ID 2412
fldPOSTED 2016-01-05
fldTITLE Holland bestulet
fldSUMMARY Holland är inte bara bestulet på 24 klassiska
oljemålningar som ukrainska
Holland bestulet
I Holland växer misstron mot den sittande regimen i Ukraina som
anklagas för att manipulera utredningen om det nedskjutna
malaysiska
flygplanet MH-17. Enligt tidningen De Telegraf är de "bevis" för
Rysslands påstådda skuld till nedskjutningen av det malaysiska planet
17 juli 2014 då 298 personer omkom komprometterade av den
ukrainska underrättelsetjänsten. Autenticiteten i påstådda
inspelningar av ledande Donbassfunktionärers telefonsamtal går inte
att styrka.
(http://www. dutchnews.
nl/news/archives/2015/12/mh17-evidence-may-becompromised-by-ukrainian-secret-service-telegraaf/)Både
justitieminister Ard van der Steur och nederländska
åklagarmyndigheten står under ökande press att uttala sig om
integriteten av den bevisning som samlats in av Ukrainas
säkerhetstjänst SBU, som drabbats av en rad skandaler vilket bl. a.
tvingat dess chef,
Valentyn Nalyvaichenko, att avgå. Dels kan SBU ha manipulerat de
avlyssnade telefonsamtal som lämnats in till utredarna och som sägs
visa de "proryska rebellernas" skuld, dels var SBU ansvarigt för att
säkra de viktigaste delarna av flygkroppen omedelbart efter kraschen,
vilket inte skedde. Dessutom har många holländare den begripliga
uppfattningen att oavsett vem som sköt ned planet bar Ukrainas
myndigheter skulden till att planet leddes in över ett krigsområde. Två
av de viktigaste bevisen - två fragment av en Bukmissil, vardera ca 13
mm breda, ett återhämtat från cockpit av och det andra i kaptenens
kropp – fick utredarna utan SBU:s medverkan. Kristdemokraten Pieter
Omtzigt säger: "Vi har väldigt lite faktiska bevis på vem som var
ansvarig. Nu finner vi att de kan ha komprometterats.
De insamlades för sent – och av personer som kan ha varit
oärliga. "Juridikprofessorn Geert-Jan Knoops säger att en viktig del av
eventuella straffrättsliga förfaranden kommer att vara hur att de
befintliga "bevisen" ska styrkas. "Vi kommer att behöva veta hur SBU
valt vilka av rebellernas telefonsamtal som skulle användas. Och vem
som var inblandad i denna urvalsprocess". I det svåra läget för den
hysteriskt antiryske premiärministern Mark Rutte har den brittiska
"gruppen för medborgarjournalistik"
Bellingcat kommit till undsättning och levererat fotografier och
persondata på 20 ryska militärer som påstås ha varit inblandade i
nedskjutningen, fast det enligt
expertisen räcker med två man för att bemanna ett BUKkomplex. "Bevisen" är än så länge lika nebulösa som när Bellingcat
härförleden skulle bevisa att ryska satellitfoton av ukrainska BUKmissiler i närheten av MH-17:s flygrutt var förfalskade. Men Bellingcat
lovar att komma med en fullständig rapport över sina fynd, som dock
redan gjort stora rubriker utan att kunna granskas. Förra gången sade
Der Spiegel ifrån att Bellingcats bevisföring inte höll. För övrigt var en
av författarna till rapporten en tidigare Stasi-agent vilket inte direkt
ökade trovärdigheten i Tyskland. (http://www. spiegel.
de/politik/ausland/bellingcat-autorwar-hauptamtlicher-stasi-mitarbeiter-a-1037297. html)När Bellingcats
ledare 3 januari Elliot Higgins i nederländsk TV presenterade gruppens
nya "utredning" var det välkommen hjälp för den nederländska
regeringen under ledning av liberalen Mark Rutte som försöker tysta
ned misstron mot Ukraina vilken riskerar att förvandla
Nederländernas ordförandeår i EU till ett fiasko. Så här beskrev
Theresa Küchler situationen i Svenska Dagbladet 5 januari i en
nyhetsartikel:"En nederländsk kampanjgrupp samlade i höstas ihop
tillräckligt många underskrifter för att tvinga regeringen att utlysa en
folkomröstning om det associationsavtal som EU slutit med Ukraina,
och som ska träda i kraft vid nyår. Associationsavtalet gäller främst
handelslättnader, och betraktas i allmänhet som det första, försiktiga
steget mot EU-medlemskap. Kampanjgruppen GeenPeil (ungefär: Ingen
koll) menar att ingen har frågat nederländarna om de ens vill ha med
Ukraina i EU. Nederländerna är den näst största investeraren i
Ukraina av EU- länderna, och såväl politiker som hela affärsvärlden
ställer sig bakom associationsavtalet, liksom övriga EU-länder.
Folkopinionen mot landets förehavanden i det krigsdrabbade landet
har däremot skjutit i höjden sedan flyg MH17 från Amsterdam till
Kuala Lumpur kraschade på ukrainsk mark i juli 2014 – enligt
haverikommissionen efter att det skjutits ner. Närmare 200
nederländare dog i kraschen. Den nederländska motviljan mot Ukraina
har också växt efter att 24 klassiska oljemålningar och ett sjuttiotal
andra konstföremål, alla mästerverk som stals från ett galleri i staden
Hoorn för tio år sedan, nu dykt upp på bilder från östra Ukraina.
Ukrainas regering söker nu febrilt efter konstverken, så att landet inte
ställs i ännu sämre dager inför folkomröstningen, som ska hållas i
april. "De stulna tavlorna finns hos en av de 30-talet privatarméer som
kämpar under mer eller mindre högernationalistisk och ibland direkt
nazistisk flagg för att utplåna resterande befolkning i de självutropade
folkrepublikerna Donetsk och Lugansk. Stefan Lindgren
Bilden: "Damernas värld" av Jacob Waben, är en av de 24 målningar
som stulits i Westfries Museum i nederländska Hoorn 2005 och nu
flutit upp bland högerextremister i östra Ukraina som begär jättlika
summor för att lämna tillbaka tavlorna.
fldVIEWS 673
_______________________________________________________
ID 2413
fldPOSTED 2016-01-08
fldTITLE Kina satsar på 5G
fldSUMMARY Kina startar i år utvecklingen av 5G, nästa generations
mobiltelefonteknologi. 2020 Kina satsar på 5GEnligt nyhetsbyrån
"Xinhua", som hänvisar till ministeriet för industri och
informationsteknologi i Kina, kommer Kina att börja utveckla och testa
tekniken 5G. I enlighet med den grundläggande planen kommer 5G att
utvecklas och testas i Kina 2016-2018 i tre steg - provning av
nyckelteknologier, programverifiering och validering . Huvudsyftet är
att stödja utvecklingen av internationella standarder för 5G, design
och utveckling av industrisektorn 5G, samt främja globala
teknikstandarder för 5G. För användarna kommer 5G att bli
tillgängligt först omkring 2020 . En ny mobil generation har dykt upp
var 10:e år sedan det första 1G-systemet (NMT) infördes 1981,
inklusive 2G-systemet (GSM) som började användas under 1992 och
3G (WCDMA/FOMA) som introducerades 2001. Utvecklingen av 2G (GSM)
och 3G (IMT-
2000 samt UMTS) tog ungefär 10 år efter den officiella starten av
projekten och utvecklingen av 4G startade 2001 eller 2002. Kinesiska
Huawei gick 2012 om Ericsson som världens största tillverkare av
telekommunikationsutrustning.
Företaget är också tredje största mobiltelefontillverkare och
planerar att inom två år gå om Apple och bli näst störst efter
Samsung. Samsung har 23,5 procent av marknaden idag, Apple 13,5
procent och Huawei 7,5 procent. Renmin ribao 8/1
Stefan Lindgren
fldVIEWS 408
_______________________________________________________
ID 2414
fldPOSTED 2016-01-08
fldTITLE Hillary Clintons epost berättar
fldSUMMARY På nyårsafton frisläppte USA:s utrikesdepartement över
3 000 nya eHillary Clintons epost berättarPå nyårsafton frisläppte USA:s
utrikesdepartement över 3 000 nya e-postmeddelanden från Hillary
Clintons konto 2011. Det är ändå långt ifrån så mycket som skulle
offentliggöras enligt domstolsbeslut. Bl. a.
avslöjas nya fakta om Nato:s intervention i Libyen. Det
framkommer att ett
av motiven för att störta Libyens ledare Muammar al-Gaddafi, mördad
av väststödda rebeller den 20 oktober 2011, var att han planerade att
skapa en guldbaserad afrikanska valuta som skulle konkurrera med
dollarn och euron.
Dessutom framkommer fakta om hur de USA-stödda
rebellerna begick krigsförbrytelser som utomrättsliga avrättningar. I
stängt förtroende uppgav en rebellbefälhavare att hans trupper fortsatt
att summariskt avrätta alla "utländska legosoldater" som fångas i
striderna . . . Medan olaglighet i utomrättsliga avrättningar är lätt att
känna igen (grupper som ägnar sig åt sådant konventionellt kallas
"dödspatruller"), kanske den lömska verkligheten bakom "utländska
legosoldater" inte så omedelbart uppenbart för de flesta. Svarta libyer
stämplades rutinmässigt som "utländska legosoldater" av rebellerna
och de utsattes för tortyr, avrättningar och städer "befriades" genom
etnisk rensning. Ett väldokumenterat exempel är Tawergha, en hel
stad med 30 000 svarta och "mörkhyade" libyer som försvann i augusti
2011 sedan staden hade intagits av Nato-stödda NTC Misratanbrigader. (Den mest omfattande och väldokumenterade studien av
situationen för svarta libyer finns i Slouching Towards Sirte: NATO’s
War on Libya and Africa av Maximilian Forte, Baraka Books 2012.
)Sedan Muammar Gaddafi dödats fängslades hundratals
migrantarbetare från grannländerna av soldater allierade med de nya
övergångsmyndigheterna. De anklagar de svarta afrikanerna att ha
varit legosoldater för sent härskare. Tusentals afrikaner från söder om
Sahara fängslades efter mordet på Gaddafi. Det verkar som om Hillary
Clinton personligen informerats om krigsbrott utförda av USA:s
allierade långt innan några av de värsta av dessa folkmordsbrott ägde
rum. Ett mail bekräftar att USA:s specialstyrkor var på marken bara
inom en månad efter de tidigaste protesterna som bröt ut i mitten till
slutet av februari 2011 i Benghazi. Det framgår också tydligt att Hillary
Clinton måste ha varit medveten om närvaron av Al Qaidas styrkor på
oppositionssidan. När Frankrike efter FN-resolutionen 17 mars
försöker ta ledningen i bombkriget mot Libyen slog USA:s
underrättelsetjänster fast att Frankrikes syften var att lägga beslag på
den libyska oljan, trygga det franska inflytandet i regionen, stärka
Sarkozys rykte landet, hävdar
fransk militärmakt och stoppa Gaddafis inflytande i det "fransktalande
Afrika. "Vad som särskilt oroade Paris var att Gaddafis guldreserver på
143 ton (värt 7 miljarder dollar) och en liknande mängd silver hotade
den franska francen (CFA) som cirkulerar som afrikansk valuta i en
rad länder. I Hillarytelegrammen får man alltså en helt annan bild av motiven till kriget än
den ädla "Responsibility to Protect"-retoriken i FN. Hon briefas utförligt
om Frankrikes motiv för kriget, men nästan inte ett ord om nödlidande
civila. Av telegrammen framgå också att Hillary Clinton kände till att
propagandastoryn om att Gaddafi skulle ha startat en
våldtäktskampanj uteslutande byggde på källor inom oppositionen.
Kanske var den ursprungliga källan Hillary Clintons egen inofficiella
underrättelseman på plats i Libyen, Sidney Blumenthal. Källa: Foreign
Policy 6/1
Elsässer till KölnpolisenMycket tack att ni har vidarebefordrat den
först hemlighållna insatsrapporten om Sylvesternatten framför
Hauptbahnhof till pressen. Det var en handling av modigt civilkurage,
inte utan risk för en eller flera visselblåsare. Därmed sörjde ni för att
offentligheten fick erfara sanningen om den tusenhövdade sexmobben:
”Många misstänkta är asylsökanden. ” sägs det i er berättelse. Ni har
punkterat lögnerna från polischefen Wolfgang Albers och
överborgmästaren Henriette Rekers, som före det fräckt påstod att
man inte visste vilka förövare det handlade om. I klartext: med detta
icke-veta-vilja, för att säga det hövligt, skyddade de sexgangsterna,
eftersom det inte är politiskt korrekt att tala om utlänningars
kriminalitet. Sedan dess har Albers – idag fredag eftermiddag – avgått.
Rekers håller emellertid fast vid sin post, fast inte heller hon har rent
mjöl i påsen. Och vad med Nordrhein-Westfalens inrikesminister
Jäger, som inte beviljade Köln förstärkningar under Sylvesternatten?
Och vad med förbundskanslern, som sedan sensommaren mot rätt och
lag släppt in hundratusentals syrier okontrollerat till Tyskland, vars
skabbigaste element jagade kvinnor vid årsskiftet i Köln och många
andra städer? Någonting är ruttet här! Alla dessa måste avgå, eftersom
deras oansvariga politik med öppna gränser kommer att hota
säkerheten för oss alla. Men ni poliser blir strykpojkar för politikerna
och medierna. Fall inte till föga! Ni har i hopplöst numerärt underläge
under Kölns Sylvesternatt gjort ert bästa och förhindrat värre - ”det
kunde ha blivit dödsoffer” - som det står i polisrapporten. Därför
förtjänar ni folkets tack. Ni har inte felat, utan politikerna i Köln,
Düsseldorf och Berlin och den från dem kontrollerade polisledningen.
Det är skandalöst att se att de få som ni kunde gripa, strax därpå blev
satta på fri fot. Inget tvivel: Överfallen från skenasylanterna kommer
att fortsätta. Många av de nykomna uppför sig som erövrare: De
bespottar och förhånar er, de våldtar våra kvinnor, de vill ha vårt
välstånd, hela vårt land. För dem är vi infödingar – inte bara så kallade
biotyskar – utan också de migranter som bor här sedan länge. Vi är
fienden, fast vi tagit mot dem vänligt (rättare sagt godtroget). Fasching(karnevals)-dagarna blir till kraftprov för alla. Då hotar överallt
våldtäkts-flashmobs, för politikerna vägrar göra allt som skulle kunna
avhjälpa det: Fortsatt är våra gränser öppna som logportar, varje dag
kommer mellan 5 000 och 10 000 till flyktingar kostymerade
invandrare, som förstärker de existerande gängen – och knappt någon
våldsverkare eller bedragare avvisas. Bitte, låt er inte förskräckas. När
ni ser att medborgare är hotade till liv och lem, förhindra det: dvs.
fram med batongen och ut med CSgasen. I nödfall kan också en rejäl mängd skott över huvudena störa.
Och när människoliv hotas, då har ni den rätt, ja till och med plikten
att förhindra mordförsök genom målinriktade skott. Ännu är Tyskland
inte förlorat.
Ännu är ni bättre beväpnade än de invaderande. Men
angriparna har fått blodad tand. När de ännu en gång som i Köln i
huvudsak kommer strafflöst undan, kommer de fortsätta och skapa en
No-Go-Area och efter den fler, tills deras arabiska vår också sänker
Tyskland i våld. Kära poliser, det är svåra tider för er.
Mulikultipartierna och lögnarpressen slår på er. Men ni
känner också att den stora majoriteten av människor står bakom er,
hoppas på er. Folk och polis hör samman – vår gemensamma fiende är
Merkelregimen och asylkrävarna. Och COMPACT, folksuveränitens
maskingevär, kommer även i framtiden att försvara er, när övriga
medier lämnar er i sticket. Ge oss de informationer som de andra inte
vill trycka! Och om ni vill att vi ska inrätta ett insamlingskonto för er,
säg till, vi fixar det i ett nafs. Tillsammans är vi starka. Allt väl i dessa
dagar!Jürgen Elsässer, chefredaktör för COMPACTMagazinÖvers. Sixten Andréasson[Nyhetsbanken delar inte
nödvändigtvis åsikterna i publicerat material. ]
Stefan Lindgren
Putin i BILDIdag publicerade den tyska dagstidningen Bild en intervju
med Rysslands president Putin. Journalisternas första fråga gällde hur
Putin ser på utvecklingen efter Berlinmurens fall och kalla krigets slut
för 25 år sedan.
”Vi gjorde allt fel från början, vi övervann inte Europas
delning. Osynliga murar helt enkelt flyttades österut. Detta banade väg
för framtida ömsesidiga beskyllningar, missförstånd och kriser. ” För
att förtydliga sitt argument hade Putin till mötet med den tyska
pressen tagit fram ett protokoll ur de ryska arkiven från ett möte 26
juni 1990 mellan den tyska och den dåvarande sovjetiska ledningen.
Egon Bahr förklarade där: ”Om det vid Tysklands återförening inte tas
avgörande steg för
att övervinna uppdelningen av Europa i fientliga block, kan
utvecklingen anta en mycket negativ karaktär, som skulle döma
Sovjetunionen till internationell isolering. ” Enligt Putin talade Bahr
om behovet av att skapa en ny union i centrum av Europa. Den skulle
inte närma sig Nato. Hela Centraleuropa, med eller utan Östtyskland,
skulle behöva förenas i en enda union med deltagande av
Sovjetunionen och USA. Bahr fortsätter: ”Nato som organisation, i alla
fall dess militära strukturer, får inte utsträckas till Centraleuropa. ”
Vad som hände blev raka motsatsen till Bahrs scenario. Östeuropa
anslöts till Nato. Efter Natos utvidgning österut ställdes frågan om
antimissilförsvaret, som serverades för allmänheten i väst som ett
försvar mot Iran. 2009 sade USA:s president Obama att om hotet från
Iran upphör behövs inte anti-missilförsvaret. Nu har avtal tecknats
med Iran och hotet eliminerats - men USA:s utbyggnad av
antimissilförsvaret fortsätter. Avtal är tecknade med Turkiet,
Rumänien, Polen, och Spanien. Men gjorde inte Ryssland några
misstag under den här perioden? frågade Bild. ”Jo, det gjorde vi”,
medgav Putin. ”Vi tillkännagav inte våra nationella intressen, vilket vi
skulle ha gjort redan från början. Då han kanske världen blivit mer
balanserad. ”Vad Egon Bahr talade om 1990 var inget annat än en
utvidgad version av Palmekommissionens förslag från 1982, en
kommission som Egon Bahr suttit med i och som föreslog en 300 km
bred kärnvapenfri zon tvärs genom Europa. 1988 antogs detta förslag
som en gemensam ståndpunkt av västtyska SPD och östtyska SED.
Men Palmes, Bahrs och andras strävanden att skapa en kärnvapenfri och Nato-fri del av Europa gick snart i
rännstenen. Palme mördades och hans kanske viktigaste verk,
Palmekommisionens förslag Common Security: A Blueprint for
Survival har inte bevärdigats med en enda rad i svenska Wikipedia. De
sista att återuppta tråden från Palmekommissionen tycks vara
Natokramarna i den socialdemokratiska ledningen, i full färd med att
sälja ut landet till Nato. Stefan LindgrenI Ryska posten 2-2016 finns
ett utförligare referat av BILD-intervjun. För hela intervjun se www.
kremlin.ru eller www.en.kremlin. ru.
Merkel måste gå!Den konservative krönikören Ross Douthat
uppmärksammar i New York Times uppgifterna om
invandrarrelaterade sextrakasserier under nyårsfirandet i Tyskland
och Sverige. Douthat påpekar att 71 procent av alla asylsökande i
Sverige 2015 var män. Bland kategorin "ensamkommande barn" gick
det 11,3 pojkar på varje tjej. Dessa trender har omedelbara
konsekvenser för civil ordning, menar Douthat: "Unga män är, ja, unga
män; samhällen med skeva könskvoter tenderar att vara instabila, och
många av dessa män bär med sig antaganden om kvinnornas roller
som diametralt skiljer sig från värdena i dagens Europa. "Om man som
Tyskland tar in en miljon (eller miljontals) människor varje år, de flesta
unga män, under en kort period, leder det till problem. Invandrarna är
ännu få i förhållande till Tysklands 82 miljoner. Men den muslimska
befolkningen i Europa ökar med 1 procent per årtionde och utgör en
redan betydande del av Tysklands ca 10 miljoner invånare i
tjugoårsåldern. Douthat menar att Tyskland på sikt går mot en möjlig
framtid där hälften befolkningen under 40 år kan bestå av invandrare
från Mellanöstern och Nordafrika
och deras barn. "Det fortfarande imaginära Frankrike Michel
Houellebecq målar upp i sin roman 'Underkastelse', där infödingar och
islamister kämpar på gatorna, skulle ha en mycket bra chans att
förverkligas i den tyska framtiden", skriver Douthat som inte sticker
under stol med att han anser att Tyskland måste göra allt för att
förhindra detta. "Det betyder att stänga Tysklands gränser för
nyanlända för tillfället. Det betyder att påbörja en ordnad
utvisningsprocess för arbetsföra unga män. Det innebär att ge upp den
förtjusande illusionen att Tysklands tidigare synder kan sonas med en
hänsynslös humanism i nuet. Det betyder att Angela Merkel måste gå
- så att hennes land, och kontinenten som det dominerar, kan undvika
att betala ett alltför högt pris för sin högmodiga dårskap. "New York
Times 9/11[Än en gång: Nyhetsbanken delar inte nödvändigtvis
åsikterna i publicerat material. ]© Nyhetsbanken . Stefan Lindgren
569
_______________________________________________________
ID 2418
fldPOSTED 2016-01-12
fldTITLE Oljan under 30 dollar/fat
fldSUMMARY Nej, oljepriserna hade inte bottnat. Idag korsade de för
första gången sedan 2003 Oljan under 30 dollar/fatDagens före
nyårsafton utropade Nyhetsbanken "Oljebotten är nådd". Det skulle vi
inte ha gjort. Idag har oljepriserna för första gången sedan december
2003 sjunkit under 30 dollar per fat (Brent). Terminspriset för mars för
Nordsjöolja av märket Brent sjönk idag med 3,61% - till 30,73 dollar
per fat. Februariterminspris
et sjönk till 30,22 dollar per fat; men tidigare under dagen noterades
29,96 dollar per fat - den lägsta nivån sedan december 2003, enligt
RIA "Novosti". I Sverige är "marknaden" så finurligt konstruerad att
oljeprisfallet, som nu uppgår till när 80 procent, från toppen på 2014,
inte märks på konsumentpriserna. Men i de oljeproducerande
länderna, i synnerhet de folkrika staterna, innebär de låga oljepriserna
social kris. Rysslands statsbudget bygger på antagande att oljepriserna
ska vara 50 dollar fatet i genomsnitt. Nu förestår antagligen betydande
nedskärningar. vzgljad. ru
Stefan 428
Lindgren.
_______________________________________________________
ID 2420
fldPOSTED 2016-01-13
fldTITLE Ryskt körbesök
fldSUMMARY Manskören Optina Pustyn från S:t Petersburg ger
konserter i Sverige 23-29 januari. Manskören OPTINA PUSTYN från S:t Petersburg
ger konserter i
Sverige 2016
Januari, 23 (Lördag) – Malmköping, Lilla Malma kyrka, 19:00
Januari, 24 (Söndag) – Sofia kyrka (Stockholm), 18:00
Januari, 25 (Måndag) – Uppsala Domkyrka, 19:00
Januari, 28 (Torsdag) – Hedvig Eleonora kyrka (Stockholm),
20:00
Januari, 29 (Fredag) – Saltsjöbaden, Uppenbarelsekyrkan, 19:30
Syriska regeringsarmén avancerarDen syriska
armén har nästan helt krossat rebellpositionerna i Latakiaregionen de
senaste två dagarna, rapporterar Deutsche Wirtschaftsnachrichten.
Syrierna avancerar mot den turkiska gränsen.
Men också i provinsen Aleppo erövras rebellpositioner.
På
onsdag eftermiddag nådde den 43: e brigaden av den 4:e mekaniserade
divisionen av den syriska armén, vägen som förbinder städerna Khan
al-Assal och Al-Rashiddeen i regionen Aleppo, rapporterade
Almasdarnews. Därmed är armén i ett fördelaktigt läge att vinna
tillbaka till Khan Al-Assal. Men
offensiven till båda städerna måste vänta, eftersom armén fortfarande
engagerad i aktiv kamp mot rebellgrupperna i Jabhat al-Nusra, AlSham Liwaa Suqour, Harakat Ahrar Al-Sham och Harakat al-Zinki
Nouriddeen i Al-Rashiddeen.
Khan al-Assal ockuperades 2013 av Jabhat al-Nusra och
Fria syriska armén (FSA). Alla soldater ur den syriska armén som togs
som gisslan dödades av rebellerna. På onsdagen intog den syriska
armén även området kring staden Salma. Enligt
en militär källa har den 103: e brigaden av den syriska armén och
allierade miliser intagit byarna al-Kawm, Al-Mareei, Marj Khawkhah,
Beit Miru, Al Hawr och Al-Maruniyat efter intensiva
sammandrabbningar med rebellerna. Jabhat al-Nusra och FSA led ett
av sina största nederlag hittills på tisdagen, när de förlorade den
strategiskt viktiga staden Salma i nordöstra kustregionen Latakia.
Denna framgång för den syriska regeringsarmén innebär att den under
de kommande veckorna har en möjlighet att relativt snabbt tränga
fram till den turkiska gränsen. Med
återerövringen av staden Salma i den syriska regionen Latakia, har
syriska styrkor tagit kontroll över den högsta punkten i Jabal Al-Akrad
("Kurdbergen"). Staden ligger tolv kilometer från den turkiska gränsen.
DWN 14/1
17 miljarder dollar i rännstenenUSA har satsat nästan en halv miljard
dollar på att utveckla olje-, gas- och mineralfyndigheter i Afghanistan med mycket lite resultat, rapporterar SIGAR som är USA:s särskilda
generalinspektör för återuppbyggnad av Afghanistan. Rapporten är
den senast av totalt
200 rapporter från SIGAR som sammanlagt funnit 17 miljarder dollar i
tvivelaktiga utgifter. Som jämförelse kan nämnas att Afghanistans BNP
var drygt 20 miljarder dollar 2013. Efter att först ha trissat upp
förväntningarna
har nu många västländer nu skurit ned biståndet till Afghanistan, så
att det afghanska kontor som ansvarar för tillsynen av olje- och
naturgasindustrin tvingats sparka två tredjedelar av personalen. Dessa
resurser anses ändå vara avgörande för Afghanistans ekonomiska
framtid. USA:s senat ska i nästa vecka hålla en utfrågning om den
arbetsgruppen som ansvarat för tillsyn av gruvprogrammet. källa:
https://www. propublica. org/article/the-u. s. -spent-a-half-billionon-mining-inafghanistan-with-limited-progres
Stefan Lindgren
fldVIEWS 517
_______________________________________________________
ID 2423
fldPOSTED 2016-01-18
fldTITLE Undergörare ska klara sparbeting
fldSUMMARY Regeringen Löfvén har tagit bort gränsen 2,5 år för
sjukförsäkringen. Men samtidigt
Undergörare ska klara sparbetingRegeringen Göran Persson började
2003 spara på utgifterna för sjukförsäkringen. Man ville spara på
sjukpensionen, inte på sjukpenningen. Under år 2003 beviljades 70
000 tidsbegränsade fall av sjukersättning, som sedan gjordes
permanenta. Persson lyckade med sitt mål att minska antalet nya
sjukersättningar till hälften. Sedan tog Reinfeldts alliansregering vid
och året 2010 var antalet nya sjukpersoner ner i 6 000. Dessutom
"utförsäkrade" han alla 75 000 som hade tidsbegränsad
sjukersättning. Den sociala konflikten dämpades effektiv genom att
dessa 75 000 fick brev från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
och Arbetslöshetskassan. De kallades till en överlämningsmöte, som
ledde till en Arbetslivsintroduktion (ALI) under tre månader, med
samma inkomst som sjukersättningen. Det var utförsäkring med
skyddsnät. Efter ALI kunde man söka sjukpenning på nytt och ha den
i högst 2. 5 år. Informationen gick inte riktigt fram, utan många som
inte beviljades sjukersättning överklagade, vilket innebär att många
fall kan läsas i domstolens arkiv. Jag gick genom ett stort antal
ärenden och skrev om detta i Nyhetsbanken (se nedan). Under
regeringen Löfvén har lagen om sjukförsäkring ändrats så att det inte
längre finns någon tidsgräns på 2,5 år. Emellertid gav Löfven
Försäkringskassan uppdraget att begränsa antalet sjukpenningdagar
under ett år - från det nuvarande genomsnittet på 10,4 dagar till 9,0
dagar, trots att prognoserna visar att man år 2020 kommer att vara
sjuk i 13 dagar per år. Här finns således två reformer som verkar i
motsatt håll. Borttagandet av tidsgränsen ökar antalet sjukdagar
något, kanske 0,5 dagar , men beslutet att minska den genast med 1,5
och i perspektiv med 4 dagar väger betydligt tyngre.
Försäkringsdirektören Lars-Åke Brattlund skriver på
Försäkringskassan hemsida "Försäkringskassan lovar att kraftsamla i
sjukförsäkringshandläggningen. Vi ska ta till vara arbetsförmåga och
stödja fler sjukskrivna att komma tillbaka till arbete. "Nu skriver man
inte till de som har haft sjukpenning längsta tiden utan i princip till
vem som helst, som kan antas simulera sjuk, men i verklighet är
arbetsduglig. Handläggningen börjar med hänvisning till 110 kap. 53 §
socialförsäkringsbalken, som ger möjligheten om kontrollera om någon
simulerar. Det påpekas speciellt att detta inte sker i syfte att förbättra
försäkringstagarens hälsa, utan för att få nytt underlag för beslut om
sjukpennings efter första februari. I kontrollen deltar sjukgymnasten,
arbetsterapeuten, psykologen och specialläkaren. Läkaren har
kunskaper om sjukförsäkringen. Försäkringsläkare utnyttjades 2009
vid den stora utförsäkringen av 75 000 personer. De hade en
specialkunskap, de kan förutse att en patient som vårdande läkare
bedömt som sjuk under överskådlig tid istället är frisk inom ett år.
Bäst att skriva ut namnen på några av dessa undergörare. De kan
man hämta från de fall där deras utlåtanden har överklagats till
domstol. - PA Thorslund, specialist i allmän psykiatri- Magnus Lind,
försäkringsmedicinsk rådgivare- Lars-Urban Lindström, specialist i
allmänmedicinFörsäkringsläkarnas optimism kan tas med nypa salt,
men inte när Försäkringskassan köper utlåtanden på företaget
"Manpower Hälsopartner
Försäkringsmedicin". Där finns en riktig trollkarl; överläkaren Ziad
Yanes. Han är både vårdande läkare och försäkringsläkare. I fall från
2009, som jag har studerat i arkivet, skriver han att patienten
verkligen är sjuk, men att efter sex månaders rehabilitering hos
honom, kan patienten vara fullt duglig för lättare arbete. Det är bara
frågan om hur opartiskt uttalandet är eftersom Dr Yanes utför
rehabilitering mot höga avgifter men utan garanterat resultat. 2016
behövs Dr Yanes tjänster på nytt. Namnet på företaget är idag Orient
Hälsa, som arbetar vid Samarithemmet i Uppsala. De som får idag
brev om kontroll enligt kap. 110 §53 får se upp när de kallas till dessa
försäkringsläkare - och när därmed deras egen läkare som har
sjukskrivit åsidosätts. Försäkringskassan följer försäkringsläkarens
rekommendation som kan rättas i förvaltningsrätten, men i bästa fall
efter ett år. ALI i arbetsförmedlingens trygga famn - finns inte längre
tillgängligt. Nya kurser startar inte efter första februari 2016. Seppo
IsotaloTidigare artiklar av Seppo Isotalo om
sjukförsäkringen:http://nyhetsbanken. info/news/view.
asp?ID=1946ht
tp://nyhetsbanken. info/news/view.
asp?ID=1650http://nyhetsbanken. info/new
s/view. asp?ID=1515http://nyhetsbanken. info/news/view.
asp?ID=1274htt
p://nyhetsbanken. info/news/view. asp?ID=783http://nyhetsbanken.
info/news/
view. asp?ID=520http://nyhetsbanken. info/news/view.
asp?ID=514http://n
yhetsbanken. info/news/view. asp?ID=510http://nyhetsbanken.
info/news/view.
asp?ID=426
Stefan Lindgren
EnprocentssamhälletVärldens 1% rikaste människorna i världen cirka 73 miljoner människor - äger lika stor förmögenhet som resten
av mänskligheten sammantagen, säger den brittiska
välgörenhetsorganisationen Oxfam. Oxfam beräknar också att de
rikaste 62 personerna har lika stora tillgångar som den fattigaste
hälften av världens befolkning sammantagen. År 2010 var det betydligt
fler i toppen.
Då ägde de 388 rikaste människorna i världen lika stor
förmögenhet som de fattigaste 50 % av världens befolkning. Oxfam har
använt uppgifter från en av världens största banker Credit Suisse i
oktober för sina beräkningar. De 10% rikaste människorna i världen
består av personer som äger tillgångar värda cirka 69 000 dollar och
de som ägde över 760 000 dollar tillhörde de 1 % rikaste i världen.
Organisationen Oxfam försöker uppmärksamma de växande klyftorna i
världen inför World Economic Forum i Davos, Schweiz, som årligen
samlar de mest inflytelserika människorna i världen. "I stället för en
ekonomi som fungerar för den allmänna välfärden, för kommande
generationer och
för planeten, har vi skapat en ekonomi för 1%", - säger Oxfam i sin
rapport. BBC
fldVIEWS 554
_______________________________________________________
ID 2425
fldPOSTED 2016-01-28
fldTITLE Kommunist i frack
fldSUMMARY Tristram Hunt får sig en skrapa av tysk kommunist för
oberättigad kritik av Friedrich Kommunist i frackTristram Hunt:
Friedrich Engels.
