renässansen - Sanoma Utbildning

advertisement
RENÄSSANSEN
Innehållsförteckning Innehållsförteckning RENÄSSANSEN...............................................................................................................................................1 VAD FINNS I KAPITLET?..................................................................................................................................................2 NÅGRA SÄTT ATT INLEDA KAPITLET ..........................................................................................................................3 ARBETA MED KAPITLETS BILDER ................................................................................................................................4 ETT SPÅR GENOM KAPITLET..........................................................................................................................................5 EXTRAMATERIAL ..............................................................................................................................................................7 LÄSTIPS ............................................................................................................................................................................. 12 FILMTIPS ........................................................................................................................................................................... 12 KOPIERINGSUNDERLAG: RENÄSSANSEN ............................................................................................................... 13 KOPIERINGSUNDERLAG: FAKTARUTOR RENÄSSANSEN............................................................................................. 14 Vad finns i kapitlet?
Kapitlet ”Renässansen” inleds med ett avsnitt, ”Sanna renässansmänniskor”, som tecknar en bild av det nya tänkandet som långsamt tränger in i den europeiska litteraturen under 1500-­‐talet. Samtidigt utformas ett nytt fursteideal enligt vilket en furste ska ha oinskränkt makt över sina undersåtar. Spanien är starkaste makten i Europa och den katolska kyrkans beskyddare. Under 1500-­‐talet övertas dock denna ledande roll av England som bryter med katolicismen. I båda dessa länder blomstrar litteraturen. Spanjoren Miguel Cervantes, som förnyar berättarkonsten med sin roman Don Quijote, behandlas i avsnittet ”Cervantes och romankonsten”. William Shakespeare uppmärksammas både som poet och dramatiker i avsnitten ”Gåtan Shakespeare” och ”Teater under hovets” beskydd. Sent i jämförelse med de ledande staterna i Europa når renässansen så småningom Sverige. Gustav Vasas söner liksom drottning Kristina kan betraktas som renässansfurstar. Georg Stiernhielm är genom sin lärodikt Hercules en självklar renässansdiktare. Den svenska renässanslitteraturen behandlas i de två avsnitten ”En gång i Stockholm” och ”Stiernhielm – den svenska skaldekonstens fader”. Innehåll i ”Renässansen” Textutdrag Moderna Berättarteknik Bildstudium Upplev från textutdrag litteraturen 2 renässansen Sanna Erasmus av renässansmänniskor Rotterdam, ur Dårskapens lov (s. 110) Pär Lagerkvist, ur Dvärgen (s. 112) François Rabelais, ur Den store Gargantuas förskräckliga leverne (s. 110) Margareta av Navarra. ur Heptameron, ”Rodderskan från Coulon ”(s. 101) Leonardo da Vinci, Den vitruvianske mannen (s. 114) Gustav Vasa, Brev till upplänningarna 8 december 1539 (s. 105) William Shakespeare, ur Romeo och Julia (s. 109I Den nya furstemakten Niccolò Machiavelli, ur Fursten (s. 116) Cervantes och romankonsten Miguel Martin Cervantes sätt att Cervantes, ur Kellerman, ur berätta (s. 122) Don Quijote Rocky 10 år (s. 119–120) (s. 122) Gåtan Shakespeare William Shakespeare, Evig sommar (s. 124) William Shakespeare, ur Köpmannen i Venedig (s. Teater under hovets beskydd Rafael och Giulio Romano, Sabel de Requesens (s. 108) Shakespeares sätt att berätta (s. 131) Dramaten, ur Köpmannen i Venedig (s. 129) Marguerite Duras, ur Älskaren (s. 115) Molière, ur Den inbillade sjuke (s. 120) Sophia Elisabeth Brenner, Till den Höga och Förnäma Kvinnan, (s. 125) 2 128–130) 3 tragedier och 1 komedi William Shakespeare, kända citat ur ett par olika pjäser(s. 132–
