filosofi ht 2016 - Södertörns högskola

FILOSOFI
HT 2016
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
Filosofi
141 89 Huddinge
Tel 08-608 40 00
www.sh.se/filosofi
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Allmän presentation ............................................................................................................... 1
Filosofin på Södertörn ............................................................................................................ 1
Utbytesplatser .......................................................................................................................... 2
Uppläggning av A- och B-kursen ......................................................................................... 2
Filosofi A, 30 hp............................................................................................................ 3
Filosofi B, 30 hp ............................................................................................................ 6
Filosofi C, 30 hp ............................................................................................................ 9
Magisterprogram i filosofi, 60 hp (termin 2) .......................................................... 11
Övriga fristående kurser
Filosofins historia (distanskurs) ............................................................................. 12
Samtida filosofi (distanskurs) ................................................................................. 12
Förteckning över valbara läskurser för studerande på C- och magisternivå.............. 14
Gästföreläsningar .................................................................................................................. 15
Övrig seminarieverksamhet ................................................................................................ 15
Presentation av undervisande lärare ................................................................................. 16
ALLMÄN PRESENTATION
Ordet ”filosofi” är grekiska för ”kärlek till visdom”. Filosofin växer fram under
femhundratalet f.Kr. i det antika Grekland som ett tänkande och frågande kring
existensens yttersta villkor och värden. Filosofin kan beskrivas som alla
vetenskapers moder eftersom den länge fungerar som ett samlingsnamn för
teoretiserande överhuvudtaget, där så skilda verksamheter som fysik, teologi,
psykologi och statskunskap löper samman. Filosofin förvaltar och vidareför ett
äldre ideal om ”visdom” (sofia) som något mer än specialkunskaper, som en
förmåga att se helhet och enhet i mångfald. De största antika tänkarna, framför
allt Platon och Aristoteles, förenar redan från början de olika aspekter av filosofin som stundtals uppträder helt åtskilda: å ena sidan en systematisk teoretisk
reflektion över varat och vetandet i dess helhet, å andra sidan en livspraktik, ett
självbildningsarbete, syftande mot det goda livet. Därtill exemplifierar de också
på olika sätt det kritiskt prövande utanförskap som hör till filosofin. Den
filosoferande är den som förmår stiga ut ur och pröva sitt eget samhälles värden
och vetande. Filosofin är därmed inte så mycket ett historiskt kunnande som
snarare en färdighet att kunna tänka över livets grundfrågor på ett fritt och
systematiskt sätt.
FILOSOFIN PÅ SÖDERTÖRN
Filosofiämnet på Södertörn skiljer sig på vissa punkter från hur filosofin
undervisas på andra håll i landet. Till att börja med skiljer de flesta svenska
universitet mellan teoretisk och praktisk filosofi, där den förra studerar språket
och verkligheten medan den senare undersöker värden och normer (för att
uttrycka det mycket kortfattat). Filosofiämnet på Södertörn samlar och varvar
redan från början dessa två aspekter. På andra håll gör man därtill ofta en
uppdelning mellan filosofins metod och dess historia. Här löper de parallellt
genom att man tränas i filosofiskt kritiskt tänkande utifrån läsning av klassiska
historiska texter. På Södertörn ses studiet av historiska texter som en nödvändig
väg in i filosoferandet självt. Vid sidan av den antika filosofin betonas den
kontinentaleuropeiska traditionen från Kant och framåt, via bland andra Hegel,
Nietzsche, Heidegger, de Beauvoir och Foucault. Men sammantaget syftar
undervisningen till att ge en kvalificerad inledning till det filosofiska studiet i
dess helhet. Undervisning erbjuds på A-, B-, C-nivå, samt på magisternivå. Inom
ramarna för området Kritisk kulturteori, där filosofiämnet ingår tillsammans
med estetik, medie- och kommunikationsvetenskap och genusvetenskap, erbjuds
även forskarutbildning.
1
UTBYTESPLATSER
Utbytesavtal finns med universiteten i Freiburg, Greifswald, Rom (La
Sapienza), Tampere och Charles Universitet (Prag). Vi har även ett samarbete
med PUC i Rio de Janeiro och med Seattle University. Kontakta studierektorn
([email protected]) vid intresse. Information om praktiska arrangemang
vid utlandsstudier fås från internationella sekretariatet som är beläget i
Kompassen i F-huset, plan 5.
