Examensarbete

EN LITTERATURÖVERSIKT
-Att beskriva vad som påverkar kvinnors sexualitet efter
behandling för äggstockscancer
A LITERATURE REVIEW
-Describing what affect women's sexuality after treatment for
ovarian cancer
Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad
Grundnivå
15 Högskolepoäng
Vårtermin 2014
Författare: Pettersson-Bodin, Amanda
SAMMANFATTNING
Titel:
En litteraturöversikt – Att beskriva vad som påverkar kvinnors
sexualitet efter behandling för äggstockscancer
Författare:
Pettersson Bodin, Amanda
Institution:
Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde
Program/kurs:
Sjuksköterskeprogrammet,
OM525G, 15 hp
Handledare:
Nilsson, Lena
Examinator:
Hertfelt Wahn, Elisabeth
Sidor:
23
Nyckelord:
Cancer, sexuell hälsa, sexuell funktion, sexualrådgivning
Examensarbete
i
omvårdnad,
___________________________________________________________________________
Bakgrund: Äggstockscancer drabbar många kvinnor världen över. Tumörer som växer i
genitalier och bäcken utgör på grund av sin placering ett stort hot mot den sexuella
förmågan. Behandling för äggstockscancer kan leda till att de sexuella möjligheterna
hämmas. Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, mentalt, känslomässigt och socialt
välbefinnande relaterat till sexualitet. Sexuell hälsa kan upplevas trots sjukdom,
dysfunktion eller funktionshinder. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som
påverkar kvinnors sexualitet efter behandling för äggstockscancer. Metod: En
litteraturöversikt där sju kvantitativa och tre kvalitativa artiklar analyserades. Resultat: Av
analysen framkom två huvudteman; Fysiska förändringar samt Psykiska förändringar.
Fysiska förändringar med subtemana; Förändrad sexuell funktion samt Menopaus och
reproduktiv förmåga. Psykiska förändringar med subtemana; Minskad lust och relationen
till partner, Relationen till den egna kroppen samt Bristen av information från
sjukvårdspersonal. Slutsats: Kvinnor med äggstockscancer upplever brist på information
från sjukvårdpersonal om vad som kan förväntas hända med den sexuella funktionen efter
behandling. Det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar detta omvårdnadsbehov och
förstår att sexuell hälsa kan upplevas trots sjukdom.
ABSTRACT
Title:
A literature review - Describing what may affect women's
sexuality after treatment for ovarian cancer.
Author:
Pettersson-Bodin, Amanda
Department:
School of Life Sciences, University of Skövde
Course:
Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing
Care, 15 ECTS
Supervisor:
Nilsson, Lena
Examiner:
Hertfelt Wahn, Elisabeth
Pages:
23
Keywords:
Cancer, sexual health, sexual function, sexual counseling
___________________________________________________________________________
Background: Ovarian cancer affects many women worldwide. Tumors that grow in the
genitalia and pelvis have because of its placement a large threat to the sexual ability.
Treatment for ovarian cancer may lead to the sexual possibilities inhibited. Sexual health is
a state of physical, mental, emotional and social well-being related to sexuality. Sexual
health can be experienced in spite of disease, dysfunction or infirmity. Aim: The aim is to
describe the factors that influence women's sexuality after treatment for ovarian cancer
Method: A literature review, in which seven quantitative and three qualitative articles
were analysed. Result: From the analysis revealed two main themes; Physical changes and
Mental changes. Physical changes were divides into two subthemes; Changes in sexual
function and Menopause and reproductive ability. Mental changes were divided into three
subthemes; Decreased desire and the relationship with the partner, The relationship with
one's own body and The lack of information from health care professionals. Conclusion:
Women with ovarian cancer experience a lack of information from health care
professionals about what can be expected to happen with the sexual function after
treatment. It is important that the nurse recognizes this need and understands that sexual
health can be experienced despite illness.
Innehållsförteckning
INLEDNING ......................................................................................................................................... 1
BAKGRUND ......................................................................................................................................... 1
Äggstockarnas utveckling ............................................................................................................... 1
Anatomi och fysiologi ................................................................................................................. 1
Äggstockscancer ............................................................................................................................. 2
Mutationer, tumörceller och olika tumörtyper ......................................................................... 2
Mortalitet, riskfaktorer och skyddande effekter ....................................................................... 2
Symtom och diagnos .................................................................................................................. 2
Fysiska komplikationer efter behandling ................................................................................... 3
Sexuell funktion och psykosexuell påverkan hos kvinnor med cancer ...................................... 4
Sexuell hälsa och omvårdnad......................................................................................................... 4
Sexuell hälsa ............................................................................................................................... 4
Sexualitet.................................................................................................................................... 4
Kvinnors sexuella lust och funktion ........................................................................................... 5
Ansvar och förhållningssätt hos sjuksköterskor ......................................................................... 5
Samtal om patientens sexualitet ............................................................................................... 5
Modell för samtal om sex och samlevnad ................................................................................. 6
PROBLEMBFORMULERING ................................................................................................................. 6
SYFTE .................................................................................................................................................. 7
METOD ............................................................................................................................................... 7
Urval ............................................................................................................................................... 8
Datainsamling ................................................................................................................................ 9
Dataanalys .................................................................................................................................... 10
ETISKA ÖVERVÄGANDEN.................................................................................................................. 10
RESULTAT ......................................................................................................................................... 10
Fysiska förändringar ..................................................................................................................... 11
Försämrad sexuell funktion...................................................................................................... 11
Menopaus och reproduktiv förmåga ....................................................................................... 12
Psykiska förändringar ................................................................................................................... 12
Minskad lust och relationen till partner................................................................................... 12
Relationen till den egna kroppen ............................................................................................. 13
Bristen av information från sjukvårdspersonal ........................................................................ 13
Resultatsammanfattning .............................................................................................................. 14
DISKUSSION ...................................................................................................................................... 15
Metoddiskussion .......................................................................................................................... 15
Resultatdiskussion........................................................................................................................ 16
SLUTSATS OCH PRAKTISKA IMPLIKATIONER .................................................................................... 18
REFERENSER ..................................................................................................................................... 19
Bilaga 1 Artikelöversikt
Bilaga 2 Mall för kvalitetsgranskning
Bilaga 3 Figur över kvantitativa artiklar
INLEDNING
Sjukdom och behandling som medför fysiska förändringar kan begränsa en människas
möjlighet att uttrycka sin sexualitet på det sätt hon eller han önskar (Hulter, 2004).
Äggstockscancer (ovarialcancer) drabbar i Sverige årligen 750 kvinnor. Sjukdomen
benämns som ”bukens tysta tumör” då symtomen ofta är oklara och sjukdomsförloppet är
svårbemästrat. Behandling av äggstockscancer består ofta av stora kirurgiska ingrepp. De
inre könsorganen avlägsnas i många fall helt och hållet. Strålbehandling medför en rad
olika fysiska konsekvenser och komplikationer för drabbade kvinnors sexuella hälsa
(Cancerfondsrapporten, 2009). Ett tillfredsställande sexualliv har betydelse för människans
välbefinnande
och
övriga
hälsa
(Statens
folkhälsoinstitut,
2012).
Vid
sjuksköterskeprogrammet på Högskolan i Skövde saknas det undervisning om sexuell
hälsa relaterat till sexualitet och vad det har för betydelse för patienten. Sexuallivet i
samband med äggstockscancer ses som ett viktigt område att belysa för att sjuksköterskor
ska få en större förståelse för hur de bör möta denna grupps unika omvårdnadsbehov.
BAKGRUND
Äggstockarnas utveckling
Anatomi och fysiologi
Under embryots tredje vecka läggs grunden till den organbildning som fortlöper fram till
vecka åtta. Vad som slutgiltigt bildas under denna vecka är de tre groddbladen;
ektodermet, endodermet och det mellanliggande mesodermet. Ektodermet ger upphov till
epidermis och nervsystemets celler medan endodermet bildar tarmepitel. Mesodermet ger
upphov till muskler, bindväv och urogenitalorganen. Under de sex första veckorna ser
utvecklingen av de inre gentitalierna hos båda könen likadan ut. Differentiering sker
därefter till ovarier respektive testiklar. I vecka sex bildas hos kvinnan kortikala strängar
och hos mannen mediala strängar, dessa kallas de primära könssträngarna. Urkönscellerna
hos det kvinnliga fostret kommer att genomgå ytterligare ett antal mitoser för att så
småningom differentieras till oogonier vidare till primära äggceller (oocyter) (SundströmPoromaa, 2010).
Hos den fertila kvinnan är äggstockarna (ovarier) storleksmässigt att likna vid en valnöt.
Äggstockarna är de kvinnliga könskörtlarna och producerar könsceller och könshormoner
som östrogener, progesteron och androgener. Östrogen stimulerar cellfunktioner samt
tillväxt av målorganscellerna i livmoderslemhinnan (endometrium) och i livmoderväggen
(myometrium) (Janson, 2010). Könshormonerna östrogen och progesteron spelar en viktig
roll för fortplantningen (Sundström-Poromaa, 2010).
1
Äggstockscancer
Mutationer, tumörceller och olika tumörtyper
Den bestående förändringen i det genetiska material som har förmåga att överföras till
kommande cellgenerationer kallas för mutation (Mutationer, 2013). Cancer är ett
samlingsnamn på över tvåhundra sjukdomar. Gemensamt för dessa sjukdomar är att
cellerna i kroppen någonstans har börjat dela sig okontrollerat. Dessa celler bildar så
småningom en tumör som växer sig allt större. Spridning av cancerceller till andra delar av
kroppen är vanligt förekommande, detta kallas att tumören metastaserar (Socialstyrelsen,
2009). Tumörer delas in i två grupper, maligna tumörer (elakartade) samt benigna tumörer
(godartade) (Olsson, 1996).
Äggstockscancer omfattar flera olika tumörtyper, cirka 90% utgörs av maligna tumörer
som utgår från äggstockens ytepitel, så kallade epiteliala tumörer. Dessa består till 15 % av
borderlinetumörer och drabbar framförallt yngre kvinnor. Resterande tumörer i
äggstockarna består av stromacellsstumörer och germinalcellstumörer. Peritonealcancer
och tubarcancer är ytterligare två cancersjukdomar som kan drabba omkringliggande
vävnad, det vill säga bukhinna och äggledare. Behandlingen är densamma som vid
äggstockscancer (Borgfeldt, 2010; Borgfeldt, Åberg, Anderberg & Andersson, 2010). I
äggstockarna kan det också uppkomma icke-epiteliala tumörer. Dessa uppvisar samma
biologiska vävnadsinnehåll som äggstockscancer, men har en låg kapacitet till malignitet
(Borgfeldt, Åberg, Anderberg & Andersson, 2010).
