Etik

Antropologi
– Historia: på 1700-talet började man fråga
varför folk på andra kontinenter lever
annorlunda än folken i Europa.
– på 1800-talet var man speciellt
intresserad av människorasernas
utveckling
– Numera intresserar man sig för
kulturella skillnader
Filosofisk antropologi = innebär det
filosofiska studiet av människan.
Etnologi= ”lära om folk”
Essens= grundläggande egenskap
Det finns fyra människouppfattningar
Essentialismen: Människan har en essens,
ett väsen (någon grundläggande
egenskap)
Ex. Platon och Aristoteles ansåg att
människans förnuft utgör hennes
viktigaste egenskap.
Kulturalismen: Människan blir en
människa i den kultur hon lever i.
Naturalismen: Människan är en del av
naturen. Naturalisterna betonar
naturvetenskaperna och anser att
människans handlande kan förklaras med
hjälp av biologisk, medicinsk eller
psykoanalytisk terminologi.
Existentialismen: en individcentrerad
människouppfattning ”Gud är död”
(Nietzsche)  individen bestämmer själv
reglerna för sitt liv
Den essentialistiska
människouppfattningen
– Människan har en essens
(grundläggande egenskap) Enligt Platon
och Aristoteles var förnuftet
människans viktigaste egenskap.
– Enligt den kristna uppfattningen har
människan en själ. Människan har
mörka sidor, passioner han bör
kontrollera.
– Enligt essentialistiska uppfattningen
har varje individ någon form av
bestående personlighetskärna.
– Vi kan spela olika roller under livets
gång, men vår grundpersonlighet
förändras inte.
Konsekvenser av den essentialistiska
människouppfattningen.
– Olikheter mellan människor är
medfödda. Ex. skillnaden på män och
kvinnor. Olika hjärnor, olika
personligheter??
– Homosexualitet är en medfödd
egenskap, Hur förklara bisexualitet?
– Personligheten är medfödd – en del är
goda andra onda av naturen.
– Människans essens kan antingen vara 1)
biologiska 2) psykologiska 3) etiska 4)
Metafysiska
Ex. Skillnaden mellan män och kvinnor
– olik anatomi, olik personlighet, olik
moral samt olika väsen
Den naturalistiska människouppfattningen
- Den essentialistiska synen på
människan dominerade fram till 1600talet
- Uppkomsten av naturvetenskapen ledde
till en naturalistisk
människouppfattning.
- Människan är en del av naturen
- Människans handlande kan förklaras
m.h.a. biologiska, medicinska
psykoanalytiska terminologier.
Problem: Hur går det med människans
fria vilja? Har individer alls en unik
personlighet?
Arthur Schopenhauer (1788-1860)
- Tysk filosof
- Ansåg att människan styrs av driften att
fortplanta sig
- När sexualdriften står i konflikt med
samhällets normer måste viljan
användas list: vi förtränger obehagliga
saker och utför omedvetna handlingar.
Behaviorismen
- Inom psykologin gav John B. Watson
under 1920- talet upphov till
Behaviorismen
- Människan är ett djur bland alla
- Människans beteende är lika lagbundet
och förutsägbart som en amöbas eller
maskins.
- Enligt Skinner är människans frihet en
illusion.
- Uppfostran = hjärntvätt  vi kan inte
handla annorlunda än vi gör. Vårt
beteende baserar sig på betingade
reflexer som är resultatet av fysiologiska
lagar. (beteendet baserar sig inte på
tankeverksamheten)
- Enligt naturalismen har individen ingen
unik själ eller ett unikt väsen.
- Naturalismen betonar att människan
styrs av drifter
Den kulturalistiska människouppfattningen
- Idag en vanlig människouppfattning
inom filosofin.
- Människan blir en människa i den
kultur hon lever i.
- Människan är en naturvarelse som
skiljer sig från djuren genom att tillhöra
ett kulturellt samfund med språk, moral
och levnadsregler
- Även om djuren kanske har ett språk är
det endast människan som använder
språket som ett medel att förstå världen
- Djuren signalerar till varandra,
människan samtalar, tänker samt fattar
beslut med hjälp av språket.
- Essentialismen och naturalismen
uppfattar människan som en varelse
med ett bestämt väsen, en naturgiven
essens (olikheter mellan människor
beror på olika levnadsförhållanden.)
- Kulturalismen: Människan formas av
den kultur hon lever i, hon har ingen
given essens
J.G Herder 1744-1803
– Vi lär oss tänka genom att lära oss ett
språk
- Det finns inget allmänt mänskligt väsen
eller förnuft, eftersom språket varierar i
olika kulturer så är människans tänkande
och personlighet olika i olika kulturer 
omöjligt att avgöra vilken kultur som är
bäst.