Kommunist i frack. Leopard förlag 2013. Engelsk titel: Marx
General. Recension är kanske för mycket att säga eftersom jag inte har
för avsikt att fördjupa mig i Tristam Hunts tänkesätt. Denna
Engelsbiografi publicerades 2009 och utkom i svensk översättning
2013. Stefan Lindgren, som översatt den till svenska, försäkrade mig
att det är en av de få idag läsbara Engelsbiografier som utkommit
sedan hans död 1895. Boken är lättläst och välskriven, delvis
humoristisk. Hunt har gått igenom enorma mängder material, som
han värderat och citerar ordentligt. Irriterande är att han ibland är
ganska pratsam och ibland breder ut sig om privata/intima detaljer
som han lika gärna kunde klara sig utan. Exempelvis hans
spekulationer om Engels' påstådda sexuella övergrepp, som varken
han eller någon annan kan veta något om. Eller när han hänvisar till
Engels umgänge med les grisettes i Paris som umgänge med
prostituerade, så det är helt enkelt fel.
Grisettes var oberoende och livsglada arbetarflickor, som
klädde sig snyggt och gärna ibland inlät sig på äventyr med konstnärer
eller studenter. Eftersom jag inte visste så mycket om Engels liv var
många saker nya för mig, särskilt hur Engels hade befriat sig från
borgerliga fjättrar och konventioner, vad beträffar familjen, personlig
frihet och umgänge med kvinnor. Han gick aldrig in på dåliga
kompromisser; hans 20 års "tvångsarbete" i familjeföretaget i
Manchester betraktade han frivilligt som nödvändiga för att hålla sin
vän Marx flytande. Det som var nytt för mig också att Marx inte alls
var så fruktansvärt fattig, som jag alltid
trott och som man också kan få för sig av hans brev till Engels. Det var
bara så att Marx inte kunde hantera pengar och hans adelsdam ännu
mindre vilket Hunt, själv av ädel börd, har förståelse för. Hur som
helst är ryktet om att han hade finansierats av Rothschildt, som
antisemiter i extremhögern ofta för till torgs, helt gripet ur luften. Det
visste Engels och det uthärdade han, eftersom han hade insett att
Marx var geni och att det var nödvändigt att låta honom skriva sitt
stora arbete "Das Kapital". Så ser även Hunt på saken, även om han
inte kan låta bli
att upprepade gånger hänvisa till flotta livsstilen "på bekostnad av
arbetarna". Vad
menar han? Skulle Engels kanske leva på vatten och bröd? Även då
hade han levt på
arbetarnas bekostnad. Och Marx, hans familj, barn, ett oräkneligt
antal människor han hållit under armarna, otaliga klubbar,
föreningar, politiska partier, tidningar, kamrater runt om i världen
skulle ha blivit utan stöd. Dessutom måste man komma ihåg att
Engels i praktiken även hade ett andra jobb, som var särskilt viktigt
för honom, det vill säga att översätta artiklar av Marx till något av de
många språk som
han behärskade, korrigera dem och skriva sina egna texter för att göra
ett betydande bidrag till Marx arbete, till Internationalens arbete osv.
Nåväl, det kanske inte är så viktigt. Men Hunt begår en riktig
dundertabbe ungefär på s. 116 (engelska upplagan), där han skriver:".
..
Engels förutspådde att modern industriell teknik och en
planerad ekonomi skulle innebära att kommersiella koncentrationer i
stadsområdena skulle vara onödiga. I stället skulle dålig hälsa och
miljö – 'den nuvarande förgiftningen av luft, vatten och land' –
upphävas genom en sammansmältning av stad och land. Och där har
vi ironin att Engels, stadsradikalismens store apostel, slutade sina
dagar med att propagera en ohygglig teknokratisk kommunistisk
framtid utan borgerligt liv. " (Min kursiv)Jag är verkligen Hunt
tacksam för citatet men finner hans utbrott obegripligt. Speciellt som
denna idé nästan 100 år senare anammats av Mao Tsetung – som
Hunt säkert inte har läst – för att korrekt lösa denna motsägelse. Just
detta skulle under nuvarande förhållanden var helt möjligt att
genomföra och även nödvändigt med tanke på Kinas megastäder, och
utan att mindre städer på säg 100 000 människor skulle lida brist på
stadskultur. Det är förtjänstfullt att Hunt tar upp Marx och Engels
dumheter gentemot "lägre stående folk" och "historielösa folk" – till
vilka de även räknade Indien - och alla ursprungsfolk som de menade
tvångsmässigt måste gå under i framstegens namn. I dess namn har
det redan begåtts och begås fortfarande tillräckligt med förbrytelser.
Men, och detta visar också Marx och Engels storhet, de kunde inse
sina misstag och korrigera dem ljuset av nya vetenskapliga rön. Sina
starka fördomar mot slaviska folk korrigerade de båda senare. Marx
blev rent russofil, när han lärde sig ryska. Efter hans död fann man
cirka fyra kubikmeter rysk statistik i hans källaren, som den stackars
Engels också måste gå igenom och organisera. Marx och Engels var
både enligt Hunt påverkade av narodnikerna. Däremot har Hunt större
svårigheter på den punkten.
Lyssna på vad han säger här (s 216):"Likt Hegel följde
andens marsch genom historiens sidor tecknade nu Marx och Engels
klasskampens uppgång och fall i en lika teleologisk ram. Historien var
både träldom och frigörelse: progressiv utarmning till det definitiva,
förlösande slutet med proletariatets triumf och klasskrigets slut. I
själva verket historiens slut. "Det låter han först stå oemotsagt så att
det kan ska fastna ordentligt hos läsaren. På slutet motsäger han sig
själv för att visa att Engels inte var trångsynt, utan menade att
visserligen klasskampen skulle komma att upphöra men inte
motsättningarna. Om just detta har Mao skrivet en längre essä. Även
han ansåg att motsättningarna alltid skulle finnas kvar, men det
skulle vara motsättningar inom folket, som skulle kunna lösas på
fredlig väg. Detta tillvägagångssätt återkommer tyvärr hos Hunt. Om
och om igen
utgjuter han sig om Engels skarpa åtbörder mot kamrater i England,
Tyskland, Frankrike och på andra håll. Tydligen fruktar han för sin
position, av svartsjuka eller för att han ogillar någon. Först i slutet
medger Hunt att Engels bara försvarade sin och Marx vetenskapliga
teori, som hela tiden vanställdes, stympades och "förbättrades". Ett
exempel är s. 326 där Henry Mayers Hyndman först porträtteras som
en stor man för att i slutet avslöjas som en dålig plagiator av Marx.
Hunt riktar också en anklagelse mot Engels, nämligen att han i det
enorma och mycket tidskrävande arbetet med de obefintliga volymerna
2 och 3 av "Das Kapital" skulle ha gjort sig skyldig till förfalskningar
och omtolkningar samt till att ha smugglat in sina egna texter. Men
detta är inte förvånande eftersom dessa fldVIEWS 609
_______________________________________________________
ID 2426
fldPOSTED 2016-01-30
fldTITLE "Inget fel" att Sverige rustar
fldSUMMARY Den ryska dagstidningen Vzgljad tycker att det är
naturligt att Sverige rustar efter "Inget fel" att Sverige rustarDen
finländske försvarsministern Jussi Niinistö vill tillsammans med
Sverige skapa ett alternativ till Nato. Han anser dock att den svenska
armén är
svag. Den ryska affärstidningen Vzgljad håller med ministern. Sverige
är vanligen ett fredligt land. Nu är det dock på väg att militariseras,
vilket har samband med den antiryska propagandan, skriver Vzgljad.
Sedan Napoleons tid har Sverige inte deltagit i några krig. Den
nuvarande svenska mentaliteten är ett resultat av denna över 200åriga fred, påminner Vzgljad. Under det kalla kriget var den svenska
armén effektiv. Enorma summor användes för militära ändamål — upp
till tre procent av BNP. Sveriges väpnade styrkor bestod då av cirka
300 000 personer. Den militära industrin utvecklades intensivt. Denna
enligt Vzgjlad lite hysteriska tendens avtog när det kalla kriget var
över. Armén minskade sin personal, precis som försvarsutgifterna. År
2010 avskaffades värnplikten helt i Sverige. De psykologiska
förändringarna var ännu större. Den svenska mentaliteten bygger
enligt tidningen på att en väpnad konflikt är absolut omöjlig i Sverige,
därför är det inte nödvändigt att ta hand om försvaret. Det är verkligen
svårt att få svenskarna att finansiera försvaret, återinföra värnplikt
och sluta en allians med Finland. Under det gångna året har det
svenska samhället dock börjat utsättas för ett intensivt
informationstryck. Rysslands ”aggressivitet” är det främsta
argumentet. Det rapporteras ständigt om utredningar och
”informationsdokument” som handlar om att ”Putinryssland”
förbereder en attack mot konungariket. Under den senaste månaden
har exempelvis flera rapporter offentliggjorts, enligt vilka Moskva har
planer att ockupera Sverige.
Centret för europeisk politisk analys påstår att Ryssland på
sin senaste militärövning simulerade en invasion av Gotland. Rykten
om ryska flygplan som kränker det svenska luftrummet dyker hela
tiden upp. Sökandet efter ryska ubåtar i Stockholms skärgård fanns
på förstasidorna i alla tidningar. Under det kalla kriget var det en
populär underhållning. Nu har den fått nytt liv. Den paniska
stämningen (”Ryssarna kommer!”) som skapats i dagens Sverige
förstör så småningom den svenska mentalitetens grund, skriver
Vzgljad. För första gången i historien har över hälften — 57 procent —
av svenskarna stött ökningen av försvarsbudgeten.
Parlamentet föreslår att avdela 10,2 miljarder kronor extra
för militära ändamål under fem år, ovanpå de dryga 42 miljarder
kronor som var budgeten 2015, vilket utgör cirka 1,2 procent av
landets BNP. Det är inget fel, säger Vzgljad. Mot
bakgrunden av den nuvarande spänningen i Europa och hela världen
har Sverige upptäckt att dess armé är liten, otränad och saknar
moderna vapen. Självklart har landet börjat att skyndsamt lösa
problemet. Saken är dock att den massiva antiryska propagandan har
utgjort katalysatorn. Propagandan bedrivs mestadels av tankesmedjor,
som är nära kopplade till Nato. Läs mera på: http://se. sputniknews.
com/norden/20150818/536200. html
ixzz3ykL1AGOf
Stefan Lindgren
Spricka i den tyska koalitionenLedaren för den kristet-sociala unionen
CSU, ett av partierna i den tyska styrande koalitionen, Horst Seehofer
besöker i veckan president Putin i Moskva.
Besöket oroar resten av regeringskoalitionen som försöker
rädda förbundskanslern fru Merkel från ett hotande politiskt nederlag
angående det europeiska flyktingkaoset. "Seehofer
har positionerat sig tydligt mot kanslern i flyktingdebatten - Jag
hoppas att han inte klarar resan", sade CDU:s utrikespolitiska expert
Rode Kiesewetter på söndagen. "Ryssland samarbetar med radikala
högerpartier - även här i Tyskland Om Seehofer reser, måste han
uppmana ryssarna att upphöra med sin desinformation och dolda
finansiering av högerextremistiska nätverk. "På samma sättlarmade
SPD. "Utrikespolitik
ska göras i Berlin, inte i München", sade den utrikespolitiska
talesmannen för SPD:s förbundsdagsgrupp, Niels Annen. "I Putin
kommer Seehofer att möta en likasinnad", sa de grönas
utrikespolitiska expert Jürgen Trittin. En av de frågor som Putin
faktiskt kan få stöd i är hävandet av sanktionerna mot Ryssland, som
ter sig alltmer bisarra eftersom Ryssland hela tiden drivit på
Minskprocessen mot fred i Ukraina. Die Zeit 31/1
Putin om sovjetsystemet Förra måndagen framträdde president
Vladimir Putin på Allryska folkfrontens regionala möte i Stavropol. På
en fråga från publiken om hur han ser på frågan om en ombegravning
av Vladimir Ilitj Lenin svarade Putin att man måste undvika åtgärder
som splittrar det ryska samhället. Han fortsatte med en längre
utläggning: - Som ni vet var jag liksom 20 miljoner sovjetmedborgare
medlem av Sovjetunionens kommunistiska parti, och inte bara en
medlem av kommunistpartiet utan ar-betade i nästan 20 år i KGB,
som kallades partiets väp-nade förband. Och om en person, oavsett
skäl, lämnade kommunistpartiet, blev
han omedelbart avskedad från KGB. - Jag var inte partimedlem av
tvång och jag kan inte säga att jag var en så ideologiskt övertygad
kommunist, men inte desto mindre förhöll jag mig hänsynsfullt till
partiet. Till skillnad från många funktionärer var jag inte en funktionär
ur partiets synvinkel, jag var en vanlig medlem av partiet. Till skillnad
från många funktionär-er kastade jag sedan inte partiboken och jag
eldade inte upp den. Idag vill jag inte fördöma någon, alla kan ha sina
motiv och det är vars och ens sak hur man ska göra. Sovjetunionens
kommunistparti föll sönder och jag har min partibok kvar någonstans.
- Jag gillade och gillar fortfarande kommunistiska och socialistiska
idéer. Om man ser på ”Regler för oss som bygger kommunismen”, som
fick stor spridning i Sovje-tunionen (12 moraliska regler för
kommunister som antogs
av 22:a partikongressen 1961. Ö. a. ), är den mycket lik Bibeln. Detta
är inget skämt, den är i själva verket som ett utdrag ur Bibeln. Idéerna
är bra: jämlikhet, broderskap, lycka, men det praktiska genomförandet
av dessa stora idéer i vårt land
var långt ifrån de som utvecklades av de utopiska socialisterna SaintSimon, Owen osv. Vårt land liknande inte [Cam-panellas] Solstaten. Alla anklagade tsarregimen för förtryck. Men på vad byggde sedan
sovjetmakten? På massförtryck. Jag pratar inte om omfattningen, men
låt oss ta ett så skriande ex-empel som avrättningen av tsarfamiljen
med barn. […] - Ni vet, vi tänkte aldrig på det förut. Vi stred med de
människor som kämpade mot sovjetmakten med vapen-makt, men
prästerna, varför skulle de förintas? Enbart 1918 sköts tre tusen
präster och under 10 år - tiotusen. […] - Planekonomin har vissa
fördelar, den ger
möj-lighet att koncentrera resurserna på genomförandet av de
viktigaste uppgifterna i hela landet. Så löstes hälso-frågor och det är
otvetydigt den tidens kommunistpar-tis förtjänst. Så löstes
utbildningsfrågorna, det är otvety-digt kommunistpartiets förtjänst. Så
löstes frågorna om industrialiseringen och krigsmaterielproduktionen.
Jag tror att utan den koncentrationen av nationella resurser hade
Sovjetunionen inte kunnat bli redo för kriget mot Nazityskland. Då
hade sannolikheten för nederlag varit stor, med katastrofala följder för
vår stat, för det ryska folket och andra folk i Sovjetunionen. Så det är
alla o-tvetydiga plus.
- Men i slutändan ledde okänslighet för förändringar, för den
tekniska revolutionen och för nya tekniska struk-turer till en
ekonomisk kollaps. - Och slutligen, viktigast av allt, måste man ta en
ny titt på de idéer som formulerades av den dåvarande le-daren för den
sovjetiska staten, Vladimir Iljitj Lenin. En mina placerades under vårt
statsbygge.
[…] - Stalin formulerade idén om autonomisering av det
framtida Sovjetunionen. I enlighet med den idén skulle alla de andra
subjekten ingå i Sovjetunionen på grund-val av autonomi med
vidsträckta befogenheter. Lenin kritiserade Stalins ståndpunkt och
sade att det var en otidsenlig, felaktig uppfattning. […] - Lenin
förespråkade att staten, Sovjetunionen bil-dades på grundval av vad
han sa, jag kan ha fel, men tan-ken är klar, fullständig jämlikhet, med
rätt att utträda ur Sovjetunionen. […] - Och vad är detta om inte en
tidsinställd bomb? Vi måste noga, med tanke på dagens möjligheter,
analysera historien. Inte svartmåla allt som var i det förflutna eller
utmåla allt som sker idag i rosenrött. kremlin. ru 25/1
Åtta av tio tyskar kritiskaTyskland har tillsammans med Sverige
utgjort ett "moraliskt" A-lag i EU som välkomnat flyktingströmmar som
de flesta andra försökt undvika. Men åtta av tio tyskar (81 %) anser att
den federala regeringen inte har flyktingsituationen under kontroll.
Politiskt gynnas mest Alternative für Deutschland. Samtidigt säger 94
procent av de tillfrågade att de stöder att Förbundsrepubliken tar emot
flyktingar som har flytt krig. Även bland AfD:s väljare är 76 procent för
att bevilja krigsflyktingar en fristad. Men bara en av fyra tyskar anse
att Tyskland ska ta emot dem som bara har ekonomiska skäl att söka
sig till Tyskland. Nästan åtta av tio tillfrågade stöder beslutet att
förklara Algeriet, Marocko och Tunisien för säkra ursprungsländer.
Skulle det vara val på söndag skulle förbundskansler Merkels parti
CDU få 35 procent, fyra procent lägre än i januari. SPD har stagnerat
på 24 procent. AfD ligger på rekordhöga 9-12 procent. Vänstern har
ökat något till 9 procent. De gröna går tillbaka till 10 procent och FDP
fem procent. Kansler Merkels popularitet har sjunkit till 46 procent
(minus tolv), det sämsta värdet sedan augusti 2011. Hennes rival och
kritiker, CSU-ordföranden Horst
Seehofer, som kräver en kursändring i flyktingpolitiken, har ökat två
procent till 45 procent. Die Zeit
Stefan Lindgren
Försvaret främstFörsvaret främst är titeln på en ny debattbok om hur
svenska försvaret skall stärkas. I förlagets presentation heter
det:Sveriges försvars- och säkerhetspolitik har lidit bankrutt. Det är en
aktuell och akut uppgift att åter-skapa ett försvar av hela landet, med
deltagande av hela folket. Det kräver
nytänkande. I denna antologi utpekas en färdriktning – av politiker,
historiker, militärer, pu-blicister, diplomater, jurister, alla sakkunniga
på sina områden.
Gemensamt för författarna är övertygelsen att Sverige skall
försvara sig självt och att försvaret måste ha en stark folklig
förankring. Deltagare:Sven Hirdman, ambassadörKent Zetterberg,
professor vid FörsvarshögskolanAnders Björnsson, författare och
historikerCarl Björeman, generallöjtnantTorsdag den 11
februari18:00–20:00, fri entréPalmesalenABF Sveavägen 41 Stockholm
Stefan Lindgren
fldVIEWS 391
_______________________________________________________
ID 2431
fldPOSTED 2016-02-13
fldTITLE Ingen vapenvila för terrorister
fldSUMMARY Det ser ut att kunna bli en vapenvila i Syrien mellan
regering och opposition. Men Ingen vapenvila för terroristerRysslands
utrikesminister Sergej Lavrov deltog fredagen 12 februari 2016 i en
presskonferens i München tillsammans med USA: s utrikesminister
John Kerry och FN:s särskilda sändebud för Syrien Staffan de Mistura,
efter ett möte med medlemmar av den internationella stödgruppen för
Syrien. "Det viktigaste resultatet av detta möte anser jag vara
bekräftelsen av FN: s säkerhetsråds resolution 2254 i dess helhet.
Detta gäller de humanitära aspekterna av den politiska processen,
kampen mot terrorism och frågor om vapenvila, med undantag,
naturligtvis, av terroristorganisationer som erkänts som sådana av FN:
s säkerhetsråd. "Under frågestunden förtydligade Lavrov: "Vapenvilan
gäller inbte Islamska staten, Jabhat an-Nusra och andra
organisationer knutna till dem, som erkänts som terroristiska av FN:s
säkerhetsråd. Därför kommer de ryska flygstridskrafterna att fortsätta
arbeta mot dessa organisationer". När USA:s utrikesminister
Kerry ombads kommentera att vapenvilan inte omfattar de ryska
flygoperationerna skickade han bara frågan vidare till Lavrov, vilket
måste tolkas som att USA inte motsätter sig att Ryssland fortsätter att
hålla trycket på terroristerna uppe. Överenskommelsen om eld-upphör
försvåras av att det är så många aktörer verksamma i Syrien, sade
Lavrov, men "stödgruppen" för Syrien har kontakter och möjligheter att
påverka på samtliga delar av landet, varför
uppgiften inte är utsiktslös. "Vi kom överens om att den här veckan att
förbereda villkoren som kommer att gälla ett eld upphör. Vi tror att
under denna tid
den syriska regeringen och oppositionsgrupperna kommer att kunna
vidta nödvändiga åtgärder för att förbereda sig för upphörande av
fientligheterna, och villkoren kommer att utvecklas av en annan
arbetsgrupp, som också bildats nu och kommer att arbeta under
Rysslands och USA:s gemensamma ordförandeskap. Den kommer att
bestå av diplomater och militär, förutan vilka det är mycket svårt att
lösa praktiska problem. "I arbetsgruppens mandat ingår att bestämma
"en
gemensam strategi med avseende på de områden som kontrolleras av
Islamska staten, Jabhat an-Nusra och andra terroristgrupper, som
betecknas som sådana av FN:s säkerhetsråd. ""För första gången i vårt
arbete slår vi fast behovet av samarbete och samordning, inte bara i
politiska och humanitära frågor, utan också i
den militära dimensionen av den syriska krisen. ""Lika viktigt är ett
tydligt erkännande i dagens dokument att det är nödvändigt för att
fullt ut uppfylla FN:s säkerhetsråds resolutioner stoppa flödet av
terrorister, militanter från utlandet, den illegala handeln med olja och
annat smuggelgods. "I den frågestånd som följde på presskonferensen
klargjorde Lavrov att allt tal om att inleda en utländsk markoperation
mot Islamska staten bara skulle skärpa och förlänga konflikten. Talet
om att Ryssland bombar civila tillbakavisade Lavrov och påpekade att
FN inte kommit med några sådana förebråelser. Tvärtom hade Ban Kimoons uttalanden i en intervju för brittisk press förfalskats så att han
tillskrevs ett uttalande om de ryska bombningarna som han inte gjort.
När det gäller situationen kring Aleppo polemiserade Lavrov mot USA:s
utrikesminister Kerry som fördömt president Assads "aggressiva"
uttalanden om Aleppo. Men att "anfalla dem som har ockuperat ditt
land är nödvändigt", sa Lavrov. Han påpekade att den ledande
gruppen i Aleppo, Jabhat an-Nusra står på FN:s säkerhetsråds
resolution 2254. När
det gäller humanitära frågor betonade Lavrov att en positiv
överenskommelse nåtts om att hjälpen måste få komma fram till hela
territoriet, till alla utan undantag. Han påminde om att i januari en
överenskommelse gjordes om att släppa fram hjälpen till tätorterna
Madaya, Fuaa and Kafraya. Den syriska regeringen uppfyllde sin del
av avtalet, som gällde Madaya, medan de sistnämnda två orterna
fortsatt blockerades av oppositionen. En del av hjälpen kommer också
att fällas med fallskärm, bl. a. till Deir-ez-Zor, vilket Ryssland redan
gjort, men där USA nu lovar göra detsamma.
Stefan Lindgren
Kina varnar för KoreakrigKina måste förbereda sig för det värsta på
den koreanska halvön, heter det i en ledare i det officiella kinesiska
organet Global Times 17 februari 2016. Sydkoreas president Park
Geun-hye, fördömde i ett
tal i parlamentet på tisdag morgon Nordkoreas "extrema
provokationer" och hävdade att robotsystemet THAAD skulle sättas in
för att avskräcka Pyongyang. I ovanligt hårda ord sade Park också att
Nordkoreas kärnvapenambitioner endast kommer att resultera dess
"regimkollaps" påskyndas. USA har accelererat sin militära insatser
runt den koreanska halvön. Nukleära hangarfartyg och offensiva
kärnvapenubåtar kan vara stationerade där snart. Även om vissa
analytiker tror att det är mer av ett psykologisk krig, anser många
risken ökar för eskalerade spänningar och en allvarlig militär konflikt
på halvön. Kina motsätter sig tydligt kaos på halvön. Men om
Nordkoreas nukleära fråga ska kunna lösas fredligt bestäms inte av
endast den kinesiska sidan. Kina bör göra noggranna förberedelser för
det värsta scenariot på halvön. Om andra parter inte följer Kinas råd,
kan Kina inte axla några moraliska skyldigheter för dem när
situationen blir svår eller när ett krig uppstår. Kina bör bestämt stödja
de skärpta sanktioner mot Pyongyang har godkänts av FN: s
säkerhetsråd och
genomföra dessa åtgärder. Kina bör också bidra själv till att förstöra
Nordkoreas kapacitet för kärnvapenutveckling, trots motstånd från
Pyongyang. Peking bör uttrycka sina invändningar mot Seouls
utplacering av THAAD. Om Sydkorea insisterar, kan Kina följa
Ryssland exempel när det landet svarat på de östeuropeiska ländernas
utplacering av amerikanska antimissilsystem. Kina kommer att
installera fler defensiva missiler i nordöstra Asien och vidta
försiktighetsåtgärder på högsta nivå mot THAAD systemet. När det
gäller USA, bör Kina beslutsamt uttrycka att
THAAD- systemet och andra militära installationer runt den koreanska
halvön är riktade mot Kina. Kina bör göra allsidiga förberedelser samt
öka sin försvarsutgifter och antalet avancerade missiler för att
upprätthålla Kinas avskräckningsförmåga. Om ett krig inträffar
kommer den kinesiska allmänna opinionen att stödja landets agerande
med tanke på hur Kinas säkerhet är
hotad. Den kinesiska allmänheten hoppas att ett sådant krig, inklusive
kärnvapenspridning och flyktingar, inte kommer att gå utöver gränsen
till Yalufloden. En forskare säger till Global Times att om USA och
Sydkorea gemensamt utför militära angrepp mot Nordkorea, är det
mycket troligt att Nordkorea kommer att vidta motåtgärder. Då
kommer Sydkorea att lida förluster, och USA:s baser går inte
nödvändigtvis säkra. Om Washington och Seoul korsar trettioåttonde
breddgraden och vidtar omfattande militära åtgärder, bör de ta
eventuella riskerna för Kinas militära intervention beaktas. Vi stöder
denna analys. När sexpartssamtalen misslyckades borde Washington
och Pyongyang ha delat skulden. USA, en nyckelspelare för att lösa
spänningarna på halvön, bör ta större ansvar. Ur det stora
perspektivet, om man betraktar hela Asien-Stillahavsområdet, är
underlåtenheten att lösa den nordkoreanska kärnvapenkrisen
resultatet av USA:s avsikter att kontrollera nordöstra Asien och störa
Kinas uppgång. Kina och Sydkorea är vänligt sinnade länder och de
bör vara klara över detta. Kina bör stärka sin militära insatser i
nordöstra Asien. Detta kommer att få andra parter att tänka två
gånger innan de agerar. Global Times 17/2
Stefan Lindgren
Socialismens ekonomiska och sociala systemSocialismen blir
negationens negation av den nyliberala finanskapitalismen Möjligheten
att införa ett socialistiskt
system är emellertid begränsad till de gamla liberala industriländerna i
Europa och möjligen också i Förenta staterna. Kautsky trodde inte att
man i Sovjetunionen skulle lyckas införa ett socialistiskt system,
eftersom landet var så efterblivet.
Plechanov insåg, att den socialistiska revolutionen kommer
först sedan det härskande systemet har börjat ruttna. Det var
allmänna synpunkter i den europeiska arbetarrörelsen före 1917. Man
förstod att socialismen skulle kunna införas bara i högt utvecklade
länder. Nu ruttnar de finanskapitalistiska länderna uppifrån och ned.
Det är som när en fisk ruttnar: det börjar i huvudet och allra först i
hjärnan. Sedan sprider det sig i huvudet och därefter ned i kroppen.
Om ett socialistiskt system införs i ett land vars befolkning
huvudsakligen består av arbetare och bönder, blir det förr eller senare
kontrarevolution. Det visar den historiska erfarenheten. Orsaken till
varför det är tvivelaktigt om man i dag kan införa ett socialistiskt
system i Förenta staterna är den låga bildningsnivån hos den
amerikanska massan. Amerikanen hålls i obildning och behärskar inte
sitt modersmål, varför han inte kan tänka abstrakt. Det här har de
engelska lorderna sedan länge förstått och står därför i ett hjärtligt
förhållande till sin underklass. Det engelska språket är ett blandspråk,
där de konkreta begreppen är av anglosachsiskt ursprung och de
abstrakta kommer från grekiskan och latinet via franskan. Dem förstår
inte traditionella amerikaner (liksom inte heller engelska arbetare och
bönder). De är är alltså dumma. Också om de råkar vara högutbildade.
Socialismen blir en blandekonomi och en ekonomisk demokrati. Den
innehåller både statlig, folkägd, privat och kooperativ äganderätt.
Vidare finns både plan och marknad. Det blir en reglerad
ekonomi i ett reglerat samhälle, som ekonomiskt styrs av en
keynesiansk politik. Sedan det senaste världskriget har de
kapitalistiska länderna genomgått stora förändringar.
Levnadsstandarden har flerfaldigats och vetenskapens och
teknikens utveckling har omformat samhället och näringslivet.
Numera blir det abstrakta tänkandet normgivande för industrin och
kroppsarbetet, som primärt bara kräver ett konkret tänkande,
marginaliseras. Människan går på detta plan framåt: Vi tänker allt
bättre. Insikterna i abstrakt tänkande har ökat under de senaste
hundra åren och är
också förutsättningen för att vi skall kunna införa ett socialistiskt
system.
Tankearbetet och inte kroppsarbetet blir den intellektuella
grunden för den avancerade produktionen, som till allt större del
består av tjänster. Vi skall emellertid inte tro att vi kan införa ett
system som varar till tidens ände. Om den modell vi nu skapar håller i
femtio år har den lyckats bra. Det enda beständiga i historien är
förändringen. Sovjetmodellen var en ekonomisk, social och teknisk
framgångssaga fram till 1965, då USA blev ledande i
rymdkapplöpningen.
Realsocialsmen gick under därför att man hade förbjudit en
allmän, fri diskussion, som är nödvändig inte bara för en liten grupp i
partiledningen utan måste genomsyra hela samhället. Den var
emellertid en social demokrati.
Statsägandet och planekonomin fungerade utmärkt tills
man skulle övergå från kvantitativ till kvalitativ tillväxt. Det moderna
samhället kräver en fri diskussion för att kunna utvecklas. Den
vetenskapliga och tekniska omvälvningen omskapar också
industriländernas sociala struktur. Industriarbetarklassen tynar bort
och arbetskraft som kan tänka abstrakt, intelligentia, blir ledande.
Redan för 15 år sedan var den i Sverige lika stor som
fabriksarbetarklassen, 20 procent. Den för 150 år sedan största
kroppsarbetande klassen, bönderna, utgör i Sverige i dag bara
omkring tre procent av befolkningen men producerar cirka 80 procent
av livsmedlen. Naturligtvis finns det mellan intelligentian och
kroppsarbetarna en gråzon av mänskor som arbetar mer med
händerna än med huvudet, men den minskar. Produktiviteten är
numera så hög att vi omedelbart skulle kunna införa sex
timmars arbetsdag utan att behöva sänka vår levnadsstandard.
Finanskapitalets ekonomiska och ideologiska offensiv efter omkring
1976 har emellertid varit så framgångsrik, att vänsterpartierna
ideologiskt har trängts tillbaka. De vågar inte längre ta kamp för de
arbetandes rättigheter. Partierna har köpts upp av den borgerliga
staten och partiledningarna ser som sin uppgift att legitimera
finanskapitalismen och i synnerhet borgerskapets diktatur: den
liberala parlamentariska demokratin. i USA råder ingen
parlamentarism utan man har en maktfördelning i den franske
filosofen Montesquieus anda. I socialismen råder full sysselsättning
och sex timmars arbetsdag. Kapitalismen kan inte erbjuda
människorna full sysselsättning och ett tryggat liv. Och allra minst
kan den ge barnen en framtid. När den socialliberale amerikanske
ekonomen John Kenneth Galbraith insåg detta (Den nya
industristaten 1969) började han att plädera för medborgarlön för att
Amerika (underförstått) skulle kunna undvika den sociala
revolutionen. Medborgarlönen togs under 1980talet upp av finländska intellektuella, som blivit besvikna på den
uteblivna revolutionen. De finns i dag i nästan alla politiska partier,
främst bland de gröna och
i vänsterförbundet. Deras främste talesman är åboekonomen och den
före detta taistoiten och medlemmen i Finlands kommunistiska parti,
Jan-Otto Andersson. Vår mesta högerregering sedan lapporegeringen
1930 stödjer kravet på medborgarlön, eftersom dess ledning tror sig
kunna skära ned finanskapitalets kostnader och undvika den sociala
revolutionen genom att införa den. I socialismen är bankerna
statsägda och storföretagen, monopolen, ägs av fonder, som förvaltas
av medborgarsamhället. Det utser de verkställande direktörerna i de
stora företagen, men personalen i dem har vetorätt.
Konkurrenskapitalismen blir kvar i de små och medelstora företagen,
som måste konkurrera om de vill överleva. Kooperativen blir allt flera.
Det är framåt. Dem lönar det sig inte att planera, ty planekonomin
består
i att vetenskapsmännen och affärsmännen försöker att tänka ut vad
som kommer att ske i landet och näringslivet under de närmaste tre
till fem åren. Man utgår från
de statliga och privata investeringarnas storlek, produktionens
karaktär, folkets bildningsnivå, vetenskapernas och teknikens
utveckling o s v. Före 1917 trodde man allmänt i den internationella
arbetarrörelsen att i socialismen skulle alla
fabriker skulle vara statsägda. Tron på statens förmåga att garantera
människorna ett gott liv var utbredd. Den levde vidare i den
demokratiska arbetarrörelsen också sedan man hade insett att man
varken kunde eller ville införa socialismen, d v s 1932. i stället tillsatte
den nya socialdemokratiska regeringen i Sverige en
socialiseringskommission, som skulle studera socialismens
möjligheter.
Socialdemokratins svar på socialismen i Sovjetunionen och
de många vilda strejkerna i Sverige blev Folkhemmet, som inte hotade
finanskapitalismen men gav en relativ trygghet åt arbetare och bönder.