Mortalitet, riskfaktorer och skyddande effekter
Äggstockscancer orsakar årligen i världen cirka 100.000 dödsfall. I västvärlden rankas
dödligheten i äggstockscancer högre än övriga gynekologiska cancerformer (Parkin, Pisani
& Ferley, 1999). Mortaliteten i äggstockscancer är störst i gruppen gynekologiska maligna
tumörer. Huvudsakliga faktorer som ligger till grund för äggstockscancer är ökad ålder
samt utveckling av vissa genetiska mutationer (Regionalt cancercentrum väst, 2012). Den
vanligaste åldern för insjuknande är mellan 60 och 70 år men sjukdomen kan även drabba
kvinnor i yngre åldrar (Borgfeldt, 2010). Risken att drabbas av äggstockscancer är något
som kan överföras i det genetiska arvet (Prat, Ribe & Gallardo, 2005). De kvinnor som får
ärftlig äggstockscancer insjuknar vanligtvis i en yngre ålder och utgör cirka fem till tio
procent av alla kvinnor som drabbas (Borgfeldt, Åberg, Anderberg & Andersson, 2010).
Det finns två generella hypoteser om orsaken bakom äggstockscancer. Den ena hypotesen
menar att den ökade hormonnivån som kvinnor får till följd av återkommande ägglossning
är orsaken, den andra hypotesen menar att ett överskott av peptidhormonet gonadotropin
står för orsaken (Martin, 2006). Könshormoner har visat sig ha betydelse eftersom kvinnor
som fött många barn eller använt sig av kombinerade p-piller visat sig bära ett skydd mot
äggstockscancer (Regionalt cancercentrum väst, 2012).
Symtom och diagnos
Ökat bukomfång, tyngd- och fyllnadskänsla i buken, urinträngningar och rubbningar i
tarmens funktion kan vara tecken för äggstockscancer. Drabbade kvinnor upplever sällan
gynekologiska symtom. Diagnosen för äggstockscancer ställs ofta i ett sent skede då
symtomen är atypiska (Jayde, White & Blomfield, 2009; Hagberg, 2012). Äggstockscancer
2
upptäcks vid gynekologisk undersökning. Därefter följer ultraljud av livmoder, äggledare
och äggstockar (Borgfeldt, Åberg, Anderberg & Andersson, 2010). Datortomografi (CT) är
en vanlig undersökning vid misstänkta förändringar i äggstockarna och bildtekniken
garanterar hög noggrannhet. Vid CT passerar ett stort antal röntgenstrålar ett skikt av
kroppen från flera olika håll. För en optimal identifiering kan förstärkt datortomografi
användas (CECT). I denna undersökning används kontrastmedel vilket kan synliggöra
svullnad i lymfkörtlar och i bukhinna (Moyle, Addley & Sala, 2010). Vid misstanke om
äggstockscancer tas labbprovet CA-125 i serum. CA-125 är en tumörmarkör och ett
protein som utsöndras hos de flesta typer av äggstockstumörer. Provet är mer tillförlitligt
hos postmenopausala kvinnor, fler felkällor visas hos fertila kvinnor. Vid äggstockscancer
stiger oftast halterna av CA-125 i blodet vilket kan användas som markör för pågående
sjukdomsprocess (Borgfeldt, 2010; Regionalt cancercentrum väst, 2012).
Behandling och överlevnad
Behandling av äggstockscancer innebär ett kirurgiskt ingrepp. Målet med kirurgi är att
ställa diagnos, utföra stadiumindelning samt avlägsna så mycket som möjligt av den
drabbade
vävnaden
(Borgfeldt,
2010).
Internationella
federationen
för obstetrik och gynekologi (FIGO) föreslår kirurgisk stadiumindelning då
äggstocksmalignitet förekommer. Att fastställa cancerns utvecklingsstadium är viktigt för
att adekvat behandling och rådgivning ska kunna ges (Moyle, Addley & Sala, 2010).
Postoperativ cytostatikabehandling är angeläget för över 80% procent av alla kvinnor som
drabbas av äggstockscancer. Ytterligare cytostatikabehandling ges vid recidiv i syfte att
lindra symtom och förbättra livskvaliteten (Borgfeldt, Åberg, Anderberg & Andersson
2010). Strålbehandling spelar inte en lika betydande roll som kirurgi och cytostatika gör
för behandling mot äggstockscancer (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2003).
Kvinnor som har epitelial äggstockscancer lokaliserat till en av äggstockarna utan
spridning till bukhålan har en femårsöverlevnad på mer än 90%. Om cancerna är spridd
utanför bukhålan (stadium IV) är femårsöverlevnaden mindre än 20% (Borgfeldt, 2010).
Vård av kvinnor med äggstockscancer är utmanande. Sjukdomen kräver en aggressiv
behandling med upprepande sessioner. Trots detta visar statistiken låg överlevnad vid
äggstockscancer (Martin, 2006). Tidig upptäckt är viktig för att förbättra prognosen
(Borgfeldt, 2010).
Fysiska komplikationer efter behandling
Tumörer som växer i genitalier och bäckenet utgör på grund av sin placering stora hot mot
den sexuella förmågan. Blodcirkulation och nerver kan påverkas genom tumörens
utbredning, därmed hindras sexuell njutning och funktion (Olsson, 1996). Smärtor i
bäckenet vid samlag är en effekt av behandlingen vid äggstockscancer (Helström, 2002).
Kirurgi, cytostatika och strålbehandling vid äggstockscancer kan leda till att de sexuella
möjligheterna hämmas (Hulter, 2004). Borttagande av äggstockarna och efterföljande
strålbehandling kan resultera i att vagina blir trång och att slemhinnorna blir skörare
(Borgfeldt, Åberg, Anderberg & Andersson, 2010). Vid bekämpning av tumörer i
äggstockarna är sterilitet ett resultat som är ofrånkomligt. Information om vad den
planerade behandlingen innebär är viktigt att överföra till drabbade kvinnor och eventuell
partner (Borgfeldt, Åberg, Anderberg & Andersson, 2010).
3
Sexuell funktion och psykosexuell påverkan hos kvinnor med cancer
Att få en cancerdiagnos kan generellt störa normala sexuella funktioner. Det som kan
påverkas omfattar känslor om kropp, behov av beröring, intresse för sexuell aktivitet,
kommunikation av sexuella behov till en partner samt förmåga till engagemang i sexuella
aktiviteter. Cancer och relaterade behandlingar har effekter på det psykosexuella livet. Den
sexuella aktiviteten har visat sig minska gradvis efter att kvinnor fått sin cancerdiagnos
(Khoo, 2009; Reis, Kizilkaya-Beji & Coskun, 2010). Kvinnor som fått sina äggstockar
bortopererade upplever sig ha mindre sex i liknelse till vad de hade före operation
(Helström, 2002). Förändringar som behandlingen orsakar kan påverka kvinnors självbild.
Borttagande av äggstockarna kan följas av upplevelsen att kvinnor känner sig mindre
attraktiva inför sin sexualpartner. Själva borttagandet av äggstockarna har tidigare
beskrivits av kvinnor som att ha blivit avkönade (Sele, 2003).
Sexuell hälsa och omvårdnad
Sexuell hälsa
Världshälsoorganisationen benämner sexuell hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt,
emotionellt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet. Sexuell hälsa kan upplevas
trots sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Begreppet sexuell hälsa är fritt från skam, skuld
och andra psykologiska faktorer som hindrar sexuell respons. Basen i detta begrepp är
rätten till njutning och rätten till sexualupplysning (WHO, 2013). Sexuell hälsa är ett
helhetskoncept som omfattar mycket mer än att förebygga infektioner och oönskade
graviditeter (Taylor & Davis, 2006). Upplevelser av närhet, intimitet, gemenskap, trivsel,
lycka och harmoni är ytterligare aspekter som ingår i varje människas sexuella hälsa. En
integrerad del av personligheten hos varje människa är sexualiteten. Livskvalitet och
personliga relationer, rådgivning och hälsovård ingår också i den sexuella hälsan (Statens
folkhälsoinstitut, 2012). Förutsättningen för att uppfatta sig själv som en sexuell varelse är
att trivas med sin egen kropp (Sele, 2003).
Sexualitet
Sexualitet beskrivs inom biologin som de beteenden som är förknippade med fortplantning.
Människans
sexualitet
innefattar
olika
behov
och
handlingsmönster.
Fortplantningsbeteende, tillfredsställande av biologiska behov, intima och emotionella
relationer samt sexuell njutning och rekreation nämns som exempel på dessa
handlingsmönster (Sexualitet, 2013). Om den sexuella samvaron av något skäl inte
fungerar menar Arver (2001) att detta kan leda till ett hot mot hela identiteten. De flesta
kvinnor och män anser att sexualiteten är en viktig del av deras liv. Forskare menar att den
sexuella hälsan är viktig för övrig hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Då människans
hälsa sviktar hotas en mängd av livets alla självklarheter. När fysiska åkommor och
funktionshinder hämmar den sexuella förmågan hotas samtidigt människans självbild
(Hulter, 2004). Människans behov av sexualitet kan variera men sexualitet ses som en
drivkraft som varar livet ut (Borg, 2003).
4
Kvinnors sexuella lust och funktion
Den sexuella lusten kan ses som ett begär efter sexuella upplevelser och som en fysisk och
subjektiv upphetsning. Då kvinnan önskar uppleva sexuell lust ändrar hon sig från att vara
sexuellt neutral till att söka den stimulering som behövs för att tända hennes sexuella lust.
Sexuella tankar, drömmar och fantasier kan ge upphov till spontan lust (Hulter, 2004). Den
kroppsliga plattformen för ett väl fungerande sexliv är normal hormonbalans, blodkärl som
kan vidgas och släppa igenom mer blod, fungerande nerver till och från underlivet,
svällkroppar som är elastiska, ett fungerande signalsystem i svällkropparnas glatta
muskulatur samt en fungerande bäckenbotten. Sexuell upphetsning leder till en rad fysiska
gensvar hos kvinnan, som svullnad och fuktning av slidan (Arver, 2001). Upphetsning och
den sexuella handlingen kan leda till en potentiell orgasm. Hur snabbt kvinnan tänder, hur
lätt hon når orgasm och hur intensivt den känns påverkas av förväntningar och fantasier
hos kvinnan samt signaler från en eventuell partner (Arver, 2001; Hulter, 2004).
Drivkraften till sexuella handlingar kan vara ett utryck för vad många kvinnor beskriver
som sexualitetens mening, nämligen möjlighet till närhet, ömhet och gemenskap (Hulter,
2004). Sex och sexualiteten är och kommer att fortsätta att vara en viktig del av kvinnors
liv, även i äldre åldrar (Loehr, Verma & Seguin, 1997).
Ansvar och förhållningssätt hos sjuksköterskan
Behovet av individuellt anpassad omvårdnad är omfattande, vilket ställer krav på
sjuksköterskans kompentens. Till sjuksköterskans ansvarsuppgifter hör att hon ska: främja
hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande samt återställa hälsa (SSF, 2007). Ett etiskt,
humanistiskt och vetenskapligt förhållningssätt utgör grunden för sjuksköterskans
förhållningssätt. Patientens omvårdnad ska utformas utifrån individens psykiska, fysiska
och sociala behov. Sjuksköterskan ska ha en förmåga att på ett lyhört, empatiskt och
respektfullt sätt kommunicera med patienter. För att patienten ska kunna göras delaktig bör
sjuksköterskan uppmärksamma omvårdnadsbehoven samt lämna information kring
patientens sjukdom och hur olika symptom uppträder. (Socialstyrelsen, 2005). Att
informera patienten kan inbegripa samtal om sexualitet och sexuell hälsa. För att kunna ge
patienten den bästa omvårdnaden utifrån ett helhetsperspektiv bör sjuksköterskan
uppmärksamma även de sexuella aspekterna (Hulter, 2009).