Vem skulle/borde göra jämförelsen?
”Marsmänniskor” eller utomjordingar?
Ludwig Wittgenstein 1889- 1951
- Österrikisk filosof
- Ägnade sig åt logik samt språkfilosofi
- Införde begreppet språkspel:
Att lära sig ett språk är som att lära sig
reglerna till ett spel. ex. att hålla föredrag
eller att småprata.
- Språket baserar sig på en sorts
överenskommelse mellan människor:
om vi använder ord fel kan vi inte
språket
- En person kan inte ha ett ”privat språk”
eftersom yttrandet blir meningsfullt
först i ett språksamfund.
- Vi har inte heller direkt tillgång till våra
tankar
- Först kommer språket sedan
tänkandet språket är en förutsättning
för tänkandet.
Problem: Relativism är resultatet av det
kulturalistiska synsättet. Hur kan vi
fördöma företeelser i andra kulturer om vi
inte kan/får jämföra med vår egen kultur?
– Finns det något objektivt måttstock för
vad som är vackert, sant eller moraliskt
rätt? Nej, enligt kulturalismen
Den existentialistiska
människouppfattningen
- en individinriktad
människouppfattning
- ”Gud är död” (Nietzsche)  individen
bestämmer själv reglerna för sitt liv.
Jean- Paul Sartre 1905- 1980
- Fransk filosof
- Gav upphov till den filosofiska
inriktningen existentialismen
- En central fråga: Hur bör man leva?
Sartre föreställer sig individen som en
fritt tänkande och väljande vuxen:
individen ”kastad i världen”.
Sartres syn på människan
- individen skapar själv sin personlighet,
sitt väsen.
- ”existensen föregår individens väsen”
 individen har ingen identitetskärna.
Vi skapar oss själva genom våra
handlingar och val.
- Individen kan inte skylla på Gud,
generna eller samhället om han
misslyckas i livet.
- Även en människa som är sjuk eller
sitter i fängelse är fri
- Frihet= frihet att förhålla sig till saker
på olika sätt.
- ex. personen i fängelset kan välja
mellan att rymma, hänga sig eller att
vara nöjd
Simone de Beauvoir 1908- 1986
- Fransk filosof och feminist
- Sartres livs kumpan
- Beauvoir tillämpade existentialistiska
tankegångar i sina undersökningar av
kvinnans livsvillkor  människan har
inget medfött väsen: ”man föds inte till
kvinna man blir det”.
- Uppfostran, samhällets krav etc. gör att
flickor börjar bete sig och uppfatta sig
själva på ett visst sätt ex. kvinnor har
inget medfött behov att sköta barn, laga
mat eller att städa.
Problem: hur bestämma vilka val som är
bättre/sämre?
En jämförelse mellan
människouppfattningarna
- Enligt essentialisterna och
naturalisterna beror skillnaderna mellan
människor och andra levande djur på
egenskaper som är inneboende i
människan.
Ex. människan skiljer sig från andra
djuren genom sin större hjärnkapacitet,
sitt språk, sitt moraliska tänkande eller
någon medfödd eller i tidig barndom
inlärd egenskap.
– Enligt kulturalismen beror skillnaderna
mellan människor och djur på att
människan är medlem i en kulturell
gemenskap vi har ett annat
förhållande till andra människor än vi
har till djur och livlösa ting:
– Människor förstår vi, djur undersöker
vi”
– Hermeneutiken = (tolknings lära) är en
filosofisk riktning som diskuterar vad
det innebär att tolka texter och beteende
mönster.
Jürgen Habermas 1929- Tysk filosof (kulturalist, hermeneutiker)
- Anser att skillnaden mellan olika
människosyner och olika vetenskaper
beror på olika kunskapsintressen.
- Naturvetenskapernas essentialistiska
och naturalistiska människosyn beror
på behovet att kunna behärska naturen
genom att förutsäga eller påverka det
som sker  behov att tro att människan
uppträder lagbundet p.g.a. att hon har
en bestämd natur.
- I humanistiska vetenskaper( historia,
språkforskning etc.) och
samhällsvetenskaper
(sociologi,nationalekonomi) försöker
man förstå människor.
- Man tror att människan har ett ändamål
för sina ord och handlingar och att de
kan ses i ett kulturellt sammanhang.
