättre tillgänglighet och
komplementära resurser. Vårdmiljön på barnsidan inbjuder till informella kontakter och föräldrar är oftare närvarande och mer delaktiga vid
besöken. Efter övergången till vuxenvård blir
ungdomarna sedan mindre synliga pga skillnader i organisatoriska villkor och vårdstrategier.
Frekvensen av besök minskar efter övergången
från 3.6 till 2.7 besök/ år och inom vuxenvården
gör kvinnorna signifikant fler besök än männen.
Trots mindre resurser inom vuxenmedicinsk
diabetes vård gjorde patienter med sämst sjukdomskontroll flest besök till skillnad mot vad
flera tidigare studier visat.
b arnb lad e t # 6
2008
47
Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare
Unga med diabetes är en sårbar
grupp som behöver integrerad vård
Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare
Förändrad relation till vårdgivarna
efter övergången
Ungdomar och deras föräldrar mindes och
saknade i många fall den förtroendefulla
relationen de hade till sin läkare och/eller sjuksköterska på barnsidan. Särskilt
ungdomarna uttryckte att det ändå var
dags att lämna den trygga miljön men
kände sig samtidigt oförberedda inför
övergången till ny vårdgivare. På vuxen
sidan var det tydligt att de unga vid intervjun (vid ca 22 års ålder och ca två år
efter övergången) ännu inte hade etablerat en tillitsfull relation till sin nya läkare/ sjuksköterska. Bristande kontinuitet
var ett av skälen som upplevdes påverka
relationen till den nya vårdgivaren mycket negativt. Att de begränsade resurserna
ändå verkar fördelas till dem med störst
behov inom vuxenvården kan också vara
en förklaring till att många unga vuxna
inte känner sig prioriterade på samma
sätt som när de vårdades i barnsjukvården. Några unga upplevde dock att bytet
av vårdgivare ”öppnade nya dörrar” och
det var positivt att inte bli så omhuldad
av personalen som på barnsidan. Dessa
unga uppskattade den ärliga och raka
kommunikationen som de upplevde med
vårdgivarna inom vuxenvården.
Förändrad relation till närstående
För ungdomarna innebär övergången till
vuxenlivet också att relationer till närstående som föräldrar, vänner och partners
förändras. Föräldrar utgör fortfarande det
viktigaste stödet, i synnerhet vid akuta
situationer, men saknar att de inte längre
själva har tillgång till information och
stöd från vårdgivarna. Ungdomarna uttrycker en ökad medvetenhet om egna
styrkor och svagheter avseende egenvårdskapacitet och en del beskriver också en
gradvis tilltagande anpassning till sjukdomen. I nya relationer däremot är det
inte lika självklart att vara öppen med
sin diabetes vilket blir tydligt i kärleksrelationer där man inledningsvis försöker
”minimera” sin diabetes. Att partnern
bryr sig om ens välbefinnande är viktigt
trots att ungdomarna inte tycker att de
egentligen har kompetens att komma
med råd som gäller hantering av deras
diabetes i dagligt liv.
Bekräftande stöd från chatt-kompisar
Chatt kommunikation mellan unga med
diabetes visade sig kunna utgöra ett kravlöst, bekräftande och ofta lärande stöd att
hantera diabetes i det dagliga livet. Vis-
48
ba r nbl a d et # 6
2008
sa unga uttrycker i chatt-inlägg en stor
vilsenhet och existentiella funderingar
kan diskuteras och/eller bli genuint bekräftande av andra unga med liknande
erfarenheter. Detta är ett stöd som vårdgivarna inte kan erbjuda men som uppenbarligen kompletterar deras insatser
för unga med diabetes.
Behov av integrerad barn- och
­vuxenmedicinsk diabetesvård
I denna studie var medelåldern för överföring till vuxenmedicinsk diabetesvård
19.8 år, dvs. året för eller efter studentexamen, vilket också har varit praxis tidigare på många mottagningar i Sverige.
Pga den ökade belastningen på många
kliniker, eftersträvas nu att överföra patienter tidigare (18 år). Detta kan då ske
oavsett patientens individuella behov och
ofta utan att särskilda insatser för integrerad diabetesvård har genomförts
Både i ungdomarnas berättelser och utifrån tiden som förflöt mellan sista besök
på barnsidan – första besök på vuxensidan
(i genomsnitt sju mån) i journalstudien,
visade det sig att vården är ofta är bristfälligt integrerad. I synnerhet där man
inte hade särskilda överföringsstrategier,
vilket ökade risken för remisser som kommit på avvägar (läs bortglömda patien-
ter). Exempel på överföringsstrategier är
gemensamma besök, där läkare/ sjuksköterska från vuxenvården deltar vid sista
besöket på barnsidan eller tvärtom personal från barn vid det första på vuxensidan.