133) En gång i Stockholm Drottning Kristina, ur Sentenser (s. 135) Titelblad till Hercules (s. 139) Agneta Horn, ur Beskrivning över … (s. 136) Stiernhielm – den svenska skaldekonstens fader Georg Stiernhielm, ur Hercules (s. 138) Några sätt att inleda kapitlet
a) Överblicka kapitlet Ett sätt att inleda arbetet med renässansen kan vara att låta eleverna få överblicka innehållet i kapitlet. Planera en inledningslektion så här: 1. Fånga upp elevernas kunskaper och associationer kring renässansen genom stödord på tavlan. 2. Dela in klassen i mindre grupper. Låt varje grupp studera den inledande tidsaxeln, faktarutan och bilden (s. 108–109). Uppmana grupperna att även bläddra igenom kapitlet och titta på bilder och läsa rubriker. 3. Varje grupp skriver en tankekarta som sammanfattar den översiktliga bild som de tycker att läroboken ger av epoken. 4. Visa ev. kopieringsunderlaget ”Stödord till renässansen” vid gruppernas redovisningar som ett sätt att summera uppgiften. Tips! Ord och begrepp som kan vara bra att få med: Stadskultur, Norditalien, geografiska upptäckter, boktryckarkonsten, Machiavelli, den starka furstemakten, Shakespeare, Cervantes, reformation och motreformation, Georg Stiernhielm Kopieringsunderlag: Stödord till renässansen b) Introducera renässansen genom att läsa två texter Inled arbetet med renässansen genom att låta eleverna få möta två spännande litterära verk från tiden. Både Erasmus av Rotterdam och François Rabelais söker nya vägar, vilket gör dem till unika renässansmänniskor. Eftersom all högre utbildning vid universiteten utgick från teologin måste de bryta med sina tidigare utbildningar för att RENÄSSANSEN 3 kunna utforska nya och områden inom filosofin, språkvetenskapen eller litteraturen. Än var inte tiden mogen för öppen kritik mot kyrkan men genom litteraturen (Dårskapens lov) och (Den store Gargantuas förskräckliga leverne) kunde de kritisera kyrkan och sprida sina tankar. Här ett förslag på upplägg för en inledande lektion om renässansen: 1. Fråga eleverna vilka associationer orden renässans eller renässansmänniska ger dem. Inom vilka olika områden brukar man tala om renässans? Vad betyder ordet? Ett sätt att få igång samtalet kan vara att läsa faktarutan i läroboken på sidan 109. 2. Fortsätt att läsa läroboken, sidorna 109–110, om ”Sanna renässansmänniskor” med exemplen Erasmus av Rotterdam och François Rabelais. Vad är det för dårskap eller oförståndighet som Erasmus av Rotterdam efterfrågar i Dårskapens lov? Finns det dårskap som inte är positiv? 3. Finns det några sammanhang då det vara dåligt att följa sina impulser som François Rabelais förespråkar? När kan det vara direkt skadligt att göra det? 4. Finns det områden inom samhället där man talar om renässansmänniskor i dag? Varför upplever ofta nytänkare och entreprenörer motstånd innan de kan visa att deras idéer håller eller är lönsamma? Finns det några renässansgestalter inom något område i dag? Arbeta med kapitlets bilder