UPPLÄGGNING AV A- OCH B-KURSEN
Kursen består av fyra delkurser som behandlar separata men ytterst sett
sammanlänkade aspekter av det filosofiska vetandet: Etik, Logik, Metafysik och
Politik. Delkurserna har fått namn som alla anknyter till grekiska grundbegrepp
för att betona förbindelsen till denna tradition. Inom varje delkurs läses någon
antik text tillsammans med moderna texter som behandlar samma problem på
ett annorlunda sätt. Syftet är inte att bara lära sig vad skilda författare har sagt,
utan att med stöd i föreläsningar lära sig att tänka själv över de problem som
texterna behandlar. Kurserna bygger på läsning av originaltexter och föreläsningar, inte på läroböcker. Däremot bör alla studenter själva se till att skaffa
sig en grundläggande orientering i filosofins historia under terminens gång. Vi
rekommenderar att man köper en filosofihistoria, exempelvis Svante Nordins
Filosofins historia (Studentlitteratur). För att själv kunna få ut maximalt av undervisningen måste man även ha tillgång till ett filosofiskt lexikon, där begrepp och
gestalter presenteras kortfattat. För närvarande finns inget svenskt filosofilexikon i tryck, så vi rekommenderar att man skaffar The Penguin Dictionary of
Philosophy, eller något likvärdigt. Parallellt med föreläsningar anordnas diskussionsseminarier i mindre grupper. Tentamen sker huvudsakligen i form av
kortare uppsatser och inlämningsuppgifter. Till examinationen hör också att
studenterna var för sig och i grupp under seminarierna presenterar sammandrag
av texter och av gruppdiskussioner. På B-kursen utgörs ett moment av ett
seminarium, där man skriver en handledd uppsats och övas i akademiskt
skrivande. Anställda lärare har en mottagningstid efter överenskommelse då
studenterna är välkomna att ställa frågor om kursen och litteraturen och ämnet i
stort.
2
FILOSOFI A, 30 hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
1. Etik I, 7,5 hp
Termen ”etik” kommer från grekiskans ethos, sedvana eller hemvist. Inom etiken
ställs frågor om förhållandet mellan teori och praktik, mellan filosofi och erfarenhet, vad det goda i sig är, hur det goda livet bör levas och vad som utgör ett
riktigt handlande. I förlängningen syftar den till att försöka förstå människans
plats och ansvar i världen. Delkursen ger en inledning till ett systematiskt
tänkande över etik och etiska problem med utgångspunkt i en serie klassiska
texter från Platon till Foucault. Skillnaden mellan olika teoretiska förhållningssätt
till etiken klargörs liksom skilda utgångspunkter för etiska resonemang. Etik I är
också en inledning till det filosofiska studiet genom att läsningen av texterna
uppövar ett kritiskt och argumenterande förhållningssätt samt en reflektion över
tidsavstånd, språkavstånd och kulturella skillnader.
Litteratur:
• Sofokles, Antigone, övers. Jan Stolpe (Lund: Ellerströms, 2013).
• Aristoteles, Den Nikomachiska etiken (Göteborg: Daidalos, 1993).
• De Beauvoir, Simone, För en tvetydighetens moral (Göteborg: Daidalos,
1992)
• Ett urval textfiler på studiewebben
Referenslitteratur:
• Nordin, Svante, Filosofins historia (Stockholm: Studentlitteratur, 2003)
• Lübcke, Poul (red), Filosofilexikonet (Stockholm: Forum, 1977) eller The
Penguin Dictionary of Philosophy, Penguin
Lärare: Carl Cederberg och Ramona Rat
Tid: 29 augusti – 2 oktober
2. Logik I, 7,5 hp
Termen ”logik” kommer från grekiskans logos, språk och förnuft. I antiken
förknippas logiken särskilt med Aristoteles lära om formerna för korrekta
slutledningar. I dag är symbolisk eller formell logik en disciplin med nära
koppling till såväl språkfilosofi som matematik. Men logik kan också i bredare
mening vara ett samlingsnamn för filosofiska frågor rörande kunskapens,
vetenskapens och språkets karaktär. Delkursen ger en inledning till logiken, med
nedslag i dess utveckling från Aristoteles fram till Frege. Enklare tekniska
aspekter av modern logik presenteras utifrån ett filosofiskt perspektiv.
