Elevhälsans rättsliga omfattning
med fokus på ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Uppsala 150914
Finn Kronsporre och Simon Jernelöv, JP Infonet
Huvudpunkter som de angivits av
Riksföringen för skolsköterskor
Förtydligande av verksamhetschefens uppdrag
Hur ska man tänka rent juridiskt som vårdgivare ?
Vem ansvarar för att det finns ett ledningssystem ?
Kan vårdgivaren delegera/tilldela ledningssystemets samtliga delar till
verksamhetschefen ?
Vad är korrekt benämning – delegering, tilldelning eller uppdrag ?
Ska det finnas ett ledningssystem för den psykologiska delen av
elevhälsan och ett för den medicinska delen eller kan det vara
gemensamt ?
Viktiga författningar
• Skollagen, SkolL
• Hälso-och sjukvårdslagen, HSL
• Offentlighets-och sekretesslagen, OSL
• Patientsäkerhetslagen, PSL
• Patientdatalagen, PDL
• Patientlagen, PL
• SOSFS 2011:9 (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete)
Skollagen
2 kap Huvudmän och ansvarsfördelningen
2 § Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola,
grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal
vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för
invandrare och fritidshem, om inte annat följer av 4 §.
I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra
kommunens uppgifter enligt denna lag
4 § Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass
och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.
5 § Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola,
förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola
och fritidshem
Skollagen
• 8 § Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet
med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan
finnas i andra författningar
• 9§ Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas
av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas
och samordnas av en förskolechef
Elevhälsa, 2 kap 25 §
För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan,
specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas
elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst
vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot
utbildningens mål ska stödjas.
För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas
tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska
det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas
behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Från skolhälsovård till elevhälsa
• Från dubbla spår till elevhälsa, SOU 2000:19
• Hälsa, lärande och trygghet, prop 2001/02:14
• Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, prop
2009/10:165
• Ny skollag 2011-07-01
Elevhälsa enligt förarbetena
• Huvudmannen avgör själv omfattningen av och inriktningen på
personalens sammansättning och kompetens utifrån lokala behov och
förutsättningar (prop 2009/10:165)
• Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas
lärande, utveckling och hälsa (prop 2009/10:165)
• Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att
skapa goda och trygga uppväxtvillkor (prop 2009/10:165)
• I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att
undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling (prop
2009/10:165)
Medicinsk och psykologisk elevhälsa
• Föremål för särreglering HSL, ansvarsfrågor
• Psykologisk del 23 kap 2 § OSL (skolsekretess), se också 17 kap 4 §
OSL
• Medicinsk del 25 kap OSL (hälso-och sjukvårdssekretess)
• Insortering under HSL aktiverar en mängd andra författningar
• Insorteringen leder också till införande av aktören ”vårdgivare”
Skolpsykolog diagnostik, vård och behandling, HSL
Skolpsykologer, komplicerat fall
Skolans dokument – insyn och sekretess, SOU 2011:58 s 196
Utredning av sjukdom och funktionsnedsättning utgör hälso-och
sjukvård. Samtalskontakt bör bedömas som patientinriktad utredning
eller behandling enligt HSL. En remittering till hälso-och sjukvården av
en psykolog bör normalt också falla in under hälso-och sjukvård. Hur en
utredning av en elevs behov i den pedagogiska verksamheten ska
klassificeras beror på vilken metod psykologen använt i sin utredning.
Om psykologen gör en individuell utredning av barnets behov i en
patient-och behandlarrelation är verksamheten hälso-och sjukvård. Om
psykologen kan uttala sig om barnets behov utifrån generella
bedömningar av barn i allmänhet och pedagogisk kunskap på ett
generellt plan är verksamheten att se som elevvård.
(forts)
Frågor om pedagogiska insatser, t.ex. planering av pedagogisk
verksamhet, pedagogiska råd och råd om bemötande faller normal t
utanför hälso-och sjukvård.