Fördjupa studiet av kapitlets bilder genom att låta eleverna använda sig av den mall för bildanalys som finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningens kapitel ”Antiken”. Demonstrera gärna hur analysmallen fungerar genom att ni tillsammans i klassen studerar och diskuterar den inledande bilden av Sabel de Requesens (s. 108) med utgångspunkt i analysmallens frågor. Påminn eleverna om att det är lätt att hitta bakgrundsfakta på nätet. Därefter kan samtalen om bilderna ske i helklass som en del av arbetet med kapitlet, eller i mindre grupper där eleverna väljer en bild för en egen analys. Förslag på analys av bilden på sidan 108 • Motiv: Rafaels och Giulio Romanos porträtt föreställer en ung kvinna, kanske i de senare tonåren. • Personer: Sabel de Requesens var hustru till vicekungen av Neapel. I den rikt dekorerade portalen med utsikt mot ett landskap avtecknar sig en person om är på väg bort. • Miljö: Kvinnan sitter i ett praktfullt rum som sannolikt tillhör palatset där hon bor. • Komposition: Kvinnan ser fjärrskådande ut i rummet, höger hand berör klädedräktens pälskrage som för att rätta till den och vänster hand vilar i knäet. Gestalten utstrålar lugn, balans och värdighet. För att balansera den ljusa gestalten i centrum ser betraktaren ut genom en portal till ett ljust landskap som förstärker målningens djup och perspektiv • Tolkning: Den unga kvinnans skönhet men naturligtvis också den praktfulla klänningen med de dyrbara knapparna som håller ihop ärmarna talar om att vi ser på en person i samhällstoppen. • Tid: Målningen är färdigställd 1483 och blev mönsterbildande för rika mäns sätt att avbilda sina hustrur. 4 •
Budskap: Under den tidiga renässansen beställde de som hade råd religiösa motiv ur den bibliska historien eller madonnor men med förändringen i tänkandet riktades ett nytt intresse mot individen. En karriär skulle dokumenteras i ett praktfullt porträtt eller en rik man lät måla av sin hustru för att höja sin egen status. Rafaels och Giulio Romanos porträtt av Sabel de Requesens blev normgivande för hur sådana porträtt skulle målas. Andra rika äkta män lät göra kopior av målningen med sin egen hustrus ansikte inmålat. Ett spår genom kapitlet
Renässansen – en mosaik Renässansen spänner över betydligt kortare tid än den föregående epoken medeltiden. De två epokerna går in i varandra så att många medeltida drag lever vidare parallellt med de nya signaler som brukar samlas under begreppet renässans. Därför är renässansen som begrepp svårfångat, och att konstruera ett hållbart spår genom en så motsägelsefylld epok blir lätt missvisande. Genom olika avsnitt i lärobokens kapitel och extramaterial i lärarhandledningen är det däremot möjligt att lägga en mosaik över vad som kan tänkas ingå i renässansbegreppet. Låt eleverna i klassen arbeta med följande uppgifter för att tillsammans fånga olika perspektiv av det svårfångade renässansbegreppet. Det nya fursteidealet Under renässansen utformas ett ideal om den starke fursten i de italienska småstaterna, som också blir normbildande för de stater som utvecklas till nationalstater i övriga Europa under samma period: Spanien, England Frankrike och så småningom även Danmark och Sverige. 1. I läroboken finns ett avsnitt om Niccolò Machiavelli (s. 115) och ett utdrag ur hans verk Fursten (s. 116) om hur en furste ska vara för att behålla sin makt. Vad innebar det nya fusteidealet? 2. Låt eleverna läsa ett brev från Gustav Vasa till de ohörsamma upplänningarna i Upplev litteraturen 2. Läs och analysera talet. Vilka retoriska grepp använder Gustav Vasa för att styra upplänningarna? 3. I läroboken finns ett utdrag ur Pär Lagerkvists Dvärgen (s. 112) som kan intressera några elever för hur Lagerkvist berättar om fursten och hans maktutövning i sin roman. Läs romanen. 4. Sök upp några kända fursteporträtt på nätet av till exempel Frans I, Henrik VIII och Elisabeth I. Hur visar furstarna sin makt på målningarna? Romanen och Cervantes sätt att berätta Cervantes mest kända verk Don Quijote är centralt för romankonstens utveckling. Låt eleverna undersöka Cervantes sätt att berätta genom att läsa utdraget ur romanen (s. 118–122) och arbeta med följande frågor (som kompletterar lärobokens frågor): RENÄSSANSEN 5 1. Ge exempel ur texten på hur berättaren styr berättelsen genom att använda tredje person. 2. Hitta ett exempel på dialog i utdraget som stärker realismen och gör att karaktärerna blir mer levande för läsaren. 