Möjliga provfrågor
1a) antropologi = läran om människan
b) etik= moralfilosofi, den gren av
filosofin som behandlar frågor angående
moraliska problem.
c) essens= ett grundläggande väsen,
natur. Ett tings essens är de egenskaper
som tinget inte kan mista utan att
upphöra att vara sig själ ex. utan förnuft
är en människa inte en människa
d) relativism = uppfattningen att allting
får sin betydelse i ett bestämt
sammanhang. ex. kulturellt samfund
”människan är alltings mått”
e) språkspel= Wittgensteins begrepp att
då man lär sig ett språk lär man sig
reglerna för hur ord används i ett
språksamfund
f) Kunskapsintresse = begrepp hos
Habermas. Vetenskaperna är inte
objektiva utan deras syn på
människan/naturen styrs av de ändamål
som kunskapen skall uppfylla ex.
naturvetenskaperna vill behärska
naturen. Humanistiska vetenskaper vill
förstå människan.
G) Hermeneutik = tolknings lära, en
filosofisk inriktning
2. Essentialism + Naturalism
Människan har ett bestämt väsen, en
essens som kan vara biologiskt,
psykologiskt, etisk, eller metafysiskt.
Enligt naturalismen (ex. Behaviorismen)
beter sig människan lagbundet och
förutsägbart
Kulturalismen + existentialismen
Människan har inget förutbestämt väsen.
Kulturalismen: Människan får sin
personlighet i ett kulturellt samfund
Existentialismen: (Sartre) Människan
skapar sig själv genom sina val och
handlingar
Enligt kulturalismen är språket inte
endast ett kommunikationsmedel. Med
hjälp av språket förstår människan
världen.
Herder: vi lär oss tänka genom att lära oss
ett språk. Människan blir en människa i
ett samfund eftersom språket har sin
grund i en överenskommelse mellan
människor. Ord som används utan regler
bildar inte ett språk.
Etik(kärndelar från boken)
Kapitel 1 Inledning.
1.Etikens värld
*I vardagssituationer råkar vi lätt ut för
något moraliskt dilemma(dvs vi vet ej vad
som är rätt att göra)
Ex. skall man berätta för flickvännen eller
ej ifall man varit otrogen? I liknande
situationer kan det hända att vi vet vad
som är rätt men ändå handlar på ett annat
sätt.
Varför handlar människor på ett dylikt
sätt?
Orsakerna kan vara många. Ex. osäker på
konsekvenserna av vår handling,
egoistiska skäl osv.
*I dagens högteknologiska värld har
etiska frågor om kommunikation blivit
allt mer viktiga dvs. hur vi kan föra en
jämlik och god dialog mellan olika
kulturer.
2.Etisk synvinkel
*Vad utmärker en etisk synvinkel?
Ofta anses den etiska synvinkeln
inbegripa omtanke om andras väl dvs,
någon form av osjälviskhet bör finnas.
*Etik berör således värderingar. Trots
detta hör inte alla våra värderingar
hemma i etiken. Man brukar anse att
värderingar som är särskilt viktiga i livet
både för oss själva och för andra hör till
etikens område.
*De klassiska frågorna inom etiken lyder:
Vad är ett gott liv? Hurdan är en god
människa? Vad är livets mening?
*Att sträva efter lycka är inte detsamma
som egoism eller att alltid sätta sina egna
intressen framför andras. Strävan efter
egen lycka kan också innebära att man
gör rätt och är god mot andra. I kontrast
till detta förekommer det i etiken också
något som omnämns altruism dvs. att
sätta andras intressen eller väl framför
sina egna. Kan man tänka sig människan
som altruistisk?
*Till en etisk synvinkel hör även en
avgränsning av den grupp av varelser som
vi bör betrakta i våra handlingar(m.a.o.
vilka personer, övriga organismer som
faller utanför).
*Vissa tycker att en etisk synvinkel skall
ses som en synvinkel bland andra medan
andra tycker att etiken berör våra mest
grundläggande värderingar(något som vi
inte kan välja bort).
3.Filosofi och etik
*Inom filosofin delas etiken in i följande
områden: Normativ etik(de olika etiska
teorierna), metaetik(man undersöker
etikens grundvalar så neutralt som
möjligt) och praktisk etik eller tillämpad
etik(eutanasi, miljöetik, flyktingpolitik).
*Inom den filosofiska etiken poängteras
handlingen framom tänkandet. Även
Aristoteles insåg etikens osäkra natur och
sade att man ej bör eftersträva samma
exakthet i etiska frågor som i frågor om
vetenskaplig sanning.
-Om vi tror att att filosofin ger oss
definitiva lösningar på etiska frågor tror
vi fel. Filosofin erbjuder främst olika
synvinklar på problemen, dvs olika
möjliga lösningsmodeller.