S 196-197 Psykologer har legitimation för yrke inom hälso-och
sjukvården och tillhör hälso-och sjukvårdspersonalen enligt 1 kap 4 §
PSL. Det innebär att när en psykolog arbetar med hälso-och sjukvård
ska hälso-och sjukvårdslagstiftningen följas. Vid vård av patienter ska
enligt 3 kap 1 § PDL föras patientjournal. Psykologerna är som
legitimerade yrkesutövare skyldiga att föra patientjournal (3 kap 3 §
PDL)
Gemensamt ledningssystem ?
• Ja, det går bra att ha ett gemensamt ledningssystem för den
medicinska och psykologiska delen av elevhälsan !
Tillsynsorgan
• Skolinspektionen tillsyn utifrån SkolL
• Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyn över hälso-och
sjukvården samt dess personal
Vårdgivare
• Vårdgivare myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan
hälso-och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen
har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare
som bedriver hälso-och sjukvård (1 kap 3 § PSL, 2 kap 1 § SOSFS
2011:9)
• Vem är vårdgivare ? Skolhuvudmannen
Delegation eller förordnande ?
• 3 kap 3 § kommunallagen, KL fullmäktige ska tillsätta de nämnder
som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller
landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för
verksamheten i övrigt
• 6 kap 32 § första stycket KL fullmäktige ska utfärda reglementen
med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och
arbetsformer
• 6 kap 34 § KL i följande slag av ärenden får beslutanderätten inte
delegeras 1.ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning,
omfattning eller kvalitet
Formell vårdgivare och vårdgivare i praktiken
Kommunen av kommunfullmäktige inrättad nämnd (jfr 2 kap 2 § SkolL) med ansvar för hälso-och
sjukvård 28 och 31 §§ HSL SOSFS 2011:9
28 § HSL Ledningen av hälso-och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög
patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet --> den som bedriver
verksamhet måste välja en ledningsform som är anpassad till verksamhetens inriktning och
omfattning (prop 1995/96:176 s 103)
31 § HSL Inom hälso-och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande
utvecklas och säkras.
1 kap 1 § 1 SOSFS 2011:9 tillämpningsområdet bl.a. verksamhet som omfattas av 31 § HSL
3 kap 1 § SOSFS 2011:9 Vårdgivaren (…) ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för
verksamheten.
Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra
verksamhetens kvalitet.
Vem kritiseras av IVO – formell vårdgivare eller ”vårdgivaren i praktiken” ?
Kvalitet
Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för
verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso-och
sjukvård(, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade)
och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter
Ledningssystem
3 kap 2 § SOSFS 2011:9 Vårdgivaren (…) ska med stöd av ledningssystemet
planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
3 kap 3 § Vårdgivaren (…) ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med
att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i
verksamheten.
Ansvaret för att det finns ett ledningssystem kan inte överlåtas.
Internt kan uppdras åt någon eller några att utföra uppgifter. Vårdgivaren har
dock kvar ansvaret.
Ledningssystem
4 kap 1 § SOSFS 2011:9 Vårdgivaren (…) ska anpassa ledningssystemet till
verksamhetens inriktning och omfattning.
4 kap 6 § SOSFS 2011:9 vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 § där
samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada.
Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i
den egna verksamheten.
Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan
möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten
eller enligt LSS och med myndigheter.
Verksamhetschef, VC
Ur prop 1995/96:176 s 57 Förstärkt tillsyn över hälso-och sjukvården
Hälso-och sjukvården är av omedelbar betydelse för patientens liv och hälsa.
Hälso-och sjukvårdsverksamheten måste därför kontrolleras fortlöpande av
både vårdgivaren och genom statlig tillsyn…
För att hälso-och sjukvården ska kunna kontrolleras på ett effektivt sätt krävs
det att ledningsfunktionen inom verksamheten är tydlig. Det krävs av såväl
patienter, anhöriga och personal som av tillsynsmyndighet att det finns en
person som dessa kan vända sig till rörande frågor kring verksamheten. En
VC ska därför bl.a. ansvara för den löpande verksamheten och upprätthålla
och bevaka att hälso-och sjukvårdsverksamheten tillgodoser hög
patientsäkerhet, god kvalitet av vården och främjar kostnadseffektivitet inom
det verksamhetsområde som bestämts.
Prop 1995/96:176 s 57 forts
Vilken kompetens VC ska ha kommer att variera beroende på inriktning
och omfattning av verksamheten samt vilket ansvar som läggs på
denna. Utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper blir här
avgörande.
