Kartläggning av potentiellt
miljöskadliga subventioner
En handledning
Uppdaterad april 2014
NATURVÅRDSVERKET
Innehåll
1 INLEDNING
3 2 DEFINITIONER
4 3 KARTLÄGGNING STEG FÖR STEG
6 4 REFERENSER
10 BILAGA 1 VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN
11 BILAGA 2 EXEMPEL PÅ REDOVISNING
25 2
1
Inledning
Bakgrund
En subvention är ett ekonomiskt styrmedel som kan användas för att främja en viss
typ av produktion eller konsumtion. Exempel på subventioner är olika typer av
direkta bidrag och stöd, skattelättnader och undantag från regler. Subventioner kan
förutom sin avsedda effekt även leda till oönskade effekter. De kan t.ex. bidra till
negativa miljöeffekter genom att påverka beteenden som leder till mer avfall, större
utsläpp, ökad resursutvinning eller negativ påverkan på biologisk mångfald.
Internationellt arbete för att minska miljöskadliga subventioner pågår bland annat
inom OECD, G20 och EU. Enligt Europeiska kommissionens Färdplan för ett
resurseffektivt Europa (KOM(2011) 571 slutlig) ska miljöskadliga subventioner ha
fasats ut senast år 2020, med beaktande av påverkan på svaga grupper. I
Europeiska kommissionens meddelande ”Annual Growth Survey 2013” (Brussels,
28.11.2012 COM(2012) 759 final) upprepas att miljöskadliga subventioner bör
fasas ut.
Kartläggning av subventioner innebär att identifiera subventioners negativa
miljöeffekter, granska subventionernas måluppfyllelse utifrån deras huvudsyften,
samt granska subventionernas mål. Att kartlägga hur subventioner påverkar miljön
kan, förutom att förbättra miljökvaliteten, öka subventioners måluppfyllelse, bidra
till transparens och minska trycket på statsbudgeten. Kartläggning kan därmed
bidra till att resurser används effektivare (Umweltbundesamt 2011).
Syfte
Den här handledningen riktar sig till myndigheterna inom miljömålssystemet.1
Syftet är att den ska vara ett stöd för myndigheterna i deras uppdrag att identifiera
och bedöma icke-skatterelaterade potentiellt miljöskadliga subventioner inom sina
respektive verksamhetsområden.
Handledningen är skriven på en övergripande nivå. Specifika behov av vägledning
som kan finnas till följd av myndigheternas olika verksamhetsområden eller
subventionernas olika karaktär ryms inte inom ramen för denna handledning.
1
Boverket, Energimyndigheten, Exportkreditnämnden, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten,
Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konsumentverket, Livsmedelsverket,
Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för tillväxtpolitiska
utvärderingar och analyser, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sida, Sjöfartsverket,
Skogsstyrelsen, Skolverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska
undersökning, Tillväxtverket, Trafikverket och Transportstyrelsen.
3
2
Definitioner
Vad är en subvention?
En definition av subvention som ofta används i policysammanhang är:
“Ett resultat av en statlig insats som ger en fördel för konsumenter eller
producenter, för att komplettera deras inkomst eller sänka deras kostnader.”
(OECD 2005)
Denna definition är bred och inkluderar direkta bidrag och stöd såväl som
exempelvis skattelättnader och undantag från regler. Det finns dock ingen
vedertagen definition för vad som mer konkret räknas som en subvention. Vilken
definition som används beror på syftet med analysen. Här avgränsas
kartläggningen till icke-skatterelaterade subventioner. Kartläggningen omfattar
med andra ord endast subventioner som inte hanteras genom skattesystemet. Ickeskatterelaterade subventioner omfattar direkta transfereringar, såväl som begränsat
försäkringsansvar, handels-/certifikatsystem och undantag från regler. I första hand
fokuserar handledningen på budgetrelaterade subventioner, dvs. utbetalningar som
går via myndigheternas budget. Definition av ”budgetrelaterad subvention” i
denna handledning lyder:
”Utbetalning från myndigheten till företag, individer, organisationer, kommuner
eller landsting i syfte att främja en viss typ av konsumtion eller produktion.”
Definitionen omfattar transfereringar till aktörer i och utanför Sverige. SCB
använder samma definition i miljöräkenskaperna.
I andra hand bör dessutom undantag från regler, begränsat försäkringsansvar och
handels-/certifikatsystem inkluderas i kartläggningen.
Vad är en miljöskadlig subvention?
Det finns inte heller någon vedertagen definition för vad en miljöskadlig
subvention är. Kartläggningen utgår från OECD:s definition som är den vanligast
förekommande i policysammanhang:
”En subvention kan definieras som miljöskadlig om den uppmuntrar till att mer
miljömässig skada sker än vad som hade varit fallet utan subventionen.”
(OECD 2002)
4
Potentiellt miljöskadliga subventioner
Eftersom syftet med kartläggningen är att identifiera och bedöma de negativa
effekter på miljön som subventioner kan leda till, används begreppet potentiellt
miljöskadliga subventioner.
Miljöeffekter i och utanför Sverige
En subvention kan ha miljöeffekter i Sverige och/eller utanför Sveriges gränser.
Målet med miljöpolitiken är att de stora miljöproblemen ska vara lösta i Sverige till
nästa generation samt att detta sker ”utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem
utanför Sveriges gränser” (prop. 2009/10:155). Handledningen omfattar därför
miljöeffekter både i och utanför Sverige.
Direkta miljöeffekter
Kartläggningen är avgränsad till direkta miljöeffekter. Indirekta miljöeffekter som
exempelvis hälsoeffekter, exkluderas. Att skilja mellan direkta och indirekta
effekter på miljön är inte helt enkelt, då både subventionens syfte men även hur
den används av mottagarna har betydelse. Dessutom uppstår vissa miljöeffekter
inte omgående utan visar sig först på längre sikt – dvs. vissa miljöeffekter är mer
direkta än andra, vilket försvårar bedömningen. Till exempel har en subvention till
marknadsföring av turism i fjällvärlden inte direkta miljöskadliga effekter.
Marknadsföringen kan dock på sikt leda till att t.ex. snöskoter-körning ökar, vilket
bl.a. kan påverka den biologiska mångfalden negativt. Om subventionen däremot
ges i form av finansiellt stöd till att utveckla turistaktiviterer som påverkar miljön
negativt har subventionen en direkt miljöskadlig effekt.