På en klinik delade en barnsjuksköterska
sin tid mellan barn och vuxenmottagningen vilket ökade kunskapen om rutiner och strategier på respektive enhet
samt skapade naturliga mötesarenor. I
studien blev det också tydligt att det är
svårare att överbrygga skillnader mellan
barn och vuxen diabetesvård vid större
sjukhus med många mottagande enheter.
En viktig slutsats av hela avhandlingen är
att mötesarenor för vårdgivare från båda
barn- och vuxensidan skapar bättre förutsättningar för integrerad diabetesvård
vilket vårdgivare, ungdomar och deras
föräldrar efterfrågar. Jag hoppas att resultaten från mina studier kan bidra till den
fortsatta debatten om organisation av vården för gruppen ungdomar - unga vuxna
genom att visa hur olika förutsättningar
påverkar vårdkedjan och den enskilde patientens upplevelser av möten i vården
under en sårbar tid i livet. Kanske måste
vi tänka nytt och hitta lösningar där sjukvården organiserar och anpassar sig till
hur livet för dagens unga ser ut.
Allmän information
Carina Sparud Lundin. Barnsjuksköterska, Fil.dr.
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs
universitet, [email protected]
Avhandlingens titel:
Living with diabetes during transition to adult life- Relationships, support of
self-management, diabetes control and diabetes care.
Avhandlingen kan laddas ner från: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/10029
Artiklar som ingår i avhandlingen:
I. Sparud Lundin, C. Öhrn, I & Danielson, E (2008). From multi-dimensional support
to decreasing visibility: a field study on care culture in paediatric and adult diabetes
outpatient clinics. International Journal of Nursing Studies 45 (2), 180-190.
II. Sparud Lundin, C. Danielson, E & Öhrn, I (2007). Handling the transition of
­adolescents with diabetes: participant observations and interviews with care providers
in paediatric and adult diabetes outpatient clinics. International Journal of Integrated
Care [serial online] Feb 15; 7. Available at: http://www.ijic.org/
III.Sparud Lundin, C. Öhrn, I. Danielson, E & Forsander, G (2008). Glycemic control
and diabetes care utilization in young adults with Type 1 diabetes. Diabetic Medicine
25, 968–973.
IV.Sparud Lundin, C. Öhrn, I & Danielson, E. Redefining relationships and identity in
emerging adults with type 1 diabetes (Submitted).
Barnet
s bästa
Barn har rätt till vård och behandling!
U
nder många år har Rädda Barnen uppmärksammat att barn
kan nekas barnpsykiatrisk behandling eller stödinsatser inom socialtjänsten om den ena vårdnadshavaren
motsätter sig det. Problemet har blivit allt mer tydligt med lagstiftningen
från 1998 som slår fast att föräldrar i de
allra flesta fall ska ha gemensam vårdnad. Även andra barnrättsorganisationer
liksom anställda inom socialtjänst och
barn- och ungdomspsykiatri har slagit
larm om att barn med stora svårigheter inte kan erbjudas den behandling
de har rätt till. Om en vårdnadshavare
söker hjälp för sitt barn har den andre
vårdnadshavaren i praktiken vetorätt oavsett vad barnet själv vill och behöver. Mest stötande är de fall där en förälder har utsatt barnet eller den andra
föräldern för våldsbrott och sedan nekar
barnet behandling för reaktionerna efter
övergreppen.
Lisas mamma dömdes för att ha misshandlat Lisa strax efter det att hon fyllt fyra.
Efter misshandeln flyttar Lisa till sin pappa
och träffar mamma några timmar varannan helg. Umgänget ställs ofta in av mamman. Mamman godkänner varken barnpsykiatrisk behandling eller extraresurser i
förskola eller skola för sin dotter. Först efter
tre år får pappan enskild vårdnad och Lisa
kan erbjudas vård.
