KONFERENSRAPPORT
Etikens
historiska
rötter
Finns det något samband mellan
etikens historia och de etiska
frågor som dagens psykologer
särskilt konfidentiell information, som
han eller hon mottagit av en patient.
Under antiken var plikt ett viktigt begrepp i den stoiska etiken. Men det var genom filosofen Immanuel Kant (1724-1804)
som begreppet fick en modern betydelse
och blev ett nyckelbegrepp inom etiken.
”Plikt” kräver, enligt Kant, handling, som
också måste vara ett resultat av moraliskt
övervägande. Kant understryker att om
en person handlar rätt utan någon baktanke, utifrån till exempel behovet att bli
accepterad eller älskad av andra människor, kan handlingen betraktas som moralisk, sade Per Magnus Johansson.
ställs inför? När de nordiska etiska
råden träffades i höstas i Stockholm föreläste Etikrådets vice ordförande Per Magnus Johansson
om etik ur ett idéhistoriskt perspektiv, vilket inspirerade till en
diskussion om etik i arbetet.
D
e nordiska etikråden träffas regelbundet för kunskapsutbyte och diskussion. Mötesplatsen var senast Stockholm i
slutet av oktober, i Sveriges Psykologförbunds lokaler. Vice ordförande i svenska
Etikrådet Per Magnus Johansson, psykolog,
psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria, föreläste för kollegerna om
hur filosoferna sett på etiken.
Redan under antiken diskuterades etik
och den grekiske filosofen Aristoteles (384322 f Kr) verk Den Nikomachiska etiken
fick särskilt stor betydelse för utvecklingen av etiken i västerlandet.
– Man kan säga att grekisk filosofi har
skapat ett etiskt tänkande och undersökande av vilka olika etiska problem och
frågor som är möjliga att ställa, sade Per
Magnus Johansson.
– Det svenska, liksom de europeiska,
psykologförbundens etik, har vuxit fram
parallellt med att yrket har professionali-
Psykologtidningen 3/05
serats. Förbundens etik tillhör därför den
moderna historien. Men på ett mer allmänt plan har psykologförbundens etiska
frågor anknytning till frågor om etiska dilemman som bland annat filosoferna
Aristoteles, Baruch Spinoza (1632-77) och
Jacques Lacan (1901-81) ställde.
som advokater, läkare
och psykologer har etiska råd som sysslar
med ”bör” och ”inte bör”.
– Något som tveklöst intresserar ett
psykologförbunds etiska råd är termen
”plikt” eller ”skyldighet”. En persons
plikt hör samman med vad han eller hon
är juridiskt och/eller moraliskt bunden att
göra utifrån en särskild position eller
en särskild relation, sade Per Magnus
Johansson.
Ett exempel på etisk uppförandekod i filosofisk referenslitteratur är förbudet för
en läkare att föra vidare information, och
YRKESGRUPPER
EN ETIK, som framhåller plikt som den avgörande orsaken för att handla eller inte
handla på ett sätt, kallas allmänt för pliktetik eller deontologisk (grek deon, plikt)
etik. Deontologisk etik särskiljer en normativ etik där en handlings moraliska värde bestäms av om den är genomförd eller
ej.
– Den normativa etiken föreskriver alltså moraliska värden. Det är emellertid inte bara filosofer som talar om moral, det
gör även präster, politiker, lärare, läkare
och psykologer. Filosoferna försöker dessutom systematisera moraliska värden i en
eller flera grundläggande principer, sade
han.
– Moraliska värden kan bestå av två olika sorter; de kan gälla plikter (bestämma
dina skyldigheter eller vad du borde göra)
eller de kan tala om hur goda eller önskvärda handlingar ser ut (vad som är gott
eller värt att sträva efter). En del filosofer
anser att det är möjligt att dela in filosofer
i två grupper utifrån vilken av de två frågorna de ser som grundläggande. Filosofer, som hävdar att mänskliga handlingar
13
ska värderas efter om konsekvenserna är
goda eller inte, kallas konsekvensetiker
eller teleologiker (grek telos, avsikt). De
som anser att mänskliga handlingar inte
bara kan värderas utifrån dess konsekvenser kallas således deontologiker.
MÅNGA FÖRSÖK har gjorts för att skapa en
allomfattande etik eller allmänna etiska
regler, förklarade Per Magnus Johansson.
Under 1900-talet har filosofer systematiskt undersökt den verkliga betydelsen av
att skapa moraliska värden; finns det ett
sätt att objektivt värdera giltigheten i ett
moraliskt värde?
– Filosofer som hävdar att ett moraliskt
värde kan innehålla objektiv giltighet kallas kognitivister, medan de som förnekar
det kallas nonkognitivister. Enligt kognitivistiska filosofer kan moraliska värden
vara sanna eller falska. Till följd av detta
innehåller, eller innehåller de inte, kunskap. Därför uppstår frågan vad som gör
ett moraliskt uttalande sant eller falskt,
sade han.
Enligt nonkognitivister är avsikten med
moraliska värden inte att påstå att något
är eller inte är för handen. Deras enda syfte är att uttrycka attityder, rekommendationer och/eller känslor.
Per Magnus Johansson avslutade med
att säga något om psykoanalytisk etik.
– Det är viktigt att komma ihåg att psykoanalysens grundare, Sigmund Freud, aldrig skapade en specifik teori om etik.