Subventioner med miljöfrämjande syfte
Även subventioner med miljöfrämjande syfte kan ha negativa effekter på miljön
och ska ingå i kartläggningen. Ett exempel på en sådan subvention är
elcertifikatsystemet som syftar till att öka produktionen av förnyelsebar el för att
minska utsläppen av växthusgaser. Småskalig vattenkraft är ett av energislagen
som gynnas av systemet. Dock gynnas endast en liten del av den totala
kraftproduktionen från småskalig vattenkraft, samtidigt som utbyggnaden av
kraftstationer i små vattendrag också innebär problem för vattenlevande djur och
växter. Till exempel kan dammar, kraftverk och regleringsmagasin skapa
vandringshinder, vilket gör att lekvandrande fiskar inte kan ta sig mellan lek- och
uppväxtområden (Naturvårdsverket 2012).
5
3
Kartläggning steg för steg
Handledningen är indelad i fem faser. För varje fas finns ett antal steg med
frågor att svara på.
Identifiera
Beskriv
Bedöm
Utveckla
•Vilka subventioner administrerar myndigheten?
•Vilka av dessa kan vara miljöskadliga?
•Vad är subventionens syfte?
•Vem gynnas av subventionen?
•Uppfyller subventionen sitt syfte?
•Hur påverkar subventionen miljön?
•Hur kan subventionens negativa miljöpåverkan
minskas?
•Redovisa kartläggningen.
Redovisa
Att tänka på när kartläggningen genomförs
Denna handledning är främst tänkt att användas för kvalitativ bedömning,
men subventionernas effekter på miljön kan kvantifieras då myndigheten
anser det möjligt att göra detta.
Ange källor till de uppgifter som lämnas för transparens och möjlighet till
uppföljning.
Om information saknas för att kunna svara på en fråga, skriv:” information
saknas”. Denna information är också viktig inför framtida arbete med
potentiellt miljöskadliga subventioner.
6
Identifiera
I denna fas identifieras vilka subventioner myndigheten administrerar och vilka av dessa som
kan vara miljöskadliga.
Steg 1
Definitionen av budgetrelaterad subvention som används i
Identifiera de
denna kartläggning:
subventioner
”Utbetalning från myndigheten till företag, individer,
myndigheten
organisationer, kommuner eller landsting i syfte att främja en
administrerar.
viss typ av konsumtion eller produktion.”
Definitionen omfattar transfereringar till aktörer i och utanför
Sverige.
Utgå från myndighetens anslagsredovisning.
Sök efter anslagsposter klassade som ”lämnade
bidrag” till företag, individer, organisationer,
kommuner eller landsting.
Gå igenom anslagsposterna för att avgöra om det rör
sig om en subvention enligt definitionen ovan.
Regleringsbrev, budgetproposition och
förordningstexter kan bidra med ytterligare
information.
Inventera även undantag från regler, begränsat
försäkringsansvar och handels-/certifikatsystem som
myndighetens administrerar.
Steg 2
Gå igenom aktiviteterna nedan. Påverkar subventionen:
Identifiera de
□
Transporter
subventioner som kan
□
Energianvändning och energiproduktion
vara miljöskadliga.
□
Byggande och boende
□
Användning av kemikalier, farliga ämnen,
bekämpningsmedel eller mediciner
□
Uppkomst eller hantering av avfall
□
Förbränning
□
Användning av arbetsmaskiner
□
Användning av gödsel
□
Markanvändning
□
Användning av ozonnedbrytande ämnen
□
Hantering av radioaktivt material
□
Djurhållning
□
Avlopp och slam
□
Vattenanvändning
□
Fiske
□
Skogsbruk
Om subventionen påverkar någon eller några av aktiviteterna ovan kan den ha negativ
miljöpåverkan och bör bedömas vidare. Gå vidare till steg 3 med dessa subventioner.
Om subventionen inte påverkar någon av aktiviteterna eller endast påverkar i ringa
omfattning behöver den inte bedömas vidare.
7
Beskriv
I denna fas beskrivs subventionens syfte och aktualitet.
Steg 3
Subventionens namn
Beskriv subventionens
Vad är syftet med subventionen?
syfte, mål, storlek och
Till vem riktar sig subventionen enligt dess syfte?
målgrupp
När infördes subventionen?
Vilken är den senaste eller planerade förändringen av
subventionen?
Är subventionens syfte fortfarande aktuellt?
Hur stor är subventionen i kr per år?
För budgetrelaterade subventioner: Ange faktiskt
utbetalat belopp för det senaste året, dvs. själva
utgiften i budgeten. Om subventionen är ett
strukturstöd som löper över flera år, ange utbetalt
belopp för perioden.
Bedöm
I denna fas bedöms subventionens måluppfyllelse och miljöpåverkan.
Steg 4
Bedöm subventionens
måluppfyllelse.
Uppfyller subventionen sitt syfte? Beskriv hur.
Finns studier eller analyser om subventionens
måluppfyllelse? Vilka?
Steg 5
Gör en kvalitativ bedömning av subventionens miljöpåverkan
Bedöm hur
genom att använda verktyget för bedömning av miljöpåverkan.
subventionen påverkar
Verktyget finns i bilaga 1.
miljön.
Vilka aktiviteter påverkas av subventionen?
Vilka miljöeffekter leder aktiviteterna till? Negativa och
positiva.
Vilka miljökvalitetsmål påverkas?
Finns miljövillkor kopplade till subventionen? Om ja,
vilka?
Finns studier eller analyser om subventionens
miljöpåverkan? Om ja, vilka?
Finns information kring hur stor miljöpåverkan är? Om
ja, ange denna information.
Gå vidare med de subventioner som bedömts kunna ha negativ miljöpåverkan till steg 6.
Om subventionen bedömts som icke potentiellt miljöskadlig, gå vidare till steg 7.
8
Utveckla
I denna fas föreslås sätt att minska subventionens miljöpåverkan.
Steg 6
Om bedömningen visar att subventionen har negativa effekter
Utveckla sätt att minska
på miljön, men att subventionens syfte är aktuellt, föreslå hur
subventionens
syftet kan nås med minskad negativ miljöpåverkan.
miljöpåverkan.
Det kan t.ex. innebära att ta fram miljövillkor, förändra
nuvarande villkor eller ta bort villkor.