Samtal om patientens sexualitet
Sjukvårdspersonal bör betona att det är vanligt att uppleva förändringar i sexualiteten i
samband med cancersjukdom och att dessa förändringar kan hota självkänsla och identitet
(Stilos, Doyle, & Daines, 2007). Personal inom vård och omsorg bör ställa frågan kring
sexualitet vid nya patientkontakter. De patienter som har bekymmer kan då få stöd och
hjälp av personal som har grundläggande kunskaper om sexualitet (Statens
folkhälsoinstitut, 2012). Att samtala kring sexuella problem kan kännas besvärligt både för
patient och för behandlare. Den sexuella anamnesen är dock det viktigaste instrumentet för
att komma fram till vilken sorts stöd patienten är i behov av. Att samtala kring de sexuella
svårigheterna är ett sätt för behandlaren att visa en tillåtande inställning till såväl patientens
problem som det sexuella området i dess helhet (Brattberg & Hulter, 2002).
5
Modell för samtal om sex och samlevnad
En modell för samtal om sex och samlevnad benämns PLISSIT. Modellen föreslås som ett
användbart verktyg för sjuksköterskor för att diskutera sexualitet och sexuell hälsa med
patienten (Borg, 2003; Taylor & Davis, 2006). Samtalsmodellen kan användas vid olika
terapibehov men har kommit till särskild användning för att förtydliga behovsnivåerna vid
sexuella svårigheter (Hulter, 2004). PLISSIT är en förkortning och står för:
P= Permission (tillåtande hållning)
LI= Limited Information (sexualupplysning)
SS= Specific Suggestions (sexualrådgivning)
IT= Intensive Therapy (psykoterapi - sexualterapi)
All personal inom hälso- och sjukvård kan stäva efter att nå den första nivån i PLISSIT
modellen (P=Permission). En tillåtande hållning hos vårdaren är värdefullt i möte med
patienter som har sexuella svårigheter. Detta innebär att kunna se människan och
respektera hennes sexuella dimension. Sexualupplysning kan vara till hjälp för patienter
som drabbats av vissa sjukdomar och skador som påverkar deras sexualitet (a.a).
Sjuksköterskor bör ta en ledande roll för att ge anpassad information och stöd till par som
drabbats av cancer vilket kan hjälpa dem att anpassa sig till sina nya sexuella roller (Stilos
et al, 2007). PLISSIT modellen säkerställer en systematisk metod för att ge sexuell vård av
kvalitet till kvinnor med gynekologisk cancer. Ett sådant tillvägagångssätt höjer standarden
på sjuksköterskors praxis vilket resulterar i att kvinnor upplever en högre livskvalitet efter
behandling. Genom användning av PLISSIT modellen kan kvinnor förberedas på
förväntade biverkningar av behandlingen. Information kring hur eventuella biverkningar
och symtom bör behandlas kan befria dessa kvinnor från onödig oro (ChamberlainWilmoth & Spinelli, 2000).
PROBLEMBFORMULERING
De flesta människor ser sexualitet som en viktig del av sig själva och att inte fungera som
sexuell varelse utgör ett hot mot hela identiteten. Äggstockscancer är en cancersjukdom
som drabbar många svenska kvinnor och övriga kvinnor i världen. Vid behandling för
äggstockscancer tillkommer komplikationer som har inflytande på kvinnors sexuella lust,
funktion och kroppsbild. Det är viktigt att kvinnor som behandlats för äggstockscancer ges
möjlighet att samtala med sjukvårdspersonal som har ett tillåtande och öppet
förhållningssätt till sexualitet. Författarens upplevelse är att det är svårt för sjuksköterskor
och patienter att tala om sexuell hälsa och sexualitet. Då ett tillfredsställande sexualliv har
betydelse för människans välbefinnande och övriga hälsa är det av vikt att sjuksköterskor
vågar samtala om sexuell hälsa. Studien beskriver vad som påverkar kvinnors sexualitet
efter behandling för äggstockscancer. Detta för att ge sjuksköterskor en ökad förståelse för
hur de ska möta dessa kvinnors unika omvårdnadsbehov.
6
SYFTE
Syftet är att beskriva vad som påverkar kvinnors sexualitet efter behandling för
äggstockscancer.
METOD
För att skapa ett resultat till studiens syfte har en litteraturöversikt gjorts, utifrån Friberg
(2012). Litteraturöversikt kan användas för att skapa en bild över kunskapsläget inom valt
område och är en lämplig metod för att presentera ett problem inom omvårdnad. En
litteraturöversikt kan ha olika avsikter, att skapa en översikt över det forskningsresultat
som finns inom det valda specifika området eller för att få en översikt för en eventuell
framtida empirisk studie (a.a.). Studien genomfördes enligt Fribergs (2012) faser i
arbetsgången, Figur 1.
7
Betydelse för vårdandet
Område 1 /tema
Övergripande
kategorier
formuleras
Likheter
och
skillnader i
resultat
Område 2 /tema
Område 3 /tema
Studierna läses avseende likheter och skillnader i resultat
Studie 1
Kvalitativ
Studie 2
Kvalitativ
Studie 3
Kvalitativ
Studie 4
Kvantitativ
Studie 5
Kvantitativ
O.s.v.
Det andra steget i översikten – att avgränsa till ett urval av studier
samt granskning av kvaliteten
Det första steget – att anlägga ett helikopterperspektiv
(övergripande beskrivning av vad som finns publicerat på
området)
Litteratursökning
Val av fenomen
Figur 1. Friberg (2012, s. 136) faser i arbetsgången vid en litteraturöversikt.
Urval
Målgruppen i artikelsökningen är kvinnor som fått någon form av behandling för
äggstockscancer. Ingen åldersgräns har valts för sökningen då sjukdomen kan drabba
kvinnor i olika åldrar. Inklusionskriterier till litteraturöversikten var att de artiklar som
granskades skulle vara relevanta för syftet, visa på symtom och upplevelser kring
sexualiteten hos kvinnor som behandlats för äggstockscancer, vara skrivna ur kvinnornas
perspektiv, vara skrivna på engelska, vara av kvantitativ eller kvalitativ metod samt att
vara peer reviewed. Begreppet peer reviewed innebär att forskare bedömer kvaliteten i
andra forskares arbete (SOU, 1999:4). Exklusionskriterier till litteraturöversikten var
artiklar som var äldre än tio år, handlade om sexualitet vid övrig cancer samt
översiktsartiklar inom forskningsområdet. För att få ett grundläggande resultat har inga
geografiska exklusionskriterier gjorts.
8
Datainsamling
Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cumulative Index of Nursing and
Allied Health (CINAHL). PubMed och CINAHL benämns som de två största hälso- och
vårdvetenskapliga referensdatabaserna i världen. En vetenskaplig artikel presenterar
aktuell forskning inom ett valt område, är utformad utifrån vissa krav samt är bedömd av
experter inom området (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Ett helikopterperspektiv på
områdes anlades först, där abstracts lästes. Detta kan enligt Friberg (2012) hjälpa
författaren att skapa sig en överblick på området. Sökorden som sedan användes i
datainsamlingen var: ovarian, cancer, sexuality, experience och surgery, Figur 2.
Trunkering som ”*” och den booleska sökoperatoren ”AND” har använts för att
effektivisera sökningarna. Trunkering möjliggör att hitta dokument som innehåller ordets
allas böjningar. Booleska sökoperatorer kombinerar söktermer på olika sätt för att ringa in
så mycket som möjligt av den relevanta litteraturen samt för att avgränsa sökningen (a.a.).
De studier som identifierades i sökningarna relevansbedömdes utifrån förutbestämda
inklusionskriterier. Titlar och sammanfattningar av studier som hittades via sökningarna
lästes igenom och varje artikel som sågs relevant för syftet lästes ett antal gånger. Efter att
artiklarna granskats poängsattes dessa med låg, medel eller hög kvalitet. Av de artiklar som
granskats valdes tio stycken till resultatet då dessa kunde svara på syftet och var av medel
eller hög kvalitet. En artikelöversikt skapades därefter, Bilaga 1. De valda studiernas
kvalitet granskades enligt Fribergs (2012) mall för kvalitetsgranskning, Bilaga 2.
Sekundärsökningar har också utförts, då relevanta studier har hittats i referenserna hos
redan uppsökta artiklar. Två av artiklarna hittades via sekundärsökning, dessa finns inte
representerade i Figur 2. Sekundärsökning är enligt Östlundh (2012) en mycket användbar
metod som effektiviserar informationssökningen. Kvantitativa och kvalitativa artiklar har
använts, vilket är genomförbart i en litteraturöversikt (Friberg, 2012). Kvantitativa artiklar
visar variabler och kvalitativa artiklar beskriver människors upplevelser och ger ett mer
tolkande resultat. Dessa båda kompletterar varandra eftersom de ser området från olika
perspektiv (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006).
Databas
Datum
CINAHL
2014-01-15
CINAHL
2014-01-16
CINAHL
2014-01-16
Pubmed
2014-01-15
Sökord
Antal
träffar
39
Lästa
abstrakt
10
Lästa
artiklar
3
Använda
artiklar
3
ovarian* AND
experience* AND
sexuality*
ovarian* AND cancer* AND sexuality*
AND surgery*
ovarian* AND cancer* AND sexuality*
13
2
1
1
16
4
1
0
146
14
4
4
Pubmed
2014-01-16
Pubmed
2014-01-16
ovarian* AND
experience* AND
sexuality*
ovarian* AND cancer* AND sexuality*
AND surgery*
24
1
1
0
19
4
2
0
ovarian* AND
sexuality*
cancer*
AND
Figur 2. Redovisning av sökresultat.
9
Dataanalys
Materialet har analyserats enligt Friberg (2012), vilket innebär att artiklarna har lästs
igenom flera gånger. Detta för att få en djupare förståelse för artiklarna. Varje artikel lästes
noggrant igenom med fokus på artiklarnas resultat. Samtliga artiklar översattes från
engelska till svenska. För att underlätta att sortera materialet efter likheter och skillnader så
gjordes anteckningar, där materialet strukturerades med hjälp av markeringspennor i olika
färger. Likheter och skillnader slogs samman och dessa bildade olika teman; två
huvudteman som blev: Fysiska förändringar och Psykiska förändringar. Fysiska
förändringar med subteman: Försämrad sexuell funktion och Menopaus och reproduktiv
förmåga. Psykiska förändringar med subteman: Minskad lust och relationen till partner,
Relationen till den egna kroppen samt Bristen av information från sjukvårdspersonal.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
För att öka det vetenskapliga värdet i litteraturöversikten valdes endast de artiklar som
hade tillstånd från en etisk kommitté, alternativt att det hade påvisats att författarna hade
gjort noggranna etiska överväganden (Wallengren & Henricson, 2012). Det är
betydelsefullt att se till forskningsetiska frågor, det ska presenteras tydligt hur studiens
urval av deltagare har framkommit, hur forskarna har gett deltagarna information om
studien och hur de eventuellt kan påverkas av att delta i studien (Gustafsson, Hermerén &
Petersson, 2005). När en litteraturöversikt genomförs finns det en risk för selektivt urval,
vilket betyder att författaren väljer ut studier som stödjer den egna synvinkeln (Friberg,
2012). För att undvika detta har tydliga urvalskriterier använts för att välja ut artiklar. För
att eftersträva objektivitet under analys av valda artiklar har den subjektiva tolkningen och
den egna förförståelse tagits i beaktning. Då författarens erfarenheter av äggstockscancer
och dess behandling är tämligen begränsade ses inte att den egna förförståelsen ska kunna
ha påverkat studiens resultat.
RESULTAT
Efter att resultatet analyserats framkom två huvudteman med fem subteman som beskriver
vad som påverkar kvinnors sexualitet efter behandling för äggstockscancer: Fysiska
förändringar samt Psykiska förändringar. Under dessa huvudteman framkom fem
subtemana: Försämrad sexuell funktion, Menopaus och reproduktiv förmåga, Minskad lust
och relationen till partner, Relationen till den egna kroppen samt Bristen av information
från sjukvårdspersonal. Resultatet presenteras nedan i Figur 3 samt i löpande text, statistik
över kvinnors upplevda symtom efter behandling för äggstockscancer i de sju kvantitativa
artiklarna sammanförs i Bilaga 3.
10
Artikel
Fysiska förändringar
Psykiska förändringar
Försämrad sexuell
funktion
Menopaus och
reproduktiv
förmåga
X
Minskad lust
och relationen
till partner
1
Relationen till den
egna kroppen
Bristen av
information från
sjukvårdspersonal
X
2
3
X
X
X
X
X
X
X
4
X
X
X
5
X
X
X
6
X
X
X
7
X
X
X
8
9
X
X
X
X
X
X
X
10
X
X
X
X
X
X
Figur 3. Översikt över valda teman och artiklar.
1. Bisseling et al. (2009)
2. Buković et al. (2008)
3. Carmack-Taylor et al. (2004)
4. Campos et al. (2012)
5. Ferrell et al. (2003)
6. Gershenson et al. (2007)
7. Liavaag et al (2008)
8. Stavraka et al (2011)
9. Stead et al. (2006)
10. Wilmoth et al. (2011)
Fysiska förändringar
I detta huvudtema beskrivs hur sexuell funktion, menstruation och reproduktiv förmåga
förändras hos kvinnor efter behandling för äggstockscancer.
Försämrad sexuell funktion
Kvinnor med äggstockscancer upplever att kirurgi och cytostatika har negativ inverkan på
deras sexualitet och sexualliv. Den sexuella funktionen försämras vilket visar sig i vaginal
torrhet och smärtsamma samlag (Ferrell, Smith, Ervin, Itano & Melancon, 2003; CarmackTaylor, Basen-Engquist, Shinn & Bodurka, 2004; Stead, Fallowfield, Selby & Brown,
2006; Gershenson et al, 2007; Liavaag et al, 2008; Buković, Damir, Silovski, Hrvoje &
Silovs, 2008; Stavraka et al, 2011; Wilmoth, Hatmaker-Flanigan, LaLoggia & Nixon,
2011).
Den sexuella funktionen påverkas mer hos de kvinnor som befinner sig i ett avancerat
stadium i sin äggstockscancer och som genomgått både kirurgi och kemoterapi jämfört
11
med de kvinnor som befinner sig i ett tidigare stadium och som behandlats endast med
kirurgi. Upp till 72% av de kvinnor som behandlats med kirurgi och cytostatika var
tillfredställda med sitt sexualliv före behandling, denna siffra reduceras till 47% efter
behandling. Dock uppger ingen av de kvinnor som var sexuellt aktiva före behandlingen att
de slutade med att vara det efter behandlingen (Buković, Damir, Silovski, Hrvoje & Silovs,
2008). I en studie uppger fem av åtta kvinnor att förändringar i den sexuella funktionen
efter behandling upplevs som mycket stressande (Wilmoth, Hatmaker-Flanigan, LaLoggia
& Nixon, 2011).
Menopaus och reproduktiv förmåga
Kvinnor i fertil ålder som genomgår kirurgi och/eller kemoterapi hamnar i tidig menopaus
(Ferrell, Smith, Ervin, Itano & Melancon, 2003; Buković, Damir, Silovski, Hrvoje &
Silovs, 2008; Stead, Fallowfield, Selby & Brown, 2006; Liavaag et al, 2007). Kvinnor som
genomgått fertilitetssparande kirurgi noterar att menstruationen förändras i samband med
behandling men att den återkom hos de flesta efter en tid (Gershenson et al, 2007;
Bisseling, Kondalsamy-Chennakesavan, Bekkers, Janda & Obermair, 2009; Campos et al,
2012).
Kvinnor som genomgått fertilitetssparande kirurgi upplever en sänkt förmåga att kunna bli
gravida (Gershenson et al, 2007). Samtliga kvinnor i studien av Campos et al. (2012)
planerade graviditet och majoriteten (88%) svarade att fertilitetsparande kirurgi är viktigt
eller väldigt viktigt för dem. Trots detta träffade endast en femtedel av dessa kvinnor en
fertilitetsspecialist inför kirurgi. En femtedel (mestadels kvinnor under åldern 55 år)
rapporterar måttlig till stor känsla av förlust. Ungefär en tredjedel av de kvinnor som
genomgår fertilitetssparande kirurgi föder friska barn (Bisseling et al, 2009). Att mista
reproduktionsorganen funktion påverkar de kvinnor som önskar sig fler barn, att förlora
fertiliteten upplevs som en förlust (Stead, Fallowfield, Selby & Brown, 2006).
Psykiska förändringar
I detta huvudtema beskrivs sexuell lust och relationen till partner, relationen till den egna
kroppen samt bristen av information från sjukvårdspersonal hos kvinnor som behandlats
för äggstockscancer.
Minskad lust och relationen till partner
Psykosexuella svårigheter som kvinnor upplever efter behandling för äggstockscancer är
oro och rädsla inför smärtsamma samlag samt minskad lust för sex (Carmack-Taylor,
Basen-Engquist, Shinn & Bodurka, 2004; Gershenson, 2007; Buković et al, 2008; Stavraka
et al, 2011). Kvinnor upplever sig vara mindre sexuellt aktiva efter behandling (Ferrell,
Smith, Ervin, Itano & Melancon, 2003; Stead, Fallowfield, Selby & Brown, 2006;
Wilmoth, Hatmaker-Flanigan, LaLoggia & Nixon, 2011). Hälften av de kvinnor som ingår
i en intim relation uppger att de saknar den sexuella lusten (Carmack-Taylor, BasenEngquist, Shinn & Bodurka, 2004; Livavaag et al, 2008). Denna siffra visar sig vara ännu
högre hos de kvinnor som var under pågående behandling (Carmack-Taylor, BasenEngquist, Shinn & Bodurka, 2004).
12
I en studie där unga kvinnor (under 40 år) genomgått fertilitetssparande kirurgi var
majoriteten i ett förhållande och var också sexuellt aktiva. Studien visar att 92% av de
kvinnor som var sexuellt aktiva uppfattade även att frekvensen av sexuellt umgänge
liknade den som de hade innan sin diagnos (Campos et al, 2012). Till skillnad från studien
av Livavaag et al, (2008) var ungefär hälften av deltagande kvinnor sexuellt aktiva.
Kvinnor i denna studie var i genomsnitt äldre (upp till 70 år) och hade genomgått mer
omfattande kirurgiska ingrepp (a.a.). För några kvinnor avslutas sexuallivet helt efter
behandling men det visar sig också att lusten kan återfås då det gått en längre tid efter
behandling (Stead, Fallowfield, Selby & Brown, 2006).
Sex är viktigt för kvinnor med äggstockscancer, även efter genomgången behandling. En
stöttande partner är viktig och denne bör vara involverad i den rehabiliteringsprocess som
kvinnor med äggstockscancer genomgår (Buković, Damir, Silovski, Hrvoje & Silovs,
2008). Trots besvär som kvinnor upplever i sexuallivet uppger sig kvinnor ha en stark och
tillfredsställande relation till sin partner. Kvinnor uppger att relationen till respektive
partner inte förändras nämnvärt efter behandling för äggstockscancer. De flesta kvinnor
uppger att deras partner har samma attityd till dem före och efter behandling. (Gershenson
et al, 2007; Buković, Damir, Silovski, Hrvoje & Silovs, 2008). Det finns dock svårigheter
för kvinnor att tala om sex med sin partner. Upp till 27% av de kvinnor som tillfrågats
uppger att de inte talar om sex med sin partner efter behandling. Minskad sexuell lust och
funktion kan vara påfrestande för relationen, kvinnor som behandlas för äggstockscancer är
i behov av förståelse och flexibilitet från respektive partner (Ferrell, Smith, Ervin, Itano &
Melancon, 2003). Kvinnor uttrycker att det är viktigt för dem att bli bekräftade av sin
partner för både känslor och utseende (Wilmoth, Hatmaker-Flanigan, LaLoggia & Nixon,
2011).
Relationen till den egna kroppen
Behandling för äggstockscancer påverkar kvinnors syn på den egna kroppen. Kvinnor i
studien av Buković, Damir, Silovski, Hrvoje och Silovs (2008) upplever att kroppsbilden
förändras efter behandling. Kvinnor som levt med äggstockscancer en längre tid visar en
mer positiv kroppsbild enligt en kroppsuppfattningsenkät än kvinnor som nyligen
diagnostiserats (Bisseling, Kondalsamy-Chennakesavan, Bekkers, Janda & Obermair,
2009). Känslor och upplevelser kring begreppet sexualitet som delas av kvinnor efter
behandling för äggstockscancer är att de inte längre kan definiera sig som kvinnor efter
avslutad behandling, de saknar något hos sig själva och upplever sig som asexuella (Stead,
Fallowfield, Selby & Brown, 2006; Wilmoth, Hatmaker-Flanigan, LaLoggia & Nixon,
2011).
Bristen av information från sjukvårdspersonal
Kvinnor som behandlats för äggstockscancer saknar information från sjukvårdspersonal
gällande vad som kan förväntas hända med den sexuella funktionen efter behandling. Det
saknades även information kring vilken effekt behandlingen kunde ha på sexuallivet. Brist
på kommunikation mellan sjukvårdspersonal och patient kan förlänga de psykosexuella
svårigheter som kvinnor upplever i och med behandling för äggstockscancer. Utebliven
information kring sexuell hälsa inför behandling samt obehag med att diskutera sin
sexualitet med läkaren visar sig vara ett frustrerande hinder för kvinnor. Sjuksköterskor har
en skyldighet att utbilda kvinnor med äggstockscancer om förväntade förändringar i deras
13
sexualitet till följd av behandling (Ferrell, Smith, Ervin, Itano & Melancon, 2003; Stead,
Fallowfield, Selby & Brown, 2006; Wilmoth, Hatmaker-Flanigan, LaLoggia & Nixon,
2011).