Hassan och Yasmin har sett och hört hur
pappa misshandlar mamma. Bägge uppvisar symtom. De är rädda och ängsliga, har
mardrömmar och svårt att koncentrera sig i
skolan. De erbjuds krissamtal för barn som
upplevt våld hemma och en stödgrupp för
barn med liknande upplevelser. Men pappan
vill inte gå med på några stödinsatser för
barnen och insatserna får ställas in. Tingsrätten dömer till fortsatt gemensam vårdnad.
Även regeringen uppmärksammade
missförhållandena och gav 2002 års
Vårdnadskommitté i uppdrag att hitta
en lösning. I juni 2005 presenterade
kommittén sitt slutbetänkande Barns
bästa – föräldrars ansvar. Men kommittén föreslog inte någon lösning på problemet att vårdnadshavare kan hindra
sina barn från att få stöd och barnpsykiatrisk behandling. Istället föreslog de
fortsatt utredning av frågan. Ytterligare
en utredning tillsattes och presenterade
i juli 2007 sitt förslag. Utredaren har
föreslagit att domstol ska kunna ge en
av vårdnadshavarna rätt att ensam bestämma om barnets tillgång till hälsooch sjukvård.
Förslaget innebär att en förälder kan
behöva gå till domstol för att ett barn
ska kunna få barnpsykiatrisk behandling eller stöd inom socialtjänsten. Det
är oacceptabelt! Grundregeln måste vara
att hälso- och sjukvård eller stödinsatser
är bra för barnen och ska kunna erbjudas genast. Varje vårdnadshavare måste
ha rätt att gå till doktorn eller psykologen när barnet behöver det. Visst kan
det förekomma missbruk av hälso- och
sjukvård, det finns föräldrar som söker
behandling för sitt barn även när det
inte behövs, något som kan innebära
en psykisk misshandel. I sådana fall bör
den andre föräldern eller socialtjänsten
reagera och ingripa. Men det är då en
domstol har sin plats, en sådan förälder
är antagligen ingen lämplig vårdnadshavare.
Att gå till domstol innebär:
•Dröjsmål. Det tar tid innan domstolen kan ta upp fallet, och tid att utreda och göra en bedömning.
•Kostnader. För den enskilde föräldern innebär domstolsförhandlingar
att vården eller stödet för barnet får
en mycket hög prislapp. Det kan i sin
tur innebära att barnet får sämre ekonomiska förutsättningar än det annars skulle ha.
•Risk för upptrappad konflikt. Att
gå till domstol innebär alltid att konflikten mellan frånskilda riskerar att
trappas upp, något som skadar barnet
både på kort och lång sikt.
Föräldrar som är våldsamma, psykiskt
sjuka, som missbrukar eller som befinner sig i svåra vårdnadskonflikter vill
sällan ha insyn i sina familjer och hemförhållanden. De kan även i fortsättningen, med samhällets stöd, förvägra
sina barn hjälp och behandling.
Rädda Barnen kan inte se något skäl
till varför dessa missförhållanden tillåts att fortsätta år efter år. Vårt förslag
är enkelt. Ge var och en av vårdnadshavarna rätt att söka och samtycka till
icke-operativ hälso- och sjukvård samt
utredande samtal och stödinsatser enligt socialtjänstlagen. Förslaget har den
fördelen att barnets rätt till hälso- och
sjukvård samt stöd enligt socialtjänst­
lagen inte kan förhindras av en vårdnadshavare.
I realiteten kan naturligtvis en stödeller behandlingsinsats försvåras om en
av föräldrarna är starkt negativ. Det gäller särskilt om barnet bor växelvis eller
har ett stort umgänge med den negative
föräldern. Det måste finnas med i bedömningen inför erbjudandet om stöd
eller behandling Men i många fall är
det just som i de inledande exemplen,
barnet har ett begränsat umgänge med
den ena föräldern. Då är det ofta fullt
möjligt att genomföra behandlingen
om man bara får ett godkännande.
Åsa Landberg
Leg psykolog, leg psykoterapeut
Rädda Barnens Centrum för
barn och ungdomar i kris
[email protected]
b arnb lad e t # 6
2008
49
Barnveckan
2009
edlemssidor Medlemssidor Medlemssidor Medlemssidor Medlemssidor
20-24 april i Uppsala
www.akademikonferens.uu.se/barnveckan2009
Barnsjuksköterskedagarna 2009
Boka in 22–23/4 så Du kan
vara med på barnveckan i
Uppsala.