Inbördeskriget i Finland gav en fingervisning om hur det kunde gå om
inte “arbetarfrågan” löstes. Socialismens motto är “av var och en efter
förmåga, åt var och en efter hans arbete”. Några löneskillnader måste
det vara, eftersom folk måste anstränga sig intellektuellt för att få
avancerade tjänster. 1-4 brukar anges som en lämplig skala mellan
högsta och lägsta inkomst. Tungt fysiskt arbete avlönas högre
fldVIEWS 423
_______________________________________________________
ID 2434
fldPOSTED 2016-02-19
fldTITLE Jan Myrdal tänker om
fldSUMMARY Idag ångrar Jan Myrdal att han inte flyttade till USA när
han hade chansen.
DEN PARADOXALA TANKEFRIHETENJan MyrdalSåvitt jag
kan bedöma har tills nyligen rått samstämmighet i Sverige om att
särskilt McCarthyperioden i Förenta staterna där var en intellektuell
katastrof. Nu, se Jan Söderqvist om filmen "Trumbo" i SvD16-02-11,
börjar skymta förståelse för den tidens svartlistning och förbudslagar i
Förenta staterna. Men ännu torde de flesta i den offentliga debatten se
en stor skillnad mellan Mccarthytidens Förenta stater och dåtidens
Sverige som ses som ett öppnare samhälle. Detta tolkas gärna som en
traditionell kulturell skillnad särskilt påtaglig under nittonhundratalet
med dess krig, kalla och varma. Alla kulturintresserade känner dock
till "The Hollywood ten" och att Chaplin lämnade Förenta staterna mer
av politiska än sexualmoraliska skäl. Också flera som Brecht och
Thomas Mann lämnade Förenta staterna av samma skäl. Andra
deporterades.
Svartlistningar präglade offentligheten i dåtidens Förenta
stater. Under Vietnamkriget tog Sverige emot desertörer från ett
Förenta staternas krig allt fler i Sverige såg som brottsligt. Men, som
jag sade i Caen när jag på universitetets inbjudan där föreläste om
"Sverige och en offentliga lögnen", det paradoxala är att flera
intellektuellt ledande akademiker vilka av ideologiska skäl i Sverige
fick sin framtid kapad under denna tid hade kunnat rädda sig och sin
vetenskap genom att emigrera till McCarthy-tidens Förenta stater. Jag
tog bland andra Gunnar Ahlström till exempel. Hans avhandling 1937:
"Georg Brandes Hovedströmninger. En ideologisk undersökning" var
lysande. Men uppföljningen: "Det moderna genombrottet i Nordens
litteratur" tio år senare borde blivit ett internationellt grundläggande
verk. Men då i Sverige stämplades texten som marxistisk (vilket var
osakligt och okunnigt) och han blev helt akademiskt stängd.
Men, som jag skrivit, hade han tagit sig till Förenta staterna
1947 och kommit till, ett gärna litet, universitet då hade den texten
nått sin rätta internationella plats. Märk att de flesta av de
avhandlingar och andra texter som höll den intellektuella
"vänstertraditionen" vid liv även hos oss under det kalla kriget och
sedan bidrog till såväl "vänsteruppsvinget" som FNL-rörelser och
liknande då kom från Förenta staterna. De gör så än. Ända från det
Förenta staterna slagit om till imperialism kring förra sekelskiftet var
det också i texter skrivna och publicerade i Förenta staterna (som t. ex
Mark Twains politiska skrifter eller Scott Nearing och Joseph Freeman
"Dollar Diplomacy" från 1925) detta skeende analyserades och
avslöjades och dessa texter gjorde oss andra i Europa, Afrika och Asien
militant medvetna. Den som tänker efter inser att detta inte är
märkligt. Det var i den brittiska imperialismens centrum Marx
arbetade med "Kapitalet". Säg det på annat sätt. Att Förenta staterna
med "First amendment" har ett verkligt juridiskt tryck- och
yttrandefrihetsskydd betydligt starkare än det ständigt taktiskt
vacklande svenska är historiskt bestämt och, som man inte behöver
vara marxist för att inse, har detta varit en förutsättning för dess
utveckling till dominerande imperialistisk världsmakt. (Den av
omständigheterna påtvingade konformiteten i Sovjetunionen bidrog till
dess upplösning och nederlag i det "kalla kriget". )Naturligtvis är denna
övergripande paradox för mig ett personligt problem. Jag upplevde det
som katastrof när jag ("American" med "first papers") från den på
Rockefellerpengar elitärt fria Lincoln school tvångsförflyttades till
Sverige 1940. Min far hävdade att sådan var min plikt i svåra tider då
jag var av "bondeätt". Sedan reste först han och därefter min mor
tillbaka till Förenta staterna. Denna tvångsförsvenskning kom att
kosta mig mycket. Till exempel: "Rapport från kinesisk by" fick sin
verkliga intellektuella och politiska internationella betydelse med mer
än ett års fördröjning.
Ty den var då som publicerad på svenska här utan
intellektuell och politisk betydelse. Jag hade arbetat ut den på
engelska men av materiella skäl varit tvungen skriva manus på
svenska. Ty KF:s VI hade (storslaget) finansierat hela Gun Kessles och
min vistelse i Kina och ville därför ha texten på svenska. Nu menar jag
att det var fel av mig att inte flytta åter till Förenta staterna och ta det
som bas under något av de olika år då det varit mig möjligt. Ibland har
jag där varit statligt fördömd men 1966 och sedan upprepade gånger,
(särskilt under Carter som läste mig och därför begärde att träffa mig
när han kom till Sverige) har jag tänkt noga på det när jag där gått min
barndoms gator och vetat att det var praktiskt och
juridiskt möjligt för mig att flytta tillbaka. Ja, jag kanske gjorde fel. Ty
hade jag då flyttat hade mina ord kunnat betyda mer än de gör nu när
jag är baserad i det traditionellt slutna Sverige. Här är det ju rätt få
som ens förstår det paradoxala att för den som tänker och arbetar på
tvären är Sverige i förhållande till Förenta staterna ännu vad
Strindberg kallade "fasterlandet". Jan Myrdal
Stefan Lindgren
Majoritet mot värdlandsavtalUppriktigt om åldringsdödJan MyrdalÅter
diskuteras om dödshjälp. Därför skall jag skriva i två led något som jag
anser helt rätt och alla egentligen vet men som normalt inte kan
tryckas i svensk press. Var dag berättar kollegerna om nya
åldringseländen. Det hemska de berättar är helt korrekt. Att bli
gammal i Sverige är
inte roligt. Det har det aldrig varit. Det har med vår kultur att göra.
Det är varken i
Kina eller Indien det var vanligt att gummorna och gubbarna på
undantaget gavs vitt - eller en spik i bakhuvudet - när de blivit
tärande. Det är också i vårt kulturområde man fantiserat fram
ättestupor och ätteklubbor. Åldringseländet ligger djupt i vår kultur.
Från alla partier - och oavsett trosuppfattning och politisk övertygelse
- säger man sig vara överens om att samhället har skyldighet att
ta hand om sina gamla och orkeslösa. Samtidigt tvingas de ansvariga
av omsorg om
den kommunala och statliga ekonomin ta de beslut de tar.
Äldreboenden måste bort. Vårdplatser måste bort. Dementa
ensamstående åldringar vräks.
Undersköterskor blir lika otidsenliga som kringvandrande
varmkorvgubbar.
Utvecklingen går på räls även om det tåras i ögonen på våra
förtroendevalda när de
sitter framför TV-skärmen sin och ser vad som sedan händer med
gummorna och gubbarna. De hycklar inte. De menar väl och är nog
goda innerst inne.
Men allt bara går som det går. Dock finns ett sätt att lösa
dem ur sin nuvarande vånda inför de äldres lidande. Ett som är helt
förankrat i vår kultur. Lösningen är enkel och human. Den palliativa
vården måste omtolkas till att bli tydlig, aktiv och effektiv. Nu används
orden med dunkel latinsk hänsyftning till sådan vård som inte söker
bota utan blott söker lindra. Lindra inför en oundviklig död alltså. Så
svår och smärtsam denna tid dock blir borde den vården omvandlas
till en lindrande och aktivt dödsunderlättande vård. Fast de som så
kräver bör naturligtvis ges rätt att leva vidare i smärta och ångest trots
att det också för dem blir som för Egil Skallagrimson på gamla dagar.
Men vi andra bör få samhällelig hjälp att hitta vägen ut. Ingen av oss
vill egentligen leva vidare till priset av smärta och elände och göra det
på nåd därtill. På det finns det många både litterära och medicinska
bevis. I och för sig skulle inte någon sådan samhällelig och effektiv
palliativ vård mot oss behövas. Det är ju mycket lätt att göra slut på
det egna levandet. Det behövs vare sig gifter eller skjutvapen eller resor
till dödskliniker i det ena landet eller det andra. Det vet vi alla. Folk på
fängelser och andra institutioner tar ju vägen ut nästan dagligen.
Kanske med en snörstump eller en plastpåse. Jag har inte skrivit detta
på skämt. Jag står själv när som helst inför valet. Jag går på mitt
åttionionde. Jag duschar, rakar mig, sätter på mig slipsen, dricker
kaffe och går till mitt arbetsrum som vanligt var dag.
Jag har sådana gener. Vi brukar i min släkt bli mer än
nittiofem och vara aktiva in i det sista. Två böcker av mig kommer nu
till sommaren. En om bland andra Lenin och
en, "När gatan tog mediemakt", om den folkliga konsten under
Pariskommunen 1871. En roman/jagbok, "Ett andra anstånd", som
Henning Mankell och jag diskuterade ut innan han dog, blir
färdigskriven till hösten. Det finns fler projekt. Men då, när arbetet
inte går längre, när jag inte kan skriva längre och frontalloberna börjar
bromsa och krångla som knän och ögon redan börjat göra då gör jag
naturligtvis slut. Så som Olle Hedberg eller Vilhelm Moberg. (Han
skrev till mig för övrigt innan han dränkte sig: "Jag tyar inte längre".
)Jag förstår inte varför man skall hymla med detta. Inget parti i landet
från v till SD kommer att anse sig ha råd med att hålla liv i sådana
som jag när det blir som det oundvikligen blir. Bild: Egil Skallagrimson
i utgåva av Egils saga från fldVIEWS 420
_______________________________________________________
ID 2437
fldPOSTED 2016-02-24
fldTITLE Nya villospår om Palmemordet
fldSUMMARY Ulf Dahlstens utspel om Olof Palmes tilltänkta besök hos
Ronald Reagan är ett Nya villospår om PalmemordetRysk TV visade
1998 syftet med Olof Palmes resa
till Moskva, som skulle ha ägt rum två veckor efter mordet. Se Youtube
"Gåtan Olof Palme". Granskningskommissionen för Palmeutredningen
påpekade att det var fel att inte utreda Moskvaresan som motiv till
mordet. Men det görs anspråkslöst, med en bisats:Ett exempel på en i
den allmänna diskussionen förekommande motivbild som inte
återfinns i utredningsmaterialet är ”Moskvaresan”, dvs. tanken att Olof Palmes förestående och i vissa kretsar
kontroversiella besök i Sovjetunionen, som därvid skulle ha betraktas
som ett ”förräderi”, kan ha legat bakom attentatet. Socialdemokrater
som Sten Andersson, Thage G Peterson och många andra har nämnt
den förestående Moskvaresan. Mot sig har de partikamrater kring
Lisbeth Palme. Hon pekade ut Christer Pettersson som mördare, efter
att polisen hade låtit henne i förväg se "mördaren" på video. Efter
mordet kunde Palmes statssekreterare Ulf Dahlsten hälsa från Lisbeth
att hon inte kunde komma ihåg hur mördaren såg ut.
Tre år senare polisen ville man att hon skulle peka ut
mördaren i en video på åtta män. Hon valde den som såg ut som Alagare, enligt vad hon redan visste genom media. Senare pekade hon
mycket riktigt också ut Christer Pettersson, allt efter mera säkert. Leif
G W Persson tror inte att Lisbeth såg mördarens ansikte på Sveavägen.
Här är det frågan om en politiskt attentat. Palme hade genom
Palmekomissionen intagit en tung plats mellan blocken till förmån för
en ny världsordning. Dahlsten lämnar nu 30 år efter mordet uppgifter
att han dagen efter
morddagen skulle ha rest till USA för att avtala om ett möte med
Reagan. I verkligheten stoppade mordet Palmes resa till Moskva för att
berätta hur Palmekommissionens principer skulle tillämpas. Det finns
en liten glimt om detta hos Granskningskomissionen. En MI 6-man –
engelsmannen F, boende i en Stockholmsförort – och en ITAC-officer –
en amerikansk pensionerad överste i Tyskland – skulle vara källor till
följande uppgifter. Under 1985 planerades Olof Palmes förestående
Moskvaresa. I samband med denna planering skulle
handbrevskontakter mellan Olof Palme och Gorbatjov ha förekommit.
Olof Palme skulle i ett handbrev ha gett uttryck för att han förordade
en neutralisering av hela Norden. Detta skulle ha kommit till Natos
kännedom och vara det utlösande skälet till att Nato-organet SOPS
beordrat mordet på Olof Palme. Det skulle finnas ett krypterat
telexmaterial från Washington som bekräftade uppgifterna och det s.
k. P 2-telegrammet skulle sänts som ett led i denna händelse. Det
behövs inga samtal på något flygplan - filmen "Gåtan Olof Palme" visar
processen som gav motivet till mordet på Sveavägen. Det finns två
saker som har direkt hindrat utredning av Palmemordet- Dahlsten och
andra i Palmes närhet angav felaktigt den politiska motivet av mordet-
Istället för politiskt mord utreddes A-lagaren Christer Pettersson och
andra otänkbara spår för ett politiskt mord. Seppo IsotaloOnsdag 24/2
kl 21: "De sista timmarna!", en ny TV4-dokumentär om mordet. På
torsdag kl 21 sänder TV4 en fortsättning.
Stefan fldVIEWS 783
_______________________________________________________
ID 2438
fldPOSTED 2016-02-26
fldTITLE Om ett jubilierande statsministermord
fldSUMMARY Om det inte var ett statsmord utan bara ett
tillfällighetsmord så fick det i varje fall Om ett jubilierande
statsministermordJan MyrdalDet var just i skiftet mellan den 28
februari och den 1 mars 1986. Jag låg och läste. Såvitt jag minns var
det korrekturspalterna till de noter av Sprengel till Rousseaus
bekännelser som aldrig kommit ut men som Crister Enander fått fram
till mig ur Bonniers arkiv. Då ringde telefonen. Det var vännen Andrés
Rozental, Mexikos ambassadör. Han hade blivit uppringd av sin bror i
Washington om att Olof Palme mördats. Men i svensk radio hade
ingenting sagts.
Andrés skulle undersöka om det var sant. Efter en stund
ringde han igen.
Än hade ingenting hörts i svensk radio. Andrés hade tagit
ambassadbilen och kört in i Stockholm. Det fanns inga avspärrningar.
Men han hade sett mordplatsen. Det var
lugnt. Inga polisuppbåd på gatorna. Han hade kört till Rosenbad men
där var ingen särskild vakthållning. Vilket allt förundrade honom. Än i
dag är det bara tre saker vi vet om mordet. Dels att Olof Palme
dödades. Dels att det inte gjordes en normal brottsutredning som om
jag eller vilken Pettersson som helst blivit dödad i detta eller liknande
gathörn. Dels att de närmast inblandade, hans hustru Lisbet Palme
som stått bredvid Olof Palme när han dödades och Ingvar Carlsson
som efter den döde övertog statsministerämbetet alla handlade och
uttryckte sig å det besynnerligaste. Hustrun Lisbet avgav inte ens ett
normalt vittnesmål om det mord hon varit vittne till. Hon vägrade.
Uppträdde som en diva. Svarade inte på frågor i den rättegång som
följde. Dels att den högste - och närmast självutnämnde - polisen
Holmérs uppträdande inte bara var ytligt klantigt som skurkens i en
tidig Chaplinfilm utan tydligt och klart inriktat på att inte finna någon
verkligt skyldig. Om det inte var ett statsmord utan bara ett
tillfällighetsmord så fick det i varje fall statsbrottets följder genom
dessa de närmast inblandades beteenden. Det var också genom Ingvar
Carlssons politik efter Palmes död som socialdemokratins långa period
som närmast statsbärande parti helt upphörde. Särskilt förtjust var
jag inte i Olof Palme varken som människa eller politiker. Vilket inte
innebar att jag önskat livet ur honom. Han var i vart fall intellektuellt
kunnigare och mer begåvad än brukligt bland svenska politiker.
Att han ljög som politiker när han fann det taktiskt vet alla.
Det är bara att på nätet
ta fram vad han sade i riksdagen om IB eller om Geijeraffären och
lyssna. Att han ljög i det privata kan man lyssna på när det gällde den
Harvardaffär som min syster var med om att fixa åt honom. Att han
knullade vänster var inte konstigt, statistiskt sett är det vanligt i hans
kretsar. Men min hustru, Gun Kessle som var mycket nära väninna
med en hans älskarinna sade mig apropå henne och Palme redan
innan han var död:- Det är inte samlag Palme behöver, säger hon. Där
är han inte så ivrig utan närmast pliktskyldig för att kunna få
möjlighet att verkligen sitta och tala ut.
Intellektuellt. © Författaren. Så tänker regeringen skära i
sjukförsäkringenFörsäkringskassan ger ut statistik varje månad.
Sedan 2003 har antalet som får betalt under sjukdomen minskat för
att läkarintyg underkänns. 75 000 sjukpensionär utförsäkrades. Året
2003 fick vi i genomsnitt 43 dagar per år ersättning för att vi var
sjuka, idag ligger siffran på 29 dagar/person och år.
Antalet sjukpensionärer minskar eftersom många av dem
fyller 65 år och får ålderspension. Nya sjukpensionärer tillkommer i
första hand genom att tidsbegränsningen på sjukpenningen tas bort.
Under 10,5 dagar får varje medborgare sjukpenning i år. Denna siffra
prognostiseras öka till 13 till år 2020.
Men prognoserna slår fel. FK visar att på tre års horisont är
felet 25% i underkant.
Det realistiska siffran är således 13+25% = 16 dagar. På
detta skulle statsutgifterna bygga på, regeringen har emellertid
beslutat annorlunda. Året 2020 får vi bara sjukpenning 9 dagar om
året. Av 16 sjukdagar ska 7 dagar kapas bort med administrativa
åtgärder. 80 000 sjukpenningstagare ska utförsäkras. Regeringen
förbereder en
speciell lag som säger att enligt, kap 110 §14 punkterna 3 och 4, kan
en "Försäkringsmedicinsk utredning" beställas från landstinget. Denna
möjlighet att sätta dit fuskare har funnits många år och genom ett
avtal med SKL-FK har landstinget frivilligt åtagit sig den obekväma
uppgiften att - istället för att göra människor friska - ge papper på att
en sjukpennigstagare är frisk. Landstinget kan inte utföra sådana
tjänster, utan lämnar uppgiften till privata personer, som samlar en
arbetsterapeut, en sjukgymnast, en psykolog och en läkare till en
"Team" som konstaterar att arbetsförmågan finns och sjukpenningen
kan stoppas. FK får årligen 250 milj. för detta men utnyttjar bara 200
milj. Teamet får 34 000 kr. Regeringen förbereder en lag, som gör det
obligatoriskt för landstingen att lägga ut detta grovjobb på jobbscouter
i fickformat. I Stockholms landstinget finns följande firmaman bakom
vilka alla gömmer sig en person som arbetar som sådan
friskförklarare:Bertil Frenning Läkarkonsult AB , läkarförmedling,
ingen personal Birgitta Olsson Bergsgatan 51 11231 Stockholm, inget
firmanamn KA Läkarkonsult, läkarförmedling ingen personal Karlstedt
Psykologisk Utredning AB, ingen personal Psykologpartner, inga
uppgifter tllgängliga ?? Rignell AB inga uppgifter tillgängliga Roslagens
Psykiatri AB, ingen personal Tabeeb AB, dr Yanes företagI Uppsala
landstinget har man antagit tre friskförklarare:Orient Hälsa Rehab, dr
Yanes företag Medikonsult ab Friskvårdarna Sälldin, ett Gym. Den
som blir föremål för denna extra friskhetskontroll har rätten att välja
mellan tre firmor, som landstinget tar fram. Min rekommendation är
att underkänna åtminstone alla som nämns här. Bäst att gå till sin
egen läkare och be ett extra intyg om dagsläget. Seppo Isotalo
20 mars bildas Svenskryska föreningen Du inbjudes att delta i bildandet av Svensk-ryska
föreningen söndag 20 mars kl 13. 20-15. 10 Skarpnäcks Kulturhus Bsalen, Skarpnäcks Allé 25. Ändstation på gröna linjens tunnelbana
söderut. 10 min promenad västerut. Du som inte kan komma på
mötet, men ändå vill vara med i föreningen, skriv ett brev till red@rysk.
info och meddela epostadress, vanlig postadress och gärna om det är
något särskilt du kan göra för den nya föreningen. Bilaga (virusfri) med
inbjudan och stadgeförslag. Sprid gärna vidare till personer som du
tror vill vara med. Stefan Lindgren
fldVIEWS 530
_______________________________________________________
ID 2442
fldPOSTED 2016-03-10
fldTITLE Myrdal om Didings hatmejl
fldSUMMARY En konflikt som länge puttrat i Jan Myrdal-sällskapet
har nu nått Hallands Nyheter.
Myrdal om Didings hatmejl"De två goda vännerna är i luven
på varandra.
Det handlar om tvist om hyror, insyn i Jan Myrdalssällskapet men också om det som
Jan Myrdal uppfattar som hatmejl från Lasse Diding", rapporterar
Hallands Nyheter 9/3. "Bråket handlar bland annat om huruvida Jan
Myrdal ska betala någon hyra under de perioder som han vistas i
Varberg", fortsätter tidningen. "– Jag behöver vara i närheten av
biblioteket för att kunna utföra mitt arbete som författare men
samtidigt som jag är här så hjälper jag också till med arbete på
biblioteket, berättar Jan Myrdal. ""De frivilligarbetande som arbetar för
att bygga upp biblioteket har gratis boende under sitt arbete. Det är
Jan Myrdal-sällskapet som förmedlar boendet men det är Lasse
Diding, vice ordförande i sällskapet, som äger fastigheten. Frågan är
om Jan Myrdal ska betala någon hyra. ""Jan Myrdal vill också ha
större insyn i det interna arbetet. Författaren vill hållas underrättad
om
styrelsens arbete och vill att han och styrelsen ska samråda. – Jag
menar att detta alltid måste leda fram till en gemensam ståndpunkt
men styrelsen vill ha veto. ""– Trots att jag är van vid hårda, offentliga
samtal så märker jag att jag blir personligt sårad av att bli utskälld
och när Lasse Diding skriver att jag är slut och förfallen. Han uttrycker
sitt missnöje på ett obehagligt sätt, säger Jan Myrdal. ""– Jag har alltid
tänkt på Jan som en riktig tuffing och det har alltid funnits en hård
ton mellan oss. Det är tråkigt om han tagit illa vid sig", säger Lasse
Diding till Hallands NyheterUtdrag ur mejl från Lasse Diding till Jan
Myrdal”Vad är det då som är så förfärligt i mina reflektioner över den
åldrat förfallne JM? Jo, jag har med tydliga exempel visat att han på
allt fler områden inte är tillräknelig och emot detta vänder
sig förstås nu den utpekade otillräknelige. . . . ”Nyhetsbankens
kommentar: "Man ska inte ta med sig grälet ur stugan", säger ett ryskt
ordspråk. Men i det här fallet är det kanske oundvikligt.
Lasse Diding har otvivelaktigt gjort stora insatser för att ge
JM-biblioteket en plats där intresserade kan ta del av litteratur som i
många fall inte finns i andra bibliotek. Men sponsring är sällan
problemfri. Erfarenheten visar entydigt att det måste finnas klara
papper mellan parterna. När Diding förfallit till grovt nedsättande mejl
och velat förvägra JM den självklara rätten att ha ett avgörande ord
med i laget om Jan Myrdal-bibliotekets pris har han gått för långt. JM
har lika självklar rätt att bestämma vad hans namn används till som
drottning Silvia eller Kalle Pettersson. Hur skulle det vara med en
gammaldags ursäkt?Dessutom får JM-sällskapet inte blir en
förlängning på Didings hotellimperium. Det måste står starkt och
kunna stå pall även om kung Blåtand av Varberg skulle tröttna på JMbiblioteket en dag. Jag betalar min medlemsavgift idag. Stefan
Lindgren
Stefan Lindgren
Ryssland drar sig tillbakaVladimir
Putin hade ett arbetsmöte med utrikesminister Sergej Lavrov och
försvarsminister Sergej Shoigu, då de diskuterade den syriska
situationen.
Presidenten beordrade tillbakadragande av huvuddelen av
den ryska militära gruppen i Syrien
från den 15 mars. Presidenten instruerade också utrikesministeriet att
intensifiera deltagandet
i fredsprocessen för att finna en lösning på det syriska problemet. 15
mars är det fem och en halv månad sedan de ryska operationerna i
Syrien började. De har bl. a. inneburit att
den syriska armén har kunnat befria hundratals samhällen. Ryssland
har praktiskt taget kunnat stoppa oljesmugglingen till ETT VIKTIGT
PÅPEKANDEJan MyrdalI Neues Deutschland, som står die Linke nära,
skrev Bernhard Schmidt den 16 mars en artikel som på allvar tar upp
frågan om Front National och den franska arbetarklassen: "Ingen
immunitet mot höger. I de franska fackföreningarna stiger andelen
som röstar på Front National. "Från att på åttiotalet ha varit
marknadsliberalt som Ronald Reagan och Margaret Thatcher har
Front National från nittiotalet medvetet orienterat om sig bort från
detta. Nu riktar partiet sig mot globaliseringen och dess följder. Inom
Front National har detta
medfört en konflikt. De marknadsliberala inom partiet kräver
kurskorrigering tillbaka till en politisk hållning som möjliggör för Front
National att kunna enas med de konservativa partierna. Samtidigt
drivs Front National i det politiska vakum som uppstått när de
traditionellt socialdemokratiskt inriktade socialisterna i regeringen
genomför en kapitalvänlig politik att överta dess tidigare politiska
position. Detta återspeglas i inställningen till fackföreningsrörelsen.
Enligt den opinionsundersökning "Odoxa" genomfört har 59% av de
som sympatiserar med den politiska vänstern en positiv inställning till
fackföreningsrörelsen under det att blott 19% av de vilka sympatiserar
med högerpartierna har detta. Men Front Nationals medlemmar
befinner sig nu i en mellanposition med 30%
fackföreningssympatiserande. I det icke partibundna FO har därmed
andelen medlemmar som röstar på Front National stigit till 34% . I det
traditionellt kommunistiska CGT till 29% och bland den i Frankrike
stora andelen icke fackligt organiserade arbetare utgör andelen 33%.
En stor och växande del av den franska arbetarklassen går alltså nu
till Front National. Motsvarande utveckling visar sig i den svenska LO.
Också där - som i Neues Deutschland - har detta faktiskt börjat leda
till saklig diskussion. Den är oss helt nödvändig i Sverige som i
Frankrike. Ty om den förs vidare på mediahönsterns villkor som en om
populistiskt kvinnohat, homofobi och rasism då går det oss alla
mycket illa.
Stefan Lindgren
fldVIEWS 633
_______________________________________________________
ID 2446
fldPOSTED 2016-03-20
fldTITLE Den finsk-svenska trollfrågan
fldSUMMARY I regeringarna sitter de riktiga trollen som drabbats av
panik när de insett att de Den finsk-svenska trollfråganBåde Sverige
och Finland har under förra året och i år
gjort statliga satsningar för att spana efter påstådd rysk
trollverksamhet, dvs.
aktivitet på nätets debattforum där man under dold identitet
driver en försåtlig agenda och genom falsk information försöker
påverka den stora massan. Varav kommer sig detta stora intresse ?
Det förefaller finnas flera faktorer som verkar i samma riktning. Den
första är att man själv sysslar med det man beskyller motparten för.
Den som följer brittiska nätdebatter kan inte undgå att lägga märke till
att vissa debattörer har en suspekt framtoning och representerar det
som kunde beskrivas som MI5 eller MI6 -linjen, dvs.
underrättelsetjänstens linje. Detta var särskilt tydligt medan
Irakkriget pågick och den brittiska insatsen ännu var betydande.
Samma fenomen har kunnat iakttas när man debatterat kring
Wikileaks, Edward Snowden och Julian Assange.
Problemet för den brittiska underrättelsetjänstens troll är
det samma som ryska nättroll skulle ställas inför, nämligen den
uppenbara risken att avslöjas och förlöjligas av de andra debattörerna.
Följden av ett avslöjande leder till den diametralt motsatta effekten än
vad som eftersträvas; den brittiska regeringens linje i Irakkriget fick
inget lyft av nättrollen utan tvärtom avslöjades för vad den var i
all sin lögnaktighet. Om inte britternas egen underrättelseverksamhet
på hemmaplan kan maskera sig på nätforum utan att bli utskrattade
av sin målgrupp, de övriga debattörerna, hur skulle ryska debattörer
kunna smyga sig in på västliga forum och överlista debattörerna där ?
Dels har vi språkproblemet, det finns inte tillräckligt med folk som kan
utländska språk på acceptabel nivå, dels har vi debattkulturen som
väsentligt skiljer sig och leder till användning av formuleringar som
skulle avslöjas som främmande. Men även om dessa två hinder kunde
övervinnas har man ännu inte vunnit någonting. Man skulle befinna
sig i samma ruta som den brittiska underrättelsetjänsten när den
skulle bortförklara omständigheterna kring Irakkriget. Här har vi den
springande punkten: fakta är svåra att betvinga, lögner har korta ben
och underrättelsetjänstens och regeringens version ligger i spillror och
skammen ligger tät över London.
Eventuell rysk falskinformation skulle möta samma öde,
därom råder ingen
tvekan; om däremot det omvända skulle gälla; att trollen hade
vederhäftiga synpunkter att lägga fram, då har vi en helt annan
historia. "RT, the Russian propaganda bullhorn" sade John Kerry och
fick bifall av Hillary Clinton: "We are losing the information war".
Intresset för påstådda ryska nättroll har ett nära samband med de
framgångar ryska internationella media haft, eftersom trollen förmodas
föra vidare mediernas budskap på debattforum. De ryska medierna
sägs ha lockat till sig ett stort antal intresserade och till och med ligga
före CNN som nätmedia. Amerikanska kabelkanaler är däremot
restriktiva i sitt programutbud och endast en minoritet erbjuder ryska
medier. Detta fenomen går under namnet konkurrens och är mot
förmodan något helt nytt i det tidigare så monotona amerikanska
medielandskapet. Plötsligt finns det ett alternativ. En debattör var
nyligen missnöjd med hur RT rapporterat om en
händelse och fick då frågan från sin motpart om hur Fox News hade
återgett samma sak. Reaktionen blev upprörd: "Alla vet att Fox ljuger,
det är deras jobb, ingen tar dem på allvar. " Även amerikanerna verkar
således förvänta sig av RT att de levererar ett alternativ som saknats.
När USA inledde Irakkriget år 2003 körde alla medier i USA
regeringens linje om massförstörelsevapen. I hela det jättelika
maskineriet fanns en enda redaktör för ett debattprogram som inte
direkt var av motsatt åsikt, men som gav uttryck för en viss skepsis.
Han fick omgående sparken och programmet lades ned. Att någon
kommer in på en så uniform
arena med avvikande synpunkter måste självfallet upplevas som
hotfullt. RT fanns inte 2003 och hade kanalen funnits hade den inte
kunnat avvärja kriget, men nog hade debatten i USA tagit intryck. RT:s
kritiker i europeiska regeringskretsar har inte den blekaste aning vad
de talar om. Antingen har de inte förstått vad de sett eller troligtvis
aldrig sett någonting överhuvudtaget, skället ingår i yrkesrollen. De
ryska internationella mediernas koncept är enklare än våra politiker
skulle vilja medge. Det är inte katedervisdom från Moskva som
levereras utan det mesta av programinnehållet skapas av
engelskspråkiga redaktörer som sina källor och sakkunniga anlitar
experter och akademiker från väst, personer som har kritiska
synpunkter och som av den anledningen förvägras tillträde till
västmedier. För västliga nyhetskonsumenter och kritiska experter ett
win-win koncept, för etablissemanget ett uppenbart problem. Det är
inte Ryssland som hotar oss utan vi står inför ett hot inifrån, en
likriktningssträvan som vill utesluta all skepsis
och alla avvikande åsikter. Bakom språkbarriärena här uppe i Norden
är vi mer utestängda från internationella alternativmedia och vi har
fått ett baltiskt mediaklimat, där per definition ryskt är svart och
västligt vitt. Enligt en lettisk officiell trollutredning klassificerades
avvikande mening om det nedskjutna malaysiska passagerarplanet
MH 17 per automatik som trollaktivitet. Den som inte köper den
officiella versionen är ett nättroll. Det man döljer är att en lång rad
experter i Tyskland, Holland och USA också har en annan åsikt i
frågan, vilken ännu befinner sig under utredning och där turerna
antagit allt märkligare former.
Den flerfaldigt prisbelönte Robert Parry är den journalist i
USA som ägnat mest tid åt fallet MH 17, även han förkastar den
officiella versionen sådan den föreligger i dagsläget, suspekt eller hur
?Som avslutning på trollfrågan kan vi ta Syrienkriget. Våra politiker
har återigen trasslat in sig i ett nätverk av lögner som de inte kan
frigöra sig ifrån utan att tappa ansiktet. Istället för att våra
myndigheter slösar tid och resurser på att spana efter nättroll borde de
se till att våra regeringar skaffar sig korrekt information om krisens
förhistoria, dess inledning
och fortsättning. Den brittiske fd. MI6 -officeren Alastair Crooke sade
nyligen i en intervju att den Fria syriska armén fungerade som Syriens
Walmart för vapen som levererades från USA, betaldes av
Saudiarabien och inskeppades via Turkiet. USA kunde hävda att deras
vapenleveranser gick till moderata krigare medan de i själva verket
mycket väl visste att de i slutändan hamnade hos Al Nusra och IS.
Kort sagt, de nordiska regeringarna har återigen ställt sig på
kolonialherrarnas sida när de för krig mot nationalistiska krafter,
vilket skett enligt samma mönster ända sedan Ottomanska imperiet
upplöstes. Hur ovetande och okunnig får man bli och ändå ha
ansvaret för landets utrikespolitik. I regeringarna sitter de riktiga
trollen som drabbats av panik när de insett att de blivit avslöjade. Som
utväg vill de se att det likriktade åsiktsklimatet ytterligare stramas åt,
ingen skall få veta vad som sker. Jan Nybondasslut här
Peter Curman till rorsPeter Curman, f. 1941 i Stockholm, är en svensk
författare och kritiker, som har funnits med i Folket i Bild/Kulturfront
från starten.