3
Litteratur:
• Graham Priest, Logic. A Very Short Introduction (Oxford 2000).
• Ett urval texter av bl.a. Aristoteles, Kant och Frege tillkommer.
Lärare: Marcel Quarfood
Tid: 3 oktober – 6 november
3. Politik I, 7,5 hp
Kursen undersöker rättvisan som ett på samma gång ett metafysiskt och etisktpolitiskt problem, som en idé om mått, ordning och balans med sina rötter i en
mytisk-religiös föreställningsvärld. Den visar hur rättvisa har tänkts både som
naturrätt och som mänsklig skapelse, och hur en hänvisning till rättvisa fungerat
både som en konserverande ordning och som appell till förändring.
Litteratur:
• Locke, John, Andra avhandlingen om styrelseskicket (Daidalos: Göteborg, 1998).
• Rawls, John, Vad rättvisan kräver. Grunddrag i politisk liberalism (Daidalos:
Göteborg, 2005).
• Derrida, Jacques, Lagens kraft (Symposion: Stehag, 2005).
På studiewebben: kompendium med utdrag från texter av bla: Platon, Cicero,
Kant, Hegel, Marx, De Gouge, diverse konstitutioner och deklarationer, bl.a. för
kvinnans rättigheter, mot slaveri och FNs rättighetsdeklaration
Lärare: Hans Ruin
Tid: 7 november – 11 december
4. Metafysik I, 7,5 hp
Termen ”metafysik” kommer från grekiskans meta ta fysika, “efter” eller ”bortom
det som rör naturen”. Den används först som beteckning på de föreläsningar av
Aristoteles som handlar om den så kallade ”första filosofin”. Metafysiken är
därmed nära förbunden med det som också kallas ontologi, det vill säga läran om
det varande. Dit hör frågor om vad som är det mest grundläggande, materia eller
ande, och om det finns en gud och hur denne i så fall hänger samman med världen.
Ytterst leder oss metafysiken också mot frågan om vad som kännetecknar filosofin
och det filosofiska vetandet som sådant. Metafysiken eftersträvar ett högre och
samlande vetande som är något mer än vad vi finner inom de vanliga
vetenskaperna. I delkursen läses centrala texter ur den metafysiska traditionen, som
alla på skilda sätt närmar sig frågan om verklighetens djupaste struktur och hur vi
kan få kunskap om denna.
Litteratur:
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på studiewebben.
4
Lärare: Anders Bartonek
Tid: 12 december – 15 januari
5
FILOSOFI B, 30 hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
1. Uppsatsseminarium, 7,5hp
Huvudsyftet med delkursen är att träna sig i författandet av en kortare
akademisk uppsats inom en given tematisk ram. Tonvikt läggs vid textanalys,
förmågan att problematisera ett stoff, att argumentera och att behärska en
akademisk framställningsform. Vi kommer att anknyta till de teman och den
litteratur som ingår i de övriga B-kurserna.
Litteratur:
• Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003)
Lärare: Hans Ruin
Tid: 29 augusti – 15 januari
2. Metafysik II: Augustinus Bekännelser 7,5 hp
Tiden flyr, sådan är dess natur. I den grekiska filosofin söks tidens fenomen i
naturens rörelse och förändring. Herakleitos ger oss bilden av tiden som en
flytande flod i vilken du inte två gånger kan stiga ner. Det ger upphov till aporier,
som att tiden ingenstans står att finna, eller att ingen plats finns för den förändring
som tänktes äga rum i tiden.
Augustinus bemöter den grekiska problematiken genom att vända blicken. Tidens
fenomen ska inte sökas i naturens rum utan i en enskild själ. Det har influerat
modern existentialistisk, fenomenologisk och hermeneutisk filosofi, bland
annat. Kursen kommer att följa den nya syn på tiden som läggs fram i Augustins
Bekännelser, bok XI. Fokus kommer att ligga på de frågor den försöker besvara och
de nya som uppstår kring en tid som ges över en serie av presens, som frikopplad
från naturens rörelse kopplas till historiens realisering, och som reser frågan om
tidens mening i en extra-temporala händelse, kanske i en ny begynnelse.
Litteratur:
• Aurelius Augustinus, Bekännelser (Artos Norma Bokförlag, Skellefteå, 2010).