3. Vilket exempel på parallellhandling finns i textutdraget? 4. Äldre epik som till exempel Iliaden skiljer inte på hur gudar och människor beter sig, utan de agerar på likartat sätt. Hur lyckas Cervantes kombinera det verkliga och det overkliga utan att gå ifrån realismen? 5. Varför känner dagens besökare igen sig i landskapet La Mancha där Don Quijote och Sancho Panza rider omkring Cervantes roman? Shakespeare – fursteidealet i tre tragedier På ett uppslag i läroboken (s. 132–133) presenteras tre av William Shakespeares tragedier: Macbeth, Hamlet och Romeo och Julia, där miljöerna som skildras är så olika som Skottland, Danmark och Italien. Ur pjäserna framträder också ett fursteideal som varierar mellan maktkamp på liv och död och att fursten uppträder som garant för fred och ordning i samhället. Låt tre grupper i klassen läsa varsin pjäs och teckna en bild av politiken och fursteidealet så som de framträder i pjäsen. Låt diskussionerna kretsa kring följande tre mer övergripande frågeställningar: 1. Vad händer i Shakespeares drama? 2. Hur agerar den regerande fursten? Varför är den som kan ta makten inte alltid rätt furste? 3. Vad är dramats sensmoral? Molière – förväxlingar och missförstånd Trots de konservativas motstånd till teatern i Frankrike lyckas Molière erövra en fast scen vid det franska hovet, där hans teater sedan tillhörde underhållningen. Molière angrep aktuella missförhållanden med komiken som vapen i sina mest kända pjäser: Hustruskolan, Den inbillade sjuke och Tartuffe. Låt en grupp elever läsa ett utdrag av Den inbillade sjuke som finns i Upplev litteraturen 2 (s. 120) och undersöka vad i det franska samhället som Molière går till angrepp mot och gör komedi av i sin pjäs. (Se vidare extramaterial om Molière längre fram i lärarhandledningen.) 1. Vilket missförhållande angriper Molière i sin pjäs? 2. Ett viktigt drag i en Molièrepjäs är förväxlingen mellan personer som driver pjäsen framåt och skruvar upp komiken genom att publiken vet mer än huvudpersonerna i pjäsen. Visa genom några utmärkande citat hur förväxlingstekniken fungerar. 6 3. Ta reda på hur Molière kan hålla sig väl med kungamakten, trots att det i hans pjäser finns kritik mot flera olika företeelser som religionens makt eller bristerna i läkarkårens seriositet i Frankrike under kungens styre. Kristina – en skrivande drottning Drottning Kristina skrev sentenser och en självbiografi. Ett gemensamt tema är de höga förväntningarna på hennes person och problemet med att inte vara man i en värld som inte alltid respekterade en kvinna ens om hon var drottning. Det var dock uteslutet för rikets ledning att acceptera henne som ensam regent utan att tronföljarfrågan var löst. Kristina var hela tiden tvungen att värja sig mot kravet att hitta en lämplig man att gifta sig med. I läroboken finns ett par av drottningens sentenser (s. 135) och hon figurerar även i utdraget ur Agneta Horns dagbok (s. 136). Låt några elever undersöka vilken bild av drottningen som stiger fram ur olika källor och vilket svar som finns på frågan varför hon avsäger sig kronan och konverterar till katolicismen. Extramaterial
Leonardo – konstnär, vetenskapsman, universalgeni Leonardo da Vinci är en central figur under renässansen. För den lärare som vill låta sina elever bekanta sig med honom och hans arbete på ett mer djuplodande sätt än vad lärobokens stoff erbjuder, följer här en redogörelse över hans liv och verk, som stöd för genomgångar och diskussioner i klassrummet. Leonardo da Vinci (1452–1519) föddes i Toscana som hörde till Florens i Italien. Han var ett barn fött utom äktenskapet och hans mamma Katarina fick rädda familjens heder genom ett gifte som familjen ordnade. Leonardo hade snart halvsyskon som han såg få den kärlek han själv aldrig fick. Som ung man angavs han som homosexuell och hans fall prövades