Jag lärde känna honom i IB-kommittén. Han var också en
av initiativtagarna till Författarcentrum 1967, kulturchef på
Stockholmstidningen 1981-1983 och på Aftonbladet 1983-1986 och
ordförande för Sveriges Författarförbund 1988-1995 med mera. Han
har varit så mycket att man ibland glömmer att han först och främst
är poet. Tredje upplagan av hans diktsamling "Till Rors" ser jag är
tryckt i S:t Petersburg 2015. Det är symptomatiskt för hans gärning.
Han har legat bakom en mängd alternativ för att få författare på olika
sidor Europas murar och ridåer att mötas och samtala. Men han har
sannerligen inte varit någon menlös gratisätare i kulturens fina värld.
Han har alltid tagit ställning. Även prövad av sjukdom och elände har
hans inre miniatomreaktor gått igång på världens orätt. Ta den här dikten till
exempel:Sanning i sammetNär Saddam Hussein skulle hängassvepte
flinka fingrar en sammetshalsdukrunt hans halsför att repet inte
skulle skavaSedan ledde man honom under skrik och skrål fram till
falluckanAlla ropade på Mohammedockså SaddamMen Mohammed
svarade inteBraket var öronbedövande när luckan öppnades och
exekutionen var ett faktumBush och Blair log segervisstMen var det
verkligen Saddam som sprattlade där i sitt rep?Peter Curmans
diktsamling "Till Rors" går att beställa på www. bokborsen. se.
Stefan Lindgren
fldVIEWS 340
_______________________________________________________
ID 2448
fldPOSTED 2016-03-24
fldTITLE Karadži&
263; överklagar
fldSUMMARY Karadži&
263; friades för anklagelsen om folkmord runt om i Bosniens
olika distrikt,
Karadži&
263; överklagarDen tidigare bosnienserbiske ledaren
Radovan Karadži&
263; befanns skyldig till 10 av 11 fall av brott mot
mänskligheten, mot krigets lagar eller sedvanerätt och folkmord för sin
roll i det bosniska kriget 1992-1995, meddelade Internationella
krigsförbrytartribunalen för fd Jugoslavien (ICTY) på skärtorsdagen
och dömde den 70-årige Karadži&
263; till 40 års fängelse. Karadži&
263; kommer att överklaga domen , sa hans juridiska
rådgivare Peter Robinson. "Dr Karadži&
263; är besviken och förvånad. Han känner att han dömdes
på grundval av resonemang istället för på bevis och kommer att
överklaga domen. ""Inte ens efter attackerna i Paris och Bryssel
förstårHaagdomstolen och Europavem och vad bosnienserberna stod
inför på 1990-talet" förklarade Karadži&
263; i en kommentar till domen. Vad han syftar på är att
den Saudistödda terrorismen i form av al-Qaida en aktiv aktör i
Bosnienkriget på samma sätt som den i dag agerar i form av ISterrorister i Frankrike och Belgien. Enligt USA-diplomaten Richard
Holbrooke deltog c:a 1 000 al Qaidakrigare i kriget mot
Bosnienserberna, som enligt honom "ingått en pakt med djävulen".
Inget enda ICTY-åtal har berört al Qaidakrigarna. Radovan Karadži&
263; fälldes för en åtalspunkt om folkmord (Srebrenica) men
friades för anklagelsen om folkmord i en rad andra regioner. .
Folkmord var den allvarligaste av en lång serie åtalspunkter som
inkluderade den 44 månader långa belägringen av Sarajevo, där
åtminstone 5 000 män, kvinnor och barn dog. . Brittiska Guardian
säger i en kommentar att detta inte är slutet, det är bara slutet på
början i en uppgörelse om ansvaret för krigen på Balkan. ". . . åtalen
mot krigsförbrytelser på Balkan har bidragit till en kritik som säger att
domstolens beteende styrs av Balkantribunalens huvudsponsor , USA.
De flesta av de dömda är serber, få är kroater och ännu färre bosniska
muslimer. Det kan ha bidragit till att även domstolens mest
artikulerade uppbackare, såsom advokaten Philippe Sands, känt sig
främmande för den. . . . Förhoppningen att domarna mot de skyldiga
skulle underlätta försoning har inte realiserats. I en region där minnen
av historiska oförrätter går tillbaka på 1200-talet, var det en ambition
ouppnåelig för vilken domstol som helst. "Serbiska nyhetsbyrån
Tanjug
rapporterar att Vad vill Nordkorea?En källa i ryska UD förklarar för
nyhetsbyrån Ria-Novosti att USA och västvärlden helt missuppfattat
signalerna från Nordkorea. Vapenskramlet betyder inte att Nordkorea
vill ha krig. Tvärtom vill Nordkorea driva fram återupptagna
sexpartssamtal. "Nordkorea vill men har ännu inte lyckats få USA till
förhandlingsbordet. Varje nytt vapentest som Pyongyang genomför har
kommit efter att USA avvisat propåer om nya samtal och samtidigt
ökar sina militära manövrar vid gränserna", säger källan. Nordkorea
sköt i mitten av mars upp fem missiler mot Japanska havet. Det var
det tredje testet på två veckor av Nordkoreas raketkapacitet, inklusive
ballistiska medeldistansrobotar. Styrkeuppvisningen var ett svar på en
gemensam manöver av USA och Sydkorea med deltagande av 17 000
USA-
soldater. Castro svarar ObamaStick i stäv med gemytet kring president
Barack Obamas besök på Kuba gick Kubas ex-president Fidel Castro
till hårt angrepp i en krönika i kommunistpartiets organ Granma på
måndagen. Han hånade den nordamerikanska presidenten för hans
"sirapsliknande" ord om broderskap och gemensam historia. Obama
höll under sitt besök på Kuba en presskonferens, deltog i en
baseballmatch med öns nuvarande president Raúl Castro, och höll ett
stort tal. USA:s president bad det kubanska folket att lägga det
förflutna bakom sig och behandla USA som "som vänner och grannar
och som sin familj". Castro,
89, svarade med 1 500 ord som stod i skarp kontrast till gemytet kring
statsbesöket. "Var och en av oss riskerade en hjärtattack av att behöva
lyssna på dessa (Obamas) ord", sade Castro och avfärdade Obamas ord
som "honungslena" och påminde kubanerna om de många försöken av
USA att störta och försvaga Kubas regering. Han kritiserade Obama för
hans erbjudande att hjälpa Kuba och sade att hans land kunde
producera den mat och de materiella rikedomar som det behöver av
egen kraft. "Vi behöver inte några gåvor av imperiet", skrev han. Castro
ställde Obama ett "blygsamt förslag" förslag att reflektera över
historien istället för att erbjuda sina teorier om kubansk politik. Castro
påminde om "nästan 60 år av hänsynslös blockad". "Och hur många
har dött av angrepp på båtar, i kubanska hamnar, på ett flygplan fullt
av passagerare som exploderade i luften, i invasioner och
våldshandlingar" begångna av USA direkt eller av dess redskap,
frågade Castro. "Ingen ska lura sig att tro att vårt ädla och generösa
folk kommer att avstå från sin ära, sina rättigheter och den andliga
rikedom som vårt utbildningssystem, vår vetenskap och våra
kulturella landvinningar representerar". http://www. northkoreatimes.
com/index. php/sid/242621277
Stefan Lindgren
fldVIEWS 524
_______________________________________________________
ID 2451
fldPOSTED 2016-04-05
fldTITLE När gatan tog mediemakt
fldSUMMARY "När gatan tog mediemakt – Pariskommunens bilder" är
en utställning När gatan tog mediemakt – Pariskommunens
bilderUtställning på Litografiska Museet i Huddinge 8 maj–18
september 2016. Vernissage söndagen den 8 maj kl 13–16 i närvaro av
Jan Myrdal. Jan Myrdal och Gun Kessle samlade i många år på
affischer, flygblad och karikatyrer från olika delar av världen och från
olika historiska
epoker. Bland detta finns även en unik samling med flygblad från
Pariskommunen 1870–1871 som nu finns i Arbetarrörelsens arkiv
ochbibliotek. Ett 40-tal flygblad visas i en utställning på Litografiska
Museet den 8 maj–18 september 2016. Efter Frankrikes nederlag i
slaget vid Sedan följde en kort period från september 1870 till maj
1871 då det blev möjligt att sprida bilder direkt till en publik
utanför officiella och officiösa medier. Då utvecklades det politiska
flygbladet med kraft och frenesi och ersatte tidningarna. De
kommenterade satiriskt och ibland
grovt den politiska utvecklingen, det korrupta hovet, belägringen av
Paris och Pariskommunens korta existens. Paris återerövrades och
segrarna inledde en slakt på motståndarna under den blodiga veckan i
maj 1871, då omkring 30 000människor skoningslöst mördades.
Utställningen är ett samarbete mellan Arbetarrörelsens arkiv och
bibliotek och Litografiska Museet, båda i Huddinge. Samtidigt med
utställningen ger Celanders förlag ut en bok om samlingen – När gatan
tog mediemakt av Jan Myrdal med medverkan av Jan af Burén och
Hans Larsson. Inb. 208 sidor, 240 kr. Det är ett rikt illustrerat
praktverk i fyrfärgstryck som kan användas som vägledningtill
utställningen. Boken är också årsbok 2016 för Arbetarnas
Kulturhistoriska Sällskap. Boken kommer att kunna köpas i
anslutning till utställningen. BILDEN: "För små" (Trop petits). Croqis
Révolutionnaires (Revolutionära teckningar). Georges Raul Eugène
Pilotelle (signatur Pilotell) 1845–1918. Kvinnan med frygisk
mössa, Revolutionen, Republiken, Folket mäter dem alla under
belägringen. Men de är alla, Trochu, militärbefälhavaren som Thiers,
alltför ynkliga. Pilotell undkom på äventyrligt sätt dödspatrullerna
under den ”blodiga veckan” och levde sedan livet ut som
tillfällighetstecknare i London. Kontakt:Litografiska MuseetJan af
Burén, jan. afburen@gmail. com Tel. 073-987 61 10Birgitta Modigh,
birgittamodigh@gmail. com Tel. 076-103 97 72Arbetarrörelsens arkiv
och bibliotekHans Larsson, hans. larsson@arbark. se Tel. 08-412 39
21© Nyhetsbanken . Stefan Lindgren
Möten med herr GDet vore fel att påstå att vi kände Lars Gustafsson
men under en, möjligen två, sommarveckor 1972 kom vi att umgås
med honom och hans dåvarande hustru översättaren Madeleine
Gustafsson vid deras landställe i Västmanland. Huset låg vid sjön
Åmänningen, där Kerstin och jag råkade hyra en annan stuga av en
lantbrukare i närheten. Madeleine Gustafsson stötte vi förresten av en
händelse ihop med för några månader sedan på Dramaten. Vi hade
båda just sett den fina uppsättningen av Shakespeares
Trettondagsafton. Sommaren 1972 var vi tjugofem år, en tidpunkt vid
vilken min framtid i mina egna ögon tedde sig högst säker. Det kan
naturligtvis diskuteras om den är mindre säker idag; skillnaden är
förstås att jag numera inte kan göra mycket åt den. Det som 1972 var
vår framtid ligger nu långt bakom oss. För den elva år äldre Lars
Gustafsson, som redan hade börjat bli ett litterärt namn i Europa, och
kanske även i den anglosaxiska världen, var min respekt mycket stor.
Han var vid den tiden tillsammans med Jan Stolpe redaktör för BLM
(Bonniers Litterära Magasin), där jag nyligen hade fått en dikt
("Estetens död", nr 6, 1970) och en artikel om den norska
arbetardiktaren Rudolf Nielsen (nr 1, 1971) publicerade. Inom
parentes tycker jag nog att dikten och artikeln fortfarande håller att
läsas. I gymnasiet, som låg vid Gullmarsplan och på den tiden hette
Enskede Högre Allmänna Läroverk men sedan länge heter något
annat, hade Åke och jag upptäckt Lars Gustafsson poesi och
kulturartiklar i Expressen. Där fanns en överraskande ny ton av
konkretion och exakthet och vi insåg att Lars Gustafsson, vid sidan av
Göran Palm och Tomas Tranströmer, hörde till den svenska lyrikens
förnyare. (Dit hörde även Sonja Åkesson men henne upptäckte jag
först senare. ) Om Gustafssons just
utkomna diktsamling "En förmiddag i Sverige" skrev jag en uppsats,
som min lärare adjunkt Elfvik sa något vänligt om. I uppsatsen lånade
jag en bild som Olof Lagercrantz hade använt i sin recension av
dikterna i DN, nämligen att Gustafssons sätt att berätta i tydliga och
klara bilder förde tanken till sagan om elefanten Babar. Detta var
möjligen menat som en för Lagercrantz typisk dold, och kanske elak,
ironi - Lars Gustafsson skulle livet igenom upprepa vilken OBEGÅVAD
person han menade att Lagercrantz var - men det var något jag inte
tänkte på den gången. Livets dolda giftpilar lär man sig känna igen
först i mer erfaren ålder. Hur som helst, de första stroferna av
inledningsdikten, som hade samma titel som diktsamlingen, minns jag
fortfarande:Snart går en pojke ned för en gatasom är så tom att ännu
inge har vaknat. Han håller i munnen en visselpipaoch blåser i den en
drillande ton. Det är så tidigt att det är svartvitt. Svart som i sömnen, vitt som tidigt. Det är en bild, men vad
betyder den?Något mycket viktigt. Hos vem finns den?Det är ingen
särskild årstid, bara tidigt. Det händer år 1938 en obestämd dag. Den
som ensam bevittnar detta är bara [?] två år gammal. Försvunnen som
jag redan försvinner - ser du inte?(reservation för interpunktion)Lars
Gustafsson var vänligt uppmuntrande mot oss, "makarna Käll" som
han roat kallade oss. Han var vänlig på det sätt som utmärker vanligt
folk, ungefär som vår granne Christiane i
Abeilhan. Det fanns inget inslag av "highbrow" i hans attityd, trots att
han uppenbarligen var en man med betydligt större beläsenhet än vi
själva, långt större språkkunskaper och därtill i besittning av ett
odiskutabelt litterärt och intellektuellt inflytande. Istället bjöd han på
sill och nubbe. Vi hade delvis olika åsikter. - Om jag lovar att diska får
jag lyssna på Wagner, skämtade han. Han framhöll att Wagner var en
"revolutionär" kompositör, som
man inte kunde komma förbi. Hur det än må förhålla sig med den
saken så har - med "Den flygande holländaren" som självklart
undantag - något lyckligt möte aldrig inträffat mellan mig och Wagner.
Hans musik har förblivit alltför tyskt tung i mina öron. Lars
Gustafsson berättade han att han en gång var inbjuden att äta lunch
med Jean-Paul Sartre i Paris. - Vad säger man till en sådan som
Sartre? undrade vi. - Å, till Sartre säger man: Och Ni Monsieur Sartre,
vad för slags marmelad använder Ni på frukostkexen?Om Lars
Gustafsson verkligen sa så till Sartre kan man betvivla. Kanske
menade han att vissa personer är alltför betydande för att man ska
kunna tala om annat än mycket enkla saker med dem. Ungefär som
vännen Sven Hovmöller (professor i strukturkemi vid Stockholms
universitet) som berättade att hans mamma en gång hade delat en taxi
med Albert Einstein i New York. Svens mamma och Einstein hade talat
om vädret och om den besvärliga trafiken. Efter detta möte tidigt 70-tal
träffade jag Lars Gustafsson endast vid något enstaka tillfälle. Jag
fortsatte dock att följa honom litterärt, om än sporadiskt. För mig
personligen var hans dikter på det hela taget viktigare än romanerna.
Den sista diktsamling av honom som jag själv har i hyllan, "Variationer
över ett tema av Silfverstolpe" (1996), fann jag ytterst intressant. Hans
senare utgivna samlingar, omkring ett halvt dussin, har jag ännu inte
haft tillfälle att läsa. Lars Gustafsson framstod som en liberal av
klassiskt märke. Av den sort man kunde möta hos en Adam Smith, då
liberalismen fortfarande var en radikal och samhällsomdanande
rörelse. Han tycks ha varit skeptisk mot socialdemokratins (dåvarande)
dominans i Sverige. Om han någonsin tog avstånd från Israels politik
märkte i varje fall inte jag det. Utan att vi kände varandra personligen
känns Lars Gustafssons bortgång likväl som en förlust av en vän och framför allt - samtalspartner. Kan man
ge en författare ett bättre erkännande?Per-Olof Käll slut här©
Nyhetsbanken fldVIEWS 559
_______________________________________________________
ID 2453
fldPOSTED 2016-04-06
fldTITLE Vägen till vapenvilan
fldSUMMARY Undersökande veteranreportern Gareth Porter (USA)
analyserar i ryska Vzgljad den Vägen till vapenvilanRysslands
president Vladimir Putin och USA:s utrikesminister John Kerry har
varit de främsta drivkrafterna för sina respektive regeringars politik
mot Syrien. Deras förhandlingar har redan lett till en syrisk vapenvila
som få trodde någonsin skulle komma till stånd. Dessutom tycks
syriska förhandlingar om en politisk lösning nu verka möjliga.
Washington och Moskva var tvungen att samarbeta för att
åstadkomma ett eldupphör och samtidigt rivstarta förhandlingarna
under FN:s Staffan de Mistura.
Detta är emellertid inte ett resultat som USA och Ryssland i
lika mån bidragit
till, skriver Porter. Putins Ryssland har nu visat att det har ett effektivt
inflytande över USA:s politik i Syrien, medan Kerry inte har något
liknande inflytande över rysk politik. Kerry satsade i fjol på en strategi
som försökte utnyttja Nusrafrontens militära framgångar. Den alQaida-anknutna Nusrafronten som är ett slags IS Light, med störra
andel inhemska kämpar än det verkliga IS, är en rörelse beväpnad av
USA och dess allierade, med fäste i nordvästra Syrien. Kerry ville
därmed sätta press på både Assadregimen och dessryska allierade.
Hans mål? Att Assad skulle avgå. Men denna strategi visade sig skjuta
över målet. Putin överraskade omvärlden genom att ingripa i Syrien
med tillräckliga flygstridskrafter för att sätta jihadister och deras
"moderata"allierade på defensiven. Vi vet nu att Kerry i det läget bad
USA:s president BarackObama att beordra direkta luftangrepp på
Assads styrkor, så att han kunde sätta press på ryssarna i
förhandlingarna. Men Obama vägrade att göra det. Rysslands militära
framgångar, särskilt i januari och februari i år, gav Putin en ännu
tydligare fördel i förhandlingarna med Förenta staterna omen syrisk
vapenvila. Även om USA var effektivt utmanövrerat visade sig det
amerikansk-ryska avtalet omOffentliggör PanamapapprenWikileaks
talesman, den isländska undersökande journalisten Kristinn
Hrafnsson, har
krävt att de s k Panamapappren ska läggas ut på Internet så att alla
kan söka igenom dokumenten . Han sade att undanhållande av
handlingarna knappast kan betraktas som "ansvarig journalistik. ""De
bör vara tillgängliga för allmänheten på ett sådant sätt så att alla, inte
bara den grupp av journalister som arbetar direkt med data, kan söka
i dem", sade Hrafnsson. Wikileaks talesman är inte förvånad över att
det inte har
förekommit några stora amerikanska namn i de läckta 11,5 miljoner
dokumenten från
Panama. Antingen har dokumenten sållats eller också finns det en
bias i själva dokumenten menar Hrafnsson. Enda sättet att reda ut det
är att offentliggöra primärmaterialet. RT
Stefan Lindgren
fldVIEWS 494
_______________________________________________________
ID 2455
fldPOSTED 2016-04-08
fldTITLE Bjuden är fägnad
fldSUMMARY Jan Myrdal om ett beklagligt återbud till utdelningen av
Jan Myrdal-bibliotekets pris
Bjuden är fägnadPå nätet läser jag att Mimi Märak och Maxida Märak
inte kommer hit till Varberg i morgon för att ta emot Robespierrepriset.
Mimi Märak har uttalat sig för ETC. Det kan vara synd att de inte
kommer, jag hade sett fram att möta dem. Men bjuden är fägnad, de
har fått priset och jag talar i morgon rätt utförligt om den tradition i
vilken de verkar. Inte ett ord i den sakliga motiveringen till priset och i
min bedömning förändras av detta deras uteblivande. Talet om någon
min homofobi är tomt ljud. Jag har aldrig brytt mig om folks, vare sig
vänners eller utomståendes, sexuella inriktning.
Däremot har jag från det jag blev politiskt medveten och
organiserad för mer än sjuttio år sedan varit aktivt med om RFSU:s
kamp mot den lagstiftning som då riktade sig mot homosexuella.
Äktenskapet är i en sekulär stat som den svenska en för medborgarna
såväl heterosexuella som homosexuella viktig juridisk fråga Jag har
menat att det därför - som i Frankrike - bör ingås inför dess
representanter. Huruvida det därefter bekräftas/välsignas av någon
religiös församling är inte för staten eller utomstående att avgöra. Ja,
jag är beredd till brett samförstånd för att bekräfta barns rätt att
känna till sitt biologiska arv, inklusive sin far. Feministers kamp för
kvinnors rätt till anonym insemination innebär att de kränker dessa
barns rätt. Vi har i Sverige aldrig delat Code Napoleons fastställande
att efterforskning av barnets far är olagligt. Nuvarande svensk
lagstiftning har skrivningen "sexuell läggning".
Det är ett såväl okunnigt som farligt ordval. Rätt ord är
"inriktning". Ty att vårt sexuella beteende formas av gener och miljö är
sant. Men exakt hur är inte klarlagt.
Våra lagstiftare har med ordvalen "läggning" betett sig lika
intellektuellt förvirrat som de sovjetiska centralkomittémedlemmar
som en gång trodde sig utan egen forskning ideologiskt kunna avgöra
vad som var rätt och vad som var fel i Mendels lagar i genetiken. Jan
Myrdal
Stefan Lindgren
fldVIEWS 530
_______________________________________________________
ID 2456
fldPOSTED 2016-04-11
fldTITLE Att vända Grekland ryggen
fldSUMMARY Det svenska kulturdepartementet säger upp ett av de få
bilaterala samarbetsavtal Att vända Grekland ryggenGrekland är för
närvarande den mest utsatta av EU:s medlemmar, drabbat såväl av en
ekonomisk och social kris och en flyktingkris. Trots detta har det
svenska kulturdepartementet valt denna tidpunkt att säga upp ett av
de få bilaterala samarbetsavtal Sverige har med Grekland –
överenskommelsen om kulturutbyte med en gemensam
samarbetsnämnd från 1992. Beslutet att säga upp avtalet har fattats
utan något remissförfarande och utan någon konsultation av de
konstnärliga yrkesorganisationerna, än mindre av Nämndens egen av
kulturministern utsedda styrelse. Vad är skälet till detta? Förmodligen
att den varit en nagel i ögat på byråkratin, då den administrativt
varken fallit under Svenska institutet eller Kulturrådet. I avvaktan på
att Kulturdepartementet
skall få grekerna att gå med på avtalets uppsägning har det för detta
år överfört Nämndens budget på 150 000 kr till Svenska arkeologiska
institutet i Athen för finansiering av samtidskulturella projekt, en
sekundär verksamhet för institutet som det inte är utrustat för.
Därmed tror man sig ha skaffat alibi för att man genom avtalets
uppsägning inte skär ner på kulturutbytet. Men genom uppsägningen
raserar man vad Nämnden byggt upp under sin 25-åriga verksamhet
och omintetgör själva andan i överenskommelsen om ett gemensamt
samarbetsorgan. Den grekiska delen av Nämnden, som representerar
det grekiska kulturdepartementet, European Center of Delphi och
utrikesdepartementets kulturella gren kommer inte längre att ha
någon klar samarbetspartner i Sverige i och med att den svenska
Nämnden bortfaller. Också beviljandet av resestipendier till enskilda
konstnärer mellan våra bägge länder, som varit en viktig del av
Nämndens verksamhet, kommer att upphöra. Det arkeologiska
institutet i Athen får en temporär medelsökning för samtida
kulturverksamhet, men de bilaterala kontakterna kommer att utspelas
inom Grekland, inte mellan Sveriges och Greklands kulturliv som var
den ursprungliga tanken. Under det kvartssekel Nämnden existerat
har den organiserat seminarier, genomfört bilaterala projekt och
finansierat svenska och grekiska konstnärers deltagande i
kulturmanifestationer i Sverige och Grekland. Ofta har det varit fråga
om ”seed money” till någon verksamhet eller något utbyte, som sedan
slagit rot. Även om svenska konstnärer fortfarande kommer att kunna
genomföra de projekt Atheninstitutet beviljar pengar till kommer alltså
en bred kontaktyta att försvinna.
En viktig del av verksamheten var ju personliga kontakter
som knöts mellan kulturlivets olika aktörer. Som ett litet land i andra
änden av Europa har Sverige dragit en betydande nytta av det
bilaterala samarbetsavtalet. Vanligtvis är det bara de större länderna
som Frankrike, USA, Storbritannien, Tyskland och Italien som har
direkt access till det grekiska kulturdepartementet och European
Center of Delphi för genomförandet av gemensamma kulturprojekt.
Om vi säger upp avtalet frånhänder vi oss denna möjlighet och får
svårare att finna intresse för svensk kultur i Grekland. Förutom de
negativa följderna för det vårt kulturutbyte med Grekland ger
uppsägningen av avtalet, som ursprungligen förankrades i de grekiska
och svenska parlamenten, en negativ politisk signal till ett Grekland
som kämpar för sin ekonomiska, sociala och kulturella överlevnad – är
vi verkligen beredda att göra det? Vi har en regering som gärna
använder ordet ’solidaritet’ men det är just det som saknas i detta
agerande mot Grekland!Ingemar Lindahl , medlem i nämndens
styrelsePeter Curman, författare och f. d. ordförande i nämndenKajsa
Ekis Ekman, författare och ordf. för Nätverket för Grekland
&nbs
p;
&nbs
p;
slut här
Stefan Lindgren
fldVIEWS 392
_______________________________________________________
ID 2457
fldPOSTED 2016-04-12
fldTITLE Krig i Sydkinesiska sjön?
fldSUMMARY I skuggan av Ukraina och Syrien växer den militära
uppladdningen mellan Kina och Krig i Sydkinesiska sjön?Ryska och
kinesiska experter, som nyligen genomfört en konferens i Shanghai, är
överens om ett politisk närmande mellan de båda länderna med det
enda syftet att utmana USA vore en felaktig inriktning. I själva verket
finns det mycket större strategiska mål Ryssland och Kina bör fullfölja,
skriver
statsvetaren Timofej Bordatjov som är programdirektör för
Eurasienfrågor i Valdajs
diskussionsklubb. De politiska relationerna mellan Ryssland och Kina
har aldrig varit så bra som de är idag, börjar Bordatjov med att slå
fast. De är nu nästan fria från misstänksamhet och forna tiders
lillebror-storebrors-komplex har
övervunnits. Det finns inga objektiva skäl för de båda länderna att
tävla mot varandra. I själva verket är deras ekonomiska och
säkerhetsmässiga intressen komplementära. Förutsättningarna för en
konflikt mellan dem existerar bara i fantasin hos amerikanska
politiska förståsigpåare. Detta är särskilt sant för Centralasien som är
grannar med både Ryssland och Kina, och varifrån de potentiella
terroristhoten emanerar. Den största utmaningen för de ryskkinesiska relationerna är det faktum att de fortfarande inte har kunnat
komma till en gemensam syn på de strategiska målen för sina
relationer och situationen i världen i stort. Västvärlden, det vill säga
USA och dess allierade, har en klar uppfattning om vad de vill ha i
sina förbindelser med Ryssland och Kina. De vill krossa det förra och
på alla sätt innesluta det sistnämnda. I Ryssland motsätter sig den
gamla tidens (Gorbatjov- och Jeltsintidens) västvänliga lobby varje
försök att utveckla relationerna med Kina och att överhuvudtaget
utveckla en östlig axel. Samtidigt råder det dödläge i Kina mellan två
tankeskolor: dels supportrar till Deng Xiaopings linje talar om att
"stanna i skuggan och bygga upp styrka", dels de som stöder en mer
proaktiv stormaktspolitik. Den senare ser stärkandet av samarbetet
mellan Kina och Ryssland militärt och politiskt som
huvudförutsättning för Kinas globala framgång. Om Kina skulle välja
att bedriva sin utrikespolitik som en stormakt, skulle det skärpa
rivaliteten med USA. Ryska och kinesiska experter är emellertid
överens om att det finns mycket större strategiska mål Ryssland och
Kina bör följa. Först och främst bör de sträva efter att reformera den
internationella politikens ramverk och göra det mer rättvist. Ett annat
viktigt mål skulle vara att utesluta möjligheterna för något land att
spela domare i globala frågor och godtyckligt jonglera med världen och
säkerheten i andra regioner. Än så länge är Ryssland och Kina inte
redo för en fullfjädrad militär och politisk allians. Ryssland förblir
något återhållsamt när det gäller att ingå i formella och bindande
allianser, medan Kina värderar sin suveränitet och flexibilitet i alla
frågor som rör internationell politik och inte är villigt att ge upp denna
fördel trots de internationella relationernas alltmer kaotiska
natur och trots yttre tryck på Kina. Ändå förs allt intensivare
diskussioner om vilka scenarier som skulle kunna göra en sådan
allians nödvändig. Kinas exportdrivna utvecklingsstrategi har sedan
krisen 2008-2009 råkat i en återvändsgränd och tvingat landet övergå
till en inhemsk konsumtionsmodell, som en del av en "Asien åt Asien"trend. Den ekonomiska tillväxten avtar och är inte längre stark nog för
att människor ska blunda för återkommande problem som
inkomstskillnader och korruption. Samtidigt blir vanliga kineser
alltmer irriterade av skillnaden mellan landets globala roll och dess
potentiella vikt och möjligheter. Nationalistiska strävanden vinner
gradvis terräng tillsammans med en förstärkning av vänsterinriktade
ideologier. En äldre generation politiker är på defensiven och förlorar
mark och en del av dem även sina jobb. Dock har Kina dröjt med att
söka ett nytt samförstånd om sin utrikespolitik. För Kina är den
största utmaningen hur det ska kontra Trans-Pacific Partnership
(TPP), den pakt som på USA:s initiativ ingicks 2016 med Brunei, Chile,
New Zealand, Singapore, Australien, Kanada, Japan, Malaysia, Mexiko
och Peru, dvs. nästan alla utom Kina och Ryssland. Även om TPP inte
påverkar Ryssland särskilt allvarligt är det en centrala fråga hur Kina
ska svara på den förändringen. Både ryska och kinesiska experter
medger att handeln och de ekonomiska förbindelserna mellan de båda
länderna fortfarande släpar efter de politiska förbindelserna, som har
nått historiska höjder. Kinas andel i
den ryska utrikeshandeln växer ständigt. Den har tredubblats sedan
slutet 1990 och
ökade från 11,3 procent till 12,1 procent 2015, trots att handeln med
Kina i absoluta tal minskade med 20 miljarder dollar. Rysslands
handel med EU krympte från 48,1 procent till 44,8 procent. Kina är nu
Rysslands största handelspartner, medan det 1999 låg efter inte bara
Tyskland, utan även Ukraina, USA, Vitryssland och Italien. Men
kinesiska och ryska experter är överens om att handeln kan komma
att minska om det inte kommer igång ett industriellt samarbete mellan
länderna och då i synnerhet i form av gemensamma industriprojekt i
försvarssektorn. Det behövs också ytterligare insatser för att koppla
samman den ryskledda Eurasiatiska ekonomiska unionen med det
kinesiskledda Sidenvägenprojektet. Samarbetet på detta område är
bygger på en gemensam förklaring av de båda presidenterna från 8
maj 2015. De flesta kinesiska experter är överens om att detta är ett av
de viktigaste bilaterala dokumenten sedan undertecknandet av 2001
års kinesisk-ryska vänskapsfördrag och
att de framtida bilaterala relationerna till stor del bör gälla
genomförandet av målen i detta uttalande. Till skillnad från den
eurasatiska integrationen som redan fungerar på grundval av ett antal
ramavtal, är projektet att skapa ett ekonomiskt bälte längs Sidenvägen
sträckning fortfarande mest ett löfte. Ryska experter påpekar att inte
heller det kinesiska parlamentets senaste beslut bidrar särskilt mycket
till att klargöra hur detta projekt ska realiseras. Samtidigt som
Ryssland och Kina än så länge trevar sig fram i dessa strategiska
frågor utsätter USA
Kina för allt större press. Nyhetsbyrån Sputnik ställer frågan vilken
roll Ryssland kommer att spela om USA:s militära eskalering i
Sydkinesiska sjön leder allt närmare
krig?Washington har sänt en liten armada till området efter rapporter
om
att Beijing har befäst en nyckelö med soldater och luftförsvar. I förra
veckan rapporterades att USA även hade skickat ett hangarfartyg, USS
John C. Stennis, två jagare och två kryssare från USA:s 7:e flottan till
Sydkinesiska sjön, skenbart som svar på rapporter om att Kina hade
sänt stridsflygplan till Woody-ön, den största av de omtvistade
Paracelöarna i Sydkinesiska havet. Kinas svar dröjde inte. Fu Ying,
taleskvinna för den nationella folkkongressen (Kinas lagstiftande
församling), kommenterade genom att säga att denna amerikanska
styrkedemonstration "väcker det kinesiska folkets avsky". Den
territoriella tvisten kring öar i Sydkinesiska havet har pågått i
årtionden, och omfattar Paracelöarna, Spratlyöarna
och Scarborough Shoal. Kina, Vietnam, Filippinerna, Malaysia, Taiwan
och Brunei gör alla anspråk på någon del av dessa ögrupper. USA som
inte kan ha några territoriella anspråk har engagerat sig i konflikten
under sken av att skydda sina allierade. Andrej Ivanov, kolumnist i
Svobodnaja Pressa, säger att "Kina möjligen för en mer offensiv politik
i Stilla havet just för att det räknar med stöd av Ryssland". Bl. a. har
de både länderna senast i höstas genomfört sin största fldVIEWS 550
_______________________________________________________
ID 2458
fldPOSTED 2016-04-17
fldTITLE En barbarisk historia
fldSUMMARY Koncentrationslägret Jasenovac-Donja Gradina var ett
förintelseläger, grundat i En barbarisk historiaFredag 22 april 2016
18. 30ABFhusetJasenovac-Donja Gradina 1941-1945Föreläsning, filmvisning och
fotoutställning till minne av koncentrations- och förintelselägrets
befrielseSrboljub Živanovi&
263;Koncentrationslägret JasenovacDonja Gradina var ett förintelseläger, grundat i den oberoende staten
Kroatien (NDH) under andra världskriget. Det var det enda
förintelselägret som inte drevs av
tyskarna själva och var ett av de största lägren av detta slag i Europa.
