-
Handlingsplan mot våld i nära relationer
Datum: 2015-09-14, 2016-09-27
Version: 2
Dnr:
Handläggare
Gunnita Augustsson
Planeringsenheten
Regionsjukvården
0480-848 54
[email protected]
Sammanfattning
Våld i nära relationer är vanligt förekommande både i Sverige och
internationellt och många kvinnor och män har erfarenhet av det. Att utsättas
för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bidrar till ökad risk för olika former
av psykisk och fysisk ohälsa på både kort och lång sikt. Våld som orsak till
sjukdom och ohälsa bör undersökas för att man i enlighet med hälso- och
sjukvårdslagen ska kunna erbjuda god vård. Våld kan också vara en
bakomliggande orsak till ohälsa som resulterar i sjukskrivningar. Personal
inom hälso- och sjukvården samt tandvården ska ställa frågor till patienter
vid misstanke om våld i nära relation.
Handlingsplanens mål utgår från tre perspektiv – hälsofrämjande,
förebyggande och behandlande. Inom varje perspektiv beskrivs vilka
åtgärder som ska vidtas.
Våld i nära relationer ingår inte alltid som en obligatorisk del i
undervisningen/grundutbildningen för hälso- och sjukvårdspersonal.
Landstinget behöver därför ta ansvar för att personalen får en grundläggande
utbildning. Utöver detta kommer det att behövas en lokal rutin inom varje
verksamhet. Verksamhetschefen har som uppgift att följa upp att berörd
personal har tillräckligt kompetens och att frågor om våld ställas.
Innehåll
1
Bakgrund ........................................................................... 7
2
Uppdrag och syfte ............................................................ 8
3
Tillvägagångssätt ............................................................. 9
4
Beskrivning av nuläge ................................................... 10
5
Handlingsplan – aktiviteter ............................................ 12
5.1
Webbplats ........................................................................................ 13
5.2
Lokala rutiner ................................................................................... 13
5.3
Handlingsplan – våld i nära relation kopplat till
sjukskrivningsprocessen ............................................................................... 13
5.4
Handlingsplan – våld i nära relationer kopplat till könsstympning ... 14
5.5
All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i
nära relationer. .............................................................................................. 14
5.6
Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker
hälso- och sjukvården samt tandvården inom Landstinget i Kalmar län ...... 15
5.7
All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i kontakt
med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller
organisation hänvisning ska ske. .................................................................. 16
5.8
Aktiviteter i handlingsplan för Våld i nära relationer ........................ 16
6
Definitioner av våld ........................................................ 18
6.1
6.2
Socialstyrelsens definition av våld och utsatthet i nära relationer. .. 18
Förenta nationernas definition ......................................................... 18
7
Uppföljning ...................................................................... 19
8
Referenser ....................................................................... 20
9
Bilaga ............................................................................... 21
9.1
Deltagare i arbetsgruppen Bilaga 1 ................................................ 21
Handlingsplan mot våld i nära relationer
1 Bakgrund
Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter. Det inkluderar
alla typer av våld eller andra övergrepp som kan förekomma mellan närstående
i såväl heterosexuella som samkönade relationer, mellan syskon och i andra
familje- och släktrelationer samt våld och förtryck i hederns namn.
Både män och kvinnor utsätts för våld men våldsutsattheten ser olika ut.
Det är vanligare att kvinnor utsätts för grovt och upprepat våld i nära
relationer av en partner eller före detta partner. Våldet är ett
folkhälsoproblem och WHO (2013) uppger att våld och hot om våld är en
av de främsta orsakerna till kvinnors ohälsa i världen. Hot, våld, förtryck
eller kränkningar mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och
åldersgrupper. Denna handlingsplan är en del i landstingets
jämställdhetsarbete (Mål 4). Våldets negativa inverkan påverkar kvinnors
hälsa genom direkta skador och ger konsekvenser för hälsan senare i livet
och kan vara en bakomliggande orsak vid sjukskrivningar.