rättsligt vid två tillfällen under en tvåårsperiod i Florens. Leonardo är den italienska konstnär och konstruktör som bättre än någon annan förkroppsligar vår syn på universalgeniet eller den nya människan man menar steg fram under renässansepoken. Han var ett allt i ett: målare, arkitekt, uppfinnare och vetenskapsman. Redan som trettonåring började han i en konstnärsverkstad i Florens. Kristna motiv Hela sitt liv var Leonardo beroende av uppdragsgivare i de olika staterna i Italien och Frankrike. Men kyrkan var fortfarande en av de viktigaste beställarna av konstverk med ämnen ur den bibliska historien. Bebådelsen Ett populärt motiv var berättelsen om ängeln Gabriels besök hos Maria med budet att hon skulle föda Jesusbarnet. Händelsen kallas bebådelse i den bibliska historien. Enligt det religiösa måleriets mönster är målningar av bebådelsen försedda med många religiösa symboler. En av Leonardos mest kända målningar med motivet finns i konstmuseet Uffizierna i Florens. RENÄSSANSEN 7 Nattvarden Leonardo arbetade under en period åt Milanos ledare hertig Ludovico Sforza. Samtidigt som hans tid upptogs av inredningsarbete, befästningar och storartade festmaskinerier arbetade han med Nattvarden. Denna stora målning är utförd direkt på väggen i en klosterbyggnad i Milano. Motivet är Jesus sista måltid, då han instiftade nattvarden enligt den kristna traditionen. Målningen förlänger och utvidgar rummet i klostrets matsal genom att använda perspektivet på ett suveränt sätt. Nattvarden skildrar motivet på ett för sin tid helt nytt sätt utan den gamla medeltida uppställningen av figurer. Lärjungarna är målade i grupper om tre men är alla individuellt återgivna då de var för sig grundar sig på studiet av levande modeller. I bakgrunden blånar landskapet genom fönsteröppningarna. Leonardo hade särskilt svårt att finna en passande förebild till Judas, lärjungen som förrådde Jesus. Han ansåg att modellen till Judas borde utstråla all mänsklig låghet och ondska. Anna själv tredje Anna, Marias mor och det lilla Jesusbarnet var ett populärt kristet motiv. Eftersom Leonardo var beroende av mecenater som kunde betala för hans material och arbete blev han ofta beskylld för att hoppa från projekt till projekt och för sin svårighet att avsluta saker. Anna själv tredje är exempel på detta. Fortfarande är några detaljer i klädedräkten oavslutade på den målning som i dag återfinns i Louvren i Paris.
Vetenskapernas Leonardo Den vitruvianske mannen Leonardos teckning Den vitruvianske mannen från omkring 1487 beskriver människans ideala proportioner som var ett renässansideal. Teckningen ingick i Leonardos sökande efter samband och harmoni i både byggnader och landskap. Han stödde sig på arkitekten Vitruvius som skrivit: ”om man sätter en passare mot naveln, kommer fingrarna och tårna på hans händer och fötter att vidröra den då beskrivna cirkelns omkrets. Och liksom människokroppen kan inskrivas i en cirkel kan den också inskrivas i en kvadrat”. Helikoptern Leonardo drömde om att flyga som fåglarna och var den förste som hade idéer om att kunna flyga som en helikopter gör. Leonardo som alltid drömt om att flyga, studerade fåglar och fladdermöss och hur deras vingar slogs ut, och fälldes ihop. Han gjorde observationer av deras rörelser när de flög mot och med vinden och hur de styrde sin flykt. Den första flygapparaten som han konstruerade, skulle lyfta med hjälp av vingslag, precis som fåglarna. När Leonardo gjorde sina skisser, skrev han baklänges och spegelvänt, för att ingen skulle kunna stjäla hans idéer. Medicinska studier Leonardo drevs av sin nyfikenhet att obducera kroppar av döda människor, ett arbete som måste ske i största hemlighet och på natten i ljuset av vaxljus eftersom sådan verksamhet var belagd med dödsstraff. a) Hur formas ett geni? Undersök vad som är känt om Leonardos barndom. 