ÖP-Dokument 070410.indd

FÖP
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
FÖR ÅTVIDABERGS TÄTORT
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2007 • 08 • 27
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING
4
PLANKARTA
8
INLEDNING
10
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
12
VISION
14
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
16
PLANFÖRSLAG
36
KONSEKVENSER
52
VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN?
PLANENS SYFTE
BAKGRUND
AVGRÄNSNING
PLANPROCESS
PLANER
MILJÖMÅL
KLIMATSTRATEGI FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2004
FRAMTIDSBILD ÅTVIDABERG
POLITISK VISION
PLANHISTORIK
NATURMILJÖ
KULTURMILJÖ
IDROTT, REKREATION & FRILUFTSLIV
SKOLA & OMSORG
HANDEL
JÄMSTÄLLDHET, INTEGRATION & TRYGGHET
TILLGÄNGLIGHET
BEFOLKNING & STATISTIK
ARBETE
PENDLING
TRAFIK & KOMMUNIKATIONER
TEKNISK FÖRSÖRJNING
MILJÖ & RISKFAKTORER
CENTRALA ÅTVIDABERG
BOSTÄDER
VERKSAMHETER
TRAFIK & KOMMUNIKATIONER
NATURMILJÖ
KULTURMILJÖ
IDROTT, REKREATION & FRILUFTSLIV
FRAMTIDSBILD ÅTVIDABERG
FJÄRDE STORSTADSREGIONEN
NOLLALTERNATIV
RUMSLIGA KONSEKVENSER
SOCIALA KONSEKVENSER
MILJÖKONSEKVENSER
EKONOMISKA KONSEKVENSER
10
10
10
10
10
12
12
13
14
14
16
17
20
24
25
25
25
26
26
27
27
27
30
32
37
38
44
46
48
49
50
52
52
52
52
53
54
54
INNEHÅLL
3
SAMMANFATTNING
Östergötland är idag en av de viktigare
tillväxtregionerna i Sverige. Åtvidaberg är
en självklar del av denna. Fördjupningen
av översiktsplanen för Åtvidaberg visar på
möjligheterna att utveckla tätorten.
Bra service, levande näringsliv, intressant
fritidsutbud, gammal kulturmiljö, naturskön
miljö och goda kommunikationer är skälen
varför nytillkommande och boende i Åtvidaberg
ska välja att fortsätta bo i eller bosätta sig i
Åtvidaberg.
Åtvidabergs politiska partier har gemensamt
tagit ställning för en framtidsvision för
kommunen i dokumentet ”Åtvidaberg inför
framtiden”. Visionen har byggts upp kring fem
områden som anses viktiga för kommunens
fortsatta utveckling.
•
•
I Åtvidaberg upplever vi trygghet i
vardagen
I Åtvidaberg finns väl fungerande
kommunikationer med omvärlden
Gamla Torget
4
SAMMANFATTNING
•
•
•
I Åtvidaberg attraheras invånare och
besökare av vår närmiljö
I Åtvidaberg erbjuds en högkvalitativ
offentlig service
I Åtvidaberg finns en atmosfär som
attraherar företagande
Åtvidabergs första övergripande stadsplan
från1905 inspirerades av tidens ideal uttryckt i
tankarna om trädgårdsstaden. Detta medför att
tätorten fortfarande präglas av grönska och en
småskalig bebyggelse.
Eklandskapet som utbreder sig mellan
Linköpings och Åtvidabergs tätorter räknas till
landets största ekdominerade odlingslandskap.
Eklandskapet med sitt unika djur- och växtliv
är av riksintresse för naturvården. Mindre
delområden av eklandskapet sträcker sig ända
in i tätorten Åtvidaberg.
Inom tätorten finns också kulturmiljöer och
byggnader som är av riksintresse. I den
fördjupade översiktsplanen förstärks och
skyddas de befintliga kulturmiljöerna och
naturvårdsområdena. Anspråktagandet av mark
för bostäder eller verksamheter ska ske så att
exploateringsintresset vägs samman med naturoch kulturvårdsintresset.
Att planera för jämställdhetsfrågor är i första
hand att verka för ett mångfaldsperspektiv.
Planeringen av Åtvidabergs tätort ska möjliggöra
en mångsidig befolkningssammansättning med
möjlighet till integration såväl som beträffande
ålder, hushållsstorlekar som etnicitet.
Åtvidaberg ska planeras så att alla invånare får
en bra och ändamålsenlig bostadsmiljö med
tillgång till både offentlig som kommersiell
service. Utbudet av arbetsplatser ska vara brett
och kunna erbjuda sysselsättning oavsett kön
eller etnicitet.
Genom Regionförbundet Östsam pågår arbetet
för att stärka samverkan mellan kommunerna
och därmed stärka regionens attraktivitet för
omvärlden. En av de viktigaste frågorna i detta
arbete är kollektivtrafiken. Pendlingen mellan
Linköping och Åtvidaberg förväntas öka. Detta
förutsätter dock att kollektivtrafiken fungerar
väl.
under riksväg 35 och järnvägen, får Långbrott
och Eksätter bättre kontakt med centrum. En
utbyggnad av Centrala industriområdet, även
nordost om riksväg 35, innebär att stadsdelarna
visuellt binds ihop. Resecentrum och Centrala
industriområdet är länken mellan stadsdelarna
på ömse sidor om järnväg och riksväg.
Nybyggnad av bostäder ska ske genom
komplettering i befintliga bostadsområden. I den
fördjupade översiktsplanen föreslås att området
vid Stortorget förblir Åtvidabergs kommersiella
centrum. Detta bör förstärkas och kompletteras
med bland annat bostäder.
I Facetten, Facits gamla huvudbyggnad, ligger
gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Dessa
utgör ”Bildningscentrum Facetten”.
Med den befolkningsutveckling som förväntas
täcks behovet av skolor i befintliga anläggningar.
Nya bostäder medför sannolikt ett ökat behov
av barnomsorgsplatser.
Åtvidabergs Resecentrum har byggts om och
anpassats så att det är en bekväm och effektiv
station för resande. Resecentrum trafikeras
med buss och järnväg. Med ombyggnaden av
riksväg 35 genom Åtvidaberg och nybyggnaden
av gångbron till Åtvidabergs centrum, har
Resecentrum ytterligare ökat sin tillgänglighet.
Åtvidaberg ska behålla sin karaktär av småstad.
Den måttfulla skalan, det stora inslaget av
grönska, närheten till natur och rekreation är
det som utmärker tätorten. Den nuvarande
strukturen med verksamheter i ett band från
Resecentrum och norrut längs riksväg 35 och
med bostäder, service och rekreation sydväst
om riksväg 35, behålls och förstärks. Den
barriär som järnväg och riksväg utgör för
bostadsområdena Eksätter och Långbrott i
förhållande till övriga tätorten minskas på sikt.
Med gångbro över riksväg 35 och gångtunnlar
Klockstapeln
SAMMANFATTNING
5
I Åtvidaberg finns tillgång till bostäder
med olika serviceutbud för äldre och andra
grupper med särskilda behov. Landstinget
bedriver primärvårdsverksamhet i Åtvidabergs
vårdcentral. En allt äldre befolkning kommer att
ställa mer individuella krav på service, vård och
omsorg. Mindre och olika upplåtelseformer av
bostäder kommer att efterfrågas av denna grupp
äldre kommuninvånare.
Idrottsutövande av olika slag spelar en stor roll
i Åtvidaberg. De olika idrottsanläggningarna
är viktiga för idrotten men också som områden
för rekreation och upplevelsen av Åtvidabergs
identitet. Bysjön ger möjlighet till bad, fiske
och båtliv mitt inne i tätorten.
Skogsområden som Hallaholm och de
mindre parkerna ger möjlighet till vackra
naturupplevelser både längs promenadstigar
och motionsspår.
Metallhanteringen och industriverksamheten
har lämnat efter sig olika former av miljöfarliga
Entrén till Kopparvallen
6
SAMMANFATTNING
ämnen. De förorenade områdena har delvis
sanerats.
Tätortens småskalighet och planstruktur innebär
att påverkan av buller från trafik och industri
samt nedsmutsad luft är liten.
Den fördjupade översiktsplanen för Åtvidabergs
tätort visar hur fysiska förutsättningar kan
skapas för en utbyggnad av orten. Det
omgivande landskapet och närheten till natur
och rekreation i samhället är resurser som till
stor del är unika för Åtvidaberg. Kommersiell
och kommunal service ska vara tillgänglig för
alla och lokaliseras i centrum där de bidrar till
att ge samhället liv och aktivitet. Etableringen
och en vidare utveckling av Resecentrum
ger god tillgång till kollektivtrafik. Nya
bostäder byggs som kompletteringar av redan
existerande planstruktur. Den gröna staden
”Trädgårdsstaden” är planeringsförebilden.
Ekbestånd i tätorten, Djurgårdsparken
SAMMANFATTNING
7
PLANKARTA
Grunddragen i mark- och
vattenanvändning samt
bebyggelseutveckling
Utbyggnadsområde,
i huvudsak bostäder
Framtida länk mellan
rv 35 och lv 696
Utredningsområde för
bostadsbebyggelse
Utredningsstråk för Tjustbanan
sträckan Åtvidaberg - Överrum
Planavgränsning
Utbyggnadsområde,
i huvudsak verksamheter
Befintlig bebyggelse,
i huvudsak bostäder
Värdefull kulturmiljö Trädgårdsstad
Förslag till yttre skyddsområde
för befintlig grundvattentäkt intill
sjön Ören
Befintlig bebyggelse,
i huvudsak verksamheter
Övergripande
rekreationsområde
Förslag till inre skyddsområde
för befintlig grundvattentäkt intill
sjön Ören
Reservat för lokalisering av ny
kraftledning
Övergripande grönstruktur
i tätorten
VIN
ÖREN
ÖREN
DALSJÖN
ÖRSÄTTER
VRÅNGHULT
BERG
NORDVÄSTRA
NYGRÅD
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
VÄSTANTORP
DJURGÅRDEN
BYSJÖN
EDBERGA
ADELSNÄS
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
HUMPA
ÅSTUGAN
0
8
PLANKARTA
500
1000 m
ÖREN
DALSJÖN
ÖRSÄTTER
VRÅNGHULT
BERG
NORDVÄSTRA
NYGRÅD
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
INDUSTRIOMRÅDET
VILLAHAGEN
GLAN
HÅCKLASJÖN
VÄSTANTORP
DJURGÅRDEN
BYSJÖN
EDBERGA
ADELSNÄS
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
HUMPA
ÅSTUGAN
0
500
PLANKARTA
1000 m
9
INLEDNING
VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN?
Den fördjupade översiktsplanen för Åtvidabergs
tätort beskriver hur kommunen vill att tätorten
Åtvidaberg ska utvecklas. Hur ska marken
användas och var kommer det att byggas nytt?
Var ska park- och naturområden finnas och hur
kommer gatunätet att se ut?
Planen är ett resultat av en avvägning mellan
olika intressen och kommer att ligga till grund
för beslut när någon vill etablera en verksamhet,
söka bygglov eller liknande.
PLANENS SYFTE
Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för
Åtvidabergs tätort är en fördjupning av den
kommunomfattande
översiktsplanen
och
formellt sett en del av denna. En översiktsplan
är inte bindande. Först vid prövningen av
detaljplaner eller områdesbestämmelser blir
besluten bindande. När ett detaljplaneförslag
ställs ut ska det framgå om förslaget avviker
från översiktsplanen.
Den fördjupade översiktsplanen avses utgöra
planprogram enligt plan- och bygglagen 5 kap.
för enklare detaljplaner inom tätorten.
Enligt plan- och bygglagen ska en översiktsplan
bl.a. redovisa grunddragen i den avsedda
markanvändningen och kommunens syn på hur
den byggda miljön ska utvecklas och bevaras.
Den fördjupade översiktsplanen för tätorten har
följande syften:
•
•
•
att ge en helhetssyn för ortens utveckling
att skapa handlingsberedskap inför
förändringar
att informera och medverka till en dialog
med kommuninvånarna om utvecklingen
på orten
BAKGRUND
I översiktsplanen för Åtvidabergs kommun
som antogs 2001, finns rekommendationer för
vidare planering inom kommunen. Bland annat
beskrivs behovet av en fördjupad översiktsplan
för tätorten. I den kommuntäckande
10
INLEDNING
översiktsplanen förs tankar fram om tänkbara
nya utbyggnadsområden, infrastrukturen samt
behovet av att förnya och rusta upp de centrala
delarna av samhället.
AVGRÄNSNING
Den fördjupade översiktsplanen omfattar tätorten
Åtvidaberg med Adelsnäs samt Vrånghult, Berg
och delar av Slevringe och Örsätter.
Den fördjupade översiktsplanen för tätorten blir
grunden för Åtvidabergs fysiska gestaltning de
närmaste 5-20 åren.
PLANPROCESS
Processen för en översiktsplan regleras
i plan- och bygglagen och delas in i tre
skeden, samrådskede, utställningsskede och
antagandeskede.
Under samrådsskedet sker samråd med
allmänheten och planen skickas ut till berörda
myndigheter och politiska nämnde etc.
Synpunkterna på planen sammanfattas och
bemöts i en samrådsredogörelse. Planen
bearbetas med utgångspunkt från de synpunkter
som kommit in under samrådet.
Nästa skede är utställning av planen. Då finns
det åter möjlighet att för åtvidabergsborna,
intresseföreningar och myndigheter etc. att
lämna synpunkter på planen. Efter att planen
har varit utställd sammanställs och bemöts
synpunkterna i ett utställningsutlåtande.
Slutligen kommer planen att, efter eventuell
bearbetning, antas av kommunfullmäktige.
Samrådshandling
Synpunkter
SAMRÅD
Samrådsredogörelse
Utställningshandling
Synpunkter
UTSTÄLLNING
Utställningsutlåtande
Länsstyrelsen
granskningsyttrande
Antagandehandling
KF ANTAR PLANEN
KARTA - PLANAVGRÄNSNING
VIN
ÖREN
DALSJÖN
ÖRSÄTTER
VRÅNGHULT
BERG
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
VÄSTANTORP
DJURGÅRDEN
BYSJÖN
EDBERGA
ADELSNÄS
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
HUMPA
ÅSTUGAN
Planavgränsning
0
500
INLEDNING
1000 m
11
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
PLANER
MILJÖMÅL
ÖVERSIKTSPLAN, ÅTVIDABERGS
KOMMUN
MILJÖKVALITETSMÅL
I översiktsplanen för Åtvidabergs kommun,
antagen 2001, beskrivs behovet av en fördjupad
översiktsplan
för
tätorten
Åtvidaberg.
Fördjupningen behövs för att analysera tänkbara
utbyggnadsområden, infrastrukturen samt
behovet av att förnya och rusta upp de centrala
delarna av samhället. Planberedskapen har
under en längre tid varit otillräcklig för ortens
centrala delar.
DETALJPLANER
I de centrala delarna av tätorten finns ett
flertal nyligen antagna detaljplaner t ex för
Stortorget, Stallet och stora delar av Centrala
industriområdet. I vissa delar av samhället
gäller stadsplanen från 1933 fortfarande.
Översiktsplanen ger riktlinjer för de centrala
delarna i Åtvidabergs tätort. Delar som särskilt
berörs är Resecentrum, det kommersiella
centrumet (Stortorget) och kultur- och
utbildningscentrumet (Gamla Torget). Dessa tre
platser är vitala för tätortens attraktivitet.