Förberedelsearbetet pågår
och vi arbetar med att göra
ett intressant och varierat
program.
Onsdag 22/4
Programmet är gemensamt med
­Barnläkar föreningen. Temat för
­förmiddagen är Gen-etik, som kommer
att handla om både genetik och etik.
På eftermiddagen är temat Barn och
ungas utsatthet vilket kommer att
belysas utifrån olika synvinklar. Kvällen
avslutas med en gemensam middag.
TORSdag 23/4
På förmiddagen blir det föreläsningar,
Riksföreningen för Barnsjuksköterskors
årsmöte och stipendieutdelning.
På eftermiddagen är det parallella­
program. Det kommer att vara
­föreläsningar riktat till sjuksköterskor.
Du har också möjlighet att gå på tre
engelska föreläsningar i samband med
utdelande av Rosén von Rosensteins
medaljer.
För kontinuerlig uppdatering och information se:
www.akademikonferens.uu.se/barnveckan2009
50
ba r nbl a d et # 6
2008
edlemssidor Medlemssidor
NOBAB:s temadagar
19–20 mars 2009
AROS CONGRESS, VÄSTERÅS
Att möta barn och unga inom Primärvård
Utgår från projektet
”Trygga Barn inom Hälso- och Sjukvård”
– att nå fördjupad barnkompetens inom primärvård.
Projektgruppen utgörs av:
Maria Sjöberg, Lekterapeut/Specialpedagog,
Birgitta Kerstis, Barnsjuksköterska, Centrallasarettet Västerås.
Majvor Lindberg och Rickard Larsson,
Barnsjuksköterskor, Barnkliniken Skellefteå.
Projektledare: Maja Söderbäck, Barnsjuksköterska,
Lektor, Mälardalens Högskola.
Mer information och Anmälan se www.nobab.se
GKJBANAJO@AJ¬F=JQ=NE
"MLPIPMFOTIjMTPFGGFLUFSQl
EFUPGzEEBPDIGzEEBCBSOFU
Femte konferensen för Nordiskt samarbete för Barn
BARNS RÄTT TILL HÄLSA
¬FOLPOGFSFOTPNGzSjMESBSTWBOPSPDICBSOTWJMMLPS
&OLPOGFSFOTGzSEJHTPNLPNNFSJLPOUBLU
NFEHSBWJEBLWJOOPSTQjECBSOFMMFSGzSTLPMFCBSO
PDIGzSBOESBJOUSFTTFSBEF
,POGFSFOTFOjHFSSVNQl/PSSB-BUJO
$JUZ$POGFSFODF$FOUFS4UPDLIPMN
'zSNFSJOGPSNBUJPO
XXXGIJTFSJTLCSVLTQSPKFLUFU
Nordisk Kongress den 24 – 25 september 2009
STOCKHOLM
SCANDIC- HILTON konferens
För information e-post: [email protected]
För er som vill presentera en poster är sista dag
för abstract 1 februari 2009,
insändes till [email protected]
NOrdiskt Samarbete för Barn
*4"."3#&5&.&%
Riksföreningen för barnsjuksköterskor
www.barnnurse.se
47&/4,"
#"3/.034,&'e3#6/%&5
3*,4'e3&/*/(&/'e3
#"3/4+6,4,e5&34,03
47&/4,"
#"3/-`,"3'e3&/*/(&/
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
www.distriktsskoterska.com
b arnb lad e t # 6
2008
51
PAMPERS
edlemssidor Medlemssidor Medlemssidor Medlemssidor Medlemssidor
STIPENDIUM 2009
Procter & Gamble har nöjet att inbjuda dig som är sjuksköterska och som arbetar inom
barnhälsovård eller barnsjukvård till att söka PAMPERS stipendium som uppgår till 25.000
kronor. Syftet med stipendiet är att stimulera till utveckling och kunskapsspridning inom
områdena barnhälsovård och barnsjukvård.
Behörig att söka stipendiet är medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor.
Ansökan skall innehålla en beskrivning av projektets målsättning samt en uppskattning
av projektets betydelse för utvecklingen inom barnområdet. Stipendiaten skall inom tre
månader efter avslutat projekt inkomma med en skriftlig rapport. Vid längre projekt skall
arbetet redovisas via delrapporter.
Bedömning av inkomna ansökningar görs av Riksföreningens styrelse.