8 b) Fresken Nattvarden av Leonardo spelar en avgörande roll i Dan Browns roman Da Vinci-­ koden? Vad menar författaren att målningen egentligen visar? c) En del av Leonardos verk är för alltid förstörda eller försvunna. Undersök vilka konstverk som tillhör denna kategori och hur de har förstörts. d) Mona Lisa är kanske världens mest kända målning och det finns många historier om porträttets gåtfulla leende och hur målningen stulits och kommit till rätta. Ta reda på mer om målningens historia. Teatern i England och Frankrike I läroboken finns ett par avsnitt om Shakespeare och den elisabetanska teatern i England. Lite senare utvecklades den franska teatern i miljön kring hovet i Paris med Molière som central gestalt. Därför är det naturligt att jämföra de två olika teatertraditionerna, inte minst för att förstå hur avgörande hovmiljön är för att teaterkonsten ska utvecklas. I Sverige dröjde det ytterligare tvåhundra år innan en motsvarande utveckling skedde med den svenske kungen Gustav III som drivande kraft. För den lärare som vill låta sina elever bekanta sig med teaterns utveckling i de ledande länderna i Europa omkring 1600 följer här en jämförelse över teatern i England och Frankrike som stöd för genomgångar och diskussioner i klassrummet. Teatern under renässansen Renässansens teater nådde höjdpunkter i både England och Frankrike. I England blomstrade den så kallade elisabetanska teatern omkring 1600 med William Shakespeare som det samlande namnet. Ungefär ett halvsekel senare nådde Molière stor framgång med sina humoristiska och samhällskritiska pjäser vid det franska hovet. Under det religiöst oroliga 1500-­‐ och 1600-­‐talet fanns det starka religiösa grupper i båda länderna som inte såg välvilligt på skådespelare och deras sysselsättning. I slutet av Elisabeth I:s tid i England var det främsta steget till framgång kungligt beskydd – utan ett sådant levde skådespelare och deras trupper under en mycket osäker stjärna. Det tog många år innan teatrar som William Shakespeares ”Globe” kunde etablera sig inom stadsgränsen. Och inte ens där var verksamheten säker. Det var först när drottning Elisabeth själv fastslog att teatern tillhörde hovets underhållning som teaterns existens tryggades. Tidvis drabbades teatrarna i London ändå av årslånga avbrott på grund av pestutbrott, som gjorde det omöjligt att samla en publik i staden. Under sådana perioder sökte Londons teatertrupper skydd och inkomst på landsbygden. I början av Ludvig XIV:s tid i Frankrike var teatern ännu mer styrd av hovet, som direkt avlönade en italiensk yrkesgrupp av skådespelare men också släppte fram Molières skådepelartrupp och gav den en egen scen i direkt anslutning till det kungliga slottet. Men det var först efter fjorton år i landsorten med sin L'Illustre Théâtre (Lysande teater) som Molière kunde etablera sig i Paris. Han måste hela tiden matcha de djupt religiösas motstånd – som motsatte sig teater på det hela taget. Men Molière hade förmågan att vara rolig, kritisk och nagelfara samhällets svagheter och han fick skrattarna på sin sida. I ett antal pjäser lyckas han balansera sin popularitet med de religiösas motstånd och få kungligt stöd. RENÄSSANSEN 9 Den elisabetanska teatern i England Teatern i Ludvig XIV:s Frankrike Var låg teatern? I staden I slottet Scenen Scenen är upphöjd och skjuter ut som en brygga över den öppna gården som är centrum i teaterbyggnaden. Scenen är upphöjd och skjuter ut i teaterrummet. De finaste åskådarplatserna för hovet finns efter scenens kortsidor. Teaterrum Gallerier i flera våningar runt Nästan samma arrangemang en öppen gård. som i England. Ursprungligen spelade man ofta på ett värdshus. Publikrum Ståplats för enklare publik på Ståplats för män och gallerier gården och betalande publik för den bättre betalande i gallerierna runt gården. publiken. Kvinnor tilläts inte bland ståplatspubliken. Mest kända