I landstingsplanen för 2015-2017 finns ett uppdrag att ta fram en handlingsplan
för våld i nära relationer i Landstinget i Kalmar län.
7
Handlingsplan mot våld i nära relationer
2 Uppdrag och syfte
Syfte
Att ta fram konkreta åtgärder för hur landstingets verksamheter ska
uppmärksamma förekomsten av våld i nära relationer.
Mål
Att presentera en handlingsplan för landstingets arbete med att minska våldet i
nära relationer.
Målgrupp
All personal som kommer i kontakt med våldsutsatta personer i sin verksamhet.
8
Handlingsplan mot våld i nära relationer
3 Tillvägagångssätt
Handlingsplanen har arbetats fram i samarbetet mellan representanter från
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Psykiatriförvaltningen,
Primärvårdsförvaltningen, Tandvårdsförvaltningen och Planeringsenheten.
Parallellt med arbetet med handlingsplanen har en webbsida lanserats på
ltkalmar.se.
9
Handlingsplan mot våld i nära relationer
4 Beskrivning av nuläge
Att vara utsatt för våld eller hot påverkar hälsan och hela livssituationen.
Enligt WHO är våld en av de främsta orsakerna till kvinnors ohälsa i
världen. Omfattande åtgärder krävs från samhället t ex hälso- och
sjukvården, socialtjänsten, rättsväsendet och frivilligorganisationer. Oavsett
uttryck är syftet med våldet detsamma: att etablera och utöva makt och
kontroll genom att skada och skrämma. Våld i nära relationer utmärker sig
från andra former av övergrepp då det ofta utövas under en längre period
(men kan även ske vid ett enskilt våldstillfälle) och tenderar att öka i
intensitet med tiden. Detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både
förväntat och till viss del accepterat inslag i den utsattas vardag.
Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer
söker sig till. Därför måste medvetenheten om våld som orsak till ohälsa
finnas där de utsatta söker vård. I dagsläget saknas riktade insatser till
förövaren. Inom hälso- och sjukvården behöver den terapeutiska kompetens
utvecklas som kan krävas vid behandling av våldsutövaren.
Enligt statistik från Brå (Brottsförebyggande rådet) uppger 7 % av befolkningen att de utsatts för brott i en nära relation. Andelen kvinnor och män
som utsatts är lika stor. Sett över en livstid uppger drygt 25 procent av
kvinnorna att de någon gång utsatts för brott i nära relation. Motsvarande
siffra för männen är knappt 17 procent. Av de kvinnor som utsattes för grov
misshandel under 2012, uppgav 29 procent att de varit i behov av sjukvård.
Motsvarande siffra för männen var drygt 2 procent. Ungefär en tredjedel av
de utsatta kvinnorna och en fjärdedel av de utsatta männen i kartläggningen
uppger att de har barn boende i sitt hushåll. Uppräknat på befolkningsnivå
motsvarar detta nästan 83 000 kvinnor och 67 000 män. Om det bor ett barn
i vart och ett av dessa personers hushåll innebär det att lika många barn, c:a
150 000, lever i hushåll där det förekommit någon form av våld under 2012.
Utsatthet för våld – koppling till hälsa
Att utsättas för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bidrar till ökad risk för
olika former av psykisk och fysisk ohälsa på både kort och lång sikt. I
Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) rapport ”Våld och hälsa – en
befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt
koppling till hälsa” framgår att
•
Bland både kvinnor och män som varit utsatta för allvarliga sexuella
övergrepp i barndomen eller i vuxen ålder var PTSD-symtom
(posttraumatiskt stressymptom) c:a tre till fem gånger vanligare än
bland andra.
•
Bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld
under barndomen eller i vuxen ålder var symtom på depression
dubbelt så vanlig som bland andra.
•
Utsatthet för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet var starkt kopplat
till självskadebeteende, som var mer än tre gånger vanligare hos de
utsatta kvinnorna och fem gånger så vanligt hos de utsatta männen
jämfört med bland andra.