Stipendiet kan utdelas till en eller flera personer inom ramen för beloppet 25.000 kr.
OBS! Förtroendevalda i föreningen får ej söka detta stipendium. Om ej lämpliga projekt
finnes kan beslut fattas om att ej utdela stipendiet. Beslut om PAMPERS stipendiet för
2009 meddelas i samband med Riksföreningens kongress under våren. Läs mer om
stipendiet på hemsidan www.barnnurse.se
Sänd gärna din ansökan via nätet.
Det är viktigt att ansökan är korrekt ifylld för att kunna beaktas.
Sista ansökningsdag är den 15 januari 2009.
ansökan!
Ansökan skall mejlas till Rose-Marie Strandberg
n med din
Välkomme
[email protected]
Stipendium
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Du som är registrerad medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor erbjuds
att söka stipendium två gånger per år. Din ansökan skall vara styrelsen tillhanda
senast den 15 april eller 15 oktober. Beslut avseende stipendie­fördelning lämnas
den 15 juni respektive 15 december.
Syftet med stipendiet är:
• att stimulera till utvecklings- och projektarbete,
uppsatser på avancerad nivå samt viss fortbildning
• att möjliggöra deltagande i studieresor och konferenser
Egna projektarbeten prioriteras. Medel utgår ej till grund eller påbyggnads­
utbildningar eller praktikplacering för behörighet till yrket. Stipendiaten ska
inom 3 månader efter avslutat p­ rojekt inkomma med skriftlig rapport. Resultatet
delges genom publicering i Barnbladet. OBS! Förtroendevalda i r­ iksföreningen
får ej söka stipendiet.
Tag gärna kontakt med Rose-Marie Strandberg, Höststigen 4,
961 32 Boden, telefon 0921-164 39 (bost.) [email protected]
Välkommen med din ansökan!
Stipendium
Stiftelsen Maria Husmodersskolas Fond
Stiftelsen Maria Husmodersskolas fond delar ut s­ tipendium för pågående eller
planerad utbildning utöver grundskolenivå inom bl.a. barnsjukvård.
Stipendiet kan också sökas av den som önskar höja sin k­ ompetens på detta
område genom forskning, studiebesök eller deltagande i u­ tbildningskonferens
i Sverige eller i övriga Europa.
Ansökan ska innehålla uppgifter om sökandes person, utbildning, planer
och ­eventuella anställning. Ansökan kan skrivas i fri text men intyg om
­uppgiven utbildning och antagning till sådan bör bifogas.
Behörig att söka stipendium är medlem i Riksföreningen för barnsjuk­
sköterskor som studerar till barnsjuksköterska vid K
­ arolinska I­nstitutet i
­Stockholm eller därefter bedriver fortsatta studier.
Stiftelsen delar ut stipendier två gånger per år. Ansökan om stipendium
ska inför stiftelsestyrelsens höstsammanträde ha inkommit s­ enast den
15 september och inför vårsammanträdet senast den 15 januari och ska
skickas till styrelsens sekreterare.
Ulla Björkström, Högmoravägen 5A, 14137 Huddinge
52 ba r nbl a d et # 6 2008
Värva en medlem
och få en snygg
bssk t-shirt…
Om du värvar en ny m
­ edlem till
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor får du en bssk t-shirt som tack
för hjälpen! Så fort den nya medlemmen har b
­ etalat in medlemsavgiften kommer t-shirten på ­
posten. Maila medlemmens
namn och adress samt vilken färg
(vit eller svart) och storlek du vill
ha på t-shirten till Catarina Barth,
[email protected]
…alternativt köp
en bssk t-shirt!
Beställ din t-shirt genom att skicka
en beställning till Catarina Barth,
via mail: [email protected] eller
genom att skriva till Catarina Barth,
Rörögatan 5, 257 30 Rydebäck.
Ange önskemål om storlek
(S, M, L , XL) och om du vill
ha vit eller svart t-shirt.
Julpris: 125 kr inkl. porto
Dela med dig till dina
­kollegor här i Barnbladet!
Du är mycket välkommen att skicka in din ­artikel, ditt debattinlägg
­eller rapport till ­redaktören för ­Barnbladet. Kontaktupp­gifter hittar
du i ­redaktionsrutan.
• Skicka helst din text via e-mail med ­bifogad fil (Word).
