20LOKALT%20V%C3%A5RDPROGRAM/BILAGA_1.PDF
Reviderad 2016-05-03
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BILAGOR ............................................................................................................................ 2
DEMENSSJUKDOM ............................................................................................................ 3
DIAGNOSGUIDE - SYMTOM OCH FYND SOM STÖDJER RESPEKTIVE DIAGNOS ........... 4
KÖRKORT VID DEMENSSJUKDOM OCH KOGNITIV STÖRNING ...................................... 6
GOD MAN OCH FÖRVALTARE ......................................................................................... 7
KOMMUNENS ANSVAR ..................................................................................................... 8
PRIMÄRVÅRDENS ANSVAR............................................................................................... 9
SPECIALISTVÅRDENS ANSVAR ......................................................................................... 9
UTVECKLINGSSTÖRNING OCH DEMENS.......................................................................... 9
LOKALT VÅRDPROGRAM ................................................................................................ 10
LÄNKAR & FÖRENINGAR INOM OMRÅDET ................................................................... 11
Läser du dokumentet digitalt är innehållsförteckning och övriga länkar klickbara och länkade.
BILAGOR
BILAGA 1 Primärvårdsprogram
för utredning av kognitiv svikt
BILAGA 2 Uppföljning av demenssymtom
BILAGA 3 BPSD Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens
BILAGA 4 Bedömning av vård- och omsorgsbehov
BILAGA 5 Checklista – identifiering av symtom vid Downs syndrom
BILAGA 6 Omvårdnadens nyckel
BILAGA 7 Livskvalitet i demensvården
BILAGA 8 Glädje och välbefinnande skala
BILAGA 9 Sömn- och orosprofil
BILAGA 10 Blodtryckslista
BILAGA 11 Aggressionsrapportblad
BILAGA 12 Handlingsplan för vårdtagare som går vilse
BILAGA 13 Handlingsplan för hot och våld
BILAGA 14 Checklista för biståndshandläggare
BILAGA 15 Broschyr kognitiv svikt
HÖGANÄS KOMMUN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
2 (11)
Reviderad 2016-05-03
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOM
Begreppet demens innebär en i vuxen ålder förvärvad, långdragen och omfattande försämring av hjärnans funktioner.
DIAGNOSTISKA KRITERIER ENLIGT WHO ICD-10
Ett syndrom som beror på hjärnsjukdom, kronisk eller progredierande.
Störning av flera högre kortikala funktioner som minne, tankeförmåga, orientering, förståelse, räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme.
Medvetandet ska inte vara grumlat.
Försämring av emotionell kontroll, socialt beteende eller motivation, är ofta en
följd av (och ibland föregånget av) försämringen av de kognitiva funktionerna.
Svårigheten ska vara av sådan grad att demenssymtomen påverkar personens
arbete och/eller sociala liv och innebära en klar sänkning från tidigare prestationsnivå.
Symtomduration ska vara minst 6 månader.
OLIKA GRADER AV DEMENS
Demenssjukdomen brukar innebära en gradvis förlust av förmågor. Symtomen är få
och knappt märkbara alldeles i början men blir efterhand allt fler och starkare. Sjukdomsförloppet brukar delas in i olika faser:
Mild demens Symtomen är tydliga men med lite stöd från sin omgivning klarar den
sjuke sin vardag.
Medelsvår demens Symtomen är så pass grava att den sjuke är i behov av daglig
hjälp, ofta även från kommunens vård och omsorg.
Svår demens Hjälpbehoven är omfattande och den sjuke kan inte lämnas utan tillsyn. Någon form av vårdboende är i regel nödvändigt.
DIFFERENTIALDIAGNOSER
Depression, långvarig sömnstörning, psykos, hörsel och synnedsättning, begåvningshandikapp, missbruk, bristtillstånd, läkemedelsutlöst, konfusion, tumör, blödning, hydrocefalus, inflammation eller infektion inom CNS.
HÖGANÄS KOMMUN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
3 (11)
Reviderad 2016-05-03
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
DIAGNOSGUIDE - SYMTOM OCH FYND SOM
STÖDJER RESPEKTIVE DIAGNOS
ALZHEIMERS SJUKDOM
Smygande debut och progredierande försämring.
Påverkan på rumsorientering, uppmärksamhet, kroppsuppfattning, praktisk förmåga,
språk, skriv och räkneförmåga.
CT-hjärna kan vara normal eller visa kortikal atrofi, men även vitsubstansförändringar kan förekomma.
VASKULÄR DEMENS
Ofta stroke-anamnes, hypertoni eller annan vaskulär samsjuklighet. Ibland plötslig
debut. Trappstegsvisa förändringar.