STYRDOKUMENT
Åtvidabergs kommun har tagit fram ett
antal styrdokument med visioner, mål och
riktlinjer för kommunens planering, arbete och
genomförande inom specifika intresseområden.
De styrdokument som ska beaktas vid framtida
planering av Åtvidaberg och Åtvidabergs tätort
är:
•
•
•
•
•
12
En vision för Åtvidabergs kommun
– Åtvidaberg inför framtiden
Kulturpolitiska mål för Åtvidabergs
kommun, 2005-06-22
Näringslivsprogram för Åtvidabergs
kommun, 2003-02-26
Naturvårdsprogram för Åtvidabergs
kommun, 2002-11-28
Från objekt till subjekt, Åtvidabergs
handikappolitiska program, 2004-10-28
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Kommunen vill verka för en långsiktigt hållbar
utveckling socialt, ekologiskt och ekonomiskt.
Riksdagen har fastställt 16 miljökvalitetsmål.
Länsstyrelsen i Östergötland har brutit ner
de nationella miljökvalitetsmålen till mål,
anpassade för den regionala nivån. De miljömål
som berör den framtida utvecklingen av
Åtvidabergs tätort är främst giftfri miljö och
god bebyggd miljö.
Giftfri miljö
”Miljön ska vara fri från ämnen och metaller
som skapats i eller utvunnits av samhället
och som kan hota människors hälsa eller den
biologiska mångfalden.”
Under de senaste åren har delar av centrala
industriområdet undersökts i samband med
utbyggnaden av förbifarten av riksväg 35. Det
har visat sig att delar av marken är förorenad.
Även om marken har sanerats och kartlagts är
det viktigt att man vid ytterligare exploateringar
är uppmärksam på förekomst av förorenad
mark.
God bebyggd miljö
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska
utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god regional och global miljö.
Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska
lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat
sätt och så att en långsiktigt god hushållning
med mark, vatten och andra resurser främjas”
Den fördjupade översiktsplanen föreslår att
Åtvidabergs tätort ska förtätas varsamt. Genom
att erbjuda möjlighet till bostadsbyggande
inom tätortens gränser kan befolkningen
öka och därmed underlaget för en god
offentlig och kommersiell service. Ett ökat
befolkningsunderlag innebär också möjlighet
att förstärka kollektivtrafiken lokalt och för
pendling. En förtätning av bebyggelsestrukturen
innebär att de resurser som finns av gator
och teknisk infrastruktur kan utnyttjas vilket
medverkar till en god naturresurs- och
energihushållning. Exploatering av jungfrulig
mark ska ta hänsyn till befintliga natur- och
kulturvärden.
Den fördjupade översiktsplanen bedöms ta
hänsyn till miljökvalitetsmålen.
LOKALA MILJÖMÅL – AGENDA 21
Agenda 21 är handlingsprogrammet från FN:s
miljökonferens i Rio 1992. Det ska leda oss vidare
i det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling. I
Sverige är ansvaret för att detta genomförs lagt
på kommunerna och utgångspunkten ska vara
ett kretsloppstänkande. Åtvidaberg har tagit
fram en visions- och målbeskrivning (1999)
för att uppnå ett hållbart samhälle år 2020. I
beskrivningen finns även delmål för år 2005.
I övrigt har inte kommunen fördjupat
de nationella miljömålen. Vid framtida
planeringsarbete ska kommunen stödja sig mot
Länsstyrelsens regionala miljömål.
MILJÖKVALITETSNORMER
Idag finns fem miljökvalitetsnormer enligt 5
kapitlet miljöbalken
•
•
•
•
•
Förordning (2004:675) om
omgivningsbuller
Förordning (2004:660) om förvaltning
av kvaliteten på vattenmiljön
Förordning (2003:65) om nationella
utsläppstak för luftföroreningar
Förordning (2001:554) om
miljökvalitetsnormer för fisk- och
musselvatten
Förordning (2001:527) om
miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Normerna syftar till att skydda människors
hälsa och miljön samt att uppfylla krav som
ställs genom vårt medlemskap i EU. Föreslagna
förändringar bedöms inte påverka gällande
miljökvalitetsnormer.
KLIMATSTRATEGI FÖR
ÅTVIDABERGS KOMMUN 2004
Under 2004 upprättade Åtvidabergs kommun
en klimatstrategi, som syftar till att ge en samlad
och överskådlig bild av kommunens bidrag till
klimatpåverkan.
Den årliga energianvändningen i kommunen
har enligt SCBs statistik minskat med 4 %
mellan åren 1990 och 2001. Minskningen
är tydligast inom transportsektorn och inom
hushållssektorn. Energianvändningen per
invånare i Åtvidaberg är ca 38 % lägre än
riksgenomsnittet. Det är främst avsaknaden av
större processindustrier och den relativt låga
energianvändningen inom transportsektorn som
ger den låga energianvändningen per invånare.
Under perioden 1990 till 2000 har
koldioxidutsläppen minskat med ca 17
%. Utsläppsminskningen kan hänföras till
utbyggnaden av fjärrvärme och övergång från
olja till i huvudsak biobränsleeldad fjärrvärme,
vilket skedde under denna period.
MÅL
Åtvidabergs kommun har formulerat ett
antal mål på lång och kort sikt för att minska
energianvändningen
och
utsläppen
av
växthusgaser.
Målet för Åtvidaberg på lång sikt är att utsläppen
av växthusgaser från källor inom Åtvidabergs
kommun år 2050 ska vara halverade jämfört
med utsläppsnivån 1990.
Mål för Åtvidaberg på kort sikt innebär att bland
annat att växthusgaserna och koldioxidutsläppen
ska minska, att uppvärmningen med elenergi och
fossila bränsle ska minska, att transportsektorns
förbrukning av fossila bränslen ska minska,
att kommunen ska fortsätta att bygga ut
fjärrvärmenätet, att kommunen ska främja
utvecklingen av kollektivtrafik, att kommunala
verksamheter och fastigheter ska värmas med
förnybara energikällor och att kommunala
verksamheter och fastigheter ska försörjas med
el från förnybara energikällor.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
13
VISION
Östergötland är idag en av de största
tillväxtregionerna i Sverige och Åtvidaberg är
en del av denna. Det är viktigt för Åtvidaberg
att aktivt utnyttja de positiva effekter som en
region i tillväxt medför. Närheten till Linköping
är en av de mest betydande tillväxtfaktorerna
för Åtvidaberg. Tillväxten i regionen kommer
att ställa krav på bättre kommunikationer inom
regionen såväl som till orter utanför regionen.
Tillgången på attraktiva bostäder är avgörande
för om man väljer östgötaregionen att flytta till.
Åtvidabergs tätort ska vara en viktig bostadsort
i regionen. Bra service, levande näringsliv,
intressant fritidsutbud, gammal kulturmiljö,
naturskön miljö och goda kommunikationer
är skälen till varför nya invånare väljer att
bosätta sig i Åtvidaberg. Den fördjupade
översiktsplanen ska visa på möjligheter till nya
attraktiva bostadslägen.
FRAMTIDSBILD ÅTVIDABERG
Åtvidaberg kommer att vara en viktig bostadsort;
regionalt genom att kunna erbjuda ett boende
utanför Linköping och Norrköping och lokalt
genom att erbjuda boende med närhet till
arbetsplats och service utan att behöva pendla.
Den mindre ortens närhet till gemenskap,
möjlighet till markboende och tillgång till natur
är Åtvidabergs fördelar. Målet är att antalet
invånare i kommunen ska öka till 13 000 år 2015.
Huvuddelen av dessa kommer att bo i tätorten.
I Åtvidaberg kan den unga familjen realisera
drömmen om villan, det medelålders paret mitt
i livet få en rekreativ avstressande omgivning
och de äldre en lugn och trygg omgivning nära
till service och vård.
För att kommunens invånarantal ska öka med
ca 1000 personer måste ca 300 nya lägenheter
byggas i Åtvidabergs kommun. Översiktsplanen
redovisar ca 250 tomter för villabebyggelse
exklusive nya tomter i utredningsområdena
Ören, Berg och nordvästra Nygård.
En stor del av tätortens befolkning
kommer att ha sin arbetsplats i Åtvidaberg.
Arbetsplatserna kommer att finnas inom
14
VISION
service, tjänsteproduktion, utbildning, turism,
hantverk och mindre industrier. Huvuddelen
av verksamheterna är mindre och medelstora
verksamheter med ett färre antal anställda.
Det vackra landskapet runt Åtvidaberg kommer
att vara en viktig tillgång. Mellaneuropas
växande befolkning med sina allt mer kaotiska
storstäder medför att behovet av ostörd natur
för rekreation blir allt större. Sverige och
Åtvidaberg kan erbjuda en sådan ostörd natur.
Olika typer av upplevelseturism kan utvecklas.
I Åtvidaberg har sporten varit och är viktig.
Den kommer fortsatt att vara viktig för
åtvidabergsbon, både som arbetsplats och som
fritidsaktivitet.
POLITISK VISION
De politiska partierna har gemensamt tagit
ställning för en vision för Åtvidabergs kommun
”Åtvidaberg inför framtiden”. Visionen har
byggts upp kring fem områden som anses vara
viktiga för kommunens fortsatta utveckling.
I ÅTVIDABERG UPPLEVER VI TRYGGHET
I VARDAGEN
Vi uppnår trygghet i vardagen genom att:
•
erbjuda en kommun som är öppen och
tillgänglig för alla
•
demokratiska uttrycksformer är väl
utvecklade
•
visa omtanke om varandra vilket bidrar
till en trygg miljö för barn, ungdomar
och äldre
•
kommunens olika delar får utvecklas efter
sina förutsättningar
I ÅTVIDABERG FINNS VÄL FUNGERANDE
KOMMUNIKATIONER MED OMVÄRLDEN
Vi har väl fungerande kommunikationer med
omvärlden genom att:
•
erbjuda bra kollektiva lösningar för såväl
arbets- som fritidspendling
•
ha väl utbyggda digitala förbindelser
inom kommunen
•
ha goda kontakter med för kommunen
viktiga samarbetspartners
•
påvisa närheten till ”allt”, stad, land, kust
och inom orten
I ÅTVIDABERG ATTRAHERAS INVÅNARE
OCH BESÖKARE AV VÅR NÄRMILJÖ
Vi attraherar invånare och besökare med vår
närmiljö genom att:
•
visa upp välskötta in- och utfarter,
planteringar och anläggningar
•
uppvisa en levande centrumkärna med
ett rikt handelsutbud
•
aktivt stimulera utvecklingen av
kulturlivet
•
aktivt arbeta för att värna om vår miljö
•
erbjuda alternativa boendelösningar för
behov i livets olika skeden.
•
invånarna upplevs som goda
ambassadörer för sin bygd
I ÅTVIDABERG ERBJUDS EN
HÖGKVALITATIV OFFENTLIG SERVICE
•
•
en fastställd kvalitet inom våra
verksamheter
en utvecklad profil som en
kvalitetskommun där de kreativa
miljöerna stimulerar såväl barn som
vuxna
I ÅTVIDABERG FINNS EN ATMOSFÄR
SOM ATTRAHERAR FÖRETAGANDE
Vi uppnår den attraktiva atmosfären genom att:
•
skapa ett gott samarbete mellan
näringsliv och kommun
•
göra tillgänglighet till vår ledstjärna
•
redan etablerade i kommunen känner sig
delaktiga i utvecklingen
•
upplevas som ett konkurrenskraftigt
etableringsalternativ i regionen
Vi erbjuder en högkvalitativ offentlig service
genom:
•
en bra utbildningsmiljö för våra barn och
ungdomar
•
ett rikt utbud av möjligheter till idrottsoch fritidsaktiviteter
Inspiration. Lekskulptur på Stortorget. Fotomontage: Karin Nivér & Karin Öhman, studenter vid
Blekinge tekniska högskola.
VISION
15
FÖRUTSÄTTNINGAR
PLANHISTORIK
Stora delar av Åtvidabergs stadsplanemönster
har sitt ursprung i Per Olof Hallmans stadsplan
från 1905. Planen var ett uttryck för viljan
att skapa ett samhälle enligt den tidens ideal
– trädgårdsstaden. Stortorget har sitt ursprung i
denna stadsplan. Kvar finns idag även delar av
den för trädgårdsstaden typiska indelningen, där
industri, handel och bostadsområden separeras
från varandra.
P O Hallmans stadsplan för Åtvidaberg från 1905.
16
FÖRUTSÄTTNINGAR
TRÄDGÅRDSSTADEN
Begreppet trädgårdsstad börjar användas kring
sekelskiftet 1900. Ursprunget är Arts-andcraft-rörelsen och Ebenezer Howards idéer
om ett utopiskt samhälle, där dåtidens täta
och ohälsosamma städer förvandlas till vackra
lantliga trädgårdsstäder. Ambitionen var att
skapa städer som var självförsörjande och fria
från social segregation. En grundläggande tanke
var att städerna inte bara skulle bestå av bostäder
utan också av arbetsplatser. Kopplingen till
dagens tankar om det ekologiska samhället är
tydlig.
Från Howards tankar, som mer rör samhällets
ideologiska
byggnad,
utvecklades
en
stadsbyggnadsidé som spreds över stora
delar av världen. De första realiserade
projekten
genomfördes
i
England.
Trädgårdsstadsbegreppet kom att gestaltas
på olika sätt i olika länder. I Sverige blev
trädgårdsstäderna mindre enhetliga i jämförelse
med till exempel i England eller Tyskland.
Den lokala traditionen spelade stor roll vid
utformningen. Den första trädgårdsstaden i
Sverige är Gamla Enskede som ritades av P O
Hallman 1907, dvs. samtidigt som stadsplanen
för Åtvidaberg. I Sverige byggdes husen oftast
i trä och var av flera typer. Villor, radhus och
små flerbostadshus samsades inom samma
område. Stadsplanen medgav större tomter och
gav ett luftigare intryck. Gaturummens och de
små platsbildningarnas grönska tillsammans
med trädgårdarna gav ett traditionellt lantligt
intryck. Byggnadsstilen anknöt ofta till äldre
nordiskt byggsätt och den nationalromantiska
stilen. Trädgårdsstadens storhetstid i Sverige
var under 1910-och 1920-talen och kom att vara
förhärskande fram till 1930-talet då ett nytt ideal,
”funktionalismen”, ersatte trädgårdsstaden.
År 1933 gjordes en ny stadsplan för Åtvidaberg
som blev av grundläggande betydelse för den
fortsatta planeringen. I denna plan bestämdes att
gatorna skulle vara breda, husen skulle läggas i
stråk och högre hus än tre våningar var endast
tillåtna mellan Stenhusgatan och Stortorget.
Stadsplanen är fortfarande giltig i vissa delar av
Åtvidaberg.
1945 utarbetade Uno Åhrén en generalplan
för köpingen Åtvidaberg, som behandlade
praktiskt taget alla sektorer av samhällslivet
som har betydelse för den fysiska planeringen.
Generalplanen beskrev ett samhälle i snabb
utveckling. Planen antogs aldrig men den har
i hög grad varit styrande för det utseende som
Åtvidaberg har idag.
NATURMILJÖ
Det är få orter som kan erbjuda sina invånare
så stora och vackra rekreationsytor som
Åtvidaberg. Det natursköna och rekreativa finns
inte bara i det omgivande landskapet utan även
i de centrala delarna av orten.