namn William Shakespeare Molière (Jean-­‐Baptiste Poquelin) Ämnen Historiska krönikespel, tragedier och komedier från historiens olika epoker Samhällskritiska komedier där ordningen och godheten garanteras av kungen Form Blankvers – femtaktig, orimmad vers i stigande takt Alexandrin – sextaktig vers i stigande takt med parvis rimmade radslut och cesur (paus) efter tredje takten Mest kända pjäser Henrik V, Hamlet, Romeo och Julia, Köpmannen i Venedig Hustruskolan, Tartuffe, Den inbillade sjuke Värt att veta Vem var egentligen Shakespeare? Det finns olika teorier om att bakom den anonyme Shakespeare döljer sig en högadlig författartalang som tvingades dölja sin rätta identitet. Molière som hade så stora publikframgångar var en mycket kontroversiell person i sin samtid. På grund av hans kritik av religionen ville ingen präst komma till dödsbädden och kroppen kunde bara begravas enligt kristen sed genom ett kungligt ingripande. 10 Molière – en fransk klassiker Renässansens teater nådde även en höjdpunkt i Frankrike med skådespelaren och teatermannen Molière. Men under det religiöst oroliga 1500-­‐ och 1600-­‐talet fanns det starka religiösa grupper i Frankrike som inte såg välvilligt på skådespelare och deras sysselsättning. Jean-­‐Baptiste Pouquelin alias Molière (1622–1673) föddes i ett borgarhem i Paris. När han började arbeta med teater var det inte riktigt vad hans föräldrar hade tänkt sig. Därför tror man att Molière tog sitt nya namn för att föräldrarna inte skulle behöva skämmas. Det säger en del om hur lågt anseende skådespelaryrket hade. Molière hade förmågan att vara både rolig och kritisk mot samhällets svagheter. I ett antal pjäser lyckas han balansera sin popularitet med de konservativa, religiösas motstånd och få kungligt stöd.” Framgången började med pjäsen Hustruskolan. Hustruskolan En ung flicka som heter Agnes uppfostras till total okunskap om livet av Arnolphe, som planerar att gifta sig med henne. Han tror att han därmed kan skydda henne från alla faror och få en osvikligt trogen hustru. Således känner hon inte heller till att det är olämpligt att kyssa unga pojkar. Pjäsen är ett inlägg för kärleken mot de djupt troendes försakande livsstil. Den inbillade sjuke Pjäsen riktar sin kritik mot läkarkåren som utan verksamma mediciner försökte få folk att betala för alla slags kurer. Den komiske läkaren var en välkänd figur från den italienska teaterformen commedia dell’arte. Ofta uppträder komedins läkare med en jättelik lavemangsspruta som kännetecken. Tartuffe I Frankrikes rika familjer blev det vanligt att hålla sig med privat präst under 1600-­‐talet. Tartuffe är en sådan själasörjare som nästlar sig in i den förmögne Orgons hem. Naturligtvis hände det att dessa fick alldeles för mycket makt över ett hushåll och ibland kunde de missbruka sin ställning så att det blev en fråga om bedrägeri. Sådan är den smarte Tartuffe. Fem Molièrefakta •
Son till en tapetserare som ville att han skulle fortsätta i det yrket eller bli advokat. Jobbade med sitt projekt ”den lysande teatern” i fjorton år innan han kom till Paris. •
Byggde sina senare pjäser efter de tre enheterna enligt den så kallade franskklassicismens ideal och kritiserade de överdrivna modena hos den franska adeln och borgarklassen. •
Han slog igenom med pjäsen Hustruskolan. •
Hans mest kända och ännu spelade pjäser är Tartuffe och Den girige, där han RENÄSSANSEN 11 kritiserar religiöst lurendrejeri och borgerskapets penninghunger. •
Dog ett par timmar efter uruppförandet av Den inbillade sjuke. På grund av de hängivet religiösas Molièrehat kunde kroppen bara begravas på en kyrkogård genom att det utgick en kunglig befallning. Molières sätt att berätta •
Handlingen följer de tre enheterna – en dag, en plats, en handling. •