Resultatsammanfattning
Resultatet visar att kvinnor med äggstockscancer lider av fysiska komplikationer i
underlivet efter behandling. Deras sexuella förmågan förändras, kvinnor upplever vaginal
torrhet samt fysisk smärta i underlivet under samlag. Behandling av äggstockscancer kan
påverka fertiliteten hos unga kvinnor. Menopaus drabbar många fertila kvinnor och det
upplevs som en förlust hos dessa kvinnor då deras förmåga att föda barn sänks. Resultatet
visar även hur psykosexuella svårigheter efter behandling påverkar kvinnors lust och
intresse för sex. Den sexuella aktiviteten efter behandling för äggstockscancer minskar ofta
hos många kvinnor. Yngre kvinnor återupptar oftare den sexuella aktiviteten efter
behandling än vad äldre kvinnor gör. Trots detta så visar det sig att sex och närhet är
viktigt för de allra flesta kvinnor i studien, oavsett ålder. Stöd och uppmuntran från
respektive partner under behandlingsperioden är viktigt för kvinnor som behandlas för
äggstockscancer. Relationen till den egna kroppen förändras, kvinnor upplever sig mindre
kvinnliga efter behandling. Resultatet visar även att kvinnor upplever en brist på
information från sjukvårdspersonalen vad behandling för äggstockscancer kan ha för effekt
på sexuallivet.
14
DISKUSSION
Metoddiskussion
Denna litteraturöversikt beskriver vad som påverkar sexualiteten hos kvinnor som
behandlats för äggstockscancer och hur detta upplevs. Genom ett strukturerat arbetssätt har
ett resultat vuxit fram ur sju kvantitativa och tre kvalitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar
och rapporter är de texter som granskas i en litteraturöversikt (Friberg, 2012) och för detta
arbete valdes vetenskapliga artiklar. Att blanda artiklar med olika metod har gjort det
möjligt att beskriva området ur flera perspektiv. De elektroniska referensdatabaserna
Pubmed och Cinahl har använts för att söka vetenskapliga artiklar. Cinahl och PubMed
klassas som de två största hälso- och vårdvetenskapliga referensdatabaserna i världen
(Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). I dessa databaser hittades artiklar som stämde
överens med syftet. Det är möjligt att fler relevanta artiklar hade kunnat hittas om
sökningar hade gjorts i fler databaser. Sökningarna i Figur 2 gjordes hemifrån och ska
kunna användas för att få fram liknande artiklar. Åtta artiklar hittades via sökord och två
artiklar hittades via sekundärsökning i redan uppsökta artiklars referenslistor. Enligt
Östlundh (2012) är sekundärsökning en effektiv metod för att hitta fler relevanta studier till
sitt resultat. Inga geografiska exklusionskriterier har gjorts då kvinnors upplevelse av
sexualiteten efter behandling för äggstockscancer troligtvis ser ut ungefär på samma sätt
runt om i världen. England, USA, Kroatien och Norge var de länder som studierna var
utförda i. I studien gjordes inga begränsningar gällande artiklarnas ursprung vilket kan
innebära kulturella skillnader i vad som presenteras i resultatet. Det kan även vara till
fördel om området belyses ur ett mer globalt perspektiv. Sverige fanns inte representerat i
datainsamlingen. Varje år drabbas 750 svenska kvinnor av äggstockscancer, därav ses
studier på området vara angeläget för den svenska sjukvården. Intresset var att få fram den
senaste forskningen på området, därför valdes artiklar som publicerats de senaste tio åren.
I studien har både kvantitativa och kvalitativa artiklar valts, sju kvantitativa och tre
kvalitativa artiklar. Författaren hade hoppats finna fler kvalitativa artiklar för att få en
djupare förståelse för upplevelserna hur äggstockscancer påverkar kvinnors sexualitet.
Dock hittades inte fler artiklar med kvalitativ metod. Kvalitetsgranskningen av artiklarna
har gjorts utifrån Friberg (2012) för granskning av vetenskapliga artiklar, Bilaga 2. Då de
föreslagna frågorna var besvarade tog författaren ställning till artiklarnas kvalitet. Det var
första gången författaren arbetade med kvalitetsbedömning och det kan ha påverkat
studiens resultat. Att sätta rubriker på de olika temana som identifierades under
sammanställning av resultatet upplevdes som komplicerat och var ett moment som tog tid.
Artiklarna i studiens resultat lästes flera gånger och hög noggrannhet lades vid
översättningen från engelska till svenska. Som hjälpmedel användes lexikon. För att kunna
generalisera ett resultat bör variabler ha en hög grad av validitet och reliabilitet. Validitet
har för avsikt att mätinstrumentet ska mätas det som ska mätas och reliabilitet innebär att
samma resultat ges vid varje mätning. Generaliserbarhet innebär att studiens resultat ska
kunna överföras på fler personer/grupper än de som studerats (Olsson & Sörensen, 2007).
Resultatet bygger på vad som påverkar sexualiteten efter behandling för äggstockscancer
hos kvinnor i olika delar av världen. Det kan vara möjligt med generalisering till andra
grupper, till exempel kvinnor som behandlats för övrig gynekologisk cancer eller opererat
underlivet av andra orsaker.
15
Resultatdiskussion
Det framkommer i resultatet att sexualiteten förändras på flera sätt hos kvinnor som
behandlats för äggstockscancer. De teman som ansågs som betydelsefulla kommer att
lyftas i resultatdiskussionen nedan, vilka är; Förändringar i den sexuella funktionen, Den
reproduktiva förmågan, Relationen till partner, Relationen till den egna kroppen samt
Bristen av information från sjukvårdpersonal.
I temat Förändrad sexuell funktion framkommer att det att kvinnor som behandlats för
äggstockscancer upplever att vagina är torr och att det gör ont att ha samlag. Detta stärks
av Howel, Fitch och Deane (2003) som i sin studie visar att kvinnor efter behandling för
gynekologisk cancer lider av fysiska besvär såsom torr vagina vilket kan resultera i att
samlag upplevs som obehagligt. Då tumörer i bäckenet utgör ett hot mot den sexuella
funktionen blir resultatet av behandling smärtor vid samlag (Helström, 2002; Hulter,
2004). Det visar sig i resultatet att den sexuella lusten minskar hos kvinnor efter
behandling för äggstockscancer. Enligt Higgins, Barker och Begley (2006) är sex och
sexualitet är en fråga om livskvalitet och blir särskilt viktigt när njutning av ens sexualitet
minskar. Författaren anser att det är av vikt att sjuksköterskor berättar att den sexuella
lusten kan utebli efter behandling för äggstockscancer och samtidigt frågar patienten om
detta upplevs som ett bekymmer i sexualiteten till sig själv eller i relationen till sin partner.
Enligt Statens Folkhälsoinstitut (2011) har sexualitet och reproduktiv hälsa betydelse för
människors egenvärde, relationer och välbefinnande. Wilmoth och Spinelli (2006)
beskriver att behandling med cytostatika bör påbörjas så snart som möjlig efter operation
för äggstockscancer. Kvinnor måste då samtidigt delges att cytostatikabehandling omfattar
både psykiska och sexuella konsekvenser. Trötthet är en vanlig biverkan efter behandling
för äggstockscancer vilken kan leda till minskad sexuell lust. I resultatet beskriver kvinnor
att de upplever stress i samband med behandling, stress är också en biverkan som kan
upplevas vid cytostatikabehandling (a.a.).
I temat Den reproduktiva förmågan visar kvinnor som genomgått fertilitetssparande kirurgi
att de upplever en sänkt förmåga att kunna bli gravida och att detta påverkar hur de
värderar sig själva. Kvinnor i studien av Ferrel, Smith, Cullinane och
Melancon (2003) beskriver upplevelsen av att förlora sin reproduktiva förmåga som
mycket svår. En kvinna uttryckte att infertilitet efter behandling förstörde bilden av sig
själv som kvinna (a.a.). Unga kvinnor som diagnostiserats med äggstockscancer kan
förlora sin reproduktiva potential vid bekämpning av äggstockscancer (Borgfeldt, Åberg,
Anderberg & Andersson, 2010). Resultatet visar att kvinnor som behandlas för
äggstockscancer upplever en förändrad kroppsbild. Wilmoth och Spinelli (2006) beskriver
att gynekologisk cancer kan ha en djupgående inverkan på kvinnors sexualitet eftersom
sjukdomen påverkar själva identiteten hos kvinnor. (a.a.).
Resultatet visar att det finns kvinnor som upplever relationsbekymmer. Komplikationer
som rör den sexuella funktionen efter behandling kan hindra kvinnor från att ta initiativ till
sexuellt umgänge. Temat Relationen till partner visar att det finns par som avslutar sin
sexuella relation i och med kvinnans behandling och att den sedan inte återupptas.
Författaren anser att då par varken talar om sex eller rör vid varandra skapas en barriär
mellan de båda personerna, fysisk kontakt är viktigt för att hålla relationen vid liv. Stead,
Fallowfield, Brown och Selby (2001) visar i sin studie att parets förmåga att diskutera sex
efter behandling för äggstockscancer bidrar till om sexuell aktivitet återupptas eller inte.
16
Fysisk kontakt är viktigt för att hålla relationen vid liv, om sexuell aktivitet uteblir finns
det risk att relationen eventuellt avslutas (a.a.).
Temat Relationen till den egna kroppen visar att upplevelsen av den egna kroppen
förändras efter behandling för äggstockscancer, några kvinnor upplever sig som avstängda
rent sexuellt. En irländsk studie visar att ungefär hälften av de kvinnor med gynekologisk
cancer upplever en förändrad kroppsbild efter behandling samt att de kände sig
ofullständiga i sin kropp (Cleary, Hegarty & McCarthy, 2011). Sjuksköterskor har i detta
skede en viktig roll att fylla. Kvinnor med äggstockscancer är i behov av stöd från
sjuksköterskor till att finna acceptans i sina kroppar vilka ofta förändras efter behandling.
Enligt Schölberg (2003) kan en skadad kroppsbild få stora konsekvenser för patienters
rehabilitering.