• Hannah Arendt, Love and Saint Augustin (University of Chicago Press,
Chicago, 1998).
Lärare: Anna Lena Renqvist
Tid: 10 november - 15 januari
6
3. Etik/Politik II – Fanons politiska filosofi och dekoloniala framtider, 7,5
hp
Kursen fokuserar på den transformation av fenomenologin som sker när den tänks
från den andra sidan av den koloniala skillnaden. Därmed politiseras också det
filosofiska tänkandet på ett sätt som knappast är tänkbart inifrån den eurocentriska
traditionen (jfr. t.ex. Sartre). Kursen kommer att ta upp teman som
kolonialism/dekolonialt tänkande och praktik; försök till en etik ur ett materiellt,
globalt perspektiv; frihetsbegreppet och det relaterade utkast till en ny humanism
som utvecklats. Vi kommer att läsa Fanons sista och postumt utgivna verk Jordens
fördömda (1961), skrivet under slutfasen av det Algeriska befrielsekriget, men även
andra texter av Fanon. Vi kommer också att kritiskt granska receptionen till Fanon,
och de sätt på vilket hans tänkande inspirerat dekoloniala rörelser och formerandet
av alternativa förnuftsgeografier.
Under kursen kommer Mekonnen Tesfahuney (docent i kulturgeografi) att ge en
gästföreläsning om Fanon utifrån Achille Mbembes artikel “Necropolitics" (2003).
Litteratur:
• Frantz Fanon, Jordens fördömda, översättning av Per-Olov Zennström
(Stockholm: Leopard, 2007) – slut på förlaget nu så som alternativ om den
inte kommit ut:
• Frantz Fanon, The Wretched of the Earth, övers. Richard Philcox (New York:
Grove Press, 2004).
• Jean-Paul Sartre, Colonialism and Neocolonialism, övers. Azzedine Haddour et
al. (London & New York: Routledge, 2006).
• Övrig litteratur kommer att finnas tillgänglig i pdf-form på studiewebben.
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 3 oktober – 6 november
4. Logik II – Dialektiska filosofer och dialektikkritik, 7,5 hp
Denna kurs sätter huvudsakligen fokus på centrala dialektiska filosofier ur den
moderna filosofihistorien (Hegel, Schelling, Marx och Adorno) för att undersöka
vari deras dialektiska karaktär ligger och vad som är dess ändamål. Andra frågor
som kommer att vara viktiga är: är dialektiken en metod? Är dialektiken en
karakterisering av verkligheten? Eller både och, alternativt varken eller? Som
andra del behandlar kursen olika teoretiska traditioner eller linjer av dialektikkritik
(Butler/Nancy, Nietzsche/Deleuze och Heidegger/Agamben).
Litteratur
•
Burman, Anders & Bartonek, Anders (red.): Att läsa Hegel, Hägersten:
Tankekraft förlag, 2012 (89-130) (97s).
7
•
•
•
•
•
Heidegger, Martin: Identitet och differens, Stockholm: Thales 1996 (28-58)
(30s).
Marx, Karl: Människans frigörelse, Göteborg: Daidalos 1995 (54-76) (22s).
Marx, Karl & Engels, Friedrich: Kommunistiska manifestet, Linköping: Nixon
2004 (70s).
Platon: Skrifter, Bok 4, Stockholm: Atlantis 2006 (245-330) (85s).
Ytterligare texter på studiewebben.
Lärare: Anders Bartonek
Tid: 29 augusti – 2 oktober
8
FILOSOFI C, 30hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
Påbyggnadskursen består av två kurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 15 hp. Som stöd för uppsatsskrivandet ordnas ett uppsatsseminarium som träffas regelbundet under
terminen för att diskutera metodologiska och vetenskapsteoretiska frågor av
relevans för uppsatsarbetet. Delkurserna kan väljas bland de nedan angivna och
de nya delkurser som ges på Filosofi B, som i samråd med undervisande lärare
utvidgas med lämplig litteratur. Det finns även möjlighet att i grupp eller
individuellt utforma en egen läskurs i samråd med den ämnesansvariga (Fredrika Spindler), i första hand från den meny av läskurser som återfinns i katalogen
längre fram.