Pjäsen har fem akter i franskklassicistisk anda. Molière skrev på alexandrin där varje rad består av sex jamber med en paus eller cesur efter tredje versfoten. Svensk alexandrin har parvis effektfullt inplacerade slutrim i varje rad, vilket gör versen lätt lyssna till. TIPS! I Upplev litteraturen 2 finns ett utdrag ur Molières pjäs Den inbillade sjuke (s. 120). Lästips
Jennifer Lee Carrol, Shakespeares hemlighet William Shakespeare, Köpmannen i Venedig William Shakespeare, Macbeth William Shakespeare, Hamlet William Shakespeare, Romeo och Julia Filmtips
Drottning Margot, Patrice Chéreau 1994 Casanova, Lasse Hellström 2005 Elisabeth, Shekhar Kapur 2007 Elisabeth. De gyllene åren, Shekhar Kapur 1999 Romeo + Julia, Baz Lurman 1996 Shakespeare in love, John Madden 1998 Macbeth, Roman Polanski 1972 Köpmannen i Venedig, Michael Radford 2004 1492, Ridley Scott 1993 Romeo och Julia, Franco Zefferelli 1968 En man för alla tider, Fred Zinnemann 1967 12 Kopieringsunderlag: Renässansen
stadskultur Norditalien geografiska upptäckter Columbus boktryckarkonsten den starka furstemakten Spanien och England Cervantes och Shakespeare reformation och motreformation Georg Stiernhielm RENÄSSANSEN 13 Kopieringsunderlag: Faktarutor renässansen
Konstantinopels fall ledde till nya kunskaper om antiken Sedan 1200-­‐talet hade osmanska krigare från Anatolien i östra Mindre Asien lagt under sig det som är nuvarande Turkiet och stora delar av Balkanhalvön. Det osmanska riket hade sitt namn efter Osman, den förste store ledaren på 1200-­‐talet. Mitt i detta osmanska hav låg nu Konstantinopel, en rest av antikens värld, kejsar Konstantins gamla huvudstad i Östrom som också kallades det bysantinska riket. I mitten av 1400-­‐talet belägrades och intogs Konstantinopel. När staden stod inför ett osmanskt övertagande flydde italienska köpmän som haft sina affärer där till sina gamla hemstäder. Men det var inte bara affärerna som skulle räddas – med flyktingarna kom lärda män som förde med sig de dyrbaraste handskrifter de hade. Många av texterna var avskrifter av tidigare okända grekiska original och nu gav de ny kunskap åt de italienska humanisternas antikintresse. Renässansbegreppet Betydelsen av begreppet renässansen är allra tydligast när det används för att beskriva den kulturella utvecklingen inom diktning, arkitektur och måleri i Norditalien från 1300-­‐
talets slut till början av 1500-­‐talet. Florens är ett bra exempel men bara en av många stadsstater med samma utveckling. Efter det blir renässansbegreppet mer svårfångat. I slutet av 1800-­‐talet tyckte antikintresserade forskare sig se något radikalt nytt som bröt med det medeltida tänkandet. Numera är man tämligen överens om att det som sker under renässansen är en naturlig fortsättning på den medeltida utvecklingen. Det nya är att vissa avgörande upptäckter och synsätt orsakar att den katolska kyrkan förlorar en del av sin makt över människornas tankar. Jämfört med Italien infaller Sveriges renässans mycket senare och innebär ett radikalt brott med Rom på grund av reformationen men är i övrigt nästan bara begränsad till kungligheternas miljö. Den svenske kungen Gustav Vasa ser ner på oss som en renässansfurste från porträtt som han behövde för att hävda sig som kung, men konstnärerna var tyska eller holländska och inte svenska. Kungen uppträdde bevisligen med en renässansfurstes makt och kraftfullhet men i övrigt kan man knappast kalla hans långa period vid makten (1523-­‐
1560) som en renässansperiod. Riddarhuset i Stockholm är från 1600-­‐talets mitt och är uppfört i holländsk renässansstil – tidpunkten säger dig en del om vilken tid det tog för kulturimpulserna att sprida sig från Italien via Holland till Sverige. När det gäller den europeiska litteratur som perioden omfattar från sent 1300-­‐tal till mitten av 1600-­‐talet är det tydligast att tala om vilket land och vilken författare man behandlar. 14 
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards