Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i
äldreomsorgen
Mångfald i äldreomsorgen
-
Om anställningsvillkor för utlandsfödda
medlemmar i Kommunal
Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh
Kommunal 2013
Innehåll
Sammanfattning�������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 5
Inledning������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 6
Födelsebakgrund av anställda i äldreomsorgen������������������������������������������������� 7
Födelsebakgrund, könsfördelning och medelålder�������������������������������������������� 9
Utbildning��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������10
Utlandsfödda omsorgsarbetare har oftare otrygga anställningskontrakt������11
Vilken roll spelar omsorgsutbildning för anställningstrygghet?�����������������13
Motsvarar lönen arbetsprestationen?�����������������������������������������������������������������14
Fler jobb med otrygga anställningar�������������������������������������������������������������������15
Risk för arbetslöshet�������������������������������������������������������������������������������������������������16
Avslutande diskussion����������������������������������������������������������������������������������������������17
Kommunals ställningstagande och krav�������������������������������������������������������������18
Referens����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 19
4
Sammanfattning
• I genomsnitt var fjärde äldreomsorgsarbetare i landet och hälften i Stockholms
län är utlandsfödda enligt Kommunals medlemsundersökning.
• Välfärdstjänstesektorn är en kvinnodominerad sektor, men undersökningen visar
att det är dubbelt så vanligt att utlandsfödda män arbetar inom äldreomsorgen
jämfört med män som är födda i Sverige.
• Drygt 7 av10 utlandsfödda äldreomsorgsarbetare jämfört med åtta av tio
svenskfödda har någon form av omsorgsutbildning.
• Otrygga anställningar som visstider och timanställning, eller så kallade
”springvikariat”, är vanligt förekommande i äldreomsorgen och vanligast för
utlandsfödda. Cirka 29 procent av utlandsfödda äldreomsorgsarbetare och 19
procent av de som är födda i Sverige har otrygganställning.
• Bland medlemmar med omsorgsutbildning är det dubbelt så vanligt med
otrygga anställningar bland utlandsfödda jämfört med födda i Sverige.
• Bland dem med otrygga anställningar anser en betydligt lägre andel (17
procentenheter) av de utlandsfödda jämfört med de som är födda i Sverige att
lönen motsvarar arbetsprestationen.
• 24 procent av utlandsfödda respektive 17 procent födda i Sverige och med
otrygga anställningar har fler än ett arbete. Motsvarande för tillsvidareanställda
är 12 respektive 6 procent.
• Mindre än hälften av utlandsfödda med otrygga anställningar tror att de relativt
snabbt skulle hitta ett nytt jobb om de blev arbetslösa, motsvarande för födda
i Sverige är cirka 60 procent. Denna egna skattning av risk för arbetslöshet är
nästan lika stor även för tillsvidareanställda.
5
Inledning
Det är svårt att enbart med avtal och förhandlingar förbättra medlemmarnas villkor.
Goda resultat kräver även andra strategier för att påverka strukturerna.
Med en ökande andel utlandsfödda anställda i välfärdstjänstesektorn, som är
medlemmar eller potentiella medlemmar i Kommunal, får den fackliga kampen
ytterligare en dimension – utöver den könssegregerade, nämligen den etniska.
Denna dimension kretsar kring faktorer som kan relateras till etniskt segregerande
strukturer på arbetsplatserna och i samhället och som skapar ojämlikhet i villkor och
förutsättningar för anställningen. Mot bakgrund av detta har Kommunal tidigare, bland
annat med hjälp av kvantitativa utredningar1, belyst löneskillnader mellan utlandsfödda
och födda i Sverige. Utöver det har medlemmarnas syn på sin egen situation, både i
arbetet och utanför, skildrats i en bok som baserats på en djupintervjuundersökning2.
I föreliggande rapport presenteras fakta som beskriver utlandsfödda medlemmars
anställningsförhållande i äldreomsorgen i jämförelse med födda i Sverige. Syftet är att
sätta sökarljuset på och väcka diskussion om att födelsebakgrund faktiskt tenderar att
försämra villkoren för en anställd i en verksamhet där många redan har dåliga villkor.
Ytterligare ett syfte är att diskutera vilka konsekvenser detta har för de utlandsfödda
omsorgsarbetarna och för samhället i övrigt.
Uppgifterna bygger på en stor undersökning bland Kommunals medlemmar som
genomfördes hösten 2012 för att kartlägga anställdas villkor i äldreomsorgen. I
undersökningen intervjuades ett representativt urval av drygt 5 600 personer från
hela landet. Svarsfrekvensen var hög, 75 procent, vilket skapar möjlighet för en
tillförlitlig beskrivning av villkoren för de av Kommunals medlemmar som arbetar inom
äldreomsorgen.
Det är dock viktigt att ha i minnet att uppgifter baserade på en undersökning bland
medlemmar kan generellt sett ge en bättre bild av verkligheten än en undersökning
av samtliga arbetare i äldreomsorgen skulle ha gett. Detta beror på att en större andel
med trygga anställningar än med otrygga är med i facket.
Umegård, B (2008). Får man sämre anställningsvillkor och lägre lön om man är född utomlands?
Kommunalarbetareförbundet.
2
Wondmeneh, Y(2012), Det räcker inte att göra rätt- Kommunals medlemmar med utländsk bakgrund
berättar om arbetslivet.
1
6
Födelsebakgrund av anställda i äldreomsorgen
Figur 1
Källa: Kommunals medlemsundersökning
Som framgår i figuren är cirka var fjärde äldreomsorgsarbetare utlandsfödd.
Sammanlagt 76 procent är födda i Sverige - 4 procent har minst en förälder som är
utlandsfödd, medan 72 procent har båda föräldrarna födda i Sverige.
De fyra procent som är födda i Sverige av minst en utlandsfödd förälder, tillsammans
med de 24-procent som är utlandsfödda, utgör den så kallade kategorin ”personer med
utländsk bakgrund” och som totalt uppgår till 28 procent av samtliga i undersökningen
(det visas inte i figuren).
Andelen utlandsfödda varierar mellan länen. I figur 2 visas att Stockholms län skiljer sig
markant från genomsnittet för hela landet.
7
Figur 2
Källa: Kommunals medlemsundersökning
I äldreomsorgen i Stockholms län arbetar nästan lika stor andel utlandsfödda som födda
i Sverige. Detta kan till en stor del förklaras av befolkningssammansättningen i länet.
Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik finns fem av de tio kommunerna
med högst andel personer med utländsk bakgrund i Stockholm län.3
3
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____290738.aspx
8
Födelsebakgrund, könsfördelning och medelålder
Figur 3
Källa: Kommunals medlemsundersökning
Andelen män som arbetar i äldreomsorgen är mer än dubbelt så hög bland
utlandsfödda, jämfört med de som är födda i Sverige. Genomsnittet för samtliga (utan
uppdelning på födelsebakgrund) är cirka 91 procent kvinnor och 9 procent män. Detta
överensstämmer ganska väl med Sveriges kommuners och landstings personalstatistik4.
Totalt sett är fler än fyra av tio manliga äldreomsorgsarbetare utlandsfödda.
I Stockholms län är det ännu vanligare - mellan sex till sju av tio manliga
äldreomsorgsarbetare är födda utomlands.
En femtedel av samtliga utlandsfödda äldreomsorgsarbetare i Stockholms län är män.
Genomsnittsåldern för utlandsfödda är 43 år och skiljer sig inte så mycket från
genomsnittsåldern för födda i Sverige som är 45 år.
Kommunal personal 2012, Tabell 6. http://www.skl.se/vi_arbetar_med/statistik/statistik-personal/
kommunal-personal/kommunal-personal-2012
4
9
Utbildning
Figur 4
Källa: Kommunals medlemsundersökning
I figuren visas högsta avslutade utbildningsnivå som äldreomsorgsanställda uppnått,
men som inte nödvändigtvis är yrkesrelaterad. Utlandsfödda är i större utsträckning
än födda i Sverige universitets-/högskoleutbildade medan födda i Sverige oftare än
utlandsfödda har gymnasieexamen. Lika hög andel, runt en femtedel, i respektive
grupp har utbildat sig på Komvux eller annan vuxenutbildning.
10
Figur 5
Källa: Kommunals medlemsundersökning
Deltagarna i medlemsundersökningen har även svarat på frågan om de har
omsorgsutbildning eller motsvarande. Svaren visade att något fler än sju av tio bland
utlandsfödda och nästan åtta av tio av de som är födda i Sverige har någon form av
omsorgsutbildning.
Utlandsfödda omsorgsarbetare har oftare otrygga
anställningskontrakt
Otrygga anställningar är en samlingsbenämning för olika typer av anställningsformer
som avviker från en tillsvidareanställning på heltid: visstidsanställningar eller
tidsbegränsade vikariat, behovsanställningar, ”springvikariat” och ofrivillig deltid räknas
bland anställningsformer som är otrygga enligt, bland andra, Europeiska Fonden för
förbättring av levnads- och arbetsvillkor(EUROFOUND). I denna rapport redovisas
otrygga anställningar som summan av visstidsanställningar och timanställningar.
11
Figur 6
Otrygga anställningar i äldreomsorgen
29
21
19
Födda i Sverige
Utlandsfödda
Totalt
Källa: Kommunals medlemsundersökning
Utlandsfödda äldreomsorgsarbetare har mycket oftare otrygga anställningar än de
som är födda i Sverige, andelen är 29 respektive 19 procent. Totalt har var femte
äldreomsorgsarbetare otrygga anställningskontrakt som visstid och timanställning. Med
ofrivillig deltid skulle siffran ha varit ännu högre, men i denna undersökning saknas
uppgifter om ofrivillig deltid. En ofrivillig deltid uppstår när anställd arbetar färre antal
timmar (är sysselsatt på en lägre grad av heltid) än hon önskar.
Otrygga anställningsformer är vanliga i kommunsektorn och i andra kvinnodominerade
branscher. Forskning visar att faktorer som kvinnligt kön, behovs- och
säsongsanställning, låg utbildning samt utländsk medborgarskap ökar risken för
återkommande tidsbegränsade anställningar.5
Håkansson, K. (2001) ”Språngbräda eller segmentering? En longitudinell studie av tidsbegränsat
anställda” Forskningsrapport, IFAU, 2001:1.
5
12
Vilken roll spelar omsorgsutbildning för
anställningstrygghet?
Figur 7
Otrygga anställningar och omsorgsutbildning
Född i Sverige
Utlandsfödd
38
39
25
13
Med omsorgsutbildning
Utan omsorgsutbildning
Källa: Kommunals medlemsundersökning
I figur 7 presenteras otrygga anställningar fördelat efter anställda med eller utan
omsorgsutbildning. Andelen med otrygga anställningar och utan omsorgsutbildning är
lika stora bland utlandsfödda som bland födda i Sverige. Däremot är skillnaden stor
mellan de som har omsorgsutbildning. Dubbelt så hög andel av utlandsfödda med
omsorgsutbildning har otrygga anställningar jämfört med andelen födda i Sverige
med omsorgsutbildning. Detta kan tolkas som att utbildning för yrket inte skyddar
utlandsfödda i samma utsträckning som födda i Sverige mot visstider eller andra
tidsbegränsade anställningsformer, vilket kan vara ett uttryck för diskriminering.
13
Motsvarar lönen arbetsprestationen?
Enligt forskning har tidsbegränsat anställda i genomsnitt cirka 10 procent lägre lön än
tillsvidareanställda.6 I denna undersökning har medlemmarna fått frågan om de anser
att lönen motsvarar arbetsprestationen.
Figur 8
Källa: Kommunals medlemsundersökning
I figur 8 visas andelen som svarat att lönen motsvarar arbetsprestationen. Bland de med
otrygga anställningar anser 17 procentenheter lägre andel utlandsfödda än födda i Sverige
att de får en lön som motsvarar arbetsprestationen. Motsvarande för tillsvidareanställda är
7 procentenheter lägre andel.
Skillnaden är stor även mellan otryggt anställda och tillsvidareanställda som är
utlandsfödda.
I Kommunals utredning om löneskillnader (Umegård 2009) konstateras följande om
otrygga anställningar och löner:
Holmlund, B och Storrie, D. (2002),”Temporary work in turbulent times: The Swedish experiment”,
The Economic Journal, vol.112, No. 480, pp. 245-269.
6
14
”De som är tillfälligt anställda eller timavlönade har inte bara otryggare villkor, de
har också betydligt lägre lönenivåer. En otrygg anställning genererar en låg lön.
Medlemmar födda utanför Norden har lägre löner än medlemmar födda i Norden,
även inom grupperna tillfälligt anställda och timavlönade, se diagram 1. Dessa
löneskillnader har dock minskat under perioden 1998–2007. Till en del kan detta
förklaras av de höjda lägstalönerna i avtalen.”
Fler jobb med otrygga anställningar
Figur 9
Källa: Kommunals medlemsundersökning
Cirka en av fyra otryggt anställd utlandsfödd äldreomsorgsarbetare har fler än en anställning, motsvarande för födda i Sverige är 17 procent.
Även tillsvidareanställda svarar att de har fler än ett arbete och andelen av utlandsfödda
som gör det är dubbelt så stor som andel av de som är födda i Sverige.