Redovisa
I denna fas redovisas kartläggningen.
Steg 7
Alla subventioner identifierade i steg två ovan listas med namn
Redovisa resultatet av
(inklusive anslagspost) och motivering. Se bilaga 2a för
kartläggningen.
exempel.
För de subventioner som beskrivits och bedömts mer
detaljerat, se bilaga 2b för exempel på redovisning.
9
4
Referenser
Europeiska kommissionen (2012). ”Annual Growth Survey 2013”. (Brussels,
28.11.2012 COM(2012) 759 final).
Europeiska kommissionen (2011). Färdplan för ett resurseffektivt Europa.
(KOM(2011) 571 slutlig).
IEEP (2009). Environmentally harmful subsidies (EHS): Identification and
Assessment, Final report. Institute for European Environmental Policy (IEEP),
November 2009.
Naturvårdsverket (2012). Potentiellt miljöskadliga subventioner. Förstudie från
2005 – uppdaterad 2011. Rapport 6455, Naturvårdsverket januari 2012. ISBN 97891-620-6455-6.
Naturvårdsverket (2011). Förslag till verktyg för bedömning av miljökonsekvenser
i samband med konsekvensutredningar vid regelgivning. Skrivelse med anledning
av regeringsuppdrag. Naturvårdsverket 2011.
OECD (2005). Environmentally Harmful Subsidies: Challenges for Reform. ISBN
92-64-01204-4.
OECD (2003). Environmentally Harmful Subsidies – Policy Issues and Challenges.
ISBN 92-64-10447-X.
OECD (2002). Environmentally harmful subsidies: Barriers to sustainable
development by David Pearce. OECD Workshop on Environmentally harmful
subsidies. Paris 7-8 November 2002.
Prop. 2009/10:155. Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete.
Sweco Gröner (2008). Kartlegging av statlige tilskuddsordninger (postene 70-89)
med miljøskadelige konsekvenser. Finansdepartementet, Sweco Grøner, mars 2008.
Umweltbundesamt (2011). Environmentally Harmful Subsidies in Germany,
Update 2010, Federal Environment Agency.
Under utformningen av handledningen har synpunkter inhämtats från Nils
Eklundh, Ekonomistyrningsverket och Viveka Palm, Statistiska centralbyrån.
Internationellt har kontakt hållits med Ronald Steenblick, OECD, Manfred
Rosenstock, Kommissionens DG Miljö och Lea Köder, Umweltbundesamt
(Tysklands Naturvårdsverk).
10
Bilaga 1. Verktyg för bedömning
av miljöpåverkan
Bedömningen av subventionernas miljöpåverkan görs för varje miljökvalitetsmål
och utgår från Naturvårdsverkets tidigare förslag för bedömning av miljöpåverkan
(Naturvårdsverket 2011). Sveriges 16 miljökvalitetsmål finns beskrivna nedan, se
s. 12. Det ursprungliga förslaget har anpassats för att passa kartläggningens syfte.
För varje miljökvalitetsmål finns frågor kopplade till några av de aktiviteter som
har störst påverkan på det aktuella målet. Frågorna är ingen komplett checklista
utan ska ses som en hjälp att identifiera vilka aktiviteter som ger vilken typ av
miljöpåverkan. Även aktiviteter som inte räknas upp kan alltså vara viktiga att
uppmärksamma. Många små aktiviteter kan sammantaget ha stor betydelse för
miljöpåverkans storlek.
När man går igenom frågorna bör man generellt fundera på om subventionen
påverkar miljön i andra länder. Miljökvalitetsmålen fokuserar främst på Sverige,
men verktyget kan ändå användas för bedömning av subventioner till aktörer
utanför Sverige. De exempel på aktiviteter och relevanta frågeställningar som finns
för respektive mål, är relevanta för att bedöma hur miljön påverkas i andra länder.
Gör så här:
1. Börja med att identifiera vilka aktiviteter som subventionen påverkar, se
vänsterspalten nedan.
2. Gå sedan vidare till respektive miljökvalitetsmål och bedöm hur subventionen
påverkar miljön, se högerspalten nedan.
Aktivitet
Miljökvalitetsmål
Transporter
Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig
försurning, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande
kust och skärgård, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö,
Skyddande ozonskikt
Energianvändning och
Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig
energiproduktion
försurning, Levande sjöar och vattendrag, Storslagen
fjällmiljö, Ingen övergödning, God bebyggd miljö
Byggande och boende
Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö
Användning av
Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Levande sjöar och
kemikalier, farliga
vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt
ämnen, bekämpnings-
levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt
medel eller mediciner
växt- och djurliv, Skyddande ozonskikt, God bebyggd miljö
Uppkomst eller
Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Skyddande
hantering av avfall
ozonskikt, God bebyggd miljö
11
Förbränning
Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig
försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning
Användning av
Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning,
arbetsmaskiner
Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt
odlingslandskap
Användning av gödsel
Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Giftfri
miljö, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Grundvatten
av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård,
Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap
Markanvändning
Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av
god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård,
Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen
fjällmiljö, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv
Användning av ozon-
Skyddande ozonskikt, Begränsad klimatpåverkan
nedbrytande ämnen
Hantering av radioaktivt
Säker strålmiljö
material
Djurhållning
Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap
Avlopp och slam
Giftfri miljö, Ingen övergödning
Vattenanvändning
Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet
Fiske
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Skogsbruk
Begränsad klimatpåverkan, Myllrande våtmarker, Levande
skogar
Miljökvalitetsmålen
Begränsad klimatpåverkan ................................................... s. 13
Frisk luft ................................................................................... 14
Bara naturlig försurning ........................................................... 14
Giftfri miljö ............................................................................... 15
Skyddande ozonskikt .............................................................. 16
Säker strålmiljö ........................................................................ 17
Ingen övergödning ................................................................... 17
Levande sjöar och vattendrag ................................................. 18
Grundvatten av god kvalitet ..................................................... 19
Hav i balans samt levande kust och skärgård ......................... 19
Myllrande våtmarker ................................................................ 20
Levande skogar ....................................................................... 21
Ett rikt odlingslandskap ........................................................... 21
Storslagen fjällmiljö ................................................................. 22
God bebyggd miljö .................................................................. 22
Ett rikt växt- och djurliv ............................................................ 23
12
Begränsad klimatpåverkan
Mål
Målet är att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s
ramkonvention för klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att
människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett
sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras,
livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte
äventyras.
Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger
utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört
med 1990. Den globala ökningen av medeltemperaturen ska begränsas till högst
2°C jämfört med den förindustriella nivån. Visionen är att Sverige år 2050 inte ska
ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Beskrivning
Klimatet har förändrats under de senaste 150 åren. De flesta är överens om att det
delvis beror på att koldioxid och andra så kallade växthusgaser släpps ut i
atmosfären från människans olika verksamheter.
Aktiviteter, verksamheter och sektorer som bidrar till utsläpp av växthusgaser.
Handel med utsläppsrätter för koldioxid omfattar drygt 730 svenska anläggningar
inom industri och energiproduktion. Den handlande sektorn omfattar cirka 30 % av
svenska utsläpp i ett produktionsperspektiv. De största sektorerna är Industrin
(förbränning och processer) cirka 14 % samt El och värmeproduktion 8 %. Inom
industrin står följande verksamheter för de största utsläppen: järn och stål, mineral
och gruvnäring, raffinaderier, massa och papper samt kemikalieindustrin.
Största sektorn i den icke handlande sektorn är inrikes transporter vars utsläpp
utgör cirka en tredjedel av de totala utsläppen eller cirka hälften av utsläppen från
den icke handlande sektorn. Näst störst är jordbrukssektorn som står för cirka 7 %
av de totala utsläppen eller cirka 20 % av den icke handlande sektorns utsläpp.
Klimatmålet fokuserar på halten växthusgaser och på temperaturförändringen. För
att klara de målen behöver utsläppen av växthusgaser minska men man kan även
påverka halten och temperaturen genom att t.ex. öka upptaget av koldioxid i biomassa, samt öka mängden kol i mark, sediment och hav.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Begränsad
klimatpåverkan samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Mängden använd energi och andelen fossil energi respektive el i Sverige?
• Transportarbetet (t.ex. persontransporter och godstransporter med bil, lastbil,
flyg och fartyg)?
• Transportarbetets energieffektivitet?
• Matkonsumtionen? Mängden växthusgaser som maten ger upphov till beror på
vilken mat det är fråga om, hur den produceras, avståndet från produktion till
konsumtion samt hur den transporteras.
13
• Den totala ytan för bostäder och lokaler, hur energieffektiva de är samt
användningen av fossil energi till uppvärmning, varmvatten, el etc.?
• Användningen av järn, stål och cement?
• Användningen av petrokemiska produkter och kemikalier?
• Odlingen på organogena jordar (t.ex. torv)?
• Återanvändningen och återvinningen av framförallt plast och metall?
• Hanteringen av avfall (t.ex. metan från avfallsdeponier och dikväveoxid från
avfallsvatten)?
Frisk luft
Mål
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte
skadas.
Beskrivning
Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt och medför i medeltal
flera månaders förkortad livslängd. Skogens träd och jordbrukets grödor skadas av
ozon vilket medför stora kostnader.
Exempel på skadliga ämnen och partiklar som är av betydelse för
miljökvalitetsmålet Frisk luft: kväveoxider, flyktiga organiska ämnen,
benso[a]pyren, marknära ozon och partiklar (t.ex. från transporter,
industriproduktion och från energisektorn).
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Frisk luft
samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Transportarbetet (t.ex. resor och godstransporter med bil, lastbil, flyg och
fartyg)?
• Användningen av arbetsmaskiner som med förbränningsmotorer?
• Användningen av dubbdäck?
• Halkbekämpningen på vägar?
• Förbränningen av bränslen (t.ex. trä/ved, olja, diesel, bensin)?
• Användningen eller hanteringen av lösningsmedel eller andra lättflyktiga
organiska ämnen?
Var utsläppen av luftföroreningar sker har betydelse för koncentrationen av och
exponeringen för luftföroreningar. För luftföroreningar från vägtrafiken har
närheten till trafik störst betydelse för människors exponering. Vid
långdistanstransport av luftföroreningar av t.ex. marknära ozon spelar närheten till
utsläppskällor en mindre roll.
Bara naturlig försurning
Mål
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen
för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka
14
korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem,
arkeologiska föremål och hällristningar.
Beskrivning
Trots att försurningen i Sverige har minskat är fortfarande många sjöar och
vattendrag försurade och marken har inte återhämtat sig från tidigare stort
försurningstryck.
Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för
försurningen. Skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket, dvs. inte
bara genom nedfallet av försurande luftföroreningar.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Bara naturlig
försurning samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Transportarbetet (t.ex. resor och godstransporter med bil, lastbil, flyg och
fartyg)?
• Användningen av arbetsmaskiner som drivs med förbränningsmotorer?
• Förbränningen av bränslen (t.ex. trä/ved, olja, diesel, bensin)?
• Användningen och hanteringen av gödsel?
• Markanvändningen som i sin tur påverkar markens alkalinitet och
buffringsförmåga. (t.ex. genom övergång från löv till gran, ökat uttag av grenar
och toppar samt stubbar, ökad kvävegödsling)?
• Försurningsbegränsande åtgärder som t.ex. kalkning av sjöar och vattendrag?
Merparten av det försurande nedfallet i Sverige kommer från andra länder.
Påverkar subventionen utsläpp av försurande ämnen i andra länder som sedan
påverkar Sverige eller andra länder?
Giftfri miljö
Mål
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska
inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära
bakgrundsnivåerna.
Beskrivning
Målet handlar om ämnen som kan utgöra hot mot hälsa eller miljö. Farliga ämnen
används i samhället och sprids till miljön. Människor och natur exponeras för
farliga ämnen. Syftet är att minska spridningen och exponeringen av farliga ämnen
och att fasa ut användningen av särskilt farliga ämnen.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö
samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Människors och miljöns exponering för hälso- och miljöfarliga ämnen?
15
• Användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen i kemiska produkter, material
och varor, i hushåll, offentlig sektor eller privata näringslivet?
• Hanteringen av hälso- och miljöfarliga ämnen i kemiska produkter, material och
varor, i hushåll, offentlig sektor eller privata näringslivet?
• Hanteringen av avfall innehållande hälso- och miljöfarliga ämnen?
• Information och kunskap om kemiska produkters risker och hanteringen av
dem?