Kapitel 6 Etik och sanning
*Kan vi överhuvudtaget tänka oss att
moraliska uppfattningar kan vara sanna
eller falska? Här kommer vi in på
problematiken gällande skillnaden
mellan värderingar och uppfattningar om
fakta.
-Värderingar är normativa och handlar om
hur saker bör vara medan uppfattningar
om fakta handlar om hur saker är. P.g.a
denna distinktion finns det många
filosofer som tycker att det är omöjligt,
med en vetenskaplig syn på verkligheten,
att tänka sig att världen innehåller en
grund för moraliska uppfattningar. Dock
anser dessa filosofer att moralens roll ofta
har en social nyttig fiktion som hjälper att
hålla ihop våra samhällen.
-Övriga filosofer ser moralens roll i
verkligheten som betydligt viktigare och
anser bl.a följande: att vara människa, är
att leva i en mänsklig moralisk
rymd(Taylor).
-Andra filosofer vill gå så långt som att
naturalisera etiken(omvandla till
naturvetenskap).Som en kritik till detta
kunde den etiska intuitionismen
användas. Denna teori säger att vi inte på
ett universalt plan kan säga vad som avses
med godhet men att vi nog kan känna
igen godhet p.g.a intuition. Att
naturalisera etiken faller in under
metaetikens område där bl.a följande
frågeställningar är vanliga: Finns det
moraliska sanningar? Finns det särskilda
normativa egenskaper? Vad har
värderande ord och uttryck för innebörd
och funktion i språket?
-Som ett nytt förslag introducerades i
början av 1900-talet den etiska
emotivismen. Denna teori beskriver hur
en person är god så att vi använder oss av
vår egen positiva inställning till personen
och försöker påverka andra att förhålla
sig på samma sätt.
*Vid sidan av dessa synsätt förekommer
även andra -ismer inom metaetiken. Ex.
kognitivism som säger att moraliska
uppfattningar kan vara sanna eller falska.
Dess motsats kallas för nonkognitivism.
Realismen säger att normativa egenskaper
existerar medan antirealismen säger
motsatsen.
*Den skotska filosofen David Hume som
är känd för Humes giljotin försökte lösa
denna eviga tvist mellan faktapåstående
och värde påstående på följande sätt:
Hume säger att det finns en logisk klyfta
mellan fakta och värde. Vi kan aldrig
sluta oss till ett värdepåstående enbart
från fakta. Det behövs således alltid i ett
argument också en värdepremiss trots att
denna kan vara dold.
Kapitel 3 Den goda människan
*En etisk teori som blivit populär på nytt
är dygdetiken. Teorin har sina rötter ide
antika grekernas tankesätt.
*Teorin utgår från människans personliga
egenskaper. Man anser att det finns
egenskaper som människan bör utveckla
eftersom det är gynnsamt för ett gott liv
överlag.
*Grundtanken inom dygdetiken baserar
sig på två typer av egenskaper hos en god
människa. För det första värdesätter man
praktisk visdom(gott omdöme i
handlingslivets frågor). För det andra
poängteras karaktärsdygderna(vänlighet,
mod medkänsla, måtfullhet osv.) Vi bör
således utveckla oss på bägge dessa
områden samt vara uppmärksam på
eventuella brister.
*Många dygdetiker anser att det finns ett
nära samband mellan att vara en god
människa och lycka(lycka skall här ses
som något långvarigt).
*Den klassiska dygdetiken har formats av
Platon och Aristoteles. Dessa försökte på
olika sätt beskriva hur människan kan nå
ett lyckligt liv.
-Platons dygdetik hänger ihop med hur
han indelar psyket;förnuft,
handlingskraft och begär. Förnuftet skall
skapa en balans mellan de två övriga och
se till att vi väljer rätt.
-Aristoteles dygdetik baserar sig på den
gyllene medelvägen där vi alltid bör välja
dygden istället för dess ytterligheter.
Lyckan framstår för Aristoteles som en
verksamhet, inte ett passivt tillstånd.
*Stoicismen betonar förnuftet,
pliktkänsla samt undvikande av onödiga
känslor. Med dessa egenskaper kan vi
uppnå ett lyckligt liv.
*Epikuréerna likställer lycka med
njutning och frånvaro av smärta.
*Övriga dygdetiska inriktningar som
kunde nämnas är konfucianismen. Även
denna inriktning ansåg dygderna som
viktiga. Dygderna skall enligt
inriktningen anpassas efter förhållanden
var och en lever i.