• Vi vill alltid ha porträttbild av dig som ­författare. Skicka gärna
även andra foton, teckningar, diagram, tabeller etc. som kan
­illustrerar ditt bidrag. Skicka helst digitalt. Om icke-digitalt material önskas i retur, b
­ ifoga namn, adress och ett f­ rankerat ­kuvert.
• Ange ditt namn, yrke/titel, tjänste­ställe och kontaktuppgifter.
• För vår planering, meddela oss om ­möjligt i god tid före
­manusstopp att bidrag k­ ommer.
• Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta bidragen
vid behov.
Tack på förhand.
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och
ungdom. Föreningen har funnits sedan
1975 och arbetar bland annat för:
•att sprida kunskap om barnsjuk­
sköterskans ­utbildning, kompetens
och arbetsområden
•att värna om barns rättigheter till
­kompetent ­barnutbildad personal,
­barnvänlig miljö etc
•att främja utveckling och forskning
inom medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika
pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i aktuella frågor, svarar på remisser, planerar
verksamheten m m. En eller flera läns-
representanter är verksamma inom varje
landsting. Dessa personer står till tjänst
med information om medlemsskap, arrangerar lokala träffar, bevakar lokala
händelser m.m.
Föreningens högsta beslutande organ
är årsmötet ­vilket hålls före maj månads
utgång.
Kongress arrangeras en gång/år. Dessa
dagar erbjuder föreläsningar om aktuella
ämnen samt möjligheter att träffa kollegor från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer
med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad och
hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt organ att ­använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och
även från våra nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär
175 kr/år. Sjuksköterska som är medlem i annan förening 250 kr/år. Pensionär 200:- . Prenumeration av Barnbladet
350:-/år. Medlemskap i Vårdförbundet
eller SSF berättigar inte till reducerad avgift.
Medlem blir Du genom att betala
in medlemsavgiften på riksföreningens
pg 19 51 19-3 eller bg 5831-6704. Ange
namn, adress och personnummer samt
eventuell annan riksförening på inbetalningskortet.
Anmälan om medlemskap och adressändring sändes till:
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Elisabeth Magnusson
Odens väg 6, 723 55 Västerås
Tel: 021-38 42 80
e-post: [email protected]
edlemssidor Medlemssidor
Information om
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
26–28 nov
4 februari
2–5 juni
Svenska läkarsällskapets riksstämma 2008.
Svenska mässan, Göteborg
Andra nationella konferensen om våra barns
kost och hälsa. Norra Latin i Stockholm
Arrangör: Vårdförbundet, Sveriges läkar­
förbund och Sveriges Tandläkarförbund.
9th International Family Nursing Conference
Reykjavik Island
www.ifnc2009.com/index.asp?q=welcome
15–19 mars
22–26 juni
2009
4th Fred J. Epstein international symposium
on new horizons in pediatric neurology,
­neurosurgery and neurofibromatosis.
Eilat, Israel
http://www.fredhorizons.com
5 th World Congress of Paediatric Cardiology
and Cardiac Surgery
Cairns Convention Centre, Cairns, Australia
http://www.pccs2009.com/
21–22 januari
19–20 mars
Femte konferensen för
Nordiskt Samarbete för Barn
Barns rätt till hälsa
Scandic-Hilton Conference, Stockholm
Arrangör: RfB och Distriktssköterske­
föreningen i Sverige
För information: [email protected]
Abstract deadline1 februari 2009 insändes till
[email protected]
2 december
Stick och skärskador samt blodexponering i
vården. Haga Forum konferensanläggning,
Stockholm
www.vardnet.se
Nationell konferens; Alkoholens hälsoeffekter
på det ofödda och födda barnet, en konferens
om föräldrars vanor och barns villkor.
City Conferen Center, Stockholm
Arrangör: Riksbruksprojektet I samarbete med
BO, Barnläkarföreningen och Riksförbundet
för barnsjuksköterskor
www.barnnurse.se
www.fhi.se/riskbruksprojektet
2 och 4 februari
Adoptionskonferens; Att möta adoptivbarn
inom barnhälsovården
Arrangör: Myndigheten för Internationella
Adoptionsfrågor (MIA) i samarbete med Riksförbundet för Barnsjuksköterskor
2 februari, Stockholm. 4 februari, Halmstad
www.mia.eu
NOBABs temadagar. Att möta barn
och unga inom Primärvård
Aros Congress, Västerås
www.nobab.se
22–23 April
Barnsjuksköterskedagarna
Arrangör: Riksföreningen för
­Barnsjuksköterskor i samarbete
med Barnläkarföreningen
Uppsala
www-conference.slu.se/barnveckan2009
23–24 april
Vårmöte i perinatologi i Södertälje.