Sannolikt tvingas visstidsanställda och ”springvikarier” ta fler jobb för att få mer
arbetad tid. Att få mer arbetad tid kan antas även vara en förklaring till varför
tillsvidareanställda har fler än en anställning. En stor andel av Kommunals medlemmar
i äldreomsorgen är deltidsanställda. Enligt medlemsundersökningen har utlandsfödda
med deltidsanställning i genomsnitt cirka 68 procent av heltid och motsvarande för
födda i Sverige är cirka 71 procent.
15
Risk för arbetslöshet
Figur 10
Har fler än ett arbete
Födda i Sverige
Utlandsfödda
24
17
12
6
Otryggt anställda
Tillsvidareanställda
Källa: Kommunals medlemsundersökning
Mindre än hälften av utlandsfödda och sex av tio födda i Sverige med otrygga
anställningar tror att de relativt snabbt skulle hitta ett nytt arbete om de blev arbetslösa.
Lika stor andel i respektive grupp, närmare en fjärdedel, tror inte alls att de skulle hitta
något nytt jobb. Runt en tredjedel av utlandsfödda och hälften så stor andel av födda i
Sverige känner sig osäkra om du skulle få något nytt jobb vid en eventuell arbetslöshet.
Av de tillsvidareanställda som är utlandsfödda svarar hälften antingen att de inte tror att de
skulle hitta något nytt jobb vid en eventuell arbetslöshet eller att de är osäkra (”vet ej”).
16
Avslutande diskussion
Många inom välfärdstjänstesektorn arbetar på visstid eller som ”springvikarier” under
många år innan de får tillsvidareanställningar, men undersökningsresultatet i denna
rapport visar att situationen är ännu värre för utlandsfödda. Detta har också visats i
olika studier. Bland annat enligt (Statistiska centralbyrån, 2009) är utlandsfödda som
har bott i Sverige mindre än 20 år oftare tidsbegränsat anställda än inrikes födda. Deras
situation förbättras först efter 20 års vistelse beroende på vilken del av världen de är
födda i. De som är födda utanför Europa är oftare tidsbegränsat anställda än andra
grupper oavsett antalet vistelseår.
Detta bekräftas också av några av intervjupersonernas berättelser i Kommunals
kvalitativa undersökning Det räcker inte att göra rätt. Intervjupersonerna berättar att
de tar den anställningsform de erbjuds för att slippa arbetslöshet, trots att de kan känna
sig utnyttjade. De med akademisk examen och flera års yrkeserfarenheter berättar
också om sina misslyckade försök att hitta andra jobb innan de omskolade sig till
undersköterskor och fick anställning i vård och omsorg.
En svag ställning på arbetsmarknaden kan antas vara en rimligförklaring som ligger
bakom utlandsföddas relativt mer utbredda otrygga anställningar. Detta i sin tur antas
beror på diskriminerande strukturer.
17
Kommunals ställningstagande och krav
• Arbetsgivare och fackföreningar har ett gemensamt ansvar för att bekämpa
diskriminering i anställning.
• Skapa fler fasta jobb, genom att begränsa möjligheterna till visstidsanställningar
under långa tidsperioder hos samma arbetsgivare. Detta är särskilt viktigt för
anställda med utländsk bakgrund eftersom de är överrepresenterade bland de
visstidsanställda.
• Förbättra möjligheterna för de som flyttar till Sverige att få ett yrke som
motsvarar deras erfarenhet och kompetens genom en välfungerande validering
av utländsk utbildning, bättre introduktionsutbildning i svenska språket, och
genom att snabbt erbjuda möjligheter till praktik och jobb för den nyanlände.
18
Referens
Holmlund, B & Storrie, D. (2002),”Temporary work in turbulent times: The Swedish
experiment”, The Economic Journal, vol.112, No. 480, pp. 245-269.
Håkansson, K. (2001) ”Språngbräda eller segmentering? En longitudinell studie av
tidsbegränsat anställda” Forskningsrapport, IFAU, 2001:1.
Sveriges kommuner och landsting. Kommunal personal 2012, Tabell 6. http://www.
skl.se/vi_arbetar_med/statistik/statistik-personal/kommunal-personal/kommunalpersonal-2012.
Statistiska centralbyrån, Integration: Rapport 2. Integration utrikesfödda på
arbetsmarknaden.
Statistiska central byrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____290738.aspx
Umegård, B. (2008). Får man sämre anställningsvillkor och lägre lön om man är född
utomlands? Svenska Kommunalarbetareförbundet.
Wondmeneh, Y(2012), Det räcker inte att göra rätt- Kommunals medlemmar med
utländsk bakgrund berättar om arbetslivet. Kommunal.
19
Art nr 978 91 7479 215 7 Mångfald i äldreomsorgen Kommunal 2013