Väder
Svar på arbetsuppgifter
DIMMA
• Är mycket små
vattendroppar som
svävar i luften och som
det är svårt att se
igenom.
• Varm luft kan innehålla
mer vattenånga (vatten
i gasform).
DIMMA
Kan bildas på olika sätt:
Variant 1:
1. Varm luft från land åker ut
över en vattenyta (sjö eller
hav).
2. Luften kyls ner.
3. Vattenångan
KONDENSERAR.
–
–
Det betyder att vattnet i
gasform omvandlas till
flytande form.
Det beror på att kall luft inte
kan innehålla lika mycket
vattenånga
4. Då bildas små
vattendroppar i luften =
DIMMA
DIMMA
Kan bildas på olika sätt:
Variant 2:
1. Under en klar, kall natt
kan luften närmast
marken kylas ner.
2. Vattenångan
kondenserar.
DIMMA
Kan bildas på olika sätt:
Variant 3:
1. Vattenånga från varmt
vatten stiger upp i kall
luft och kondenserar
över vattnet.
FASÖVERGÅNGAR
• Ett ämne kan befinna sig i
tre olika faser (ha olika
former) beroende på
vilken temperatur de har.
• FAST, FLYTANDE & GAS
• När ett ämne omvandlas
från en form till en annan
kallas det för
fasövergång. Namnen på
fasövergångar står i bilden
till vänster.
VÄRME & TEMPERATUR
VÄRME
• Är en form av energi
• Kan delas in som två
saker:
1. Värmestrålning =
värmestrålning
(elektromagnetisk
strålning)
2. Värme i ting. Hur varmt
ett föremål är beror på
hur atomerna/
molekylerna i föremålet
uppför sig.
TEMPERATUR
• Molekylernas
genomsnittliga
rörelseenergi =
medelhastigheten hos
molekylerna.
VÄRME & TEMPERATUR
Ovan ser ni ett exempel på de olika typerna av
elektromagnetisk strålning som finns.
Infraröd strålning är värmestrålning.
GammaStrålning
Röntgenstrålning
Ultraviolett
strålning
Synligt ljus
Infraröd
strålning
Microvågor
Radiovågor
ELEKTROMAGNETISKT SPEKTRUM
BLIXT & ÅSKA
• En blixt är en elektrisk
urladdning.
• Åskan är dundret som
uppstår efter
urladdningen.
• Urladdningarna uppstår
mellan positivt (+) och
negativt (-) laddade
partiklar när det blir
många fler laddningar av
den ena sorten.
• För att jämna ut
skillnaderna sker
urladdningen = blixten.
BLIXT & ÅSKA
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Städ, används som
underlag när man t.ex.
smider järn.
Åskmolnets "städ" med starka
positiva laddningar.
Område med negativa laddningar
där även nederbörden förekommer.
Varma uppvindar med vattenånga
och luft sugs upp i molnet från
markytan. (varm luft stiger).
Kalla virvlande nedvindar från
åskmolnet följt av regn och/eller
hagel.
Blixten slår oftast uppifrån och ned
till marken men kan även slå inom
molnet.
Träffpunkten på marken. Där kan
strömstyrkan vara hundra tusen
ampere och spänningen 1 miljon
volt.
(Vägguttag hemma = 230 V.
Kraftledningar vid järnväg =
16 000 V)
BLIXT & ÅSKA
• I den övre delen av molnet
finns iskristaller.
• I mellandelen finns
iskristaller och vatten (som
är väldigt nedkylt)
• I nedre delen finns
vattendroppar.
• Att laddningarna delar upp
sig kan man säga beror på
att luftmassorna/
molnmassorna gnider mot
varandra (uppåtgående luft
mot nedåtgående luft. Ex.
gnugga ballong mot hår).
BLIXT & ÅSKA
• När en blixt uppstår
hettas luften runt den
upp.
• När luften hettas upp
expanderar (utvidgas) den
kraftigt och rör sig då bort
från blixten.
• Det uppstår då en kraftig
tryckvåg (ljudvåg) som
gör att det uppstår ett
muller = åska.
En ljudvåg är förtätningar (många
molekyler = hög densitet) och
förtunningar (få molekyler = låg
densitet) av luft.
BLIXT & ÅSKA
Två varianter:
• Värmeåskväder – uppstår
ur moln som blir större och
större under en
sommardag. Kallas också
luftmasseåskväder.
• Frontåskväder –
uppkommer i anslutning till
kallfronter. Kan vara
långvariga (10 timmar) och
finnas över ett stort
område.
REGNBÅGAR
• Det är ett optiskt fenomen i atmosfären som
uppstår då solljus bryts och reflekteras i
vattendroppar. Färgerna syns eftersom de bryts
olika mycket.
• Rött ljus bryts minst och violett bryts mest.
• Egentligen bildas två bågar – en är starkare än den
andra. Detta beror på att ljuset kan åka på flera
sätt genom droppen.
REGNBÅGAR
Ljusbrytning
• Att ljus bryts betyder att
ljuset ändrar riktning
när den åker från ett
material till ett annat.
• Ex. Från luft till vatten.
Isobarer och tryck
• Ordet isobar kommer från
grekiskan och betyder ”av
samma vikt”.
• En isobar är en linje på en
väderkarta där lufttrycket
är detsamma – ungefär
som höjdlinjerna på en
topografisk karta.
• När isobarerna ligger
närmare varandra blåser
det mer – precis som
tätare höjdlinjer innebär
en brantare sluttning.