Program: bl a perinatala transporter
www.ttab.nu/perinatologi
24–25 september
Kontakta gärna redaktionen om du känner till
något möte, konferens eller utbildning som
bör finnas med i kalendariet!
b arnb lad e t # 6
2008
53
ndarium Kalendarium Kalendarium
Kalendarium 2008
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2008
edlemssidor Medlemssidor Medlemssidor Medlemssidor Medlemssidor
Kallelse till
Årsmöte
Evalotte Mörelius
Ordförande
[email protected]
[email protected]
Riksföreningen­
för Barn­
sjuksköterskors
Berit Finnström
Vice ordförande, Ansvarig
­utgivare, chefredaktör
Barnbladet, vice ordförande
[email protected]
Årsmöte ­kommer
att äga rum
den 23 april, i
samband med
Catarina Barth
Kassör
[email protected]
[email protected]
Barnsjuksköterske­
dagarna under
Barnveckan 2009
Birgitta Glännman
Utbildningsfrågor,
­kontaktperson
länsrepresentanterna
[email protected]
Birgitta Glännman
Ansvarig samarbetspartners
[email protected]
[email protected]
Elisabeth Magnusson
Ansvarig medlemsregister
[email protected]
Berit Gustafsson
Rose-Marie Strandberg
Sekreterare, Ansvarig SHV, BHV Ansvarig stipendier, fadderbarn
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Haide Anisian
Ansvarig kongress/utställare
[email protected]
i Uppsala.
Sista dagen att
lämna in motioner
är 20/3 2009.
Utges av Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor
www.barnnurse.se
ISSN 0349-1994
Upplaga: 3.250 ex
POSTADRESS
Stensjöberg 15
431 36 Mölndal
TELEFON
+ 46 (0) 31 27 39 27
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Berit Finnström
[email protected]
Redaktion
Berit Finnström
[email protected]
Ewa-Lena Bratt
[email protected]
Länsrepresentanter Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Län
Namn
O Västra Götaland Birgitta Glännman, Kontaktperson
ACVästerbotten
Maria Forsner AB Stockholm
vakant
AB Stockholm
Anne Clancy BD Norrbotten
Catarina Lundberg
D Sörmland
Lena Achrenius
E Östergötland
Maria Unnervik F Jönköping
Karin Fridolfsson
H Kalmar
Carina Karlsson
K Blekinge
Jenny Karlsson M Region Skåne
Cecilia Rygler N Halland
Regina Mehlin O Västra Götaland Göteborg
O Västra Götaland Göteborg
O Västra Götaland Bohuslän, Laila Eriksson
O Västra Götaland Bohuslän
O Västra Götaland Skaraborg, Britt-Marie Kjellberg
X Gävleborg
Ann-Sofie Johansson X Gävleborg
Gunilla Troedsson Y Västernorrland Ewa Lilja T Örebro
Annika Lindahl U Västmanland
Jenny Lindbom
W Dalarna
Karin Wikström
W Dalarna
Helen Westin
­
E-post
[email protected]
[email protected], [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
vakant
vakant
[email protected]
vakant
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Bli medlem i Riksföreningen för
barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med eller är intresserade av ­­hälso- och sjukvård för barn och
­ungdomar kan bli medlemmar. Du söker medlemskap genom att maila till Elisabeth Magnusson
som är ­ansvarig för medlems­registret [email protected]
Medlemskapet kostar 275 kr/år. I medlemskapet ingår bl a att du får Barnbladet 6 ggr/år,
rätt att söka våra stipendier och att du kan delta i våra utbildningsdagar till medlemspris.
54 ba r nbl a d et # 6 2008
Lisa Ernstsson
[email protected]
[email protected]
Produktion & Annonser
JLD & Kompani
David Lennart Hammar
08-22 33 00
[email protected]
Grafisk Form
Heedåheed
[email protected]
Kommande temanummer 2009
# 1 Adoptivbarn/Cancer
# 2 Alkohol och föräldraskap/Förstoppning
# 3 Multikulturellt föräldraskap/
Barnintensivvård
# 4 Transporter av sjuka barn/Barnkirurgi
# 5 Vaccinationer/Barnortopedi
# 6 Matallergier/Kolik
Prenumerationer fr o m 2009
Prenumerationen på Barnbladet kostar
350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st.