• Användningen och hanteringen av särskilt farliga ämnen, dvs. ämnen som är
långlivade (persistenta), bioaccumulerande, biomagnificerande, cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, hormonstörande eller kraftigt
allergiframkallande? Exempel på särskilt farliga ämnen är kvicksilver, kadmium
och bly.
• Hanteringen och användningen av bekämpningsmedel och läkemedel?
• Det oavsiktliga bildandet av farliga ämnen samt spridningen av dem? Exempel
är ämnen som kan bildas vid förbränning av sopor och vid tillverkning av
kemiska produkter.
Skyddande ozonskikt
Mål
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning.
Beskrivning
Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga
UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut.
Hos människor ökar risken för t.ex. hudcancer, nedsatt immunförsvar och starr.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Skyddande
ozonskikt samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen som halogenerande klorfluorkarboner
CFC, HCFC och lustgas?
• Omhändertagandet av gamla varor och produkter med ozonnedbrytande ämnen
i isoleringsmaterial, kylanläggningar, värmepumpar och i halonbaserade brandsläckare?
• Användningen av kväverikt gödselmedel och mark på ett sådant sätt att lustgas
bildas och avges?
16
Säker strålmiljö
Mål
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga
effekter av strålning.
Beskrivning
I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen
och från radioaktiva ämnen i marken och vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder
för att skapa och dra nytta av strålning, till exempel genom att använda
röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålningen kan
alltså vara till nytta, men den kan också orsaka skada.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Säker
strålmiljö samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Utsträckningen människor utsätter sig för solens UV-strålar (hur mycket
människor solar, hur de skyddar sig mot solen, när på dygnet de solar, vilken
breddgrad de solar på, särskilt känsliga gruppers solvanor)?
• Utsträckningen människor utsätter sig för UV-strålning på solarier?
• Hanteringen av radioaktivt material och radioaktiva risker, inklusive risker i
sjukhusmiljö och på laboratorier samt risker med kärnkraft och kärnvapen?
• Mängden radioaktivt material som används i samhället och hur mycket som
släpps ut i naturen?
• Hanteringen av radioaktivt avfall t.ex. kärnbränsle, avfall från kärnkraftverk och
sjukhus, avfall från hushåll (t.ex. vissa typer av brandvarnare)?
• Utsträckningen människor exponeras för radiofrekventa- och kraftfrekventa
elektromagnetiska fält?
Ingen övergödning
Mål
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan
på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till
allsidig användning av mark och vatten.
Beskrivning
Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet.
Genom exempelvis nedfall från luften hamnar kväveoxider från trafik och
kraftverk och ammoniak från djurhållning i miljön.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Ingen
övergödning samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Användningen eller hanteringen av gödsel inom jord- eller skogsbruket (t.ex.
vår- och höstbearbetning, miljöhänsyn vid vatten)?
• Markanvändningen på ett sådant sätt att kväve frigörs (t.ex. att kväve frigörs vid
avverkning)?
17
• Djurhållningen av t.ex. kor och grisar (t.ex. att den kväverika gasen ammoniak
avges från träck och urin i djurstallarna och vid spridning av stallgödsel)?
• Mängden eller hanteringen av vattenbruk?
• Hanteringen av avloppsvatten och slam? Funktionen på enskilda
avloppsanläggningar och anslutningen av kommunala anläggningar? BDThanteringen på fartyg och toaletthanteringen på fritidsbåtar?
• Utsläppen av kväveoxider från transporter (vägtransporter, sjöfart, flyg) eller
förbränningsanläggningar? Förbränning av både bioenergi och fossil energi ger
upphov till bildandet av kväveoxider.
• Utsläppen av kväveoxider från arbetsmaskiner?
Levande sjöar och vattendrag
Mål
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika
livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,
kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska
bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Beskrivning
Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter – den biologiska
mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt,
badar, och vi utvinner dricksvatten och vattenkraft.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Levande sjöar
och vattendrag samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Hydrologin, vandringsmöjligheten, genom reglering, vattenkraftproduktion,
uttag av vatten m.m.?
• Förekomsten av främmande arter?
• Miljöhänsynen till vatten inom skogs- och jordbruket, t.ex. skyddszoner,
körning över vatten, markavvattning m.m.?
• Upprättandet av vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och
skyddsbestämmelser för allmänna och större enskilda ytvattentäkter?
• Restaureringen av sjöar och vattendrag? Påverkan på kulturmiljöer? T.ex.
bortförande av näring/biomassa, syresättning, kalkningsåtgärder, återställa
balansen mellan rovfiskar och andra fiskar, borttagande av vandringshinder.
• Skyddet av särskilt värdefulla vattenmiljöer utifrån natur- och kultur- och
fiskevårdsperspektiv? Tillgänglighet och upplevelsevärden för friluftslivet?
• Mängden eller hanteringen av vattenbruk?
• Buller och andra störningar från anläggningar och verksamheter?
• Förekomsten av farliga och förorenande ämnen?
18
Grundvatten av god kvalitet
Mål
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en
god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Beskrivning
Grundvattnet räcker inte alltid till på alla ställen där det behövs. Tätorter och
områden med fritidsbebyggelse vid kusten är exempel på platser där det kan råda
brist på naturligt grundvatten.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Grundvatten
av god kvalitet samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Uttaget av grundvatten, särskilt i känsliga områden?
• Grundvattennivån eller markanvändningen som i sin tur påverkar kvalitén på
grundvattnet?
• Planeringen, kartläggningen eller skyddet av grundvattenförekomster?
• Inrättandet av vattenskyddsområden? Skyddet av grundvattenförande
geologiska formationer?
• Användningen och hanteringen av kemikalier och gödsel på ett sådant sätt att
det kan ha negativ inverkan på grundvattnets kvalitet?
• Utvinningen och användningen av naturgrus? Tillståndet för grus- och
bergtäkter?
• Sannolikheten för förorening av grundvatten genom t.ex. olyckor med farliga
kemikalier, utsläpp från olika verksamheter (jordbruk, skogsbruk, industrier
m.m.) eller användning av vägsalt?
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Mål
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och
den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av
biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar,
rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en
hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp
och andra störningar
Beskrivning
Den biologiska mångfalden i kust- och havsområden störs av övergödning, miljögifter och överfiske. Därigenom påverkas också den marina miljöns produktionsförmåga, det vill säga arter och individer av växter och djur i havet kan minska i
antal.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Hav i balans
samt levande kust och skärgård samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Fiske och fångst av fisk och andra kommersiellt nyttjade arter?