Lägret inrättades av den styrande Ustaša-regimen i augusti 1941 kring
sumpmarkerna vid sammanflödet av floderna Sava och Una nära byn
Jasenovac. Det revs till grunden i april 1945. Lägret var ”ökänt för sin
barbariska praxis och det stora antalet offer”. I Jasenovac-Donja
Gradina var majoriteten av offren etniska serber, vilka Ustaša ville
utrota från NDH, tillsammans med judarna och det romska folket.
Bara några hundra fångar överlevde koncentrationslägret.
22 april 1945 befriades Jasenovac-Donja Gradina, välkommen att
hedra minnet på årsdagen.
Gästföreläsare är professor Srboljub Živanovi&
263; från The Chairman of the International Commission for
the truth on Jasenovac, London.
Representatnter från Judiska och Romska församlingen i
Stockholm kommer också att finnas på plats. Under kvällen visas
dokumentärfilmer och en fotouställning med bilder från
förintelselägret. Programmet är på svenska och engelska. Fri
EntréVälkomna! &
1055;&
1088;&
1077;&
1076;&
1072;&
1074;&
1072;&
1114;&
1
077; &
1085;&
1072; &
1089;&
1088;&
1087;&
1089;&
1082;&
1086;&
1084; &
1073;&
1080;&
1115;&
1077; &
1091; &
1062;&
1088;&
1082;&
1074;&
1080; &
1087;&
1086;&
1089;&
1083;&
1077; &
1083;&
1080;&
1090;&
1091;&
1088;&
1075;&
1080;&
1112;&
1077; &
1091; &
1089;&
1091;&
1073;&
1086;&
1090;&
1091; 23.
&
1072;&
1087;&
1088;&
1080;&
1083;&
1072;. ARRANGÖR: ABF Stockholmslut här
Stefan Lindgren
fldVIEWS 483
_______________________________________________________
ID 2459
fldPOSTED 2016-04-18
fldTITLE Varför tigger romerna?
fldSUMMARY Sakligt och taktfullt av en författare som känner de
tiggande romerna bättre än de Varför tigger romer?Varför tigger
romer? är titeln på en nyutkommen bok på Karneval förlag. Så här
skriver Bibliotekstjänst om boken:Stanislav Emirov är utbildad
ekonom, men numera verksam som präst inom Kalvinska kyrkan i
Stockholm. I denna populärvetenskapliga studie presenteras det
romska tiggeriet.
Författaren går föredömligt pådjupet med den kultur och
livsstil om faktiskt nära berör romernassjälvbevarelsedrift och deras
överlevnad. Här kläs myter ochvanföreställningar av i en rak och ärligt
hållen skildring, som gerklargörande besked om vad romskt tiggeri
handlar om. Det är sakligt och taktfullt, men författaren riktar också
ganska spetsig kritik mot romerna.
Det språkliga är väl ansat och tyngs inte av akademiska
termer. Boken redovisar också på ett utmärkt sätt konkreta brett
omfattandeförslag kring hur
man skulle kunna göra för att lösa tiggeriproblematiken. Det gäller för
Sverige specifikt, men också i ettmera långsiktigt EU-perspektiv. Det
är en text som borde läsas och diskuteras i varje politiskt
sammanhang där romernas tiggeri behandlas, slutar Bibliotekstjänsts
recensent.
ISBN-13:
9789187207587
Förlag:
Karneval förlag
ISBN-10: 9187207583
Stefan Lindgren
Trump och den liberala
intelligentsian -Ett europeiskt perspektiv av Jean BricmontEtt nytt
spöke hemsöker de amerikanska eliterna: Donald Trumps kandidatur i
det amerikanska presidentvalet och hans framgångar i de
republikanska primärvalen. Det republikanska etablissemanget
hoppas kunna hindra hans utnämning trots att han drar massiva
skaror in i partiet.
Vad demokraterna beträffar hoppas de på att hans
motbjudande framtoning skall göra valet av Hillary Clinton desto
lättare. Vi kan inleda med att konstatera
det uppenbara: Trump är vulgär, förolämpande, demagogisk. Han
säger det ena och därefter motsatsen och uppvisar tydliga tecken på
megalomani. När väl det är sagt, kan vi tillfoga att anti-Trump
kampanjen exemplifierar typisk retorik från den dominerande politiska
klassen. Den indignerade eliten tillgriper sina käraste
ryggmärgsreflexer: de varnar för ”fascism” och återigen för en ny
”Hitler”. Alltsedan Nasser blev ”Hitler vid Nilen”, då han förstatligade
Suezkanalen, har nya Hitlerfigurer vuxit fram som svampar i
höstskogen: Milosevic, LePen, Putin, Gaddafi, Saddam Hussein, Assad
har samtliga utsatts för denna jämförelse.
Men i själva verket har USA:s president inte en diktators
befogenheter och
det saknas en upprorsrörelse som skulle stödja Trump. Om Trump på
allvar skulle utmana elitens rättigheter eller privilegier skulle han
snabbt sättas på plats. Se hur Richard Nixon som hade vunnit en
jordskredsseger i presidentvalet 1972 tvingades avgå, inte för att han
brutalt hade bombat folken i Indokina, utan för att ha avslöjats för
inblandning i spionaget på det demokratiska partihögkvarteret
(Watergate). Om Trump på allvar skulle försöka genomföra sina
extrema åtgärder mot olaglig invandring, för att inte tala om de
protektionistiska aspekterna i sitt program, skulle han konfronteras av
de transnationella bolagsjättarnas fulla makt, liksom av de flesta
medierna och kongressen. Om han fösökte inta en sant neutral
hållning i den israelisk-palestinska konflikten, som han nå'ngång har
uttryckt, skulle den pro-israeliska lobbyn omgående låta honom veta
att saker inte fungerar på det sättet i USA. Den demokratiska
kandidaten Bernie Sanders, som också är en outsider, har åtminstone
varnat sina väljare för att han inte kan vara framgångsrik som
president utan en folkrörelse som stöd, vilket är
sant. Men samma gäller för Trump, utom att han låter påskina att han
är den skapte ledaren som ensam kan rå över allting. Den egentliga
faran med Trump som president är inte att han utgör ett ”fascistiskt
hot”, utan sannolikheten att han inte åstadkommer något alls han
lovat sina väljare, och istället driver den vedertagna politiska linjen
med större kraft. En annan roande aspekt i den respektabla vänsterns
anti-Trump kampanj är framställningen av honom som unikt
skandalös och oacceptabel på grund av hans ”rasism”. Men vad är
rasism när allt kommer omkring ? En ful attityd mot folk som är
annorlunda ? Trump talar yvigt om att utestänga vissa kategorier
människor från USA på basen av vilka de är. Men sedan årtionden har
respektabla amerikanska ledare ägnat sig åt att utesluta miljontals
människor från livet självt, då de inte ”varit som oss”. Hur skulle
Trumps presidentstyre kunna bli värre än Vietnamkriget, bombningen
av Kambodja och Laos, alla Mellanöstern -krig, stödet till
apartheidregimen i Sydafrika, till Suhartos massakrer i Indonesien, till
alla Israels krig. Hur kunde det bli värre än massakrerna i
Mellanamerika eller statskupperna i Latinamerika eller Iran ? Eller
värre än de embargon som förorsakar umbäranden för folken i Kuba,
Iran, Irak, liksom all upprustning som påtvingas länder tvingade att
försvara sig själva mot fientligheten och hoten från USA. Amerikanska
liberala intellektuella som upprörs av Trump har lätt för att glömma
vad deras land åsamkat ”ROW”, den övriga världen, där det är fullt i
sin ordning att döda massvis med människor, inte av rasistiska motiv,
o nej, sådant går inte för sig, men för att de har dåliga ledare, dåliga
idéer, eller t. o. m för att de, som det heter, måste beskyddas. Som en
kommentator, John Walsh, frågade: vilket är värre, nedvärdera folk
pga. ras eller religion eller döda dem i hundratusental ? Vem bland de
liberala intellektuella tar avstånd från Hillary Clintons politik för att
den är rasistisk ? Men hur kan någon för ett ögonblicks skull tro att
Hillary Clinton skulle ha gett sitt stöd till förstörelsen av Irak, Libyen
och Gaza eller att hennes vän Madeleine Albright skulle ha ansett 500
000 barnoffer i Irak vara ”värt det hela”, ifall någon av dem betraktade
denna politiks offer som i sann mening mänskliga varelser ?Men
eftersom vi lever i en kultur där ord betyder mer än dåd, och Clinton
håller sig med en fulländad politiskt korrekt vokabulär, är en sådan
rasism osynlig. Självfallet, det som i slutändan spelar roll är inte om
dessa människor dödades av ”rasistiska” motiv, utan det faktum att de
dödades i krig som kunde ha undvikits och som inte bedrevs i
självförsvar av USA. Man kunde replikera att Trump just pga. sin
”rasism” kommer att bli än värre. Men det finns inga tecken på det.
Han är den första amerikanska politiska potentat som flaggar för
”Amerika först”, alltså för ickeinterventionism. Han inte endast förfasar sig över de biljoner som
slösats på krig, han beklagar de dödade och sårade amerikanska
soldaterna, och nämner även de irakiska krigsoffren i ett krig som en
republikansk president har startat. Han gör detta inför republikanska
åhörare och vinner deras bifall. Han fördömer de amerikanska
militärbasernas imperium och hävdar att han skulle föredra
skolbyggen i USA. Han talar för goda relationer till Ryssland. Han
påpekar att den militaristiska politiken som pågått i decennier har lett
till att USA hatas ute i världen. Han kallar Sarkozy för en
krigsförbrytare som borde ställas inför rätta för sina handlingar i
Libyen. Och ännu en fördel med Trump: han är avskydd bland de
neokonservativa som är huvudarkitekterna bakom den aktuella
katastrofen. Även om han är långtifrån någon pacifist (otänkbart bland
republikanerna), har vänstern så fullständigt låtit sig uppslukas av
vanföreställningarna kring den humanitära imperialismen att Trumps
program framstår som det mest progressiva på länge som kunnat
iakttas på den politiska arenan. (Inte ens Bernie Sanders har kunnat
förmå sig till att fördöma interventionspolitiken lika skarpt). Mot
bakgrund av hans icke-ortodoxa syn
på utrikespolitiken vore det alltför lätt att tillskriva väljarnas
förmodade rasism all hans framgång. Som Thomas Frank förklarat, om
miljontals amerikaner ställer sig bakom Trump, är det för att han för
dem förkroppsligar deras eget uppror
mot etablissemanget, högerns såväl som vänsterns i deras inbördes
perfekta arbetsfördelning. Högern vill försäkra sig om fritt tillträde till
marknaderna, medan den neokonservativa grenen trummar för
ständiga krig mot inbillade hot och vänstern åberopar ”mänskliga
rättigheter” som sin förevändning. Frågan om protektionism visavi
frihandel är komplicerad, men att den innefattar klassaspekter kan
inte bestridas. För personer med fasta inkomster kan det vara en
förmån att kunna importera varor tillverkade i låglöneländer eller att
anlita tjänster
som erbjuds av arbetare därifrån. Men för personer som i den
alternativa situationen skulle vara de som i hemlandet tillverkar
varorna eller står för tjänsterna är låglönekonkurrensen ett problem
och dessa personer är benägna att applådera Trumps tal till stöd för
protektionism och fldVIEWS 946
_______________________________________________________
ID 2461
fldPOSTED 2016-04-25
fldTITLE En ubåtskränkning till?
fldSUMMARY Fredsaktivisten Åke Sandin prenumererar på DN och
förklarar här varför. - 25 april Varför jag - ännu - prenumererar på
DNACK JA, EN ”UBÅTSKRÄNKNING” TILL !Yngre och radikala bekanta
förebrår mig för att jag ännu har Dagens Nyheter. Har försvarat mig
lite taffligt med att tidningen har så bra korsord. Det är dock inte så
lätt att försvara en tidning, till exempel i förrgår (26/2) då förstasidans
stora nyhet har rubriken ”Ny ubåtskränkning hölls hemlig”. Inuti
tidningen finns en stor bild på en svensk korvett och det okända
ubåtsperiskopet som ”kränkte svenskt vatten” sägs ha observerats vid
en svensk marinövning i våras. Intressant nog tycks inga andra medier
ha brytt sig om DN:s ”avslöjande”. DN:s reporter är Mikael Holmström
. Han verkar vara en kvarleva från de vilda men obevisade
ubåtsjakterna på Sovjets ubåtar, när de i braskande mediaskrönor
sades vimla i våra vatten. DN OM UBÅTAR OCH ANDRA
”KRÄNKNINGAR”Dagens Nyheters rapportering om kränkningar till
sjöss och i luften har på sistone varit mera alarmerande än seriösa:Två
dagar i januari 2015 hade DN helsidor om en främmande ubåt, som
märkligt nog visade sig i övervattensläge under flera minuter, ”endast
några kilometer utanför huvudstaden”, som journalisten Mikael
Holmström alarmistiskt uttryckte det. Senare tillbakavisades
uppgifterna om ”ubåten” av försvarets experter. De hade funnit att det
på den suddiga bilden, som sades föreställa en kränkande ubåt, i
själva verket var en svensk båt. Den 2 juli 2015 är Mikael Holmström i
farten igen i DN. Han skriver under den stora hotfulla rubriken
”Svenska plan beskjutna av rysk militär över havet”. Texten gör inte
rubriken rättvisa, ty ”beskjutning” får man leta förgäves efter i texten.
Det intressantaste är dock en liten Fakta-ruta på samma sida. Där
läser man bland annat följande:”Under 2014 kränktes svenskt luftrum
tolv gånger, varav en gång av Ryssland””Hittills under 2015 har
luftrummet kränkts nio gånger, ingen gång av ryskt flyg. ”Av de 21
kränkningarna under 2014 och 2015 har bara en varit rysk, medan
Natoflyg kränkt oss 18 gånger. Och av de 42 kränkningar som
förekommit 20112015 har 12 olika Natoländer kränkt svenskt luftrum 30 gånger, alltså
väldigt mycket oftare än Ryssland. Men enligt våra ensidiga medier är
ryssarna alltid ute i ond avsikt och felnavigerar aldrig. Natoplan
däremot anses däremot slarva desto mera med navigationenDN:s
TILLNYKTRING 20091979-1994 var Svante Nycander DN:s
chefredaktör. På DN Debatt skrev han 2009 en artikel under rubriken
”Militären vilseledde regeringen om ubåtar”. Den handlar bland annat
om hans journalistkollegors många misstag på 80-talet, då de på
somrarna gång på gång larmade om ryska ubåtar i svenska vatten. Då
trivdes okritiska medier alltför ofta i grumligt bottenslam med sina
häftiga historier om dessa ”ubåtar”. I Nycanders artikel sägs bland
annat:”Att höga militärer undanhöll regeringen bevisning av vikt för de
frågor som skulle utredas – det får marken att gunga under fötterna.
Det var inte lite de ställde till med. Sverige gjorde bort sig, vår
utrikespolitik var inte längre trovärdig. Ubåtstvivlaren Lennart
Bodström försattes i en ohållbar situation som utrikesminister. ”Ja,
den socialdemokratiske utrikesministern Lennart Bodström fick avgå
1985 efter det att han till några borgerliga journalister yppat sina tvivel
på den enda då godtagbara uppfattningen om ubåtarna. Dagen efter
Nycanders artikel skrev en annan
framstående publicist, Sune Olofsson, i Dagens Nyheter. Han hade
varit Svenska Dagbladets debattredaktör och försvarsreporter. Under
rubriken ”Carl Bildt vilseleder allmänheten om ubåtarna” skrev han
bland annat om ”mer än tio års ubåtshysteri” följande:”Många av oss
journalister som bevakade ubåtsjakterna på 80-och 90-talen
förvandlades till okritiska patrioter när den sovjetiska ubåten U137
gick på grund i Karlskrona skärgård. (. . . . ) Att sedan vissa
journalister, som försökte att resa motbilder och följa det kritiska
journalistiska uppdraget, stämplades som näst intill landsförrädare är
mer än skrämmande. ”Det är högst tvivelaktigt om dagens
ubåtsreporter i DN, Mikael Holmström, har läst sina föregångares
artiklar. DN-DEBATT LÄSVÄRT IBLANDTill mitt försvar som DNprenumerant kan också anföras att DN på debattsidan kan ha
läsvärda artiklar. I dag (28/2) skriver Pierre Schori där under rubriken
”Fullfölj Palmes oavslutade kamp för kärnvapenfrihet”. Han skriver
bland annat:”Vem vet vad en annan regering, som består av partier
som alla är för Natomedlemskap och mot kärnvapenfria zoner, svarar
en USA-president av Donald Trumps eller Ted Cruz´ snitt som begär,
att värdlandsavtalets paragraf om tillgång för Nato till baser på svensk
mark behövs i ett läge som USA anser vara spänt”Om det aktuella
värdlandsavtalet skriver Schori:”Ett värdlandsavtal, som inte klart
markerar för ’oinskränkt kärnvapenfrihet’ skulle bryta
mot den svenska nedrustnings- och avspänningspolitiken och i stället
öppna för spekulationer och felbedömningar om Sveriges militära
alliansfrihet och bidra till en farlig försämring av vår säkerhetspolitik
och stabiliteten i Norden. ”Läs alltid Åke Sandin på http://www.
tuffsandin. blogspot. com/
Stefan Lindgren
fldVIEWS 445
_______________________________________________________
ID 2463
fldPOSTED 2016-04-26
fldTITLE USA:s dolda grundarhistoria
fldSUMMARY Enligt USA-historikern Gerald Horne var det
nordamerikanska frihetskriget 1775-83 USA:s dolda
grundarhistoriaDen populariserade versionen av USA:s historia
underskattar viktiga bidrag till medborgerliga rättigheter som gjorts av
den amerikanska socialistiska rörelsen och överskattar influenser från
utlandet som vägledde framsteg mot slaveri, Jim Crow-lagar och
segregation. Det hävdar USA-historikern Gerald Horne, författare till
"Confronting Black Jacobins" och "Paul Robeson: The Artist as
Revolutionary". Han har intervjuats av Brian Beckers "Loud &
Clear" i ryska Sputnik om den verkliga historien: hur USA:s grundare
satt fast i en unken rasism, hur den haitiska slavrevolten spillde över
till den amerikanska kontinenten och hur hjältemodigt Paul Robeson
kämpade för medborgerliga rättigheter. Enligt den vanliga, förvrängda
berättelse om nationens grundare avskaffade de den brittiska
monarkin förtryck för att bygga ett samhälle där "alla människor är
skapade lika", men i själva verket syftade självständighetskriget till att
behålla det lönsamma slavarbetet mot trycket från den brittiska antislaverirörelsen. "Svarta människor stödde inte tanken på att revoltera
mot det brittiska styret 1776", konstaterade Horne. "I själva verket
betraktade de 1776 på samma sätt som afrikaner i Zimbabwe såg den
ensidiga självständighetsförklaringen i Sydrhodesia i november 1965
som ett sätt att kringgå den brittiska avkoloniseringen. "Den gängse
berättelsen fokuserar på vita kristna förkämpar som William Lloyd
Garrison och Wendell Phillips och Frederick Douglas som ende svarte
representant. I själva verket kom impulsen till abolitionism
(avskaffande av slaveriet) som utlöste det blodiga inbördeskriget i USA
från slavrevolten i Haiti. I historien om 1900-talets
medborgarrättsrörelser har ett viktigt namn förtigits och den är Paul
Robeson. På 1930-talet och 1940-talet, var
Paul Robeson inte bara den mest kända svarte i Amerika utan också i
världen.
Robeson var elitidrottare, advokat med examen från
Columbia University Law School, en sångare i världsklass sångare och
skådespelare. Han var en ledande kraft för frihet och jämlikhet i hela
världen. Men hans berättelse raderades från historieböckerna för att
han efter att stolt ha tjänat USA i andra världskriget hävdade att USA
borde bevara sin relation till Sovjetunionen, en relation som bidragit
till segern över Hitlerfascismen. Paul Robeson förföljdes skoningslöst,
hans pass drogs in och han sattes praktiskt taget i husarrest, förklarar
Horne. "Hans inkomster rasade och han fick inte boka konsertsalar
tills en internationell proteströrelse för att återge honom passet
lyckades 1958. "Läs mer: http://sputniknews.
com/us/20160426/1038603043/hi
story-roberson-civil-rights-soviet. html
ixzz46uigKYUq© Nyhetsbanken . Stefan Lindgren
Syrien protesterar mot
USA-truppDamaskus, SANA - Syrien hävdade på torsdagen att
utplaceringen av 150 amerikanska soldater i syriskt territorium är helt
förkastlig och illegitim. "Vi mottog med djup oro nyheten att 150
amerikanska soldater har kommit in på syriskt territorium i
Rmeilanområde", sade en officiell källa vid Syriens utrikesdepartement
i ett uttalande till SANA. Källan uttryckte Syriens starka fördömande
av detta drag, avfärda det som en "uppenbar aggressionshandling som
utgör en farlig inblandning och en grov kränkning av den syriska
suveräniteten. ""Detta ingripande förkastas och är illegitimt, och det
sker utan den syriska regeringens godkännande," sade källan.
Samtidigt som Syrien betonar sitt totala förkastande av detta angrepp,
uppmanar Syrien det internationella samfundet att vidta alla
nödvändiga åtgärder för att stoppa det, noterade källan. H. Said,
SANAPS. Enligt USA-senatorn Ron Paul har
president Obama åtta gånger lovat att "det inte ska bli några USAkängor på marken i Syrien". Nu har han brutit de löftena. Ron Paul:
Congress Asleep As US Deploys More Troops to Syria
Stefan Lindgren
fldVIEWS 497
_______________________________________________________
ID 2465
fldPOSTED 2016-05-01
fldTITLE Stora rysspaniken
fldSUMMARY Behövde Dagens Nyheter verkligen intervjua Sergej
Lavrov? Politikernas reaktioner Stora rysspanikenBehövde Dagens
Nyheter verkligen intervjua Sergej Lavrov?Jag är övertygad om att ifall
DN:s sätteri av misstag bytt ut alla Lavrov-citat med någonting i stil
med "Sicut aqua effusus sum et dispersa sunt universa ossa mea
factum est cor meum" hade reaktionerna blivit lika upprörda. Vad
Lavrov i verkligheten sa var bl. a. :"När det gäller Sverige bekräftar vi
alla staters rätt att självständigt, med utgångspunkt från sina
nationella
intressen, bestämma vilken form av säkerhet staten vill välja. (Sergej
Lavrov 28/4, min översättning från www. mid. ru)På detta reagerar t
ex Christofer Fjellner, moderat ledamot i Europaparlamentet: "Så talar
alltså Ryssland till oss. Vi ska alltså inte få välja vår egen väg. "En rad
politiker gjorde uttalanden av samma innebörd, dvs. att Lavrov skulle
ha ifrågasatt Sveriges rätt att gå med i Nato (DN 30/4). Det har han
alltså inte gjort. Endast Karin Enström (m) bevarade lite sans och
föreslog att Wallström skulle reda ut saken med Rysslands
ambassadör. Denna situation, att ledande samhällsbärande politiker
hör saker som inte är, är själva sinnebilden av en panik. Att Ryssland
skulle reagera på ett svenskt Natointräde är en självklarhet. Våra politiker tycks inte inse den enkla
sanning Nils Ferlin en gång formulerade i orden "då insåg jag att mitt
tak är en annans golv". Dvs. när Sverige "reagerar" på inbillade ryska
hot genom att öka försvarsanslagen och skriva värdlandsavtal med
Nato anser vi det vara vår fulla rätt att svara på förändringar i
omgivningen. När Ryssland i sin tur reagerar på en förändrad
säkerhetssituation framställs det i Sverige som ett "hot" och en
"inblandning". Var finns logiken?I sammanhanget glömmer man ofta
att Sverige inte längre har någon havsgräns mot Ryssland mer än dess
två "fönster" mot Europa, Kaliningrad och S:t Petersburg. Det "ökade"
hotet kommer från vad som i praktiken blivit ett Nato:s innanhav. Vad
säger då försvarsminister Peter Hultqvist om det hela:"Det är den
ryska annekteringen av Krim som skapat hela den nya situationen i
Europa", säger han och talar om folkrättsbrott. För det första har
denne lille skrymtare och hovnarr vid Nato:s bord inte en aning om
vad folkrätten säger! Han tycks aldrig ha öppnat FN-stadgan, där
portalparagrafen 1 slår fast folkens rätt till självbestämmande. Inget
undantag där för Krims befolkning. För det andra tycks han ha missat
att Angela Merkel och Francois Hollande för länge sedan har slutat
tala om Krim - båda inser att återföreningen med Ryssland är
oåterkallelig. Bara i Sverige sitter en regering och yrar om att Ryssland
måste "lämna tillbaka" Krim. Det kommer antagligen att ske i samma
veva som USA återlämnar Texas eller Sverige Skåne. Här behövs en
paketlösning m. a. o. Dagens Nyheters Michael Winearski, som kokat
hela soppan, späder 30/4 på med en krönika under rubriken
"Skrämseltaktik fel väg att styra svensk opinion". Han vill alltså ge
Kreml råd om hur de ska styra svensk opinion. Rörande. Jag anser att
samme reporter har inkompetensförklarat sig själv med
Lavrovintervjun, som är stympad till oigenkännlighet. Lavrov gjorde
sitt
yttersta för att bortse från Winearskis dåliga ryska och hans idiotiska
frågor och förvandlade svaren till en gedigen genomgång av svenskryska relationer.
DN:s hantering av hela Lavrov-intervjun är en skandal. Inte
nog med att Lavrovs svar stympades. Dagen därpå beskrivs hans svar
på ett förvrängt sätt.
"I intervjun hävdade också Lavrov att det var Sverige, inte
Ryssland, som fryste ner relationerna mellan länderna. "Hävdade! Det
var ett konstaterande från Lavrovs sida. Om DN har andra
informationer är tidningen skyldig att redovisa dem. Om behovet av att
förlänga de svenska sanktionerna mot Ryssland skrev Margot
Wallström till Riksdagen senast 11 februari 2016. Medan EU anser
att sanktionerna ska vara tills Ryssland "uppfyller Minskaavtalen",
trappar Wallström upp retoriken och säger att de ska bestå tills Krim
"återlämnas". Politikerna ljuger för massmedia, massmedia blåser upp
lögnerna, politikerna läser lögnerna och tror dem, politikerna rustar,
omvärlden rustar, politikerna ser ett nytt hot. . . . Media och politiker
har i rysspaniken
skapat en perfekt perpetuum mobile. Men vem är det som styr färden
och vart?Läs hela texten till intervjun med Sergej Lavrov i det
kommande numret av Ryska posten; anmäl för provprenumeration på
red@rysk. info. Stefan Lindgren
Stefan Lindgren
En röd linje från Riga till OdessaEn dag efter sin återkomst från
Ryssland och samtal med Vladimir Putin framträdde den f d tyska
förbundsdagsledamoten Willy Wimmer
på en aktiefondskonferens med ett anförande där han anklagade USA
för att ligga bakom krisen i Ukraina. Wimmer har suttit över 30 år i
förbundsdagen, varit säkerhetspolitisk talesman för CDU och deltagit i
förhandlingarna om de tyska sk östfördragen. Efter bombkriget mot
Jugoslavien samlade USA:s utrikesministeriet till en konferens i
Bratislava 28-30 april 2000 under temat "Is Euro-Atlantic Integration
Still on Track? Opportunities and Obstacles. ". Deltagarna var
premiärministrar, utrikesministrar och Nato-överbefälshavarens
personliga ombud. "Där sade amerikanerna helt öppet att det måste
dras en röd linje mellan Riga och Odessa. Allt som är väster om denna
linje är vårt och allt som är öster om linjen intresserar oss inte. Det
kan vara Ryska federationen men det kan också vara någon annan.
Enligt min mening har Ukrainakrisens funktion varit att sätta in de
sista stenarna i denna mur från Östersjön till Svarta havet, så att varje
kontakt mellan oss [Tyskland] och vår store granne bara ska vara
möjlig genom amerikanerna och genom de östeuropeiska länderna.
"(Se Willy Wimmers anförande här, särskilt efter 30 minuter in i
videon. )Efter Bratislavakonferensen skrev Willy Wimmer, som då var
vice ordförande i OSSEs parlamentsutskott, till den dåvarande
förbundskanslern Gerhard Schröder och återgav de viktigaste
ställningstagandena som konferensens arrangörer hade gjort. 1.
Arrangörerna begärde i kretsen av allierade ett folkrättsligt
erkännande fortast möjligt av den oavhängiga staten Kosovo. 2.
Arrangörerna förklarade att förbundsrepubliken Jugoslavien står
utanför varje rättsordning, framför allt slutakten från Europeiska
samarbets- och säkerhetskonferensen i Helsingfors 1975. 3. Den
europeiska rättsordningen vore hindrande för Nato-
överläggningar. Därför vore den amerikanska rättsordningen också vid
användning i
Europa lämpligare. 4. Kriget mot förbundsrepubliken Jugoslavien
genomfördes för att revidera ett felbeslut av general Eisenhower i
andra världskriget. En stationering av US-soldater där måste därför
komma till stånd av strategiska skäl. 5. De europeiska allierade hade
genom kriget de facto övervunnit dilemmat från det "Nya strategiska
konceptet" och därmed européernas benägenhet att alltid först kräva
ett mandat från FN eller OSSE. 6. Oaktat européernas legalistiska
tolkning enligt vilken vid utvidgningen av Nato:s operationsområde
utanför fördragsområdet genom kriget mot Jugoslavien skulle handla
om ett undantagsfall är självfallet ett prejudikat som var och en när
som helst kan åberopa. 7. Det gäller vid den nu förestående Natoutvidgningen att återställa utrymmet mellan Östersjön och Anatolien
som det var på höjdpunkten av Romerska rikets utbredning. 8. Därtill
måste Polen från norr till söder omges av demokratiska stater som
grannar. Rumänien och Bulgarien säkerställas med landförbindelse
med Turkiet. Serbien (med USA:s militära närvaro) trängs på sikt ut ur
den europeisk utvecklingen. 9. Norr om Polen gäller det att
fullständiga kontroll över S:t Petersburgs tillgång till Östersjön
upprätthålles. 10. I varje process går självbestämmanderätten före
alla andra bestämmelser och folkrättsregler. 11. Konstaterandet mötte
ingen opposition, sedan Nato med angreppet på Jugoslavien brutit mot
alla varje regel och särskilt relevanta bestämmelser i internationell
rätt. ""Den amerikanska sidan tycks vilja upphäva den internationella
rättsordning som utvecklats som ett resultat av två krig under det
senaste århundradet. Makt ska gå före rätt. ", konstaterade Wimmers
och fortsatte:"Där folkrätten står i vägen, kommer den att elimineras.
När Nationernas förbund drabbades av en sådan utveckling var andra
världskriget inte långt borta". "Ett tänkande, som ser de egna
intressena så absolut, kan bara betecknas som totalitärt. Wimmer
varnade för att värdera militär handlingsfrihet högre än folkrättslig
legitimation för sina handlingar. Om vi inte återvänder till den globala
rättsordningen, får vi nävrätten. "redÖvers. av Wimmers brev: Sixten
Andréassonslut här
Stefan Lindgren
Läcka om TTIPförhandlingarnaGreenpeace Nederländerna anser att det s k
transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) utgör
"en enorm maktöverföring från människor till stora företag". Så till den
grad att organisationen förra veckan läckte 248 hemliga sidor av
kontroversiella handelsavtal mellan USA och EU, som avslöjar hur
miljöregler, klimatskydd och konsumenträttigheter "byts bort bakom
stängda dörrar. "Dokumenten finns att ladda ner här. Dokumenten
som utgör ungefär två tredjedelar av den senaste förhandlingstexten,
enligt Greenpeace, och avslöjar på en del punkter för första gången
USA:s ståndpunkt. Den extremt mörklagda förhandlingsprocessen
strider "mot de demokratiska principerna i både EU och USA,"
förklarar webbplatsen ttip-leaks. org. "Oavsett om man bryr sig om
miljöfrågor, djurskydd, fackliga rättigheter eller internetintegritet, bör
man vara bekymrad över
vad som finns i dessa läckta dokument", säger Faiza Oulahsen,
iGreenpeace Nederländerna. Greenpeace Nederländerna pekar bl. a. på
följande punkter:* det uppenbara utelämnandet av en undantagsregel
som gör det
möjligt för folk att reglera handeln "för att skydda människors, djurs
och växters liv eller hälsa" eller för "bevarandet av naturtillgångar;"*
avsaknad av paragrafer om klimatskydd, istället bestämmelser som
skulle stimulera import och export av fossila bränslen såsom skiffergas
från fracking eller olja från oljesand. * ett klart hot mot
"försiktighetsprincipen", som kräver försiktighet när det finns
vetenskapliga tvivel. Istället flyttas bevisbördan till de offentliga
myndigheterna, som måste bevisa en risk för att kunna vidta åtgärder.