Resultatet visar att kvinnor med äggstockscancer saknar information från
sjukvårdspersonal om vilka förväntade förändringar det finns i den sexuella funktionen
efter behandling. Higgings, Barker och Begler (2006) menar att det är av vikt att behovet
av information uppmärksammas av sjuksköterskor, då det hör till yrkets att på ett
informativt och öppet sätt ta upp området sexualitet. Författaren anser att det är
betydelsefullt att sjuksköterskor informerar hur cancersjukdom och dess behandling kan
påverka den sexuella funktionen. Sådan information kan vara till stöd för kvinnor med
äggstockscancer så att de kan förbereda sig på eventuella förändringar i sexuallivet efter
behandling. Enligt Hulter (2009) ingår samtal om sexualitet och sexuell hälsa i
sjuksköterskors omvårdnadsarbete, därav är det av vikt att detta omvårdsbehov
uppmärksammas. VIPS-modellen är en dokumentationsmodell som avser välbefinnande,
integritet, prevention och säkerhet. I denna modell ska det under sökordet
sexualitet/reproduktion dokumenteras om bland annat samlevnad, förväntningar och
biverkan av läkemedel. Trots detta saknas det ofta noteringar under detta sökord. Detta kan
bero på sjuksköterskors bekymmer att medräkna sexualiteten i bedömningen av patienten
(Ehnfors, Ehrenberg & Thorell-Ekstrand, 2000). Många av dagens sjuksköterskor
medvetna om de förväntade effekter som sjukdom och behandling har på patientens
sexuella funktion, trots detta tar sig inte majoriteten sjuksköterskor tid att diskutera denna
problematik med sina patienter. Förklaringen bakom detta kan bero på den osäkerhet som
många sjuksköterskor känner inför samtal som handlar om sexualitet (Saunamäka,
Andersson & Engström, 2009). Övriga orsaker som står bakom är att det upplevs
obekvämt att tala om sex med äldre kvinnor, att kunskap saknas samt att sex kan upplevas
som för privat att tala om (Stead, Brown, Head & Selby, 2002; Higgins, Barker & Begley,
2006). Författaren anser att denna problematik bör tas på största allvar och att dagens
sjuksköterskor bör få undervisning i hur de med enkla medel kan möta patienter i samtal
om sexualitet och sexuell hälsa. Att diskutera sexuella problem med patienter är inte
besvärligt eller genant om sjuksköterskor har korrekt information och vet hur de ska
förmedla den. Trots detta utelämnas tyvärr samtal som rör sexualiteten med kvinnor som
behandlats för äggstockscancer.
Stead, Fallowfield, Brown och Selby (2001) hävdar att om samtal gällande den sexuella
funktionen äger rum är det också lättare för kvinnor att komma med egna funderingar och
ställa frågor till sjukvårdspersonalen. Att uppmärksamma och undervisa patienter med ett
informationsbehov ingår i sjuksköterskors kompetensområde (Socialstyrelsen, 2005).
Författaren tror att om kvinnor med äggstockscancer ges tillfälle att diskutera sitt sexualliv
17
före och efter behandling kan de få verktyg att hantera sina sexuella svårigheter. På så vis
undviks ett onödigt lidande och kvinnorna slipper vara ängsliga och fundersamma
huruvida de kan ha sex eller ej. En användbar modell för rådgivning om sexualitet är
PLISSIT-modellen. Den kan användas för att införliva sexualiteten till en del av vården där
sjuksköterskor lyssnar och ställer frågor samtidigt som dem ger information om eventuella
begränsningar. PLISSIT-modellen kan ge sjuksköterskor framgång i omvårdnadsarbete
med att stödja patienter att återigen finna njutning i sin sexualitet (Higgins, Barker &
Begley, 2006). Enligt Saunamäka, Andersson och Engström (2009) har sjuksköterskor
med vidareutbildning en mer positiv inställning till att samtala om sex med sina patienter.
Sjuksköterskor med vidareutbildning tror även att sexualiteten är viktigt för patientens
övriga hälsa och tar sig därför mer tid för dessa samtal jämfört med sjuksköterskor utan
vidareutbildning. Sjuksköterskestudenter bör i sin utbildning få lära sig på vilket sätt
sexualitet kan lyftas och diskuteras med patienter (a.a.). Lämplig sexuell information och
rådgivning är nödvändig för patienter med gynekologisk cancer och bör initieras av
sjuksköterskor (Cleary, Hegarty & McCarthy, 2011).
SLUTSATS OCH PRAKTISKA IMPLIKATIONER
Resultatet har gett ökad förståelse för vad som påverkar kvinnors sexualitet efter
behandling för äggstockscancer. Fysiska förändringar tillkommer vilket påverkar kvinnors
förmåga att genomföra ett samlag. Även den reproduktiva potentialen förändras och uteblir
för många kvinnor efter behandling. Psykiska förändringar förekommer hos denna grupp,
upplevelser efter behandling för äggstockscancer är att den sexuella lusten minskas, att
relationen till den egna kroppen och relationen till partnern förändras. Kvinnor som
behandlats för äggstockscancer upplever brist på information från sjukvårdspersonal
gällande vad som kan förväntas hända med den sexuella funktionen efter behandling. Detta
ställer krav på sjuksköterskors kompetens och förståelse för eventuell omvårdnadsåtgärd.
Varje patient måste ges möjligheten att göras delaktig i sin egen vård och behandling. God
kommunikation och respekt för patientens integritet kan hjälpa sjuksköterskor att göra
patienten delaktig. Samtidigt bör information ges till patienten om sjukdomen i sig och hur
olika symptom uppträder (Socialstyrelsen, 2005).
Begreppet sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiska, känslomässiga, mentala och sociala
aspekter av sexualiteten. Grunden för detta begrepp är rätten till sexualupplysning (WHO,
2013). Som klinisk implikation föreslås att sjuksköterskor utbildas i sexualitet och vad den
sexuella hälsan betyder för patienters övriga hälsa och välbefinnande. I samma utbildning
kan sjuksköterskor få undervisning i hur de kan föra samtal och informera om sexualitet
och sexuell hälsa. Detta tror författaren kan öka sjuksköterskor kompetens inom området.
På sikt kan detta gynna många patienters välbefinnande då de vårdas utifrån ett
helhetsperspektiv. Författaren anser att det finns få svenska studier om sexualiteten hos
kvinnor som behandlats för äggstockscancer, speciellt kvalitativa studier saknas på
området. Mer forskning behövs för att sjuksköterskor ska kunna tillgodose dessa kvinnors
unika omvårdnadsbehov.
18
REFERENSER
* = Artiklar som ingår i resultatet
Arver, S. (2001). Den lilla boken om sex – och problem som kan lösas. Stockholm: Sparre
medical group.
*Bisseling, K., Kondalsamy-Chennakesavan, S., Bekkers, R., Janda, M. & Obermair, A.
(2009). Depression, anxiety and body image after treatment for invasive stage one
epithelial ovarian cancer. The Royal Australian and New Zealand College of Obstetricians
and Gynaecologists, 49(6), 660-666. doi:10.1111/j.1479-828X.2009.01074.x
Borg, T. (2003). Sexualitet. I A. M, Reitan & T, Schölberg (Red.), Onkologisk omvårdnad
– patient, problem, åtgärd (3:e uppl., s. 81-83). Stockholm: Liber AB.
Borgfeldt, C. (2010). Ovarialtumörer. I P. O, Janson & B. M, Landgren (Red.), Gynekologi
(1:a uppl., s. 235-253). Lund: Studentlitteratur AB.
Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U. B. (2010). Obstetrik och
gynekologi. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Brattberg, A. & Hulter, B. (2002). Anamnesupptagning vid sexuella problem. I P. O,
Lundberg, (Red.), Sexologi (2:a uppl., s.277-286). Stockholm: Liber AB.
*Buković, D., Silovski, H., Silovski, T., Hojsak, I., Šakić, K. & Hrgović, Z. (2008). Sexual
functioning and body image of patients treated for ovarian cancer. Sex Disabil, 26(2), 6373. doi:10.1007/s11195-008-9074-z
Cancerfondsrapporten. (2009). Gynekologisk cancer. Hämtad 4 mars, 2014, från
http://www.gynsam.se/gynsam/dokument/Gynekologisk_cancer_Cancerfonden.pdf
*Campos, S. M., Berlin, S., Matulonis, U. A., Muto, M. G., Pereira, L, Mosquera, M. M &
Horowitz, N. (2012). Young women diagnosed with early-stage ovarian cancer or
borderline malignancy of the ovary: A focus on fertility and sexual function. Journal of
Psychosocial Oncology, 30(4), 387-401. doi:10.1080/07347332.2012.684854
*Carmack Taylor, C.L, Basen-Engquist, K., Shinn, E.H. & Bodurka, D.C. (2004).
Predictors of sexual functioning in ovarian cancer patients. Journal of Clinical Oncology,
22(5), 881–889. doi:10.1200/JCO.2004.08.150
Chamberlain-Wilmoth, M. & Spinelli, A. (2000). Sexual Implications of Gynecologic
Cancer Treatments. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 29(4), 413421.
Cleary, V. Hegarty, J. & McCarthy, G. (2011). Sexuality in irish women with gynecologic
cancer. Oncology Nursing Forum, 38(2), 87-96.
19
Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (2000). VIPS-boken: om en
forskningsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad i patientjournalen. (1:a uppl.).
Stockholm: Vårdförbundet.
Eldh, A-C. (2006). Patient participation – what it is and what it is not. Västra Frölunda:
DocuSys.
*Ferrell, B. R., Smith, P. L., Ervin, K. S., Itano, J. & Melancon, C. (2003). A qualitative
analysis of social concerns of women with ovarian cancer. Psycho-oncology, 12(7), 647663. doi:10.1002/pon.681
Ferrell, B., Smith, S., Cullinane, C. & Melancon, C. (2003). Symptom concerns of women
with ovarian cancer. Journal of Pain and Symptom Management, 25(6), 528-538.
doi:6/S0885-3924(03)00148-9
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2:a uppl., s. 133-143). Lund:
Studentlitteratur AB.
*Gershenson, D. M., Miller, A. M., Champion, V. L., Monahan, P. O., Zhao, Q., Cella, D.
& Williams, S. D. (2007). Reproductive and sexual function after platinum-based
chempotheraoy on long-term ovarian germ cell tumor survivors: A gynecologic oncology
group
study.
Journal
of
Clinical
Oncology,
25(19),
2792-2792.
doi:10.1200/JCO.2006.08.4590
Gustafsson, B., Hermerén, G., & Petersson, B. (2005). Vad är god forskningssed?
synpunkter, riktlinjer och exempel vetenskapsrådets rapportserie (Vetenskapsrådets
rapportserie, Rapport 2005:1). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hagberg, H. (2012). Ovarialcancer. Internetmedicin. Hämtad 18 november, 2013, från
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1182
Helström, L. (2002). Gynekologiska tillstånd och sexuell funktion. I P.O. Lundberg & L.
Löfgren-Mårtensson (Red.), Sexologi. (3:e uppl., s. 328-343) Stockholm: Liber AB.
Higgins, A., Barker, P. & Begley, C. M. (2006). Sexuality: The challenge to espoused
holistic care. International of Nursing Practice, 12(6), 345-351. doi:10.1111/j.1440172X.2006.00593.x
Howell, D., Fitch, M. I. & Deane, K. A. (2003). Women living with ovarian cancer
described changes in day to day living, major challenges, and sources of support. Cancer
Nursing, 20(26), 1–9.
Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa. (1:a uppl:). Lund: Studentlitteratur AB.
Hulter, B. (2009). Sexualitet. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red). Omvårdnadens grunder,
hälsa och ohälsa (s. 677-709). Lund: Studentlitteratur AB.
20
Janson, P-O. (2010). Basal reproduktionsendokronologi. I Janson, P-O. & Landgren, B-M
(Red.), Gynekologi (s. 51-56). Lund: Studentlitteratur AB.