Sätt in 350 kr på riksföreningens plusgiro
19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress.
Omslagsbild
Foto: Helene Heed
Skydda de minsta barnen
mot rotavirus.
GlaxoSmithKline AB, Box 516, Råsundavägen 12, SE-169 29 Solna.
Solna, Tel
Tel.08-638
08-63893
9300.
00,
Tel.020-714
020-714714.
714.
www.glaxosmithkline.se, [email protected], GlaxoSmithKline Vacciner Tel
Rotavirus är den vanligaste orsaken till akut gastroenterit hos barn,1, 2 vilket även
i Sverige leder till många sjukhusinläggningar.3 Man räknar med att i stort sett
varje barn i världen infekteras med rotavirus någon gång under sina första fem
levnadsår.4 Rotarix är ett levande vaccin innehållande humant försvagat virus som
tolereras väl och har en väl dokumenterad säkerhetsprofil.5, 6
• Rotarix kan ges till spädbarn från 6 veckors ålder.6, 7
• Rotarix är upp till 96% (CI 89.6; 98.7) effektivt mot de allvarligaste
fallen av rotavirus gastroenterit.8
• Rotarix doseras i två omgångar med minst 4 veckors mellanrum.6
• Andra dosen ska ges senast vid 24 veckors ålder.
20081110ROTA:171
Beställ Rotarix hos oss på GlaxoSmithKline Vacciner tel 020-714 714.
Ref: 1. Bresee J, Parashar U, Holman R et al. Generic protocol for hospital-based surveillance to estimate the burden of rotavirus gastroenteritis in children. World Health Organisation, Nov. 2002.
Available at www.who.int/vaccines-documents/Accessed in December 2005. 2. Kapikian A, Chanock R. Rotaviruses. In: Fields B et al, editors. Fields Virology, 3rd ed. Philadelphia: Lipincott-Raven
Publishers; 1996. 1657-1708. 3. Soriano-Gabarró M, Mrukowicz J, Vesikari T et al. Burden of rotavirus disease in European Union countries. Pediatr Infect Dis J 2006; 25(1): S7-S11.4. Parashar UD,
Hummelman EG, Bresee JS, et al. Global Illness and Deaths Caused by Rotavirus Disease in Children. Emerg Infect Dis 2003; 9(5): 565-572. 5. Vesikari T, Karvonen A, Puustinen L et al. Efficacy
of RIX4414 live attenuated human rotavirus vaccine in Finnish infants. Pediatr Infect Dis J 2004; 23(10): 937-943. 6. Rotarix SPC. 7. De Vos B, Vesikari T, Linhares AC et al.A rotavirus vaccine for
prophylaxis of infants against rotavirus gastroenteritis. Pediatr Infect Dis J 2004; 23(10): S170-S182. 8. Vesikari T, Karvonen A, Prymula R et al. Human rotavirus vaccine RotarixTM (RIX4414) is highly
efficacious in Europe. ESPID, Basel, Switzerland, May 3-5, 2006: Abstract tbc.
Rotarix, Rx, EF. Pulver och lösningsmedel till oral suspension. Per dos (1 ml): Humant rotavirus stam RIX4414 (levande försvagat) *106.0 CCID50. JO7BH01. Indikation: Rotarix är indicerat för
aktiv immunisering av spädbarn från 6 veckors ålder för förebyggande av gastroenterit orsakad av rotavirusinfektion. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och pris
se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén 2008-07-04.
Posttidning B
Barnbladet, Stora Gatan 45, 193 30 Sigtuna
SC A Pro du c ts A B
Fo rsma n & B o de n fo rs
Det naturliga alternativet. Utan lotion.
Vi på Libero har en klar uppfattning när det gäller tillsatser i blöjor – ju mindre desto
bättre. (Det tycker även 3 av 4 föräldrar.) Våra blöjor har i stället en perfekt passform,
är mjuka och sköna och håller torrt. Om du behöver använda salva väljer du själv den
som passar bäst för just ditt barn.
Ett bra tips! Gravida får som medlem i Liberoklubben gratis blöjprover samt mycket nyttig
information om att bli förälder. Besök www.libero.se
Libero. Blöjan utan lotion.