10
Handlingsplan mot våld i nära relationer
•
Omkring var tredje kvinna och man som har varit utsatt för allvarligt
sexuellt eller fysiskt våld som vuxen rapporterade riskbruk av
alkohol vilket var ungefär dubbelt så vanligt som bland dem som
inte varit utsatta.
•
Bland dem som utsatts för allvarligt sexuellt våld i barndomen var
psykosomatiska symtom dubbelt så vanligt bland kvinnor och tre
gånger vanligare bland män jämfört med dem som inte varit utsatta.
•
Bland kvinnor i åldern 56-74 år som varit utsatta för allvarligt
sexuellt eller fysiskt våld var hjärtinfarkt två till fyra gånger vanligare än bland dem som inte varit utsatta.
•
Självmordstankar och självmordsförsök är signifikant vanligare
bland kvinnor som varit utsatta för våld.
11
Handlingsplan mot våld i nära relationer
5 Handlingsplan – aktiviteter
Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i både internationella, nationella och
regionala styrdokument. Det övergripande styrdokumentet för arbetet på
nationell nivå är Socialstyrelsen författningssamling (SOFS 2014:4) ”Våld i
nära relationer” SKL:s positionspapper ”För kvinnofrid – mot våld i nära
relationer” samt regeringens betänkande ”Strategi för mäns våld mot kvinnor”
som ska vara besvarad under hösten 2015.
Personer utsatta för våld i nära relationer söker ofta hälso- och sjukvården för
akut vård av skador men också indirekt för olika fysiska och psykiska eller
psykosomatiska symtom. Det innebär att personer som kommer till primärvård,
psykiatri, akutvård, mödrahälsovård, tandvård e t c kan vara eller ha varit
utsatta. Det är därför av vikt att det finns en bred och länsövergripande beredskap för det medicinska och psykosociala omhändertagandet av våldsutsatta
personer. Hälso- och sjukvårdens ansvar är att
•
•
•
•
•
•
Upptäcka personer som utsattas för våld
Behandla skador eller symtom
Dokumentera skador
Informera och motivera till stödinsatser
Samverka och hänvisa till adekvat instans
Anmäla till socialtjänsten om misstanke finns att barn far illa
Handlingsplanen ger personalen i landstinget tillgång till information som
behandlar våld i nära relationer. Innehållet och tillvägagångssättet finns
publicerat på en särskild webbplats under rubriken Våld i nära relationer på
ltkalmar.se. Webbsidan innehåller länkar till andra tillämpliga webbsidor. I
avtal som landstinget tecknar med privata vårdgivare skall skrivas in att den
privata vårdgivaren har att följa landstinget handlingsplan för våld i nära
relationer.
Handlingsplanen utgår från tre perspektiv – hälsofrämjande, förebyggande och
behandlande. All berörd personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom
om våld i nära relationer, fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos
alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården. All personal som
kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken
myndighet eller organisation man skall hänvisa. Våld i nära relationer ska tas
upp i sjukskrivningsprocessen och en särskild handlingsplan har utarbetats
inom sjukskrivningsmiljarden vilken är en del av detta arbete.
Handlingsplanens mål har som utgångspunkt tre perspektiv – hälsofrämjande,
förebyggande och behandlande
•
All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i
nära relationer.
•
Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker
hälso- och sjukvården samt tandvården inom Landstinget i Kalmar
län
•
All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i kontakt
med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet
eller organisation hänvisning ska ske.
I Sverige har vi en lag mot könsstympning
12
Handlingsplan mot våld i nära relationer
Nedan beskrivs de aktiviteter som skall genomföras för att nå
handlingsplanens mål.
5.1 Webbplats
I Landstinget i Kalmar län lanseras en webbplats för Våld i nära relationer
under hösten 2015. Webbplatsen innehåller utbildningsmaterial, rutiner,
uppgifter om vem ansvarar för vad, dokumentation, blanketter och länkar
till olika myndigheter och huvudmän. Under hösten 2015 påbörjar
Länsstyrelsen lanseringen av en webbportal där länets olika myndigheter
och andra organisationer kan vara länkade. T ex kan det röra sig om
Landstinget i Kalmar län, kommunerna i Kalmar län, Polisen,
Försäkringskassan, Kvinnojourer m fl.