Enligt Guardian innebär USA:s förslag att EU-kommissionen är
skyldig att ge samma förhandsinformation till USA-företag som till EUföretag och ge USA-företagen samma möjligheter att påverka
lagstiftningen. "Dessa läckor bekräfta vad miljontals människor runt
om i Europa har misstänkt hela tiden, att detta giftiga handelsavtal i
huvudsak är en enorm överföring av makt till företagen", säger Guy
Taylor, representant för Global Justice Now. Källa: Commundreams.
org 2/5
Stefan fldVIEWS 378
_______________________________________________________
ID 2468
fldPOSTED 2016-05-10
fldTITLE Killary är Wall Streets kandidat
fldSUMMARY USA-ekonomen Jeffrey Sachs skriver på sin blogg att
Hillary Clinton är Wall Street Killary är Wall Streets kandidat- Det
råder ingen tvekan om att Hillary är kandidat Wall Street, skriver
Sachs som har en bakgrund som rådgivare åt Rysslands regering
under Jeltsin och nu är på Columbiauniversitetet. - Ännu farligare, är dock att hon är det militärindustriella komplexets kandidat. Tanken att hon är dålig på
företagsfrågor men bra på den nationella säkerheten är fel. Hennes så
kallade utrikespolitiska "erfarenhet" har varit att stödja varje krig som
den "djupa säkerhetsstaten", militären
och CIA har önskat. - Hillary
och Bill Clintons nära relationer till Wall Street bidrog till att
underblåsa två finansiella bubblor (1999-2000 och 2005-8) och den
stora recessionen som följde kollapsen i Lehman Brothers. - Många
tror att republikanerna är de neokonservativa och att demokraterna
lägger sordin på krigshetsen. Detta är inte korrekt. Båda partier är
uppdelade i neokonservativa hökar och försiktiga realister som inte vill
dra in USA i ändlösa krig. Hillary är en pålitlig neokonservativ som
gynnat de amerikanska krigsäventyr som förklarar en stor del av våra
nuvarande säkerhetsproblem. Sachs påminner om att det var Bill
Clinton som den 31 oktober 1998 undertecknade "Iraq Liberation Act"
som 2003 ledde till invasionen och
"regimskiftet" i Irak. Hillary var naturligtvis anhängare av det kriget
liksom hon var anhängare av Natos krig med ex-Jugoslavien 1999, när
Nato bombade Belgrad, i hjärtat av Europa. "Jag uppmanade honom
[Bill] att bomba," erkände Hillary Clinton för reportern Lucinda Frank.
Som utrikesminister har Hillary varit med och spridit förödelse till en
rad länder, bl. a. Mali, Afghanistan, Libyen och Syrien. - Den
libyska katastrofen har gett upphov till krig i Mali, där vapen
strömmat till Boko Haram i Nigeria, och har underblåst ISIS i Syrien
och Irak. Samtidigt fann Hillary det lustiga att förklara om den
mördade Gaddafi: "Vi kom, vi såg, han dog. "Men den främsta
katastrofer har varit Hillarys
obevekliga främjande av det CIA-ledda försöket att åstadkomma
regimskifte i Syrien, skriver Sachs. I augusti 2011 ledde Hillary USA
mot katastrofen med sin deklaration att Assad måste "avlägsnas" med
stöd av hemliga CIAoperationer. Fem år senare, är ingen plats på jorden mer förödd av
ändlösa krig, och ingen plats utgör ett så stort hot mot USA:s
säkerhet. Mer
än 10 miljoner syrier är fördrivna och flyktingarna drunknar i
Medelhavet eller undergräva den politiska stabiliteten i Grekland,
Turkiet och EU. I det kaos som skapats av hemliga CIA-Saudioperationer för att fldVIEWS 401
_______________________________________________________
ID 2469
fldPOSTED 2016-05-13
fldTITLE Sanders skulle slå Trump
fldSUMMARY De senaste opinionsmätningarna visar att Bernie
Sanders skulle slå Donald Trump, Sanders skulle slå TrumpErik
Zuesse skriver på globalresearch. ca att Donald Trump nu drar jämnt
Hillary Clinton och om trenden håller i sig kommer att vinna över
henne. Enligt en mätning från Reuters/Ipsos i onsdags har Trump gått
om. Men om däremot Bernie Sanders skulle stå mot Trump skulle
demokraterna vinna. Men det är uppenbarligen en seger som Wall
Street och det militär-industriella komplexet inte önskar. Folkets vilja
kommer i andra hand. Källa: http://www. globalresearch. ca/trumpwould-beat-clinton-sanders-would-beat-trump/5524771
Stefan Lindgren
fldVIEWS 341
_______________________________________________________
ID 2470
fldPOSTED 2016-05-13
fldTITLE Totalrenovering av Sverige?
fldSUMMARY P-O Edin, fd chefsekonom för LO, har gjort en analys av
Sveriges ekonomi och anser Totalrenovering av Sverige?P-O Edin, fd
chefsekonom för LO, har gjort en analys av Sveriges ekonomi och
anser att staten bör göra lånefinansierade investeringar för 120
miljarder kronor extra per år i 20 år framöver för att "totalrenovera
Sverige". Resultatet vore: Halverad arbetslöshet, starkare välfärd,
bättre integration, tåg som går i tid, 100 000 fler anställda i offentlig
sektor - och sänkta statsskulder!Håller analysen?I rapport
"Totalrenovera Sverige" försöker författaren P-O Edin förstå varför
arbetslösheten sedan 1990-talet bitit sig fast på en mycket högre nivå
än tidigare. Den svenska arbetslösheten skiftade nivå mycket
dramatiskt i början av 1990-talet. Efter att under mer än 40 år aldrig
ens kommit upp i fyra procent av arbetskraften, ökade den under ett
par år upp till över
tio procent, för att sedan stabiliserat sig på nivån sju–åtta procent. De
senaste 25 åren har Sverige aldrig ens kommit i närheten till nivåerna
från 1960-, 70- och 80- talen. På klassiskt keynesianskt maner söker
Edin förklaringen i sviktande ekonomisk efterfrågan. Det handlar i
första hand om att den privata sektorn (hushåll och företag) har gått
från stabila och betydande underskott på 1960- och 1970-talet, till
stabila och betydande överskott de senaste 20 åren. En viktig orsak,
enligt författaren, är att det svenska näringslivet har blivit mycket mer
tjänsteproducerande och därmed har betydligt mindre
investeringsbehov. För hushållens del är det sannolikt fråga om en
demografisk effekt och stort pensionssparande. Författaren
konstaterar vidare att inflationen sedan 1990-talskrisen nästan
konstant varit för låg i förhållande till Riksbankens inflationsmål – och
därmed penningpolitiken för stram – samt att finanspolitiken har lagts
om till att vara långsiktigt stram i och med målet om en procents
överskott i de offentliga finanserna. Rapportens huvudslutsats är att
om arbetslösheten ska kunna minskas kraftigt, måste det finansiella
sparandets struktur och nivå förändras kraftigt i expansiv riktning.
Huvudansvaret för den förändringen måste den offentliga sektorn ta,
menar Edin. Staten bör, enligt honom, under den kommande 20årsperioden planera för att satsa cirka tre procent av BNP per år,
pengar som – förutom att bidra till att minska arbetslösheten – skulle
räcka till en totalrenovering av Sverige. Edin menar att
förutsättningarna är ovanligt goda. Svenska statens upplåningsränta
är historiskt låg. I dag (2015-02-16) är den 10-åriga räntan 0,5
procent. Ett års upplåning på 3 BNP-procent (120 miljarder kronor)
kostar alltså 0,015 BNP-procent (0,6 miljarder kronor). Samtidigt kan
det vara realistiskt att räkna med att den offentliga sektorn får mer
inkomster och mindre utgifter, på sammantaget 80 miljarder kronor –
alltså utöver de 120 miljarderna som lånas upp. De 200 lånade
miljarderna föreslår Edin ska fördelas så att skolan får 40–60 miljarder
kronor mer per år. Samtidigt bör vi totalrenovera allt fast kapital i
offentliga sektorn under dessa 20 år (vägar, järnvägar, vatten- och
avloppssystem, elnät, skolor, fängelser, sjukhus,
förvaltningsbyggnader, datasystem, miljöanläggningar, kultur och
fritidsanläggningar). Kostnad: 35–40 miljarder kronor/år. Den mest
lönsamma investeringen Sverige kan göra är att kraftsamla för att
förbättra vårt sätt att ta emot och integrera flyktingar på
arbetsmarknaden – det är mänskligt, politiskt och ekonomiskt
nödvändigt. Det kommer att kräva mer resurser, framför allt en kraftig
uppgradering av insatser för att förbättra boendet och
anställningsbarheten hos nyanlända invandrare. Kostnad cirka 15–20
miljarder kronor/år. Motsvarande kraftiga uppgradering av insatser
bör sättas in för attförbättra anställningsbarheten hos personer som
finns längst bak iarbetslöshetskön. Kostnad cirka 10 miljarder
kronor/år. Sverige behöver öka bostadsbyggandet. Det kräver
markförvärv, planarbete och ekonomiska stimulanser för att förbättra
förutsättningar för bostadsbyggande.
Kostnad 5–10 miljarder kronor/år. Det ovanstående är
satsningar som i allt
väsentligt ger avkastning förframtida generationer. De summerar till
cirka 120
miljarder kronor (3 procent av BNP) och ska täckas av statliga lån.
Men dessa satsningar ger starka positiva effekter i statens ekonomi,
(cirka 80 miljarder kronor) som i sin tur kan användas för offentlig
konsumtion – i första hand sjukvård och äldreomsorg. Det skapar
utrymme för mer än 100 000 fler anställda i offentlig sektor.
"Svårigheten ligger i att ta sig ur en mental fångenskap – där statliga
budgetunderskott till varje pris måste undvikas", skriver Edin. "Egna
budgetunderskott tar vi gärna på oss när vi köper en bostad – och av
erfarenhet vet vi att det nästan alltid kommer att göra oss rikare, trots
att vi har mycket sämre förutsättningar än staten. "Nyhetsbankens
kommentar: Edin är en solid ekonom och hans rapport är värd att
studera i detalj. Även om den ekonomiska s k vetenskapen säger att de
keynesianska lösningarna inte längre fungerar, är de värda att pröva.
Den låga räntan talar för storskalig upplåning för investeringar. Det är
en chans som inte
bör missas. Sedan kan hans konkreta förslag till satsningar
diskuteras. Om det behövs 705 000 nya bostäder till 2025 (enligt
Boverket) är den summa Edin nämner på tok för låg. Om inte staten
lånar upp medlen måste någon annan göra det. http://www. lo. se/h
ome/lo/res.
nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_totalrenovering_av_sverige_pdf/$F
i
le/Totalrenovering_av_Sverige. pdf
Stefan Lindgren
Möt Maj Britt Theorin i
TyresöÖPPET MÖTE 17 MAJ MED MAJ BRITT THEORIN Möt Maj Britt
Theorin! Få svenskar har arbetat så hårt och länge för fredliga
lösningar som Maj Britt Theorin. Hon har varit svensk
nedrustningsambassadör, EU-parlamentariker och i många år ledamot
av riksdagen. Hör henne leda en diskussion om dagens påstådda "hot",
de högljudda kraven på svenskt medlemskap i Nato och militärt
svenskt deltagande utomlands med mera. Kulturcafféet i Kvarnhjulet
(Hus C) Tisdagen den 17 maj 2016 Kl. 19:00 - 21:00 (insläpp från kl
18:30) Fri entré För info: ABF Södertörn, telefon: 08-556 520 30
Hemsida: www. sodertorn. abf. se Facebook: www. facebook.
com/ABFsodertorn SÖDERTÖRN
Stefan Lindgren
fldVIEWS 268
_______________________________________________________
ID 2472
fldPOSTED 2016-05-13
fldTITLE Löfven i Washington
fldSUMMARY En deklaration som ingen nykter observatör kan undgå
att bli illa berörd av, skriver Löfven i WashingtonDagens gemensamma
kommuniké från Vita huset undertecknad av USA:s president Barack
Obama, Sveriges statsminister Stefan Löfvén och de övriga nordiska
statsministrarna är ett programmatiskt dokument på över 40 000
tecken som göra att Margot Wallström kan gå i tidig pension. Sverige
ansluter sig till USA:s och Nato:s utrikespolitik i frågor som täcker
praktiskt taget hela globen. "Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige
och USA bekräftar att vår djupa partnerskap som bygger på
gemensamma grundläggande värderingar. Demokrati, rättsstat,
jämställdhet, respekt för mänskliga rättigheter, samt skydd och lika
behandling av alla människor utan hänsyn till ras, etnisk tillhörighet,
religion, sexuell läggning eller könsidentitet förenar de nordiska
länderna och USA och fungerar som en naturlig grund för vårt
samarbete. Insyn, ansvar och goda styrelseformer, starka
marknadsekonomier, frihandel, delat välstånd, öppna ytor för det civila
samhället, och hållbar utveckling är nyckeln till politisk stabilitet och
social välfärd", heter det inledningsvis i en osedvanligt hycklande
uppräkning av honnörsord. Därefter förbinder sig parterna att
samarbeta om "säkerhet och försvar; migration och flyktingar; klimat,
energi och Arktis; och ekonomisk tillväxt och global utveckling". I det
militära avsnittet heter det att parterna förbinder sig att "investera i
försvar och militär kapacitet, samt i diplomati och regionalt samarbete,
i proportion till en mer utmanande säkerhetsmiljön". Med det
sistnämnda avses förstås "!hotet från Ryssland". "De nordiska
länderna värdesätter USA: s engagemang för Europa och dess
säkerhet. Nato förblir nyckeln till transatlantisk och europeisk
säkerhet", heter det. Inte ett ord om att Sverige och Finland är
alliansfria länder, en
bagatell som husbonden storsint valt att bortse från. "Genom sina
överlappande medlemskap i Nato och EU vidtar de nordiska
länderna,och Förenta staterna vidta åtgärder för att öka den regionala
säkerheten som är ömsesidigt förstärkande och bidrar väsentligt till
stabiliteten i Europa. De nordiska länderna och USA stöder starkt
närmare samarbete mellan Nato och EU, och överväga nya områden av
det praktiska samarbetet mellan de två att vara en prioritet för Natos
toppmöte i Warszawa i juli. "Därefter nämns "säkerhetssituationen" i
Östersjön, som naturligtvis inte försämrats av Nato:s provocerande
övningar utan av Ryssland som anklagas för "den olagliga
ockupationen och annektering av Krim", "aggression i Donbass" och
"försök att destabilisera Ukraina". Parterna enas därefter om att
"Sanktioner mot Ryssland för sitt handlande i östra Ukraina kan inte
lyftas förrän Ryssland genomför helt sina åtaganden Minsk. Våra
Krim-relaterade sanktioner ska också att fortsätta att gälla tills
Ryssland återvänder
detta territorium till ukrainsk kontroll. "Det sista är en ovanligt farlig
och falsk skrivning som innebär att de nordiska länderna låter sig
utnyttjas i USA:s intriger mot EU. EU har nämligen bara talat om
Minskavtalets uppfyllande som villkor för att dra tillbaka
sanktionerna. USA lägger till "återlämnande av Krim", vilket är ett
fullständigt utopiskt krav som i praktiken innebär att sanktionerna
förevigas. "USA och de nordiska länderna berörs av Rysslands växande
militära närvaro i Östersjöregionen, dess kärnvapenhot, dess
odeklarerade övningar,och provokativa åtgärder med ryska flygplan
och krigsfartyg", heter det fortsättningsvis. När blev USA en kuststat i
Östersjön? kan man undra. Helt uppenbart är det USA:s beskrivning
av situationen som gäller. Fakta är: Ryssland har en radikalt minskad
närvaro i Östersjön sedan Sovjets upplösning 1991.
Det genomför inte odeklararade övningar mer än vad
internationella avtal medger - och har föreslagit Nato skärpta
begränsningar för militärövningar, vilket Nato avvisat.
Om inte USA:s stridsvagnar några tiotals meter från
Rysslands gräns i Narva är "provokativa" - vad är det då?Deklarationen
fortsätter att lägga fram linjen i land efter land: Afghanistan, Mali,
Somalia, Afrikas Horn, Syrien, Irak osv. En gemensam linje ska också
gälla kärnvapenspridning, flyktingfrågor, klimat, energi och Arktis
liksom synen på "lokal- och ursprungsbefolkningar" och uttalar sig för
att slutföra förhandlingarna om "Transatlantiskt partnerskap för
handel och investeringar" (TTIP) redan i år, trots de enorma ensidiga principiella eftergifter som
USA kräver av EU-länderna, till skada för konsumentintressena. Kort
sagt, är detta en deklaration som ingen nykter observatör kan undgå
att bli illa berörd av. Det måste vara svenskt rekord i underdånighet
och hyckleri. När Olof Palme 1970 besökte Washington släppte Henry
Kissinger loss sin labrador "Spinee" på honom när han kom för att
förklara den svenska neutralitetspolitiken. Det var för övrigt exakt
samma förklaring som han just hade avgivit i Moskva. USA:s president
Richard Nixon hade gett order om hur Palme skulle behandlas:"Låt oss
fullkomligt ignorera detta besök. Vår ambassadör ska inte
kommentera saken. State (Department) ska inte kommentera, vare sig
om bakgrund eller på annat sätt. Detta är en order som jag väntar mig
att man följer utan diskussion. "Nixon strök under orden "fullständigt
ignorera (completely ignore). Stefan Lindgrenhttps://www. whitehouse.
gov/the-press-office/2016/05/13/us-nordic-
leaders-summit-joint-statement
Stefan Lindgren. 1577
_______________________________________________________
ID 2473
fldPOSTED 2016-05-14
fldTITLE USA-armén i Europa krigsklar
fldSUMMARY USA-arméns europeiska kommando har övergått till "en
krigsutkämpande USA-armén i Europa krigsklarI en rapport som
publicerades i den amerikanska tidskriften National Security News,
den 9 maj, dagen för firandet av de sovjetiska och allierade styrkornas
seger över de fascistiska styrkorna 1945, konstaterades att "när det
gäller det östra hotet - en referens till Ryssland - kommer EUCOM
(USA-arméns europeiska kommando) att övergå från utbildning till en
krigsutkämpande position" (a war fighting stance). Artikeln fortsätter:
"Detta betyder inte att USA planerar ett krig med Ryssland, bara att
det kommer att ändra
stridskrafternas struktur på ett sätt som syftar till att avskräcka
Moskva och försvara Nato och europeiska partner om Rysslands
president Vladimir Putin skulle försöka sig på något som det han har
gjort i Ukraina. "Naturligtvis behöver författarna inte ange vad
Ryssland "gjort i Ukraina", eftersom detta begrepp är en täckmantel för
den USA-dirigerade väpnade statskupp som förde USA:s
marionettregering i Kiev till makten. Denna ordning angrep då folket i
östra Ukraina, eftersom de vägrade att acceptera den USA-stödda
kuppen mot deras demokratiskt valda president och krossandet av
deras kultur. Och när amerikanerna säger att de "inte planerar ett
krig", vet vi att det är precis vad de planerar. Vad är krigen
i Ukraina, i Syrien, förstörelsen av Jugoslavien och Libyen, om inte en
del av kriget mot Ryssland?Artikeln hänvisar sedan till "försämrade
relationerna mellan USA och Ryssland, och Moskvas fortsatta"
aggressiva, krigförande åtgärder mot amerikanska krigsfartyg och
flygplan på internationellt territorium. " Detta är återigen kodspråk för
att "Ryssland inte tänker låta sig bli överkört vare sig i Östersjön,
Ukraina, Syrien eller någon annanstans". Jämför man de tyska
styrkornas förberedelser för Operation Barbarossa, nazisternas
överraskande attack på Sovjetunionen den 21 juni 1941, blir
likheterna med Nato:s militära uppbyggnad större för varje dag. Den
ryska regeringen, väl medveten om vad som händer, har svarat med
noggrann övervakning av amerikanska stridsfartyg som går in i
Östersjön för att hotar Kaliningrad, S: t Petersburg och Rysslands
tillträde till Atlanten. Nato har också skapat tre nya armédivisioner;
varav två skall placeras i Östeuropa och en på den södra flanken.
Alldeles nyligen överfört USA sin toppgeneral i Korea, general
Scaparotti till befälhavare för USA:s styrkor i Europa, där han
efterträder den krigiska general Breedlove. Skiftet på posten är mer än
en rutinmässig eller kosmetisk åtgärd eftersom Breedlove var
flygvapenofficer.
Scaparotti, som är ännu mer stridslysten än Breedlove, är
armégeneral med erfarenhet av flera amerikanska överfall på suveräna
nationerNär general Scaparotti den 4 maj övertog befälet över Natostyrkorna i Europa förklarade han att "Nato måste förbli alert och redo
för strid ikväll". I ett försök att motverka den fortsatta amerikanska
påtryckningar manade Rysslands president Putin måndagen 9 maj till
skapandet av ett alliansfritt system för internationell säkerhet för att
motverka "global terror". Vad han menade med det är oklart. Hur
skulle ett alliansfritt system se ut?Vi får inte glömma att en alliansfria
rörelsen fortfarande existerar. Den bildades 1961 i Belgrad av Indiens
premiärminister Nehru, Indonesiens president Sukarno, Egyptens
president Nasser, Ghanas president Nkrumah och Jugoslaviens
president Tito och förespråkade en väg
mellan de motstående krafterna i den så kallade kalla kriget. Den
alliansfria rörelsen har för närvarande 120 länder. Är de beredda att
gå med Ryssland för att bygga en gemensam säkerhetsarkitektur? Är
det vad president Putin har i åtanke? Intressanta frågor, intressanta
möjligheter. Men har ledarna för dessa nationer eller någon av dem
lust, vilja och mod att göra något innan en katastrof inträffar?Det är
klart att de "terrorister" som världen står inför är krafter som försöker
att destabilisera värden på ett sätt som gagnar USA:s intressen.
Kampen mot "terrorister" i Aleppo är i realiteten en kamp
mot USA:s styrkor i Syrien. Ingen låter sig längre luras av det vaga
begreppet "terrorister". Detta har gjorts mycket tydligt av USAstyrkornas invasion av Syrien de senaste veckorna, för att inrätta
baser som förberedelse för något större. För som Harold Pinter,
Nobelpristagare i litteratur, sa i sitt tacktal:"USA bryr sig helt enkelt
inte ett dyft om FN, internationell rätt eller kritiskt oliktänkande, som
det betraktar som
kraftlös och irrelevant . " Hur ska man få dem att "bry sig", frågade
han mig en gång, "innan de de dödar oss alla?" Det är frågan.
Christopher Black är internationell brottmålsadvokat baserad i
Toronto, medlem av Law Society of Upper Canada och känd för ett
antal uppmärksammade fall som rör mänskliga rättigheter och
krigsbrott. Källa: New Eastern Outlook
Stefan Lindgren
Nya vindar i FilippinernaFilippinernas tillträdande president, den 71årige Rodrigo Duterte, har beskrivits som en "högerpopulist". Men det
visar bara än en gång utarmningen av mediaspråket. Duterte vill ta i
med hårdhandskarna mot brottsligheten och ska med Singapore som
förebild ska förbjuda rökning och alkohol på offentliga platser. Den
tillträdande presidenten vill att föräldrar ska kunna åtalas om deras
barn är ute efter tio på kvällen. Han lovar också att stoppa nattliga
”ljudföroreningar” så att folk ska kunna sova ordentligt. Duterte har
också sagt att han har för avsikt att förbättra relationerna med Kina.
Dessutom inbjuder han ordföranden för Filippinernas kommunistiska
parti, Jose Maria "Joma" Sison (bilden), att återvända efter 30 års exil i
Nederländerna och ta en plats i regeringen. Sison har avböjt
deltagande i regeringen för egen del men säger att han tänker komma
hem om Duterte släpper de politiska fångarna och utropar ömsesidig
vapenvila i det gerillakrig som pågår i delar av Filippinernas övärld.
Dutertes säger att han är redo att diskutera en ömsesidig vapenvila
följt av en frigivning av de politiska fångarna. Det finns 543 politiska
fångar
i Filippinerna för närvarande, 88 av dem sjuka och äldre. "Duterte har
en stark karaktär och han är en advokat så han känner till den
rättsliga grunden för vapenvilan", tillade Sison. Duterte har tidigare
varit Sisons elev och gjorde sig som borgmästare i en stad känd för sitt
samarbete med kommunisterna. Han gav till och med en
hedersbegravning för en stupad kommunistisk gerillakrigare. Sison
säger att Dutertes erbjudande att 4 departement (för
jordbruksreformen, miljö, social välfärd och arbetsmarknad) ska gå till
vänsterkandidater är lovande. Sison betonar att Nya folkarmén inte
planerar att lägga ned sina vapen under de närmaste månaderna. Den
väpnade gruppen är dock "mer än villiga" att fortsätta med de
strandade fredsförhandlingarna under Duterte. Sison säger att han ser
en "ljus framtid" för vänstern i Filippinerna. Rappler. com
Stefan Lindgren
fldVIEWS 355
_______________________________________________________
ID 2475
fldPOSTED 2016-05-21
fldTITLE Tala med Ryssland!
fldSUMMARY F d försvarsministern Thage G Peterson höll idag ett tal
inför 2 000 demonstranter Tala med Ryssland!Här följer f d
försvarsminister Thage G Petersons tal på Sergels torg in
extenso:Världens viktigaste fråga idag är freden. Men vi når inte freden
med nya arméer och militärallianser. Världen behöver istället länder
som står utanför de militära allianserna och som envist står upp för
fredliga lösningar på krig och konflikters. Jag vill att Sverige skall vara
ett sådant land. Vi säger ibland att världen är tokig. Idag är det
verkligen berättigat att åberopa denna fras. Världen är mer galen
och ond än på länge. Krig och väpnade konflikter är idag fler och mer
komplicerade än någonsin. Inte sedan andra världskriget åren 19391945 har världen upplevt en så omfattande flyktingsituation som i vår
tid. Men samtidigt har längtan efter fred nog aldrig varit starkare än i
dessa dagar. Vi ser dagligen
ondskan och eländet på TV. I sin förtvivlan sträcker människor upp
sina händer vid taggtrådsstängslen och ropar: Vi vill ha fred!Tioåriga
Jaqueline, yazidisk kurd från Sinjarbergen i Irak, drömmer varje dag
om det viktigaste i hennes liv: "Jag vill vara där det är fred". Det är
därför som Sveriges varumärke på den internationella arenan skall
vara fred. Med fredsförhandlingar; fredssamtal, medling och diplomati.
Vi måste göra allt för att förhindra våldsåtgärder och krig, som bara
leder till svårläkta sår och revanschlust som sitter i för generationer.
Vi måste säga nej till militärallianser och vidhängande värdlandsavtal.
Afghanistankriget skulle ju bli fredens krig, sa man.
Människorättsaktivisten och den tidigare
parlamentsledamoten Malalai Joya från Afghanistan besökte nyligen
Sverige. Hon bekräftar sanningen att krig inte leder till fred. Hon
beskriver att femton års krig varken har lett till fred eller till bättre
levnadsförhållanden för människorna i Afghanistan. Hon skildrar sitt
land som ett helvete för kvinnor. Hon säger att situationen är mer
katastrofal idag än före Kriget. Hon menar att de allierades krig har
stärkt terrorister och fundamentalister.
Kriget har lett till tiotusentals dödade afghaner, flera
hundratusen sårade och miljoner på flykt från sina hem och sitt land.
Krigsresultatet visar hur rätt vi hade som var motståndare till Sveriges
deltagande i Afghanistankriget.
Interventionerna i Afghanistan, Libyen och Irak är inga
lysande eller trevliga exempel till eftervärlden. Jag är sedan mina SSUår starkt emot ett svenskt Nato-medlemskap. Jag var det som Olof
Palmes statssekreterare och som samordningsminister. Jag var det
som försvarsminister. Jag är det ännu starkare idag. Jag vill inte att
andra länder skall bestämma över Sveriges försvar och
säkerhetspolitik. Mitt budskap till regeringen från Sergels Torg idag är*
Inget militärt samarbete med Nato* Markera tydligt och konsekvent
Sveriges neutralitet och militära alliansfrihetTänk efter– Alliansfrihet
och neutralitet har tjänat oss väl i
över 200 år. – Alliansfrihet och neutralitet har hållit oss utanför krig. –
Sverige har byggt upp en stolt tradition av fred. Varför skall vi lämna
detta? Varför skall vi slänga över bord som varit och är till fördel för
Sverige och Sveriges folk? Detta är inte nostalgi. Utan det är realism i
dagens situation!Sveriges statsminister och utrikesminister har
nyligen sagt att Sverige skall inte gå med i militäralliansen Nato.
Sverige skall fortsätta att vara militärt alliansfritt! Deras uttalanden
förpliktar till att Sverige talar samma språk och konsekvent både till
USA och Ryssland om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Om vi
inte gör det, så är vi inte neutrala eller militärt alliansfria.
Mer än någon annan gång har vi sett FN:s oförmåga att
åstadkomma fred och försoning. FN måste restaureras och bli
vägledande för fredsinitiativ. FN är den enda världsarena som världen
har. Låt oss slå vakt om FN!EU, som vi drömde om som en fredens
organisation talar allt oftare enbart om militära lösningar och en egen
stark militär apparat.
Också EU måste restaureras så att EU börjar att arbeta för
freden. Det är EU:s uppgift att värna freden och bygga broar mellan
väst och öst. EU bör försöka få in Ryssland som medlem av
gemenskapen. När Berlinmuren föll så tändes förhoppningar om att vi
inte längre skulle behöva oroa oss för ett nytt krig i Europa.
En lärdom som vi drog av det kalla kriget var att Sverige
stärkte freden i Europa genom att stå utanför Nato. Men nu har
spänningarna i Europa ökat bch stabiliteten i Nord-Europa har
minskat. Det var inte något vi drömde om. Vi drömde
istället om fred och avspänning. De försämrade öst-väst-relationerna
är inget önskeläge för vårt land. Det vore ingen klok politik för Sverige
att ytterligare skärpa motsättningarna i Europa genom en svensk
Nato-anslutning. Tvärtom! Det vore en dålig svensk politik! En svensk
Nato-anslutning skulle öka motsättningarna i Europa. Detsamma
gäller med Värdlandsavtalet. Det går inte att skilja frågan om
värdlandsavtalet från Nato-frågan i stort. De båda frågorna hör ihop.
Värdlandsavtalet innebär ett steg närmare Nato. Avtalet
medverkar till att göra säkerhetsläget i vår del av Europa osäkrare.
Avtalet gagnar inte freden. Redan det faktum att Sverige godkänner
avtalet kommer att höja spänningen i Östersjöområdet.
Värdlandsavtalet ger stort utrymme och omfattande befogenheter för
militäralliansen Nato på svensk mark. Röster från USA har redan
innan avtalet ens är på plats aviserat vad man vill göra: missiler på
östra Gotland och Nato-flygbaser runt om i Sverige. Värdlandsavtalet
underminerar Sveriges militära alliansfrihet. Det innebär ett brott mot
den säkerhetspolitiska linje som kännetecknat vårt land och vår
utrikespolitik om att vi ska undvika steg som uppfattas som riktade
mot någon av stormakterna i vår närhet- Det vill säga den linje som
Sverige med framgång har tillämpat i 200 år!Naturligtvis skall vi ha
goda och vänskapliga relationer med USA. Men detta är inte hindra
oss från att ha goda och vänskapliga relationer också med Ryssland.
Istället för vapenskrammel bör Sverige återuppta samtalen med
Ryssland på alla nivåer. De betyder inte någon acceptans av Rysslands
aggressivitet eller brott mot folkrätten.
Eller undfallenhet mot en stormakt. Jag står bakom
protesterna mot Ryssland för annekteringen av Krim. Men vi måste
inse att Ryssland är ett av Sveriges grannländer. Och en del av
Östersjöområdet. Sverige har ett långsiktigt intresse av att Ryssland
utvecklas till ett land med stabila demokratiska institutionr, som vill
samarbeta med sina grannar och övriga länder i Europa. Isolering och
utfrysning av stater är en mycket farlig väg. Det leder bara till hot om
våld. Se på Nordkorea.
Sverige har en skyldighet att åstadkomma fredliga kontakter
i vårt närområde genom besöksutbyte, handel och turism. Fredliga
möten mellan människor skapar på sikt fred. Jag kommer nu från ett
möte på Folkets hus där Alice Bah Kuhnke höll ett lysande tal om
"Människa till människa", om hur fredsarbetet måste börja hos den
enskilda människan. Att bevara Sveriges fred är vår säkerhetspolitiska
linjes viktigaste uppgift. Det viktigaste är att vårt land kan överleva
som en fri nation och att vi kan bidra till fred i världen. Men det är vi
själva som skall bestämma. Beslut om
vår trygghet skall fattas i Stockholm och inte i Bryssel, London, New
York eller i Moskva. Bästa vänner och åhörare:Vi säger NEJ till Sverige
i fldVIEWS 1283
_______________________________________________________
ID 2476
fldPOSTED 2016-05-21
fldTITLE Le Pen kräver lönetak
fldSUMMARY Det franska oppositionspartiet Front National kräver
lagstiftning för att stoppa Le Pen kräver lönetakI ett pressmeddelande
från Nationella fronten heter det att de många skandalerna med
extravaganta löner för vissa ledande befattningshavare i det franska
näringslivet och företagarföreningen MEDEF:s oförmåga definiera en
uppförandekod som faktiskt tillämpas, är skäl till att
lagstifta om saken. Social rättvisa är avgörande för balansen i varje
samhälle och de anställdas motivation, heter det. Nationella fronten
anser att ersättningar på mer än en miljon euro (10 miljoner svenska
kronor) per år i de allra flesta fall är omotiverade. Nationella fronten
anser att det finns sätt att lagstifta som inte inkräktar på principen om
fri företagsamhet. Om ägarna vill betala obscena löner på över en
miljon euro per år ska detta uteslutande belasta företagets utdelning
och ska inte anses vara en kostnad avdragsgill från skatt. http://www.
frontnational. com/2016/05/sur-les-salaires-indecents-decertains-grands-patrons
Stefan Lindgren
fldVIEWS 350
_______________________________________________________
ID 2477
fldPOSTED 2016-05-22
fldTITLE Värdlandsavtalet skjuts upp
fldSUMMARY En stor seger för opinionen, säger arrangörerna till
lördagens demonstration med Värdlandsavtalet skjuts
uppDet svenska värdlandsavtalet med Nato ser ut att skjutas upp ett
år. Sverigedemokraterna gör gemensam sak med Vänsterpartiet och
yrkar på en så kallad vilandeförklaring i riksdagen. – Värdlandsavtalet
riskerar urholka omvärldens förtroende för vår alliansfrihet. Vi
kommer att rösta för en vilandeförklaring av ärendet, säger Mikael
Jansson, riksdagsledamot för SD och ledamot i försvarsutskottet, till
TT. SD och V kommer att begära en vilandeförklaring, som är ett
minoritetsskydd reglerat i regeringsformen. En vilandeförklaring går
igenom om minst en sjättedel av riksdagsledamöterna stöder den. SD
och V har 48 respektive 21 platser av riksdagens 349, vilket alltså
räcker för att skjuta upp värdlandsavtalet, som förutsätter ändringar i
svenska lagar. TT: Vad vinner ni på att senarelägga riksdagsbeslutet?–
Det finns en stor oro inom Socialdemokraterna. Vi hoppas ju att den
minoriteten som debatterar mot avtalet ska få fäste i deras
riksdagsgrupp. Mikael Jansson säger sig ha svårt att förstå hur
försvarsminister Peter Hultqvist (S) resonerar:– Han är väldigt tydlig
med ett nej till svenskt medlemskap i Nato, men samtidigt är han
beredd att ingå en lång
rad avtal som för oss väldigt nära Nato och som måste förändra synen
på hur andra
länder ser på oss, säger han och exemplifierar med Rysslands
krigsplanering:V motiverar sitt ställningstagande med att de
grundlagsförändringar som värdlandsavtalet kräver riskerar att
inskränka grundläggande fri- och rättigheter. Om värdlandsavtalet
skjuts upp försämras Sveriges möjlighet att skapa trovärdighet för sin
säkerhetspolitiska linje, enligt Magnus Christiansson, Natoexpert och
forskare vid Försvarshögskolan. – Den bygger på att vi tar emot
militärt stöd. Får man inte lagstiftningen på plats – hur man ska
kunna reglera hur det går till när utländska soldater kommer till
Sverige – hänger meningen med doktrinen i luften. Vad vill
Sverige?Christiansson påpekar att ett uppskjutet värdlandsavtal också
skulle innebära ett stort nederlag för regeringen, och för
försvarsminister personligen. – Från Natos sida tror jag att det blir ett
frågetecken: Vad vill ni egentligen?Peter Hultqvist ger inga
kommentarer om V:s och SD:s utspel. Hans pressekreterare Marinette
Nyh Radebo påpekar att ärendet hamnar i riksdagens
konstitutionsutskott yrkandena går igenom. – Då kommenterar man
det inte från regeringens sida. Man ska inte lägga sig i det helt enkelt,
säger hon. Hans Wallmark, riksdagsledamot och försvarspolitisk
talesperson för Moderaterna, kallar det "politiskt remarkabelt" att SD
och V förenar sig i motståndet mot värdlandsavtalet. TT: Vad betyder
ett års försening för avtalet?– Rent sakligt sett går det att hantera, vi
har ju inte haft värdlandsavtal under många år, svarar han. Beslutet
om avtalet med Nato skulle ha klubbats i riksdagen den 25 maj.