19
• Kust-, skärgårds- och havsområden med höga natur- och kulturvärden?
Tillgängligheten och upplevelsevärdena för friluftslivet?
• Den fysiska planeringen av verksamheter vid kust, skärgård och i den marina
miljön?
• Sjöfarten?
• Bifångsterna av marina däggdjur, fisk och sjöfågel (t.ex. genom användningen
av fångstredskap som ökar/minskar risken för bifångster)?
• Havsbottenmiljön eller kulturlämningarna under vatten (t.ex. genom trålning,
muddring, grävning, anläggning av verksamheter, sportdykning)?
• Skyddet eller restaureringen av värdefulla miljöer?
• Mängden störningar i känsliga kust- och skärgårdsområden samt marina miljöer
(t.ex. buller, ljus och värmepåverkan från båtar, anläggningar och människor,
spridning och förekomst av marint skräp)?
• Förekomsten av främmande arter (t.ex. genom tömning av barlastvatten)?
Myllrande våtmarker
Mål
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska
bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Beskrivning
Sverige har ca 6,3 miljoner hektar myrmark. Av denna areal har drygt 6 pro-cent
tagits upp i Myrskyddsplan för Sverige, som är Naturvårdsverkets plan för hur
myrar ska skyddas.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Myllrande
våtmarker samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Kvävebelastningen på våtmarker genom tillförsel via luft eller vatten?
• De hydrologiska förutsättningarna genom t.ex. markavvattning, vattenreglering
vägdragningar?
• Mängden tunga transporter över myrar (t.ex. skogsbrukets stora maskiner)?
• Sönderkörningen av våtmarker och packning av torv (skogsbruket och
terrängkörning)?
• Hävdandet av tidigare hävdade våtmarker?
• Våtmarkerna genom exploatering, fragmentering eller andra ingrepp?
• Trädskiktet på naturligt trädbärande våtmarker (skogsbruk)?
• Skyddet och skötseln av våtmarker inklusive sumpskogar med höga natur- och
kulturvärden?
• Omfattningen av restaurering, återskapande och nyanläggningar av våtmarker?
• Människors möjligheter att bedriva friluftsliv och nyttja våtmarkers resurser
som svamp och bär?
• Våtmarkernas förmåga att minska vattnets halter av näringsämnen,
tungmetaller, växtskyddsmedel och partiklar?
• Våtmarkernas lokalklimat (t.ex. beskuggning/solexponering)?
20
Levande skogar
Mål
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt
som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden
värnas.
Beskrivning
Skogen är en av våra viktigaste källor till förnyelsebara råvaror och har stora både
ekonomiska och miljömässiga värden. Många faktorer påverkar skogen. Den mest
betydelsefulla kan vara skogsbrukets metoder.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Levande
skogar samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
• Vilka metoder som används i skogsbruket?
• Mängden långsiktigt skyddad skogsmark?
• Mängden död ved, äldre lövrik skog och gammal skog?
• Risken för skador på fornlämningar och övriga kända värdefulla kulturlämningar?
• Kartläggningen, vidtagandet av åtgärder samt uppföljningen av åtgärder avseende hotade arter?
Ett rikt odlingslandskap
Mål
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och
livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
Beskrivning
Natur- och kulturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av att människan
har brukat jorden under flera tusen år. I dag hotas de av den ökade specialiseringen
och nedläggningen av jordbruk.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
Bevarandet och skötseln av betesmarker eller slåtterängar?
Mängden och kvalitén på åkermark, betesmark eller slåtterängar samt
geografisk fördelning av dessa i landet?
Bevarandet av småbiotoper eller kulturbärande landskapselement i
odlingslandskapet? Exempel på småbiotoper eller kulturbärande
landskapselement är solitärträd, åkerholmar, odlingsrösen, stenmurar,
småvatten, obrukade kantzoner och diken.
Skyddet och bevarandet av växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser?
Bevarande av odlingslandskapets arter, naturtyper och ekosystemtjänster?
Skyddet och bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i
odlingslandskapet?
21
Användningen och hanteringen av bekämpningsmedel och gödsel inom
jordbruket?
Jordbruksmarkens långsiktiga produktionsförmåga (sådant som berör
exploatering av jordbruksmark, markstruktur och mullhalt)?
Tillgängligheten till jordbruksmark för friluftsliv?
Storslagen fjällmiljö
Mål
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald,
upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas
med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt
värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Beskrivning
Renskötseln är en förutsättning för ett storslaget betespräglat fjällandskap. Dock
kommer rennäringens behov av stora ytor i konflikt med behovet av anläggningar
för bl.a. friluftsliv och mineralbrytning.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Storslagen
fjällmiljö samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
Skadorna på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet?
Byggandet av energianläggningar, t.ex. vind- och vattenkraft samt kraftledningar?
Användningen av snöskoter och andra terrängfordon samt mängden renar?
Kunskapen om hur man minskar risken för skador på mark och vegetation?
Bullret från terrängfordon och luftburna fordon?
Bullret i områden med stora upplevelsevärden eller höga natur och
kulturvärden?
Kunskapen om samt skyddet och bevarandet av höga natur- och kulturvärden i
fjällen?
Exploateringen för infrastruktur, mineralutvinning, vindkraft, friluftsliv, turism
och rennäring?
Skyddet av det samiska kulturarvet och skyddsvärda vattenmiljöer?
God bebyggd miljö
Mål
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö
samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska
tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och
utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med
mark, vatten och andra resurser främjas.
22
Beskrivning
Ett stort antal människor utsätts för buller över riktvärdena både utomhus vid sin
bostad och inomhus. Därför upplevs trafikbuller ofta som det största
miljöproblemet i tätorter.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
Förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter, inklusive
planering och genomförande av åtgärder?
Förutsättningarna för att ta till vara och utveckla kulturvärden i bebyggelsen,
inklusive identifiering, planering och genomförande av åtgärder?
Förutsättningarna för att bevara och utveckla grön- och vattenområden i tätorter
och tätortsnära områden som är värdefulla ur rekreations-, frilufts- natur- eller
kulturmiljösynpunkt?