Minnet kan vara relativt bevarat i tidigt skede. Fluktuationer från dag till dag eller
under dagen. Försämras av stress eller trötthet.
Brister i exekutiv funktion dvs. förmåga att planera och genomföra en uppgift.
Emotionell labilitet såsom blödighet, bristande impulskontroll.
Trötthet, förlångsamning både i tanke, tal och rörelser. Nattlig konfusion.
Gångmönster med korta, stapplande steg, fastnar gärna i stegen.
Balansstörning. Sväljningssvårigheter.
CT-hjärna visar infarkter eller utbredda vitsubstansförändringar.
Obs! enbart kardiovaskulära riskfaktorer räcker inte för diagnosen vaskulär demens.
FRONTALLOBSDEMENS
(Remiss till specialistminnesmottagningen)
Tidig och progredierande personlighetsförändring.
Försämrat omdöme och uppfattas ofta som hänsynslös.
Ibland språksvårigheter tidigt i sjukdomsförloppet. Minnet är oftast intakt i tidigt
skede.
Emotionell labilitet såsom bristande impulskontroll, aggressivitet.
Distanslöshet, hämningslöshet. Försämrat bordsskick, ökad aptit.
Känslomässig avflackning t.ex. tappat gnistan, bryr sig inte, passiv.
Brister i exekutiv funktion dvs. förmåga att planera och utföra en uppgift.
Debuterar oftast före 65 års ålder.
CT-hjärna visar ibland kortikal atrofi frontalt och ev. temporalt, men kan vara normal.
(Frontala symtom kan förekomma även vid andra demenstillstånd framförallt i senare skede.)
HÖGANÄS KOMMUN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
4 (11)
Reviderad 2016-05-03
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
LEWY BODY DEMENS
(Remiss till specialistminnesmottagningen)
Tidigt i förloppet ofta synhallucinationer.
Fluktationer- bättre vissa stunder.
Påtaglig överkänslighet för neuroleptika.
Parkinsonsymtom- stelhet i gång och mimik.
Orolig sömn – fäktar med armarna.
Falltendens (ortostatisk hypotension)
Frånvaro - eller svimningsattacker förekommer ibland.
CT-hjärna kan vara normal eller visa kortikal atrofi, men även vitsubstansförändringar kan förekomma.
Påtaglig överkänslighet för neuroleptika.(Obs! enstaka doser kan vara letala)
PARKINSONDEMENS
(Remiss till specialistminnesmottagningen)
Patienter som har haft Parkinsons sjukdom under minst ett år före debut av minnesproblem.
Flertalet Parkinsonpatienter utvecklar med tiden demenssymtom.
Den kliniska bilden liknar Alzheimers sjukdom och Lewybody-demens.
BLANDDEMENS
Oftast blandtillstånd med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.
Väldigt vanligt hos äldre. (>80 år)
MEDICINSK BEHANDLING MOT ALZHEIMERS SJUKDOM ENL SBU 2006
Läkemedelsbehandling med symtombegränsande kolinesterashämmare av patienter
med lätt till måttligt svår Alzheimers sjukdom har inte visats påverka sjukdomsförloppet. Däremot kan de ge en viss förbättring av globala och kognitiva funktioner.
Vanliga men ofta övergående biverkningar är illamående, diarréer och kräkningar
samt vadkramper och rinnande näsa.
Läkemedelsbehandling med memantin av måttlig till svår Alzheimers sjukdom kan
ge en viss effekt på kognitiva funktioner.
Biverkningar som har setts är yrsel, huvudvärk och trötthet hos ett fåtal patienter.
UPPFÖLJNING
Utvärdering av effekten rekommenderas ske inom 3 månader och därefter efter 6
månader och sedan minst en gång per år.
Behandling bör fortsätta så länge man bedömer att läkemedlet har effekt.
Utsättningsförsök bör följas upp och om påtaglig försämring sker inom 2-4 veckor
efter utsättning bör preparatet återinsättas.
HÖGANÄS KOMMUN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
5 (11)
Reviderad 2016-05-03
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
Utsättningsförsök skall undvikas i nära anslutning till större förändringar i den behandlades tillvaro, såsom flyttning till annat boende.
KÖRKORT VID DEMENSSJUKDOM OCH
KOGNITIV STÖRNING
En kognitiv reduktion leder till gradvis försämring av förmågan att köra bil.
Redan vid en lätt kognitiv störning kan finnas en mätbar försämring.
Vid framskriden demens skall personen inte köra bil.
I tidiga skeden kan förmågan vara så bibehållen att fortsatt bilkörning accepteras.
En bedömning måste prövas individuellt.
FÖLJANDE ÄR SPECIELLT VIKTIGT ATT BEDÖMA:
Bibehållen visuospatial förmåga och uppmärksamhet.