VC ska alltid ha det samlade ansvaret för verksamheten, men kan och
bör i vissa fall uppdra åt annan enskilda uppgifter mot bakgrund av sin
kompetens. Naturligtvis kan VC inte gå in i enskilda patientärenden om
denne inte har den erforderliga medicinska, omvårdnads- eller
psykologiska kompetensen.
Ur SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter
inom hälso-och sjukvård och tandvård
Varje VC har, inom ramen för de personella och övriga resurser som
vårdgivaren ställer till förfogande, att leda arbetet och fördela
arbetsuppgifterna allt efter art och svårighetsgrad och med hänsyn till
behovet av kompetens och yrkeserfarenhet. VC ansvarar för att den
personal som ska utföra olika arbetsuppgifter har erforderlig
kompetens för detta (s 4).
Verksamhetschefen, VC
• 29 § HSL inom hälso-och sjukvård skall det finnas någon som svarar för
verksamheten (verksamhetschef).
VC får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda
patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet
för detta
29 a § VC ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet,
samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att
tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska VC utse en fast
vårdkontakt för patienten.
30 § VC får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har
tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.
(Förordningen om verksamhetschef inom hälso-och sjukvården)
vc
• Utses av berörd nämnd, tar över fullgörandet av ansvaret, representerar
vårdgivaren
• Är en namngiven person förordnande, ej delegation
• Ansvarsområdet bör inte vara större än att patienter, anhöriga och personal
har möjlighet att vända sig till VC i verksamhetsrelevanta frågor (jfr
upphävda SOSFS 1997:8)
• Ansvaret framgår dels av författningar som reglerar verksamheten, dels av
överenskommelse med vårdgivaren
• Anmälan härom görs till Inspektionen för vård och omsorg, IVO
• SOSFS 1997:8 verksamhetschef inom hälso-och sjukvård (upphävd), SOSFS
2008:14 informationshantering och journalföring inom hälso-och
sjukvården
VC, ansvar och uppgifter
• Ledningssystem för verksamheten
• Kunskap om författningar, styrdokument och vetenskapliga rön betr medicinsk
och psykologisk elevhälsa
• Planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera, förbättra verksamheten
• I dokument ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och
fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten
• Ta fram, fastställa, dokumentera processer, rutiner och metoder för hur det
systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa
upp och utveckla verksamheten och dess resultat
• Årsvis upprätta sammanhållen kvalitetsberättelse (AR till 7 kap 1 § SOSFS 2011:9)
• Senast 1/3 varje år upprätta patientsäkerhetsberättelse (3 kap 10 § PSL, 7 kap 2 §
SOSFS 2011:9)
• Ansvara för och redovisa verksamhetens resultat för nämnden
VC ansvarar för
• den löpande verksamheten och tillser att den fungerar på tillfredsställande
sätt
• att den medicinska/psykologiska insatsen tillgodoser kraven på hög
patientsäkerhet och god vård (2 a § HSL)
• att det finns direktiv, instruktioner, rutiner som verksamheten kräver
• att det finns rutiner eller lokala instruktioner som möjliggör och
• säkerställer att pat kan få del av information enligt PL
• att medicinsk/psykologisk elevhälsa har de lokaler, den utrustning oc de
resurser som behövs för att god vård ska kunna ges (2 e § HSL)
• att inköp av tjänster, produkter, försörjnings-och informationssystem sker
rättsenligt och enligt kommunens riktlinjer
VC
• Riskanalys och egenkontroll (5 kap 1-2 §§ SOSFS 2011:9)
• Tar emot och utreder klagomål och synpunkter på verksamheten (5
kap 3 § SOSFS 2011:9)
• Tar emot avvikelserapporter enligt 6 kap 4 § PSL
• Utreder vårdskada, vidtar omedelbara och andra åtgärder
• Lex Maria-anmäler (3 kap 5 § PSL)
• Analyserar och sammanställer inkomna rapporter om risk för
vårdskada eller vårdskada, klagomål och synpunkter samt vidtar med
anledning av denna dokumentation åtgärder som krävs för att säkra