Förutsättningarna för att begränsa andelen hårdgjord yta i tätorter, inklusive
planering och genomförande av åtgärder?
Förutsättningarna för effektivare och minskad användning av energi i
byggnader eller i bebyggelsen?
Förutsättningarna för ökad användning av förnyelsebar energi?
Kommunernas arbete med att upprätta och genomföra översiktsplaner,
energiplaner och avfallsplaner med välgjorda miljöbedömningar där bl.a.
miljökvalitetsmålen beaktas?
Tillgången till kompetens eller kunskapsunderlag för identifiering, skydd,
bevarande och utveckling av natur-, kultur- och friluftsvärden?
Antalet bullerstörda i utomhusmiljö eller inomhusmiljö?
Mängden och hanteringen av avfall, inklusive förebyggande, återanvändning
och återvinning av avfall?
Förutsättningarna för människors inomhusmiljö när det gäller bl.a. ventilation,
radon, buller samt fukt och mögel, inklusive identifiering av problem och
vidtagande av åtgärder?
Förutsättningarna för en god hushållning med mark, vatten och andra
naturresurser? God hushållning innebär att användningen sker på ett effektivt,
resursbevarande och miljöanpassat sätt och att områden används till det de är
mest lämpade för.
Ett rikt växt- och djurliv
Mål
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för
nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt
deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt
livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång
till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa,
livskvalitet och välfärd.
23
Beskrivning
Synen på biologisk mångfald och dess betydelse har ändrats sedan begreppet
myntades på 1980-talet. Biologisk mångfald är gener, arter och deras samverkan
samt vad de gör till nytta för ekosystemen som t.ex. att rena vatten och luft.
Exempel på aktiviteter som har stor betydelse för miljökvalitetsmålet Ett rikt växtoch djurliv samt relevanta frågeställningar. Påverkas…
Den biologiska mångfalden i form av naturtyper, arter och genetisk variation?
Gröna infrastrukturer och det landskapsekologiska perspektivet?
Den biologiska mångfalden av främmande arter eller genmodifierade
organismer?
Människors tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv?
Det biologiska kulturarvet och lokal och traditionell kunskap?
24
Bilaga 2. Exempel på redovisning
Redovisningen av kartläggningen sker i två delar.
a. Först redovisas en lista med alla identifierade subventioner från steg 1-2.
b. Därefter redovisas den detaljerade bedömningen från steg 3-5.
a. Lista med alla identifierande subventioner
Subvention
Pot.
Motivering
miljöskadlig
Subvention 1
Ja
Anslagspost x
Subvention 2
uppkomst av avfall.
Nej
Anslagspost x
Subvention 3
Anslagspost x
Subventionen påverkar energiproduktion och
Subventionen påverkar inga av aktiviteterna i
steg 2.
Nej
Påverkar markanvändning men bedöms ha ringa
negativa miljöeffekter.
b. Redovisning av detaljerad bedömning
De subventioner som har bedömts som potentiellt miljöskadliga i steg 5 ska
redovisas enligt exempel nedan. Även subventioner som har bedömts som icke
potentiellt miljöskadliga i steg 5 ska redovisas enligt nedan tabell, men då utgår
posten ”Utveckling”.
Exempel 1
Subvention
Regionalt transportbidrag
Myndighet
Tillväxtverket
Anslagspost
Utgiftsområde 19 Regional Tillväxt; Regionalt transportbidrag
Beskrivning
Transportbidraget får lämnas som bidrag till
transportkostnaden för godstransporter inom Sveriges
gränser på järnväg, i yrkesmässig trafik på väg eller till sjöss.
Ett villkor är att varan ska ha genomgått en betydande
bearbetning, skickas minst 401 km och transportfakturan ska
komma från transportör eller speditör. Beroende på i vilken
25
kommun företaget är lokaliserat, får det mellan 5-45 % av
transportkostnaden i bidrag. Företag inom
trävarutillverkningen får den största andelen av
transportbidraget, ca 40 %.
Syfte
Transportbidraget ska bidra till regional utveckling genom att
kompensera företag i de fyra nordligaste länen för
kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd av
varor, samt stimulera till höjd förädlingsgrad i
transportområdets näringsliv. Syftet är aktuellt då marknaden
för de tillverkande företagen till stor del ligger utomlands eller
i södra Sverige.
Målgrupp
Tillverkningsindustrin i de fyra nordligaste länen. Förordning
SFS 2000:281 och föreskrift TVFS 2009:2 reglerar undantag.
Tid för införande
Transportbidraget infördes 1971. Senaste förordningen gäller
2007-2013 . En ny förordning ska förhandlas i EU
kommissionen för perioden 2014-2020.
Storlek
391 miljoner kronor år 2012. (Tillväxtverkets årsredovisning
2012) Utnyttjandet av bidraget är kopplat till konjunkturen
och varierar från år till år.
Måluppfyllelse
Utvecklingen i förädlingsvärdet under perioden 2005-2008
har varit bättre i företag som erhållit transportbidrag än i
jämförelsegrupperna. Dessa företag har även haft en bättre
förändring av vinst under perioden. Enligt en analys som
konsultföretaget Infraplan gjorde år 2004 på uppdrag av
Nutek, så har transportbidraget en relativt stor betydelse
speciellt för många mindre företags verksamhet och ekonomi
(Nutek R2004:15).
Miljöpåverkan
2
Huvudsakligen miljöpåverkan orsakade av transporter.
Påverkar miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan,
Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, ingen
Övergödning och God bebyggd miljö. Miljöeffekterna är
utsläpp till luft av växthusgaser, partiklar, svavel och
kväveoxider.
Fördelningen per transportslag var 2011: järnväg 9 %, trafik
på väg (bil) 83 % och båt 8 % (Tillväxtverket 2011). Det är
svårt att uppskatta den faktiska miljöeffekten eftersom det
2
För en subvention som i steg 5 bedömts inte vara potentiellt miljöskadliga, skriv:
”Bedöms inte vara potentiellt miljöskadlig.” Motivera bedömningen.
26
inte finns exakta data på hur stor del av transportsträckan
som genomförts via tåg, väg eller båttrafik. Även om ca 60 %
av transporterna skett med lastbil, så inkluderar det antalet
även s.k. kombitransporter.
Enligt Tillväxtverkets utredning från 2012 utförs ca 80 % av
de bidragsberättigade transporterna av transportörer med
utsläpp av koldioxid på rimliga nivåer (50-70 gram per
tonkilometer.