Han lade dock fram en rad regler:
Patienten skulle vara sanningsenlig och
säga det som dyker upp i tankarna utan
att censurera dem när han eller hon associerar fritt. Dessutom skulle patienten senarelägga betydelsefulla beslut i sitt liv till
dess att psykoanalysen var avslutad. Psykoanalytikern, å sin sida, skulle inte låta
sina blinda fläckar påverka arbetet. Han
eller hon hade en etisk plikt att lyssna till
sin patient på ett djupare plan, och inte
behandla vänner eller släktingar. Psykoanalytikern skulle också vara uppriktig
om de formella villkoren för behandlingen; betalning och antal sessioner. Enligt
Freud var psykoanalytikerns åtagande vidare att inte i onödan skapa förväntningar
hos patienten om att bli botad. Psykoanalytikern skulle vara neutral och hålla
distans till patienten.
Detta var Freuds ”etik i praktiken”, enligt Per Magnus Johansson.
deltagarna
som tog upp en rad frågor till diskussion.
Charlotte Uggla, ordförande i Etikrådet, inledde med att fråga hur det kom sig att
Sigmund Freud sade att en psykoanalytiker inte skulle behandla släktingar och
vänner, men att han ändå hade sin egen
dotter Anna Freud i behandling.
– Freud försökte skapa regler för att
FÖRELÄSNINGEN INSPIRERADE
14
skydda psykoanalytikerna och den nya
professionen, men i praktiken handlade
varken Freud eller andra utifrån vad de
sade. I Norge till exempel handlade
Wilhelm Reich utanför konventioner och
vedertagna regler, svarade Per Magnus
Johansson, och underströk att människor
handlar i enlighet med det historiska sammanhang de befinner sig i.
Finns det ett samband mellan de Nordiska ländernas etiska riktlinjer och den
filosofiskt etiska traditionen, var en fråga?
– Om man skulle analysera dem tror jag
man skulle finna att de är mer relaterade
till konsekvensetiken, med tanke på att
när någon klagar handlar det mestadels
om att personen är besviken på psykologen på grund av konsekvenser av en handling. Det gäller frågan ”bör” eller ”bör inte”.
– Det är inte teorin som greppar konsekvenserna av handlingen, utan det är mer
ett sätt att tänka där man ser konsekvenserna och efteråt utvecklar konsekvensteorin, tillade han.
"Att tillhöra en kritisk
filosofisk tradition betyder
att du försöker se vad som
ligger bakom en specifik
patients moraliska idéer"
SVARET FICK DELTAGARNA att fundera vidare på det faktum att de nordiska etikråden 1998 gemensamt hade arbetat om sina yrkesetiska principer så att de skulle
främja psykologens möjligheter att identifiera, reflektera över och hantera etiska dilemman.
För 30 år sedan ansågs det inte förenat
med god etik att låta patienten läsa sin
journal. I dag är det tvärtom. Samhällsutvecklingen har påverkat denna uppfattning. Men vi vet, påpekade en av deltagarna, att ibland kan det vara dåligt för en patient att få läsa sin journal, lika väl som
det kan vara bra.
– Ur en filosofisk ståndpunkt finns det
en tydlig distinktion mellan etik som relateras till varje specifik situation och som
inte kan hänföras till en regel, eller en
etisk situation som kan hänföras till en regel. Och det är klart att om du tar ställning för att en person i en specifik situation inte ska läsa sin journal, eftersom det
skulle kunna skada honom eller henne, då
är du tvungen att arbeta och tänka själv,
vilket är mycket svårare än att bara följa
en regel, sade Per Magnus Johansson.
– Jag anser att psykologen bör försvara
sitt ställningstagande i den enskilda situationen. Men, tillade han, blir det för
många undantag har vi inga riktlinjer
längre.
En av deltagarna föreslog en tredje lösning, att låta patienten läsa delar av journalen.
MÅNGA AV ETIKRÅDETS FRÅGOR handlar
om dilemman, påpekade Lotta Uggla. Per
Magnus Johansson tillade att de moderna
filosoferna är mer involverade i dessa
dilemman än tidigare filosofer. Kant och
Spinoza har kritiserats för att i deras perspektiv ingår bara en person, en kritik
som han personligen inte delade.
– Nittonhundratalsfilosoferna Emmanuel Levinas, Jacques Derrida och Michael
Foucault har gett människor som tidigare
saknat en position i samhället en meningsfull position. Foucaults bok Vansinnets historia under den klassiska epoken
gav till exempel de galna, eller ”tysta människorna” en plats i historien.
Etiska dilemman diskuterades också
sedda ur ett kort eller långt perspektivet.
Psykologen kan se att positiva resultat
kan uppnås på lång sikt, men inte nödvändigtvis på kort sikt. Det kan leda till
dilemman i kontakten med olika myndigheter som, i en viss situation, vill eller inte
vill agera snabbt.
– Att tillhöra en kritisk filosofisk tradition, den som Kant inledde, betyder att du
försöker se vad som ligger bakom en specifik patients eller persons moraliska
idéer. Om du vill kunna förstå det behöver du vissa hjälpmedel. Du måste bland
annat göra en distinktion mellan etik och
moral, vilket inte innebär att det finns en
etik som är oberoende av person och tid.
Men du kan anta att det finns något mer
än det moraliska sättet att uppfatta verkligheten. Psykologen, eller den intellektuelle måste placera sig mellan vad personen
och texten säger och med utgångspunkt i
vad de förmedlar, skapa något ytterligare.
Det kan vara en utmaning att göra det.
– När det gäller konsekvenser på lång
och kort sikt måste vi förlita oss på vetenskapen samtidigt som vi reflekterar över
vad de betyder i den konkreta situationen.
I ett integrerat etiskt tänkande är båda delarna nödvändiga, avslutade Per Magnus
●
Johansson.
eva brita järnefors
Psykologtidningen 3/05