verksamhetens kvalitet
VC
• Personalen känner till och arbetar i enlighet med ledningssystemets
processer och rutiner (6 kap 1 § SOSFS 2011:9)
• Skolläkare och skolsköterskor/skolpsykologer täcker behovet
• Rätt kompetens hos personalen – elevhälsa av hög säkerhet och god
kvalitet
• Meritvärdering och intervjuer vid nyanställning
• Rutiner för introduktion, möjligheter till fortbildning
• Information kring hantering av patientuppgifter och behörighet
• Anmäler till IVO om legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal kan
utgöra en fara för patientsäkerheten (3 kap 7 § PSL)
VC
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Rutiner för författningsenlig journalföring
Uppföljning av patientuppgifters kvalitet och ändamålsenlighet
Informationssäkerhetsarbete
Dokumentet ”Informationssäkerhetspolicy” (2 kap 1 § SOSFS 2008:14)
Fungerande rutiner för behörighetsstyrning och spårning i det digitala
journalsystemet, regelbunden loggkontroll (2 kap SOSFS 2008:14),
utredning vid misstanke om obehörig åtkomst
Tilldelade åtkomstbehörigheter är ändamålsenliga
Rutiner kring samverkan och samarbete
Delaktighet enligt PL, besvarande av frågor
Aktivt informationsarbete
Personalens uppgifter
30 § HSL VC får uppdra åt sådana befattningshavare inom
verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra
enskilda ledningsuppgifter
1 § HSL Med hälso-och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt
förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador
1 kap 4 § 1 PSL Med hälso-och sjukvårdspersonal avses den som har
legitimation för ett yrke inom hälso-och sjukvården
4 kap 1 § PSL legitimation efter ansökan: tex läkare, sjuksköterska,
psykolog
Ur SOSFS 1997:14
Överlåtelse av arbetsuppgift på annat sätt än genom delegering, som
det definieras i denna författning, är när en VC enligt 30 § HSL uppdrar
åt någon befattningshavare med tillräcklig kompetens och erfarenhet
att fullgöra en på VC ankommande medicinsk ledningsuppgift.
Ur upphävda SOSFS 1997:8
• VC som uppdrar åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift bör tydligt ange
uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar i uppdragstagarens
befogenheter
• Den befattningshavare som med stöd av 30 § HSL tilldelas en viss
ledningsuppgift bär själv ansvaret för att det med uppgiften förenade syftet
uppnås. VC har dock ansvar för sitt beslut att uppdra åt annan att fullgöra
viss ledningsuppgift och ska dessutom bevaka att denna uppgift fullgörs på
ett tillfredsställande sätt
• Beslutet att uppdra åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift ska återkallas
av VC, om denne finner att detta strider mot patientsäkerheten eller
verksamhetens målsättningar. VC:s ledningsansvar är således ett och
odelbart
Varför upphävdes SOSFS 1997:8 ?
Personalens medverkan i kvalitetsarbetet
• 6 kap SOSFS 2011:9
1 § Vårdgivaren (…) ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i
enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet
2 § Enligt 6 kap 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso-och
sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet
upprätthålls (jfr 5 kap 4 § SOSFS 2011:9, påminnelse om
rapporteringsskyldighet)
5 kap 3 § SOSFS 2011:9 Klagomål och synpunkter
Vårdgivaren (…) ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på
verksamhetens kvalitet från 2.personal
Återkoppling till bild 2
• Verksamhetschefens uppdrag – ser till att det som åligger vårdgivaren blir
utfört
• Hur ska man tänka juridiskt som vårdgivare ? – tydligt uppdrag till
nämnden, tydligt uppdrag till verksamhetschefen. Mindre juridik än god
rekrytering
• Vem ansvarar för att det finns ett ledningssystem ? – vårdgivaren
(skolhuvudmannen) nämnden verksamhetschefen
• Kan vårdgivaren uppdra åt verksamhetschefen att ansvara för
ledningssystemets samtliga delar ? Ja, i princip
• Korrekt benämning ? Förordnande, uppdrag (ej delegering)
• Gemensamt ledningssystem för medicinsk och psykologisk del ? Ja, men
inget hindrar att de delas upp i två delar