Utveckling
3
Sätt att minska bidragets miljöpåverkan inkluderar
begränsning av tillåtna fordonstyper, krav på fordon och krav
på särredovisning av kombitransporter. Under år 2013
genomför Tillväxtverket kunskapshöjande insatser för att
miljöanpassa transporter som är berättigade till
transportbidrag.
Slutsats
Subventionens syfte är aktuellt och subventionen
uppfyller sitt syfte.
Miljöpåverkan är huvudsakligen negativ på grund av
att subventionen leder till ökade transporter.
Miljöpåverkan kan minskas genom kompletterande
styrmedel som styr mot effektivare transporter.
Referenser
NUTEK (2004). Transportbidraget: en analys av motiv,
effekter och alternativ. Stockholm: Verket för
näringslivsutveckling
Tillväxtverket (2012). Översyn av transportbidraget – Förslag
till ett miljöanpassat transportbidrag som bidrar till regional
utveckling, Rapport 0098
Tillväxtverket (2012). Årsredovisning
Tillväxtverket (2011). Uppföljning av regionala företagsstöd
och stöd till projektverksamhet. Rapport 0140
Exempel 2
Subvention
Gratis tilldelning av utsläppsrätter inom EU ETS
Myndighet
Naturvårdsverket
Beskrivning
Systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EU ETS)
infördes 2005 och omfattar förbränningsanläggningar samt viss
3
För subventioner som i steg 5 bedömts inte vara potentiellt miljöskadliga, fylls ”Utveckling” inte i.
27
energiintensiv industri. EU ETS syftar till att minska utsläppen av
växthusgaser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Handel med
utsläppsrätter ska göra det möjligt att minska utsläppen i det land och
den sektor där det kostar minst. Utsläppshandel bygger på att ett tak
sätts för de totala utsläppen. De företag som omfattas är skyldiga att
övervaka och rapportera sina utsläpp samt överlämna utsläppsrätter
motsvarande utsläppen. Systemet täcker cirka 45 % av EU:s samlade
utsläpp av växthusgaser.
Ungefär hälften av de utsläppsrätter som finns tillgängliga för
handelsperioden 2013-2020 delas ut gratis utifrån EU-gemensamma
riktmärken. Verksamheter som anses vara utsatta för risk för
koldioxidläckage enligt Kommissionens (KOM) förteckning enligt
artikel 10a.13 i handelsdirektivet får (i princip) gratis tilldelning upp till
100 procent av aktuellt riktmärke. Övriga verksamheter får (i princip)
en tilldelning som motsvarar 80 procent av riktmärket 2013 med
successiv minskning till 30 procent 2020. För att inte den fria
tilldelningen totalt sett skulle bli för hög beslutade dock KOM under
hösten 2013 om korrektionsfaktorer för samtliga anläggningar. Det
fick till följd att även industri som är utsatt för risk för koldioxidläckage
får tilldelning lägre än riktmärket. För utsläpp från elproduktion ges
ingen gratis tilldelning.
Syfte
Huvudsakliga syftet med EU ETS är att åstadkomma kostnadseffektiv
minsking av utsläppen av växthusagser inom Europeiska unionen. Ett
annat syfte är att utveckla utsläppssnål teknik.
Syftet med subventionen, dvs gratis tilldelning, är att inte missgynna
europeisk industri jämfört med industri utanför EU och att därmed
undvika s.k. koldioxidläckage.
Målgrupp
Verksamhetsutövare inom energisektorn, energiintensiv industri samt
viss annan industri med utsläpp av växthusgaser.
Tid för införande
Systemet infördes 1 januari 2005.
En tredje handelsperiod inleddes 2013.
Storlek
För handelsperioden 2013-2020 delas det ut i storleksordningen 190
miljoner utsläppsrätter i Sverige. Med dagens värde på ca 6
€/utsläppsrätt blir subventionen ca 1,3 miljarder SEK per år.
Måluppfyllelse
Enligt Kommissionen finns ännu inga tecken på koldioxidläckage.
Dagens regler med gratis tilldelning verkar förhindra att läckage
uppstår. Subventionens syfte kan därmed sägas vara uppfyllt så här
långt.
Miljöpåverkan
Gratis tilldelning av utsläppsrätter har bedömts som potentiellt
miljöskadlig eftersom det minskar incitamenten till
utsläppsreduceringar hos de aktörer som ej behöver betala något pris
för sina utsläpp. Det totala utsläppet av växthusgaser inom EU ETS
bestäms dock av handelsdirektivet och påverkas inte av om
utsläppsrätterna delas ut gratis eller inte.
Utveckling
Under de två första handelsperioderna, 2005-2007 och 2008-2012,
delades i stort sett alla utsläppsrätter ut gratis. Under den tredje
perioden delas ungefär hälften ut gratis. Utsläppstaket på EU ETS
minskar med 1,74 % per år, vilket innebär att taket minskar med 21 %
från 2005 till 2020. Den årliga minskningen kommer att fortsätta även
28
efter 2020, men enligt förslaget till EU:s klimat och energipolitik till
2030 ska minskningen från och med 2021 vara 2,2 % per år. Om
andelen utsläppsrätter som delas ut gratis också ska minska är för
närvarande oklart. Kommissionen anger dock i förslaget till ramverk
för klimat- och energipolitiken till 2030 att system med gratis tilldelning
kommer att behövas så länge det inte ställs jämförbara krav på
utsläppsbegränsningar i andra ekonomier.
Slutsats
Subventionens syfte är att inte missgynna europeisk industri och att
därmed undvika koldioxidläckage. Enligt kommissionen uppfyller
subventionen sitt syfte.
Subventionen minskar vissa aktörers incitament att reducera sina
utsläpp. Det totala utsläppet av växthusgaser inom EU ETS bestäms
dock av handelsdirektivet och påverkas inte av subventionen.
Referenser
http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/cap/allocation/index_en.htm
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13
oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för
växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets
direktiv 96/61/EG.
Commission Staff Document executive summary of the Impact
Assessment for a policy framework for climate and energy in the
period from 2020 up to 2030.
Communication from the Commission to the European
Parliament, the Council, the European Economic and Social
Committee and the Committee of the Regions. A policy framework
for climate and energy in the period from 2020 to 2030.
29