För kommunens naturvårdsarbete finns ett
övergripande mål att alla växt- och djurarter
inom kommunen ska bevaras i sina naturliga
livsmiljöer. Förstörda livsmiljöer ska vid behov
återskapas.
RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD
Eklandskapet som utbreder sig mellan
Linköpings och Åtvidabergs tätorter räknas till
landets största ekdominerade odlingslandskap.
Området med sitt unika djur- och växtliv är av
riksintresse för naturvården. Mindre delområden
av eklandskapet sträcker sig ända in i tätorten
Åtvidaberg.
NATURA 2000
I tätorten finns områden som ingår i nätverket
Natura 2000 som EU-länderna gemensamt
kommit överens om vara av stort intresse. I
centrala Åtvidaberg finns flera sådana områden.
I den centrala tätorten finns ett antal områden
som tillsammans kallas för objekt ”SE0230301
Åtvidabergs tätort” och sydväst om de centrala
delarna finns områden under objektnamnet
”SE0230129 Adelsnäs”. Längst i söder vid
planområdesgränsen finns även objektet
”SE0230221 Bertilsbo”. Dessa områden är
mycket viktiga att vårda och bevara.
NATURVÅRD
Kommunens naturvårdsprogram, antaget 200211-28, har delat in kommunens naturobjekt i
olika värdeklasser. Högt värde ur ett nationellt
perspektiv är det mest värdefulla och högt
värde ur ett lokalt perspektiv är den lägsta
värdeklassen. Nedan beskrivs några av de
naturvårdsobjekt som finns i eller nära tätorten.
Högt värde ur ett nationellt perspektiv
På och i anslutning till Åtvidabergs golfbana ligger
mycket värdefulla ädellövskogsdominerade
marker. I området finns flera mycket grova
ekar. Ekmarkerna vid Adelsnäs är av högsta
FÖRUTSÄTTNINGAR
17
naturvärde. Inne bland bebyggelsen i Åtvidabergs
tätort samt vid idrotts- och rekreationsområdet
finns flera park- och tomtmarksområden som
domineras av ek av olika ålder. Förutom de rent
biologiska intressena har dessa miljöer även ett
stort rekreationsvärde då de ligger centralt mitt
i tätorten.
t ex Jan Carls park, Villahagen, Vasaparken
och
Djurgårdsparken.
Parkkaraktären
förstärks av alléplanteringar längs gatorna och
villaträdgårdarnas grönska. Idrottsområdet
centralt i Åtvidaberg bidrar också till att göra
orten grön med öppna gräsbevuxna bollplaner
omgivna av träd.
På båda sidor om järnvägsspåret väster och norr
om bostadsområdet Basthagen finns värdefulla
lövskogspartier.
I området kring Kopparvallen, nya och gamla
kyrkan, Stallet och längs Stenhusgatan,
Bruksgatan och Slevringevägen finns ett stort
antal gamla träd i form av alléträd och solitärer.
Många av träden planterades kring sekelskiftet
när samhället byggdes ut efter den nya
stadsplanen. Flera av träden är dock betydligt
äldre t ex träden längs Stenhusgatan.
Högt värde ur ett regionalt perspektiv
I bostadsområdet Basthagen, intill villorna
söder om järnvägen, finns ett flertal medelgrova
ekar. Ådalskulle, mellan tätortens bebyggelse
och Håcklasjöns sydvästra del, är beväxt med
värdefull ädellövskog. Söder om Håcklasjön,
vid Evagården, finns en höjdrygg klädd med
ekar av olika ålder.
Högt värde ur ett kommunalt perspektiv
Tempelkärrets våtmark vid Bysjöns södra
spets är en rik fågellokal. En grov ek finns vid
Bruksgatan. Håcklasjöns våtmark, i en grund
vik sjöns västra del, har en fritt utvecklad
strandnära al-/björksumpskog som är sällsynt.
Högt värde ur ett lokalt perspektiv
Hallaholm
är
närrekreationsområde
värdefulla ekbestånd.
ett
varierande
med barrskog och
Under 2006-2007 har kommunen genomfört ett
lokalt naturvårdsprojekt i tätorten med bland
annat en fördjupad inventering. Tillkommande
områden med höga naturvärden som inte redan
finns med i naturvårdsprogrammet redovisas
också på kartan över naturmiljön, men utan
klassning. I projektet ingår även en analys av
hur man långsiktigt ska säkerställa eklandskapet
och dess värden i och kring tätorten.
PARKER OCH ALLÉER
I Åtvidaberg är den fria naturen alltid nära.
Förutom naturområdena finns det ett flertal
parker insprängda i tätorten. De största är
Hembygdsgården och Folkparken. Några av de
vackraste och kanske mest använda parkerna
är de mindre parkerna i bostadsområdena som
18
FÖRUTSÄTTNINGAR
I de gamla alléerna finns olika trädarter
blandade, framförallt alm, ask, lönn och lind.
Ek är sparsamt förekommande i alléerna. Längs
Järnvägsgatan, Söderleden, Sunnebovägen och
kring Stortorget finns yngre alléer 40-60 år
huvudsakligen bestående av lind. Under senare
år har en del nya träd planterats främst vid
Edbergafältet och i centrum. Dessa planteringar
består också huvudsakligen av lind.
STRANDSKYDD
Utmed Åtvidabergs sjöar och åar gäller
strandskydd. Strandskyddet syftar till att trygga
allmänhetens tillgång till stränderna och bevara
goda livsvillkor på land och i vatten för växtoch djurlivet.
Strandskyddet omfattar land- och vattenområden
intill 100 meter från strandlinjen vid normalt
medelvattenstånd
(strandskyddsområde).
Skyddet innebär ett förbud mot nybyggnad och
anordningar som inkräktar på allmänhetens
tillträde eller växt- och djurlivet.
Inom strandskyddet är det förbjudet att:
•
•
•
uppföra nya byggnader
ändra befintliga byggnader till ett
väsentligt annat ändamål än det som den
varit använd till
utföra
grävningseller
andra
förberedelsearbeten för bebyggelse enligt
ovan
KARTA - NATURMILJÖ
VIN
ÖREN
DALSJÖN
ÖRSÄTTER
VRÅNGHULT
BERG
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
VÄSTANTORP
Område som ingår i nätverket
Natura 2000 samt område av högt
värde i ett nationellt perspektiv
Riksintresse - Område av högt
värde i ett nationellt perspektiv
BYSJÖN
EDBERGA
Område av högt värde i
ett regionalt perspektiv
Område av högt värde i
ett kommunalt perspektiv
Område av högt värde i
ett lokalt perspektiv
Område av högt värde enligt
Åtvidabergs framtid – Ekar och
bebyggelse i samverkan,
Åtvidabergs kommun 2007
DJURGÅRDEN
ADELSNÄS
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
HUMPA
ÅSTUGAN
0
500
FÖRUTSÄTTNINGAR
1000 m
19
•
utföra anläggningar eller anordningar
som innebär att allmänheten hindras från
att beträda området
Länsstyrelsen har möjlighet enligt miljöbalken
att upphäva ett strandskyddsområde som avses
ingå i en detaljplan om det finns särskilda skäl.
Rekommendation
Vid exploatering inom strandskyddet ska
allmänhetens tillgång till stranden säkerställas.
BIOTOPSKYDDADE OMRÅDEN
Inom
planområdet
finns
markoch
vattenområden som omfattas av det generella
biotopskyddet enligt 7 kap 11 § Miljöbalken.
Det generella biotopskyddet omfattar:
•
•
•
•
•
•
•
alléer
källor med omgivande våtmark
odlingsrösen
pilevallar
småvatten och våtmarker inkl öppna
diken
stenmurar
åkerholmar
Den fördjupade översiktsplanen föreslår inga
förändringar av de delar som idag brukas.
KULTURMILJÖ
Kopparbrytningen har alltsedan 1500-talet
präglat området kring Åtvidaberg. Bruksorten
Åtvidaberg utvecklades i mitten av 1700talet. Kopparutvinning, som tidigare hade
bedrivits av bönder i anslutning till de många
gruvorna i området, centraliserades till en hytta
i Åtvidaberg. Från denna tidiga bruksperiod
finns många vackra kulturhistoriskt värdefulla
miljöer och byggnader.
Östergötlands länsmuseum har gjort en
kulturhistorisk bebyggelseinventering (1989)
i tätorten Åtvidaberg, där främst det Centrala
industriområdet beskrivs.
RIKSINTRESSE FÖR
KULTURMILJÖVÅRDEN
Delar av Åtvidabergs tätort ingår i riksintresset
för kulturmiljövården, Åtvidaberg-Adelsnäs
E72. Det är främst bruksmiljön som är av
Ingrepp i dessa områden fordrar tillstånd
(dispens) enligt miljöbalken. Framtida
detaljplaner innebär inte att biotopskyddet
upphävs.
ODLINGSLANDSKAPET
Åtvidabergs tätort omges delvis av det öppna
odlingslandskapet. Inom planområdet är det
främst området i norr på båda sidor om riksväg
35 som brukas. Det är viktigt att området även i
fortsättningen hålls öppet och inte planteras. Vid
eventuell exploatering av områden i anslutning
till odlingslandskapet bör ett respektavstånd
hållas till åkerholmar etc.
Miljökvalitetsmålet för ett rikt odlingslandskap
är följande:
”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens
värde för biologisk produktion och
livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt
som den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”
20
FÖRUTSÄTTNINGAR
Verksgatan
stort social- och industrihistoriskt intresse,
framvuxen ur den medeltida gruvhanteringen
på platsen. Även det av Baroniet Adelswärd
ägda Adelsnäs, som är det enda i sitt slag, ingår
i riksintresset.
Uttryck för riksintresset är bland annat Stora
Stallet, magasin, kalkugn och kruthus från
1700-talets mitt, medeltida kyrka med gravkorÖREN
från 1726 och nygotisk 1880-talskyrka. Den
terränganpassade byggnadsplanen ritad av P O
Hallman med arbetar- och egnahemsbebyggelse
från tidigt 1900-tal är också av riksintresse.
Gamla kyrkan
snickeriverksamhet kom sedan att övergå till
produktion av kontorsmöbler och maskiner
under namnet Facit.
CENTRALA INDUSTRIOMRÅDET
Det område som idag benämns som Centrala
industriområdet är den plats på vilken den
tidigaste bruksverksamheten etablerades.
Nivåskillnaden mellan Bysjön och Håcklasjön
gav den energi som behövdes för att driva
kopparverket.
Med
denna
etablering
började Åtvidabergs industriella historia. I
anslutning till kopparhanteringen etablerades
andra verksamheter t.ex. snickerier. Denna
Några av områdets speciella byggnader är
mejeriet och kraftstationen. Kraftstationen från
1905 är särskilt betydelsefull och utformningen,
som signerats av den riksbekante arkitekten I. G.
Clason, understryker betydelsen man tillmätte
den nya kraftkällan: elektriciteten.
VRÅNGHULT
KARTA - KULTURMILJÖ
BERG
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
1
EKSÄTTER
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
2
BASTHAGEN
3
HÅCKLÖ
CENTRUM4
CENTRALA
9
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
5
7
6
VÄSTANTORP
Riksintresse för
kulturmiljövården
5
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Krutkällaren
Kalkugnen
Stenhusgatan
Kraftstationen
Stora kyrkan
Gamla kyrkan
Ålundamagasinet
Stallet
Verksgatan
Villan
Adelsnäs med omgivning
Solkanonen
Templet
8
HÅCKLASJÖN
DJURGÅRDEN
VALKAREN
10
BYSJÖN
EDBERGA
11
ADELSNÄS
ÖSTANTORP
12
13
FISKARHAGEN
HUMPA
ÅSTUGAN
0
500
FÖRUTSÄTTNINGAR
1000 m
21
VERKSGATAN
Den tidiga industriella perioden var omgiven
av ett samhälle där hela befolkningen hade sin
utkomst av jordbruket. För att få arbetskraft till
industrin var man tvungen att erbjuda bostäder
och service. Brukssamhället kom därför att få
en tydlig fysisk form som utöver verkstäderna
också bestod av bostäder, magasin och en
större anläggning för bruksledningen och
administrationen. År 1774 finns det skriftligt
dokumenterat att bruket i Åtvidaberg hade 22
bostäder för de anställda. Det nämns dock inte
var dessa bostäder låg.
Utmed Verksgatan finns en äldre bruksmiljö
bevarad. Denna finns dokumenterad i handlingar
från 1836. Om detta är de tidigare nämnda
bruksbostäderna vet vi inte men det kan inte
uteslutas att byggnaderna uppfördes redan på
1700-talet. Bebyggelsen utmed Verksgatan är
väl bibehållen och bildar en vacker homogen
grupp.
STALLET & ÅLUNDAMAGASINET
En av de mest karaktärsfulla byggnaderna
Villan vid Bysjöns strand
22
FÖRUTSÄTTNINGAR
för orten är Stallet. På 1850-talet uppfördes
byggnaden som stall för de hästar som
användes
i
koppartillverkningen.
När
koppartillverkningen slutade kring 1900 fick
byggnaden nya användningsområden. Idag
används Stallet som hotell-, restaurang- och
konferensanläggning. Mitt emot Stallet ligger
det gamla sädesmagasinet, Ålundamagasinet
(byggnadsminne), som under senare delen av
1800-talet fungerade som utbetalningsställe för
bruksarbetarnas naturalöneersättning.
GAMLA KYRKAN & NYA STORA KYRKAN
Den gamla kyrkan byggdes i början av 1500talet under den första blomstringstiden för
gruvdriften. Efter mer än 300 år ansågs kyrkan
för liten och 1885 invigdes en ny och större
kyrka. Frågan uppstod om vad man skulle göra
med den gamla kyrkan. Enligt tidens mode revs
kyrkans tak och delar av murarna för att skapa
en kyrkoruin. Koret sparades så att kyrkan
kunde användas som kyrkorum sommartid.
Kyrkan återuppbyggdes dock efter mångas
önskemål och tack vare en stor donation. Den
återinvigdes 1957. I dag är det den gamla kyrkan
som huvudsakligen används som kyrkorum
medan den nya kyrkan står oanvänd.
VILLAN
Kring sekelskiftet 1900 förvandlades det gamla
brukssamhället till ett modernt industrisamhälle.
Theodor Adelswärd övergav Adelsnäs
gamla herrgård och lät bygga en ny bostad.
”Villan”, som den kom att kallas, uppfördes
i flera etapper under 1880- och 90-talen i en
engelskpåverkad stil. Byggnaden omgärdas av
en trädgårdsanläggning, skapad av den berömde
trädgårdsarkitekten Rudolf Abelin. Arkitekt var
I. G. Clason och Villan anses vara ett av hans
mest framstående verk.
ADELSNÄS MED OMGIVNINGAR
På en halvö i Bysjön ligger Adelsnäs,
som är huvudgård för Baroniet Adelswärd
AB. Fideikommissegendomen instiftades
ursprungligen 1783 av baron Johan Adelswärd.
Idag omfattar Baroniet drygt 20 000 hektar
och man bedriver verksamhet inom jord- och
skogsbruk, fastighetsförvaltning samt jakt och
fiske. Den nuvarande huvudbyggnaden stod
färdig 1920 och är ritad av I. G. Clason. Den
gamla huvudbyggnaden demonterades och
flyttades till andra sidan Bysjön där den idag
används som restaurang och hotell.
I slutet av 1700-talet anlades en för tiden
mycket påkostad parkanläggning som under
början av 1800-talet utökades med områden
på andra sidan Bysjön. Där uppfördes ett
rundtempel med målningar av Pehr Hörberg,
en av landets kända kyrkomålare. Under 1853
tillkom solkanonen med tillhörande torn. I
slutet av 1800-talet påbörjades en omdaning
av park och byggnader kring Adelsnäs. Med
inspiration från England och USA skapades en
modern engelsk park med influenser från Arts
and Crafts-rörelsen. I parken finns ett mycket
vackert orangeri. Orangeriet, ursprungligen
byggt 1860, användes för produktion av exotiska
frukter och övervintring av växter. Idag används
det under sommaren till konstutställningar.
Adelsnäs
FÖRUTSÄTTNINGAR
23
IDROTT, REKREATION &
FRILUFTSLIV
Under 1800-talet kom intresset för idrott och
fysisk aktivitet att sprida sig utanför de militära
kretsarna. Med allt bättre arbetsförhållanden och
mer fritid föddes den moderna idrottsrörelsen
runt sekelskiftet 1900. I Åtvidaberg bildades
den första idrottsföreningen 1907. Denna kom
sedan att spela en stor roll för åtvidabergsborna.
Inte minst kom Åtvidabergs fotbollsförening att
nå stora framgångar.
Fotbollen, friidrotten och bandyn kom att
samsas på området kring Kopparvallen och
Edbergafältet .
Åtvidabergs golfbana invigdes 1957. Banan
är belägen mitt i det vackra eklandskapet vid
Bysjön. Inom Åtvidaberg bedrivs också olika
hallsporter som tennis och handboll. Norr om
tätorten i Vrånghult finns ridsportsanläggningen
som drivs av Åtvidabergs ridklubb.
Idrottsrörelsen har idag en stark och djup
förankring i Åtvidaberg. Detta återspeglas
Centralskolan
24
FÖRUTSÄTTNINGAR
i det stora utbudet av idrottsaktiviteter
och idrottsanläggningarnas betydelse för
invånarna.
Ovan beskrivna idrottsanläggningar används
i hög grad även av tätortens skolor och är
en stor tillgång i idrottsundervisningen.
Bildningscentrum Facetten har också alltmera
profilerat sig som ”idrottsgymnasium” med olika
idrottsprofiler såsom fotboll, golf och ridning.
Att dessa idrottsprofiler är väl fungerande kan
man se på att allt fler elever vill genomföra sin
gymnasieutbildning på dessa gymnasieprogram
– i hög grad även elever från andra kommuner.
Bysjön ger möjlighet till bad, fiske och båtliv mitt
inne i tätorten. Skogsområden som Hallaholm
och alla parker ger möjlighet till vackra
naturupplevelser både längs promenadstigar
och motionsspår.
Det finns en campingplats öster om Villan och
Kanonvallen med övernattningsstugor och en
servicebyggnad.
SKOLA, OMSORG & VÅRD
BARNOMSORG
För barn i åldern 1-5 år finns i tätorten Åtvidaberg
idag sex förskolor samt dagbarnvårdare i
kommunal regi och två förskolor i enskild regi.
Nya bostäder medför sannolikt ett ökat behov
av barnomsorgsplatser.
UTBILDNING
I Åtvidabergs tätort finns idag fyra grundskolor:
Sandtagsskolan (F-3), Långbrottsskolan (F-6),
Centralskolan (F-6) samt Alléskolan (7-9). Alla
skolor med barn 6-12 år har skolbarnsomsorg.
Prognosen för antalet barn är vikande. Det
innebär att det är tveksamt om samtliga skolor
som idag finns i tätorten kommer att behövas
i framtiden. En avveckling av någon skolenhet
kan bli aktuell.
Bildningscentrum Facetten är en sammanhållen
enhet för all utbildning efter grundskolan. Här
erbjuds ungdomsgymnasium, vuxenutbildning
och högskolestudier på distans.
SÄRSKILT BOENDE
I Åtvidabergs tätort finns 175 platser i särskilt
boende. Inom begreppet ryms särskilt boende
för äldre, men också gruppboende för personer
med funktionshinder. 160 av platserna riktas
till äldre personer. Standarden i dessa bostäder
varierar och nuvarande krav på äldrebostäder
uppfylls inte fullt ut. Bland annat saknas
hygienutrymme i ca 20 % av beståndet.
Bostäderna är ofta små, vilket medför problem
för personer med omfattande omvårdnadsbehov
och med behov av tekniska hjälpmedel. Det
finns därför behov av att på sikt genomföra
standardhöjande åtgärder i dessa lägenheter.
VÅRD
Landstinget bedriver verksamhet
vårdcentralen belägen i Östantorp.
genom
HANDEL
Dagligvaruhandeln i Åtvidaberg är koncentrerad
till Stortorget. Här finns också restauranger
och café etc. Sällanköpshandeln finns
lokaliserad i anslutning till Prästängens och
Fågelsångens verksamhetsområden. Handeln
är en förutsättning för ett vitalt och attraktivt
centrum. Det är en viktig del av ekonomin, den
sysselsätter många människor och är en viktig
social mötesplats.
Åtvidabergs centrum ska erbjuda ett attraktivt
och varierat utbud av varor och tjänster.
Omstruktureringen inom dagligvaruhandel och
sällanköpshandel mot externt belägna butiker
måste ägnas särskild uppmärksamhet. Nya
lokaliseringar av handeln görs så att det ges
möjligheter för en levande och konkurrenskraftig
handel i centrala Åtvidaberg.
JÄMSTÄLLDHET, INTEGRATION
& TRYGGHET
Att planera för jämställdhetsfrågor är i första
hand att verka för ett mångfaldsperspektiv.
Planeringen av Åtvidabergs tätort ska möjliggöra
en mångsidig befolkningssammansättning med
möjlighet till integration beträffande ålder,
hushållsstorlekar och etnicitet.
Åtvidaberg ska planeras så att alla invånare får
en bra och ändamålsenlig bostadsmiljö med
tillgång till såväl offentlig som kommersiell
service. Utbudet av arbetsplatser ska vara brett
och kunna erbjuda sysselsättning oavsett kön
och etnicitet.
Bostäder ska erbjudas med en blandning av
upplåtelseformer och variationer av storlek.
Valfrihet i boendet ska eftersträvas.
Säkerhets- och trygghetsperspektivet ska
beaktas i den fysiska planeringen. Miljöerna
görs överblickbara och utformas så att alla kan
röra sig tryggt i samhället. Gångvägar och
gator ges god belysning, utan skarpa kontraster
mellan mörkt och ljust. Planteringar bör hållas
låga.
Kommunen bör överväga om det finns anledning
att upprätta en särskild policy som behandlar
jämställdhetsfrågor i planering.
FÖRUTSÄTTNINGAR
25
TILLGÄNGLIGHET
Åtvidaberg ska vara tillgängligt för alla. I den
offentliga miljöns utformning ska hänsyn tas till
funktionshindrades behov. Behoven kan ta sig
olika uttryck beroende på typ av funktionshinder.
En tydlig och konsekvent utformning av den
yttre miljön är av värde för alla.
Alla oavsett fysiska begränsningar ska ha
möjlighet att förflytta sig inom samhället.
Nivåskillnader anpassas till rörelsehindrade och
olika åtgärder görs för att de med synhandikapp
lättare kan orientera sig.
Kollektivtrafiken ska vara utformad så att alla
boende i Åtvidaberg har möjlighet att ta sig
fram inom kommunen utan att behöva vara
hänvisade till privata alternativ.
Ett samhälle tillgängligt för alla innebär att
oavsett förutsättningar har alla möjlighet att ta
del av service, aktiviteter och medborgerliga
rätt- och skyldigheter.
BEFOLKNING & STATISTIK
Åtvidabergs kommun har en landareal på 685
kvadratkilometer. Vid årsskiftet 2005/2006
uppgick antalet invånare till 11 775. Det
innebär att kommunen har ca 17 invånare per
kvadratkilometer. Det bor nästan lika många
män som kvinnor i kommunen.
Åtvidaberg har ett högre födelsetal än
genomsnittet i riket. Kommunen har
förhållandevis få invånare med utländsk
bakgrund i jämförelse med rikets genomsnitt.
Av de ca 11 800 invånare som finns i Åtvidabergs
kommun bor ca 7 000 i tätorten Åtvidaberg.
Efter 1950- och 1960-talens kraftiga expansion
genom framförallt Facitkoncernen, har tätorten
sedan 1970 minskat med ca 1 400 personer. När
det gäller utflyttning är det främst i åldersgruppen
20-24 år som den största utflyttningen sker.
Ungdomarna flyttar till andra orter utanför
kommunen för arbete och studier.
FOLKMÄNGD (PROCENTUELL
FÖRDELNING)
ålder
Åtvidabergs
tätort
kommunen riket
0-6
7-15
16-19
20-24
25-44
45-64
65-79
80-w
6
11
6
4
21
26
17
8
7
12
6
4
23
27
15
6
8
11
5
6
27
26
12
5
Man kan se att åldersgruppen 25-44 år har
en betydligt mindre andel på orten än i riket.
Vidare framgår att i åldersgruppen 65 år och
äldre är andelen i orten 25% mot rikets 17%.
Den växande andelen pensionärer måste följas
upp noggrant.
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR
ÅTVIDABERGS KOMMUN
En befolkningsprognos för Åtvidabergs
kommun upprättades sommaren 2006 med
befolkningen den 31 december 2005 som
ingångsvärde. Prognosen skrevs fram till 2010
och totalsumman för respektive år framgår
nedan.
år
2005
2006
2007
2008
2009
2010
prognos
folkmängd
11 723
11 672
11 619
11 564
11 509
11 455
verklig
folkmängd
11 723
11 775
tätortens
folkmängd
6 955
6 988
Prognosen gjordes med utgångspunkt från
befolkningen 31 december 2005. Under 2005
var det en stor befolkningsminskning varför
prognosen visar en negativ utveckling. Under
2006 ökade befolkningen med 52 personer.
Den största anledningen var att antalet födda
ökade markant – från 95 födda under 2005 till
130 under 2006. Fortsätter denna trend kommer
differensen mellan prognos och verkligt utfall
att misstämma. Prognosen revideras i regel
årligen.
Den fördjupade översiktsplanen är ett instrument
26
FÖRUTSÄTTNINGAR
för att möjliggöra en befolkningsökning i främst
Åtvidabergs tätort genom en planberedskap för
nya bostäder och verksamheter. Målet är att
antalet invånare i kommunen ska öka till 13 000
år 2015.
invånarna att bo kvar i kommunen.
ARBETE
De största näringsgrenarna för kommunen är
tillverknings- och utvinningsindustrin samt
vård och omsorg. Över två tredjedelar av
arbetskraften inom industrin är män. Vårdsektorn
sysselsätter övervägande kvinnor. Andra för
kommunen viktiga arbetsplatser är inom
handel, kommunikation, utbildning, forskning,
byggindustri samt jordbruk och skogsbruk. Det
finns ca 310 egenföretagare i kommunen. Inom
tätorten Åtvidaberg är Partnertech den största
privata arbetsplatsen.
Tågtrafik - Tjustbanan
PENDLING
En stor andel av dem som är bosatta i Åtvidaberg
har sitt arbete utanför kommunen, framförallt
i Linköping. Olika och väl fungerande
pendlingsalternativ ökar möjligheten för
TRAFIK & KOMMUNIKATIONER
KOLLEKTIVTRAFIK
I den nationella järnvägsplanen för 2004-2015
har investeringar i Tjustbanan upptagits för
250 miljoner kronor. Den inplanerade bandelen
gäller upprustning och ombyggnad av sträckan
Linköping-Åtvidaberg.
Banverket har också fått regeringens uppdrag
att utreda förutsättningarna att upprusta även
delen mellan Åtvidaberg och Västervik.
En förstudie har genomförts för dessa båda
bansträckor och överlämnats till regeringen i
juni 2006. Förstudien Linköping-Åtvidaberg
visade att kostnaden för upprustning av hela
denna järnvägssträcka skulle kosta 500-690
miljoner kronor. Det fattas med andra ord 250
miljoner kronor för det billigare alternativet.
Något besked för denna bandel har ej lämnats
av den nya regeringen.
Bruksparken
FÖRUTSÄTTNINGAR
27
Busstrafik
Den huvudsakliga arbetspendlingen sker idag
från Åtvidaberg och Grebo till Linköping.
Följaktligen återfinns den mest omfattande
kollektivtrafiken på sträckan Åtvidaberg –
Linköping. Där finns expressbuss och vanlig
buss. För övriga orter i kommunen finns
kollektivtrafik för arbets- och skolresor samt till
viss del serviceturer.
Resecentrum
Åtvidabergs Resecentrum trafikeras av buss- och
tågtrafik. Genom ombyggnaden av riksväg 35
och nybyggnaden av gångbron till Åtvidabergs
centrum har Resecentrum ytterligare ökat sin
tillgänglighet.
BILTRAFIK – RIKSVÄG 35
Den nya sträckningen av riksväg 35 har
inneburit en stor förändring för Åtvidabergs
tätort. Sträckningen medför att trafiken passerar
nära Åtvidabergs centrum utan att man behöver
åka igenom orten. Centrala industriområdet
har ett utmärkt annonsläge för företag längs
genomfarten och både nya och befintliga
etableringar kan marknadsföra sig mot
förbipasserande.
HUVUDGATOR
Gruvgatan/Slevringevägen
I samband med ombyggnaden av riksväg 35 har
en ny cirkulationsplats byggts på riksväg 35 i
anslutning till Fågelsångsvägen. Lillsvängen har
förlängts fram till den nya cirkulationsplatsen.
Lillsvängen och Gruvgatan fungerar nu som
genomfart till länsväg 696 till Mormorsgruvan.
Sunnebovägen
Länsväg 732 från cirkulationsplatsen vid
Resecentrum till Ringarum och Söderköping är
genomfartsled i tätorten men också huvudgata
för bostadsområdena öster om järnvägen.
Cirka 2 km österut utmed Sunnebovägen ligger
stadsdelen Berg.
Kisavägen
Länsväg 134 till Kisa utgör tätortens södra
gräns.
28
FÖRUTSÄTTNINGAR
Järnvägsgatan/Bruksgatan
I samband med byggnationen av den nya
sträckningen av riksväg 35 har Järnvägsgatan/
Bruksgatan fått en minskad trafikbelastning.
Järnvägsgatan har byggts om för att anpassas till
lokaltrafiken. Tillgängligheten utmed gatorna
har ökat.
Stenhusgatan/Nygårdsvägen
Stenhusgatan
är
en
av
Åtvidabergs
karaktärsbildande gator. Utmed gatan finns
typiska bruksbostäder och en trädallé.
Nygårdsvägen utgör den gamla infarten till
Åtvidaberg norrifrån.
Söderleden
Gatan är huvudgata till centrum för tätortens
södra bostadsområden. Gatan ansluter även till
Kisavägen, länsväg 134, söder om tätorten.
Slevringevägen
Infart till Åtvidaberg från väster sker via
Slevringevägen. Den är också huvudgata för
de västra bostadsområdena och tillfartsgata till
Åtvidabergs golfklubb.
TORG
Stortorget, eller Nya Torget som det också kallas,
blev Åtvidabergs affärscentrum kring 1940 då
torghandeln flyttades dit från Gamla Torget.
1937 stod det ”gamla” kommunalhuset på plats
vid torgets ena ände. Stortorget är fortfarande
Åtvidabergs kommersiella centrum med
kommunhus och servicehus. Torget har under
2001 rustats upp och fått ökad tillgänglighet,
bättre ytor för handel och för möten mellan
kommunens innevånare.
Gamla Torget var centralpunkten i samhället
från Kopparverkets guldålder fram till 1940talet. Idag är Gamla Torget kultur- och
utbildningscentrum för orten.
KARTA - TRAFIK & KOMMUNIKATIONER
VIN
ÖREN
ÖREN
DALSJÖN
35
741
ÖRSÄTTER
VRÅNGHULT
BERG
732
NORDVÄSTRA
NYGÅRD
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
696
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
DJURGÅRDEN
VÄSTANTORP
BYSJÖN
EDBERGA
Riksväg 35
Befintligt huvudnät
Befintligt lokalnät
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
ADELSNÄS
HUMPA
134
ÅSTUGAN
Tjustbanan - järnväg mellan
Linköping och Västervik
0
500
FÖRUTSÄTTNINGAR
1000 m
29
TEKNISK FÖRSÖRJNING
VATTEN & AVLOPP
Vattenförsörjningen i Åtvidaberg baseras på
grundvatten som delvis är påverkat av sjövatten
genom inducering i marklagren. Råvattnet
behandlas genom återinfiltration.
Produktionsanläggningarna förser orterna
Åtvidaberg, Grebo, Björsäter och Forsaström
med vatten.
Till och från har halten av naturligt organiskt
material (mätt som CODMn ) legat något högt i
förhållande till Livsmedelsverkets normer.
För att säkerställa och skydda grundvattentäkten
måste nuvarande skyddsområde utökas
och anpassas till ett reellt skydd för
grundvattenbildning vid nuvarande vattentäkt.
Den framtida vattenförsörjningen för Åtvidaberg
måste säkerställas, vilket kan ske genom att:
•
behålla nuvarande vattentäkt och
komplettera med ny beredningsanläggning
och ett utökat skyddsområde
•
transportera vatten från Horsfjärden, en sjö
belägen ca 1 mil sydväst om Åtvidaberg
samt att bygga en beredningsanläggning
•
transportera vatten från Linköping
Till nuvarande vattendistributionsanläggning
finns ett vattentorn för utjämning av volym och
tryck samt en reserv vid kortare driftavbrott.
Tornet är beläget vid Sockertoppen norr om
Åtvidaberg.
Avloppsrening
Håckla avloppsreningsverk betjänar Forsaström
och Åtvidabergs tätort och är beläget i östra
delen av samhället, strax nordöst om Bysjöns
utflöde i Håcklasjön.
Avloppsreningsverket
är
utformat
för
mekanisk, biologisk och kemisk rening. Verket
är dimensionerat för 11500 personer och 8600
personer är för närvarande anslutna.
Ledningsnät
Avloppsledningsnätet
till
avloppsreningsverk
omfattar
30
FÖRUTSÄTTNINGAR
Håckla
ca
115
km ledningar och 8 pumpstationer.
Vattenledningsnätet i Åtvidabergs tätort
inklusive överföringsledningar till Grebo,
Björsäter och Forsaström omfattar ca 140 km
ledningar.
Åtvidabergs
tätort
ligger
inom
verksamhetsområdet för det allmänna vattenoch avloppsnätet. Huvuddelen av föreslagen
bebyggelse ligger inom verksamhetsområdet.
Föreslagen bebyggelse vid Åstugan söder om
länsväg 134 ligger dock inte inom området för
det allmänna va-nätet.
Dagvatten
Dagvattennätet omfattar totalt 85 km ledningar
och 5 större utjämningsmagasin för stora
dagvattenflöden. Dagvatten ska så långt som
möjligt omhändertas lokalt. Idag är Håcklasjön,
Axsjön och Bysjön ortens mottagare av
dagvatten.
Dagvatten ska omhändertas lokalt där det är
möjligt.
FJÄRRVÄRME
Fjärrvärmen byggs ständigt ut i Åtvidaberg.
Det finns möjlighet att ansluta föreslagen
bebyggelse.
ELFÖRSÖRJNING
Åtvidaberg tätort är väl försörjt med el. Vid
Håcklö industriområde finns en station som
fördelar strömmen till Åtvidabergs tätort. Det
finns tre högspänningsledningar till stationen
vilket minskar riskerna för avbrott i elnätet. För
alla 20 och 130 kV luftledningar runt tätorten
finns ledningsrätt.
Idag finns en 130 kV luftledning genom
bostadsområdet Långbrott och över skolgården
på Långbrottsskolan. Det ligger i kommunens
och Vattenfalls intresse att omlokalisera
ledningen.
KARTA - TEKNISK FÖRSÖRJNING
VIN
ÖREN
DALSJÖN
ÖRSÄTTER
VRÅNGHULT
Förslag till yttre skyddsområde
för befintlig grundvattentäkt intill
sjön Ören
BERG
Förslag till inre skyddsområde
för befintlig grundvattentäkt intill
sjön Ören
FÅGELSÅNGEN
Verksamhetsområde för det
allmänna vatten- och avloppsnätet
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
Grundvattentäkt
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
Vattentorn
Avloppsreningsverk
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
Fjärrvärmeverk
Kraftledningsstråk, 130 kV
VÄSTANTORP
BYSJÖN
EDBERGA
Del av befintlig130 kV kraftledning som avses att flyttas
Kraftledningsstråk, 20 kV
DJURGÅRDEN
ADELSNÄS
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
HUMPA
Kraftledning, 20 kV under mark
Reservat för lokalisering av ny
kraftledning
Ställverk
ÅSTUGAN
0
500
FÖRUTSÄTTNINGAR
1000 m
31
MILJÖ & RISKFAKTORER
I Åtvidabergs kommun pågår ett arbete med
en risk- och sårbarhetsanalys enlig lagen om
skydd om olyckor (2003:778). Arbetet med
handlingsplanen bedöms vara färdigt under
2006. I det inledande arbetet har inte några
stora risker funnit som påverkar utformningen
av den fördjupade översiktsplanen.
FÖRORENADE OMRÅDEN
Länsstyrelsen Östergötland, miljöskyddsenheten
har identifierat de områden i Åtvidabergs
kommun som misstänks som kan ha förorenats
av olika verksamheter. Inventering av nedlagda
verksamheter kommer att slutföras till år 2008
av Länsstyrelsen.
Alla förorenade eller misstänkt förorenade
områden finns inlagda på den av Länsstyrelsen
gjorda MIFO-databasen med tillhörande GISskikt. Den finns också på Länsstyrelsens hemsida
under Miljö>>Förorenade områden>>Karta
över förorenade områden.
Centrala industriområdet
I tätorten är det främst inom delar av gamla
Centrala industriområdet som det finns kända
utfyllnader och miljöfarligt material. En
omfattande undersökning av industriområdet
genomfördes år 1999 för att ta reda på hur avfallet
från tidigare industriella verksamheten påverkar
den omgivande miljön. Undersökningen ledde
till sanering av ett större delområde, som
bedömdes som en potentiell fara för främst
vattenmiljön nedströms området.
Resultatet av undersökning gav ingen anledning
att föreslå några akuta saneringsinsatser för
övriga delar inom Centrala industriområdet.
Exploatering inom de områden inom Centrala
industriområdet som inte sanerats bör dock
föregås av fördjupade utredningar. Området
bedöms fortsättningsvis kunna användas för
industriell verksamhet och kommunikation.
Bostadsbebyggelse bör dock undvikas.
Verksamhetsområden, bensinstationer
mm
Inom de övriga verksamhetsområdena i
Åtvidaberg kan det finnas förorenad mark.
32
FÖRUTSÄTTNINGAR
Även i anslutning till bensinstationer i orten och
skjutbanan nordväst om Nygård finns misstanke
om föroreningar.
Deponier
Enligt avfallsplanen, antagen 2006-01-25, finns
en gammal deponi vid Håckla som innehåller
hushålls- och industriavfall från Facit/Ericsson
(slam innehållande cyanid, zink, nickel,
krom och koppar samt lackslam). Avfall har
deponerats vid deponin fram till år 1966. Enligt
avfallsplanen bör en utredning göras.
Det finns även dokumentation om en deponi
i anslutning till Örsätter fabriken som var
i bruk under 3 månader år 1968. Här finns
metallhydroxidslam och aluminiumfosfat.
Inom centrala industriområde finns industriavfall
och slagg från kopparframställningen (se ovan
Centrala industriområdet).
Enligt muntlig beskrivning finns även gamla
deponier vid Göstas park och Malmvägen i
Långbrott.
Vid eventuell ny exploatering vid eller i
anslutning till de gamla deponierna bör föregås
av utredning av eventuella föroreningar.
AVFALLSHANTERING
Idag finns en avfallsanläggning vid Korshult
söder om Åtvidabergs tätort. Här sker
mottagning, sortering, krossning/flisning,
mellanlagring och omlastning av hushållens
grovavfall samt visst verksamhetsavfall. Det
finns även en miljöstation för hushållens farliga
avfall. I mindre grad sker deponering av inert
och icke-farligt avfall. Kommunen överväger
att upphöra helt med deponering.
Vid anläggningens återvinningscentral mottas
även sorterat material som omfattas av
producentansvar. Inom tätorten finns ytterligare
tre återvinningsstationer för förpackningar
och returpapper för vilka producenternas
materialbolag ansvarar.
Hushållsavfallet som samlas in fastighetsnära
omlastas vid Korshult och transporteras till
en avfallsförbränningsanläggning utanför
kommunens gränser.
KARTA - MILJÖ & RISKFAKTORER
PRÄSTÄNGEN
UTSIKTEN
VIN
HÅCKLÖ
CENTRUM
VILLAHAGEN
ÖREN
DJURGÅRDEN
VÄSTANTORP
VALKAREN
DALSJÖN
ÖRSÄTTER
VRÅNGHULT
BERG
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
Nedlagd deponi
Nedlagd deponi för
industriavfall
VÄSTANTORP
BYSJÖN
EDBERGA
Nedlagd deponi för hushållsoch industriavfall
Centrala industriområdet Undersökt område år 1999
Centrala industriområdet Sanerat område år 2002
Område som kan komma att
översvämmas om vattennivån i
Bysjön blir för hög
DJURGÅRDEN
ADELSNÄS
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
HUMPA
ÅSTUGAN
0
500
FÖRUTSÄTTNINGAR
1000 m
33
VATTENOMRÅDEN
Inom och i direkt anslutning till Åtvidabergs
tätort finns flera sjöar. Bysjön ligger inom
tätorten och är en viktig faktor för Åtvidabergs
rekreation och är dessutom en del av tätortens
grönstruktur.
Intill sjön Ören finns idag Åtvidabergs
grundvattentäkt. I omgivningen finns flera
områden med höga naturvärden. Där finns
också grus- och bergresurser som är brytbara.
I anslutning till Ören föreslår planen att en
exploatering för bostäder bör utredas. Eventuell
påverkan på täkten måste i så fall beaktas.
Håcklasjöns vatten är näringsrikt och relativt
grumligt. Bottensedimentet i sjön innehåller
höga till mycket höga halter av kadmium, koppar,
krom, kvicksilver, nickel och zink. Vassbältet
intill industriområdet fungerar som reningsfilter
och sedimentationsområde. Förstudie med
statligt bidrag har inletts i början av 2007 vad
gäller föroreningarna i Håcklasjön. Ansvarig
för projektet är Länsstyrelsen Östergötland.
ÖVERSVÄMNING
Från Bysjön bildade ”Åtvids ström” en serie av
vattenfall ner till Håcklasjön. Höjdskillnaden
mellan dessa båda sjöar är ca 20 meter.
Vattenfallen gav drivkraft till bearbetning
av kopparmalmen, men även till annan tidig
industriell verksamhet.
I samband med elektrifieringen i början av 1900talet sammanfördes de då tre vattenfallen till ett.
Kraften togs ut i den uppförda kraftstationen på
industriområdet. Tillkomsten av kraftstationen
innebar att kanalen byggdes parallellt med
”strömmen”.
När Åtvidaberg byggdes ut söder om
industriområdet (området kring Kopparvallen)
kom delar av kungsådran att kulverteras under
mark.
Om vattennivån i Bysjön blir för hög (över
+92,0 meter över havet) måste sjön tappas på
vatten. Vattnet fördelas mellan kanalen och
det dike (kungsådran) som finns parallellt med
Disponentens allé. Om flödet blir för stort
34
FÖRUTSÄTTNINGAR
kan kulverten inte släppa igenom vattnet och
området kring Kopparvallen blir översvämmat.
Det är främst Kopparvallen, delar av Grevgatan
och Söderleden fram till Bruksgatan som kan
komma att översvämmas.
GEOTEKNIK
Två sprickdalar i berggrunden utgör den
grytformad skärningspunkt i vilken Åtvidabergs
tätort ligger. Berggrunden karaktäriseras av
stråk med gamla grönstenar, glimmerskiffer
och röd gnejsgranit. Inom tätorten finns
större utfyllnadsområden som ger dåliga
grundförhållanden. Den varierande topografin
medför att även grundvattenförhållandena
varierar. Grundvattennivån kan därför på sina
ställen ligga nära markytan.
Radon
Halterna av radon är förhöjda i centralorten. Ny
bebyggelse ska grundläggas radonsäkert.
Risk och skred
Inom tätorten Åtvidaberg bedöms det inte finnas
några risker för ras eller skred.
BULLER
Inom Åtvidabergs tätort finns få verksamheter
som ger bullerstörningar. De bullerstörningar
som finns är att hänföra till trafiken på riksväg
35 och järnvägen. I Vrånghults industriområde
finns bulleralstrande industriverksamhet.
Vid ny exploatering ska naturvårdsverkets
riktlinjer för bil- och järnvägstrafikbuller
följas. Även vibrationer från tågtrafiken bör
uppmärksammas vid exploatering i anslutning
till järnvägen.
Verksamheten vid befintlig skjutbana norr om
Nygård bör utredas beträffande buller. Detta är
särskilt intressant om Nygård kompletteras med
ytterligare bostäder.
ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT
Statens Strålskyddsinstitut har tagit fram
allmänna råd för elektromagnetiska fält (SSI
FS 2002:3). Arbetsmiljöverket har tagit fram
föreskrifter och allmänna råd för högfrekventa
elektromagnetiska fält (AFS 1987:02).
Statens Strålskyddsinstitut, Arbetsmiljöverket,
Boverket,
Elsäkerhetsverket
samt
Socialstyrelsen har gemensamt formulerat en
försiktighetsprincip avseende lågfrekventa
I Åtvidabergs tätort är det riksväg 35 som
är den rekommenderade färdvägen för
vägtransporter med farligt gods. Bäckgatan
i verksamhetsområdet Fågelsången fungerar
som uppställningsplats för fordon lastade med
farligt gods.
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
Åtvidabergs kommun har tagit fram en risk- och
sårbarhetsanalys för kommunens verksamheter.
Händelser som bedömts påverka verksamheterna
har analyserats. Risken för hot/våld, förgiftning/
smitta, brand, inbrott/skadegörelse, rasrisk vid
grävningsarbeten samt längre strömavbrott
har bedömts. Konsekvenserna av ovanstående
händelser har graderats från marginell till
katastrofal med en riskklass från 1-5.
De magnetiska kraftfälten på olika avstånd från
större kraftledningar.
Magnetfält kan jämföras med kraven på en TCOgodkänd bildskärm vilken skall ha ett magnetfält ≤
0,2µT på 0,3m avstånd runt bildskärmen.
Enligt bilden ovan bör därför avståndet mellan tex
en 130kV-luftledning och bostäder var ca 50m.
elektriska och magnetiska fält. Följande bör
beaktas vid samhällsplanering och byggande:
•
sträva efter att utforma eller förlägga nya
kraftledningar och elektriska anläggningar
så att exponering för magnetfälten
begränsas
•
undvika att placera nya bostäder, skolor och
daghem etc. nära befintliga elanläggningar
som ger förhöjda magnetfält, om det finns
alternativa placeringar
•
sträva efter att begränsa fält som avviker
starkt från vad som kan anses normalt i
befintliga hem, skolor och arbetsplatser
FARLIGT GODS
Med farligt gods menas transporter av varor som
kan vara farliga för människor och miljö. Dessa
transporter sker på väg, järnväg och med flyg
och fartyg. De vanligaste varorna är dieselolja
och bensin. Huvuddelen av transporterna går på
Europavägarna och de större länsvägarna.
Den händelse som bedömts få katastrofal
konsekvens (riskklass 4) är spridning av smitta
genom sabotage av vattenproduktion/vattentäkt.
Kritisk konsekvens (riskklass 3) är brand i VAanläggning eller fastighet. Längre strömavbrott
och inbrott/skadegörelse har bedömts få
kännbara konsekvenser (riskklass 3).
Åtvidabergs kommun arbetar löpande med
att minska sårbarheten och eliminera risker i
verksamheterna.
ALLERGIRISK TILL FÖLJD AV
DJURHÅLLNING
Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram
rapporten ”Hästar och bebyggelse – underlag
för den fysiska planeringen”, Skåne i
utveckling 2004:17. Rapporten redovisar hur
Skåne län ser på hanteringen av hästhållning
i anslutning till bostadsbebyggelse. Rapporten
rekommenderar även skyddsavstånd beroende
på hästanläggningens storlek.
Vid framtida planläggning inom eller i
anslutning till Åtvidabergs tätort bör de
rekommenderade skyddsavstånd i rapporten
”Hästar och bebyggelse – underlag för den
fysiska planeringen” användas.
Vid djurhållning inom eller i anslutning till
tätorten bör avståndet mellan bostadsbebyggelse
och djuren beaktas.
FÖRUTSÄTTNINGAR
35
FÖRSLAG
Åtvidaberg ska behålla sin karaktär av småstad.
Den måttfulla skalan, det stora inslaget av
grönska, närheten till natur och rekreation är
det som karaktäriserar tätorten.
Den nuvarande strukturen med verksamheter
i ett band utmed järnvägen och riksväg 35
och med huvuddelen bostäder, service och
rekreation sydväst om riksväg 35 behålls och
förstärks.
Med broar och tunnlar över/under riksväg 35
och järnvägen har Långbrott och Eksätter fått
bättre kontakt med centrum. En utbyggnad av
Centrala industriområdet, nordost om riksväg
35, innebär att stadsdelarna visuellt binds ihop.
Resecentrum och Centrala industriområdet är
länken mellan stadsdelarna på ömse sidor om
järnväg och riksväg.
Åtvidabergs tätort kommer i första hand att
växa inom befintliga bebyggelseområden.
Inom tätorten finns möjlighet att ytterligare
förtäta bebyggelsen. Detta sker på mark som
Resecentrum
36
FÖRSLAG
idag inte har något användningssätt eller där
användningssättet inte längre är aktuellt.
Tillkommande bostäder kommer huvudsakligen
att ske genom att ett begränsat antal hus byggs
i varje etapp.
Länsväg 134 utgör gräns för tätortens expansion
söderut medan den framtida tänkta förbindelsen
mellan riksväg 35 och Slevringevägen utgör
tätortens norra gräns för utbyggnad. Mot sydväst
är golfbanan och Bysjön naturliga gränser. I
öster avslutas tätorten med Berg.
PLANERING
Huvudregeln är att ny bebyggelse i Åtvidabergs
tätort ska prövas med detaljplaner. Mindre
förtätningar kan prövas mot befintliga
planer. Plan- och bygglagen kräver att större
förändringar inom stads/detaljplaner äldre
än 1980 ska föregås av ny planläggning.
Kommunens utgångspunkt är att vid tillägg till/
ändring av befintliga planer bör dessa omfatta
hela områden eller kvarter.
CENTRALA ÅTVIDABERG
försökt kombinera parkering, torghandel och
mötesplatsfunktioner.
CENTRUM
Centrumområdet med Stortorget har varit
handelscentrum i Åtvidaberg de senaste 6
decennierna. Stortorget övertog handeln från
Gamla Torget år 1940. Gamla kommunhuset
vid torgets norra ände uppfördes redan 1936-37.
Övriga byggnader kring dagens torg kommer
från 1960- och 1970-talen.
Det måste skapas förutsättningar så att fler
människor, fler butiker och fler aktiviteter
ser det som attraktivt att finnas på eller runt
torget. Torgets idag strama utformning bör
lättas upp med lekfulla inslag. Uteliv i form
av uteserveringar finns idag men kan bli flera.
Exempel på andra kompletteringar av torget kan
vara skulpturer som går att sitta på och klättra i
eller att införa vatten i miljön. Torget ska vara
en plats för alla åldrar med plats för kultur, lek
och kommers.
Handelsverksamheten bibehålls och förstärks.
Det är önskvärt att fler bostäder förläggs vid
Stortorget. Fler bostäder ger ett torg mera liv
och stärker daglighandeln. Tillgängligheten är
viktig. Torget ska vara lätt åtkomligt både för
åtvidabergsborna och för förbipasserande på
riksväg 35. Särskilt boende i form av äldreboende
kan planeras centralt nära serviceutbudet.
Vid utformning av den offentliga miljön ska
hänsyn tas till funktionshindrades behov.
RESECENTRUM
Stortorgets utformning har debatterats sedan
tillkomsten. Många åtvidabergsbor önskar ett
torg med en mängd verksamheter och torghandel
samtidigt som torget som parkeringsplats
är viktig. Den senaste omgestaltningen har
Åtvidabergs Resecentrum är navet
kommunens
kollektivtrafik.
Med
ombyggnader som gjorts under senare år
i samband med riksvägens ombyggnad
Resecentrum blivit mer tillgängligt.
för
de
och
har
KARTA - FÖRSLAG CENTRALA ÅTVIDABERG
RESECENTRUM
UTREDNINGSOMRÅDE
CENTRUM
CENTRALA
INDUSTRIOMRÅDET
Utredningsstråk för Tjustbanan
sträckan Åtvidaberg - Överrum
FÖRSLAG
37
BOSTÄDER
För att kollektivtrafiken ska vara ett bra alternativ
till biltrafiken måste bekvämlighet och turtäthet
utvecklas ytterligare. Över riksvägen har en
gångbro byggts som förbinder Resecentrum
med Stortorget (Tilasbacken).
CENTRALA INDUSTRIOMRÅDET
Det forna industriområdet har en alldeles egen
karaktär med vackra industribyggnader och
historiska miljöer. I denna del av Centrala
industriområdet finns bildningscentrumet
Facetten med bland annat gymnasieskola och
vuxenutbildning. Verksamheter i området är
järn- och byggvaruhus, mekanisk verkstad,
elektronikföretag m.m. Mot Bruksgatan ligger
ett flerfamiljshus med handel i bottenvåningen.
Inom stora delar av området har en omfattande
miljöutredning gjorts där bl.a. prover har
tagits för att påvisa och kartlägga eventuella
markföroreningar.
Markområdet
mellan
Facetten och riksvägen visade sig vara mycket
förorenat men marken sanerades under 2003
enligt miljöutredningens rekommendationer.
UTREDNINGSOMRÅDE
Järnvägen och riksväg 35 går som en barriär
genom samhället och delar det i två delar.
Långbrott och Eksätter upplevs ligga på ett
längre avstånd från centrum än Djurgården,
trots att det är samma avstånd i meter.
Rekommendationer för centrala
Åtvidaberg
Området bör utvecklas som både kultur, utbildnings- och handelsområde. Tomma
större lokaler som finns i de centrala
delarna av Åtvidaberg, t.ex. inom Centrala
industriområdet, bör öppnas för olika
typer av verksamheter. Handel för främst
skrymmande varor kan tillåtas närmast
centrum. Etableringar av detta slag ökar
troligtvis antalet kunder till hela Åtvidabergs
centrumområde vilket förmodas stärka hela
handeln i centrala Åtvidaberg.
Som underlag till en fortsatt utveckling av
de centrala delarna av Åtvidaberg bör det tas
fram ett skyltprogram.
38
FÖRSLAG
Nya bostäder byggs i huvudsak inom befintlig
struktur. Byggnaderna anpassas i skala till
omgivningen vilket sällan innebär mer än två
våningar och med tomter som medger trädgård.
Villa med äganderätt är det vanligaste sättet att
bo i Åtvidaberg. För att åstadkomma valfrihet
och en större social blandning kan markbostäder
med hyresrätt, borätt eller hyrköp uppföras.
Byggnaderna kan uppföras som friliggande
eller kopplade hus.
Under överskådlig tid kan det finnas behov av
att bygga attraktiva lägenheter i flerfamiljshus
för människor som vill lämna sina villor
till förmån för yngre familjer. Det är viktigt
att tillgänglighetsaspekten beaktas vid
projekteringen för att skapa förutsättningar att
bo kvar så länge som möjligt.
Antalet äldre personer i tätorten kommer att
öka. På såväl kort som lång sikt ställer detta
större krav på god tillgänglighet i det ordinära
bostadsbeståndet. Idag finns många hyreshus
i tätorten som saknar hiss. Likaså råder det
stor brist på centralt belägna moderna mindre
lägenheter med hög grad av tillgänglighet.
Kommunen bör därför eftersträva att tillskapa
fler lägenheter som uppfyller dessa krav. Detta
kan på sikt medföra ett minskat behov av
särskilda boendeformer för äldre, liksom att
det till viss del skulle kunna öka omsättningen
inom bostadsbeståndet i tätorten.
En allt äldre befolkning kommer att ställa mer
individuella krav på service, vård och omsorg.
Mindre bostäder och olika upplåtelseformer
kommer att efterfrågas av denna grupp äldre
kommuninvånare.
Byggandet av attraktiva lägenheter i
flerfamiljshus med mycket centralt läge bör
prioriteras.
Rekommendationer
Vid nybyggnation och ombyggnad av
befintliga bostäder ska tillgänglighetsaspekten
beaktas.
Hälften av lägenhetsbeståndet ska vara
tillgängliga med hiss.
KARTA - FÖRSLAG BOSTÄDER
VIN
ÖREN
ÖREN
DALSJÖN
ÖRSÄTTER
VRÅNGHULT
BERG
NORDVÄSTRA
NYGÅRD
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
Utredningsområde
Förslag till ny
bostadsbebyggelse
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
Inom planområdet ska prövning av markens
lämplighet för bebyggelse och reglering av
bebyggelsemiljöns utformning ske genom
detaljplan/områdesbestämmelser för;
•
•
•
ny sammanhållen bebyggelse
enstaka byggnader med stor omgivningspåverkan eller i område med stort
bebyggelsetryck
befintlig bebyggelse som behöver
regleras i ett sammanhang
Inom Berg kan ny bebyggelse, enstaka
eller i mindre grupper, prövas direkt i förhandsbesked eller bygglov. Större sammanhängande exploatering inom Berg ska
föregås av en fördjupad översiktplan eller
ett områdesprogram.
VÄSTANTORP
DJURGÅRDEN
BYSJÖN
EDBERGA
ADELSNÄS
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
HUMPA
ÅSTUGAN
0
500
FÖRSLAG
1000 m
39
UTREDNINGSOMRÅDE ÖREN
Norr om Åtvidabergs
tätort ligger sjön Ören.
För att kunna erbjuda ett
mer naturnära boende bör
möjligheten att bygga
bostäder
utredas.
En
förutsättning för detta
är att sådan bebyggelse
efter noggrann utredning
inte
bedöms
påverka
kommunens
vattentäkt
och
framtida
vattenförsörjning. Se vidare avsnitt Vatten och
avlopp under kapitlet Förutsättningar.
Rekommendationer
Hur Åtvidabergs framtida vattenförsörjning
ska se ut måste bestämmas innan man kan gå
vidare med nya bostäder vid Ören.
UTREDNINGSOMRÅDE
NORDVÄSTRA NYGÅRD
Mellan
Björsätersvägen
och
Slevringevägen
föreslås en ny ”förbifart”.
Se vidare avsnitt Trafik och
kommunikationer
under
kapitlet Förslag.
Förslag till ny bostadsbebyggelse vid sjön Ören.
40
FÖRSLAG
Vid Nygård kan tätorten byggas ut, med
mindre bostadsgrupper. Inom området finns
idag en skjutbana som då måste flyttas.
Rekommendationer
Översiktlig planering genomförs. En mindre
utbyggnad kan påbörjas i anslutning till
Dalgatan. Framtida planering ska ta hänsyn
till en framtida förbifart.
UTREDNINGSOMRÅDE BERG
Berg samhälle byggdes
ursprungligen
utanför
gränsen till Åtvidabergs
municipalsamhälle
och
började bebyggas i och med
stadsplanen 1905. Området
har sedan byggts ut i olika
omgångar fram till1980talet. Stadsdelen ligger
avskild från övriga tätorten.
Rekommendationer
Det bör utredas vilka konsekvenserna blir om
stadsdelen utökas med fler bostäder och om
det finns förutsättningar att fysiskt integrera
stadsdelen med tätorten. Under tiden bör
endast kompletteringsbebyggelse tillåtas.
är mer tillgängliga och attraktiva.
UTREDNINGSOMRÅDE ÅSTUGAN
Söder om länsväg 134 vid
Åstugan finns ett område
lämpligt för bostäder.
Området har tillgång till
sjön Lilla Bjän och natur av
riksintresse. Området ligger
i anslutning till tunneln
under länsväg 134.
Rekommendationer
Rekommendationer
Översiktlig planering genomförs. Framtida
planering ska ta hänsyn till befintliga
naturvärden.
UTSIKTEN, LÅNGBROTT, EKSÄTTER
Delar av Utsikten finns
med på stadsplanen från
1905 med utlagda tomter
och gator. Huvuddelen av
området på denna sida av
järnvägen är dock utbyggt
efter 1950-talet. Söder
om Sunnebovägen finns
två av Åtvidabergs större
flerbostadsområden. Den övriga bebyggelsen
består av villor och radhus. Vid ombyggnaden av
Resecentrum och riksväg 35 har barriäreffekten
minskat. Stadsdelarna nordöst om Resecentrum
Området har idag ett sammansatt utbud
av bostäder. Inom befintliga områden kan
mindre kompletteringar av bostäder göras.
Norr om Utsikten ligger rekreationsområdet
Hallaholm. Delar av området bör utredas
för eventuell bostadsbebyggelse. En sådan
exploatering bör kunna ske utan konflikt med
rekreationsanvändningen.
NYGÅRD
Nygård byggdes ut under
70-talet som ett villaområde.
Nygårdsvägen har varit en
av infarterna till Åtvidabergs
centrum och tillfartsväg till
Slevringevägen. Med den
nya
cirkulationsplatsen
mellan riksväg 35 och
Lillsvängen
kommer
Nygårdsvägen att få minskad trafik.
Rekommendationer
Med minskad trafik på Nygårdsvägen
kommer bostadsområdet att kännas mer
sammanhängande. Naturområdena i och kring
Nygård integreras i bostadsområdet.
Bo
st
äl
ls
vä
ge
n
n
äge
lsv
täl
Bos
Fr
id
he
ms
vä
ge
n
Ingatorps
vägen
Komlettering med villor eller radhus vid Östantorpsvägen. Ilustration White Arkitektkontor.
0
50
100m
FÖRSLAG
41
BASTHAGEN, GARPAN
Stadsdelen Garpan är ett
villaområde som byggdes
under 60- och 70-talen.
Det är tidstypiskt både
genom husens utformning
och planens uppbyggnad.
Området speglar i mycket
det sena 60-talets välstånd.
Idag
är
trädgårdarna
uppvuxna och byggnaderna
kan ofta inte ses bakom den gröna ridån. Den
hittills åldersmässigt homogena befolkningen
kommer successivt att förändras. Basthagen
är ett av Åtvidabergs nyare villaområden.
Utbyggnaden påbörjades under 1980-talet och
pågår fortfarande. Området ligger naturskönt
men relativt långt från centrum. Intill området
finns hållplats för järnvägstrafiken.
Rekommendationer
Inom området Garpan finns flera små
stadsdelsparker och grönytor som ligger
i anslutning till bebyggelsen. En försiktig
förtätning med bebyggelse kan ske.
VILLAHAGEN, VÄSTANTORP M FL
Bostadsområdet Villahagen uppfördes från
början av 1900-talet fram till 1950-talet. Stora
Förslag till ny bebyggelse vid Slevringeväge.
42
FÖRSLAG
delar är planerade efter trädgårdsstadens ideal.
Här har de ursprungliga
idéerna med villabebyggelse
och
stora
trädgårdar
tillämpats fullt ut. Gatorna
slingrar sig över det
kuperade området och de
små parkerna delar naturligt
av
bostadskvarteren.
I området finns flera
byggnadsstilar representerade. Den första
utbyggnaden med villor är i nationalromantisk
stil. Centralskolans äldre del är en tydlig
representant för jugendstilen. Den äldre mer
utsmyckade byggnadsstilen fortsätts med 40talets egna hem i funktionalistisk stil. Inom
området finns också Åtvidabergs Folkpark.
Bostadsområdet Västantorp, ligger där gamla
trädgårdsskolan låg utmed vägen till golfbanan.
Området omfattar ett flertal mer eller mindre
exklusiva bostäder från1960- och 1970-talen.
Dessa uppfördes åt de högre tjänstemännen på
dåvarande Facitfabriken. Inom området finns
även enstaka hus kvar från 1900-talets början. I
stadsdelen finns Stora kyrkan och Gamla kyrkan
med omkringliggande park.
Rekommendationer
Villahagen är det område i Åtvidaberg som
bäst representerar idén om trädgårdsstaden.
Större sammanhängande bebyggelse bör
undvikas. Trädgårdsstadens ideal får inte
förvanskas. Inom Villahagen finns möjlighet
till viss förtätning, framförallt gäller detta
några områden som idag mest har karaktär av
överbliven mark.
Folkparken och den verksamhet som bedrivs
där bör utredas. Om nuvarande verksamhet
inte kan upprätthållas bör ett annat nyttjande
av marken utredas. Folkparken ska dock även
i fortsättningen vara en grön del i staden.
Mindre kompletteringar av bostäder i områdets
kanter bör utredas.
Sydväst om Slevringevägen fram till
golfbanan finns ett område som bör utredas för
bostadsbyggnation. Länsstyrelsen har under
samrådet av den fördjupade översiktsplanen
påpekat att området bör strykas ur planen.
Länsstyrelsen skriver ”Detta förslag har
utretts tidigare och bedöms inte vara lämpligt
på grund av den påverkan projektet skulle
få på den värdefulla ekmiljön som finns i
området. Därmed finns risk för påtaglig skada
på riksintresset naturvård.”
DJURGÅRDEN, EDBERGA, ÖSTANTORP,
FISKARHAGEN
De södra stadsdelarna
har byggts ut under olika
tidsperioder med början
vid Stallet. En mindre del
finns med i stadsplanen
från 1905. De tomter som
lades ut i denna plan kom
att bebyggas med villor i
nationalromantisk stil och
utifrån
trädgårdsstadens
idé. Området har sedan byggts ut i olika etapper
fram till 1980-talet. Olika bostadstyper finns
representerade i villor, radhus och flerbostadshus.
Vid vårdcentralen och äldreboendet i Östantorp
uppfördes under 1960-talet flerbostadshus
medan Edberga och Fiskarhagen bebyggdes
med villor från 60-talet fram till 1980-talet.
Rekommendationer
Avslutningen av Östantorp mot väg 134
utgörs av området Humpa. Området kan ge
ett större tillskott med bostäder till tätorten.
Området kring länsväg 134 blir den naturliga
avslutningen av Åtvidabergs tätort mot söder.
Kompletteringar med bostäder inom befintlig
planstruktur bör utredas.
Större exploatering i området Humpa.
FÖRSLAG
43
VERKSAMHETER
Centrala industriområdet är ursprunget till
industrin i Åtvidaberg. Här fanns kraftförsörjning
genom nivåskillnaden mellan Bysjön och
Håcklasjön. Från Centrala industriområdet
växte industrin ut längs järnvägen och riksväg
35. Då tillgången på mark blev för liten
anlades industriområdet Fågelsången och
Facits verksamhet flyttades ut till Örsätter.
Verksamhetsområdena ligger i ett band väl
avgränsade utmed järnvägen och riksväg 35.
CENTRALA INDUSTRIOMRÅDET
Detta är den centrala delen av Åtvidaberg
kring vilken samhället växte fram. Här låg
kopparverket med all kringverksamhet. Så
småningom
kom
metallframställningen
att ersättas av Facitfabriken. Idag inryms
i Facits gamla lokaler bildningscentrumet
Facetten med bland annat gymnasieskola
och vuxenutbildning. Andra verksamheter i
området är järn- och byggvaruhus, mekanisk
verkstad, elektronikföretag m.fl. Östra delen
av området, Sågverksområdet, inrymmer
tillverkningsindustri, förråd/upplag för båtar
m.m. Den nya sträckningen av riksväg 35 delar
Centrala industriområdet i två delar.
Rekommendationer
Centrala industriområdet är den del av
Åtvidaberg som man möter om man färdas
längs riksväg 35 eller kommer med tåget. För
Åtvidaberg är det viktigt att detta möte sker
genom en tilltalande miljö och verksamheter
som skapar nyfikenhet och lust att se mer av
orten.
Ombyggnaden av riksväg 35 ska utnyttjas
för att stärka attraktiviteten av Åtvidabergs
centrum. De äldre industrianläggningarna
används i första hand för nytillkommande eller
befintliga verksamheter. De kulturhistoriskt
intressanta byggnaderna ges ett innehåll och
placeras in i ett sammanhang. Det är viktigt
att den del av området som ligger öster om
riksväg 35 iordningsställs. Detta kan ske
genom att det bebyggs, men det kan också ske
genom att området blir park.
44
FÖRSLAG
PRÄSTÄNGEN
Prästängen är ett industriområde som vuxit
fram längs järnvägen. De flesta verksamheterna
inom området är relaterade till bilar, såsom
bensinstationer och verkstäder.
Rekommendation
Områdets läge gör att det är naturligt att den
nuvarande inriktning med bensinstationer,
verkstäder etc. fortsätter. På sikt bör den
yttre miljön förbättras då området utgör entré
till Åtvidaberg både utefter riksväg 35 och
järnvägen.
FÅGELSÅNGEN
Området innehåller en mängd olika små och
medelstora verksamheter. Inom området ligger
bland annat räddningscentralen, bilprovningen
och en bensinstation.
Rekommendationer
Områdets karaktär med små och medelstora
verksamheter bibehålls och förstärks.
Här finns planlagd tomtmark för framtida
verksamheter.
VRÅNGHULT
Området ligger en bra bit från samlad
bostadsbebyggelse. Inom området finns mark
som är planlagd för störande verksamheter.
Rekommendationer
Den nuvarande användningen av området
fortsätter. Större nya etableringar i Åtvidaberg
hänvisas till Vrånghult.
KARTA - FÖRSLAG VERKSAMHETER
VIN
ÖREN
DALSJÖN
ÖRSÄTTER
VRÅNGHULT
BERG
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
VÄSTANTORP
DJURGÅRDEN
BYSJÖN
EDBERGA
ADELSNÄS
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
HUMPA
ÅSTUGAN
Verksamheter
0
500
FÖRSLAG
1000 m
45
TRAFIK & KOMMUNIKATIONER
Riksväg 35
Det är av vikt att upprustningen av riksväg 35
fortsätter på hela sträckan mellan Linköping och
Västervik, för att möjliggöra en bra förbindelse
för Åtvidaberg med omvärlden.
På sikt är också anslutningen av riksväg 35
till E4:an i Linköping av stor betydelse för
utvecklingen i Åtvidaberg.
Genomfarten genom tätorten bör fortsätta att
rustas upp så att intrycket av Åtvidaberg upplevs
än mer positivt. Sträckningen av riksväg 35
mellan cirkulationsplatsen vid Resecentrum
och till korsningen Riksväg 35/Nygårdsvägen,
skulle kunna utformas som en stadsgata med
smalare körbanor och trädplantering, dock med
bibehållen hastighetsbegränsning.
Tvärväg mellan riksväg 35 och länsväg
632
För att förbättra trafiknätet på tvären inom
den norra delen av Åtvidaberg föreslås en ny
vägsträckning mellan Nygård och eklandskapet
norr om bebyggelsen, som knyter ihop riksväg
Bron över järnvägen vid Resecentrum.
46
FÖRSLAG
35 och länsvägar 696, Slevringevägen och 741,
Björsätersvägen. Vägsträckningen behöver
studeras i en särskild utredning.
Tjustbanan
Det av Banverket utredda stråket för en framtida
sträckning av Tjustbanan mot Västervik
utgör planeringsförutsättning för kommunens
ställningstaganden i och i närheten av
utredningsstråket. En förbättring av Tjustbanan
är av stor strategisk betydelse.
Trafiksäkerhetsåtgärder
Gång- och cykelvägsystemet skall successivt
utvecklas. Detta gäller särskilt inom och till/
från de nya områden som föreslås exploateras.
Vid förändringar inom redan bebyggda delar av
tätorten skall även förbättringar ske för gångoch cykeltrafikanterna.
KARTA - FÖRSLAG TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER
VIN
ÖREN
ÖREN
DALSJÖN
35
741
ÖRSÄTTER
VRÅNGHULT
BERG
732
NORDVÄSTRA
NYGRÅD
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
696
Framtida länk
mellan rv 35 och lv 696
Utredningsstråk för Tjustbanan
sträckan Åtvidaberg - Överrum
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
Riksväg 35
Befintligt huvudnät
DJURGÅRDEN
VÄSTANTORP
VALKAREN
Befintligt lokalnät
Tjustbanan - järnväg mellan
Linköping och Västervik
Samråd bör ske med Vägverket vid
detaljplanering, bygglovgivning, förhandsbesked mm inom 30 meter från rv 35.
Övriga vägar inom 12 m.
Samråd bör ske med Banverket vid
detaljplanering, bygglovsgivning,
förhandsbesked mm om exploateringen
kan komma att påverka eller påverkas av
järnvägtrafiken.
BYSJÖN
EDBERGA
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
ADELSNÄS
HUMPA
134
ÅSTUGAN
0
500
FÖRSLAG
1000 m
47
NATURMILJÖ
Åtvidabergs tätort karaktäriseras av många
gröna ytor. Då huvuddelen av bostäderna är
villor förstärks detta intryck genom grönskan
på tomterna. Små parker och gröna stråk
i bebyggelsen ger närhet till grönska och
avgränsning mot intilliggande bostadskvarter.
Detta ger intimitet och möjlighet till social
gemenskap.
omgivande natur i gröna stråk är viktig att
bevara. Dessa grönstråk är också viktiga
som spridningskorridorer för växter och djur.
Bevarande- och skötselplan som tagits fram
i det lokala naturvårdsprojektet ”Åtvidabergs
framtid – ekar och bebyggelse i samverkan”
ska tillämpas i kommunens fortsatta
planeringsarbete.
ÖREN
Genom de större grönområdena som
idrottsplatserna och parken kring kyrkorna får
de centrala grönområdena kontakt med tätortens
omgivande natur. Man kan röra sig i gröna stråk
genom orten men också genom dessa och ut till
grönområdena utanför bebyggelsen. Närheten
till vatten är viktigt. Bysjön med badplats och
gångvägar utmed stranden är en stor tillgång.
Gaturummen kan göras gröna genom
trädplanteringar men också genom att
bostadstomterna tillför grönska längs gatorna.
Nya alléer planteras med olika trädarter likt de
gamla som planterades under början av förra
seklet. De gamla alléerna består av framförallt
alm, ask, lönn och lind.
Med små gröna parker i och mellan
bostadskvarteren skapas lekytor och gränser
mellan kvarteren. Detta ger en visuell och
fysisk uppdelning av orten och förhindrar
upplevelsen av skalmässigt för stora
bostadsområden. Orten blir grön och fattbar.
Rekommendationer
Den nuvarande grönstrukturen är en av
Åtvidabergs tätorts stora miljötillgångar. Det
är viktigt att bevara och utveckla denna. Den
övergripande strukturen som innebär att man
kan röra sig mellan ortens inre delar och
VRÅNGHULT
KARTA - FÖRSLAG NATURMILJÖ
BERG
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
VÄSTANTORP
DJURGÅRDEN
BYSJÖN
EDBERGA
ADELSNÄS
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
HUMPA
ÅSTUGAN
Övergripande grönstruktur
i tätorten
48
FÖRSLAG
0
500
1000 m
KULTURMILJÖ
En av Åtvidabergs främsta tillgångar är ortens
historia. Denna är fortfarande avläsbar och ger
en unik kulturmiljö i form av byggnader och
anläggningar. Den tidigare historien är knuten till
kopparbrytningen och därefter framställningen
av koppar. Under 1800-talets första hälft växte
bruksamhället Åtvidaberg fram. Byggnader från
denna brukstid finns representerade i Verksgatan
och Stenhusgatan. En av ÖREN
de mera magnifika
byggnaderna är Stallet, uppfört 1856.
Rekommendationer
Kopparhanteringen ersattes av metall- och
träindustri strax efter sekelskiftet 1900.
Efterfrågan på arbetskraft ledde till en
befolkningsexpansion som kan avläsas ÖREN
i ett
ökat egnahembyggande. 1905 kom Åtvidabergs
första antagna stadsplan. Med trädgårdsstaden
och nationalromantiken som förebild byggdes
det nya Åtvidaberg. Denna tid är fortfarande
synlig i de centrala delarna av tätorten.
Vid exploatering och markingrepp ska
Länsstyrelsen kulturmiljöenhet kontaktas
för bedömning av om arkeologisk utredning
erfordras.
För att bevara Åtvidabergs särart är det viktigt
att inte bara bevara byggnader och byggda
miljöer utan också anläggningar som hör
till den industriella historien. En inventering
med bevarandeföreskrifter av miljöer och
byggnader bör göras för att fastställa de
kulturhistoriska värdena som finns, för att
ligga som underlag för framtida planläggning
och bygglovsprövning.