*Den moderna dygdetiken fick ett
uppsving under 1990-talet. Man har även
börjat poängtera kulturens betydelse i
den moderna dygdetiken.
-MacIntyre anser att dygder kan existera
bara om de är socialt förankrade i ett
samhälle och dess moraliska tradition.
-Taylor intresserar sig för begreppet
autencitet, dvs. idealet om äkthet och att
förverkliga sig själv. Att vara autentisk är
att göra egna betydelsefulla val i
förhållande till den omgivande kulturen.
Kapitel 4 Handla rätt
*De två vanligaste teorierna inom
filosofisk etik är pliktetik och
konsekvensketik. Konsekvensketiken
innehåller en mängd olika teorier men de
har en gemensam nämnare dvs.
handlingens följder är det centrala.
Pliktetiken sätter å sin sida
moralprinciper i centrum, alltså denna
teori ser handlingen som väsentligare än
konsekvenserna av dem.
*Pliktetiken bygger på tanken att det
finns moraliska plikter som skall reglera
vårt handlande(man tycker att det finns
en morallag som alla skall följa).
*Immanuel Kant är den filosof vars
pliktetik har fått mest spaltutrymme. Att
handla moraliskt rätt är att följa en möjlig
allmän handlingsprincip. Kant kallar sin
princip för det kategoriska
imperativet(ovillkorlig norm för
handlandet) som lyder enligt följande:
Handla endast enligt den princip du kan
vilja upphöja till allmän lag. Men: det
räcker inte med att man följer det
kategoriska imperativet, man skall också
handla såsom man handlar för att det är
ens plikt. Avsikten i vårt handlande är
sålunda av betydelse för Kant, det räcker
inte enbart med att handlingen utförs.
Kant har en princip i sin pliktetik som
säger att vi även bör handla så att vi
använder andra människor som mål inte
som medel.
*Problemet med Kants etik är att en etisk
teori knappast kan utgå från en enda
norm, vanligtvis måste vi räkan med flera
olika plikter i en och samma situation.
W.D Ross talar därför om prima-facieplikter dvs. om två plikter råkar i konflikt
måste vi försöka avgöra vilken av
plikterna som är mera tvingande i just
den situationen. Hur detta görs lämnas
öppet.
*Utgångspunkten inom
konsekvensetiken är att den handling är
moraliskt rätt som har de bästa möjliga
konsekvenserna av alla tänkbara
alternativ. Vi måste således ta reda på vad
en handling leder till. Detta leder i många
fall till problem för konsekvensetikerna
eftersom följderna av våra handlingar kan
sträcka sig långt fram i tiden. Hur kan vi
veta vad en handling leder till om
konsekvenserna sträcker sig långt i
framtiden?
*Utilitarismen är den mest kända formen
av konsekvensetik. Jeremy Bentham och
John Stuart Mill utvecklade utilitarismen
på 1700-1800 talet och i dag kallas den för
klassisk utilitarism.
-Lycka är det enda som är värdefullt i sig
självt. Lycka skall här ses som
lustupplevelser.
-Den klassiska utilitarismen anser att man
bör ta hänsyn till alla som berörs av
handlingen.
-Bentham menar att alla typer av
lustupplevelser är likvärda, endast
mängden räknas.
-Mill betonar lustupplevelsernas kvalitet
och skiljer mellan högre och lägre
lustupplevelser. Högre lustupplevelser är
specifika för människan såsom
intellektuell och konstnärlig verksamhet
medan att äta något gott räknas som en
lägre lustupplevelse.
-Regelutilitaristerna tycker att
utilitetsprincipen skall tillämpas på regler
inte på individuella handlingar. En giltig
moralisk regel är en sådan som för med
sig de bästa konsekvenserna om den
efterföljs.
-Preferensutilitaristerna säger att vi bör
eftersträva att uppfylla så mycket av
människans önskningar(preferenser) som
möjligt.
Hur rättvis och lyckad är
konsekvensetiken? Kan man tänka sig att
följa endast denna etiska teori?
*Rättighetsetiken baserar sig på att
människor har grundläggande
rättigheter(ex FN:s mänskliga rättigheter)
som inte får brytas. Dessa grundläggande
rättigheter ger också upphov till att vi har
plikter mot andra människor.
*Många av dagens filosofer ser
problematiskt på den enskilda etiska
teorierna och har försökt komma med
egna förslag. Jonathan Dancy är en
frontfigur inom situationsetiken som
säger att man aldrig på förhand kan veta
vad som är etiskt relevant i en situation.
Moraliska principer fungerar bara som
minnesregler, som säger oss någonting
om vad som ofta gäller i en situation.