1. Uppsatsseminarium, 15 hp
Seminariet syftar i första hand till att erbjuda ett stöd för uppsatsskrivandet. Det
behandlar olika frågeställningar kring läsande, skrivande, tolkning och filosofisk
forskning. Inom ramen för seminariet sker också ibland oppositioner på uppsatser från föregående termin. Texter kommer att delas ut från gång till gång.
Referenslitteratur:
• Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003)
Lärare: Kate Larson
Tid: 29 augusti – 15 januari
2. Temastudium – Själens filosofi: mellan kropp och medvetande, 7,5 hp
Filosofihistorien genomfars av spekulationer kring själens existens, utseende och
funktion. Ofta är dessa spekulationer kopplade till relationen mellan kropp och
medvetande, som är ett centralt problem i filosofihistorien. I den moderna filosofin,
exempelvis genom René Descartes, har kropp och medvetande tidvis antagits höra
till skilda sfärer. Samtidigt har kritiken mot den sk dualismen varit stark, och
spekulationerna kring själen har tjänat till att konfrontera och söka lösa dualismens
problem.
Denna kurs undersöker själens komplexa och mångfacetterade plats i
filosofihistorien via några centrala exempel. Återkommande är att dessa exempel
också leder från filosofin till konsten. Litteratur, poesi, teater, musik och visuell
konst är närvarande i de filosofiska spekulationerna om själen. I konstarterna,
exempelvis litteraturen, finner vi också en själ, i dialog med den filosofiska
diskursen. Kursen består av föreläsningar och seminarier.
9
Litteratur:
• Aristoteles, Tre böcker om själen (Göteborg: Daidalos, 2012)
• Descartes, René, Valda skrifter (Stockholm: Natur & kultur, 1998)
• (Själens passioner, Avhandling om metoden)
• Paul Valéry., Själen och dansen (Wahlström & Widstrand, 1949)
• + kompendium med utvalda texter av
• Seneca, Descartes, Maurice Merleau-Ponty, Schelling, J-L. Nancy, Kristeva,
Birgitta Trotzig och JE Stagnelius
Lärare: Marcia Sá Cavalcante Schuback och Cecilia Sjöholm
Tid: 29 augusti – 6 november
3. Verkstudium, 7,5 hp – valbar från utbudet på B-kursen alt läskurs
10
MAGISTERPROGRAM I FILOSOFI, 60 hp (termin 2)
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
Magisterprogrammet består av fyra delkurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 30 hp. En av dessa delkurser
utgörs av en läsning av ett samtida originalverk (se 2. Verkstudium nedan).
Övriga tre delkurser kan väljas bland ännu inte lästa delkurser som denna termin
undervisas på B-kursen och C-kursen, som i samråd med undervisande lärare utvidgas med lämplig litteratur. Det finns även möjlighet att i grupp eller individuellt utforma en egen läskurs i samråd med den ämnesansvariga. Magisterseminariet träffas ungefär var tredje vecka för att diskutera och ventilera
magisteruppsatser. Det sammanfaller delvis med Högre seminariet där lärare vid
institutionen och inbjudna gäster presenterar pågående forskning.
1. Magisterseminarium
Seminariet träffas regelbundet under hela terminen och skall i första hand fungera som ett stöd för uppsatsskrivandet.
Lärare: Hans Ruin
Tid: 29 augusti – 15 januari
2. Delkurs, verkstudium – Giorgio Agamben, The Open, 7,5 hp
Vi läser Giorgio Agambens The Open, som ställer frågan om människan,
humanismen och historiens slut. I centrum står frågan om hur människan
definierats i relation till djuret och det djuriska. Essän aktualiserar tidigare texter av
framför allt Heidegger och Derrida, men även Foucault, Arendt, Benjamin, och
Rilke. Den knyter även an till Agambens stora parallella projekt Homo Sacer.
Litteratur:
• Agamben, The Open (Stanford UP, 2003)
Lärare: Hans Ruin
Tid: 3 oktober – 12 december
11
ÖVRIGA FRISTÅENDE KURSER
Distanskurser
FILOSOFINS HISTORIA, 15 hp
Kursen ges på halvfart, webkurs
Kursen behandlar i kondenserad form filosofins historia, utifrån de fyra teman
som utgör den nuvarande grundkursen i filosofi vid Södertörns högskola: etik,
logik, metafysik och politik. Kursen är utformad i fyra delar: Antikens filosofi,
Medeltid och renässans, Nya tidens filosofi till och med Kant, samt Den moderna
filosofin från Hegel till ca 1950. Kursen vänder sig till dig som vill få en
kronologisk översikt av filosofins historia, och är helt webbaserad.
Litteratur:
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 1, Antiken Medeltiden
Renässansen (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2005 eller tidigare utgåvor)
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 2, 1600-talet 1700-talet
(Stockholm: Bokförlaget Thales, 2007 eller tidigare utgåvor)
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 3, 1800-talet (Stockholm:
Bokförlaget Thales, 2008 eller tidigare utgåvor)
• Konrad Marc-Wogau m.fl. (red.), Filosofin genom tiderna 4, 1900-talet före 1950
(Stockholm: Bokförlaget Thales, 2010: OBS: ny, reviderad utgåva)
• Anna-Karin Malmström-Ehrling (red.), Kvinnliga filosofer från medeltid till
upplysning. Originaltexter i urval (Stockholm: Natur och Kultur, e-bok 2010) –
OBS! elektronisk bok att läsa på skärm alt. skriva ut själv, går inte längre att
köpa som vanlig bok i bokhandeln.
• Richard H. Popkin (ed.), The Columbia History of Western Philosophy (New
York: Columbia University Press, 1999/2005) 836 pp.
• Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances In Continental Political
Thought (Palgrave Macmillan, 2006) 337 pp.
Lärare: Anna-Lena Renqvist
Tid: 29 augusti – 15 januari
SAMTIDA FILOSOFI, 15 hp
Kursen ges på halvfart, webbkurs
Kursen är tematiskt upplagd, och behandlar centrala frågeställningar inom den
samtida västerländska filosofin från ca 1950 och framåt. Särskilt betonas de
franska, tyska och angloamerikanska teoribildningar som har sina rötter i den
kontinentalfilosofiska traditionen, med nedslag i feministisk filosofi och postkolonialt tänkande. Syftet är att ge en bred överblick över den samtida filosofin,
och kursen fokuserar på vissa teman och tänkare som visat sig särskilt betydelse12
fulla under denna tidsperiod. Kursen utgör en fristående fortsättning på webbkursen Filosofins historia.
Litteratur:
• Richard Kearney and Mara Rainwater (ed.), The Continental Philosophy
Reader (London: Routledge, 1996) 496 pp.
• John Mullarkey & Beth Lord (ed.), The Bloomsbury Companion to Continental
Philosophy (Bloomsbury Academic Press, 2013) 432 pp.
• Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances In Continental
Political Thought (New York: Palgrave Macmillan, 2006) 337 pp.
• Robert C. Young, Postcolonialism: A Very Short Introduction (Oxford: Oxford
University Press, 2003) 180 pp.
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 29 augusti – 15 januari
13
FÖRTECKNING ÖVER VALBARA LÄSKURSER FÖR STUDERANDE
PÅ C- OCH MAGISTERNIVÅ
Den som vill välja en läskurs istället för någon av de kurser som undervisas
under innevarande termin skall kontakta den ämnesansvariga (Charlotta
Weigelt) med sitt förslag. Följande förteckning över kurser upptar samtliga
kurser som någon gång undervisats under föregående terminer, med angivelse
av ansvarig lärare. I första hand är det denna lärare som också fungerar som
examinator på kursen.
* Foucault – Arkeologi, genealogi och etik (Sven-Olov Wallenstein)
* Tidig grekisk filosofi (Hans Ruin)
* Humes Traktat om den mänskliga förståelsen (Henrik Bohlin)
* Spinozas Etik (Fredrika Spindler)
* Kants Kritik av omdömeskraften (Sven-Olov Wallenstein)
* Heideggers sena tänkande (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Wittgenstein (Henrik Bohlin)
* Subjektsfilosofi – Fenomenologi och Psykoanalys (Nicholas Smith)
* Nietzsches filosofi (Hans Ruin, Fredrika Spindler)
* Arkitekturens filosofi (Sven-Olov Wallenstein)
* Filosofiska utopier – Platon (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Heidegger och humanismen (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Husserls fenomenologi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Tysk idealism (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Hegel - Andens fenomenologi (Sven-Olov Wallenstein)
* Hegel - Rättsfilosofin (Hans Ruin)
* Den hybrida rösten – Nagarjuna och Kyotoskolan (Jonna Bornemark)
* Frihetens filosofi (Hans Ruin)
* Foucault/Deleuze (Fredrika Spindler, Sven-Olov Wallenstein)
* Filosofisk estetik (Sven-Olov Wallenstein)
* Modern vetenskapsteori (Henrik Bohlin)
* Heideggers Vara och tid (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Merleau-Pontys filosofi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Kierkegaards filosofi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Kants Kritik av det rena förnuftet (Sven-Olov Wallenstein)
* Teknikens filosofi (Sven-Olov Wallenstein)
* Naturfilosofi (Fredrika Spindler, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Aristoteles Fysik (Charlotta Weigelt)
* Husserls Cartesianska Meditationer (Charlotta Weigelt)
* Platons Sofisten (Charlotta Weigelt)
* Rättvisans filosofi (Hans Ruin)
14
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Under terminen ordnas regelbundet gästföreläsningar där svenska och utländska
filosofer talar om aktuella ämnen som ofta också anknyter till undervisningen.