Hittar personen? Kört fel?
Kontrollera om 5-hörningarna i MMT kan kopieras klanderfritt.
Klocktest.
God simultankapacitet, även vid stress.
Svårigheter när flera olika händelser inträffar? Stresskänslighet?
Psykologtest vid tveksamhet.
Gott omdöme och insikt i förmåga/oförmåga
Anamnes.
Bedöms av läkare.
En bedömning av körförmåga är dock en helhetsbedömning av personens eventuella oförmågor. Diskutera alltid med anhörig i enrum. Anhörigas uppfattning om
lämplighet respektive incidenter i trafiken väger tungt. Frågan kan vara mycket känsloladdad och anhöriga kan komma i en mellanställning som kan vara svår.
Om du som läkare är tveksam, diskutera/bedöm situationerna vänstersväng, hög
hastighet och barn på vägen.
Om du bedömer att patienten, trots en kognitiv reduktion, har tillräcklig körförmåga, så bör du ha tillräckligt tät fortsatt kontakt för att kunna avgöra när förmågan
inte längre räcker för att på ett säkert sätt köra bil.
En person kan själv skicka in sitt körkort till Transportstyrelsen med begäran att
indragning ska ske, så kan göras vid olika slags sjukdom.
HÖGANÄS KOMMUN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
6 (11)
Reviderad 2016-05-03
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav
av körkort med mera, TSFS 2010:125. Kap. 10, handlar om demens.
Läkare är skyldig att anmäla olämpliga bilförare till Transportstyrelsen som sedan
fattar beslut om fortsatt körkortsinnehav.
Om du är tveksam och behöver råd, remitera personen till specialistbedömning.
Förvissa dig om att den person som fått körkortet indraget, trots det inte kör bil.
Den som lider av demenssjukdom kan givetvis glömma att han inte har körkort
längre. Diskutera risken med anhöriga, så att bilen inte är tillgänglig.
GOD MAN OCH FÖRVALTARE
ENLIGT FÖRÄLDRABALKEN 11 KAP 4 § RESPEKTIVE 7 §
Socialnämnden är skyldig att anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att
en god man eller en förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon eller
om sådan inte längre behövs.
Det är överförmyndaren som avgör om det föreligger behov av en god man eller
förvaltare och i så fall ger in en ansökan till tingsrätten.
Det är tingsrätten som anordnar godmanskap och förordnar en god man, vanligtvis
efter ansökan från överförmyndarnämnden.
Tingsrätten beslutar också om anordnande av förvaltarskap och förordnar en förvaltare.
Eftersom förvaltarskapet innebär ett stort ingrepp i den personliga integriteten prövas frågan restriktivt.
För sin bedömning behöver överförmyndaren information, dvs en social utredning
och ett personbevis. Vidare krävs den enskildes samtycke till att en god man förordnas. Är dennes tillstånd sådant att ett samtycke inte kan ges skall i stället behovet av
en god man styrkas genom ett läkarintyg.
Anmälan om behov av förvaltare skall styrkas med ett läkarintyg som utvisar att den
enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.
Socialnämndens anmälningsskyldighet gäller även i de fall det inte går att få den enskildes samtycke eller läkarintyg. Utifrån anmälan ansvarar då överförmyndaren för
den fortsatta utredningen.
HÖGANÄS KOMMUN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
7 (11)
Reviderad 2016-05-03
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
Den enskilde själv eller socialnämnden kan föreslå att en viss person utses till god
man eller till förvaltare.
Socialnämnden kan delegera anmälan till överförmyndaren om behovet av god man
eller förvaltare till olika tjänstemän såsom biståndshandläggare eller arbetsledare.
Det är viktigt att anmälningsskyldigheten blir känd bland personalen i de olika verksamheterna liksom vem som skall göra en sådan anmälan.
KOMMUNENS ANSVAR
DEMENSSJUKSKÖTERSKA
Uppsökande verksamhet. Samordnare.
Närståendestöd. Enskilda samtal och telefonrådgivning.
Information, utbildning och handledning
Anträffbar på telefon 042-33 77 12. Telefontid vardagar klockan 08.30-09.30.
BISTÅNDSHANDLÄGGARE
Centrum 042-33 77 95
Söder 042-33 77 96
Lerberget 042-33 77 87
Norr 042-33 77 98
Väster 1 042-33 77 32
Väster 2 042-33 77 99
Färdtjänsthandläggare 042-33 74 08
Anträffbara på telefontiden vardagar kl 08.30-09.30
Kontakta biståndshandläggare vid behov av insatser, se exempel nedan.
HEMVÅRD
Kan vara matdistribution, personlig omvårdnad, avlösning, tillsyn, städhjälp, läkemedelshjälp med mera.