Stefan Lindgren
Mp-ledamöter för bordläggningDet verkar nu finnas chans att tre
partier stöder bordläggningen av värdlandsavtalet. Miljöpartiets
utrikespolitiske talesman Valter Mutt säger till Sveriges Radio:- Jag
tycker att bordläggningen är positivt för oavsett om man är för eller
emot värdlandsavtalet så har vi alla ett intresse av att
beredningsprocessen i en sådan här fråga blir så bra som bara möjligt
och demokratiskt fullödig, och där har det funnits brister. – Det är
faktiskt inte speciellt ovanligt i internationella sammanhang att man
undertecknar och sedan dröjer det med ratificering och ibland sker det
inte ens ratificering, så det i sig är inget unikt. Även det tidigare
språkröret Birger Schlaug argumenterar för bordläggning och vänder
sig på sin blogg mot sina "lydigare" efterträdare:- Den rödgröna
regeringen vill med Miljöpartiets goda minne - och till och med
stolthet! - att Nato skall, efter ett enkelt regeringsbeslut, kunna a)
använda svenska hamnar, vägar och flygplatser, b) föra in
krigsmateriel utan att svenska tullen har rätt att granska vad det är
och c) nyttja svensk mark för anfall på tredje land. - Grattis Gustav
och Isabella, ni har verkligen gjort er förtjänta av såväl den
socialdemokratiska elitens beröm som moderaternas nyväckta intresse
för att samarbeta med er - enligt flera moderater är ni numera
"ansvarstagande och regeringsdugliga". Redan tidigare har mp-
riksdagsledamöterna Jabar Amin och Annika Lillemets signalerat att
de kommer att rösta mot avtalet. Nu blir det intressant att se hur
många som ansluter sig. Ett års respit betyder
i detta sammanhang mycket. Om det "ryska hotet" inte realiseras och
USA fortsätter att klampa fram i världen kan opinionen snabbt bli
starkt negativ, som den var vid Irakinvasionen. Enligt Svenska
Dagbladet 17/1 2004 var det då 24 procent av svenskarna som sa ja
till Nato och 59 procent sa nej.
Stefan Lindgren
fldVIEWS 314
ID 2479
fldPOSTED 2016-05-24
fldTITLE SD gör helomvändning
fldSUMMARY Sverigedemokraterna meddelade idag att partiet kommer
att rädda Nato-avtalet SD gör helomvändningEfter att i söndags ha
meddelat att partiet två dagar senare skulle rösta för en
minoritetsbordläggning vände partiet 180 grader en dag före
omröstningen. Avtalet kommer alltså att klubbas igenom och
försvarsminister Peter Hultqvist kan resa till Warszawa för att
rapportera för Nato:s
försvarsministrar om framgångarna i att manipulera den svenska
opinionen. 60 procent vill ha en alliansfri utrikespolitik. Hultqvist
arbetar för ett ensidigt närmande till Nato som ökar risken för ett
medlemskap. Hultqvist och dagens socialdemokratiska ledning gräver
därmed inte bara alliansfrihetens grav, utan också den svenska
demokratins. Jimmie Åkesson visade sig i sista stund vara en ynklig
springpojke åt de antinationella krafterna. Allt för att få vara med i TV
- två gånger. Stefan Lindgren
Stefan Lindgren
fldVIEWS 360
_______________________________________________________
ID 2480
fldPOSTED 2016-05-25
fldTITLE Strejker efter fransk ungdomsprotest
fldSUMMARY Som svar på polisaktionen har CGT nu förklarat
samtliga åtta oljeraffinaderier i Strejker efter fransk
ungdomsprotestNyhetsbanken (Paris). Facklig kamp som menar allvar.
Kampen mot försämringar av arbetsrätten tar en ny vändning. Efter
månader av stora fackliga demonstrationer med massivt deltagande av
fransk ungdom, en "Nuit-Debout"-rörelse som förvandlat torgen i ett
sextiotal städer till karneval- och diskussionsplatser, efter att såväl
borgerlig opposition som stora delar av regeringens egna
parlamentariker förkastat regeringsförslaget hittade regeringen ingen
annan lösning än att genomdriva lagen med undantagsdekret. Men
kampen här nere böljar vidare. Efter tåg- och transportstrejker förra
veckan blockerade 500 CGT-aktivister häromdagen den stora
oljehamnen nära Marseille. Det tog kravallpolisen två timmar natten
till tisdag att ta sig igenom aktivisternas fördämningar. Men striden är
ändå inte slut: som svar på polisaktionen har CGT nu förklarat
samtliga åtta oljeraffinaderier i strejk. Så kan facklig kamp också
bedrivas. http://www. huffingtonpost. fr/…/fos-sur-mer-site-petrolierp…
Stefan Lindgren
fldVIEWS 212
_______________________________________________________
ID 2481
fldPOSTED 2016-05-25
fldTITLE USA-mord stoppar förhandlingar
fldSUMMARY Pakistan protesterar mot USA:s utomrättsliga dödande
av den afghanske USA-mord stoppar förhandlingarDödandet av den
afghanske talibanledare Mullah Mansour i en drönarattack på
pakistanskt territorium är ett hårt slag mot alla fredsförhoppningar,
skriver Thomas Ruttig i Indian Express 23 maj. Drönarattacken har
ytterligare underminerat förhoppningar om en fredsprocess och
förväntas utlösa en ny kamp om kontrollen över upprorsrörelsen.
Afghanska tjänstemän sade att Mulla Akhtar Mansour dog när hans
bil förstördes i sydvästra Pakistan, sedan Barack Obama personligen i
lördags godkänt det utomrättsliga dödandet. Det visar med all
önskvärd tydlighet vilket mördargäng
som styr i Washington. Varje gång de tar orden "bring to justice" i sin
mun menar de något helt annat, att till varje pris undvika rättvisan.
Talibanerna har ännu inte kommenterat mordet och en del vägrar att
tro på uppgifterna, men en ledande befälhavare, Mullah Abdul Rauf,
bekräftade dödandet. USA-myndigheterna sade att Mansour "mycket
troligt" var död, men skulle de ha mördat en helt annan person vore
det inte första gången. . Attacken som skedde nära Ahmad Wal i
Baluchistan riskerar att eskalera konflikten och Mansour efteräöds
troligen av en ledare som är ännu mer emot förhandlingar. Det
återstår också att se hur Hezb-e Islami kommer att reagera. Detta
mujahedinparti var just i färd med att skriva ett fredsavtal med
regeringen. Pakistan fördömer USA:s drönarattack som en kränkning
av landets suveränitet, en invändning som USA för länge sedan har
slutat lyssna på. Att mordet kommer att följas av nya terrordåd i
Afghanistan är säkert. Kanske var det själva syftet?En
amerikansk underrättelsetjänstanalytiker säger till Ruttig: "Det är
svårt att se mycket incitament för talibanerna att börja kompromissa
nu. Striderna kommer bara att hettas upp igen. "red
Stefan fldVIEWS 308
_______________________________________________________
ID 2482
fldPOSTED 2016-05-25
fldTITLE Fångutväxling Ryssland Ukraina
fldSUMMARY President Putin har efter en vädjan från Donbass gått
med på att frige den Fångutväxling Ryssland
UkrainaUkrainas president Petro Porosjenko har sänt sitt flygplan till
Rostov-vid-Don i Ryssland där det ska hämta den ukrainska piloten
Nadja
Savtjenko som suttit fängslad för mord på ryska journalister. Enligt
ryska media är presidenten själv ombord på sitt plan och har med sig
två fångade ryssar, Jevgenij Jerofejev och Aleksandr Alksandrov, som
Kiev påstår är GRU-officerare (det ryska militära spionaget).
Fångutväxlingen ska ha kommit till stånd sedan de mördade
journalisternas familjer vädjat till president Putin att av humana skäl
frige den fängslade ukrainska piloten. Kommersant online 14. 08
Stefan Lindgren
fldVIEWS 321
_______________________________________________________
ID 2483
fldPOSTED 2016-05-27
fldTITLE Vad är ett dagsverke värt?
fldSUMMARY När städerskan stiger upp halv fem för att göra ett 10
timmar långt dagsverke inkl.
Näringslivets obscena lönerPascal Soriot, VD för Astra
Zeneca, tjänade förra året 295 000 kronor om dagen, även lördag och
söndag, rapporterar SvD Näringsliv 25 maj. Den 57-åriga fransmannen
fick förra året totalt 108 miljoner kronor i ersättning från Astra
Zeneca. De som försöker försvara den enorma lönen anser att han är
värd det. Företaget har gått bra. Men att det skulle finnas
ett samband mellan arbetsinsats och lön bland näringslivshöjdarna är
ingen sanning. Electrolux vd Keith McLoughlin hämtade hem 50
miljoner i ersättning samtidigt som bolaget haft ett fiaskoår. Electrolux
tvingades backa från köpet av GE:s vitvaruverksamhet i december
förra året och fiaskot var ett faktum.
Vd:n Keith McLoughlin kom till Electrolux som en frälsare –
och fick betalt därefter –
men har i år fått lämna det svenska bolaget. Aktien backade med
ungefär 10 procent under 2015. Vd Keith McLoughlins totala
ersättning för samma år landade på 52 miljoner kronor. Inte heller
Ericsson hade något muntert år, trots högavlönad dirre. Aktien
backade med ungefär 10 procent – det trots att Stockholmsbörsen gick
plus – och vd Hans Vestberg är ifrågasatt. Hans Vestberg
har tredjeplatsen i löneligan. Förra året fick han 47 miljoner kronor i
total ersättning för sitt jobb i Ericsson. – Det blir allt större frågetecken
runt om Ericsson har rätt ledning. Om han är värd 50 miljoner kronor
per år – det är väl en näst intill filosofisk fråga för styrelsen, säger
aktiestrategen Jonas Olavi. I Sverige - ja-sägarnas och de blommande
kanonernas hemland - finns inga förslag om
att kapa de obscena direktörslönerna . I Frankrike har Marine Le Pens
Nationella fronten föreslagit att lagstifta om en miljon euro som tak för
vad som ska betraktas som avdragsgill kostnad. Alice Moncada
kommenterade på Facebook: "Vilken skam för alla demokratiska,
socialistiska och övriga vänsterpartierna att de aldrig tänkte på
det!"red
Vd-löner i Sverige
Så mycket har en vd i total ersättning, inklusive baslön, bonus,
pension, förmåner och långsiktig rörlig lön per år. Gäller 266 bolag på
Stockholmsbörsen år 2015. Medianlön i svenska kronor.
Vd för large cap-bolag som Elekta, H&M och Latour: 16
miljoner, varav
7,5 är baslön. Vd för mid cap-bolag som Cloetta, Medivir och Proffice:
6,2 miljoner, varav 3,6 är baslön. Vd för small cap-bolag som Bulten,
Pricer och Bong: 3,2 miljoner, varav 2,2 är baslön. . Stefan Lindgren
G7, en USA-klubb med stora anspråkG7 startade som en
sammanslutning av världens
ledande ekonomiska makter. 1997-2014 fick även Ryssland vara med
och gruppen kallades då G8. Fyra länder som alla tillhör världens sju
ledande ekonomiska
stormakter (Kina nummer ett, Indien nummer två, Ryssland nummer
fem och Brasilien nr sex) hålls utanför gruppen som mer och mer
liknar USA:s privata sällskap
för att mobba Kina och Ryssland. G7-mötet i Japan 25-26 maj
beslutade att "vara redo att vidta ytterligare restriktiva åtgärder för att
öka kostnaderna för Ryssland om dess åtgärder så kräver". "Vi tror
inte att sådana beslut kan ha en positiv effekt för den globala ekonomi
och globala frågor i stort", sade Kremls talesman Dmitrij Peskov. På
G7-mötet varnade Japans premiärminister Abe för ett nytt ekonomiskt
sammanbrott likt det som hände 2008. Motiveringen för fortsatta
sanktioner är inte längre frågan om Krim, som västmakterna släppt,
utan påståendet att Moskva saboterar genomförandet av
Minsköverenskommelserna, ett påstående som Ryssland uppfattar
som absurt. "Kraven på att främmande trupper ska lämna Donbass
har ingenting att göra med verkligheten eftersom det inte finns några
utländska trupper i Donbass", kommenterade Rysslands vice
utrikesminister Sergej Rjabkov. Ryssland har inga illusioner om att
förnuftet ska segra utan räknar
helt kallt med att EU kommer att förlänga och kanske också utvidga
sanktionerna mot Ryssland när EU-rådet samlas 28-29 juni. I
europeiska media har det blivit legio att tillskriva allt ont som sker
Ryssland.
Ryssland betalade den holländska folkomröstningen, sägs
det, och Rysslands påstådda intresse av att splittra Europa är ett
huvudargument i Brexitomröstningen i Storbritannien. Och i Sverige har vi nyss tagit "sista
steget" före Nato-medlemskap (Jan Björklund) med hänvisning till det
ryska "hotet". Problemställningen är densamma som 1812. I sin
proklamation till
”Stora armén” 20 juni 1812 sade Napoleon bl. a. :”Vi skola gå över
Njemen och föra kriget in på ryskt territorium. . . Och den fred, vi
skola sluta, skall skapa garantier och göra ett slut på det inflytande,
som Ryssland under de senaste 50 åren har utövat på Europa. ”Det
enda som skiljer då från nu är Rysslands kärnvapenavskräckning,
menade den ryske filmregissören Karen Sjachnazarov i rysk TV på
söndagen.
Stefan Lindgren
fldVIEWS 360
_______________________________________________________
ID 2486
fldPOSTED 2016-05-31
fldTITLE Kostnaderna för ett svek
fldSUMMARY Nu kommer kostnaderna för det svenska sveket - "halva
inne"-fördraget
Kostnaderna för ett svekEinar Schlereth, tysk författare och
översättare, född 1937 i Västpreussen, har bott i Sverige permanent
sedan 1995. Som representant för en generation uppväxt ur andra
världskrigets aska lärda han sig hata kriget och fascismen. Sverige
blev en antipod som han tidigt lärde sig tycka om. Från sin
utkikspunkt i Klavreström har han länge varit missnöjd med vad han
sett i Sverige. Hans blogg, där han mest behandlar världsläget, har
tiotusentals besökare varje dag. Men nu har han fått nog av den
svenska undfallenheten och kryperiet för USA. Idag avfyrade han den
här skriftställningen på den svenskspråkiga
sidan på sin blogg:Sverige ansluter sig till NATO angående krig mot
RysslandDet är länge sen jag skrev någonting här. Men det som hänt
nu med NATO-fördraget gjorde mig förbannad. Jag översatte en artikel
från Eric Zuesse till tyska och skrev av bara farten också den här lilla
betraktelsen.
Till vilken nytta?Nu är vi där dit så många har längtat efter
och jobbat för att komma: i NATO. Svenskarna har fått nog
av fred och neutralitet. Nu skiter de i allt detta och vill helst ha en
rejält krig. Och det får de nog när det utbryter efter deras amerikanska
vapenbröders önskningar.
Fast det skall bli deras sista - i all evighet. Svenskarna har
ju alltid haft ett symbiotisk förhållande till jänkare. De var alltid
angelägna att slicka deras röv. Men den här gången liknar det mera en
dödslängtan. Att glömma bort alla fredsaktiviteter, alla löften om
bevarandet av fred, alla stora ord om alla folks samverkan för
gemensam lycka, om kamp mot fattigdom och sjukdomar och
byggandet ett hem för alla människor - att slänga allt detta på
sophögen och
delta aktiv i krigshets och krigsförberedelser mot just det land som
höll sin skyddande hand över Sverige i världens värsta krig hittills –
det är så skamligt att man bara vill spy. Vad har blivit av de
hundratusentals människor som 1968 demonstrerade hand i hand
mot kriget i Vietnam – gamla och unga, kvinnor, barn och män,
arbetare och hantverkare, studenter och intellektuella. Vad har blivit
av den varma känslan av attkänna medmänniskor bredvid sig, deras
värme, deras medkänsla med de fattiga och känsla för rättvisa på
jorden åt alla folk. Allt är borta. Det är bara jag som gäller här och nu.
Trampa nedåt och fjäska uppåt. Sälja landet, naturen och folket – må
hända att folket där
uppe i norr, samerna, fortfarande inte anses som folk – för ingenting
eller för en spottstyver. Linné skulle vända sig i sin grav. Han skulle
inte känna igen sina svenskar, de stora naturälskarna. Och även en
Gustav Sundbärg som 1911 skrev: „Kärleken till naturen är djupt
rotad hos vårt folk. Den fick en oerhört väckelse genom Linné. “ Nu
säljs Norrbotten åt militärer fastän vi alla vet att naturen där uppe är
ännu mycket känsligare än på annat håll. Där syns ett fotavtryck
ännu efter flera år. Skit samma. Det är lögner som gäller. Riktigt stora
lögner. Som Peter Hultqvist den svenske 'försvars'-ministern upprepar
ord för ord efter Barack Obama när han försvarar hans fega
handlande:"Det gäller säkerhetsordningen i Europa som Ryssland har
kastat omkull. Den illegala annekteringen av Krim är det första
exemplet på mer än 70 år där en stat i Europa ockuperar ett
territorium som tillhör ett annat land. Tillåter vi annekteringen att bli
status quo blir vi själv skyldiga till att förstöra en av grundpelarna för
den europeiska säkerheten. “ Glömt är Kosovo och glömt är alla ord av
svenska statsvetare som nekade att kalla Krim-anslutning till
Ryssland för en annektering. Eric Zuesse kallar Hultqvist en lika stor
lögnare som Obama. Visst förekom några demonstrationer särskilt
uppe i norr men dom kan man ignorera. De är ju så få.
Annars har det varit ganska stilla i landet. Det finns ju så
mycket annat som är mycket viktigare som
Eurovisionsschlagerfestivalen och Champions League-fotboll och sen
kommer friidrotten och ishockey osv. Låt oss inte titta bakåt utan
framåt.
Där finns snart mycket att se i tredje världskrigets avgrund.
http://einarschlereth. blogspot. se/
Stefan Lindgren
15 år efter EUtoppmötet15 år efter EU-toppmötet i Göteborg ordnar folkrörelser ett
möte om EU-politiken och framtiden lördagen 11 juni i Göteborg.
Det sker på Jordens Vänners initiativ i samarbete med
Clarté, Folkrörelsens nej till EU, Klimataktion och NOrdbruK med stöd
av europaparlamentarikern Max Andersson och Studiefrämjandet.
Inför mötet lanserar också Jordens Vänner facebookgruppen Alternativ
till EU som samlingsplats för kunskap och diskussion kring EU-frågor.
Sverige behöver samarbete mellan folkrörelser för att gå emot den
miljöfarliga och orättvisa politik som EU bedriver menar Tord Björk,
sammankallande i Jordens Vänners EU-utskott. TTIP,
Flyktingpolitiken, militarisering
och ökade klyftor mellan centrum och periferi i Europa tack vare euron
och nyliberal EU politik gör alla de frågor som folkrörelserna kämpade
för 2001 lika aktuell idag om inte ännu mer, säger Ellie Cijvat,
styrelseledamot i Jordens Vänner.
I programmet deltar Torgny Östling, aktiv i bonderörelsen
Via Campesina och en EU grupp i Bryssel som arbetar med
skogsfrågor. Andra inledare till diskussion är Mikael Nyberg, författare
till boken Gröna kapitalet och Det stora tågrånet som talar om EUpolitik som leder till förslumning av arbetslivet, Hans Linde,
vänsterpartiet om flyktingpolitiken tillsammans med Masoud
Vatankah från Folkampanjen för asylrätt, Ingela Mårtensson från
Kvinnor för fred om militarisering
och fred tillsammans med Pelle Sunvisson, ordförande i Folket i
Bild/Kulturfront och Hans Wåhlberg, mpbloggare som bott i och
skrivit om Ukraina. Ellie Cijvat, Jordens Vänner, Per Hernmar
Folkrörelsen Nej till EU, Johannes Jensen från Socialistiska partiet
och Max Andersson deltar också i programmet.
v\:*
o\:*
w\:*
. shape
Normal
0
21
false
false
false
SV
X-NONE
AR-SA
880 flyktingar drunknade på en veckaEnligt FN:s siffror förmodligen
minst 880 flyktingar omkommit under den senaste veckan.
Uppgifterna baseras på intervjuer med överlevande i Italien, sade en
talesman för FN: s flyktingorgan (UNHCR) sade i Genève på tisdagen.
På söndagen var UNHCR:s prognos 700 drunknade när
tre båtar kantrade samtidigt, sade UNHCR:s talesman William
Spindler. Flyktvägen mellan Nordafrika och Italien har ännu en gång
visat sig vara den i särklass farligaste. Där omkommer var 23 flykting
mot en på 81 för Medelhavet som helhet. Sammantaget har enligt FN
sedan början av året 2 510 människor mist livet på Medelhavet, de
allra flesta på Libyen-Italien-rutten.
Ytterligare 2 510 människoliv får sättas upp på räkningen
för de krig i Libyen, Syrien m fl. länder som västvärlden startat resp.
driver genom ombud och som ytterst drivs av USA/Nato:s geopolitiska
ambitioner. En lång rad syriska kristna dignitärer vädjar nu att EU
ska upphäva den ekonomiska blockad mot Syrien som inleddes 2011.
Blockaden gäller alla finansiella transaktioner och ett handelsförbud
mot många varor och produkter. Dessa åtgärder är fortfarande i kraft.
Däremot lyftes 2012, bl. a. på tillskyndan av Sveriges dåvarande
utrikesminister Carl Bildt, oljeembargot mot Syrien, eftersom
oljehandel var den viktigaste inkomnstkällan för motståndarna
till regimen, inklusive Islamiska staten. http://www. hintergrund.
de/201605283965/globales/kriege/app
ell-an-linke-und-katholiken-syrischer-klerus-fordert-ende-dersanktionen. htmlKälla: Hintergrund. de
Stefan Lindgren
fldVIEWS 299
ID 2489
fldPOSTED 2016-06-02
fldTITLE USA stämmer Huawei
fldSUMMARY USA stämmer Kinas största IT-bolag bl. a. för att stoppa
försäljning till Syrien d
USA stämmer HuaweiUSA handelsdepartementet har utfärdat en
stämning mot Huawei Technologies, Kinas största IT-bolag, får påstått
olovlig export av USAteknik till Kuba, Iran, Nordkorea, Sudan och Syrien, rapporterade New
York Times på torsdagen. USA kräver att företaget öppnar all sin
information om export eller återexport av USA-teknik till dessa länder.
Huawei är inte anklagat för brott, och stämningen är "administrativ",
säger Times. Huawei avböjer att kommentera stämningen men säger
att det håller sig till de lagar och förordningar i de länder man är
verksam i. Huawei är världsledande inom produktion av
telekommunikationsutrustning och har sex amerikanska
forskningscentra, även om företaget är en lite aktör på USA: s
telekominfrastrukturmarknad. Times uppger att amerikanska
tjänstemän tidigare blockerat försäljning av amerikansk teknik till ett
annat kinesiskt företag ZTE, en mindre konkurrent till Huawei.
Händelserna visar hur USA systematiskt politiserar handelsfrågor.
Embargot mot Syriens lagliga myndigheter sker samtidigt som USA:s
allierade Turkiet köper olja av Islamiska staten. de senaste
två månaderna har terroristerna fått 8 000 man i förstärkningar via
Turkiet, uppger regeringsrådgivaren Busein Shaaban. Forbes, RT. com
2/6
Stefan Lindgren
fldVIEWS 418
_______________________________________________________
ID 2490
fldPOSTED 2016-06-07
fldTITLE EU splittrat om sanktionerna
fldSUMMARY En lång rad länder i Europa vill mjuka upp eller avskaffa
sanktionerna mot Ryssland.
EU splittrat om sanktionernaNär EU-rådet sammanträder
28-29 juni kommer det att finnas en rad olika förslag till hur
sanktionerna mot Ryssland ska hanteras.
Några vill avskaffa dem, andra trappa ner dem och åter
andra bara förkorta förnyelseperioderna från sex till tre månader. När
Tysklands ekonomiminister Sigmar Gabriel talade på Hansamässans
Rysslandsdagar i Rostock nyligen var hans första mening ”Isolering är
inte alls till någon hjälp”. Han förordade
en nedtrappning, medan hans partibror (SPD) utrikesminister FrankWalter Steinmeir liksom kansler Merkel talar för oförändrade sanktioner. Noteras kan att i stort sett alla som talar för fortsatta sanktioner
har släppt kopplingen till Krimfrågan, eftersom ett ”återlämnande” av
Krim till kuppregimen i Kiev är ett helt ogenomförbart krav. Istället har
fokus skiftats till ett annat, nästan lika artificiellt krav, att de
kommande valen i Donbass måste genomföras innan
sanktionsregimen upphör - som om Ryssland någonsin utgjort ett
hinder för detta. För dem som lett sanktionshysterin är det ett mål i
sig att bevara EU:s enighet i frågan.
Europarådets president Donald Tusk vill ta bort frågan från
dagordningen 28-29 juni
för att istället låta den trängre kretsen av EU-ambassadörer avgöra
den senare.
Det blir i så fall inte första gången Bryssel myglar för att
sprickan inte ska komma i dagen. Till skeptikerna mot fortsatta
sanktioner hör Österrike, Frankrike, Italien, Spanien, Grekland och
Portugal. Ungerns utrikesminister Peter Szíjjártó sade förra ons-dagen
efter ett möte med sin ryske kollega Sergej Lavrov i Budapest att hans
land inte skulle acceptera en automatisk förlängning av sanktionerna.
Nederländerna, som för närvarande innehar det roterande
ordförandeskapet i EU, är i en svår situation. I en folkomröstning i
april röstade holländare mot den planerade europeiska
associeringsavtalet med Ukraina. Sedan dess har den nederländska
regeringen agerat ytterst försiktigt. De länder som hårdast driver
USA:s linje om fortsatta och rentav utökade sanktioner är främst
Storbritannien, Polen och de baltiska länderna. Men sanktionsfronten
fortsätter att krackelera och det påverkar naturligtvis förtroendet för
EU. I början av april träffade exempelvis en grupp tyska
parlamentariker från CDU, SPD och die Linke den ryska dumans
talman Sergej Narysjkin i Moskva (Narysjkin står på västmakternas
”svarta lista”). Ett ytterligare möte med Narysjkin planeras i mitten av
juli vid en rysk-tysk konferens i S:t Petersburg där huvudtalare blir
Hamburgs borgmästare Olaf Scholz. Medan affärs-Tyskland frotterar
sig fronderar det
militära Tyskland. I en uppdatering av Tysklands officiella
försvarsstrategi heter det nu att ”Ryssland inte längre är en partner
utan en rival” som ”under överskådlig framtid förblir en utmaning för
vår kontinents säkerhet”. der spiegel 30/5, die welt 4/6
Stefan Lindgren
För nära, säger USA:s flygvapenNyligen var det ryska flygplan som
kom "alldeles för nära" ett amerikanskt krigsfartyg bara några mil
utanför den ryska flottbasen i Kaliningrad. Nu är det ett amerikanskt
spaningsplan som uppvaktats av kinesiskt stridsflyg - inte i San
Fransisco-bukten - utan i Sydkinesiska sjön, över
1 000 mil från USA:s västkust, där det känt sig provocerat av
"närgånget" kinesiskt stridsflyg. USA Pacific Command sade i ett
uttalande att ett av två kinesiska
flygplan närmat sig ett amerikanskt spionplan av typen RC-135 med
"en överdriven hastighet", rapporterar New York Times 8 juni. Förra
månaden sade Pentagon att två kinesiska stridsflygplan flög farligt
nära ett EP-3 flygplan utanför ön Hainan, Kinas sydligaste provins.
Avståndet påstås ha varit 50 fot (ca 15 meter). Vad har
USA:s spionflyg i Sydkinesiska sjön och utanför Hainan att göra,
undrar förstås en fåkunnig läsare. Jo, de är där för att "hjälpa" Japan,
Filippinerna och Vietnam att bevaka sina intressen i
pågående gränskonflikter som inte alls rör USA. USA tycks till varje
pris vilja
få till stånd en konflikt med Kina, som anklagas för att bryta ett avtal
om fri lejd i luften som Beijing och Washington undertecknade förra
året. Det gemensamma mönstret för Östersjön, Svarta havet och Stilla
havet är tydligt, att vissa politiska kretsar artificiellt försöker skapa en
ökad spänning för att motivera USA:s försvarsallianser från det kalla
kriget, som numera mest är till för att kontrollera USA:s
allianspartners. Kina upprättade 2013 en sk ADIZ, en identifieringszon
för luftförsvaret, över Östkinesisiska havet, vilket innebär att Kina
kräver att utländska plan identifierar sig. Washington svarade då med
att skicka två B-52 bombplan in till zonen utan att meddela kinesiska
myndigheterna. USA:s utrikesminister John Kerry sade på söndagen
att USA skulle betrakta upprättandet av ett liknande zon över
Sydkinesiska havet som "provocerande och destabiliserande. "Kinas
högsta diplomat, statsrådet Yang Jiechi, sade efter samtalen att Peking
respekterar fri sjöfart och överflygning i Sydkinesiska havet, men har
en rätt att försvara sina suveräna rättigheter, och uppmanade USA att
inte ta ställning i territoriella tvister i området. Kina har inte
tillkännagivit planer på att etablera en ADIZ där, men har upprepade
gånger sagt att den förbehåller sig rätten att göra så var som helst
nära dess territorium, grundat på sin egen hotbedömning. red
Stefan Lindgren
Franska senaten mot ryska sanktionerDen franska senaten röstade
på onsdagen för en resolution som syftar till att häva EU:s sanktioner
mot Ryssland som infördes 2014 på grund av krisen i östra Ukraina
och återföreningen med Krim. Förslaget efterlyser en "gradvis lättnad"
av västs sanktioner. De allra flesta - 302 senatorer - röstade för den
icke-bindande resolutionen och endast 16 emot. I slutet av april antog
den franska nationalförsamlingen en liknande resolution. Thierry
Mariani, från det borgerliga Republikanska partiet , som initierade den
parlamentariska debatten, sade att de anti-ryska sanktioner bör hävas
eftersom de bara skadar. "Vi kräver att sanktionerna lyfts eftersom de
är helt verkningslösa och skadar vår ekonomi", sade han. Även
Hollandes jordbruksminister liksom hans finansminister har sagt
samma sak, men de
skyller sin overksamhet på Bryssel, menade Mariani. Samtidigt som
Europas ekonomi släpar sig fram går Rysslands ekonomi som tåget.
Tillväxten återkom i april och oljan kostar idag nära 53 dollar fatet. rt.
com
Stefan Lindgren
fldVIEWS 332
_______________________________________________________
ID 2493
fldPOSTED 2016-06-11
fldTITLE Militären ljög om u-båtsljud
fldSUMMARY Den stora ubåtsjakten hösten 2014 aktiverades av ett
svenskt ljud. ÖB och Stefan Militären ljög om ubåtsljudEkot rapporterar idag att den avgörande observationen från
den stora ubåtsjakten hösten 2014 inte stämde. Det ljud som från
början beskrevs som det avgörande beviset för att en utländsk ubåt
kränkt Sverige var i själva verket ljud från ett svenskt objekt och inte
från en utländsk ubåt. I oktober 2014 pågick under en vecka en
intensiv u-båtsjakt i Stockholms skärgård, eller underrättelseoperation
som Försvarsmakten kallade den. Några veckor senare, den 14
november 2014, slog
Försvarsmakten fast vid en pressträff att en mindre utländsk ubåt
kränkt Sverige.
Så här sa överbefälhavare Sverker Göranson. – Den
avgörande observationen är gjord av Försvarsmaktens egna sensorer.
Den möjliggjordes av ett kvalificerat operativt svenskt uppträdande och
observationen uppfyller kraven för den högsta bedömningsnivån bekräftad ubåt - och är avgörande för konstaterandet att kränkning
faktiskt har ägt rum. Men i september 2015 meddelade plötsligt
Försvarsmakten i ett pressmeddelande att det här allra viktigaste
beviset inte längre gällde, men inget avslöjades om bakgrunden eller
vad som hänt. Ekot kan nu alltså avslöja att Försvarsmaktens djupare
analys visat att ljudet inte kom från någon utländsk ubåt som man
först trodde utan från en svensk källa. Men enligt Ekots uppgifter så
anser Försvarsmakten fortsatt att tyngden i de övriga observationerna
under ubåtsjakten 2014 gör att det går att slå fast att en utländsk
ubåt kränkt svenskt vatten. Exempelvis två observationer av
privatpersoner och ett bottenspår som försvaret undersökte. Enligt
Ekots källor träffade avgående ÖB Sverker Göransson tidigt i höstas
regeringens säkerhetspolitiska råd där bland andra statsminister
Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister
Peter Hultqvist sitter. ÖB berättade då att det som från början
beskrevs som den avgörande observationen inte stämde. Stefan Löfven
ska ha blivit upprörd då han stått bredvid ÖB vid presskonferensen i
november 2014 och kritiserat den utländska kränkningen och gjort det
på delvis felaktig grund och det är avgörande att vara korrekt i så här
känsliga frågor. Men precis som Försvarsmakten har regeringen valt
att inte offentliggöra uppgiften att det rörde sig om ett ljud från en
svensk källa, bland annat för att det skulle vara pinsamt för
försvarsmakten men också för att det hela tiden varit försvarsmakten
som informerat om händelsen. I vintras rapporterade medier om att en
annan misstänkt ubåt observerats vid en marinövning vid fyren
Vindbåden våren 2015. Enligt Ekots källor har det slagits fast att den
ubåten var tysk. Ekot 11/6 2016© Nyhetsbanken . Stefan Lindgren
Ryska investerare tror på UkrainaNågra få, svaga signaler om
återupptagen tillväxt i den ukrainska ekonomin har fått landets
västliga sponsorer att jubla. Ukrainas reala bruttonationalprodukt
(BNP) under det första kvartalet 2016 ökade med 0,1% jämfört med
första kvartalet 2015, uppger den statliga statistiktjänsten. Men
nedgången 2015 var 17% och 2014 var den nästan lika stor. Som enda
f d sovjetekonomi har Ukraina ännu inte lyckats ta sig upp i den
BNP/capita som landet hade 1990. Inflationen var i fjol 42,8% - under
den störtade presidenten Janukovitjs sista år vid makten var den 0,5
procent. Exporten som skulle explodera när Ukraina fick tillträde till
EU minskade med 14,5 procent 2014 och 29,9 procent 2016. Valutan
hryvnians värde som var 8 per dollar under Janukovitj är idag 24 per
dollar. Landets skuldsättning som var 39,9 procent av BNP under
Janukovitj uppgick vid årsskiftet till 79,4 procent av BNP. Endast
stora internationella krediter har räddat Ukraina från default
(statsbankrutt). De ackumulerade utländska direktinvesteringar i
Ukraina sjönk 2015 med 2,37 miljarder dollar till 43,37 miljarder
dollar. Men intressant nog ökade de ryska investerarnas andel från 5,9
procent till 7,8 procent. Dessutom ska man komma ihåg att Cypern är
den överlägset största investeraren med över 30 procent av den totala
utlandsägda kapitalstocken, vilket man kan misstänka till största
delen är kapital med ryska ägare. redhttp://www. focuseconomics. com/countries/ukraine, http://en. interfax. com.
ua/news/economic/343632. html m fl.
Stefan Lindgren
Grov revision av andra världskrigets historiaUkrainas premiärminister
Arsenij Jatsenjuk fick vid sitt besök hos Angela Merkel den 8 januari
2015, oemotsagd, inför de tyska TV-
kamerorna yttra följande ord om andra världskriget: ”Vi minns alla
klart den sovjetiska invasionen av Ukraina och Tyskland … Den får
inte upprepas. ”1Jatsenjuk försökte här legitimera sin regering inför en
tysk publik genom att radikalt omtolka andra världskrigets historia:
det var i
själva verket Tyskland som angripits av Sovjetunionen. Får man tro
Jatsenjuk så invaderade Sovjetunionen också sig självt – Ukraina var
ju sedan flera hundra år, med undantag av ett par år efter första
världskriget, en del av Ryssland/Sovjet.
Uttalandet kan knappast ses som en tillfällig
omdömeslöshet. Snarare är det besläktat med en ny tolkning av andra
världskrigets historia som på senare år gjort ett allt större avtryck i
offentligheten, inte bara i Östeuropa utan också i västvärlden inklusive
Sverige. 2 Dess syfte är att i grunden omvärdera Sovjetunionens roll
före och under andra världskriget. Nytolkningen ger sig främst
tillkänna i debatter inom politiken och media, liksom inom den
anglosaxiskt präglade populärkulturen. Att den också sprids av
författare med mer seriösa historikeranspråkär den storsäljande
statsvetaren Anne Applebaum ett exempel på. Så här ser hon på
ansvaret för andra världskrigets utbrott:Stalin startade kriget. Han och
Hitler delade Europa mellan sig 1939 vid tiden för MolotovRibbentroppakten.
Tillsammans invaderade de Polen och de baltiska staterna.
Det var Stalins beslut att
göra detta som gav Hitler två år för att invadera Västeuropa. 3Denna
nya historieskrivning innebär en drastisk omsvängning i skuldfrågan
jämfört med den uppfattning som hittills tveklöst dominerat bland
akademiska historiker efter krigsslutet. Som exempel kan anföras Alf
W. Johanssons Den nazistiska utmaningen: Aspekter på andra
världskriget, en bok som i upplaga efter upplaga från 1983 flitigt
använts i de svenska universitetens grundutbildning:I motsats till
frågan om orsakerna och skulden till första världskriget råder det för
närvarande inte några delade meningar bland seriösa historiker om
orsakerna och skulden till andra världskriget.
Man kan säga att Nürnbergrättegångens utslag att andra
världskrigets orsak och utlösning låg hos det nationalsocialistiska
Tyskland ligger fast. 4Också Nürnbergdomarna 1946 pekade ut
Tyskland som ensam krigsanstiftare och att det var just denna
anstiftan som var det högsta av alla brott mot mänskligheten. Den nya
tesen är att Sovjet har ett minst lika stort ansvar för krigsutbrottet
som Tyskland. Ståndpunkten tenderar också att beledsagas av flera
andra dubiösa uppfattningar: om man vill utpeka Sovjet som
krigsanstiftare blir det naturligt att tona ned eller förtiga Röda arméns
krigsavgörande insats mot Nazityskland och i motsvarande mån blåsa
upp västmakternas militära bragder. Likaså ligger det nära till hands
att tillmäta Molotov-Ribbentroppakten en väldig betydelse, men låta
paktens förhistoria – särskilt Münchenöverenskommelsen 1938 och
Sovjets försök att skapa en försvarspakt med västmakterna mot
Tyskland – förpassas till den historiska glömskan. Eftersom man vill
förringa den sovjetiska militära insatsen mot Nazityskland är det också
logiskt att förtiga eller förneka den ekonomiska utveckling
som gjorde insatsen möjlig. Det industriella uppbygget i Sovjet på
1930-talet tenderar därför att hamna i skymundan. Olika inslag i
nytolkningen är på så sätt kopplade till varandra. Den nya
historieskrivningen kan ha flera orsaker – i Jatsenjuks fall spelar
naturligtvis det konfliktfyllda förhållandet mellan USA/EU/ Ukraina
och Ryssland en stor roll. Vår tids allt mer högerorienterade politiska
klimat
i Europa har kanske skapat mottaglighet för endimensionella och
osakliga framställningar av Sovjetkommunismen. Oavsett orsakerna
står det helt klart att den nya bilden av mänsklighetens största
egenförvållade katastrof, andra världskriget, i långt högre grad måste
uppmärksammas och diskuteras inom det svenska
historikersamfundet. Mitt bidrag blir att granska en ny lärobok avsedd
för grundutbildningen i historia vid Sveriges universitet. Den heter En
samtidig världshistoria och har professor Maria Sjöberg som
huvudredaktör. 5 Min ambition är inte att uttala mig om boken i dess
helhet; det är beskrivningen av andra världskriget jag intresserar mig
för. Den nya läroboken på 1 100 sidor har skrivits av 41 olika
författare. Det
sammanhållande temat är havens roll i det förflutna, vilket gör att ett
visst historiskt skeende kan splittras upp i diskussioner om olika hav.
Skildringen av andra världskriget är därför ganska svår att få grepp
om. Medförfattarna Martin Hårdstedt och Klas-Göran Karlsson svarar
hur som helst för merparten av detta krigs historia. 6Hur förhåller sig
den nya boken till den pågående revisionen av andra världskrigets
historia? Vi får här koncentrera oss på några få nyckelfrågor:1) Hur
beskrivs Sovjetunionens inre förhållanden under mellankrigstiden,
inte minst vad gäller den ekonomiska utvecklingen?2) Hur beskrivs
förspelet till andra världskriget, särskilt med avseende på München
1938 och MolotovRibbentroppakten?3) Vem bär ansvaret för utbrottet av andra
världskriget?4) Vilka aktörer spelade huvudrollen i kampen mot och
nedkämpandet av Hitlerkoalitionen?Sovjetunionen under
mellankrigstidenBeskrivningen av Sovjetunionens inre förhållanden
under denna period har stor betydelse för den som vill förstå både
drivkrafterna bakom den sovjetiska politiken före kriget och landets
militära insats 1941–1945. I den nya läroboken förmedlas bilden av ett
samhälle alltigenom präglat av terror och elände. Ett exempel:
”Motståndet på landsbygden mot den brutala samhällsomvandlingen
möttes de första åren på 1930-talet med utsvältning av hela provinser
för att tvinga alla att följa regimens politik. Dödsoffren
räknades i miljoner”. 7 Och vidare: ”Obligatorisk skolgång dröjde ända
till mellankrigstiden”. Kvinnors utvecklingsmöjligheter var bäst i väst,
inklusive
Tyskland, sämst i öst, inklusive Sovjet. 8 Sovjetiska
kvinnor var inte jämställda. 9Delar av beskrivningen är självfallet
riktig. Det räcker att nämna Stalins blodiga utrensningar och
deportationer samt svältkatastrofen i början av 1930-talet. Men en
seriös skildring av Sovjets 1930-tal borde också beakta de stora
ekonomiska framstegen till följd av den forcerade industrialiseringen,
alfabetiseringen av de illitterata massorna, införandet av
ålderspension, fri hälsovård, fri utbildning, daghem och rätt till arbete.
Reformer för
jämställdhet mellan könen genomfördes: 1917 infördes samma
rättigheter på alla områden för kvinnor som för män. Skilsmässa och
abort var tillåtet, arbete utom hemmet uppmuntrades och kvinnorna
hade rätt till en egen sexualitet. Även om denna kvinnofrigörelse
tonades ner under Stalin blev rätten till arbete och utbildning
bestående. Den nya bokens endimensionella bild ställer läsaren inför
flera fundamentala frågor: Hur kunde detta helveteslika samhälle
fungera överhuvudtaget? Sovjetfolkens uppoffrande insatser för att
försvara denna stat, se nedan, blir obegripliga. Att Röda armén 1941–
1945 kunde segra över Wehrmacht framstår som ett än större
mysterium, också med tanke på den bild som ges av den havererade
ekonomin. Förvisso var livet för de flesta sovjetmedborgare svårt och
levnadsstandarden låg. Men för den som på allvar vill diskutera
livsvillkor i ett samhälle är den förväntade livslängden en viktig
variabel. Den var i Sovjet – Ryska kejsardömet – år 1880 27,7 år; 1900
32,4 år; 1930 42,9 år och 1950 64,0 år.
Åter ett mysterium för den som läser nya
grundboken!10Särskilt det industriella uppbygget måste rimligen
betraktas som en central förklaring till Sovjets förmåga att militärt
besegra
Nazityskland. Hårdstedt har dock en annan uppfattning:
”Femårsplanernas införande framställdes som en succé, men
verkligheten var en annan eftersom statistiken gav en falsk bild av
utvecklingen”. 11 Framhävandet av svält och armod accentuerar
bilden av ett entydigt ekonomiskt fiasko. Här kan man jämföra med
den grundbok i historia på A-nivå som länge dominerat vid svenska
universitet, McKay et al, A History of World Societies. Enligt den var de
industriella framstegen i Stalins Sovjet ”indeed, quite spectacular”.
Mellan 1928 och 1937 femfaldigades produktionen. ”Inget annat stort
land hade någonsin uppnått en så snabb ekonomisk industriell
tillväxt. ”12Forskningen har varit överens om att det socialistiska
planprojektets andra del – kollektiviseringen av jordbruket och
införandet av kollektivjordbruk – inledningsvis blev en katastrof med
flera miljoner döda de två svältåren 1932–1933. Den nya boken
framställer emellertid denna svält
som avsiktligt framkallad från Sovjetledningens sida. Här kan man
åter jämföra med den tidigare grundboken, McKay et al. Enligt denna
var svälten 1932–1933 följden av en misslyckad ekonomisk politik:
hellre än att lämna över sin boskap och spannmål till kollektiven valde
många bönder att slakta sina djur och bränna skördarna i protest.
Nästan hälften av boskapen försvann mellan 1929 och 1933. 13 I den
nya läroboken lämnas de senaste rönen kring dessa skeenden därhän.
14Den nya grundboken undviker också andra viktiga frågor där den
nya arkivsituationen efter Sovjetunionens fall gett upphov till ny
kunskap. Antalet offer i det slutande 1930-talets terror har kunnat
beräknas liksom GULAG-systemets omfattning, inre struktur,
ekonomiska betydelse med mera. Intervjuprojekt och annan forskning
har på senare år gett rika inblickar i det sovjetiska vardagslivet och i
politiska, ekonomiska och militära förhållanden. 15Boken gör
utvecklingen i Sovjet före kriget till ett mysterium. Det närmaste man
kommer ett försök till förklaring är att Lenin och Stalin ville införa ett
totalitärt samhälle. 16 Så saknas helt diskussioner om bakgrunden till
den stora terrorn i slutet av 1930-talet. McKays bok söker, så som en
bred forskning gjort, historiska förklaringar. Var Stalin galen eller var
terrorn
en funktion av en inom partiet och befolkningen utbredd genuin men
överdriven rädsla, som utvecklades till masshysteri, en ny häxjakt?17
Att Sovjet fruktade ett anfall västerifrån har hittills varit ett väl känt
faktum, inte minst utifrån regimens strävan efter kollektiva
säkerhetsarrangemang inför ett revanschistiskt Tyskland. 18Förspelet
till världskriget:München 1938 och MolotovRibbentroppakten 1939Var Molotov-Ribbentroppakten ett uttryck för
två totalitära staters naturliga samverkan, vilket ledde till att de
gemensamt utlöste andra världskriget? Eller var pakten kulmen på ett
cyniskt maktspel där också västmakterna var engagerade? Den senare
ståndpunkten skulle naturligtvis motivera att Münchenavtalet 1938
mellan Hitler och Frankrike-Storbritannien uppmärksammas
ordentligt. Men i den nya läroboken är beskrivningen av appeasementpolitikens höjdpunkt kring München
1938 ytterst rapsodisk. Hårdstedt lämnar oss i dunkel om det mesta
kring München
1938 – ordet München förekommer inte ens i En samtidig
världshistoria! MolotovRibbentroppakten får däremot relativt stor uppmärksamhet. Att
Sovjetunionen under 1930-talet idogt eftersträvat en kollektiv
säkerhetspakt mot Hitlertyskland framgår inte av den nya läroboken.
Den äldre läroboken, McKay et al, uppmärksammar däremot att landet
sökt motarbeta fascismens framväxt allmänt i Europa. Sovjetunionen,
uppges det, var det enda land som praktiskt stödde det demokratiska
Spanien i kampen mot fascismen. 19 När Hitler ställde sina krav på
den tysktalande delen av Tjeckoslovakien, Sudetlandet, var enligt
McKay et al det demokratiska Tjeckoslovakien berett att försvara sig.
Frankrike var sedan länge Tjeckoslovakiens allierade och om
Frankrike slogs, hade Sovjetunionen lovat hjälpa. 20 München innebar
att Frankrike frångick sin del av detta avtal och svek Tjeckoslovakien.
Till Storbritanniens och Frankrikes förhandlingar med Hitler i
München inbjöds inte ens Sovjet. 21 I Kreml blev man, efter trevare
om en anti-Hitlerallians så sent som i augusti 1939, allt klarare över
att västmakterna i själva verket inte ville ha någon allians utan helst få
Hitler att expandera österut. När så Tyskland i augusti 1939 erbjöd
Sovjet en tioårig ickeangreppspakt –”Molotov-Ribbentroppakten” –
svarade Sovjet ja. I stort sett hela detta förspel lämnas därhän i den
nya grundboken. Enligt Karlsson gjorde Molotov-Ribbentroppakten
”det möjligt för dessa två länder [Tyskland och Sovjet] att utifrån den
nya styrkepositionen dela det östra Östersjöområdet mellan sig …”. 22
Några alternativa förklaringar till icke-angreppsavtalet än Sovjets
expansionslusta letar man förgäves efter. En sådan, mycket plausibel,
finns
ju: Att Sovjet, då landet förutsåg ett framtida tyskt anfall,
genom avtalet med Hitler
vann mer tid för upprustning och kunde skaffa sig en stor buffertzon
runt sitt kärnområde. Detta är en förklaring som sedan länge varit
central inom den seriösa historieskrivningen kring andra världskriget.
Hårdstedt ger en visserligen tunn, men ändå acceptabel förklaring till
Tysklands syften med kriget. Men antagligen som en följd av den
omvärdering av krigsansvaret som boken förfäktar lämnas vi i
osäkerhet om de sovjetiska målen. Det allmänna intryck man får av de
få
och spridda notiserna är att Sovjet drevs av en önskan att erövra
territorier. Skuldfrågan – Vem startade kriget?Hårdstedts framställning
är suddig på denna punkt, å ena sidan diskuterar han Tysklands
utrikespolitik som aggressiv – ”Områden i öster skulle erövras och
koloniseras” –, å andra sidan anger han att kriget började med att
Tyskland och Sovjet anföll Polen i september 1939. 23 Vem som bar
ansvaret berörs inte närmare. Klas-Göran Karlsson knyter också
världskrigets början till anfallet på Polen: ”Polen attackerades från två
håll i krigets början och delades som tidigare i historien mellan
stormakterna”. 24 Men hos Karlsson blir det tydligt att han
desavouerar Nürnbergdomstolen i skuldfrågan när han skriver att
”Tyskland [efter kriget] gjordes ensamt skyldigt till kriget och
massvåldet …”. 25 Läsaren leds till tanken att det i verkligheten fanns
ytterligare en, lika belastad, medbrottsling som aldrig ställdes till
svars – Sovjetunionen. Kampen mot NazitysklandAtt andra
världskriget i stort sett avgjordes på östfronten har länge varit
allmängods bland historiker. I sin ovan nämnda lärobok uttrycker Alf
W. Johansson saken på följande sätt:[Man kan] … utan överdrift påstå
att Sovjetunionen stod för tre fjärdedelar av krigföringen gentemot
Tyskland. Det var på östfronten som den tyska krigsmaskinen maldes
sönder. Medan Sovjetunionen under perioden 1941–1945 aldrig
ställdes inför mindre än 100 tyska stridande divisioner, ställdes
västmakterna aldrig på någon front före den 6 juni 1944 mot mer än
högst 10 tyska divisioner. Än klarare blir bilden om man jämför antalet
dödade i kriget i de olika nationerna. I Sovjetunionen beräknar man
att minst 20 miljoner dödades … Storbritannien förlorade 386 000
varav 60 000 civila. USA förlorade sammanlagt 259 000 på båda
krigsskådeplatserna. 26Också A History of World Societies skildrar
Sovjet som huvudkraften mot Hitler. Tysklands initiala framgångar
mot Sovjet tas upp, bland annat att Leningrad omringades och att
Moskva belägrades. 27 Slaget vid Stalingrad beskrivs som en
vändpunkt vintern 1942–1943, liksom Sovjetarméns framryckning
västerut från juli 1943. 28 McKay et al försöker dessutom förklara
bakgrunden till de sovjetiska framgångarna.
Fabriksflyttningar och produktionsomläggningarna nämns,
men ”[f]ramför allt kunde Stalin utnyttja Sovjetfolkets massiva stöd
och hjältemodiga beslutsamhet…”.
Och vidare: ”Vad gäller Sovjetunionen, så stor var dess
styrka att den mycket väl kunde ha besegrat Tyskland utan västlig
hjälp”. 29I En samtidig världshistoria förmedlas en helt annan
bild. De västallierades krigsinsatser framställs som avgörande.
Normandie, ”försommaren 1944”, beskrivs som en vändpunkt i kriget.
30 Om Dagen
D skriver Hårdstedt att den ”allierade landstigningen i Normandie den
6 juni 1944 innebar början till slutet för Tyskland”. 31 Birgit Karlsson
tar upp britternas ”avgörande seger” vid El-Alamein. 32 Den frejdigaste
nyteckningen av kriget ger Klas-Göran Karlsson, som låter oss veta att
Storbritannien var ”Tysklands huvudmotståndare under hela kriget”.
33De sovjetiska krigsinsatserna skrivs ned eller reduceras till
förbrytelser. Särskilt Karlsson betonar de tyska offren för Sovjetarmén:
Två miljoner tyskar dödades när Röda armén gick västerut och
sannolikt våldtogs två miljoner kvinnor. 34I En samtidig världshistoria
får vi knappast veta något alls om krigets militära förlopp på
östfronten. Uppseendeväckande är bland annat att slaget vid
Stalingrad fldVIEWS 818
_______________________________________________________
ID 2496
fldPOSTED 2016-06-20
fldTITLE Öppet brev om Falluja
fldSUMMARY IrakSolidaritets ordförande skriver till utrikesminister
Wallström om situationen för Öppet brev om Falluja”De skapar en
öken och de kallar det fred”TacitusBästa Margot Wallström!Jag skriver
detta brev för att uppmärksamma Dig och den svenska regeringen på
den allvarliga situationen i den irakiska staden Falluja och övriga Irak
och framföra synpunkter på Sveriges agerande i denna konflikt. Jag
känner mig djupt berörd av den fruktansvärda situationen i Irak. Jag
skriver till dig och regeringen för att jag är mycket bekymrad över
Sveriges Irakpolitik. Det är mina personliga, men också
IrakSolidaritets, ståndpunkter jag uttrycker. ”Falluja får inte bli ett
nytt Ramadi”, skriver Internationella Röda Korset i ett uttalande om
den växande humanitära katastrofen. En säck mjöl kostar 850 dollar,
småbarn svälter ihjäl och människor äter gräs i den belägrade staden.
Ramadi ”befriades” genom att förstöras. Stadens civilbefolkning är
internflyktingar. USA-koalitionens bomber bidrog till död och
förstörelse. Falluja intogs av IS för drygt två år sedan och har sedan
dess bombats av regimen. Dessutom har USA-koalitionen nu bombat
staden under 22 månader! Nästan 4000 dödade civila har under
denna tid förts till Falluja allmänna sjukhus, som nu är det enda
sjukhuset i Falluja. Många i personalen har flytt och
läkemedelsbristen är stor. Sjukhuset är delvis förstört av regimens
angrepp. Staden är sedan månader belägrad av USA-tränade
regeringsstyrkor med militära rådgivare från både USA och Iran och av
fruktade proiranska, okontrollerade paramilitära styrkor. Dessa begår
brott mot folkrätten av samma slag som IS: fängslanden, mord, tortyr
och etnisk rensning. De svåra krigsförbrytelser och brott mot
mänskliga rättigheter IS begår, både i områden som de kontrollerar
och mot oskyldiga civila i många irakiska städer, får inte dölja eller
förminska USAkoalitionens, regimens och milisernas brott. En verklig seger över IS
förutsätter även den sunnitiska befolkningens medverkan. Utan dem
kan Irak inte enas och nå nationell försoning. De människor som
försöker fly från Falluja beskjuts av IS och råkar sedan i händerna på
de sekteristiska miliserna, som skiljer pojkar och män från deras
familjer och för bort dem. Milisernas närvaro förhindrar
sunnibefolkningens deltagande i kampen mot IS. Fruktansvärda
berättelser
om mord och tortyr återges av flykting-och andra organisationer som
tar hand om traumatiserade flyktingar, livrädda för både IS och
sekteristiska miliser. Hit hör den ökända Badr-milisen som med USA:s
goda minne spred död och förintelse bland sunnimuslimer och andra
oppositionella under ockupationsåren. De kontrollerar nu Iraks
inrikesministerium. FN:s högkommissionär varnade 6 juni för
milisernas olagliga övergrepp på de flyende och krävde att förövarna
skall ställas till ansvar. Även Mosuls befolkning fruktar kommande
försök att inta staden.
Den har länge terrorbombats av USA-koalitionen och
regimen. Infrastruktur som eloch vattenverk, ovärderliga för civilbefolkningen, har förstörts. Den 19
mars i år bombade USA-koalitionen Mosuls universitet och dödade 95
civilpersoner, varav flera lärare med familjer. Ett 100-tal skadades.
Såväl premiärminister Abadi som Badr-milisens chef har meddelat att
miliserna ska delta i ”befriandet” av Mosul. Det är uppenbart att Irak,
till följd av USA:s invasion och ockupation
2003, är en kollapsad stat med en dysfunktionell regim där inga
institutioner fungerar. Stora motsättningar råder inom den styrande
politiska klassen.
Befolkningen har fått nog och visat det i massiva
demonstrationer över hela landet ända sedan 2011. Nu senast intogs
det irakiska parlamentet av övervägande shiitiska, missnöjda
demonstranter. Fyra demonstranter sköts ihjäl.
Demonstranterna anklagar regeringen för den bristande
säkerheten: fattiga i Sadr city, shiitiska marknader och kvarter utsätts
för fruktansvärda attentat t. ex. med bilbomber. FN:s biträdande
högkommissionär för mänskliga rättigheter, Kate Gilmore,
understryker att ”landet är politiskt förlamat” och varnade det
internationella samfundet för att vara ”medskyldigt” till den irakiska
regimens ointresse för det irakiska folkets lidande, att inte ha en plan
för framtiden och bara fokusera på krig. Hon framför i sin rapport efter
en Irakvistelse nyligen att Irak behöver en ”kompetent och konsekvent
regering för nationell enighet”. Det behövs politiska och diplomatiska
lösningar för hela Iraks folk och hon beklagar att Iraks internflyktingar
får för lite internationell hjälp. Vi i IrakSolidaritet vill liksom du och
regeringen bekämpa de blodbesudlade IS-krigarna. Många kända
Mellanösternkännare avvisar dock massbombningarna som metod att
förinta IS, medan USA betonar att ”kriget mot terrorn” kan pågå i
årtionden och trappar upp sin militära närvaro i Irak. Det är i första
hand civilbefolkningen som drabbas av död och förstörelse från luften.
Flera kända kommentatorer har citerat den romerske senatorn
Tacitus:”De skapar en öken och de kallar det fred”, och anser att detta
är vad USA-bombningarna åstadkommer. I propositionen ”Fortsatt
svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak”
anger regeringen tydligt sitt stöd för USA-koalitionens bombningar:
”De har varit en förutsättning för att irakiska försvarsstyrkor och med
dem lierade väpnade miliser – så kallade folkliga mobiliseringsenheter
– lyckats befria delar av Irak från Isil”, skriver regeringen, som är
medveten om att delar av de väpnade styrkorna och miliserna begår
krigsbrott mot civilbefolkningen. I Utrikesutskottets betänkande
2015/16:UU12 skriver regeringen att utskottet stöder den
”internationella koalitionen mot Daish och välkomnar att Sverige ingår
i koalitionens kärngrupp”. Pentagon har nyligen uttalat att det är
godtagbart med 10 dödade civila. Långt fler civila dödas, men tystnad
råder i denna
fråga och förnekelse från USA:s sida. Den stora förstörelsen av
infrastruktur är det också tyst om. USA begick under ockupationen
2003-2011 alla tänkbara krigsbrott. Ingen ansvarig har ställts inför
rätta. Folkrätten tillämpas inte på USA.
Det är svårt att tro att Fallujas befolkning nu välkomnar
dessa nya bombningar av deras stad, som USA till stor del förstörde
vid två stora angrepp 2004, då tusentals civila dödades. Kollektiv
bestraffning är ett krigsbrott!Terrorbombningar kan aldrig bidra till en
lösning av Iraks problem! Är det rimligt att tro att Iraks folk välkomnar
bombningar utförda av den stat som genomdrev förödande sanktioner
och ödelade landet under Gulfkriget och som gick i spetsen för den
folkrättsstridiga invasionen och ockupationen?Varför uttrycker
regeringen stöd för de väpnade miliser som begår fruktansvärda
övergrepp mot delar av befolkningen och som regeringen inte
kontrollerar eller ställer till ansvar för begångna krigsbrott?Svensk
militär bör inte blanda sig i det pågående kriget i Irak, utan Sverige bör
istället satsa än mer på humanitär hjälp till Iraks internflyktingar, inte
minst de flyende från Falluja!Sverige bör i FN och andra internationella
samfund gå i spetsen för politiska och diplomatiska lösningar och göra
stora insatser för att en nationell icke-sekteristisk irakisk
enhetsregering ska fldVIEWS 250
_______________________________________________________
ID 2497
fldPOSTED 2016-06-20
fldTITLE Putin om Trump
fldSUMMARY På S:t Petersburgs traditionella ekonomiska forum sa
Rysslands president Putin att Putin om TrumpI fredags talade
president Putin flera timmar vid S: Petersburg International Economic
Forum (SPIEF) som bl. a. gästades av EU-kommissionens ordförande
Jean- Claude Juncker och Frankrikes ex-president Nicolas Sarkozy. I
sitt tal och en paneldiskussion ledd av CNN:s Fareed Zakaria kom
Putin att göra en rad viktiga uttalanden. • Om USA-valet Putins
började med att kalla USA världens ”förmodligen den enda
supermakt”: ”Amerika är en stor stat . . . Vi accepterar det, och vi vill
och är redo att arbeta med USA”. ”Mr Trump har sagt att han är
redo att återställa relationerna mellan Ryssland och Förenta staterna i
fullt format . . . Vi välkomnar det. ” ”Vi behöver USA. Men vi behöver
inte att de ständigt blandar sig i våra angelägenheter, berättar för oss
hur man ska leva och hindrar Europa att bygga relationer med oss”. •
Om EU ”Sanktionerna har noll effekt på USA, men amerikaner
säger åt sina partners att uthärda dem”, konstaterade Putin och tillade
han inte förstår varför EU måste underkasta sig. EU är fortfarande
Rysslands ”viktigaste partner” i handeln och ekonomin. ”EU är vår
närmaste granne, och vi bryr oss om vad som händer med våra
grannar’’ sade Putin. ”Vi vill inte odla några oförrätter och är redo att
möta våra europeiska partner halvvägs”, sade
Putin. ”Våra senaste möten med företrädare för tyska och franska
näringslivet har visat att europeiska företag är villiga och redo att
samarbeta med vårt land.
Politikerna måste möta affärsmännen halvvägs, och visa
klokhet, förutseende och flexibilitet. Vi måste återfå förtroendet för
rysk-europeiska förbindelser och återställa samarbetet”, sade han.
Putin försäkrade det internationella samfundet att Ryssland inte
önskar något nytt kallt krig som ”ingen vill ha. ” EU är Rysslands
viktigaste handelspartner och står för 44,8 procent av Rysslands
utrikeshandel 2015. För EU är Ryssland fjärde största handelspartner
efter USA, Kina och Schweiz, plus EU:s största naturgasleverantör och
en av dess största oljeleverantörer. Men på grund av den senaste
tidens spänningar föll handeln mellan EU och Ryssland hela 43
procent från 2013 till 2014.
President Putin framhöll i sitt tal Rysslands beredskap att
samarbeta med EU i strävanden att på allvar öka både Europas och
Rysslands tekniska konkurrenskraft. Det räcker med att notera
Ryssland 2015 investerade 1,2 miljarder euro i högteknologiska
gemensamma projekt med Europa. • Om Ukraina Situationen i
Ukraina, å andra sidan, är ett bra exempel på hur det inte ska gå till
på den internationella arenan, menade Putin. ”Efter den arabiska
våren, smög sig USA fram till våra gränser. Varför behövde de stödja
en kupp i Ukraina?” Putin sade. ”Oppositionen kunde ha kommit till
makten genom demokratiska val,
och då skulle vi ha samarbetat med dem, precis som vi samarbetade
med dem som hade makten före president Janukovitj. ” ”Men nej”,
fortsatte Putin: ”de var tvungna att driva det till en blodig kupp för att
orsaka ett inbördeskrig. ” Nato ”behöver en utländsk fiende, för vad
skulle annars legitimera den organisationen?” Hela konflikten
påtvingades Ukraina ”för att underbygga själva existensen av den
nordatlantiska alliansen”, slutade den ryska presidenten.
• Om Olympiaden Beslutet att utestänga alla ryska idrottare
från de olympiska spelen i Rio de Janeiro är ”orättvist”, förklarade
Putin. Idrottare som låter sig dopas bör straffas individuellt och inte
kollektivt, på ett sätt som inte rimmar med något ”civiliserat beteende”,
konstaterade han. Han försäkrade att ryska myndigheter kommer att
skärpa kampen mot doping, men påminde om tvetydigheterna med det
nu aktuella preparatet meldonium som inte ger någon fördel vid
tävlingar och tidigare inte räknats som dopingpreparat. Det enda som
nu kan förhindra en total utestängning av ryska idrottare är IOK:s
möte den 21 juni, men Ryssland har inga illusioner om att förnuftet
ska kunna segra där. rt. com 18/6
Nyhetsbanken riggar omNyhetsbanken som hittills gått att nå både
som . se och . info har nu fått ett nytt utseende som Nyhetsbanken. se
Det gamla kära asp-skripten ersätts av en Blogger-driven sida. Det blir
lite billigare, enklare att administrera och förhoppningsvis bättre för
innehållet. Det kan ta en tid innan Nyhetsbanken. se är färdig, för
vilket vi ber om överseende. Du som vill spara några artiklar från
"gamla" Nyhetsbanken bör passa på att göra det före 1 oktober.
redredslut här
Stefan Lindgren
fldVIEWS 51