Dessa gästföreläsningar riktar sig i första hand till de studerande i filosofi, men
de är också öppna för andra studenter och lärare vid högskolan och för utomstående. I regel äger de rum på fredag eftermiddag, klockan 14 inom ramen för
den högre seminarieverksamheten, men ibland också vid andra tillfällen. De
utannonseras efter hand. Den som önskar mer information om dessa föreläsningar kan höra av sig till den ämnesansvarige för att sättas upp på utskickslista.
ÖVRIG SEMINARIEVERKSAMHET
Utöver undervisning och gästföreläsningar ordnas under höstterminen några
forskarseminarier, då vissa frågeställningar, texter och doktorandarbeten diskuteras. Dessa seminarier organiseras bland annat i samarbete med teoretisk filosofi
vid Uppsala Universitet.
Också dessa möten ligger i regel på fredagar kl. 14. För övrig information kontakta Hans Ruin ([email protected]).
15
PRESENTATION AV UNDERVISANDE LÄRARE
Marcia Sá Cavalcante Schuback, professor, tidigare professor adjunto vid
Universidade Federal do Rio de Janeiro (Brasilien), doktorerade i filosofi 1992
med en avhandling om begreppet "början" i Schellings sena filosofi, O comeco de
deus. Översatt till portugisiska bl a Heideggers Varat och Tiden, publicerat I
människans tystnad (aforismer om musik och filosofi), A doutrina dos sons de Goethe
a caminho da música nova de Webern (Goethes tonlära mot Weberns nymusik), Para
ler os medievais - ensaio de hermenëutica imaginativa (Att läsa medeltiden - försök till
en imaginativ hermeneutik), Lovtal till intet (Glänta 2006), Att tänka i skisser
(Glänta 2011), Being with the Without (Axl Books 2013). Ansvarig för forskningsprojekt "Loss of grounds as common ground", och forskare inom ramen för
programmet Tid, Minne och representation (www.histcon.se).
Nicholas Smith, lektor, disputerade 2010 vid Stockholms Universitet på en
avhandling om fenomenologi och psykoanalys: Towards a Phenomenology of
Repression – A Husserlian Reply to the Freudian Challenge (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2010). Är specialiserad på 1800-2000-talets filosofi
med inriktning på fenomenologi, hermeneutik, dekonstruktion samt psykoanalytisk teori; jobbar även med feministisk filosofi och postkolonial teori.
Översättare och fackgranskare av fransk och tysk filosofi (Ricoeur, Nietzsche,
Derrida, Husserl); tidigare projektsekreterare för projektet Traditionen som utopi
vid SH. Initiativtagare till och delöversättare av Husserls Logiska Undersökningar
(Stockholm: Thales, 1998-2003). Har publicerat ett flertal artiklar i dagspress,
nationell och internationell fackpress samt antologier; visiting scholar vid
Husserl-arkiven i Leuven. Har också medverkat som skribent och co-curator i
många konstprojekt. Redaktör (tillsammans med Hans Ruin) för Hermeneutik och
tradition: Gadamer och den grekiska filosofin (2003); red (tillsammans med Jonna
Bornemark), Phenomenology of Pregnancy (2014). Medverkar i forskningsprojektet
(ÖSS ) Perceptions of the Other: Aesthetics, Ethics and Prejudice.
Anders Bartonek disputerade januari 2011 vid Södertörns högskola med en
avhandling om Theodor W. Adornos negativa dialektik och begrepp om det ickeidentiska: Philosophie im Konjunktiv. Nichtidentität als Ort der Möglichkeit des
Utopischen in der negativen Dialektik Theodor W. Adornos (Würzburg: Königshausen
& Neumann, 2011). Bartonek ingår sedan 2014 i forskningsprojektet Hegeliansk
marxism (ÖSS) och undervisar för närvarande på filosofiämnet och
lärarutbildningen. Bartoneks forskningsintressen omfattar Frankfurtskolans
Kritiska teori (framförallt Adornos tänkande, men även Marcuses, Horkheimers
och Habermas), Tysk idealism (Hegel och Schelling), teorier om dialektik och
kritik, Marx och marxism, Agambens politiska teori liksom politisk ekonomi och
teorier om arbete. Bartonek arbetar dessutom på en översättning av Hegels
Rättsfilosofi (med Sven-Olov Wallenstein).
Kate Larson, lektor, disputerade 2009 vid Uppsala Universitet på en avhandling
om Iris Murdochs kärleksbegrepp: ”Everything important is to do with passion”
16
–
Iris Murdoch’s Concept of love and its Platonic Origin (Uppsala Universitet
2009). Huvudsakliga filosofiska intressen är Platons filosofi, etik och estetisk
filosofi, till
exempel såsom den uttrycks i Gaston Bachelards
litteraturfenomenologiska undersökningar. Senast publicerade filosofiska artikel
är ”The most intimate bond - Metaxological thinking in Iris Murdoch and
Simone Weil”, Influances on and of Iris Murdoch, Tennesse Literary studies,
2014. Hon är också verksam som skön- litterär författare, hennes nionde och
senaste bok är essäsamlingen Stiglöshet – om uppmärksamhetens former (skriven
tillsammans med Göran Torrkulla och Babis Carabeidis, Bokförlaget Lejd
2014).
Hans Ruin, Professor, huvudsakliga forskningsintressen är fenomenologi och
hermeneutik (särskilt Heidegger), Nietzsche, modern fransk filosofi (särskilt
Derrida), antik filosofi, historieteori och teknikens filosofi. Har författat och
redigerat ca tio böcker, omkring hundra artiklar, essäer och kapitel i böcker, bla i
Research in Phenomenology, Husserl Studies, Continental Philosophy Review,
Epoche. Medredaktör för den svenska utgåvan av Nietzsches Samlade skrifter.
Medlem i redaktionsråd för tidskrifterna Nietzsche Studien, Hermeneutische
Jahrbuch, samt medredaktör för skriftserien Södertörn Philosophical Studies.
Ordförande för Nordic Society for Phenomenology (NoSP). Översatt till svenska
texter av bland annat Derrida, Husserl och Heidegger och Herakleitos. Har lett
det stora mångdisciplinära forskningsprogrammet Tid, minne, representation
2010-2015 (www.histcon.se).
Carl Cederberg är filosof, verksam på Centrum för praktisk kunskap. Han
undervisar på Centrums kurser, Lärarutbildningen och filosofiämnet. Han
disputerade i december 2010 med avhandlingen Resaying the Human. Levinas
Beyond Humanism and Antihumanism. De teoretiska perspektiven för hans
forskning härrör huvudsakligen från klassisk och kontinental filosofi, och
tillämpas framför allt inom etisk och politisk teori.
Ramona Rat is a PhD candidate in philosophy at Baltic and East European
Graduate School (BEEGS), Södertörns högskola. She is mainly interested in the
problem of alterity and sociality, and especially in the way these concepts are
developed in the philosophy of Emmanuel Levinas. She had several international
conference presentations on topics related to Levinas’ philosophy, and her
doctoral dissertation will focus on the questions raised by Levinas’ notion of
sociality.
Marcel Quarfood, lektor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, tidigare
verksam i Uppsala och Södertörn. Disputerade på Stockholms universitet 2004
med en avhandling om Kants filosofi och dess relation till biologin, Transcendental
Idealism and the Organism (2004). Har under de senaste två åren arbetat med ett
projekt om Kants antinomier, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Andra
forskningsintressen är biologins filosofi, handlingsfilosofi och Wittgenstein. Har
översatt Kants Prolegomena (Thales 2002).
17
18