Handlingsplanen redogör, på en övergripande nivå, för de aktiviteter som
ska utföras så att vård och omhändertagande för personer som varit utsatta
för våld i nära relationer förbättras.
Landstingets webbsida är avsedd att vara ett stöd och en vägledning när
lokala rutindokument för omhändertagande av våldsutsatta personer ska
utformas.
Nationellt centrum kvinnofrid (NCK) är ett kunskaps- och resurscentrum vid
Uppsala universitet som på regeringens uppdrag arbetar med att höja
kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor och att utveckla
metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor.
5.2 Lokala rutiner
Lokala checklistor/rutiner ska utarbetas inom respektive verksamhet och de
ska utgöra ett stöd i arbetet med våldsutsatta personer. Respektive
förvaltningschef har ansvar för att lokala rutindokument tas fram och införs
på klinik- och verksamhetsnivå. Verksamhetschefen ansvarar för att utse
ansvarig person inom området i sin verksamhet.
5.3
Handlingsplan – våld i nära relation kopplat till
sjukskrivningsprocessen
Att upptäcka och behandla våld är en viktig del i sjukskrivningsprocessen.
Forskning pekar på att våld i nära relation kan finnas som en dold
bakomliggande orsak till många och omfattande sjukskrivningar. Bland
våldsutsatta är sjukfrånvaro och konsumtion av vård relativt vanligt. Frågor
om våldsutsatthet bör rutinmässigt ställas i samband med sjukskrivning för
att kunna ge råd och stöd samt slussa till rätt omhändertagande.
Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan SKL (Sveriges
kommuner och landsting) och staten för att öka landstingens förutsättningar
att prioritera sjukskrivningsfrågan som en del i vård och behandling. Syftet
med miljarden är att utveckla kvaliteten och effektiviteten i
sjukskrivningsprocessen för kvinnor och män.
I överenskommelsen för sjukskrivningsmiljarden 2014-2015 betonas
utvecklandet av riktlinjer och handlingsplaner inom området våld i nära
relationer. En handlingsplan har tagits fram under 2015.
13
Handlingsplan mot våld i nära relationer
5.4 Handlingsplan – våld i nära relationer kopplat till
könsstympning
Enligt svensk lagstiftning är könsstympning förbjudet i Sverige. Kvinnlig
könsstympning omfattar alla ingrepp som innebär att förändra eller skada
det kvinnliga könsorganet av icke medicinska skäl där man bl a skär bort,
skadar eller syr ihop delar av det yttre könsorganet. Detta medför flera stora
risker och är ett allvarligt hälsoproblem, såväl fysiskt som psykiskt. Det kan
leda till allvarliga blödningar, cystor, infektioner, infertilitet, kronisk
smärta, liksom komplikationer vid förlossning
Könsstympning av kvinnor och flickor är en tusenårig tradition som
förekommer i länder i Afrika samt i några länder i Mellanöstern och Asien.
Det är inte en religiös tradition eller plikt utan en sedvänja som anses vara
ett sätt att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och heder.
Traditionen ser olika ut i olika länder och åldern då ingreppet utförs
varierar, liksom typen av ingrepp, omfattning, vem som utför det och
förklaringar till varför man gör det. Merparten könsstympas som barn.
Hälso- och sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med flickor och kvinnor
som varit utsatta för könsstympning genom att de söker vård för besvär som
direkt eller indirekt kan sättas i relation till könsstympning. Ingreppet kan
leda till olika allvarliga hälsoproblem med akuta eller långvariga
konsekvenser där fysiskt och psykiskt lidande kan vara av mycket allvarlig
karaktär. Det är då viktigt att ha fungerande lokala vårdkedjor.