ÖRSÄTTER
Enligt miljömålet ”God bebyggd miljö” ska
värdefulla byggnader och miljöer senast år
2010 vara identifierade och ett programfinnas
för skydd av dessa värden. Samtidigt ska 25 %
av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt
skyddad. Åtvidaberg har påbörjat arbetet med
att reglera bland annat Verksgatan och Stallet
med omgivningar i detaljplan
VRÅNGHULT
KARTA - FÖRSLAG KULTURMILJÖ
BERG
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
VÄSTANTORP
DJURGÅRDEN
BYSJÖN
EDBERGA
ADELSNÄS
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
HUMPA
ÅSTUGAN
Värdefull kulturmiljö Trädgårdsstad
0
500
FÖRSLAG
1000 m
49
IDROTT, REKREATION & FRILUFTSLIV
Rekommendationer
Idrottsanläggningarna bevaras i sitt nuvarande
centrala läge. Då marktillgången är begränsad
kan inte någon ytterligare utvidgning ske
inom området.
Idrotten har stor betydelse för Åtvidaberg. Flera
centralt belägna idrottsanläggningar finns t ex
Kopparvallen, Kanonvallen och Edbergafältet.
Norr om Bysjön ligger Åtvidabergs golfbana
och norr om tätorten ligger Åtvidabergs ridhus.
Bysjön ger möjlighet till bad, fiske och båtliv
mitt inne i tätorten. Den omgivande naturenÖREN
ger möjlighet till vackra naturupplevelser både
längs promenadstigar och längs motionsspår.
Golfbanan ges möjlighet att växa mot väster.
Golfklubbens intresse och naturvårdsintressena
sammanvägs. Det vackra eklandskapet ger
förutsättningen för en tilltalande och vacker
golfbana.
Åtvidabergs campingplats har idag tillgång
till en begränsad yta väster om Edbergafältet.
Om efterfrågan på campingplatser ökar måste
campingplatsen flytta till ett nytt läge utanför
tätorten.
Skjutbanan nordväst om Nygård kan komma i
konflikt med såväl framtida bostadsbebyggelse
som den tänkta förbindelsen mellan riksväg
35 och Slevringevägen varför ny lokalisering
kan komma att behöva utredas.
DALSJÖN
KARTA - FÖRSLAG IDROTT & REKREATION
VRÅNGHULT
BERG
Ridanläggning
Skjutbana
FÅGELSÅNGEN
LÅNGBROTT
HALLAHOLM
NYGÅRD
EKSÄTTER
PRÄSTÄNGEN
GARPAN
UTSIKTEN
BASTHAGEN
HÅCKLÖ
CENTRUM
CENTRALA
VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET
GLAN
HÅCKLASJÖN
Expansion
golfbana
VÄSTANTORP
DJURGÅRDEN
BYSJÖN
EDBERGA
Övergripande
rekreationsområden
ADELSNÄS
VALKAREN
ÖSTANTORP
FISKARHAGEN
HUMPA
Befintlig golfbana
Befintlig skjutbana
Befintlig ridanläggning
50
FÖRSLAG
ÅSTUGAN
0
500
1000 m
Åtvidabergs golfbana
Kopparvallen
Foto: Peter Haglund, Åtvidabergs Golfklubb
Foto: Åtvidabergs FF
FÖRSLAG
51
KONSEKVENSER
Torghandel på Stortorget
Den fördjupade översiktsplanens konsekvenser
har sammanfattats i några frågeställningar.
Nedan beskrivs två scenarier, att framtidsbild
Åtvidaberg förverkligas och hur fjärde
storstadsregionen påverkar framtidsbilden
samt nollalternativet, att inte den fördjupade
översiktsplanens framtidsbild infrias.
FRAMTIDSBILD ÅTVIDABERG
Ett förverkligande av framtidsbild Åtvidaberg
innebär att tätorten utvecklas tillsammans med
fjärde storstadsregionen.
En större befolkning ger bättre förutsättningar
att upprätthålla en god offentlig service i form
av vård, skola och barnomsorg. Det möjliggör
även en god kommersiell service med butiker,
matställen, etc, som stärker Åtvidaberg centrums
attraktionskraft.
Ett utökat byggande skapar också nya
arbetstillfällen, direkt inom byggande och
anläggning och indirekt inom offentlig och
kommersiell service.
52
KONSEKVENSER
FJÄRDE STORSTADSREGIONEN
Det utbud av arbetstillfällen, kultur och kommers
som genereras inom fjärde storstadsregionen
är till gagn för Åtvidaberg. Det behövs en viss
befolkningsstorlek för ett brett utbud. Det kan
inte en mindre tätort som Åtvidaberg erbjuda.
Det kan däremot Fjärde storstadsregionen.
Genom att utveckla kommunikationerna så
underlättas pendling och utbyte. För Åtvidaberg
är det även oerhört viktigt att Tjustbanan
förbättras. Kvaliteter i form av närhet till
skola och omsorg, rekreation, butiker och
arbetstillfällen som Åtvidaberg kan erbjuda
blir än attraktivare med bättre möjligheter för
arbetspendling.
NOLLALTERNATIV
Om inte framtidsbild Åtvidaberg infrias stagnerar
utvecklingen. Det innebär att befolkningen inte
ökar, vilket i sin tur ger sämre möjligheter att
förbättra offentlig och kommersiell service. Det
ger också en svag bebyggelseutveckling.
Fokus bör vara att sköta och underhålla det redan
byggda i form av hus, parker och gator. Den
bebyggelseutveckling som sker bör ske genom
förtätning. På så sätt utnyttjas resurser i form
av gator och parker, offentlig och kommersiell
service effektivt.
Plankonsekvenserna är naturligtvis komplexa
och överlappar varandra. De blir också en
beskrivning av förändringar av nuvarande
förhållanden och ett fastläggande av befintliga
förhållanden. Nedan följer konsekvenserna
för den fördjupade översiktsplanen utifrån
aspekterna
•
•
•
•
Rumsliga konsekvenser
Sociala konsekvenser
Miljökonsekvenser
Ekonomiska konsekvenser
RUMSLIGA KONSEKVENSER
BEBYGGELSE
Översiktsplanen
föreslår
en
försiktig
utbyggnad av tätorten. Detta ska ske inom
och som komplement till nuvarande struktur.
Små grupper av byggnader anpassas till
omgivningens förutsättningar.
Åtvidabergs delning med industriområde,
järnväg och riksväg 35 kvarstår. Genom olika
åtgärder kan dock barriäreffekten minskas
som passagerna under eller över riksväg 35
och järnvägen gör. En utbyggnad av områdena
runt Resecentrum kan ytterligare minska
barriäreffekten.
En småskalig utbyggnad ger möjlighet att
bibehålla Åtvidabergs karaktär av ett samhälle
uppbyggt av små bostadsgrupper med mycket
grönska och anpassade till omgivningens
topografi. Bostäderna anpassas i utformning och
antal till efterfrågan. Olika upplåtelseformer ger
variation i utseende och täthet.
Befintligt centrum förstärks genom god
tillgänglighet och tillgång till ändamålsenliga
kommersiella lokaler. Sambandet mellan Gamla
Torget och Stortorget förstärks. Ett tydligt
centrum med ett brett utbud av kommersiell
service och samhällsservice men också bostäder
ger förutsättningar för konkurrenskraftiga
verksamheter.
För att kunna erbjuda bostäder i anslutning
till tätorten bör ett område vid sjön Örens
södra del utredas. Detta sammanfaller med
industriområdets expansion mot norr och
tätortens vattentäkt. En utredning bör fastställa
vilka prioriteringar som ska göras.
TRAFIK
Inom
tätorten
är
befintligt
trafiknät
förutsättningen för samhällets fortsatta
utveckling. Ett finmaskigt gatunät ger god
tillgänglighet och hög flexibilitet. Med befintlig
kvartersstruktur och planteringar längs gatorna
blir gaturummen ett tillskott och komplement
till den omgivande miljön.
Gatunätet och dess utformning är en del av
tätortens historiska arv som en av de första
så kallade trädgårdsstäderna. Denna kvalitet
utvecklas och tydliggörs vid nyexploateringar.
Med den genomförda ombyggnaden av
riksväg 35 genom tätorten har centrumdelen
kring Stortorget och Gamla Torget att kunnat
förenas och Järnvägsgatan integreras i tätortens
gatusystem.
Genom den nya förbindelsen mellan riksväg 35
och Slevringevägen via Gruvgatan har de inre
delarna av tätortens gatunät fått minskad trafik.
I ett längre tidsperspektiv kan en ny förbindelse
norr om och utanför nuvarande bebyggelse
behöva genomföras.
SOCIALA KONSEKVENSER
Tätortens struktur med mindre boendeområden
och ett tydligt centrum ger förutsättningar
att skapa en tydlig fysisk identitet. De små
boendeområdena ger social samhörighet och
kontroll.
Centralt belägna sport- och rekreationsområden
ger möjlighet till social samvaro och
välbefinnande men utgör också träffpunkter
som kan skapa sociala nätverk.
KONSEKVENSER
53
Med tillgång till olika boendeformer och närhet
till arbetsplatser och offentlig service, kommer
alla oavsett etnicitet, kön och ålder att kunna
verka och bo i tätorten.
Ortens historia avspeglar sig i tätortens
byggnader men också i ett rikt kulturliv.
Skolorna har tillkommit vid olika tidpunkter
och återspeglar tätortens utveckling. Facettens
bildningscentrum är inrymt i tidigare Facits
lokaler och beskriver hur den dåvarande
industriella verksamheten ändrats till utbildning
och nya kunskapsorienterade verksamheter.
Den mindre tätortens korta avstånd ger god
tillgänglighet till service och kommersiella
utbud. För vissa grupper är tillgången till
kollektivtrafik en viktig förutsättning för att
kunna ta del av samhällets utbud av kommersiell
och offentlig service.
MILJÖKONSEKVENSER
MILJÖ OCH EKOLOGI
Åtvidabergs tätort omges och innehåller ett flertal
naturvårdsområden. Dessa har klassats som
Natura 2000 områden, områden av riksintressen
och områden av lokal betydelse. När behovet att
finna lämplig mark för utbyggnad av bostäder
och behovet att utveckla och bevara naturoch kulturmiljövärden vägs samman tonar
en målkonflikt fram. För att utveckla tätorten
och erbjuda attraktiva boendemiljöer måste
naturvårdsintresset och behovet att exploatera
marken vägas samman. Då tätorten omges av
ett stort antal naturvårdsområden kommer även
förslag till perifera utbyggnader att komma i
konflikt med naturvårdsintresset. Planförslaget
innebär i första hand en expansion inom tätorten
för att uppnå de miljövinster som kommer av
minskad trafik och utnyttjande av befintlig
infrastruktur.
KULTUR
Åtvidabergs historia är starkt förknippad med
Sveriges industriella utveckling. Denna är
fortfarande synlig genom byggnader och i
samhällets planering. Ett flertal byggnader
har mycket stort kulturhistoriskt värde.
54
Planförslaget föreslår att en särskild inventering
med bevarandeföreskrifter görs.
Kring sekelskiftet 1900 lanserades i Sverige
begreppet Trädgårdsstaden. Åtvidaberg var en av
de först orterna som kom att planeras efter denna
tanke. Planförslaget anger att det ska läggas
stor vikt vid de områden som kan karaktäriseras
som en del av denna trädgårdsstad.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
För tätorten är en positiv befolkningsutveckling
nödvändig för att kunna erbjuda en bred
offentlig och kommersiell service. Utbudet
av den offentliga servicen är också beroende
av samhällets befolknings- och åldersstruktur.
Planförslaget ger möjlighet att erbjuda bostäder
för familjer med olika behov.
Behovet av mark och lokaler för verksamheter
säkerställs i området öster om riksväg 35.
I Facetten finns befintliga lokaler i direkt
anslutning till centrum som kan användas för
verksamheter och utbildning.
I ett samhälle som allt mer baseras på kunskap är
skolan en nyckelverksamhet. Tätorten erbjuder
inom bildningscentrumet Facetten gymnasial
och eftergymnasial utbildning.
Åtvidaberg är en del av regionen runt Linköping.
För att kunna erbjuda dem med arbetsplats
i Linköping ett boende i Åtvidabergs tätort
är kollektivtrafiken av avgörande betydelse.
Planförslaget innebär att fortsatta förbättringar
av Tjustbanan kan genomföras. Resecentrums
attraktivitet förbättras genom att det integreras
med tätortens centrum.
Planförslaget innebär att tätorten kan byggas ut,
utan att det behöver göras större investeringar,
då befintlig infrastruktur i hög grad kan
utnyttjas. Nya exploateringar ska bära sina egna
kostnader.
I planförslaget föreslås en ny förbifart norr
om tätorten. Förbifarten bör finansieras av
Åtvidabergs kommun och staten tillsammans.
MEDVERKANDE I PLANARBETET • PLANERINGSUNDERLAG
MEDVERKANDE I PLANARBETET
ÅTVIDABERGS KOMMUN
Dag Segrell, teknisk chef
Thomas Fehling, stadsarkitekt
Pär Ericsson, va-chef
Johan Gustavsson, gatuingenjör
Gun Holmgren, karttekniker
Bernt Persson, miljöskyddschef
Göran Börkén, kommunekolog
Klas Skytt, miljöskyddsinspektör
Mikael Henriksson, MKB och GIS-ansvarig
Jonny Schön, t.f. socialchef
Lotta Gylling, barn- och utbildningschef
Kerstin Massawe, planerings- och
utredningssekreterare
Bengt Wind, planeringssekreterare
Maria Andersson, assistent, bygg-, miljö- och
räddningsnämnden
KONSULTER
Per Nilsson, Viktoria Lundgren, Lisa
Setterdahl, Martin Heidesjö, Ulf Ranhagen,
SWECO FFNS
SAMRÅD HAR SKETT MED
Länsstyrelsen, Åtvidabergs Fjärrvärme AB och
Sydkraft ÖstNät AB m.fl.
PLANERINGSUNDERLAG
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Översiktsplan, Åtvidabergs kommun,
2001-07-06
Naturvårdsprogram för Åtvidabergs
kommun, antagandehandling, 2002-1128
Parkprogram för Åtvidaberg, 1997-10-15
Åtvidaberg Centrala Industriområdet
– utredning om förorenad mark,
Miljöteknik Bo Carlsson AB, 1999-0216
Klimatstrategi för Åtvidabergs kommun
2004
Åtvidabergs historia, ISBN 91-7372679-6
Riksintressen, Länsstyrelsen
Natura 2000, Naturvårdsverket
Åtvidaberg Kommunfakta 2004
En vision för Åtvidabergs kommun
– Åtvidaberg inför framtiden
Åtvidaberg ett hållbart samhälle,
Vision 2020, Ett första steg mot
en Lokal Agenda 21, antagen av
kommunfullmäktige 1999-12-17
•
•
•
•
•
•
Från objekt till subjekt - Åtvidabergs
handikappolitiska program, fastställt av
kommunfullmäktige 2004-10-28, §87
Informationspolicy för Åtvidabergs
Kommun
Näringslivsprogram för
Åtvidabergs kommun, bilaga 3 till
kommunfullmäktiges protokoll 2003-0327, § 68
Avfallsplan för Åtvidabergs kommun,
fastställd av kommunfullmäktige 200601-25
Åtvidabergs framtid – Ekar och
bebyggelse i samverkan, Åtvidabergs
kommun 2007.
MIFO-databas med GIS-skikt/tabell
för information om förorenade
områden inom Åtvidabergs kommun,
Länsstyrelsen Östergötland
MEDVERKANDE • PLANERINGSUNDERLAG
55