Omvärldsbevakning genom Energiforsk:
Hälsorisker på grund av exponering för
elektriska och magnetiska fält
Björn Cedervall*
Energiforsk, 1 juni 2016
* Med dr, Docent (KI), Civ ing (KTH)
Radiologispecialist vid Vattenfall sedan 1987
Energiforskuppdraget
Att bevaka området ”EMF och hälsoaspekter”
utifrån elkraftindustrins perspektiv.
”Låga” frekvenser: Elektriska och magnetiska fält
”Höga” frekvenser: Elektromagnetiska fält
Vågrörelse eller kvanta (fotoner)
Aktiviteter
• Följa forskningen.
• ICNIRP, WHO, myndigheter m fl.
• Regelverk, ståndpunkter mm från EU-nivå.
• Följa beslutsfattare, massmedier, intressegrupper.
• Skriva specifika rapporter, nyhetsbrev mm.
Översikt
• Kort historisk sammanfattning
• Fysik, kemi och biologi.
Exempel på helhetsbilden för hälsorisker
Vissa kemikalier:
Epidemiologi: Cancer
Experiment: DNA-skador
Joniserande strålning:
Epidemiologi: Cancer
Experiment: DNA-skador
Elektriska/magnetiska fält:
Motstridiga/oklara epidemiologiska resultat
Motstridiga/oklara experimentella resultat
Kommentarer till historiken sedan år 1979
• Boulder, Colorado 1979: Barnleukemier & kraftledningar
• Bildskärmsdebatten
• Elöverkänslighetsfrågan
• Boulder, Colorado 1989: Barnleukemier & trafikintensitet
• Molekylärbiologisk forskning (särskilt från slutet av 1980-talet)
• Teoretiska överväganden
• Epidemiologisk forskning (exponerade befolkningsgrupper)
• Frågor om nervmuskelfunktioner
• Nuläget om barnleukemier och magnetiska fält
Residential distance at birth from overhead
high-voltage powerlines: childhood cancer
risk in Britain 1962-2008
(Bunch et al., Brit. J. Cancer, Vol. 110, 2014:1402-1408).
• Fall-kontrollstudie.
• Kraftledningar: 132 kV, 275 kV och 400 kV.
• 0-199 m, 200-388 m, 400 -999 m and >1000 m.
• 53 515 barn från National Registry of Childhood
Tumörfall 1962-2008 samt matchande kontroller.
Inkluderar 16 457 barnleukemier.
Barnleukemier för 0-199 m
6
5
4
3
1,0 betyder ingen
extra risk.
2
1
0
1960
1965
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
Kommentarer: 1/ Mycket mindre konfidensintervall (=bättre
statistik) under de senaste decennierna.
2/ Ingen statistiskt signifikant risk efter 1990.
Källa: British Journal of Cancer, 2014:1402-1408.
Den stora informationsmängden
Sökning i PubMed (30 maj 2016):
• Health + electromagnetic = 23 537 träffar
• Risks + electromagnetic = 13 232 träffar
Sökning i MEDLARS 1992:
• Health och EMF = 11 730 träffar
(Tidskr. Risk Analysis, Vol. 14, 1994, sid. 97)
Exponering respektive dos
• För joniserande strålning: 1 Gy = 1 J/kg
• Elektriska fält (E): V/m
• Magnetiska fält (B): 1 T = 1 N∙A-1∙m-1 = Vs∙m-2
Hur beskriver man en EMF-exponering?
Många parametrar!
Vilken enhet är mest relevant?:
Magnetisk flädestäthet (tesla, T), strömtäthet (A/m2),
V/m, W/kg, W/m2, J/kg… ?
Vilka är fysikens och kemins begränsningar?
• Bryta kemisk bindning?
• Energitäthet
Exemplet energitäthet: Elektriskt resp. magnetiskt fält
Elektriskt fält, 1000 V/m:
10-6 J/m3
Magnetiskt fält, 100 µT:
4·10-3 J/m3
Termisk energi, levande vävnader:
2,2 ·108 J/m3
Signalkedja: ”antenn” -> fysik, kemi & biologi
Ref. Valberg et al. (1997)
Fysik/kemi/biologi
Idé från N. Taleb: The Black Swan, 2007, 196-197.
Lätt att ställa upp hypoteser inom biologin
Biologin är komplex och beskrivs av fenomen snarare
än lagar som inom kemin och fysiken. Olika slags
”slumphändelser” pga arv och miljö försvårar/omöjliggör förutsägelse (t ex beteende).
Komplexiteten medför att man kan komma med olika
“begripliga” förklaringar i efterhand.
Icke-termiska effekter? Om de visas -> Nobelpris!
Elöverkänslighetsdemonstration ca år 2004
Tack!
[email protected]
070 539 5344