En angelägen del i arbetet mot könsstympning är att hälso- och
sjukvårdspersonal skall vara lyhörda och våga ställa frågor om
könsstympning. Alla former av könsstympning är förbjudet enligt lag i
Sverige Det är därför av stor betydelse att personalen informera om att
könsstympning inte får utföras oavsett om samtycket lämnats till ingreppet
eller inte. Vid misstanke om könsstympning eller risk för könsstympning
skall en orosanmälan om barn som far illa göras till socialnämnden.
Hälso- och sjukvården är en viktig aktör i arbetet med att förebygga och
eliminera kvinnlig könsstympning. Lokala rutindokument som beskriver
samverkan mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten, skola, elevhälsa,
polis etc ska finnas liksom en plan för kompetensutveckling inom området.
5.5
All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom
om våld i nära relationer.
All berörd personal och alla politiker ska genomgå obligatorisk och av
landstinget fastställd webbutbildning inom området våldsutsatthet.
Kontinuerlig repetition av kunskapen och utbildningen ska ske i respektive
verksamhet. Utbildningsmaterial för kunskapsspridning finns på
landstingets webbsida ltkalmar.se. och på Navet där man kan ta del av
skriftligt utbildningsmaterial, litteraturförteckningar och utbildningsfilmer.
Den som är våldsutsatt ska ges möjlighet till enskildhet, inläggning,
kuratorskontakt eller motsvarande. Erbjud inläggning (även om de
kroppsliga skadorna inte motiverar det) för att motivera till att bryta upp
relationen och för att göra polisanmälan och ge skydd. Den våldsutsatta
behöver lugn och ro för att få distans till sin livssituation och tänka över t ex
riskerna för fortsatt våld, hur personen ska agera och vilken hjälp som kan
14
Handlingsplan mot våld i nära relationer
behövas. Vårdpersonalen ska göra en riskbedömning innan hemgång.
Riskbedömningen innebär att man diskutera med den våldsutsatta om
säkerhet och eventuell hotbild. Tala om för den våldsutsatta att det kan vara
en fara med att gå hem. Risken och vad man kommit överens om med den
våldsutsatta ska dokumenteras i patientjournalen under sökordet
våldsutsatthet.
Eftersom all personal inom landstinget ska ha kännedom om vilka rutiner
som gäller vid våld i nära relationer ska rutinerna tas upp som en naturlig
och självklar del vid introduktion av nyanställda. Verksamhetens rutiner
avseende våld i nära relationer.
All dokumentation kring patientbesöket ska samlas under sökordet
våldsutsatthet i patientens journal. Uppgifterna blir därmed skyddade i ejournalen.
Vid arbetsplatsträffar är det lämpligt att belysa och diskutera området våld i
nära relationer. Arbetsplatsträffen blir då ett naturligt diskussionsforum där
kollegor tar upp frågeställningar som rör våld i nära relationer och där
kollegor också kan stödja varandra.
5.6
Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla
som söker hälso- och sjukvården samt tandvården inom
Landstinget i Kalmar län
Våldsutsatta söker ofta hälso- och sjukvård för diffusa fysiska och psykiska
symtom som kan ha orsakats av våld. De berättar oftast inte spontant om
våldet eftersom de känner skam och rädsla och inte alltid sätter sina besvär i
samband med att de är eller har varit våldsutsatta. Fråga rakt på sak oavsett
orsaken till sjukvårds- eller tandvårdsbesöket. Ta även hjälp av de exempel
på frågor som finns. Fråga vad personalen i vården kan hjälpa till med.
Tänk på att anpassa frågorna till situationen. Beskriv vad våld är, fysiskt,
psykiskt, materiellt och sexuellt våld. Att identifiera och upptäcka våld i nära
relationer ska vara en del av sjukdomshistorien. Varje verksamhet ska i sina
lokala rutiner avgöra hur frågan om våldsutsatthet ska ställas till patienterna i
enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter.
Fråga om det finns barn i familjen. Barn som upplever våld har rätt till stöd
och hjälp. Personal inom hälso- och sjukvården och tandvården är skyldiga
att omgående anmäla till socialtjänsten om man får kännedom om att ett
ingripande till barnets skydd och/eller för stödinsatser, behöver göras. Gör
en anmälan till socialtjänsten om barn som far illa eller riskerar att fara illa.
Vid samtal med barn ska hänsyn tas till barnets mognad och ålder. Barn
berättar sällan för andra om vad de varit med om eller om de bevittnat våld,
bl a av rädsla och förvirring, lojalitet, skuld och skam. Det är därför
nödvändigt att den som för samtalet med barnet har kännedom om och kan
tolka de signaler som barnet ger uttryck för.
Våld i nära relationer kan vara en bakomliggande orsak till många långa
sjukskrivningar. Använd formuläret ”Frågor att besvara” som tagits fram för
15
Handlingsplan mot våld i nära relationer
rehabiliteringsprocessen. Vid sjukskrivning och i rehabiliteringsprocessen ska
frågan om våldsutsatthet ställas.
Ta hand om svaret och gör uppföljning. Följ de lokala rutiner som tagits fram
inom respektive verksamhet. Kontakta kommunernas socialtjänst, polisen och
hänvisa till kvinnojourer vid behov etc.
5.7
All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i
kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till
vem/vilken myndighet eller organisation hänvisning ska
ske.
Den våldsutsatta personen ska omhändertas med hög prioritet och
omedelbart ges vård och hjälpas vidare i vårdkedjan. Tillgången till skydd,
stöd och behandling ska prioriteras. Uppmuntra till polisanmälan och bistå
vid behov.
Intern och extern samverkan är viktig för att förbättra stödet till våldsutsatta
och deras barn så att insatserna inte motverkar varandra. Extern samverkan
behövs för att använda olika myndigheters och organisationers specifika
kunskaper och resurser för att bedriva ett gemensamt arbete vid våld i nära
relationer.
Vid sexuellt våld ska den nationella rutinen följas.
All personal inom hälso- och sjukvården har anmälningsskyldighet till
socialtjänsten (§ 14:1 SoL) om man får kännedom om, eller misstänker att,
ett barn under 18 år far illa. Anmälan kan också göras direkt till polisen.
Förvissa dig om att barnet är omhändertaget på ett tryggt och säkert sätt.
Det är barnets behov av insatser som är styrande.
Alla som har behov av insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och
Socialtjänstlagen (SoL) och som har behov av samordning ska erbjudas en
samordnad individuell plan (SIP). Samordning ska erbjudas då den ger ett
mervärde för personen utöver de insatser och den samverkan som redan
sker mellan verksamheternas personal. Behovet av samordning kan vara
särskilt stort för personer med omfattande och långvariga insatser. SIP
(samordnad individuell planering) ska övervägas.
Insatser som ges till våldsutsatta personer ska följs upp för att konstatera om
insatserna har lett till en förbättring för den enskilde. Det är i första hand
socialnämnden som ansvarar för en sådan uppföljning men det är också av
stor vikt att hälso- och sjukvården följer upp det medicinska och det
psykosociala omhändertagandet. Med detta följer självklart att
dokumentation ska ske i patientens journal under sökordet våldsutsatthet.
För rådgivning kan polis, socialtjänst och NCK:s kvinnofridslinje kontaktas
av vårdpersonal. Tänk på att du som tjänsteman ska vara anonym och inte
berätta vad du heter eller var ifrån du ringer.
5.8
Aktiviteter i handlingsplan för Våld i nära relationer
Aktivitet
Tidplan
16
Ansvar
Handlingsplan mot våld i nära relationer
Webbsida lanseras på lt.kalmar samt på
Navet
Handlingsplan inom
sjukskrivningsmiljarden
Utbildning av läkare och psykologer i
primärvården – Oskarshamns folkhögskola
(sjukskrivingsmiljarden)
Nya sjukskrivningskoordinator ges
utbildning kontinuerligt inom området
Webbportal lanseras av Länsstyrelsen dit
landstingets webbsida kommer att vara
länkad. (Även andra myndigheter och
organisationer kommer att vara länkade till
denna sida)
Cosmic uppgraderas med sökbegreppet
våldsutsatthet som innebär att uppgifterna i
patientens journal blir skyddade i ejournalen
Landstingets verksamheter arbetar fram
lokala rutindokument.