DAGVERKSAMHET
Ekgatan, öppet måndag- fredag. Telefon 042-33 76 97.
För personer med demens och behov av särskilt stöd. Individuell aktivering och
stimulans. Avlösning för anhöriga.
HÖGANÄS KOMMUN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
8 (11)
Reviderad 2016-05-03
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
VÅRDBOENDE
Ljunghaga demenscentrum.
Permanent boende, korttidsboende, växelvård för personer med svårare symtom
och stort omvårdnadsbehov.
REHABENHET sjukgymnast, arbetsterapeut, hjälpmedel.
HEMSJUKVÅRD via kommunens distriktssköterskor.
ÄLDREINFORMATÖR telefon 042-33 72 40.
PRIMÄRVÅRDENS ANSVAR
Basutredning, behandling, uppföljning och stödsamtal.
SPECIALISTVÅRDENS ANSVAR
Utvidgad utredning, till exempel neuropsykologisk testning, ryggvätskeprov, läkemedelsgenomgång. Behandling, uppföljning, handledning och utbildning.
UTVECKLINGSSTÖRNING OCH DEMENS
I Sverige har medellivslängden för personer med Downs syndrom ökat till ca 55 år.
Vid Downs syndrom finns en väl dokumenterad risk att tidigt utveckla demens med
ett progredierande sjukdomsförlopp som är ungefär tre gånger hastigare jämfört
med normalbefolkningen.
Demenssymtom är vanliga efter 45 år. Vid 60 års ålder har upp emot hälften tydliga
tecken på demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är inte bara den vanligaste demenssjukdomen utan också den vanligaste dödsorsaken vid Downs syndrom. Från första
tecknet på demens till dödsfall är förloppet ca 5 år.
De vanligaste dödsorsakerna vid Downs syndrom är i fallande ordning:
1. Alzheimers sjukdom
2. Lunginflammation
3. Leukemi
4. Hjärtsjukdom
HÖGANÄS KOMMUN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
9 (11)
Reviderad 2016-05-03
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
Kunskapsläget om demens vid utvecklingsstörning är sämre än för normalbefolkningen. Kriteriemåtten för demens vid samtidig generell kognitiv störning är mer
oklara jämfört med normalbefolkningen.
Det finns dock en del användbara redskap för personalen såsom
Tidiga tecken ett kartläggningsverktyg som kan fånga in just tidiga tecken på demens. Tidiga tecken ska användas av den vård- och omsorgspersonal som arbetar
närmast brukaren. Det består av ett formulär som bör fyllas i en gång per år. Bedömningen innefattar kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter. Genom jämförelse över tid kan man tydligare upptäcka förändringar som kan vara
tecken på demenssjukdom.
Det i sin tur kan leda till att kontakt tas med husläkare och att en demensutredning
och ev läkemedelsbehandling påbörjas.
OBS! Förändringar kan också vara en signal om behov av syn eller hörselundersökning.
Differentialdiagnoser: Depression, diabetes, sköldkörtelstörning eller andra CNStillstånd som noga behöver uteslutas innan en demensdiagnos övervägs.
En demenssjukdom kräver mer personal, med vårdutbildning, först och främst till
personlig omvårdnad men också för att beteendeförändringar väcker frågor hos
medboende. LSS-handläggare måste på grund av detta kontaktas.
LOKALT VÅRDPROGRAM
Bygger på region Skånes Hälso- och sjukvårdsprogram ”Demenssjukdomar” .
DEMENSTEAM
Teamet bildades 2004 och sammanträder två gånger per år.
I teamet ingår:
O PRIMÄRVÅRD:
Läkare, sjuksköterska och arbetsterapeut vid behov.
O SPECIALISTVÅRD:
Läkare, sjuksköterska och apotekare vid behov.
O KOMMUN:
Demenssjuksköterska och sjuksköterska på Ljunghaga demenscentrum.
HÖGANÄS KOMMUN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
10 (11)
Reviderad 2016-05-03
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
LÄNKAR & FÖRENINGAR INOM OMRÅDET
o www.anhoriga.se
o www.demenscentrum.se
o www.demensforbundet.se
o www.alzheimersverige.se
Lokala Alzheimerföreningen Helsingborg/Höganäs.
Ordförande Börje Lindén, telefon 0707-13 27 00.
o Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010
o Vårdprogram för sjukdomar med varaktig kognitiv svikt
o Läkemedelsrådet – Skånelistan – gemensam lista över rekommenderade läkemedel
o Kunskapscentrum för demenssjukdomar
DOKUMENTANSVARIG
Annica Karlsson
Demenssjuksköterska
042-33 77 12
HÖGANÄS KOMMUN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
11 (11)