Jayde, V., White, K. & Blomfield, P. (2009). Symptoms and diagnostic delay in ovarian
cancer: A summary of the literature. Contemp Nurse, 34(1), 55-65.
Khoo, B. S. (2009). Impact of cancer on psychosexuality: Cultural perspectives of Asian
women. International Journal of Nursing Practice, 15(6), 481–488.
*Liavaag, A. H., Dørum, A., Bjøro, T., Oksefjell, H., Fosså, S. D. & Dahl, A. A. (2008). A
controlled study of sexual activity and functioning in epithelial ovarian cancer survivors. A
therapeutic
approach.
Gynecologic
Oncology,
108(2),
348-354.
doi:10.1016/j.ygyno.2007.10.2009
Loehr, J., Verma, S. & Seguin, R. (1997). Issues of sexuality in older women. Journal of
Womens Health, 6(4), 451-7.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M, Granskär
& B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård
(2:a uppl., s. 187-201). Lund: Studentlitteratur AB.
Martin, V. (2006). Ovarian cancer: An overview of treatment options. Clinical Journal of
Oncology Nursing, 11(2), 201-207.
Moyle, P., Addley, H-C. & Sala, E. (2010). Radiological Staging of Ovarian Carcinoma.
Semin Ultrasound CT MR, 31(5), 388-98.
Mutationer. (2013). Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/mutation/260892
Hämtad
14
november,
2013
från
Olsson, H. (1996). Tumörsjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskingsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Parkin, D-M., Pisani, P. & Ferlay, J. (1999). Estimates of the worldwide incidence of 25
major cancers in 1990. International Journal of Cancer, 80(6), 827 – 841.
Prat, J., Ribe, A., Gallardo, A., (2005). Hereditary ovarian cancer. Human Pathology,
36(8), 861–870.
Regionalt cancercentrum väst. (2012). Äggstockscancer: Nationellt vårdprogram.
Göteborg: Regionalt cancercentrum väst. Hämtad 11 november, 2013 från
http://www.cancercentrum.se/Global/RCC%20Samverkan/Dokument/V%C3%A5rdprogra
m/NatVP_Ovarialcancer_13jun12_final.pdf
21
Reis, N., Kizilkaya-Beji, N. & Coskun, A. (2010). Quality of life and sexual functioning in
gynecological cancer patients: Results from quantitative and qualitative data. European
Journal of Oncology Nursing, 14(2), 137-146.
Saunamäki, N., Andersson, M. & Engström, M. (2009). Discussing sexuality with patients:
nurses’ attitudes and beliefs. Journal of Advanced Nursing, 66(6), 1308-1316.
doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05260.x
Sele, E-C. (2003). Omvårdnad vid cancer i de kvinnliga könsorganen. I Reitan, A-M. &
Schölberg, T (Red.), Onkologisk omvårdnad – patient, problem, åtgärd (s. 390-935).
Stockholm: Liber AB.
Schölberg, T. (2003). Förändrad kroppsbild. I A M. Reitan & T. Schölberg (Red.),
Onkologisk omvårdnad. Patient – problem – åtgärd (s. 88-97). Stockholm: Liber AB.
Sexualitet. (2013). Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/sexualitet
Hämtad
18
november,
2013,
från
Socialstyrelsen. (2009). Cancer i siffror. Hämtad 18 november, 2013, från
www.cancerfonden.se/Global/Dokument/omcancer/cancer_i_siffror/Cancer_i_siffror_2009
.pdf
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005-105-1).
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf
SOU. (1999:4). Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning. Hämtad 5 december,
2013, från http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/36/47/86a0c376.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2003). Strålbehandling vid cancer: en
systematisk litteraturöversikt Vol. 1. Stockholm: Statens beredning för utvärdering av
medicinsk metodik (SBU).
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Målområde 8 - Sexualitet och reproduktiv hälsa.
Östersund:
Statens
folkhälsoinstitut.
Hämtad
28
mars,
2014,
från
http://folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12538/R2011-02-Sexualitet-och-reproduktivhalsa.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2012). Sex, hälsa och välbefinnande. Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Hämtad
13
november,
2013,
från
http://www.fhi.se/PageFiles/15084/R2012-01-Sex-halsa-och-valbefinnande.pdf
*Stavraka, C., Ford, A., Ghaem-Maghami, S., Crook, T., Agarwal, R., Gabra, H. &
Blagden, S. (2012). A study of symptoms describes by ovarian cancer survivors.
Gynecologic Oncology, 125(1), 59-64. doi:10.1016/jygyno.2011.12.421
22
Stead, M. L., Fallowfield, L., Brown, J. M. & Selby, P. (2001). Communication about
sexual problems and sexual concerns in ovarian cancer: qualitative study. BMJ 323(7317),
836-837.
*Stead, M. L., Fallowfield, L., Selby, P. & Brown, J. M. (2007). Psychosexual function
and impact of gynaecological cancer. Best Practice & Research Clinical Obstetrics and
Gynaecology, 21(2), 310-320. doi:10.1016/j.bpobgyn.2006.11.008
Stilos, K., Doyle, C., & Daines, P. (2007). Addressing the Sexual Health Needs of Patients
With Gynecologic Cancers. Clinical Journal of Oncology Nursing, 12(3), 457-463.
Svensk sjuksköterskeförening (SSF). (2007). ICNS: etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad
den 19 mars, 2014, från http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etikpublikationer/ICN.Etisk.kod.webb.pdf
Sundström-Poromaa, I. (2010). De kvinnliga könsorganens anatomi. I Janson, P. O. &
Landgren, B. M (Red.), Gynekologi (1:a uppl., s.13-31). Lund: Studentlitteratur AB.
Taylor. B. & Davis, S. (2006). Using the extended PLISSIT model to address sexual
healthcare needs. Nursing Standard, 21(11), 35-40.
Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat
examensarbete. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod – från ide till
examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s.481-495). Lund: Studentlitteratur.
Wilmoth, M. C. & Spinelli, A. (2006). Sexual implications of gynecologic cancer
treatments. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 29(4), 413-421.
*Wilmoth, M. C., Hatmaker-Flanigan, E., LaLoggia, V. & Nixon, T. (2011). Ovarian
cancer survivors: Qualitative analysis of the symptom of sexuality. Oncology Nursing
Forum, 38(6), 699-708. doi:10.1188/11.ONF.699-708
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – En bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
World Health Organization (WHO). (2013). Sexual and Reproductive Health – SRH.
Hämtad 13 november, 2013, från
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (2:a uppl.,
s.57-79). Lund: Studentlitteratur AB.
23
Bilaga 1
Artikelöversikt
Författare
År
Land
Tidskrift
Titel
Syfte
Metod
Urval
Analys
Resultat
Kvalitet
Bisseling, K. C. H.
M., KondalsamyChennakesavan, S.,
Bekkers, R. L. M.
& Obermair, A.
(2009)
Depression, anxiety
and body image
after treatment for
invasive stage one
epithelial ovarian
cancer.
Att undersöka hur behandling
för epitelialcancer i
äggstockarna påverkar
depression, ängslighet och
kroppsbild hos drabbade
kvinnor.
Kvantitativ
tvärsnittsstudie. 62
kvinnor, under 45 år,
diagnostiserade med
epitelialcancer i
äggstockarna, stadium 1
enligt FIGO, fått
behandling i form av
fertilitetssparande kirurgi
eller grundlig kirurgi.
Hög.
Sexual functioning
and body image of
patients treated for
ovarian cancer.
Att undersöka sexualitet och
kroppsuppfattning hos
patienter som behandlats för
äggstockscancer samt
undersöka om det fanns
skillnader beroende på vilken
behandling patienterna hade
fått.
Kvantitativ enkätstudie.
483 kvinnor, som
behandlats för
äggstockscancer under
åren 1995 till 2005,
fyllde i enkät 2-6
månader efter avslutad
behandling.
Fysiologiska problem var
vanligt förekommande hos
kvinnor som fått behandling för
epithelcancer i äggstockarna.
47,8% av de kvinnor som
genomgått fertilitetssparande
kirurgi påvisade förändringar i
sin menstruation.
Fertilitetssparande kirurgi leder
troligt till frisk avkomma hos
ungefär hälften av de kvinnor
med epithelcancer i
äggstockarna som önskar
ytterligare ett barn. Kvinnor
som levt med diagnosen längre
hade en lägre poäng på The
Body Image Scale (låga
poäng=en bättre självbild).
Den sexuella funktionen
riskerades mer hos de kvinnor
som befann sig i ett avancerat
stadium i sin äggstockscancer
och fick kirurgisk behandling +
kemoterapi, i förhållande till de
kvinnor som var i ett tidigare
stadium som i sin sjukdom och
endast behandlades med kirurgi.
Artificiell menopaus
tillsammans med stadium i
sjukdomen påverkade den
sexuella funktionen hos
deltagarna.
Australien
The royal
australian and new
zealand college of
obstetricians and
gynaecologists.
Buković, D.,
Silovski, H.,
Silovski, T.,
Hojsak, I., Šakić,
K. & Hrgović, Z.
(2008)
Kroatien
Sex disabil.
Hög
Författare
År
Land
Tidskrift
Carmack Taylor,
C. L., BasenEngquist, K.,
Shinn, E. H. &
Bodurka, D. C.
(2004)
Titel
Syfte
Metod
Urval
Analys
Resultat
Kvalitet
Predictors of sexual
functioning in
ovarian cancer
patients.
Att undersöka hur den
sexuella funktionen påverkas
hos kvinnor med
äggstockscancer samt
identifiera faktorer som
ligger till grund för sexuell
aktivitet, funktion,
tillfredsställelse, obehag,
vana och frekvens.
Kvantitativ enkätstudie,
232 kvinnor som
behandlats för
äggstockscancer,
mätinstrument Sexual Activity
Questionnaire (SAQ).
Hög.
Young women
diagnosed with
early-stage ovarian
cancer or borderline
malignancy of the
ovary: A focus on
fertility and sexual
function.
Att undersöka vilka behov
patienter har av att stå i
kontakt med
fertilitetsexperter efter
behandling för
äggstockscancer.
Kvantitativ enkätstudie,
16 kvinnor, under 40 år,
som hade genomgått
fertilitetssparande kirurgi
och behandlats för förstastadiet i sin sjukdom.
Frågeformulär (SAQ).
Fysiska symtom som vaginal
torrhet, smärta vid samlag och
penetration påvisades hos
deltagarna. De som ingick i en
intim relation upplevde minskad
lust till sex. Hälften av
deltagarna hade inte haft samlag
den senaste månaden. Sexuell
rehabilitering för
äggstockscancerpatienter bör ta
upp hanteringen av fysiska och
psykologiska
symtom och inkludera
patientens partner vid behov.
Samtliga kvinnor önskade bli
gravida i framtiden. 88%
uppgav att fertilitetssprarande
kirurgi var viktigt eller väldigt
viktigt för dem. 92% av de som
var sexuellt aktiva uppgav att
sex var en viktig del i deras liv.
USA
Journal of Clinical
Oncology.