Hösten 2015
Webbutbildningar genomförs
17
2015-09-30
Emma Ryd
Planeringsenheten
Anne-Lie Gustafsson
Oktober 2015
Anne-Lie Gustafsson
Fortlöpande
Anne-Lie Gustafsson
Hösten
2015/våren 2016
Camilla Areskog
Länsstyrelsen
Hösten 2015
Jessica Lindgren och
Per Ingvarsson
2017
Verksamhetschefer
2017
Anette Eriksson och
Ingela Widell
Handlingsplan mot våld i nära relationer
6 Definitioner av våld
6.1 Socialstyrelsens definition av våld och utsatthet i nära
relationer.
Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt
ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli
förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta
kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld.
Fysiskt
Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Hit
hör också könsstympning.
Sexuellt våld
Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella
handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld.
Psykiskt
Direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld
mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.
Social utsatthet
Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa
släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.
Materiell/ekonomisk utsatthet
Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Det kan även
innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får
negativa konsekvenser för densamme.
Försummelse
Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i
vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som
undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost.
6.2 Förenta nationernas definition
Förenta nationernas (FN:s) definition (1993), av genusrelaterat våld ”varje
könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk
skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller
godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata
livet”.
18
Handlingsplan mot våld i nära relationer
7 Uppföljning
Uppföljning av aktiviteter i handlingsplanen sker genom att mäta
•
antalet personer som genomgått webbutbildningen
•
hur många som tagit fram lokala rutiner - senast under 2017
•
hur många användare som använt sökordet våldsutsatthet i Cosmic
•
antalet anmälda barn till socialförvaltningarna – KVÅ-kod.
•
antalet SIP vid våld i nära relationer - KVÅ-kod
19
Handlingsplan mot våld i nära relationer
8 Referenser
Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (NCK-rapport
2010:4) Nationellt centrum för kvinnofrid (2010).
Brott i nära relationer – en nationell kartläggning. Brå 2014:8. Brå (2015).
För kvinnofrid – mot våld i nära relationer, Positionspapper, SKL (2013)
Föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4).
Socialstyrelsen.
Handlingsplan för jämställd sjukskrivningsprocess inom
sjukskrivningsmiljarden., Landstinget i Kalmar län, (2015)
Kvinnofrid, rutiner och riktlinjer inom hälso- och sjukvården samt
tandvården vid fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, Landstinget i Kalmar län,
(april 2013)
Kvinnlig könsstympning – ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete,
Socialstyrelsen (juni 2016)
Multi-country study on women’s health and domestic violence against
women. (WHO) Initial results on prevalence, healthoutcomes and women’s
responses. (2005)
Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och
förtryck, Statens offentliga utredningar, SOU 2015:55, (2015)
Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns
våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. (NCK-rapport 2014:1) Nationellt
centrum för kvinnofrid (2014).
20
Handlingsplan mot våld i nära relationer
9 Bilaga
9.1
Deltagare i arbetsgruppen
Bilaga 1
Ingela Widell, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Länssjukhuset Kalmar
Anette Eriksson, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Västerviks sjukhus
Stina Karlsson, Psykiatriförvaltningen, Kalmar
Lena Olsson, Primärvården, Västervik
Patrik Glasberg, Primärvårdsförvaltningen, Kalmar
Lennart Israelsson, Tandvårdsförvaltningen, Västervik
Emma Rydh, Planeringsenheten, Kalmar
Anne-Lie Gustavsson, Planeringsenheten, Kalmar
Gunnita Augustsson, Planeringsenheten, Kalmar
21