Campos, S. M.,
Berlin, S.,
Matulonis, U. A.,
Muto, M. G.,
Pereira, L,
Mosquera, M. M &
Horowitz, N.
(2012).
Journal of
Psychosocial
Oncology.
Medel.
Författare
År
Land
Tidskrift
Ferrell, B. R.,
Smith, S.L., Ervin,
K. E., Itano, J. &
Melancon, C.
(2003)
Titel
Syfte
Metod
Urval
Analys
Resultat
Kvalitet
A qualitative
analysis of social
concerns of women
with ovarian cancer.
Att undersöka den sociala
välfärden hos kvinnor med
äggstockscancer för att bättre
definiera deras behov av
hälso-och sjukvården.
Kvalitativ studie. 21
kvinnor.
Brevkorrespondens
mellan januari 1994 till
december 2000. Breven
bestod av 3566
kommentarer som
analyserades med hjälp
av en specifik modell
(COH) som omfattade
fysiskt, psykiskt,socialt
och andligt
välbefinnande.
Till följd av behandling
upplevde deltagarna minskad
lust inför att ha sex. De
upplevde att den sexuella
funktionen försämrades i och
med tidig menopaus, vaginal
torrhet samt atrofi. Den
minskade sexuella funktionen
utmanade de intima
relationerna. Bristen på resurser
som tar upp sexualitet i och med
behandling var ett frustrerande
hinder för deltagarna i studien.
Medel
Reproductive and
sexual function after
platinium-based
chemotherapy in
long-term ovarian
germ cell tumor
survivors.
Att mäta livskvalitet i
förhållande till sexuell
funktion hos kvinnor som
drabbats av köncellstumör i
äggstockarna. Jämförelse till
en kontrollgrupp vad gäller
menstruation, reproduktiv
förmåga, sexuell funktion
och förhållandet till en
eventuell partner.
Kvantitativ studie. 132
kvinnor, över 18 år, som
fått platina-baserad
kemoterapi.
Telefonintervjuer. Skalor
med förankrad reliabilitet
och validitet användes
för att mäta livskvalitet i
förhållande till sexuell
funktion.
Kontrollgruppen
matchades utifrån ålder,
ras och utbildning.
Kvinnor som blivit infertila i
och med behandling upplevde
problem med sin reproduktiva
förmåga och kände obehag vid
sexuell aktivitet. De 71 kvinnor
som genomgått
fertilitetssparande kirurgi och
fått platina-baserad kemoterapi
visade sig prematur menopaus
hos endast två kvinnor.
Dessa kvinnor fick dock
gynekologiska symtom och
minskad sexuell njutning.
Samma kvinnor hade en
starkare och mer positiv relation
till sin partner än de flesta
kvinnorna i kontrollgruppen.
Hög.
USA
Psycho-Oncology.
Gershenson, D. M.,
Miller, A. M.,
Champion, V. L.,
Monahan, P.O.,
Qianiqian, Z.,
Cella, D. &
Williams, S. D.
(2007)
USA
Journal of clinical
oncology.
Författare
År
Land
Tidskrift
Liavaag, A. H.,
Dørum, A., Bjøro,
T., Oksefjell, H.,
Fosså, S. D.,
Tropé, C. & Dahl,
A. A.
(2007)
Titel
Syfte
Metod
Urval
Analys
Resultat
Kvalitet
A controlled study
of sexual activity
and functioning in
epithelial ovarian
cancer survivors. A
therapeutic
approach.
Syftet är att undersöka den
sexuella aktiviteten och
funktionen hos kvinnor som
överlevt epithelcancer i
äggstockarna (EOCS) och
jämföra detta med en
kontrollgrupp (NORM).
Kvantitativ
tvärsnittsstudie. 287
kvinnor, 20-70 år, 18
månader efter behandling
för epithelcancer i
äggstockarna, behandling
enligt FIGO.
Kontrollgrupp utifrån
ålder, utbildning,
parrelation, rökning,
fysisk aktivitet,
använding av mediciner
och/eller könshormoner.
EOCS uppgav att de upplevde
ett minskat intresse för sex i
jämförelse till kontrollgruppen
(NORM). EOCS menade att
orsaken till minskat intresse för
sex var på grund av de
bekymmer de hade med sin
sexuella funktion. EOCS
uppgav menopaus till följd av
kirurgisk behandling. De
kvinnor som hade lägre nivåer
av östrogen i serum upplevde
obehag vid sex. Lägre nivåer av
estradiol fanns hos den grupp
som svarade att de upplevde
obehag vid sexuella aktiviteter.
Hög.
A study of
symptoms described
by ovarian cancer
survivors.
Att utforska upplevda
psykiska och fysiska symtom
hos patienter efter avslutad
behandling för
äggstockscancer och jämföra
dessa upplevda symtom med
de symtom som antecknas i
sjukhusets journaler.
Kvantitativ observerande
tvärsnittsstudie. 100
kvinnor, med primär eller
recidiverande
äggstockscancer.
Validerande och
standardiserande
mätinstrument användes
(EORTC, QLQ-C30 och
QLQ-OV28) för att mäta
upplevelser av
livskvalitet hos
cancerpatienter.
Både fysiska och psykiska
symtom uppgavs som följd av
behandlingen, såsom smärta,
trötthet och irritation. 65% av
deltagarna beskrev att de
upplevde en negativ kroppsbild.
90% av de som svarade på
frågorna rörande sexuell
funktion uppgav att de hade
”inget alls” eller ”väldigt lite”
intresse för sex. Vaginal torrhet
uppgavs hos 81% hos de som
svarade. Kroppsbilden hos
deltagarna i denna studie visade
sig som P = 0.11
Hög.
Norge
Gynecologic
oncology.
Stavraka, C., Ford,
A., GhaemMaghami, S.,
Crook, T.,
Agarwal, R.,
Gabra, H. &
Blagden, S.
(2011)
England
Gynecologic
Oncology.
Författare
År
Land
Tidskrift
Titel
Syfte
Metod
Urval
Analys
Resultat
Kvalitet
Stead, M. L.,
Fallowfield, L.,
Selby, P. & Brown,
J. M.
(2007)
Psychosexual
function and impact
of gynaecological
cancer.
Att undersöka hur den
sexuella funktionen påverkas
hos kvinnor som behandlats
för gynekologisk cancer
grundat från upplevelser hos
kvinnor med äggstockscancer
samt ta reda på hur
sjukvårdspersonal kan
adressera till dessa problem
när de vårdar kvinnor med
gynekologisk cancer.
Kvalitativ studie.
Semistrukturerade
intervjuer, 15 kvinnor,
ålder 41-69 år. Mediantid
efter diagnos 18
månader. Intervjuerna
analyserades med hjälp
av tematisk
innehållsanalys.
Behandling för äggstockscancer
påverkade deltagarnas syn på
sig själva. De upplevde sig
själva som mindre lustfyllda och
mindre sexuellt aktiva. Problem
med lubrikation och
upphetsning. Några kvinnor
kände sig avstängda sexuellt
efter avslutad behandling. Dessa
kvinnor saknade samtal med
sjukvårdspersonal där de kunde
diskutera sexuella svårigheter
som uppkom i och med
behandlingen.
Hög
Ovarian cancer
survivors:
Qualitative analysis
of the symptom of
sexuality.
Att bättre förstå hur
behandling påverkar
sexualiteten , hur kvinnor lär
sig att hantera förändringar i
sexualiteten efter behandling
och vilken information dessa
kvinnor önskar få från
sjuksköterskor kring sina
förväntade symtom.
Kvalitativ studie, 33-75
år, 8 kvinnor (intervju) +
5 kvinnor (fokusgrupp),
som genomgått
behandling för
äggstockscancer.
Innehållsanalys.
Oavsett ålder hade behandling
för äggstockscancer påverkan på
kvinnors sexualliv. Dom kände
sig inte längre ”hela”, kände sig
asexuella och avstängda.
Symtom som upplevdes var
bland annat vaginal torrhet och
smärta under samlag. De
saknade information från
sjukvårdspersonalen vad de
kunde förvänta sig för symtom
efter behandling.
Hög.
England
Best practice &
Research Clinical
Obstetrics and
Gynaecology.
Wilmoth, M. C.,
HatmakerFlanigan, E.,
LaLoggia, V. &
Nixon, T.
(2011)
Oncology Nursing
Forum.
Bilaga 2
Mall för kvalitetsgranskning
Mall för kvalitetsgranskning av de valda studiernas i examensarbetet enligt Friberg (2012).
Kvalitativ studie
Fanns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven?
Hur är denna i så fall beskriven?
Vad är syftet? Är det klart formulerat?
Hur är metoden beskriven?
Hur är undersökningspersonerna beskrivna?
Hur har data analyserats?
Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
Vad visar resultatet?
Hur har författarna tolkat studiens resultat?
Vilka argument förs fram?
Förs det några etiska resonemang?
Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
Sker en återkoppling till teoritiska antaganden, t.ex. vårdvetenskapliga antaganden?
Kvantitativ studie
Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven?
Hur är denna i så fall beskriven?
Vad är syftet? Är det klart formulerat?
Hur är metoden beskriven?
Hur har urvalet gjorts?
(t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskristerier)?
Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata?
Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur?
Vad visar resultatet?
Vilka argument förs fram?
Förs det några etiska resonemang?
Finns det en metoddiskussion?
Hur diskuteras metoden i så fall, t.ex. vad gäller generaliserbarhet?
Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, t.ex. omvårdnadsvetenskapliga antaganden?
VI
Bilaga 3
Figur över kvantitativa artiklar
Symtom
Minskad lust
Pre
Peri
Post
Vaginal torrhet
Pre
Peri
Post
Smärta vid samlag
Pre
Peri
Post
Menstruella
förändringar
Pre Peri Post
Ålder
7%
18-45
Bisseling, K., KondalsamyChennakesavan, S.,
Bekkers, R., Janda, M.,
Obermair, A. (2009). (n=62)
16%
< 25 >
Buković, D., Silovski, H.,
Silovski, T., Hojsak, I.,
Šakić, K. & Hrgović, Z.
(2008). (n=483)
22-76
Carmack Taylor, C. L.,
Basen-Engquist, K., Shinn,
E. H. & Bodurka, D. C.
(2004) (n=232)
34%
93%
72%
VII
32%
< 40
Campos, S. M., Berlin, S.,
Matulonis, U. A., Muto, M.
G., Pereira, L, Mosquera,
M. M & Horowitz, N.
(2012). (n=16)
44%
53%
>18
Gershenson, D. M., Miller,
A. M., Champion, V. L.,
Monahan, P.O., Qianiqian,
Z., Cella, D. & Williams, S.
D. (2007). (n=132)
20-70
Liavaag, A. H., Dørum, A.,
Bjøro, T., Oksefjell, H.,
Fosså, S. D., Tropé, C. &
Dahl, A. A. (2007). (n=287)
59%
31-88
Stavraka, C., Ford, A.,
Ghaem-Maghami, S.,
Crook, T., Agarwal, R.,
Gabra, H. & Blagden, S.
(2011) (n=100) (n=90)
81%
81%
VIII